Medicinsk Access 2020 #1 by Medicinsk access

2020

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

LJUDINTOLERANS – relativt okänd men vanlig sjukdom

3D-utskrivna medicinska modeller gör operationer säkrare

Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop?

Immunförsvarets reaktion på hyperpermeabel tarm

GÄSTLEDARE: MARGARETA HAAG

NÄTVERKET MOT CANCER

ÄR SJUKVÅRDEN EN TEKNISK ELLER SOCIAL VERKSAMHET?

VAD SKULLE DU SKRIVA UT TILL DIG SJÄLV?

• Signifikant bättre reduktion av stroke/systemisk embolism jämfört med warfarin1*

• Signifikant bättre säkerhet avseende allvarlig blödning jämfört med warfarin1*

*Stroke/systemisk embolism p=0,01. Allvarlig blödning p<0,0001 Ref: 1. Produktresumé för Eliquis®

432SE1900132-01 PP-ELI-SWE-1073 feb 2019

ELIQUIS® är den enda faktor Xa-hämmaren som vid icke-valvulärt förmaksflimmer visat både:

Eliquis ® (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikationer hos vuxna: 1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp) efter elektiv höft eller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och systemisk embolism (NVAF) vid icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer. 3. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), Förebyggande av återkommande DVT och LE. Eliquis® är kontraindicerat vid kliniskt signifikant pågående blödning och vid händelse eller tillstånd som ger betydande risk för större blödning. Eliquis® rekommenderas ej som ett alternativ till ofraktionerat heparin hos patienter med lungembolism som är hemodynamiskt instabila eller som kan komma att genomgå trombolys eller pulmonell embolektomi. Eliquis® rekommenderas ej vid CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys eller med mekanisk hjärtklaffprotes. Eliquis ® rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 18 juni 2018. Fullständig information och pris se fass.se. Bristol-Myers Squibb www.bms.com/se Pfizer www.pfizer.se

Innehåll #1 2020 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.13, 2020 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

56 L JUDINTOLERANS

– relativt okänd men vanlig sjukdom

5 C ancersatsningar som glömmer patienterna 6 Ny rapport: Hjärt-kärlsjukdomar – långvarig sjukfrånvaro 8 H öga nivåer lipoprotein(a) vid typ 1-diabetes är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdom 10 S å regleras våra rörelser i ryggmärgen 12 Forskning som ska undersöka livet efter en stroke 14 Fysisk aktivitet minskar risk för individer med hjärtsjukdom 16 Ny version för vård av stroke med metoden trombektomi 18 B ättre livskvalitet för patienter med aortastenos

32 Är sjukvården en teknisk eller social verksamhet?

22 Värt att veta om förmaksflimmer 24 Eva-Lotta på väg mot flimmerfrihet 28 M edelhavskost studeras mot demens vid diabetes

46 Immunförsvarets reaktion på hyperpermeabel tarm

36 Ny kunskap om hur olika celltyper i hjärnan bidrar till planering av rörelser 38 H andledsproteser med hög hållbarhet och smärtreducering 2020

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

LJUDINTOLERANS – relativt okänd men vanlig sjukdom

3D-utskrivna medicinska modeller gör operationer säkrare

Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop?

Immunförsvarets reaktion på hyperpermeabel tarm

GÄSTLEDARE: MARGARETA HAAG

NÄTVERKET MOT CANCER

ÄR SJUKVÅRDEN EN TEKNISK ELLER SOCIAL VERKSAMHET?

Omslaget: Olivolja Foto: Canstock, arkiv

50 AI-system kan användas för att diagnostisera och gradera prostatacancer 52 Kan verkligen aluminium vara skadligt? 58 Resistenta hudbakterier bakom många ledprotesinfektioner 60 Tvättade och vägda proteiner öppnar för ny kunskap 63 Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat 67 B oktävling 69 Ny bok: Hur mår egentligen våra Barn? 72 B okklubben M edicinnotiser 20, 26, 44, 64

40 Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop?

30 3D-utskrivna medicinska Modeller gör operationer säkrare #1 2020

Medelhavskost studeras mot demens vid diabetes Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en ny världsunik studie som nu påbörjats vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på. Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop? Depression, ångest och annan psykisk ohälsa har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige. Trots att detta pågått under en lång tid har forskningen inte funnit någon entydig förklaring till denna uppgång som idag är vårt största folkhälsoproblem. Läs mer... Är sjukvården en teknisk eller social verksamhet? Några reflexioner mot bakgrund av primärvård för 60 år sedan. ”Primärvård är i huvudsak en mycket social verksamhet. En människa i nöd vill träffa en annan människa som lyssnar och förmår sortera i patientens berättelse 1000 gånger bättre än vilken algoritm som helst”. Läs mer... Gästledaren Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer: ”En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är nationella riktlinjer och rekommendationer till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare”. 3D-utskrivna medicinska Modeller gör operationer säkrare: I höstas opererades en då åtta månader gammal pojke för ett komplicerat hjärtfel. Till sin hjälp hade det medicinska teamet en 3D-utskriven exakt kopia av pojkens hjärta. Läs mer...

som spenderade mindre tid i stillasittande i jämförelse med de som var inaktiva. Läs mer... Mer i detta nummer: En hyperpermeabel tarm, en läckande tarm i dagligt tal, släpper igenom mikrober och molekyler som vårt immunförsvar reagerar på. Det blir mer och mer accepterat att våra kroniska välfärdssjukdomar har en gemensam grundläggande orsak, en låggradig inflammation. Läs mer...

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Prostatacancer: Forskare vid Karolinska Institutet och Tammerfors universitet i Finland har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens (AI) för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid patologisk bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Läs mer...

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida:

Ljudintolerans – en relativt okänd men vanlig sjukdom. Nio procent lider av ljudintolerans. De drabbade begränsas i såväl vardag som arbetsliv och har ofta andra sjukdomar. Läs mer... Kan verkligen aluminium vara skadligt? Aluminium är det tredje vanligaste ämnet i jordskorpan. Precis som många andra metaller binds aluminium till proteiner och därmed kan hela kroppens påverkas. Nervsystemet tycks vara mest utsatt och det finns även risk för allergier. Läs mer... Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Bantardoktorn rockar fett” anekdoter från ett läkarliv av Stephan Rössner. Lindh&Co Bokförlag.

Fysisk aktivitet minskar risk för individer med hjärtsjukdom: En ny avhandling handlar om hur fysisk aktivitet påverkar personer med hjärtsjukdom. Den beskriver hur de hjärtsjukas problem varierar med graden av fysisk aktivitet. – Risken för längre vårdtider, återinläggningar och dödlighet är lägre bland individer som var regelbundet fysiskt aktiva och

Medicinsk access nr 4/5 2019 MARGARETA RÖSTLUND Förbundsordförande Mag- och tarmförbundet

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

En tanke: Så länge det finns liv finns det hopp! TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 7 2019 BO KARLSSON Ordförande ILCO Tarmuro och stomiförbundet

Medicinsk access nr 8/9 2019 INGER ROS Ordförande Riks förbundet HjärtLung

medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

”Den enda besvikelsen kring hela projektet var att Försäkringskassan inte ville anta vår utmaning. Det är den myndighet som bäst skulle be höva pröva på att ”gå en mil i våra skor”. Det vet vi från alla samtal från våra medlemmar som stångas med en oförstående handläggare och som ifrågasätts in i det allra mest intima privatlivet.”

”Urologen och patienten lär känna varandra, vilket är sällsynt i vår den i normala fall. Men han ser också tystnaden kring sjukdomen, och konstaterar att pratar man inte om det så blir det sällan pengar till sjukdomen och forskning som kan hitta bättre metoder för behandling. ”

”Ett etiskt förhållningssätt till patienten som en person, utgör fundamentet i personcentrerad vård. Genom att se patienten som en person med behov, vilja och förmågor kan man genom ett samarbete mellan patienten och vårdpersonal skapa gemen samma mål.”

GÄSTLEDARE

Cancersatsningar som glömmer patienterna Vi som drabbas av cancer har i första hand en sak för ögonen: att överleva och i andra hand kunna leva länge med vår cancer. Men har politiker och tjänstemän samma fokus? Nej. På Världscancerdagen 4 februari satte vi fokus på oss – patienterna.

Regeringen och Sverige Kommuner och Regioner (SKR) har nyligen slutit en treårig överenskommelse (2020 2023) om fortsatta insatser för cancervården. Arbetet ska göras via Regionala cancercentrum i samverkan. RCC i samverkan har nu tagit fram ett måldokument som Nätverket mot cancer fått ta del av. Det saknas tydligt fokus på cancerpatienterna. Vi anser att politiker och mäktiga och styrande myndighetspersoner är förblindade av administration, utredningar, köer, annan byråkrati när det enda som betyder något för en människa som får en cancerdiagnos är att överleva. Och för detta behövs stort fokus på att vi får det bästa som står till buds gällande operationer, strålning och till sist medicinsk behandling där cytostatika egentligen för många cancersjukdomar är gammaldags behandling. Men något mål om att patienter ska ha bästa behandling, står det inget om i RCCs dokument. Dokumentet är strukturerat utifrån de tio områden som regeringen i sin långsiktiga inriktning för cancervården har pekat ut. Det står bland annat: • RCC vill påverka människor att anta och upprätthålla en hälsofrämjande livsstil. Vår kommentar: Viktigt – men berätta att 50 % av cancerfallen är slump och otur! • Alla nya nationella screeningprogram ska införas utan dröjsmål i samtliga regioner. Vår kommentar: En ny undersökning visar att tidigare skarpa rekommendationer om exakt samma sak har negligerats, samtliga regioner är försenade med införandet av tarmcancerscreening som skulle ha startat 1 januari 2019. • Alla patienter med cancer och deras närstående ska ha tillgång till adekvat, kvalitetsgranskad och samlad information om cancer genom vårdprocessernas alla steg. Vår kommentar: Men först vill vi få försäkran om att bästa medicinska behandling ges till alla patienter.

Listan är lång men poängen är att den allra viktigaste punkten för oss drabbats saknas: Punkten som säkerställer att vi cancerpatienter ska få den bästa medicinska behandling för just vår cancersjukdom. Och bästa rehabiliteringen när och om vi överlever cancersjukdomen. En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är nationella riktlinjer och rekommendationer till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare. Men istället väljer regioner egna vägar framåt, 21 regioner med egna byråkratier av 1000-tals anställda tjänstemän sköter sitt. Cancer är ingen ”skyll dig själv sjukdom”, vi kan inte välja bort cancer. Cancer är en sjukdom som till stor del En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är nationella riktlinjer och rekommendationer till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare. beror på förändringar i DNA. För 50 % är det ren otur, slumpen spelar med våra liv. Vad ska vi med sjukvård till om inte för att diagnostisera och behandla patienter för att bota eller förlänga överlevnad? Vi anser att pengar för cancervården i första hand ska gå till patienternas liv och behandling av själva cancersjukdomen. Och vi är många som berörs. Fler än 60 000 personer får cancer varje år i Sverige. Totalt är vi över en halv miljon människor i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos – om tio år beräknas 1 miljon vara direkt drabbade.

MARGARETA HAAG Ordförande Nätverket mot cancer #1 2020

Ny rapport:

Hjärt-kärlsjukdomar – långvarig sjukfrånvaro

Elin Henriksson, analytiker och statistiker

Gunilla Åhman, analytiker och statistiker

Fler män än kvinnor är långvarigt sjukskrivna på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Lång varig sjukfrånvaro på grund av hjärt- och kärlsjukdomar drabbar framför allt äldre. Det visar en ny statistikrapport från AFA Försäkring, som tar fram statistik från sin skadedatabas för att bidra i arbetet med att förebygga arbetsskador och ohälsa i arbetslivet.

tan dubbelt så stor andel för männen som för kvinnorna, 13 respektive 7 procent, säger Elin Henriksson. – Nästan hälften av kvinnors diagnoser beror på sjukdomar i hjärnans kärl. Andra former av hjärtsjukdom är den näst vanligaste diagnosen för kvinnor, 23 procent. För männen är fördelningen jämnare. Sjukdomar i hjärnans kärl utgör 37 procent av diagnoserna och andra former av hjärtsjukdom 27 procent.

– Hjärt- och kärlsjukdomar är den femte vanligaste diagnosgruppen. Totalt sett under 2017 och 2018 utgjorde diagnosgruppen 4 procent av den totala långvariga sjukfrånvaron. De senaste tio åren har sjukfallen legat på mellan 2 000 och 2 500 fall per år, säger Elin Henriksson, analytiker och statistiker på AFA Försäkring. Tillsammans med kollegan Gunilla Åhman har hon tagit fram en ny rapport om långvarig sjukfrånvaro med koppling till sjukdomar i hjärta och kärl, som exempelvis hjärtinfarkt, hjärtstillestånd och stroke. – Vi kan se att cirkulationsorganens sjukdomar utgör 6 procent av mäns långvariga sjukfrånvaro, vilket är en större andel än för kvinnor där motsvarande siffra är 2 procent. Yrkesförare löper högst risk för långvarig sjukfrånvaro på grund av hjärt- och kärlsjukdomar och det gäller både kvinnor och män, säger Elin Henriksson. Rapporten bygger på en genomgång av 4 030 ärenden med långvarig sjukfrånvaro 2017 och 2018 som AFA Försäkring har betalat ut ersättning för genom sjukförsäkringen. Med långvarig sjukfrånvaro menas sjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan.

Äldre mest drabbade – typfallet en 60-åring med sjukdom i hjärnans kärl

Vanligaste diagnoserna uppdelat på kön

– Akut hjärtinfarkt och andra former av hjärtsjukdom och sjukdomar i hjärnans kärl, som exempelvis stroke, utgör tre fjärdedelar av de långa sjukfallen på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Akut hjärtinfarkt utgör en näs-

– Det är främst de äldre åldersgrupperna som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Bland män utgör 56–64-åringar mer än hälften av de drabbade. Bland kvinnor står samma åldersgrupp för 45 procent. För båda könen står 46–55-åringar för en tredjedel av de långa sjukfallen orsakade av sjukdomar i hjärta och kärl, säger Gunilla Åhman. – För kvinnor är den typiska personen som har långvarig sjukfrånvaro på grund av sjukdom i cirkulationsorganen en undersköterska som är i 60-årsåldern och har en sjukdom i hjärnans kärl. För män är typfallet en lastbilsförare som är i 60-årsåldern och har en sjukdom i hjärnans kärl. Vill förebygga arbetsskador och ohälsa – därför sprids rapporterna

– 9 av 10 arbetande svenskar omfattas av någon av AFA Försäkrings kollektivavtalade försäkringar. Det gör att vi har en unik skadedatabas som innehåller 14 miljoner ärenden. Där kan vi se vilka yrkesgrupper, sektorer, arbetsuppgifter och aktiviteter som är förknippade med olika skador och sjukdomar. Genom att sprida rapporter som utgår från vår statistik hoppas vi kunna bidra i arbetet med att förebygga arbetsskador och ohälsa, säger Gunilla Åhman. Källa: AFA Försäkring

Mer information: https://news.cision.com/se/afa-forsakring/r/ny-rapport--hjart--och-karlsjukdomar---langvarig-sjukfranvaro,c3033981

#1 2020

FORXIGA® (dapagliflozin) för patienter med typ 2-diabetes

FOR TODAY FOR TOMORROW

I DECLARE-studien, den största kardiovaskulära utfallsstudien med en SGLT2-hämmare som inkluderade 17 160 patienter, visade Forxiga en fördel i jämförelse med placebo både hos patienter med och utan etablerad kardiovaskulär sjukdom när det gäller det sammansatta effektmåttet sjukhusinläggning för hjärtsvikt eller kardiovaskulär död. Skillnaden i effekt drevs av sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Forxiga reducerad även förekomsten av renala händelser i det sekundära sammansatta effektmåttet.

För sjukhuskrävande hjärtsvikt 27% RRR (0,8% ARR) Riskkvot 0.73 (konfidensintervall 0.61-0.88) Forxiga gruppen 2.5% respektive Placebo gruppen 3.3%, p< 0.0011

Progression till nefropati 47% RRR (1,3% ARR) Riskkvot 0.53 (konfidensintervall 0.43-0.66) Forxiga gruppen 1.5% respektive Placebo gruppen 2.8%, Nominell Signifikans: p<0.00011-2 Renala komponenter i det renalt sammansatta effektmåttet, nefropati = kvarstående eGFR-minskning, njursjukdom i slutstadiet och njurdöd.1

Hjälp patienter att nå sina behandlingsmål i dag för att minska risken för händelser av sjukhuskrävande hjärtsvikt eller bidra till att minska risken för renala händelser i framtiden1

RRR = relativ riskreduktion, ARR = absolut riskreduktion

Forxiga® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx, (F). Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. Indikationer: Forxiga är avsett för vuxna för behandling av otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes mellitus typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer med andra läkemedel, effekter på glykemisk kontroll och kardiovaskulära händelser, samt vilka populationer som har studerats, se SPC avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Viktig säkerhetsinformation: Vid misstanke om den sällsynta men livshotande infektionen Fourniers gangrän (nekrotiserande fasciit i perineum) ska SGLT2-hämmare sättas ut och akut behandling påbörjas. Senaste översyn av produktresumén: 2019-11-19. För ytterligare information och priser se www.fass.se. AstraZeneca AB, 151 85 Södertälje. Tel 08-553 260 00. www.astrazeneca.se

SE-6281-02-20-FO

References: 1. Forxiga SPC. www.fass.se. 2. Mosenzon O et al. Lancet Diab Endocrinol 2019, vol 7, augusti 2019. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31196815

I den aktuella studien har forskarna undersökt 1 860 patienter med typ 1-diabetes och från patientjournalen på Karolinska Univer sitetssjukhuset samlat in information om lipoprotein(a)-nivåer, blodsockernivåer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar. Foto: Canstock, arkiv.

Höga nivåer lipoprotein(a) vid typ 1-diabetes är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdom Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, det visar en studie från Karolinska Institutet som har publicerats i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna. 8

#1 2020

– Det finns i dag ingen lättillgänglig behandling för att sänka höga lipoprotein(a)-nivåer, men behandlingen av övriga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom bör optimeras hos patienter med typ 1-diabetes som har höga lipoprotein(a)-nivåer, säger studiens försteförfattare Karin Littmann, läkare och doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. Patienter med typ 1-diabetes har på grund av sin sjukdom en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom.

Diabetes och höga blodsockernivåer kan också på sikt leda till läckage av proteiner i urinen, nedsatt njurfunktion, försämrad cirkulation, nedsatt känsel och skada på ögats näthinna med försämrad syn. Lipoprotein(a) är en typ av blodfett, men dess nivåer i blodet bestäms framför allt av ärftliga faktorer och påverkas inte av kost eller livsstilsfaktorer så som nivåerna av övriga blodfetter gör. Tidigare forskning har visat att höga nivåer av lipoprotein(a) innebär en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtklaffsjukdom. Hur lipoprotein(a) påverkar risken för hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar hos patienter med typ 1-diabetes är i dag inte helt känt. Man vet inte heller om det finns något samband mellan lipoprotein(a)-nivåer och höga blodsockernivåer i denna patientgrupp. Dubbelt så hög risk att drabbas

Karolinska Universitetssjukhuset samlat in information om lipoprotein(a)-nivåer, blodsockernivåer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom och följdsjukdomar. Patienter med typ 1-diabetes och höga lipoprotein(a)nivåer hade 50 procents ökad risk att drabbas av någon hjärtkärlsjukdom, 70 procents ökad risk för kranskärlssjukdom och dubbelt så hög risk att drabbas av klaffsjukdom jämfört med patienter med typ 1-diabetes och låga lipoprotein(a)-nivåer. De hade också 70 procents ökad risk att få läckage av proteiner i urinen, vilket är ett tecken på nedsatt njurfunktion. Patienter med höga värden av långtidssocker (HbA1c) hade högre lipoprotein(a)-nivåer jämfört med patienter med låga nivåer av långtidssocker. – Vår slutsats är att höga nivåer av lipoprotein(a) hos patienter med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Nivåerna av dessa blodfetter bör därför mätas och vara en del i den totala riskbedömningen, säger Karin Littmann.

I den aktuella studien har forskarna undersökt 1 860 patienter med typ 1-diabetes och från patientjournalen på

Källa: Karolinska Institutet

Karin Littmann, läkare och doktorand. Foto: Privat.

Publikation: “The association of lipoprotein(a) plasma levels with prevalence of cardiovascular disease and metabolic control status in patients with type 1 diabetes mellitus”. Karin Littmann, Tigist Wodaje, Michael Alvarsson, Matteo Bottai, Mats Eriksson, Paolo Parini, Jonas Brinck. Diabetes Care, online 18 december 2019, doi: 10.2337/DC19-1398. Studien finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet samt genom ett forskarinitierat projekt med stöd av läkemedelsföretaget Sanofi. Sanofi har inte medverkat i studiedesign, datainsamling, analys, manusskrivande eller beslut att publicera artikeln.

Vill du bli av med ditt förmaksﬂimmer? Ablation kan vara lösningen. Ring 010-585 33 40 för mer information. Gabriella, svensktalande patientrådgivare, HjerteCenter Mølholm.

#1 2020

Forskarna utförde en omfattande och kvantitativ kartläggning av kopplingar (synapser) mellan nervceller kombinerat med analyser av zebrafiskens beteende. Foto: Canstock, arkiv.

Så regleras våra rörelser i ryggmärgen Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny organisatorisk princip för hur nervcells nätverket i ryggmärgen reglerar våra rörelser. Nätverket som blixtsnabbt omvandlar kommandon från hjärnan till väl anpassade rörelser kan liknas vid en motor med tre växlar. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron. 10

#1 2020

Ryggradsdjurs rörelseförmåga är anmärkningsvärd på det sättet att vi har en enorm kapacitet att snabbt inleda en rörelse och ändra dess hastighet för att matcha våra avsikter. Dock är det fortfarande oklart hur det rytmgenererande nätverket av nervceller – den lokomotoriska motorn – i ryggmärgen omedelbart kan översätta signaler från hjärnan till rytmiska rörelser med lämplig hastighet.

Maria Bertuzzi, Laurence Picton, Pierre Fontanel, Abdel El Manira och Irene Pallucchi, forskare vid institutionen för neurovetenskap. Foto: Stefan Zimmerman

Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som lett studien. Forskarna utförde en omfattande och kvantitativ kartläggning av kopplingar (synapser) mellan nervceller kombinerat med analyser av zebrafiskens beteende. Resultaten visade att de så kallade excitatoriska nervcellerna i ryggmärgen som genererar rörelser bildar tre återkommande, rytmgenererande nätverksmoduler som fungerar som växlar, vilka används vid långsamma, medelsnabba eller snabba rörelser. Dessa nätverk omvandlar signaler från hjärnan till samordnade lokomotoriska rörelser med en hastighet som är anpassad efter den ursprungliga avsikten.

Abdel El Manira, professor. Foto: Stefan Zimmerman.

Kan möjliggöra utvecklingen av behandlingsmetoder

Forskare vid Karolinska Institutet har använt zebrafiskar som modellorganism för att i detalj kartlägga hur denna motor genererar och anpassar rörelser hos ryggradsdjur. En ny organisatorisk princip

– Vi har upptäckt en ny organisatorisk princip som är avgörande för att utföra en till synes enkel men gåtfull funktion: initiering av rörelser och förändring av hastigheten, säger

– Insikterna som vi har kommit fram till i vår studie kan vara överförbara på däggdjur, inklusive människor, givet att den organisatoriska principen för hjärnstammen och nätverken i ryggmärgen är gemensam för ryggradsdjuren. Att förstå hur nätverken i hjärnstammen och ryggmärgen initierar rörelser och hur hastigheten styrs kan möjliggöra nya forskningsriktningar som syftar till att utveckla behandlingsmetoder för neurologiska sjukdomar hos människan, inklusive traumatisk ryggmärgsskada och degenerativa motorneuronsjukdomar såsom amyotrofisk lateralskleros (ALS), säger Abdel El Manira. Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Multiple rhythm generating circuits act in tandem with pacemaker properties to control the start and speed of locomotion”. Jianren Song, Irene Pallucchi, Jessica Ausborn, Konstantinos Ampatzis, Maria Bertuzzi, Pierre Fontanel, Laurence D. Picton and Abdeljabbar El Manira. Neuron, online 22 January 2020, doi: 10.1016/j.neuron.2019.12.030. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Hjärnfonden och Karolinska Institutet.

#1 2020

Varje år drabbas över 25 000 personer av stroke i Sverige. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsätt ning hos vuxna och orsakar flest vårddagar på sjukhus. Detta orsakar både stort lidande för personen och stora samhällskostna der. Personerna kan bland annat drabbas av olika resttillstånd som påverkar rörelseförmåga, balans, språk och minnesfunktioner. Foto: Canstock, arkiv.

Forskning som ska undersöka livet efter en stroke Vilken påverkan har en stroke för de som drabbas? Det vill en forskargrupp vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro kartlägga och analysera. ”Vi söker bland annat svaret på hur livskvalitén och det sociala förändras efter en stroke”, säger forskare Marie Matérne. Marie Matérne, forskare. Foto: Elin Abelson

#1 2020

STROKE-Riksförbundet har beviljat 120 000 kronor till forskningen om strokedrabbade i Kumla kommun. Inom regionen och kommunerna finns ett gemensamt ansvar att samverka kring behandling och rehabilitering av personer med stroke. – Socialstyrelsen har funnit att strokevården fungerar

bäst genom teamarbete. Här ingår bland annat läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. För att undersöka hur det är att leva med stroke har vi bland annat valt att titta på balans, minne och om man känner sig trygg med tillvaron, säger Marie Matérne, verksamhetsutvecklare på utvecklingsenheten habilitering och hjälpmedel och forskare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum inom Region Örebro län. Alla strokedrabbade tillfrågas om att delta i studien

Marie Matérne betonar att det är fantastiskt roligt att de har fått pengar till den här forskningen. – Det är en viktig grupp att studera eftersom många

drabbas av stroke och vi kan göra skillnad för dem. Pengarna kom precis i rätt tid, då vi håller på med datainsamling. Beräknad målgrupp är cirka 300 personer. Samtliga strokeöverlevare i Kumla kommun blir tillfrågade att delta i studien. De har drabbats av stroke någon gång mellan åren 1994 och 2019. Stroke är de äldres sjukdom

bland annat drabbas av olika resttillstånd som påverkar rörelseförmåga, balans, språk och minnesfunktioner. Stroke är de äldres sjukdom och fyra av fem som drabbas är över 60 år. Medelåldern för de som får stroke för första gången är 74 år för män och 78 år för kvinnor i Sverige. – Så vitt vi vet har det inte gjorts några tidigare tvärsnittsstudier av personer som överlevt stroke i vårt land. Det medför att projektet är originellt och vi hoppas att resultatet leder till ett förbättrat omhändertagande av patienter som drabbats av stroke avslutar Marie Matérne. Källa: Region Örebro län

Fakta Projektet är tvärvetenskapligt, vilket innebär att vi vill bedöma följderna av stroke både ur ett medicinskt, funktionellt och socialt perspektiv. Därför är vi flera olika professioner som samlar in och analyserar data tillsammans. Forskargruppen består av Mialinn Arvidsson Lindvall, legitimerad sjukgymnast på Kumla vårdcentral, Peter Appelros, överläkare på neuro- och rehabmedicinska kliniken och Marie Matérne, socionom på utvecklingsenheten habilitering och hjälpmedel. Datainsamlingen beräknas pågå från november 2019 till och med maj 2020. Projektet ska med hjälp av data kunna: • B eskriva personernas funktionsnivå med avseende på balans, gångförmåga, kognition samt grundläggande aktiviteter för att kunna leva ett självständigt vardagsliv. • Beskriva närvaron av riskfaktorer, såsom högt blodtryck, och samsjuklighet. • Ö ka kunskapen om hur personer med stroke upplever hur det är att leva med sjukdomen utifrån tillgänglighet, delaktighet, bemötande, stöd och livskvalitet. • Undersöka och beskriva vilka behov personer med stroke har av hjälpmedel och vård. • B eräkna andelen av befolkningen som har drabbats av stroke i Kumla kommun, för att uppskatta behovet av samhällsresurser. • Att utvärdera om behovet av samhällsinsatser är tillgodosedda, samt att identifiera brister i vården.

Ny och uppd aterad! De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#1 2020

”För de individer som rapporterade att de var aktiva mellan 30 och 149 minuter per vecka i vardagsmotion var risken för återinläggningar och dödlighet cirka 40 procent lägre jämfört med de som rörde sig mindre än en halvtimme per vecka”. Foto: Canstock, arkiv.

Fysisk aktivitet minskar risk för individer med hjärtsjukdom En ny avhandling handlar om hur fysisk aktivitet påverkar personer med hjärtsjukdom. Den beskriver hur de hjärtsjukas problem varierar med graden av fysisk aktivitet. – Risken för längre vårdtider, återinläggningar och dödlighet är lägre bland individer som var regelbundet fysiskt aktiva och som spenderade mindre tid i stillasittande i jämförelse med de som var inaktiva, säger Amanda Ek, forskare vid GIH.

Avhandlingen består av fyra delar och data har samlats in via journalsystem, nationella register och frågeformulär där individerna har självskattat sin fysiska aktivitet och sitt stillasittande. Den första studien fokuserade på vardagsmotion, fysisk träning och stillasittande före sjukhusvistelse bland 1 148 patienter med hjärtsjukdom som behandlats på en hjärtvårdsavdelning på två olika sjukhus i Stockholm. Resultaten var tydligast för vardagsmotion när det gällde att kunna förutsäga vårdtid, återinläggning och dödlighet. – För de individer som rapporterade att de var aktiva mellan 30 och 149 minuter per vecka i vardagsmotion var 14

#1 2020

risken för återinläggningar och dödlighet cirka 40 procent lägre jämfört med de som rörde sig mindre än en halvtimme per vecka. Vi fann även att vårdtiden var ungefär 0,9 dagar kortare, för varje steg upp på i aktivitetsskalan, säger Amanda Ek. Data är baserat på registret SWEDEHEART

Den andra och tredje studien undersökte fysisk aktivitetsnivå bland 30 644 respektive 22 227 individer som nyligen insjuknat i hjärtinfarkt. Data är baserat på registret SWEDEHEART som samlar in uppgifter från alla svenska sjukhus. Studie 2 visade att fysisk aktivitet minst 2 gånger per vecka eller att sluta röka den första tiden efter infarkten halverade risken för död i jämförelse med de som var inaktiva eller fortsatte att röka. Risken för återinläggningar under det första året var 25 procent lägre bland individer som var fysiskt aktiva minst 2 gånger per vecka jämfört med de inaktiva. – Detta resultat skilde sig från rökning, där vi inte såg några skillnader i risk mellan individer som slutat röka och rökare. Det som var särskilt intressant med den tredje studien var att förändringar i fysisk aktivitetsnivå det första året efter en hjärtinfarkt påverkade risken för död.

De som sänkte sin fysiska aktivitetsnivå efter ett år hade en 36 procent högre risk för dödlighet jämfört med de som fortsatte att vara fysiskt aktiva. Dödligheten bland individer som ökade sin fysiska aktivitetsnivå under det första året skiljde sig inte från de som var kontinuerlig fysiskt aktiva under hela året. Fråga patienterna om deras fysiska aktivitetsnivå

I den sista studien undersöktes 251 sjukvårdsanställda som behandlade patienter på en hjärtvårdsavdelning från två olika sjukhus i Stockholm. Här undersöktes personalens inställning till och det kliniska arbetet med att främja patienters fysiska aktivitet och andra levnadsvanor. Studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal tycker att det är en viktig del av deras arbete att främja patienters fysiska aktivitet, men det verkar inte vara någon etablerad del av det kliniska arbetet, då endast en minoritet uppger att de i hög grad frågar och ger råd om fysisk aktivitet. – För att nå de största hälsovinsterna i form av lägre sjukvårdskonsumtion och risk för död så är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal når de mest inaktiva. Genom att personalen rutinmässigt börjar fråga patienter om deras fysiska aktivitetsnivå och vid behov ge stöd kan de potentiellt minska användandet av slutenvårdsinsat-

Studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal tycker att det är en viktig del av deras arbete att främja patienters fysiska aktivitet, men det verkar inte vara någon etablerad del av det kliniska arbetet, då endast en minoritet uppger att de i hög grad frågar och ger råd om fysisk aktivitet. Foto: Canstock, arkiv.

ser och sänka risken för dödlighet. Målet med den här avhandlingen har varit att göra en skillnad för patienterna och sprida kunskapen om vikten av fysisk aktivitet bland såväl patienter, hälso- och sjukvårdpersonal och beslutsfattare. Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Avhandlingen “Physical activity among patients with cardiovascular disease: – a predictor of hospital care utilisation and mortality in clinical work” finns att ladda ner på DiVA http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1381251&amp;dswid=7329

DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Göran Burenhults bok den fulländade människan. Vi hoppas att boken kan bidra till en uppfattning om vilken föda och vilken livsstil vi människor evolutionärt är anpassade till. Boken ger en hel del tips och råd om den goda och nyttiga kosten. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 100 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 159 kr/ex (ordinarie pris 287 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult. Antal ex

Amanda Ek, forskare vid GIH. Foto: Louise Ekström.

Plats för frimärke

Pris 159 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#1 2020

”Framförallt bör fler patienter kunna få så kallad trombektomibehandling. Det är en avancerad metod för att dra ut en blodpropp ur hjärnan” Foto: Arkivbild

Ny version för vård av stroke med metoden trombektomi

Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen. Foto: Johanna Tonnes.

Fler patienter som drabbas av stroke bör få behandling med den avancerade metoden trombektomi. Hälso- och sjukvården kan nu också lättare dokumentera att patienterna får en strukturerad uppföljning efter en stroke. Det är några av nyheterna i de uppdaterade nationella riktlinjerna för vård vid stroke, som Socialstyrelsen presenterade 15 januari. Våren 2018 presenterades den senaste versionen av de nationella riktlinjerna för strokevård men redan nu kommer en ny version med flera nyheter och uppdateringar.

– Det händer mycket inom forskningen. Vi har därför gjort en översyn och bland annat lagt till sex helt nya rekommendationer, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen. Flera befintliga rekommendationer har dessutom uppdaterats, främst inom områdena rehabilitering och uppföljning. Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke. 16

#1 2020

– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain. Fler bör behandlas med trombektomi

De viktigaste nyheterna gäller främst vård och behandling i det akuta skedet, just efter att en stroke har inträffat. Framförallt bör fler patienter kunna få så kallad trombektomibehandling. Det är en avancerad metod för att dra ut en blodpropp ur hjärnan. Socialstyrelsen rekommenderade metoden för första gången i 2018 års version av strokeriktlinjerna. – Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta av metoden upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain. Utgångspunkten är alltid att trombektomi bör utföras så snart som möjligt. I vissa fall kan det dock ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om någon har insjuknat i sömnen. Nya utredningsmetoder kan avgöra om det fortfarande finns räddningsbar hjärnvävnad efter insjuknandet. Genom att behandla dessa patienter kan man förhindra svåra funktionsnedsättningar hos uppemot 200 personer per år i Sverige. I vissa fall kan patienten

efter en trombektomi bli helt återställd och vara uppe gående i korridoren på sjukhuset närapå direkt efter behandlingen. Fler blir förhoppningsvis helt återställda

Socialstyrelsens nya rekommendationer kommer att öka hälso- och sjukvårdens kostnader för strokevård. Rekommendationerna kräver också stärkt kompetens, och i vissa delar av landet en omställning i organisationen. Samhället beräknas dock kunna spara pengar tack vare åtgärderna, främst för att fler kan bo hemma och klara sig själva efter en stroke. Källa: Socialstyrelsen Fakta om stroke •S troke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Antalet fall av stroke i Sverige har minskat över tid. •S troke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Stroke kan orsakas av en blodpropp eller en blödning. Någon del av hjärnan får då syrebrist, vilket gör att hjärncellerna i området dör. •S troke kan vara livshotande, och den som insjuknar behöver omedelbar vård för att minska risken för allvarliga hjärnskador. Tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling bör vara så kort som möjligt. •T rombektomi går till så att ett tunt rör förs upp till hjärnan via ett kärl i ljumsken. Blodproppen lokaliseras med hjälp av röntgen, och dras ut från det drabbade blodkärlet.

Kommentar STROKE-Riksförbundet: Ökat antal strokepatienter ges möjlighet att få livsviktig vård. Men klarar vården att svara upp till möjligheten? I samband med att Socialstyrelsen har presenterat översynen av nationella riktlinjer för strokevården förlängs tiden för trombektomi från dagens maximalt sex timmar upp till 24 timmar. Det möjliggör att fler kan ges trombektomibehandling och därmed förhindra svåra funktionsnedsättningar. Trombektomi vid stroke innebär att man avlägsnar en propp mekaniskt i hjärnan. Behandlingen är mycket effektiv. Möjligheten till ett oberoende liv fördubblas hos patienter som genomgår trombektomi som tilläggsbehandling till intravenös trombolys.

Hasse Sandberg STROKE-Riksför bundet, Foto: Max Green.

”Det är fantastiskt att ännu fler kan behandlas för sin stroke genom trombektomi. Vi vet att det förhindrar svåra funktionsnedsättningar. Vi vet att samhället skulle spara pengar om fler fick möjlighet att behandlas med trombektomi. Vi vet tyvärr också att det finns stora skillnader i trombektomivården. Framförallt är det en brist i de delar av Sverige som är glest befolkade, säger STROKE-Riksförbundets verksamhetssekreterare Hasse Sandberg.” Sammanfattningsvis finns det en mycket effektiv behandling för akut stroke som behöver spridas över hela landet. Men i dagsläget är inte vården jämlik när det gäller tillgång till trombektomibehandling. I Hälso- och sjukvårdslagens andra paragraf står det att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. När det gäller trombektomi är det tydligt att det finns stora skillnader då det bara finns sex olika centra för trombektomibehandling i Sverige. Dessa finns uteslutande i storstadsregionerna.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...” Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#1 2020

Förträngning på aortaklaffen, aortastenos. är en åkomma som drabbar en till två procent av befolkningen. Risken ökar kraftigt med stigande ålder. Foto: Edwards Lifesciences, arkiv.

Bättre livskvalitet för patienter med aortastenos – Det är en revolution detta med TAVI och en otrolig utveckling, säger Stefan James professor i kardiologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Förträngning i hjärtats aortaklaff, aortastenos, är den vanligaste typen av hjärtklaffsjukdom. 1 av 8 personer över 75 år och äldre drabbas. Den enda behandlingen är att byta ut klaffen. Tidigare kunde det endast göras med öppen kirurgi, då TAVI kom först kring 2000-talet. Det ledde till att upp emot hälften av alla patienter inte kunde få någon behandling. Nu kan operationen göras genom att den nya klaffen förs till hjärtat via ett större blodkärl, en miniinvasiv teknik som kallas transcatheter aortic valve implantation, TAVI. TAVI är alltså ett hjärtklaffsbyte via kateter som oftast sker via ljumskartären.

gör ett klaffingrepp. Orsaken till att människor får aortastenos är ännu inte klarlagd. – Det är inte samma riskfaktorer som annan hjärtsjukdom med rökning, höga blodfetter och diabetes har vi sett i vår forskning. Vi vet inte heller säkert var kalket kommer ifrån, säger Stefan, som jämför med åderförkalkning av blodkärl där kalk kommer med blodfetter. – Första tecken på aortastenos är nedsatt ork, dålig kondition och andfåddhet. Har man dessutom svimningar är det allvarligt. Överlevnaden kan då vara sämre än cancer. Då kan man riskera att bara ha ungefär ett halvår kvar om den är den allvarligare graden av aortastenos. Men att svimma och ständigt falla och slå sig är ett ovärdigt sätt att avsluta sitt liv på. Det handlar också om att förbättra livskvaliteten för den tid man har kvar att leva. Det kan bli många levnadsvärda år tack vare en ny hjärtklaff, säger Stefan.

Alltfler patienter kan få TAVI

Hittills har TAVI främst utförts på högriskpatienter som inte klarar öppen hjärtkirurgi, exempelvis på grund av annan sjukdom eller hög ålder. Men nu kan en av TAVI klaffarna användas på alla slags patienter, även lågriskpatienter. Det enligt PARTNER 3-studien som visar att TAVI med en viss hjärtklaff är överlägsen öppen hjärtkirurgi hos patienter med låg risk. Aortastenos

Aortastenos är en ålderssjukdom, klaffarna riskerar att förtjockas mer ju längre vi lever och ju äldre vi blir. Risken att dö inom ett år efter att symtom visat sig är 25 till 50 procent om man inte gör något klaffingrepp. Risken att avlida inom ett år minskar betydligt om man 18

#1 2020

Bättre livskvalitet tack vare TAVI

Stefan berättar att idag opererar han ibland 90-åringar som blir så mycket bättre. Ingreppet är så smidigt och patienten kan gå hem redan efter några få dagar på sjukhus och så vara väl återställda efter en vecka. Nyligen opererade han en kvinna i 65-års åldern som var i mycket dåligt skick med begränsad förmåga att röra sig överhuvudtaget. Hon blev omedelbart bättre med TAVI och kunde obehindrat gå i trappor igen. Många av dessa patienter lever ofta ensamma och är helt beroende i sitt liv av att kunna vara självständiga, det innebär att kunna klara sig själva, handla mat, betala räkningar och städa sitt hem. 93 procent av patienterna som fått TAVI har nämnt en

förbättrad livskvalitet (QoL) som det primära önskemålet och syftet med ingreppet. Patienterna önskade förbättring inom följande områden i livet: att kunna genomföra en specifik aktivitet, att bibehålla självständighet samt att minska smärta och symtom. 87 procent av dessa patienter uppnådde också sina mål efter operationen. TAVI-patienter återgick också snabbare till dessa dagliga aktiviteter och uppvisade större förbättring efter 30 dagar jämfört med öppen hjärtkirurgi. – Sammantaget innebär TAVI betydligt kortare sjukhusvistelse, mindre risk för blödningar, mindre risk för förmaksflimmer och lägre risk för stroke än öppen hjärtkirurgi, säger Stefan. Behandling

Ungefär 85 procent patienterna blir helt symptomfria eller betydligt bättre efter TAVI. Ett klaffingrepp har oftast både en livsförlängande och symptomlindrande effekt. Komplikationer vid ingreppet kan dock förekomma, men nyttan med ingreppet är betydligt större än risken. Stefan och hans team följer en grupp patienter som de skapar en kunskapsbank kring för aortastenos. De samlar in bildmaterial för att hitta mönster för sjukdomen och behandling.

Stefan har mest arbetat med hjärtinfarkter tidigare, senaste åren har det blivit alltmer aortastenos. Han berättar att nu är läkarna alltmer säkra på sjukdomen, de opererar mer och mer och kan då alltmer förutsäga resultaten. Stefan anser att det är bra att TAVI görs på universitetssjukhusen, där det finns samlad kunskap och erfarenhet för att välja ut patienter, operera samt att ta hand om eventuella komplikationer. – Att ingreppen utförs av en liten dedikerad skara läkare som fått kompetens och erfarenhet av TAVI är viktigt. Antalet patienter ökar. Alltfler kommer också att kunna erbjudas TAVI tack vare att livskvaliteten visar sig bli så bra. Människor lever allt längre och blir allt äldre idag och behöver en kropp och hjärta som håller länge, vilket är fantastiskt, avslutar Stefan James.

Stefan James professor i kardio logi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Foto: Arkivbild

TORD AMRÉ

FAKTA

• Cirka 200 ingrepp per år genomförs med TAVI på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

• 1 500 TAVI har genomförts under 2019 i Sverige (Swedehearts årsrapport 2019) och antalet ökar med cirka 20 till 25 procent per år.

Source: Coylewright M et al. Patient-defined goals for the treatment of severe aortic stenosis: a qualitative analysis; Health Expect. 2016 Oct;19(5):1036-43.

Refereser 1. The New England Journal of Medicine, 2 maj 2019: Transcatheter Aortic-Valve Replacement with a Balloon-Expandable Valve in Low-Risk Patients 2. B aron SJ et al. Effect of SAPIEN 3 transcatheter valve implantation on health status in patients with severe aortic stenosis at intermediate surgical risk: results from the PARTNER S3i trial. JACC: Cardiovascular Interventions; 2018 11(12):1188-1198. KCCQ: Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire. OS: overall summary. MCID: minimal clinically important difference 3. https://www.karolinska.se/globalassets/global/1-teman-och-funktioner/tema-hjarta-och-karl/vardenhet-hjarta-och-karl/ patientinformation-tavi-mott-180911.pdf 4. JAMA CARDIOLOGY, Baron SJ et al, volume 2, number 8, pages 837-845, August 2017 5. Coylewrights qualitative analysis, page: 1041. 6. B aron SJ et al. Effect of SAPIEN 3 transcatheter valve implantation on health status in patients with severe aortic stenosis at intermediate surgical risk: results from the PARTNER S3i trial. JACC: Cardiovascular Interventions; 2018 11(12):1188-1198. KCCQ: Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire. OS: overall summary. MCID: minimal clinically important difference 7. https://www.karolinska.se/globalassets/global/1-teman-och-funktioner/tema-hjarta-och-karl/vardenhet-hjarta-och-karl/ patientinformation-tavi-mott-180911.pdf

#1 2020

MEDICINNOTISER

Sårläkning försvåras vanligen av infektion och åtföljande, oproportionerligt kraftig, inflammation. Denna bild tagen med skan ningselektronmikroskopi visar ytan av infekterat sår hos svin. Puthia et al. har utvecklat en hydrogel som innehåller en naturlig peptid (TCP-25) som påverkar både bakterier och den åtföljande inflammatoriska responsen. Denna nya gel med ”dual-action” kan ge hopp om läkning av svåra sår. Foto: Manoj Puthia.

Ny revolutionerande gel för sårbehandling Uppstartsbolaget Xinnate har tagit fram en sårgel i samarbete med en forskargrupp i Lund, som i djurstudier visat att gelen fungerar mycket bättre än konventionella behandlingar. Gelen verkar på ett helt nytt sätt vid sårläkning genom att utnyttja kroppsegna mekanismer, något som nu har publicerats i Science Translational Medicine.

Artur Schmidtchen Professor Lunds universitet.

Helene Hartman Vd för Xinnate.

#1 2020

Livshotande komplikationer från sår är ett stort och växande problem globalt. Detta både för att dagens metoder är otillräckliga och för att utvecklingen av multiresistenta bakterier gör att dagens livlina – antibiotikabehandling – inte alltid fungerar. Professor Artur Schmidtchen och hans team på Lunds universitet har under lång tid studerat naturliga, kroppsegna mekanismer och substanser som är inblandade i vår normala sårläkning. – Baserat på forskningen har vi tagit fram en gel som reducerar mängden skadliga bakterier samtidigt som den verkar immunmodulerande och dämpar den höga inflammationen i såret som bakterierna orsakar, och som hämmar sårläkningen, säger han.

både i att förebygga och behandla infektioner i sår. Upptäckten kan leda till nya hållbara behandlingar för sårläkning. Den kan förhindra infektioner, förbättra läkningsprocessen och minska beroendet av antibiotika. Samtidigt kan den minska kostnaderna i vården eftersom många av dagens komplikationer kräver sjukhusvård, säger Helene Hartman, vd för Xinnate. Gelen, som är patentsökt, utvecklas av forskarna tillsammans med Xinnate, ett medlemsföretag i företagsinkubatorn SmiLe på Medicon Village i Lund och dotterbolag till In2cure. Xinnate arbetar nu för att få gelen godkänd för att användas i kliniska studier på brännskadepatienter. Studierna planeras starta under andra halvan av 2020. Information om Xinnate: Xinnate fokuserar på att utveckla läkemedelskoncept för externa appliktioner inom hud, sår, biomaterial och kirurgi. Bolaget utvecklar produkter som baseras på en av våra naturliga försvarsmekanismer som har visat sig ha ett unikt och hållbart sätt att reducera inflammation och döda bakterier oavsett multiresistens. Xinnate är medlem i företagsinkubatorn SmiLe Incubator på Medicon Village i Lund och är ett dotterbolag till In2cure

Upptäckten kan leda till nya hållbara behandlingar

Studieresultaten där gelen har jämförts med dagens konventionella metoder har nu publicerats i Science Translational Medicine och visar att gelen i in vivo-modeller ger en snabbare och bättre sårläkning. Dagens behandlingar – med antibiotika och antiseptika såsom silver eller polyhexanid – är enbart antibakteriella och påverkar inte den påföljande skadliga inflammationsprocessen under sårläkningen. – De data som nu publiceras visar att gelen är effektiv

Kirurgiskt sår med transplanterad hud som visar tecken på infektion och inflammation. Foto: Karim Saleh.

För dina patienter med typ 2-diabetes

UPPTÄCK POTENTIALEN MED OZEMPIC ® (semaglutid)

Kardiovaskulära fördelar och statistiskt överlägsen effekt med behandling en gång i veckan

STATISTISKT ÖVERLÄGSEN EFFEKT PÅ HbA1C1 vs. jämförande behandlingar2,3

STATISTISKT ÖVERLÄGSEN VIKTNEDGÅNG1 vs. jämförande behandlingar2,3

KARDIOVASKULÄRA FÖRDELAR hos patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom vs. standardbehandling + placebo3,4

Referenser 1. P<0,0001. 2. Jämförande behandlingar var sitagliptin, insulin glargin, exenatid ER och dulaglutid. 3. Ozempic® produktresumé se fass.se. 4. MACE (Major Adverse Cardiovascular Events) 26% kardiovaskulär riskreduktion (ARR 2,3%), HR: 0,74, 95% CI 0,58:0,95.

Ozempic® (semaglutid) Rx, (F) ATC-kod: A10BJ06. Ozempic 0,25 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna; Ozempic 0,5 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna; Ozempic 1 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna. Diabetesmedel. Glukagonlikpeptid-1-receptor(GLP-1) analoger. Indikation: Behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes mellitus som ett komplement till kost och motion, som monoterapi när metformin anses olämpligt på grund av intolerans eller kontraindikationer och som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes. Varningar och försiktighet: Semaglutid ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Semaglutid är ingen ersättning för insulin. Akut pankreatit har observerats vid användning av GLP-1-receptoragonister. Patienter bör informeras om de karakteristiska symtomen på akut pankreatit. Vid misstänkt pankreatit ska behandlingen med semaglutid upphöra. Om pankreatit fastställs, ska semaglutid inte sättas in igen. Det finns ingen erfarenhet från patienter med kronisk hjärtinsufficiens NYHA-klass IV och semaglutid rekommenderas därför inte till dessa patienter. Hos patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin och semaglutid har en ökad risk för att utveckla komplikationer av diabetesretinopati observerats. Försiktighet ska vidtas när semaglutid används till patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin. Graviditet och amning: Semaglutid ska inte användas under graviditet och under amning. Fertila kvinnor rekommenderas att använda en preventivmetod när de behandlas med semaglutid. Semaglutid ska sättas ut minst 2 månader före en planerad graviditet på grund av den långa halveringstiden. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Datum för översyn av produktresumén 10/2018. Subventioneras endast för patienter som först har prövat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.

1 GÅNG I VECKAN

SE/DIA/1018/0301 (2) november 2018

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning

Mølholms sjukhus privathospitalet Mølholm i Vejle.

Värt att veta om förmaksflimmer Det räknas med att upp mot en halv miljon svenskar har förmaksflimmer men bara kring 350 000 har fått detta diagnosticerat. Var fjärde vuxen svensk kan förväntas få förmaksflimmer vid något tillfälle i livet. Förmaksflimmer ger en fördubbling av dödligheten och är en viktig riskfaktor med tanke på utveckling av stroke och hjärtsvikt. Mer än 5 000 fall av stroke årligen kan tillskrivas förmaksflimmer. Förmaksflimmer ger även väsentligen nedsatt livskvalitet – i en grad som vid svår hjärtsvikt eller långvarig cancersjukdom.

Många upplever successivt social isolering på grund av utvecklingen av undvikandebeteende och för att man kanske inte lyckas behålla sitt arbete. Det är lätt att känna sig ensam i sin diagnos speciellt om man inte har fått god och tillräcklig kunskap om förmaksflimmer och vilka behandlingsalternativ som finns och kan erbjudas. Förmaksflimmer räknas som en folksjukdom och kan ha stora konsekvenser för så väl hälsa som livskvalitet. 22

#1 2020

Otillräcklig kunskap bakom otillfredsställande behandling

Riksförbundet HjärtLung har i en medlemsundersökning 2018, påvisat att bara kring hälften av personer med förmaksflimmer var nöjda med sin behandling. 4 av 10 upplevde att de inte hade fått tillräcklig information om sin sjukdom och bara 1 av 10 uppgav sig fått tillräcklig utbildning kring att leva med förmaks-flimmer. Bakom dessa siffror döljer sig troligen otillräcklig kunskap. Behandling av förmaksflimmer bygger på två ”hörnpelare”

För det första är ställningstagande till behovet att behandla med blodförtunnande medicin viktigt för att skydda mot stroke. Inte alla med förmaksflimmer ska ha blodförtunnande medicin – det kräver en bedömning av riskfaktorer utöver själva förmaksflimret. De vanligaste riskfaktorerna är högt blodtryck, diabetes, ålder över 65 år – och i ännu högre grad – ålder över 75 år. Men det finns också ökad risk för allvarliga blödningskomplikationer i samband med den blodförtunnande behandlingen.

Det är också viktigt att hitta en behandling av förmaksflimret hos personen som kan ta bort – eller minska – obehaget och som inte ger betydande biverkningar. Många personer får inte tillräckligt bra effekt – eller upplever oacceptabla biverkningar – vid medicinsk behandling för förmaksflimmer. Ett kateterbaserat ingrepp som kallas ”ablation” kan vara ett relevant och bra alternativ för dessa personer. Kateterablation är aktuellt om man:

- inte har tillräcklig bra effekt av medicinsk behandling - har betydande biverkningar vid medicinsk behandling - är relativt ung, inte har annan betydande hjärtsjukdom och har ett önskemål om ablationsbehandling som alternativ till medicin. Knapphändig kunskap om kateterablation

Tyvärr är kunskap om denna behandling – både bland personer med förmaksflimmer och bland läkare – otillräcklig. Det betyder att alldeles för få erbjuds behandling med ablation. Detta trots att 9 av 10 som får behandling upplever att de bli helt av med sitt förmaksflimmer – eller får väsentligt reducerade symtom och kan sluta med medicinen de tidigare har tagit mot rytmrubbningen. Långa väntetider

Förutom otillräcklig kunskap är det i Sverige dessutom mycket långa väntetider på ablationsbehandling, ibland upp mot ett år eller mer. Totalt sett väntar mer än hälften av de personer som har remitterats för ablation längre än de 90 dagarna som vårdgarantin lovar. Jämfört med till exempel Danmark och Tyskland utförs det totalt i Sverige bara hälften så många ablationsbehandlingar (per miljon invånare) som i grannländerna. I Sverige ses dessutom också mycket stor variation – upp mot en faktor 2-3 i skillnad - i behandlingsaktivitet med ablation mellan de olika regionerna. Generellt är behandlingsaktiviteten

mycket lägre än i till exempel Danmark och Tyskland trots att förmaksflimmer är lika vanligt i alla tre länder. Behandling i utlandet

Tills tillräcklig kapacitet finns i Sverige har man möjlighet att söka behandling utomlands – till exempel i Danmark. Möjligheten baserar sig på EU-direktivet om fri patientrörlighet. Det betyder att man kan bli behandlad i utlandet och få kostnaderna till behandlingen täckta via Försäkringskassan. I Danmark kan man bli behandlad på Privathospitalet Mølholm i Vejle. På HjerteCenter Mølholm har man specialiserat sig i behandling av hjärtrytmrubbningar och är godkända av danska hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Sundhedsstyrelsen) till behandling av patienter inom offentlig vård. Kvalitén av behandlingarna dokumenteras i den danska rikstäckande kvalitetsdatabasen www.ablation.dk. Låg komplikationsfrekvens

Under 2019 har HjerteCenter Mølholm endast haft en komplikation vid ablationsbehandling för förmaksflimmer med tillfällig påverkan av kraft till arm och ben. Med runt 400 ablationer för förmaksflimmer under året ger det en komplikationsfrekvens på 0,25 %. Detta är oerhört lågt och kan jämföras med de bästa centren i världen. Samtidigt finns dokumentation att mindre än 10 % av patienterna som genomgår ablationsbehandling för förmaksflimmer, upplever återfall inom första året efter ingreppet. Som svensk patient som genomgår behandling i Danmark, är man försäkrad på exakt samma nivå som danska patienter. Detta gäller även om det – oförväntat – skulle tillkomma betydande komplikation till behandlingen. Det är aldrig längre väntetid än 3 arbetsveckor för ablationsbehandling. Det betyder också att personen själv kan hitta tider då det passar hen bäst att abladeras.

FAKTA - G odkänt av danska hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Sundhedsstyrelsen) - Bland Skandinaviens mest erfarna center - Hög behandlingsvolym per operatör - Mycket låg komplikationsfrekvens (2019: 0,25 %) - Systematisk uppföljning - Heltäckande försäkring - Dygnsbemannat med specialistläkare och sjuksköterskor - Kort väntetid (max 3 arbetsveckor) - M er information på hemsidan: https://www.molholm. dk/specialer/hjertesygdomme/se/

PETER STEEN HANSEN Överläkare, Ph.D., DMSci, FEHRA Klinikchef vid HjerteCenter Mølholm, Danmark

Svensktalande personal HjerteCenter Mølholm har en svensktalande rådgivare, Gabriella Edvardsson Alsøe, som hjälper till med frågor kring behandling av förmaksflimmer och möjligheterna att kostnaderna täcks via Försäkringskassan. Hon svarar i telefon på vardagarna och nås på 010 585 33 40. HjerteCenter Mølholm leds av klinikchef Peter Steen Hansen som var bland de första i Skandinavien som introducerade ablationsbehandling för förmaksflimmer. Han har personligen utfört mer än 5 000 ablationer för förmaksflimmer och utför runt 400 ablationsbehandlingar årligen.

#1 2020

Eva-Lotta hade tur. Hennes kardiolog kände till att EU-direktivet ger möjlighet att få vård utomlands utan kostnad.

Eva-Lotta på väg mot flimmerfrihet Efter flera år med förmaksflimmer och sällan förekommande flimmerattacker eskalerade attackerna under sommarsemestern. Som universitetsadjunkt får inte flimmerattacker och läkemedelsbiverkningar plats i vardagen. Med en förstående och kunnig läkare hittade de tillsammans en lösning – ablation.

Under sommaren på sin semester, kom attackerna tätare och tätare. Eva-Lotta började söka information om vilka behandlingsalternativ som skulle kunna vara möjliga. Kateterablation såg hon som ett effektivt och bra alternativ och bokade ett besök till sin kardiolog. Där berättade hon att attackerna ökat och läkaren föreslog direkt att han skulle skriva en remiss för ablation till regionens sjukhus.

Eskalerande flimmerattacker

Eva-Lotta är strax över 50 år och har ett krävande jobb. Sedan några år har hon förmaksflimmer men inte fått bra effekt av medicineringen på grund av biverkningar. Hon har lyckats orka med sitt jobb trots dessa, men det har inte varit lätt. Vissa dagar jobbigare än andra. 24

#1 2020

Vård utomlands

Sjukhuset som låg närmast hade lång väntetid. Situationen kändes hopplös och att vänta så länge och samtidigt sköta sitt arbete, det kändes ohållbart. Men Eva-Lotta hade tur. Hennes kardiolog kände till att EU-direktivet

ger möjlighet att få vård utomlands utan kostnad. Eftersom Eva-Lotta bor i Skåne kändes inte grannlandet Danmark så avlägset och en remiss sändes istället till HjerteCenter Mølholm. Kliniken finns på privathospitalet Mølholm i Vejle, knappt tre timmar med bil från Öresundsbron. Redan efter tre dagar hörde de av sig från kliniken. En mycket trevlig person berättade att jag snabbt kunde få tid för ablation. Jag fick till och med välja tid själv så att det passade mitt arbete. Så det var inte ett svårt alternativ att välja HjerteCenter Mølholm. Och en väninna till mig rekommenderade också kliniken, säger Eva-Lotta. Kontakten med svenska Försäkringskassan sköttes helt av kliniken. Eva-Lotta behövde inte bry sig alls i det administrativa. Det hon gjorde själv var att boka ett av de hotell som kliniken rekommenderar. Hotellen ger rabatt till klinikens patienter. Självklart behöver man inte komma dagen innan operationen men många väljer att göra så för att slippa stiga upp tidigt och påbörja resan till Vejle på operationsdagen. Många tar med sig en närstående och Eva-Lotta tog med sig sin dotter som stöd och sällskap. Att komma till sjukhuset på operationsdagen gav lite av en hotellkänsla. Jag skulle vara på plats klockan 11.00. När jag kom fick jag ett trevligt mottagande i receptionen. Jag och min dotter visades direkt till mitt rum och ganska snart kom en sjuksköterska och berättade vad som skulle ske under min vistelse på sjukhuset. Sen kom en anestesiläkare och berättade om narkos och smärtlindring och efter det kom kardiologen. Jag kunde ställa de frågor jag ville få svar på och allt var mycket professionellt. Jag kände mig väl mottagen och informerad, berättar Eva-Lotta.

Efter att ablationen var klar kördes jag tillbaka till mitt rum. Jag serverades en 3-rätters middag och fick besök av kardiologen som utfört ingreppet. Han talade om hur det hade gått och hur lång tid det normalt tar innan man säkert vet att ingreppet lyckats och vad jag skulle tänka på närmaste dygnet. Det kändes lugnt och tryggt, så jag kunde sova gott på sjukhuset den natten, fortsätter Eva-Lotta. God uppföljning

Redan klockan 8.00 dagen efter skrevs Eva-Lotta ut av överläkaren. Han berättade vad som var viktigt när hon kommer hem, till vem hon ska vända sig med frågor och så vidare. Efter en timme kunde hon åka hem tillsammans med sin dotter. Dagen efter att jag kom hem ringde en sjuksköterska till mig och frågade hur jag mådde och om jag hade några frågor. Jag kunde passa på att ställa mina frågor som dykt upp efter hemgången. Om ablationen inte lyckas helt och jag måste göra om den, skulle jag inte tveka en sekund att behandlas på HjerteCenter Mølholm igen. De är så professionella och man känner väl omhändertagen. Redan nu efter två månader tränar jag på Friskis igen, avslutar Eva-Lotta. GABRIELLA EDVARDSSON ALSØE Svensk patientrådgivare, HjerteCenter Mølholm

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#1 2020

MEDICINNOTISER

Könsskillnader i sambandet mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lungoch allergikliniken. Foto: David Naylor

– Förekomsten av svår sömnapné är lägre hos kvinnor samtidigt som vi vet att en större andel av kvinnornas andningsuppehåll är just under REM-sömn, även kal�lad drömsömn. Om studier visar att det finns skillnader mellan könen skulle det ha stor betydelse för diagnostik och behandling, säger Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lungoch allergikliniken, Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien, som nyligen fick forskningsstipendiet ”Kvinnor & Hälsa” från 1,6 miljonerklubben. Obstruktiv sömnapné karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. Tidigare betraktades obstruktiv sömnapné som ett tillstånd som framförallt drabbar män, men senare studier har visat att det i hög grad även drabbar kvinnor. Tecken på åderförkalkning

– En stor del av befintliga studier är gjorda på män, medan vi vet mindre om vilka konsekvenser det kan få hos kvinnor. Det finns studier som talar för att andningsstörningar under drömsömnen skulle kunna vara mer skadligt än andningsstörningar under icke-drömsömn. I en tidigare studie såg vi att kvinnor med svår sömnapné under drömsömnen hade en förtjockning av innersta lagret i halspulsåderns vägg, vilket kan ses som ett tecken på åderförkalkning, säger Mirjam Ljunggren. – Om sömnapné under drömsömnen är särskilt skadligt för hjärt-kärlsystemet får det konsekvenser för hur vi ska behandla sömnapné. REM-sömn utgör cirka 20 procent av total sovtid och återkommer cykliskt under natten med högre koncentration timmarna före uppvaknande. 26

#1 2020

Vid behandling med övertrycksandning via mask (CPAP) blir det därför viktigt att behandlingen används hela natten, förklarar hon. I studien ingår totalt 800 individer; 400 kvinnor från den populationsbaserade kohorten SHE (Sömn och Hälsa hos kvinnor) samt 400 män från den så kallade MUSTACHE-studien (Men in Uppsala; a Study of sleep, Apnea and Cardiometabolic Health). För att diagnosticera och karaktärisera andningsstörningar under sömnen har samtliga deltagare genomgått polysomnografi, en klinisk neurofysiologisk sömnutredning där man mäter andning, puls och syresättning, men även ben- och ögonrörelser, muskelaktivitet under hakan samt inte minst hjärnans aktivitet under sömn. De kommer även undersökas med ultraljud av halspulsådern. Förutom könsspecifika skillnader är studiens fokus att studera vad det är med andningsstörningarna som är skadligt och vilket eller vilka mått på andningsstörningarna som bäst förutspår risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Källa: Akademiska sjukhuset Obstruktiv sömnapné •K araktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. •L eder till dagsömnighet och sänkt livskvalitet och allt fler studier visar att sömnapné också är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. •A ndningsuppehållen är associerade med återkommande sänkningar i blodets syresättning, fragmenterad sömn och ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Att försöka andas mot en sluten luftväg medför också stora tryckförändringar i bröstkorgen. Alla dessa faktorer skulle potentiellt kunna bidra till den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Nota bene: Forskningsstipendiet Kvinnor & hälsa på 50 000 kronor delas ut av 1,6 miljonerklubben 9 mars av socialminister Lena Hallengren (S) under den årliga hjärt kampanjen Woman in Red i Stockholm.

Mer kunskap för ett bättre liv – med Riksförbundet HjärtLung Vem kan ringa till Flimmertipslinjen? • Personer med förmaksflimmer • Närstående/anhöriga • Sjukvårdspersonal • Frågeställaren kan vara anonym

0720–78 00 19 Måndag till torsdag 10.00–12.00

Vad handlar frågorna om? • Livsstil och hälsa, symtom, orsak till sjukdom och sjukdomsutveckling. • Var man kan söka hjälp inom vård och patientföreningar

NYHET! Flimmertipslinjen Ställ dina frågor om livsstil Livsstilen har betydelse när man har förmaksflimmer. Det betyder att man kan göra mycket själv för att må så bra som möjligt. På Flimmertipslinjen svarar en sjuksköterska på frågor om livsstil och varför och hur man ska träna. Flimmertipslinjen är ett samarbet mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer, Bristo-Myers Squibb och och Biosense Webster.

Flimmertipslinjen bemannas av en sjuksköterska som har: • Tystnadsplikt • Fokus på den som ringer • Eftersträvar att se helheten runt den som frågar eller behöver stöd • Lång erfarenhet av förmaksflimmer.

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda! er

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

ksflimm Förma med tbildning Aktivpatientu – din

Pass

Du ka n göra my ditt liv med för cket för att påverk maks flimme a r

mer?

lim maksf

för 1 och siffran ade. får cer er? mest igt pla•  imm Ta din göra pmäss kan a läke som är slum medel son •  Reg an per elbunde Den erna ned me na. n kon itar Person göra •  Gör selb 8. takt kan ran i pus goda Vem 1–8 får siff 1. livsstils st –  Rök mellana min Fråga val: inte erk siffra iv en kan påv –  Moti Skr onera som den –  ed

Träff

för mig

tigast

Vad

ift 5. Uppg

är vik

och

mitt

maksfl

t för

mit st för

med läka mer re/f limmerm lim aksf ottagni ng förm

t Strä rta va efte ta m r norm –  jä h Lär dig Hj-är alvikt hantera Sjuk de kan oro och rn ran sköters stress tmKurato flim usry sinArbets-ten Det ed själv terapeu m Jag nativ

rsalter

er? de sva för imm ssa maksfl sikt? Kry d för t på liv me r positiv mitt me flim erkar aks påv d förm Vad

bundet

liv me st. ditt iga erkar är vikt påv er Vad du tyck l som emede dom ker sjuk a läk dric min Min och v och äter själ jag Vad på mig tänker jag Hur ar trän ålder och Min r mig på mig nge rör strä jag ran Att er öve rök inte inte och jag Att lugnt det tar jag Att

HjärtLu

ng, 2018 17 8

g, 201

tLun

et Hjär

und

förb

rbund

et Hjärt

, 2018 Lung

Fråga

Och till dig som träffar patienter med KOL

n ärta Hj Dietiste

Fysio- ten nde terapeu

ståe

När

Läkaren

Till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och Aktiv med KOL är framtagna av Riksförbundet HjärtLung.

ed Aktiv m er imm fl s k a förm Pass

vid

och

d apt

öka

och a. aptit ra stor satt någ t ned let för den mes istäl du har mål att äta en, små n med rika mat flera tide • Ät a mål närings och ost • Börj rgi- och kött, sås sist. rna . ene håll fet fisk,grönsake räck t ex ma. t och at hem ig och inom rgi. förs ritm a ene favo en synl extr ion • Ha mat som ress ara a olja Förv att dep • ätt gärn att veta t. • Tills bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

viktne

en. : dag i vikt r hela n 1). upp e öve (se sida garin. elad ein mar förd prot nde mål och flyta vika Om ga små energi och att und olja mån mer pel s för fil, • Ät med dag dard mat till exem n lägg stan kter • Ät t ex ätt fett, is inna fett, lättprodu • Tills a prec a. mer gärn let för rpastej, med istäl • Ät nattfast kter rodu fet ost ost, leve lång erip och som lk mej gg • Välj dardmjö kt pålä stan energiri lax. t sam äs och onn maj

r gå

öve

du beh

: lust mat

itlöshe

dgång

s : Tip

tablad

aptit

att ten. ttre a apti också på r bä uler tänk stim s fö . för att t – men dlar hus vite utom du han ka akti a då. när att fysis • Var mer din er om gärna så r äta kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av a för mat at hem mät era blir vid olik ritm • Plan favo du inte dricka din . n, så och • Ha ser den tide att äta du r mål k efte å välja • Dric kan ocks ra. and (du ). med llen ans tillfä mm a en fin tillsa n till att duk • Ät tide om mål gen fint. • Gör d, t ex a upp stun lägg och

Tip

Träff

Fak

tt trö för är är det du när lad äta Om utvi att du är en, dag et för en så t på mat

mål före ål tidig det från udm • Vila s att äta. rgin huv att en dag t för a ditt och ene av dag tröt skriva n gärn • Ät är du pigg re dele du är för kan iskt då a stör diet k om räck (en dryc kan ngs mat ov). en näri eller äta beh • Ta k vid laga orka ngsdryc ut näri

kan . Då mat laga. a in frys t för att du kan för tröt r så du är ione s! a flera port även när bt snab a gärn mat Lag bra i dig

du få

Tip

rbund

ung, et HjärtL

2017

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen.

ed Aktiv m t ik v hjär ts

kolan

ngs

HjärtLu L ionella Nat med KO Aktiv

Träff

Pass

vid

t: tlus

ma t a. och ra stor aptit någ satt t ned let för mes istäl den du har mål äta ga små med att maten, n mån rika tide • Ät a mål närings och ost • Börj rgi- och kött, sås sist. rna . ene håll fet fisk,grönsake räck t ex ma. t och at hem ig och inom förs ion ritm ress favo en synl att dep • Ha mat ara att veta t. • Förv bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

itlöshe

dgång

s : Tip

och

d apt

öka

viktne

tablad

en. dag r hela n 1). upp e öve r gå (se sida maten. elad öve ein förd de till prot du beh mål gräd och vika Om n och ga små energi gari att und mån mer mar s för • Ät fil, med nde dag dard mat , flyta stan kter n lägg • Ät t ex ätt olja is inna rodu fett, • Tills a prec a. mer för lättp tej, gärn med let istäl leverpas • Ät nattfast kter rodu fet ost ost, lång erip mej lk och gg som • Välj dardmjö kt pålä stan energiri lax. ker t dryc sam äs och ngs näri onn maj du få ist. ov kan en diet beh Vid na via kriv förs

i vikt

aptit

att äta : svårt ningen lad du har av and är utvi Om nd så du en, på gru äta. icin mat

e att ten. bättr ulera apti också på tänk stim . för att t – men dlar hus vite utom du han me, ka akti a då. när fysis • Var mer din er om gärna fram r äta . kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir ritm . • Plan favo du inte din ser den n, så • Ha du tide ra. så att and r mål d, efte med k stun ans • Dric mm en fin tillsa n till a • Ät tide mål att duk Gör om • gen upp fint. a t ex lägg och r s fö

Tip

Kom igång! För att komma igång som handledare krävs ett lösenord. Kontakta Marie Ekelund på: marie.ekelund@hjart-lung.se.

med före dags att nde • Vila det är idga örsv när luftr din ing. • Ta maten. ndn före pysa för . änd ma t. hem laga mat • Anv sam mat r lång gad orka • Ät igla färd du inte g. • Ha llen då ställnin tillfä rätt i upp • Ät

äta

rgin ene r att äta. och s att tt fö pigg är dag trö du ofta det n. när för inge då är lad en, är lagn utvi dag mat en. du du är du är t på dag rgi på när en så ål tidigdelen av ja. a ene och äta mat udm re r lägg före sväl a in huv stör öve frys a och • Vila beh a ditt räcka kan gärn kan att tugg så du inte r, så du • Ät målet är lätt mat från du orka som 2 gad mat igla er när a färd portion • Välj gärn flera . • Välj gärna laga a att • Lag trött för för

rbund

et Hjärt

, 2016 Lung

Fak

Aktiv m KOL

Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se

Aktiv med KOL har producerats i samarbete med Umeå universitet. Socialstyrelsen har bidragit med ekonomiskt stöd.

I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabetes och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Foto: Canstock, arkiv.

– Det finns en hel del som talar för att kost, träning och modern diabetesbehandling kan påverka utvecklingen av demens, men det saknas evidensbaserad forskning på området. Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien. Förhöjd demensrisk

Personer med typ 2-diabetes har en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdomar jämfört med personer utan 28

#1 2020

diabetes. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning, ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck samt låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt. Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändra dessa faktorer, bland annat via ändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla. I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabetes och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med

Deltagaren Inga Häger fystestar vid inledningen av pilotstudien. Foto: Mats Pettersson.

läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen utbildas av dietist i medelhavskost. Den innehåller mycket grönsaker, nötter, olivolja, rotsaker, en hel del fisk, en del fullkornsprodukter, men bara sparsamt med kött och mejeriprodukter samt i princip inget socker alls. Deltagarna får dessutom regelbundet nötter och olivolja gratis hemskickade. Den här gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes. Personerna i studien anmäler sig frivilligt, och lottas sedan till antingen försöksgruppen eller kontrollgruppen.

Olov Rolandsson, professor i allmän medicin. Foto: Mats Pettersson

Fullskalestudie sedan

Till att börja med görs en pilotstudie med 80 deltagare i Umeå och Uppsala, för att se om deltagarna klarar att fullfölja programmet och om det sker några tecken till förändringar i metabola värden och minnesfunktion. Om pilotstudien fungerar, blir det sedan en fullskalestudie som man kommer att söka 1700 frivilliga deltagare till i hela landet. – Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet. Källa: Umeå universitet

Mats Martinell, forskare vid Upp sala universitet. Foto: Mats Pettersson

Dietist Anna Tellström går igenom medelhavskosten med delta garen Inga Häger i pilotstudien. Foto: Mats Pettersson

#1 2020

Vi behövde bygga ett tunnelsystem i hjärtat, vilket är en komplicerad operation”. I förberedelserna använde Jens Johansson Ramgren en exakt kopia av pojkens hjärta, utskriven i Skånes universitetssjukhus 3D-skrivare.

3D-utskrivna medicinska Modeller gör operationer säkrare 3D-utskrivna medicinska modeller används nu vid operationer på Skånes universitetssjukhus. I höstas opererades en då åtta månader gammal pojke för ett komplicerat hjärtfel. Till sin hjälp hade det medicinska teamet en 3D-utskriven exakt kopia av pojkens hjärta.

Projektet med 3D-utskrivning har pågått i drygt ett år, och för närvarande finns fem 3D-skrivare på Skånes universitetssjukhus. Förutom medicinska modeller och instrument, kan skrivarna också skriva ut gjutformar som kan användas i samband med neurokirurgi. Satsningen drivs av bland andra Einar Heiberg, forskare i klinisk fysiologi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. – Att skriva ut en modell tar från 6 till 120 timmar, 30

#1 2020

beroende på hur komplicerad och stor modellen är. Det största vi skrivit ut är en kopia av en 14-årig flickas ryggrad. Flickan har skolios och modellen användes till att planera operationen. Ovanligt hjärtfel

I fallet med den åtta månader gamla pojken innebar det medfödda hjärtfelet att både lungpulsådern och kroppspulsådern utgick från samma kammare. Tillståndet kan leda till högt tryck i lungkretsloppet och kraftig överperfusion av lungorna med hjärtsvikt som följd. Utan kirurgisk behandling finns risk för tilltagande lungkärlsskada och för tidig död. Det är ett ovanligt men välkänt hjärtfel, säger Jens Johansson Ramgren, överläkare inom barnhjärtkirurgi på Skånes universitetssjukhus.

– Vi behövde bygga ett tunnelsystem i hjärtat, vilket är en komplicerad operation. I förberedelserna använde Jens Johansson Ramgren en exakt kopia av pojkens hjärta, utskriven i Skånes universitetssjukhus 3D-skrivare. – Med det 3D-utskrivna hjärtat fick jag en tydlig uppfattning om hur det skulle se ut i hjärtat, när jag väl opererade. Det ökade säkerheten och gjorde att vi sparade tid under operationen, eftersom vi kunde förbereda oss på det här sättet. Vid hjärtoperationer är varje minut viktig. – Dessutom är 3D-utskrivna modeller bra att ha när man ska förklara för föräldrar hur barnets hjärtfel ser ut. Att få beskedet att ens barn har ett hjärtfel innebär i många fall en livskris, och det är inte lätt att ta till sig information i ett sådant läge. En 3D-utskriven modell hjälper föräldrarna att förstå, eftersom de

på ett handgripligt sätt själva få se och undersöka en kopia av barnets hjärta. Målet är att skriva ut implantat I dagsläget skriver 3D-verksamheten ut modeller från två patientfall i veckan som används i vården på olika sätt. Einar Heiberg tror att verksamheten kommer att växa till att skriva ut minst modeller från två patienter per dag. – Målet är att vi framöver ska kunna skriva ut implantat som kan opereras in i kroppen. Det skulle möjliggöra kirurgiska ingrepp som inte går att göra i dag. Det skulle också bidra till att göra operationerna säkrare och helt anpassade för den individuella patienten.

Einar Heiberg, forskare i klinisk fysiologi.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Jens Johansson Ramgren, överläkare inom barnhjärtkirurgi.

Målet är att vi framöver ska kunna skriva ut implantat som kan opereras in i kroppen. Det skulle möjliggöra kirurgiska ingrepp som inte går att göra i dag” säger Einar Heiberg, forskare i klinisk fysiologi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Tekniken bakom 3D-utskrivna medicinska modeller • Första steget är en process som kallas segmentering där CT-bilder omvandlas till en digital 3D-modell i datorn. För detta används en speciell programvara. •3 D-modellen överförs sedan till skrivaren genom till exempel ett USB-minne. •F örenklat kan man beskriva 3D-skrivaren som en datorstyrd limpistol som genom att smälta en plasttråd lager för lager bygger en 3D-modell.

#1 2020

ÄR SJUKVÅRDEN EN TEKNISK ELLER SOCIAL VERKSAMHET? Några reflexioner mot bakgrund av primärvård för 60 år sedan

” Ibland kunde inte patienten komma till mottagningen. Det blev hembesök efter mottagningen. Dessa var ytterst lärorika, man fick se hela den sociala omgivningen, anhöriga, deras åsikter, attityder och oro” Foto: Canstock, arkiv.

#1 2020

1961 på våren hade jag gått medicin-kirurgi grundkurs (1959) samt kurserna i socialmedicin, infektion, öron och BB-gyn. Nygift med färdigstuderad gravid och arbetslös hustru krävdes tillskott till studielånen. Man ansågs på den tiden kunna klara av att vikariera som provinsialläkare (dåtidens statligt anställda distriktsläkare); avgörande var att man gått BB-gyn-kursen.

Medicinalstyrelsen erbjöd ett vakans-vikariat i en mindre småländsk bruksort på 6 veckor. En måndagsmorgon, efter resa med nattåg, ramlade jag in på en mottagning där det fanns en urincentrifug, ett mikroskop, en Hbmätare, och en tung träkista som man fick hyra av staten. Den skulle innehålla det väsentliga för en allmän mottagning. Ett tiotal patienter, mestadels kvinnor som behövde få blodtrycket kontrollerat, trängdes i väntrummet. Trälådan visade sig till två tredjedelar innehålla alla förlossningsverktyg man kan tänka sig för att kunna hjälpa en födande kvinna var som helst! Ögonspegel, oftalmoskop och stetoskop hade jag lyckligtvis själv. Undersökningsbrits och t.o.m. gynekologstol fanns, och – viktigt – en sterilisator för kokning av nålar. Detta var före engångsnålarnas tid. Den tiden har funnits, tro mig alla unga medicinstudenter. Journalföringen var ytterst sparsam

Det var inget att fundera över, bara sätta igång. Den tidigare läkaren hade slutat 2 månader tidigare. Varje besök tog sin lilla tid, jag behövde orientera mig rätt mycket om varje patient eftersom journalföringen var ytterst sparsam om den ens fanns. Det blev givande samtal som också gav mig skvaller om orten, vad den föregående läkaren sagt, och det var lätt att haka på för att jag skulle kunna informera mig om samhället. Hustrun lärdes upp att snurra urinprov och sticka fingret för Hb, dessemellan stickade hon på babykoftan och skvallrade med tanterna. Utmattade kunde vi efter första dagen krypa till kojs i en ytterst spartanskt möblerad liten lägenhet efter hemlagad middag på egen medförda köksutensilier. Vid den här tiden tillhörde läkaren fortfarande överklassen. Oavsett ålder (vi var 25 hustrun och jag) var tilltalet bara ”doktorn” och doktorn duade inte någon, det blev herr X och fru Y (eller ”tant” möjligen till någon väldigt gammal). När hustrun släntrade över till den lokala konsumaffären slog det aldrig fel att innehavaren såg till att buga och hälsa och ibland tilltala ”doktorinnan”, till hennes stora munterhet (ej avslöjad i affären givetvis) De kommande veckorna blev oerhört lärorika. Varje patientmöte gav en ny kunskap om hur vardagssjukdomarna kunde yttra sig. De åtgärder jag föreslog kunde ibland mötas med misstro, man fick förklara sig utförligt för att övertyga. Ibland lärde patienten mig vad som skulle göras. En man kom in för att han hade fått en grad. Jag var ett stort frågetecken. Jo en grad var en liten metallflisa som hade satt sig i hornhinnan, det fick jag fram i vårt samtal. Lokalbedövningsmedel skrevs ut på recept, mannen for själv iväg till apoteket på orten. Under tiden hade jag letat upp ett skrapverktyg, och kunde ta bort graden till belåtenhet.

”Primärvården är en social verksamhet som kräver mänskliga möten som klarar sig bra utan komplicerad medicinsk teknik” . Foto: Canstock, arkiv.

”Sprutas på grodor”

En annan gång kom en ung nygift kvinna och ville med lycklig förväntan i blicken få veta om hon var gravid. Upp i gyn-stolen för en inre undersökning och med färska kunskaper ringande i huvudet, sade jag lugnt att hon var gravid, till hennes strålande lycka. För säkerhets skull bad jag om urinprov som skickades någonstans för att sprutas på grodor. Om de då producerade ägg så var det ett positivt graviditetstest, något annat fanns inte. Svaret kom efter en vecka, och jag hade haft rätt. Livmodern hade känts som ett mognande Williamspäron vid bimanuell palpation. Det fanns också en barnavårdscentral som jag skulle ansvara för (trots att jag inte gått barnkursen). Första gången jag infann mig där, som också var första gången jag träffade distriktssköterskan och barnsköterskan som fanns där, konstaterade jag, med en lättnadens suck, att de var äldre vana damer. Den första mammans problem (jag har glömt exakt vad det var) kände jag mig inte så värst säker på att jag kunde klara, men efter en blick på sköterskan sade hon ”här brukar vi göra så här i sådana fall” och jag kunde lättad, med en kunskap rikare, bara bekräfta för mamman som på sätt blev dubbelt lugnad. När det kom någon patient med en anamnes som gav #1 2020

Primärvård är i huvudsak en mycket social verksamhet. En människa i nöd vill träffa en annan människa som lyssnar och förmår sortera i patientens berättelse 1000 gånger bättre än vilken algoritm som helst. Foto: Canstock, arkiv.

minsta misstanke på infektion eller annan allvarlig sjukdom (läs cancer), satte man ”sänka”. Detta var den gamla sänkningsreaktionen i ett 25 cm glasrör, som fylldes med helblod blandat med citratlösning och sattes lodrätt i ett ställ. Efter en timme lästes hur långt blodkropparna sedimenterat. Man angav längden på den klara lösningen ovanför blodpelaren. Sänka upp till 20 mm/timme kunde accepteras som normalt. Var den t.ex. 60 skrev man en remiss till närmaste sjukhus och delgav sina misstankar, speciellt om man misstänkte cancer. Vanligen fick patienten brev efter 1-2 veckor att komma för inläggning, och låg inne kanske en vecka, varvid man gjorde alla nödvändiga undersökningar i ett svep. Ibland kunde inte patienten komma till mottagningen. 34

#1 2020

Det blev hembesök efter mottagningen. Dessa var ytterst lärorika, man fick se hela den sociala omgivningen, anhöriga, deras åsikter, attityder och oro. Det blev oftast samtal på någon timma. – Mot slutet av vikariatet kom en resolut bondmora till mottagningen. Hon var änka och skötte själv sin gård, och nu hade hon fått sinuit. Vi hade ett utförligt och underhållande samtal. Jag ordinerade som man brukade då, värmelampa och näsdroppar och återbesök om en vecka. Vid återbesöket tyckte hon det var för väl att jag fortfarande var kvar, för hon var inte bättre, så jag förskrev dessutom sulfa och återbesök om en vecka. Den gången var min sista arbetsdag, och hon visste det. ”Ja doktorn” sade hon, ”inte har jag blivit så mycket bättre, men det har varit så bra att doktorn varit här och

tagit hand om så många, och här ska doktorn få en riktig småländsk ostkaka med sig hem som tack!” Inspiration till denna berättelse har jag fått dels av en artikel i DN 11 september 2019 av professorn i teoretisk fysik Ulf Danielsson med titeln ”Vad gör vi när ingen längre kan någonting”, dels av Josabeth Hultbergs krönika i Läkartidningen nr 37, 2019 med titeln ”Förstå något mer än vad som skulle ha framgått ur en triageringsalgoritm”. Hon beskriver hur en kvinna i sällskap med sin man söker för en till synes trivial åkomma därför att symptomet liknar det som ett år tidigare fanns vid en svår hjärnskada. Poängen är att berättelsen om det tidigare sjukdomstillståndet var så mycket mer lärorikt och berörande än vad som någonsin kunde komma fram med ett patientifyllt anamnesformulär eller en mekanisk standardiserad checklista för diagnossökning (d.v.s en triageringsalgoritm). För mig ter sig Hultbergs uppräkning av alla enkäter och formulär med underliga förkortningar avsedda att avslöja om risk för demens eller hjärtsvikt o.s.v. som skrämmande och omänsklig, i betydelsen mekaniskt robotliknande. ”Digitala kontakter bör bli normen inom sjukvården” (Tycker konsult)

I skrivande stund, 30 januari 2020, läser jag en debattartikel i SvD av Roger Molin, mångårig konsult och tidigare nationell samordnare för vårdval och kroniska sjukdomar på socialdepartementet, med rubriken ”Digitala kontakter bör bli normen inom sjukvården”. Han förordar digitala vårdkontakter via video eller text framför fysiska besök. Vidare att artificiell intelligens, AI, skall användes mer för att ge patienter möjlighet att bevaka nyckeltal för den egna hälsan dygnet runt. Distansmonitorering skall ske vid kroniska sjukdomar. AI skall användas i stor utsträckning för diagnostik för att frigöra arbetstid för läkare. Säkert kan hela eller åtminstone delar av anamnesen tas upp digitalt. Han spår en ökad betydelse av nätdoktorer såsom Dr Kry och Min Doktor. ”Med en genomgripande förändring byggd på digitalisering och AI kan framtiden innebära bättre vård, bättre hälsa i befolkningen och en mindre pressad personal”. – Hela andemeningen i artikeln andas oförståelse för att sjukvård är en verksamhet som innebär relationer mellan människor. Ser vårdapparaten som en fabrik

Om personalen inte skall utföra det de är utbildade för, läkare till att ställa diagnos och sköta behandling, sköterskor till vård av människorna, hur skall de då kunna uppehålla kunskap och förkovra sig? Molin ser vårdapparaten som en fabrik där maskinerna sköter vården och vårdpersonalen sköter maskinerna. Givetvis innebär detta ständig genomgång av checklistor, upprättande av statistik, avstämning mot föreskrivna verksamhetsmål, skrivande av avvikelserapporter, samt tids- och resurskrävande åtgärder för att rätta till och perfektionera alla algoritmer. Kontroll av verksamheten övergår till kontroll av att alla checklistor följts. Det ultimata målet är folkhälsan i stort. De enskilda patienterna är bara brickor i spelet. Samtidigt läser jag också Läkartidningen av den 29 januari 2020. Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, skriver ledaren ”Kontinuitet leder till effektivitet”.

Trots att svenska läkare har längre veckoarbetstid än i våra grannländer, och större läkartäthet (4,1 läkare per 1000 invånare mot 3,5 som är genomsnittet för OECDländerna) så hinner man i Sverige med endast 680 besök/ år per läkare. I OECD är genomsnittet 2181 besök/år. Visserligen är läkarbesöken oftast kortare i andra länder, men till synes paradoxalt nog upplever patienterna i Sverige dem som inte tillräckligt långa. Det beror på den bristande kontinuiteten anser Stensmyren; utan fast läkare med övergripande ansvar får man ständigt träffa nya läkare och göra om initiala bedömningar och upprepa sjukdomshistoria (som inte är lätt tillgänglig p.g.a. olika inkompatibla datajournalsystem kan man tillägga). En människa i nöd vill träffa en annan människa

Det verkar som man glömt en grundläggande premiss för läkarens arbete, som vi som läste för 50-60 år fick oss inpräntade: att vi ska ta hand om en sjukdoms FÖRLOPP, med förhistoria, diagnos- och behandlingsfas, och uppföljning av resultat. Det är därför som kontinuitet i läkarkontakt är så viktig och är grundläggande för att förebygga missförstånd och felbehandlingar, och det är väl belagt att hög personlig kontinuitet i primärvården medför lägre antal besök på akutmottagningar, som i sin tur ger färre sjukhusinläggningar. Primärvård är i huvudsak en mycket social verksamhet. En människa i nöd vill träffa en annan människa som lyssnar och förmår sortera i patientens berättelse 1000 gånger bättre än vilken algoritm som helst. Man kan tycka att Dr Kry kan ta hand om banala åkommor enkelt via videokontakt, men risken att något tolkas som banalt som i själva verket är allvarligt är bara så mycket större utan det personliga mötet. Och inte minst viktigt är att läkaren hela tiden bygger upp en kunskapsbank som utnyttjar all information som är tillgänglig i ett personligt möte: färger, lukt, rörelsemönster, attityd, förmåga till kontakt o.s.v., och blir på så sätt en del av läkarens ständiga fortbildning. En fast läkarkontakt är det viktigaste

Givetvis finns det stort behov av att utveckla AI i fråga om avancerade och komplicerade diagnos- och behandlingsmetoder, men det säger sig själv att den mänskliga sidan i en läkarkontakt inte kan tillgodoses av maskiner. Det är helt enkelt inte jämförbart med att lämna in bilen på bilverkstad. Därför är en reform av primärvården till att säkerställa att medborgarna alltid kan få en fast läkarkontakt det viktigaste som vi behöver för att få en jämställd och säker primärvård. Mitt svar på frågan i rubriken kan formuleras så här: primärvården är en social verksamhet som kräver mänskliga möten som klarar sig bra utan komplicerad medicinsk teknik. Den avancerade ”reparationstekniska” sjukvården kräver mycket ”maskinellt” tänkande men är helt beroende av det medicinetiska tänkandet för att inte felen i diagnostik och behandling ska bli för många och grova. GUNNAR NYBERG docent, em. Mölndal kgfnyberg@gmail.com #1 2020

Ny kunskap om hur olika celltyper i hjärnan bidrar till planering av rörelser Resultaten ökar förståelsen för hur striatum systematiskt bearbetar den oerhört stora mängden av ständigt inkommande information. Foto: Canstock, arkiv.

Yvonne Johansson doktorand vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Gilad Silberberg Professor vid institutionen för neurovetenskap. Foto: KI

#1 2020

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur nervcellerna i hjärnområdet striatum bearbetar information för att kunna planera så att vi utför rörelser i precis rätt ögonblick och med rätt kraft. Resultaten, som presenterats i tidskriften Cell Reports, visar att olika celltyper i striatum får signaler från helt olika delar av hjärnbarken och därmed reagerar på olika typer av intryck.

Mycket av vårt beteende styrs av sensoriska signaler från vår omgivning. När vi till exempel spelar piano, så anpassar vi fingrarnas rörelser efter ljudet vi hör och efter känseln i fingertopparna. Forskare vid Karolinska Institutet har försökt ta reda på hur detta går till genom att studera det neuronala nätverk som hjälper oss att anpassa våra planerade rörelser beroende på vilka sinnesintryck vi får. Nervcellerna bakom denna funktion befinner sig i den del av hjärnan som kallas striatum, och som i sin tur utgör en del av de så kallade basala ganglierna.

Komplex funktion

Känselsignalerna från fingertopparna bearbetas i den somatosensoriska hjärnbarken, medan rörelser planeras i en annan del av hjärnan, nämligen den motoriska hjärnbarken. Från dessa och andra hjärnområden (bland annat talamus) skickas information till striatum, som är den första instansen för att kombinera planering av rörelser med olika känselintryck. Med hjälp av denna information genererar striatum sedan signaler och sänder dem tillbaka till musklerna, så att vi i precis rätt ögonblick och med rätt kraft slår an nästa tangent på vårt piano. – Trots att det sedan länge varit känt att striatum består av olika typer av nervceller, vet vi ännu inte hur nervcellerna kan lösa dessa svåra uppgifter. För att förstå detta bättre, har vi tagit reda på vilka av celltyperna det är som bearbetar vilken information, säger Yvonne Johansson, doktorand vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Reagerar på olika signaler

Forskarna har bland annat använt sig av tekniken optogenetik för att visa vilka av fem viktiga celltyper i striatum som är ansvariga för kommunikationen från den motoriska hjärnbarken, den somatosensoriska hjärnbarken respektive från talamus. I försök på möss kunde de visa att en viss typ av nervceller reagerar starkt på signaler som representerar känselintryck. En annan typ av nervceller reagerar praktiskt taget inte alls på signaler med känselinformation, men aktiveras starkt av signaler från den motoriska hjärnbarken. Ytterligare en typ av nervceller reagerar starkast på signaler från talamus, som antas informera oss om att något viktigt just håller på att hända i vår omgivning. De olika celltypernas reaktioner visade sig dessutom

regleras av olika receptorer. Eftersom vissa receptorer öppnas snabbare än andra, påverkar receptorerna i hög grad tidsförloppet på svaret. Starkt organiserat

Resultaten ökar förståelsen för hur striatum systematiskt bearbetar den oerhört stora mängden av ständigt inkommande information. – Vår studie visar att informationsflödet in till nätverket i striatum är väldigt starkt organiserat och att de otaliga ingångssignalerna som har olika celltyper som mål också följer olika vägar, säger Gilad Silberberg, professor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”The Functional Organization of Cortical and Thalamic Inputs onto Five Types of Striatal Neurons is Determined by Source and Target Cell Identities”. Yvonne Johansson & Gilad Silberberg. Cell Reports, online 28 januari 2020, doi: 10.1016/j.celrep.2019.12.095. Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Europeiska forskningsrådet (ERC Starting Grant), Vetenskapsrådet och Hjärnfonden.

#1 2020

Vid operation på patienter med den nya protesen uppvisade dom flesta patienter minskad smärta men vid granskning av rönt genbilder sågs tecken på instabilitet i handleden. Resultaten talar för att protesen måste modifieras innan nya studier görs. Foto: Lars-Göran Jansson

Handledsproteser med hög hållbarhet och smärtreducering

Per Fischer, forskare och specialistläkare. Foto: Lars-Göran Jansson

#1 2020

En risk för de patienter som opereras med handledsproteser har varit proteslossning. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro att över 90 procent av patienterna har en välfungerande handledsprotes så långt som 10 år efter operation. ”Handledsproteser är ett bra alternativ till steloperation vid smärtsam inflammatorisk eller icke-inflammatorisk ledsjukdom i handleden”, säger forskare Per Fischer.

Handledsproteser är en metod för att erbjuda smärtfrihet till patienter med handledsproblematik. Det kan handla om inflammatorisk och icke-inflammatorisk ledsjukdom i handleden med till stor del bevarad rörlighet. – En risk för patienter som opereras med dessa proteser är dock proteslossning. Tidigare studier har visat att man vid proteslossning ibland behöver byta ut protesen mot en ny protes, så kallad revisionsartroplastik, eller göra en

steloperation av handleden, säger Per Fischer tidigare specialistläkare på handkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet. Bra effekt på smärta

Patienterna har upp till 10 år efter operation fortsatt bra effekt på smärta och skattar sin funktion klart bättre än innan operation. – Vid uppföljning 10 år efter operation hade ungefär 1 på 20 patienter opererats om på grund av att protesen lossnat från infästning i benet eller drabbats av en infektion. Risken för lossning verkar lägre med dagens moderna proteser jämfört med äldre versioner, sannolikt på grund av bättre fixation med hjälp av skruvar och annan ytbehandling av protesen som gör att ben kan växa in och fixera protesen bättre. Om protesen lossnar kan man byta ut protesen mot en ny protes, så kallad revisionsprotes, säger Per Fischer.

Långtidsresultaten är positiva men han tror fortsatt att proteserna kan förbättras för att minska risken för proteslossning bland annat. Ett annat intressant fynd är att även om protesen lossnar från infästningen i benet behöver det inte alltid vara kopplat till förvärrade symtom. Patienter som opereras igen ökar risk för ytterligare operationer

Revisionsproteser verkar också ha bra effekt mot smärtan men vid uppföljning 5 år efter operation hade 1 av 4 opererats om på grund av en infektion eller att protesen lossnat från infästningen i benet. – Således verkar en andra operation vara förenad med större risk för ytterligare operation än vid första operationen. Det behövs ytterligare forskning inom området. Det saknas jämförande långtidsuppföljningar av handledsproteser och utfallet efter revisionsartroplastik är ännu mindre studerat, säger Per Fischer. Källa: Region Örebro län

Exempel på handledsprotes bestående av två komponenter med skruvfixering av ena komponenten som ledar mot en skålformad del i andra komponenten. Foto: Lars-Göran Jansson

Fakta Handledsproteser består vanligen av två komponenter, en del som fäster i strålbenet och en som fäster i handloven. Då delen som fäster i handloven verkar vara den svaga länken finns en nyutvecklad protes som består av bara en komponent som fäster i strålbenet och en specialdesignad skål som ledar mot handloven. Den nyutvecklade protesen verkar bevara en stor del av rörligheten och stabiliteten i handleden vid test i labbmiljö. Vid operation på patienter med den nya protesen uppvisade dom flesta patienter minskad smärta men vid granskning av röntgenbilder sågs tecken på instabilitet i handleden. Resultaten talar för att protesen måste modifieras innan nya studier görs.

Ny och uppd aterad! De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#1 2020

Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop?

#1 2020

Depression, ångest och annan psykisk ohälsa har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige. Trots att detta pågått under en lång tid har forskningen inte funnit någon entydig förklaring till denna uppgång som idag är vårt största folkhälsoproblem. En studie vid Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen, har nu kunnat visa på att en variation av negativa känslor till 35 % beror på en variation i otrygg ambivalent anknytning. Studien, ”Korrelerar otrygg anknytning med depressiva symptom och negativa emotioner? En analys av svenska tonåringar”, kan vidare visa på att 19 % av variationen i depression även det kan härledas till otrygg anknytning. Anknytning en förklaringsvariabel till psykisk ohälsa

Att det svenska folket mår allt sämre psykiskt i förhållande till andra länder är knappast någon nyhet. Vad denna ökning beror på är dock ett olöst fenomen, i synnerhet när fler människor historiskt sett har det bättre ekonomiskt

än någonsin. Teorierna tycks vara många, kan det vara tekniken, vädret, den mentala pressen eller arbetssituationen. Eller kan det vara något annat som vi inte tycks ha tänkt på? Ett område som i mycket liten utsträckning forskats på i Sverige är i vilken utsträckning anknytningen har betydelse för problematiken. Två studenter vid Stockholms universitet, Felicia Nordmark och Christian Sörlie Ekström, har utfört en studie som riktar sig mot ungdomar. Studien utfördes på 163 elever som fick skatta hur de mådde psykiskt. Parallellt fick de även utföra ett välkänt test som visar på vilken anknytningstyp de hade. Som resultat visade studien på att det fanns starkast samband mellan den otrygga ambivalenta anknytningen och negativa emotioner. ”Trots att problemet med psykisk ohälsa varit vårt största folkhälsoproblem under minst ett decennium har det inte funnits forskningspengar till att vidare förstå kopplingen till otrygg anknytning. Bristen på forskning kan också ha sociala orsaker, det här är ett kontroversiellt område och kanske inte det bekvämaste att forska på, säger Christian Sörlie Ekström, en av författarna till rapporten.

Det finns vidare studier som visar på att de mest drabbade av depressiva symptom är personer med ambivalent anknytning. Omvänt finns det även studier som visar på att en trygg anknytning skapar en större motståndskraft mot ångest och depression. Foto: Canstock, arkiv.

#1 2020

anknytning bidrar till psykopatologi. Det är känt att det finns ett samband mellan otrygg anknytning och depressiva symptom bland både barn och unga. Det finns vidare studier som visar på att de mest drabbade av depressiva symptom är personer med ambivalent anknytning. Omvänt finns det även studier som visar på att en trygg anknytning skapar en större motståndskraft mot ångest och depression. Dessa nya fynd som visar på en stark korrelation mellan anknytning och depressiva symptom beläggs alltså helt av den etablerade forskningens resultat på området. Även fyndet att ambivalent otrygg anknytning uppvisar den starkaste korrelationen mellan anknytning och depressiva symtom beläggs av tidigare forskning. Det kan också ganska lätt inses intuitivt, en otrygg ängslig anknytning som fokuserar på katastrofen att bli lämnad eller inte vara tillräcklig kommer att medföra rädsla och i förlängningen troligen ångest och risk för det närbesläktade tillståndet depression. Studiens genomförande

Det finns betryggande stöd för att ett vuxenanknytningsmönster till stor del ansluter till mönstret i den tidiga anknytningen.

Den svenska situationen stämmer helt med tidigare fynd

Kunskapsområdet anknytning är sedan ca 50 år väl utforskat och det är därför intressant att jämföra tidigare resultat med studiens fynd. Skillnaden mellan existerande forskningsresultat och denna studie är att den empiriskt studerar den svenska kontexten och i nutid. Detta för att kunna bidra till förståelsen för svenska ungdomars anknytning och välmående idag. Den tidigare forskningen är av tidigare datum, ofta flera decennier, och inte utförd i Sverige. Den teoretiska fonden ger en enhetlig bild av att otrygg 42

#1 2020

Eftersom den tidiga anknytningen, som formas under de tre första levnadsåren, först får konsekvenser för anknytningsstilar i de tidiga tonåren är det avancerat och tidskrävande att göra en longitudinell studie. Det finns en annan väg att gå, nämligen att studera vuxenanknytning som ett uttryck för den tidiga anknytningen. Det finns betryggande stöd för att ett vuxenanknytningsmönster till stor del ansluter till mönstret i den tidiga anknytningen. En studie visade på att 56 % av de vuxna har en trygg anknytning, 24 % undvikande och 20 % ambivalent. Motsvarande siffra för barn i en annan studie visade att 62 % hade trygg anknytning, 23 % undvikande och 15 % ambivalent. Vi kan se att de i stort liknar varandra och att omfattningen av de tre anknytningsstilarna alltså ungefär är desamma i tidig ålder som bland vuxna. De studerade var 163 tredjeklass elever på sex gymnasier i Stockholm och Nyköping. De allra flesta var 18 år, 92 flickor och 62 pojkar. Med hjälp av självskattningsformulär för anknytningsstil, depressiva symtom, negativa emotioner och emotionskontroll skattades korrelationen mellan anknytning och de tre tecknen på psykisk ohälsa. Självskattning är ett formulär som personerna fyller i med olika värderingsskalor för känslor och reaktioner. Instrumenten var vetenskapligt verifierade frågeformulär med hög trovärdighet. Utifrån hur individen skattar sina reaktioner, sitt sätt att vara och sitt sätt att tänka i relationer kopplar man detta till vilken grad av trygg, ambivalent respektive undvikande anknytning individen har. Urvalet var tillräckligt stort och distribuerat på ett sådant sätt att god statistiskt säkerställd signifíkans erhölls. Anknytningens roll bekräftad i modern svensk kontext

Det här är första gången som man i en vetenskaplig studie visat på att teorierna för anknytning gäller även i Sverige och i en modern kontext. Resultaten i studien belägger tesen om att en otrygg anknytning medför ökad risk för psykisk ohälsa. Korrelation mellan depression och ambivalent anknytning var r=0,43, mellan negativa emotioner och ambivalent anknytning var r=0,59. Det är mycket och

Genom att vara med barnet så mycket som möjligt, uppmärksamma barnet och tyda dess signaler ges barnet en trygg bas att utgå från. Foto: Canstock, arkiv.

det är väldigt påtagligt. Vi vet nu för första gången att detta gäller för svenska ungdomar idag och kan då på ett helt annat sätt rikta åtgärder mot de mål som har störst effekt. ”Det är första gången vi har kunnat belägga att anknytningsfaktorer i dagens Sverige har en stor betydelse för vad som skapar depression och negativa känslor, säger Christian Sörlie Ekström. Det är bra på så sätt att vi nu vet mer om vad vi skall leta efter för att reducera den psykiska ohälsan. Det har i föreliggande studie belagts att det i en svensk kontext finns en stark korrelation mellan otrygg anknytning och depressiva symptom respektive negativa emotioner. Otrygg anknytning medför alltså en ökad risk för svenskar att drabbas av depression eller negativa känslor. Studien visar därmed på ett nytt samband som skulle kunna vara en delaktig förklaring till den psykiska ohälsan i Sverige. Studiens resultat tydliggör att vi i betydligt högre utsträckning än tidigare bör fokusera på hur vi hanterar anknytningen. Området är väldokumenterat och förutsättningarna har aldrig varit bättre för att öka förståelsen för kopplingen mellan anknytning och psykisk ohälsa. Det bör utgå från två håll. Den ena aspekten är att fokusera på hur vi hanterar våra barn upp till och med treårsåldern, då anknytningsprocessen är som känsligast. Genom att vara med barnet så mycket som möjligt, uppmärksamma barnet och tyda dess signaler ges barnet en trygg bas att utgå från.

Den andra aspekten på anknytning är vuxen anknytningen. Det är av värde för många människor att förstå sin anknytningsstil, för att således förstå sitt beteende och därmed lättare kunna åstadkomma och bibehålla välmående relationer. I synnerhet när vi har en så stor del som hälften av Sveriges befolkning som är av den otrygga stilen. Avslutningsvis finns det mycket att vinna på en betydligt djupare studie av anknytning som en potentiell medspelare och bidragande faktor till psykisk ohälsa.

CHRISTIAN SÖRLIE EKSTRÖM MSc Technology BSc Psychology

FELICIA NORDMARK BSc Psychology #1 2020

MEDICINNOTISER

”I vecka 18 utvecklas hörseln – fostret kan då höra både sin mammas fotsteg och hjärtljud. Skillnaden är dock att hjärtljuden bara stimulerar ett enda sinne – hörseln” Foto: Canstock, arkiv.

Mammans fotsteg utvecklar fostrets musikalitet Får vi musikalisk träning redan som foster – genom mammans fotsteg? I sin forskning testar Matz Larsson, överläkare vid hjärt-lungfysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, olika hypoteser kring utvecklingen av musikalitet och intresset för dans.

Matz Larsson, överläkare. Foto: Maria Bergman

Många forskare menar att mammans hjärtljud förbereder fostrets hjärna för musik. Det finns dock stöd för att moderns promenader ger viktigare musikalisk stimulans. Det visar Matz Larsson och hans kollegor i en ny forskningsartikel som har publicerats i tidskriften Music & Science. Modern och fostrets gemensamma rytm ligger kring 120 per minut. Det är människans normala gångtakt, alltså två steg per sekund. Rytmer kring 120 per minut är också vanliga i pop, dansbandsmusik, jazz och klassisk musik. Hjärtljuden stimulerar bara ett sinne

I vecka 18 utvecklas hörseln – fostret kan då höra både sin mammas fotsteg och hjärtljud. Skillnaden är dock att hjärtljuden bara stimulerar ett enda sinne – hörseln, lyfter Matz Larsson fram i sin forskning. Den blivande mammans promenader stimulerar däremot åtskilliga sinnen; hörseln, balansen, känseln och inte minst, det så kallade ledsinnet – det som gör att fostret känner kroppens rörelser, som att knän böjs eller sträcks. – Mycket talar mot hjärt-hypotesen. Schimpansmammans hjärtljud påminner om våra, men trots det blir avkomman inte alls musikalisk. Därmed ger hjärt-hypotesen ingen förklaring kring arternas skillnad i musikalisk förmåga. 44

#1 2020

Schimpanser kan visserligen gå på två ben men gör det ytterst sällan. Apfoster får därmed inte samma dans- och musikträning. I människomagar får fostren ”dansa runt” mer taktfast.

Mammans fotsteg lägger grunden för människans musikalitet, menar forskaren Matz Larsson från Örebro. Foto: Maria Bergman

Intresserad av forskning om fostertiden

Det var när Matz Larsson skrev sin avhandling, om att pojkfoster som exponerades för rökning under graviditeten hade en sämre öga-hand-koordination, som han blev intresserad av hjärnans utveckling under fostertiden. Han är tobaksforskare men forskar även inom evolutionsbiologi, till exempel om fiskstim, fågelflockar och människohjärnans evolution. – Som reviewer för en artikel om fostertidens betydelse för musikalitet slogs jag av att mammans hjärtljud varit så mycket i fokus, säger Matz. I den nya artikeln i tidskriften Music & Science drar han slutsatser att det finns evidens för att mammans fotsteg kan ha större betydelse än hjärtats ljud för utvecklingen av musikalitet och intresset för dans. Källa: Universitetssjukhuset Örebro

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #1 2020

Immunförsvarets reaktion på hyperpermeabel tarm En hyperpermeabel tarm, en läckande tarm i dagligt tal, släpper igenom mikrober och molekyler som vårt immunförsvar reagerar på. Det blir mer och mer accepterat att våra kroniska välfärdssjukdomar har en gemensam grundläggande orsak, en låggradig inflammation.1

Inflammationen initieras av ämnen som kommer i kontakt med immunsystemet via blodbanan. Det kan vara höga socker- och insulinnivåer, parasiter, bakterier, svamp eller virus, endotoxiner (LipoPolySaccarider) från gramnegativa bakterier,2,3 toxiner i form av biotoxiner 4,5 och tungmetaller 6 eller hormonstörande ämnen i vår omgivning. Kroppen svarar med akut inflammation för att hantera dessa retande agens. Inflammatoriska cytokiner frisättes för att bekämpa inkräktaren. Kroppens antiinflammatoriska hormon cortisol frisättes tillsammans med adrenalin och noradrenalin, kroppens « fly-and-fight » försvar. Om inflammationen blir kronisk tilltar risken för en skadlig effekt på kroppscellerna. Vid kronisk påverkan ökar dessa hormoner risken för kroniska sjukdomar såsom metabola sjukdomar, inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar,7,8 46

#1 2020

och neuroendokrina sjukdomar. 9 I den veckade tarmslemhinnan finns en stor yta mot kroppens inre och alla de små blodkärl som bekläder det enradiga cellskiktet. Cellskiktet bildar normalt en fast barriär med täta fogar mellan cellerna. En frisk tarmvägg har en god tillgång på hälsobefrämjande bakterier och ett stort antal olika bakteriestammar. En stor variation av bakterier, där majoriteten inte orsakar inflammation. 10 Förhindrar en stagnation av tarminnehåll inklusive bakterier

En sjukdomsprocess med en obalans i tarmfloran (dysbios), kan även orsaka en överväxt av bakterier i den annars ganska sterila tunntarmen. Denna sjukdomsprocess kan starta av flera orsaker. Vanliga orsaker är matförgiftning, turistdiarré eller en tarminfektion med exempelvis salmonellabakterier men även vid brist på saltsyra. En vanlig orsak till saltsyrebrist är bruk av saltsyrehämmande mediciner. Vissa bakterier utsöndrar ett toxin som förlångsammar det Migrerande Motor Complexet (MMC). Det är dessa nerver som för tarmens rörelse neråt mot tarmöppningen och förhindrar en stagnation av tarminnehåll inklusive bakterier. Ofta ges antibiotika som

Healthy Gut Good microbiota Diversity Low levels of pathogenes

Leaky Gut Dysbios - Low keystone strains - Low diversity - Low short - Chain - Fatty - Acids - Disrupted mucosa - Immune response - Dysfunctional gut barrier - Too much LPS and other toxins Over adondance of Mucus Degrading Toxin - Producing Pathogenes

Strong mucosal barrier Low mucosal inflammation

Degraded and inflammed Mucosal layer

Strong tight junctions

B-cell

B-cell Weak tight junctions Macrofag

LPS LPS

Inflammed intestinal cells

Macrofag

IL-6

TNFalpha

IL 1beta

Inflammation

En schematisk figur över hur en inflammerad tarm uppstar och hur inflammatoriska substanser nar blodbanan. Vart immunförsvar reagerar och kan föra en inflammation vidare ut till kroppens alla organ och vävnader. A Schnittger efter modell av Kiran Krishnan.

i sig själv gör att de största och livskraftigaste bakteriestammarna överlever på bekostnad av goda bakterier och bakterier med lägre antal individer. Gram-negativa bakterier har ett endotoxin, en LipoPolySaccarid (LPS), som är starkt inflammationsframkallande. Processen startar med denna obalans i tarmfloran, dysbios. De bakterier, som framkallar inflammation ökar i mängd i förhållande till de goda bakterierna, som hjälper oss att skydda tarmbarriären. Vi får brist på Short Chain Fatty Acids, SCFA, vilket gör att slemhinnelagret (mucosan) minskar i tjocklek, cellagret inflammeras och fogarna mellan cellerna vidgas. LPS läcker ut i blodcirkulationen. Makrofagerna mobiliseras och frisätter inflammatoriska cytokiner såsom IL-6, TNF-alfa, Il-1-beta, för att ta hand om endotoxinet. Vid ständig mobilisation får vi en kronisk inflammation. B cellerna (B lymfocyter) i immunförsvaret måste bestämma sig för om LPS skall bekämpas med antikroppar.11 Se figur! När ett inflammerat parti av tarmen etablerats är passagen in i kroppen oreglerad. Nu har olika större molekyler fritt tillträde till kroppens blodbana. Det innebär att vi får in parasiter, oönskade bakterier med endotoxiner, svamp och virus samt nedbrytningsprodukter från mat, som inte smälts ner i sina beståndsdelar. Det ger en lokal inflammation i tarmen, men inflammationen når i princip alla delar av kroppen via blodbanan. Om bakterierna har en molekyl som stämmer med en molekyl i våra kroppsvävnader, exempelvis en molekyl i ledkapseln, så kan antikroppen inte skilja på bakteriemolekylen och den kroppsegna molekylen. Man talar om «molecular memory». Egentligen gör immunförsvaret endast sitt jobb, fastän vi tolkar det som om immunsför-

svaret attackerar kroppsegna celler. Det är detta vi kallar för autoimmunitet. Man har till exempel en koppling mellan Bechtrews sjukdom (spondylarthrit) med vävnadstyp HLA B27 och Klebsiella pneumoniae. Professor A. Ebringer har kartlagt detta samband. Han fann att förekomst av HLA B27 och Klebsiella pneumoniae i tarmen ger upphov till spondylartitrit. Man har alltså funnit specifika antikroppar mot Klebsiella hos dessa patienter, men inga antikroppar mot Burgdorferi de borrelia, Campylobacter jejuni, Chlamydia trachomatis, Escherichia coli, Proteus mirabilis, Pseudomonas aeruginosa, Salmonella typhimurium, Shigella sonnei, Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes, Yersinia enterocolitica eller Candida albicans.14 Alla har någon gång haft fjärilar i magen

Man talar nu mer och mer om en tarm-hjärn axel (gut-brain axis). Den etablerade förbindelsen mellan tarm och hjärna utgörs av vagusnerven, den 10: e hjärnnerven. Den medierar en direkt förbindelse mellan tjocktarm och hjärna, vilka faktiskt har samma embryonala ursprung. Det faktum att tarmbakterierna, vårt tarm-microbiota, tillverkar neurotransmittorer och hormoner, medför ytterligare förbindelser mellan tarm och hjärna. Alla dessa tre förbindelser är reciproka, dvs de fungerar i båda riktningarna. Det går signaler från hjärnan till tarmen och tillbaks till hjärnan. 12 Vi kan ta några exempel. Alla har någon gång haft fjärilar i magen. Vi blir ängsliga och nervösa och känner av det i magen. Det beror på att vi tillverkar den allra största delen av neurotransmittorn serotonin i tarmen. Man kallar även magen för vår 2: a hjärna. #1 2020

Ett annat exempel på tarm-hjärnförbindelsen är fyndet av svamp och tarmbakterier i hjärnan hos hjärntumörpatienter. Hypotesen är att dessa mikrober liftar via vagusnerven direkt in i hjärnan. Det är välkänt att glutenintolerans och coeliaki har kopplingar till autism. Barn med autism med eller utan tarmbesvär blir betydligt bättre då gluten elimineras ur kosten. 13 Det kan förutom själva glutenpartiklarna även finnas mögelsvamp i säden som mals till mjöl. Mögelsvamp generar nervtoxiner, som bidrar till den neurotoxiska effekten. Med vetet kommer ibland pesticider och glyfosat vid GMO-vete, som ytterligare ökar den inflammatoriska bördan. Det finns således flera anledningar till försiktighetsåtgärder. Om man har en förstörd passage i tarmslemhinnan, så har man oftast en genomsläpplig passage i blodhjärnbarriären. Leaky gut ger leaky blood brain barrier. Tarmens mikrobiom har specialiserat sig på tillverkning av olika neurotransmittorer och hormoner. Cirka 90 procent av serotonin och en del av GABA tillverkas i tarmen. Man har t o m funnit mikrobiota i tarmen som tillverkar könshormoner. Dessa bakterier har specialiserat sig på tillverkning av estrogen, estrobolom. 15 Kvinnor men även män kan således få ett extra tillskott av östrogen via tarmen. Det bidrar ibland till den östrogendominans som vi får via tillskott från olika växtbekämpningsmedel och tungmetaller. Tarmen ett endokrint organ?

Ett annant exempel är hur tillverkningen av insulin- och glukagonstimulerande hormoner i tarmen reglerar blodglukos. Enligt studier har man funnit att kaloriupptaget av en och samma typ och mängd kolhydrater skiljer sig från individ till individ. Följden kan bli att två individer kan reagerar olika på samma mat, en går upp i vikt medan en annan behåller sin vikt. Man upptäcker fler och fler hormonproducerande bakterier och frågan är om vi inte skall betrakta tarmen som ett endokrint organ. Vi har inte bara mikrobiota i tarmen utan i alla slem-

Vid ständig mobilisation får vi en kronisk inflammation. B cellerna (B lymfocyterna) i immunförsvaret måste bestämma sig för om LPS skall bekämpas med antikroppar.

hinnor såsom munhåla, lungor, urinblåsa och kvinnliga genitalia och så i huden. Tarmens mikrobiota kommunicerar med de övriga bakteriesamlingarna i kroppen, mikrobiota. Varje bakteriestam har sina egna gener, mikrobiom, som sänder signaler till våra kroppscellers gener. Man har funnit bevis för att kommunikationen är dubbelriktad. Det finns all anledning att vara rädd om våra bakteriekolonier på och i kroppen. De har sina egna ekosystem. En varierad och vänligt sinnad sammansättning är förutsättningen för liv och hälsa. Agneta Schnittger Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Bosatt i Gordes Frankrike

Referenser: 1. Loscalzo J, Barabasi, A-L. Systems Biology and the Future of Medicine, NIH Public Access Wiley Interdiscip Rev Syst Biol Med. 2011 November ; 3(6) :619-627. Doi : 10.1002/wsbm.144 2. Zhao, Y, Cong, L. et al. Microbiome-Derived Lipopolysaccaride Enriched in the Prenuclear Region of Alzheimer’s Diseased Brain. Frontiers in immunology. Sept.2017. doi : 10.8389/fmmu 2017,0106 3. Rorato, R. Carvalho Borges, B. LPS-Induced low-Grade Inflammation Increases Hypothalamic JNK Expression and Causes Central Insuline Resistance Irrespective of Body Weight Changes. International Journal of Molecular Sciences, June 2017. 4. Mycopathologia. December 2010, Volume 170, Issue 6, pp 377–390Building-Associated Neurological Damage Modeled in Human Cells : A Mechanism of Neurotoxic Effects by Exposure to Mycotoxins in the Indoor Environment 5. Consensus statement Part 1. Medically sound investigation and remediation of water-damaged buildings in cases of CIRS-WDB. Ritchie Shoemaker 6. C larkson, T.W., L. Magos et al. The toxicology of mercury- current exposures and clinical manifestations. New England Journal of Medecine 349 : 1731-1737, doi : 10.1056/NEJMra022471 (2003). 7. F asano A. Leaky Gut and Autoimmune Diseases. Clinic Rev Allerg Immunol. DOI 10.1007/s12016-011-8291-x 9. 8. K irby J, et al. Leaky Gut As a Danger Signal for Autoimmune Diseases. Front Immunol. 2017 ;8 :598. Published 2017 May 23. Doi :10.3389/fimmu.2017.00598 8. 9. S pilman, P.B. Jagodzinska, D.E. Bredesen et al. Enhancement of sAPP- alpha as a therapeutic strategy for Alzheimer’s and other neurodegenerative diseases. HSOA, Journal of Alzheimer’s & Neurodegenerative diseases 1 : 1-10 (2015). 10. L eonard MM, Fasano A. Gluten and Celiac Disease Risk: Is It Just a Matter of Quantity? JAMA. 2019;322(6):510–511. Doi :10.1001/ jama.2019.9678 7. Mu Q, 11. Pimentel M. A New Ibs Solution : Bacteria-the Missing Link in Treating Irritable Bowel Syndrome, 15 maj 2006 Ergodebooks 12. https://www.sciencesetavenir.fr/sante/cerveau-et-psy/le-microbiote-allie-de-notre-cerveau_105135 13. L udvigsson JF, Reichenberg A, Hultman CM, Murray JA. A Nationwide Study of the Association Between Celiac Disease and the Risk of Autistic Spectrum Disorders. JAMA Psychiatry. 2013 ;70(11):1224-1230. 14. Rashid T., Wilson C, and Ebringer A. The Link between Ankylosing Spondylitis, Crohn’s Disease, Klebsiella, and Starch Consumption. Volume 2013 |Article ID 872632 | 9 page| https://doi.org/10.1155/2013/872632 15. B aker J, Al-Nakkash L, Herbst-Kralovetz M : Estrogen-gut microbiome axis : Physiological and Clinical implications 24.06.2017. Maturitas, Offical Journal of the European Menopause and Andropause Society. Doi.org/10.1016/j.maturitas 2017.06.2017

#1 2020

Kalciumkarbonat/Kolecalciferol

Två styrkor för behandling av kalcium– och D-vitaminbrist T!

NYHE

500 mg / 2000 IE tuggtablett med smak av apelsin tillgodoser tillförsel av rekommenderat intag av kalcium- och D-vitamin vid bristbehandling

n En

500 mg/800 IE n För

behandling och profylax av kalcium- och D-vitaminbrist hos äldre samt som komplement till specifikosteoporosbehandling

it takes two to tango tuggtabletter med smak av apelsin

Bencium® tuggtablett, (Kalciumkarbonat, kombination med Kolecalciferol). Rx. F. ATC-kod: A12AX. Indikation (500 mg/800 IE): profylax och behandling av vitamin D- och kalciumbrist hos äldre samt som vitamin D- och kalciumtillskott som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med ökad risk för vitamin D- och kalciumbrist. Indikation (500 mg/2000 IE): för vuxna för behandling av kalcium- och vitamin D-brist. Rekommenderad dosering: 1 tuggtablett dagligen motsvarande 500 mg kalcium och 800 IE vitamin D3. Alternativt 1 tuggtablett dagligen motsvarande 500 mg kalcium och 2000 IE vitamin D3. Dosen av vitamin D beror på sjukdomens svårighetsgrad, önskvärda serumnivåer av 25 hydroxikolekalciferol (25(OH)D) och patientens svar på behandlingen. Innehåll: En tuggtablett innehåller: kalciumkarbonat motsvarande 500 mg kalcium och kolekalciferolkoncentrat (i pulverform) motsvarande 800 IE (20 mikrogram) eller 2000 IE (50 mikrogram) kolekalciferol (vitamin D3). Varningar och försiktighet: Bencium bör förskrivas med försiktighet till patienter med sarkoidos, nedsatt njurfunktion, patienter vid samtidig behandling med hjärtglykosider eller tiaziddiuretika, patienter med en hög tendens till stenbildning samt immobiliserade patienter med osteoporos. Datum för översyn av produktresumé: 2019-05-21. För ytterligare information och pris samt förpackningar se www.fass.se och www.tlv.se

Consilient Health är ett snabbväxande läkemedelsföretag specialiserat inom endokrinologi och kvinnohälsa. Vi tillhandahåller receptbelagda läkemedel som vi hoppas ska gynna både patienter och hälso-sjukvård. I Norden har vi lanserat ett brett sortiment av D-vitamin i mjuka kapslar, som erbjuder olika alternativ för ökad följsamhet samt möjlighet till kostnadsbesparingar.

Ref. Bencium® Produktresumé SPC 2019-05-21, www.Fass.se

Consilient Health Salagatan 18A 753 30 Uppsala. Tel: 08 626 20 17. E-post: infonordic@consilienthealth.com www.consilienthealth.com

#1 2020

SE-BEC-11

Forskargruppen, från vänster: Peter Ström, Martin Eklund, Kimmo Kartasalo, Henrik Olsson och Lars Egevad, forskare vid Karolinska In stitutet. Foto: Ste fan Zimmerman.

AI-system kan användas för att diagnostisera och gradera prostatacancer Forskare vid Karolinska Institutet och Tammer fors universitet i Finland har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens (AI) för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid patologisk bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Studien, som presen teras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology, visar att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer.

– Våra resultat visar att det är möjligt att träna ett AIsystem att upptäcka och gradera prostatacancer lika bra som internationellt ledande experter inom prostata cancerpatologi. Detta har potentialen att markant minska arbetsbördan hos uropatologer och frigöra tid för att fokusera på de svårdiagnostiserade fallen, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet som har lett studien. 50

#1 2020

Ett problem i dagens prostata-patologi är att det finns ett mått av subjektivitet i bedömningarna av vävnads proverna. Olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover. Detta leder till ett kliniskt problem där läkarna måste välja behandling baserat på osäker information. Här ser forskarna stor potential för att använda AI-teknik för att förbättra reproducerbarheten, dvs. att bedömningen av vävnadsproverna i större utsträckning överensstämmer oavsett vilken patolog som utfört den. 8 000 vävnadsprover

För att träna och testa AI-systemet digitaliserade forskarna fler än 8 000 vävnadsprover tagna från drygt 1 200 svenska män i åldrarna 50–69 till högupplösta bilder med hjälp av digitala patologi-skannrar. Av dessa användes drygt 6 600 prover till att lära AI-systemet att se skillnad mellan biopsier med och utan cancer samt bedöma cancerns allvarlighetsgrad. Resterande prover användes sedan tillsammans med ytterligare uppsättningar prover för att testa AI-systemet. Dess resultat jämfördes även med bedömningar gjorda av 23 världsledande uropatologer. Resultatet visade att AI-systemet var i princip felfritt

på att avgöra om ett vävnadsprov innehöll cancer eller inte, samt på att uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin. När det kom till bedömningen av prostatacancerns allvarlighet, den så kallade Gleason-graderingen, var AIsystemet likvärdigt med de internationella experterna. – När det gäller gradering av prostatacancerns allvarlighet ligger AI:n i samma spann som de internationella experterna, vilket är oerhört imponerande, och när det gäller diagnostiken, att avgöra om det är cancer eller inte, är AI:n alldeles sanslöst bra, säger Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet och medförfattare till artikeln.

komma att revolutionera den framtida vården. Den har potentialen att förbättra den diagnostiska kvalitén, och därigenom säkerställa en mer jämlik vård till en lägre kostnad, säger medförfattaren Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för Capio S:t Göran Prostatacancercenter. – Tanken är inte att AI ska ersätta den mänskliga bedömningen, utan snarare agera som ett säkerhetsnät för att patologer inte ska missa cancerfall, samt hjälpa till med att standardisera bedömningarna. Därutöver kan det vara ett alternativ i delar av världen där det helt saknas patologisk expertis idag, säger Martin Eklund.

Martin Eklund, lektor. Foto: Stefan Zimmerman.

Revolutionera den framtida vården

De initiala fynden är lovande men ytterligare validering behövs innan AI-systemet kan introduceras brett i prostatacancervården, enligt forskarna. Därför genomförs nu en multicenterstudie i nio europeiska länder. Studien, som finansieras av EIT Health, pågår fram till slutet av 2020 och syftar till att AI-systemet ska tränas på att känna igen cancer i vävnadsprover som tagits från olika laboratorier, med olika typer av digitala skannrar och med mycket ovanliga växtsätt. Utöver detta kommer forskarna under 2020 att starta en randomiserad studie som ska bedöma hur AI-systemet på bästa sätt kan införas i den svenska vården. – AI-baserad utvärdering av prostatacancerbiopsier kan

Källa: Karolinska Institutet FAKTA Prostatacancer är den främsta orsaken till cancerdöd bland män i Sverige. Mer än 20 miljoner vävnadsprover från prostata undersöks varje år i Europa och USA. Det finns en brist på patologer i Sverige och internationellt, i många utvecklingsländer finns det färre än en patolog per 1 miljon invånare. En flaskhals i arbetet med att minska dödligheten i prostatacancer är svårigheten att göra objektiva och reproducerbara bedömningar av vävnadsprover från prostata.

Lars Egevad, professor. Foto: Stefan Zimmerman.

Studien finansierades med hjälp av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Forte, Swedish eScience Research Center, Finlands akademi, Cancerorganisationerna i Finland, Emil Aaltonen Foundation, Finnish Foundation of Technology Promotion, Industrial Research Fund of Tampere Foundation of Technology, KAUTE Foundation, Orion Research Foundation, Svenska Tekniska Vetenskapsakademin i Finland, Tampere University Foundation, Tampere University graduate school, the Finnish Society of Information Technology and Electronics, TUT on World Tour programme and the European Research Council.

Ge Din gåva till stöd

för cancerforskningen Insamlingsstiftelsen LIONS CANCERFORSKNINGSFOND Mellansverige Uppsala-Örebro

Gåvotelefon: 072-215 36 00 Bankgiro 900-6784, Plusgiro 90 06 78-4

Stöd Lions Cancerforskningsfond Mellansverige Uppsala-Örebro

Swish 9006784

www.lcfm.se

#1 2020

”Akuta förgiftningar till följd av exponering för aluminium är ovanligt, men modern forskning tyder på att aluminium kan bidra till ökad risk för autoimmunitet och vissa neurologiska och inflammatoriska sjukdomar. Man kan också utveckla allergi mot aluminium”. Foto: Canstock, arkiv.

Kan verkligen aluminium vara skadligt? Aluminium är det tredje vanligaste ämnet i jordskorpan. Precis som många andra metaller binds aluminium till proteiner och därmed kan hela kroppens påverkas. Nervsystemet tycks vara mest utsatt och det finns även risk för allergier. Kiselvatten kan avgifta.

Att aluminium är giftigt blev känt då flera personer dog vid dialys under 1970-talet. Metallen fanns i patienternas läkemedel plus i dialysvätskan. Nedsatt njurfunktion gjorde att aluminium ansamlades i kroppen. 52

#1 2020

Symtom som uppträdde var koncentrationsproblem, försämrat tal, motoriska problem, skelettskador, demens och flera andra besvär. 1 Den viktigaste anledningen var att dricksvatten började renas med aluminiumsulfat vilket medförde höga halter i den dialysvätska som användes. Det här blev en skandal av stora mått och riskerna med aluminium uppmärksammades ordentligt. Folk bytte ut sina aluminiumkastruller då Livsmedelsverket påvisade att aluminium löstes ut vid kokning och trots att debatten ebbat ut informerar fortfarande Livsmedelsverket om riskerna med aluminium.

Folk bytte ut sina aluminiumkastruller då Livsmedelsverket påvisade att aluminium löstes ut vid kokning och trots att debatten ebbat ut informerar fortfarande Livsmedelsverket om riskerna med aluminium.

Aluminium är fortsatt problem

Födan och vattnet är de största källorna till aluminium och halterna ökar, men även vår moderna livsstil tillför aluminium i olika former. Många produkter innehåller aluminium och bland dessa kan nämnas deodoranter, smink, läkemedel och vacciner. Akuta förgiftningar till följd av exponering för aluminium är ovanligt, men modern forskning tyder på att aluminium kan bidra till ökad risk för autoimmunitet och vissa neurologiska och inflammatoriska sjukdomar. Man kan också utveckla allergi mot aluminium. Orsaken till aluminiums skadlighet är främst att aluminiumjonen (Al3+) binds hårt till proteiner och därmed påverkar hela biokemin och i värsta fall betraktas proteinet som kroppsfrämmande. 2, 3 Aluminium binds också hår till fosfatgrupper och kan därmed påverka hur generna uttrycks. Aluminium ökar andelen fria radikaler och orsakar därmed oxidativ stress och ökad risk för inflammationer. Aluminium binds starkt till järn och järnbrist kan därför uppstå liksom störningar i kroppens energibildning. Dessutom försämras kalciumkanalernas funktion i delar av hjärnan. Därtill minskar acetylkolin, som är en viktig signalsubstans och aluminium påverkar även på andra sätt nervfunktionerna. Sjuka fiskar och surt vatten

Forskaren Christopher Exley gjorde en intressant upptäckt för några tiotals år sedan då han studerade fiskar. Relativt måttliga halter aluminium i sur miljö orsakade förgiftning. Fiskarna ändrade först sitt beteende och dog därefter inom två dagar. 4 Aluminiums löslighet och upptag i kroppen beror alltså på vattnets surhetsgrad. Detta har också konstaterats av Erika Jensen-Jarolim. 5 Försurat vatten innehåller med andra ord mer aluminium som kan tas upp av kroppen. På vilket sätt vår egen pH-balans påverkar hur aluminium vandrar i kroppen har inte berörts i dessa rapporter. Aluminium och vissa demenssjukdomar

Aluminium som en av flera orsaker till demens och andra neurologiska sjukdomar har diskuterats. 3, 6 Aluminium har helt klart potential att orsaka sådana besvär, men det är svårt att hitta bra metoder för att påvisa detta.

Professor Christoffer Exley och hans forskargrupp analyserar aluminium i donerade hjärnor (Oxford Brain Bank/England) och använder en ny metod som gör att även små mängder kan mätas och lokaliseras. Flera intressanta resultat har kommit ut av detta. I en nyligen publicerad studie påvisades signifikant förhöjda aluminiumhalter hos personer med ärftlig Altzheimers sjukdom (fAD) jämfört med kontrollgruppen. 7 Denna sjukdom drabbar 2-3 procent av dem som diagnostiseras med Alzheimers sjukdom och patienterna är i allmänhet 30-40 år då sjukdomen slår till. Intressant var att merparten aluminium fanns utanför cellerna tillsammans med amyloida plack som är tecken på Alzheimers sjukdom. Här sammanfaller alltså två riskfaktorer, vilket gör resultaten mycket intressanta. Autism och aluminium

Mätning av aluminium i hjärnvävnad från avlidna personer som haft diagnosen autism visade i samtliga fall höga halter aluminium. Hos en 15-årig pojke uppmättes så mycket som 22,11 mikrogram aluminium/gram torrvikt 8, vilket var det absolut högsta värdet forskarna varit med om. Förklaringar till detta söks nu. Till skillnad från undersökningen av prover från dem med ärftlig Alzheimers fann forskarna denna gång aluminium både utanför cellerna och inuti och dessutom i både grå och vit substans. Aluminium skulle teoretiskt kunna vara det ämne som utlöser inflammationer i hjärnan hos autistiska personer. Fler mätningar och andra undersökningar behövs för att bekräfta resultaten då denna studie endast handlade om fem individer och dessutom det är första gången aluminium mäts i hjärnvävnad hos personer med autismdiagnos. Aluminium i vacciner

För att trigga igång kroppens immunförsvar används aluminiumsalter, som så kallad adjuvant, i flertalet vacciner. Ibland i form av nanopartiklar. Huruvida dessa kan orsaka sjukdom har diskuterats. Forskning finns som visar att injicerat aluminium påverkar kroppens immunförsvar till ökad bildning av antikroppar. Samtidigt sker förändringar av immunförsvaret som kan öka risken för allergier och autoimmuna reaktioner 9 På själva injektionsstället kan hårda knutor och rodnad uppstå, vilket sannolikt är exempel på allergiska reaktioner Sådana allergier har varit svåra att mäta via sjukvårdens vanliga hudtester (5, 10). Även om halterna av aluminium kan tyckas små i vacciner blir koncentrationen relativt hög vid själva injektionsstället. Därifrån kan aluminium transporteras till platser i kroppen där metallen kan ansamlas. 11 Höga halter har redovisats i hjärnor från personer diagnostiserade med autism 8 respektive ärftlig Alzheimers sjukdom. 7 Vaccin mot livmoderhalscancer (HPV) ger högre aluminiumexponering än andra vacciner och därför finns misstankar att metallen orsakat de allvarliga biverkningar detta vaccin gett. Betydligt mer forskning behövs dock, men nuvarande kunskaper bör ändå föranleda viss försiktighet när det gäller vacciner med aluminium. #1 2020

Allergier mot aluminium

Kisel avgiftar

I en doktorsavhandling vid Lunds universitet har Ingrid Siemund redovisat att allergi mot aluminium kan uppträda (10). Hon konstaterade också att denna allergi är svår att upptäcka med nuvarande metoder. Knutor under huden och hudeksem är vanliga reaktioner och främst lokalt efter vaccinationer. Allergier har också rapporterats från immunterapi, då upprepade injektioner ges under en längre tid i syfte att minska eller ta bort allvarliga allergiska reaktioner. Även i dessa används oftast aluminium som adjuvant och allergiska reaktioner har uppmärksammats. 5 Vanliga hudtester ger sällan utslag för aluminiumallergi och det kan vara både falskt positivt och falskt negativt. 5, 10 Melisa-testet ger sannolikt bäst möjligheter att upptäcka allergi mot aluminium åtminstone när det gäller att påvisa minnesceller (www.melisa.org). Dock erbjuds detta test inte svenska patienter.

För alla som utsätts för aluminium och lagrar det i kroppen är det angeläget att hitta möjligheter till avgiftning. Kiselvatten tycks vara naturens eget sätt att avgifta från aluminium och intressant forskning finns som redovisar mekanismerna för detta. 12 Naturligt finns hög kiselhalt i vatten från vissa källor. Mineralvatten eller flaskvatten från sådana källor säljs band annat under namnen Fiji, Volvic och Acilis. I Sverige finns gott om åkerfräken som också innehåller rikliga halter kisel. Även om man får i sig för mycket aluminium finns alltså ett naturligt sätt att avgifta kroppen.

ANN-MARIE LIDMARK

Litteratur: 1. Parkinson, IS, Ward, MK and Kerr, DN (1981). Dialysis encephalopathy, bone disease and anaemia: the aluminium intoxication syndrome during regular haemodialysis. J Clin Pathol 34: 1285-94 2. Klotz, K, Weistenhöfter, W, Neff, F et al (2017). The Health Effects of Aluminium Exposure. Dtsch Arztebl Int. 114; 553-659 3. M aya, S, Prakash, T, Das Madhu, K et al (2016). Multifaceted effect of aluminium in neurodegenerative diseases: A review. Biomed Pharmacotherapy. 83: 746-754 4. E xley,C, Chappell, JS and Birchall, JD (1991). A mechanism for acute aluminium toxicity in fish. J Theoretical Biology. 151 (3); 417-428 5. Jensen-Jarolim, E (2015). Aluminium in Allergies and Allergen immunotherapy. World Allergy Organistion Journal. 8:7 6. Inan-Eroglu, E and Ayaz, A (2018). I aluminium exposure a risk factor for neurological disorders? J Res Med Sci. 23:51 7. M old, M, Linhart, C, Gomez-Ramirez, J et al (2019). Aluminium and Amyloid- in Familial Alzheimer´s Disease. J Alzheimer´s Disease. 1 (1-9) 8. Mold, M, Umar, D, King, A et al (2018). Aluminium in brain tissue in autism. J Trace Elem Med Biol. 46: 76-82 9. Tomljenovic, L and Shaw, CA (2011). Aluminium Vaccine Adjuvants: Are they safe? Current Med Chemistry. 18; 2630-2637 10. Siemund, I (2017): Contact allergy to aluminium (Doctoral Dissertation, University of Lund) 11. Kahn, Z, Combadiere, C, Antier, FJ et al (2013). Slow CCL2-depenent translocation of bioperspistent particles from muscle to brain. BMC Med. 11:99 12. J ones, K, Linhart,C, Hawkins, C and Exley C (2017). Urinary Extretion of Aluminium and Silicon in Secondary Progressive Multiple Sclerosis. EBiomedicine. 26:60-67

#1 2020

eliminera nattspring och jakt på toaletter dagtid med effektiv värmebehandling Godartad prostataförstoring är en folksjukdom som drabbar de flesta äldre män. Bara i Sverige är det fler än 300 000 män som söker vård för sina besvär och 200 000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom. Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp och många av männen har tyvärr inte kunskap om att det finns hjälp att få. Han möter dagligen patienter med problem orsakade av godartad förstorad prostata. – De här patienterna blir ofta undanträngda av annan vård och det är ett jätteproblem i Sverige. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Köerna för kirurgisk behandling har på sina ställen rapporterats vara väntande i inte bara månader utan år. Och alla får inte information om att det finns andra beprövade metoder som kan hjälpa dem. För en man med godartad prostataförstoring kan livskvaliteten påtagligt begränsas. Nattspringet är för många det värsta. Att springa på toaletten tre-fyra-fem gånger varje natt påverkar självklart välbefinnandet även på dagen. Och i tillägg till det nattliga springet innebär tillståndet för många också att man måste kissa en gång i timmen på dagen och att trängningarna ofta kommer akut vilket gör att de här männen helst inte vill gå ut, gå på bio eller teater, för de vågar inte. Godartad prostataförstoring går dock att bota. Och man behöver inte utsätta sig för en operation med de risker en sådan alltid bär med sig. Sonny Schelin har varit med och vidareutvecklat en värmebehandling med mikrovågor, som visat sig vara lika effektiv som operation men enklare att utföra och lindrigare för patienten. CoreTherm, som metoden heter, är en botande behandling till skillnad från läkemedel och katetervård som bara är symtomlindrande och tillfällig hjälp.

Sonny Schelin - urolog Specialistläkargruppen i Kalmar

Värmebehandling utförs på 15 sjukhus i landet. Trots att vården i Sverige ska vara jämlik över landet så varierar chansen att få en botande behandling stort beroende på var man bor. – Det är t.ex. nästan 5 gånger större sannolikhet att en man från Kalmar får en botande behandling jämfört med en hallänning, säger Sonny Schelin. Här erbjuds alla som önskar en värmebehandling och då den inte kräver operationssalar, operationspersonal, narkospersonal eller vårdplatser för övervakning efter operation kan vi hjälpa många fler. Värmebehandlingen är smärtfri, tar bara ca 10 minuter och är i stort sett komplikationsfri och patienten kan resa sig och gå hem direkt efteråt. Efter behandlingen får patienten en urinvägskateter som vanligen plockas bort efter tre-fyra veckor och tre månader senare får han komma på efterkontroll. – Antalet patienter som söker sig till Kalmar har ökat kraftigt tack vare det fria vårdvalet men det är tyvärr ett bevis på att det fungerar illa på andra håll. Vi försöker självklart hjälpa alla de som kommer till oss men det är frustrerande att inte alla får information om och erbjuds bot med värmebehandling på hemmaplan, säger Sonny Schelin.

www.coretherm.se facebook: ProstaLund

mer information:

046-12 09 04 M-2019-026/SE-rev2

LJUDINTOLERANS – relativt okänd men vanlig sjukdom

Foto: Johan Paulin

#1 2020

Nio procent lider av ljudintolerans. De drabbade begränsas i såväl vardag som arbetsliv och har ofta andra sjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Ljudintolerans innebär att människor besväras av låga ljud som de flesta andra inte störs av. Det kan vara prasslet från en tidning, sorlet på en restaurang eller surret från en luftkonditionering. Johan Paulin, forskare i psykologi, har studerat ljudintolerans – ibland känt som hyperakusi och hur det påverkar personer i deras vardag och arbetsliv. Hans forskning ger ny kunskap om omfattningen av ljudintolerans. – Ljudintolerans är en relativt okänd, men ändå ganska vanligt förekommande sjukdom. Jag har funnit att 9 procent definierar sig själva som ljudintoleranta, med en motsvarande siffra av 5,5 procent i en yrkesverksam population, säger Johan Paulin. Avhandlingen visar att de som definierade sig som ljudintoleranta i högre grad upplevde oro, brist på socialt stöd och belöning. De upplevde sig begränsade i vardagen, en vanlig strategi var att undvika miljöer de misstänkte kunde innehålla mycket ljud. Det var även på detta sätt som de tyckte att de kunde påverka sin omgivning. Betraktats som en bisjukdom till t. ex. autism eller ADHD

De ljudintoleranta hade i större utsträckning även andra sjukdomar. Förutom hörselrelaterade sjukdomar som tinnitus och hörselnedsättning, var psykiatriska (utbrändhet, ångest, depression, PTSD), funktionella somatiska syndrom (fibromyalgi, IBS) och muskel- eller ledvärk klart överrepresenterade jämfört med den icke-ljudintoleranta gruppen. I mycket av den tidigare forskning som genomförts har ljudintolerans ofta betraktats som en bisjukdom till t. ex. autism eller ADHD. Paulins studie fann att ljudintolerans förekommer i samsjuklighet med andra diagnoser, men inom så pass olika sjukdomar, och även på egen hand, att det finns fog för att betrakta ljudintolerans som en separat sjukdom som bör studeras närmare – Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga.

”Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbets givare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga” Foto: Canstock, arkiv.

Öka kunskapen om ljudintolerans

ljudintoleranta när de utsattes för brus i en kontrollerad labbmiljö. De ljudintoleranta upplevde bruset som starkare och obehagligare och presterade sämre. Även deras hjärtslag påverkades vilket kan tolkas som ett tecken på stress. Johan Paulin menar att en ökad kunskap om ljudintolerans är en förutsättning för ett förändringsarbete på till exempel på arbetsplatser och offentliga miljöer. – Trenden bland både privata och offentliga arbetsgivare pekar mot mer resurssparande och gemensamma ytor med färre utrymmen för att kunna blockera ut den yttre miljön. I dessa arbetsmiljöer är anpassningsmöjligheten för personer med ljudintolerans begränsade. Man kan fråga sig hur t.ex. öppna kontorslandskap påverkar de anställdas mående, oavsett grad av ljudintolerans. Det är rimligt att anta att mer hänsyn borde tas till hur även låga ljud kan inverka negativt på de anställda, avslutar Johan Paulin.

Forskningsstudiens resultat visar även att de som angav sig vara ljudintoleranta påverkades mer än de icke-

Källa: Umeå Universitet

Johan Paulin, fors kare i psykologi. Foto: Ulrika Sahlén

Avhandlingen: Ljudintolerans: Egenskaper, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och reaktioner på exponering, bygger på information från två stora databaser samt en laboratoriebaserad exponeringsstudie.

#1 2020

”Patienter som får en ledprotesinfektion behöver ofta genomgå en ny operation och behandlas med antibiotika under lång tid. Därför är det viktigt att veta om det finns risk att vissa patien ter får de motståndskraftiga S. epidermidis under sjukhus vistelsen” Foto: Canstock, arkiv.

Resistenta hudbakterier bakom många ledprotesinfektioner Majoriteten av de hudbakterier som orsakar svårbehandlade infektioner i höft- och knäprotesleder är resistenta mot antibiotika och desinfektionsmedel. Det visar en ny avhandling.

En stor del av alla infektioner i protesleder orsakas av en bakterie – Staphylococcus epidermidis – som är en del av kroppens naturliga hudflora. Risken att drabbas av en ledprotesinfektion är liten men antalet fall ökar i takt med att allt fler patienter opereras. – Vi kunde visa att de undergrupper av S. epidermidis som orsakar ledprotesinfektion i mycket större utsträckning är motståndskraftiga mot den antibiotika som idag används för att förebygga ledprotesinfektion, säger Emeli Månsson, infektionsläkare på Västmanlands sjukhus och tidigare doktorand vid Örebro universitet. I ett nästa steg har hon undersökt om de bakterier som isolerades från ledprotesinfektioner finns i normalfloran hos patienter som ska genomgå höft- eller knäprotes operation. – Resultaten visar att en andel av patienterna bär på de S. epidermidis som är överrepresenterade i ledprotesinfektioner. Vi vet idag inte om dessa patienter löper högre risk för att drabbas av ledprotesinfektion. Bredare antibiotikaprofylax till patienter med högre risk kan bli aktuellt i framtiden, men vi behöver mer kunskap om hur vi identifierar dem, säger Emeli Månsson.

Emeli Månsson, infektionsläkare och tidigare dok torand.

Tål desinfektionsmedel

Genom att kartlägga bakteriens gener har Emeli Månsson också kommit fram till att dessa undergrupper av S. epidermidis är bärare av genen som medför tolerans mot klorhexidin – ett desinfektionsmedel som används innan kirurgi. – Värdet av helkroppstvätt med tvål som innehåller klorhexidin innan ledproteskirurgi kan ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ledprotesinfektion även orsakas av andra bakterier än S. epidermidis. Vi vet inte hur det totala antalet patienter som drabbas av ledprotesinfektion skulle påverkas av om man slutade använda klorhexidintvål, säger hon. Förekommer inte i luften i operationssalen

Patienter som får en ledprotesinfektion behöver ofta genomgå en ny operation och behandlas med antibiotika under lång tid. Därför är det viktigt att veta om det finns

”Patienter som får en ledprotesinfektion behöver ofta genomgå en ny operation och behandlas med antibiotika under lång tid”. Foto: Canstock, arkiv.

risk att vissa patienter får de motståndskraftiga S. epidermidis under sjukhusvistelsen. I en delstudie har Emeli Månsson undersökt om dessa bakteriestammar finns i luften i operationssalarna. Resultaten visar att S. epidermidis förekommer i luften under mer än hälften av alla operationer, men de undertyper som är överrepresenterade i infektioner i ledproteser återfanns inte i luften. – Framtida studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning som S. epidermidis, associerad med ledprotesinfektion, överförs till patienter från sjukhusmiljön under vårdtiden. Källa: Örebro universitet #1 2020

Tvättade och vägda proteiner öppnar för ny kunskap En forskargrupp har med hjälp av såpa ”tvättat” proteinmolekyler som finns i cellmembran. Resultaten ger nya kunskaper om hur membranproteinerna är kopplade till de omgivande lipidmolekylerna. Forskare från Karolinska Institutet har samarbetat med forskare från Oxford University, Stockholms universitet och Warwick University i en ny studie som publicerats i Angewandte Chemie International Edition.

Runt varje cell finns ett membran, och i detta finns membranproteiner omgivna av tusentals lipidmolekyler. En del av membranproteinerna behöver vara kopplade till specifika lipider för att fungera. Forskarna, som undersökte bakterieceller, använde en ny metod i sin studie. De la först till detergenter, mole60

#1 2020

kyler från såpa, som konkurrerade med lipiderna om kopplingen till proteinerna. Därefter använde forskarna en speciell analysmetod, masspektrometri, för att mäta enskilda proteinmolekylers vikt. På det sättet kunde de se vilka lipider som fortfarande var bundna till proteinet. De flesta lipiderna ’tvättades’ bort

– De flesta lipiderna sköljdes bort, visade våra datormodeller. Men de lipider som fick proteinerna att fungera tenderade att bli kvar, säger Michael Landreh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet, som har lett studien. Resultaten öppnar för ny kunskap om hur proteiner stängs av och aktiveras, enligt Michael Landreh. – Vi skulle kunna påverka proteiner som är relaterade till sjukdomar genom att tillhandahålla eller ta bort

Forskarna under sökte bland annat MurJ, ett protein som bakterier be höver för att bygga sin cellvägg. Foto: Canstock, arkiv.

lipider. Men då krävs det att man hittar rätt lipider. Vår studie visar just hur membranproteiner är kopplade till vissa lipider, säger Michael Landreh. Forskarna undersökte bland annat MurJ, ett protein som bakterier behöver för att bygga sin cellvägg. Öppning för nya antibiotika

– Det var spännande att se att två lipider inte kunde tvättas bort från proteinet: en visade sig vara råmaterialet för cellväggen. Den andra är en lipid som stoppar proteinet från att fungera. Mer kunskap om kopplingen till olika lipider skulle kunna öppna för nya antibiotika, säger Michael Landreh. Forskarna använde också metoden för att undersöka andra proteiner. För presenilin proteas, vilket producerar molekyler som kopplats till Alzheimer, hittades ingen bindning till specifika lipider. – Dessa resultat har betydelse för utveckling av bättre antibiotika, men öppnar även nya vägar för cancer forskningen, säger Sir David Lane, senior professor på Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Michael Landreh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cell biologi på Karolin ska Institutet.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”A mass spectrometry-based approach to distinguish annular and specific lipid binding to membrane proteins.” Jani Reddy Bolla, Robin A. Corey, Cagla Sahin, Joseph Gault, Alissa Hummer, Jonathan T. S. Hopper, David P. Lane, David Drew, Timothy M. Allison, Phillip J. Stansfeld, Carol V. Robinson, and Michael Landreh, Angewandte Chemie Int. Ed. (2019), online 30 december, 2019, doi: 10.1002/anie.201914411 Studien har finansierats med stöd från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Vetenskapsrådet (VR), The NovoNordisk Foundation (NFF), och Karolinska Insitutet StratNeuro and Faculty Funds.

de n a d ju

ler a i c pe

Sir David Lane, senior professor vid Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn.

sid. 73! Beställningstalong på

Outsidern: Min fars kamp med galenskapen En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni? En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård. Av: Nathaniel Lachenmeyer

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #1 2020

Även om aPV-vaccinet vi idag använder ger skydd mot sjukdom, vilket är mycket viktigt, verkar effekten inte vara tillräckligt varaktig. Vaccinet kan inte heller effektivt förhindra bakterietillväxt i näsan och därmed heller inte stoppa smittoöverföring till andra individer" Foto: Canstock, arkiv.

Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Trots att vaccination mot kikhosta har bra täckning över hela världen förblir detta en allvarlig infektionssjukdom hos 62

#1 2020

spädbarn och små barn. Under de senaste decennierna har antalet fall av kikhosta ökat även i flera höginkomstländer. Trots att vaccina tion mot kikhosta har bra täckning över hela världen förblir detta en allvarlig infektionssjukdom hos spädbarn och små barn. Foto: Canstock, arkiv.

Detta har skett sedan man slutade vaccinera med det effektiva helcellskikhostevaccinet (wPV) på grund av biverkningar och ersatte det med ett så kallat acellulärt kikhostevaccin (aPV) under 1990-talet. I Sverige tog man helt bort vaccinering mot kikhosta mellan 1979 och 1996. – Även om aPV-vaccinet vi idag använder ger skydd mot sjukdom, vilket är mycket viktigt, verkar effekten inte vara tillräckligt varaktig. Vaccinet kan inte heller effektivt förhindra bakterietillväxt i näsan och därmed heller inte stoppa smittoöverföring till andra individer. Därför finns det ett behov av att förbättra kikhostevaccinet, säger Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Ges direkt i näsan

Den nya vaccinkandidaten, BPZE1, baseras på en levande försvagad stam av bakterien Bordetella pertussis och ges direkt i näsan vid ett tillfälle. Vaccinet har utvecklats under flera års tid och i djurstudier visat sig inducera ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien.

I små studier på människa (fas 1a och 1b) har man nu jämfört immunsvaren hos försökspersoner som fått det nya vaccinet med immunsvaren hos personer som genomgått det vanliga vaccinationsprogrammet mot kikhosta i Sverige. BPZE1-vaccinet visade sig inducera ett bredare antikroppssvar (som riktar sig mot flera delar av bakterien) med en bättre avdödande effekt på kikhostebakterien. – Det innebär att BPZE1 har potentialen att förbättra vaccineffektiviteten och skydda mot smittoöverföring, säger Karin Loré. Går in i fas II

De kliniska studierna har letts av Folkhälsomyndigheten i Sverige men hjälp av Karolinska Trial Alliance. Karin Lorés forskargrupp vid Karolinska Institutet utförde flera av analyserna. BPZE1-vaccinet kommer nu att utvärderas i en klinisk fas II-studie.

Karin Loré Professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”Live attenuated pertussis vaccine BPZE1 induces a broad antibody response in humans”. Ang Lin, Danijela Apostolovic, Maja Jahnmatz, Frank Liang, Sebastian Ols, Teghesti Tecleab, Chenyan Wu, Marianne van Hage, Ken Solovay, Keith Rubin, Camille Locht, Rigmor Thorstensson, Marcel Thalen and Karin Loré. Journal of Clinical Investigation, online 16 januari 2020, doi: 10.1172/ JCI135020. Forskningen finansierades av ILiAD Biotechnologies, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, China Scholarship Council, Karolinska Institutet, Konsul Th C Bergs Stiftelse och Region Stockholm (ALF-medel). En av medförfattarna är vd för och grundare av ILiAD Biotechnologies (som utvecklar BPZE1-vaccinet) och två medförfattare är anställda av bolaget. Ytterligare en medförfattare innehar patent på BPZE1 och sitter i den vetenskapliga rådgivande styrelsen i ILiAD Biotechnologies.

ler a i c pe

de n a d ju

sid. 73! Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar. Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #1 2020

MEDICINNOTISER

Ny behandling av vanlig orsak till blindhet godkänd i Europa ”Med brolucizu mab har vi ett nytt behand lingsalternativ för patienter med våt AMD vilket ger oss ännu ett värde fullt verktyg och större möjlighet att individanpassa behandling för att uppnå önskat be handlingsresultat”.

David Epstein, överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus.

Europeiska kommissionen har meddelat att de godkänner Novartis läkemedel Beovu® (brolucizumab) för användning i Europa.1 Brolucizumab är utvecklad för behandling av ögonsjukdomen neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD), även kallad åldersförändring i gula fläcken. Sjukdomen är progressiv och den ledande orsaken till synförlust och blindhet hos personer över 65 års ålder i Nordamerika, Europa, Australien och Asien. Idag lever ca 20 miljoner människor med våt AMD i världen, 2 varav närmare 17 000 i Sverige. 3

Europeiska kommissionens godkännande baseras på resultaten från två fas III-studier, det vill säga patientstudier med mål att bekräfta effekt och säkerhetsprofil, med namnen HAWK och HARRIER. Tack vare liten molekylstorlek har brolucizumab god vävnadspenetration, vilket underlättar läkemedelsleverans och eliminering.4,5,6 Den låga molekylvikten gör också att brolucizumab kan formuleras i en hög koncentration vilket möjliggör en hög dos i en och samma injektion.7 – Med brolucizumab har vi ett nytt behandlings alternativ för patienter med våt AMD vilket ger oss ännu

ett värdefullt verktyg och större möjlighet att individanpassa behandling för att uppnå önskat behandlingsresultat. En åldrande befolkning gör att den aktuella patientgruppen är stadigt växande vilket ytterligare ökar behovet av alternativa behandlingar. Beskedet från den Europeiska kommissionen är därför väldigt glädjande, säger David Epstein, överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus. Vid sjukdomen bildas onormala blodkärl under näthinnan som läcker vätska och därför orsakar svullnad och förlust av synförmåga.8,9 Tidiga symptom är bland annat dålig synskärpa och problem med att se objekt tydligt. Vid fortsatt sjukdomsförlopp ökar cellskador i ögat vilket leder till fortsatt synförlust.9 Med tid kan detta leda till total avsaknad av central synförmåga.9,10 Tidig diagnos och behandling är viktigt för att hindra sjukdomsförloppet och därmed rädda synen hos drabbade patienter.11 Om våt AMD inte behandlas bildas ärrvävnad i ögat och synförlusten blir permanent. Sjukdomen orsakas av okontrollerade nivåer av tillväxtfaktorn VEGF i ögat, ett protein som stimulerar tillväxt av blodkärl. Brolucizumab binder till VEGF och hindrar därigenom fortsatt kärltillväxt i ögat med bibehållen synförmåga som följd.4 Källa: Novartis

Referenser 1. Europeiska kommissionen, Commission Implementing Decision, 13 februari 2020 2. Wong WL, et al. Global prevalence of age-related macular degeneration and disease burden projection for 2020 and 2040: a systematic review and met analysis. Lancet Glob Health. 2 (2014). 3. S venska Makularegistret, Årsrapport 2018. 4. Nimz EL, et al. Intraocular and systemic pharmacokinetics of brolucizumab (RTH258) in nonhuman primates. The Association for Research in Vision and Ophthalmology (ARVO) annual meeting 2016. Abstract 4996. 5. E scher D, et al. Single-chain antibody fragments in ophthalmology. Oral presentation at EURETINA congress 2015. Abstract. 6. G audreault J, et al. Preclinical pharmacology and safety of ESBA1008, a single-chain antibody fragment, investigated as potential treatment for age related macular degeneration. Invest Ophthalmol Vis Sci 53 (2012). 7. B eovu® SPC, 13 februari 2020 8. K im R. Introduction, mechanism of action and rationale for anti-vascular endothelial growth factor drugs in age-related macular degeneration. Indian J Ophthalmol. 55 (2007). 9. N ational Eye Institute. Facts About Age-Related Macular Degeneration. Available at https://nei.nih.gov/eyedata/amd (link is external). Besökt I december 2019. 10. M itchell J, Bradley C. Quality of life in age-related macular degeneration: a review of the literature. Health Qual Life Outcomes. 4 (2006). 11. van Lookeren Campagne M, et al. Mechanisms of age-related macular degeneration and therapeutic opportunities. J Pathol. 232 (2014).

#1 2020

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Dikter av Mattias Kronstrand

Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt. Några av läsarnas uttalanden:

”Hela boken är en skatt!” ”Vilken pärla!” ”Den här diktsamlingen tror jag är den bästa jag har läst”. ”Vaddå diktbok? Det är ju en livsbok!” ...”träffar med en darrning i trakten av mitt hjärta”. ”Bokbloggen Hanneles bokparadis gör tummen upp”. Antal sidor: 64 Vikt: 150g Format: 17 x 12 cm Danskt band ISBN 9789163980749

Om författaren: Mattias Kronstrand är biomedicinsk analytiker, han har tidigare utgivit ”Hänt i skvättet” som också finns att beställa i Medicinsk Access bokklubb.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

150 kr

Tillkommer 36 kr för porto inkl moms. TOTALT 186 kr/ex

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”DET MESTA” Av Mattias Kronstrand Antal ex

Plats för frimärke

Pris 186 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#1 2020

Bokvinnare nr 8/9 Vinnarna av ”Den ofrånkomliga gåtan” Bertil Engelbert Göteborg Olle Matspers Leksand Therese Johansson Landvetter FRÅGAN LÖD: V ILKA LIVSFRÅGOR HAR FÖRFATTARNA ERFARENHET AV? RÄTT SVAR VAR: EXISTENTIELLA.

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#1 2020

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

Bantardoktorn rockar fett anekdoter från ett läkarliv Stephan Rössner Professor Stephan Rössner, hela Sveriges bantardoktor under många år, berättar i Bantardoktorn rockar fett – anekdoter från ett läkarliv på ett både rörande, spännande och roligt sätt om sitt liv i hälsans tjänst.

Rössner ger oss en inblick i livet som läkarstudent och nyutexaminerad läkare på sextio- och sjuttiotalen, men vi får även ta del av hårresande, humoristiska, och ibland hjärtskärande, fallstudier från oförglömliga patienter. Till exempel får vi följa med en ung Stephan Rössner som blir utkallad på hembesök som nattjourläkare, träffa de dåtida giganterna inom kirurgin och dessutom kliva in bakom kulisserna på Karolinska sjukhuset. Rena rama Cityakuten! Det här är en bok för den som

uppskattar populärvetenskap, som slukar medicinska biografier eller tv-serier – eller som helt enkelt uppskattar en synnerligen välskriven memoar om en av våra mest välkända läkare.

Stephan Rössner läkare, professor och överläkare på överviktsenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, numera professor emeritus. Han är nog den person de flesta svenskar tänker på när det handlar om klinisk behandling av fetma. Dessutom har han skrivit flera böcker i ämnet, flitigt anlitats som talare och rentav som skådespelare i en pjäs om kosthållning och hälsa. Foto: Eva Lindblad

Tävling!

Förlag: LIND&CO Du kan vinna boken ”Bantardoktorn rockar fett”om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Bantardoktorn rockar fett”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 12 mars!

FRÅGA: VILKEN PROFESSION HAR STEPHAN RÖSSNER? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#1 2020

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms. TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 68 2

2017 #1 2020 #6

Plats för frimärke

NY BOK

Hur mår egentligen våra Barn?

Christian Sörlie Ekström ”Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför.

Vi har skruvat mest på relationerna och fått de olyckligaste barnen. Man skyller på skolan, stressen i samhället, dålig ekonomi. Men det intressanta är att vi i Sverige inte får ställa frågan: Kan det finnas ett samband mellan hur vi låter barn och ungdomar växa upp idag, barns anknytning och den ökande sjukligheten? Det här är första generationen barn som föds

under de nya betingelserna i Sverige. De har på dagtid varit skilda från sina föräldrar från att de var ett år gamla, när anknytningen är som känsligast, och tillbringat större delen av sitt vakna liv med personal på förskolor. Boken är ingen uppgörelse med kvinnan, mannen eller med Sveriges föräldrar. För att förstå vilka förutsättningar det svenska samhället ger oss att tillfredsställa barns behov tar boken ett rent barnperspektiv. Slutsatsen är att vi i Sverige troligen har ett system som skapar mer otrygg anknytning och psykisk ohälsa än i något annat land. Vilket också är vad vi ser i statistiken.” Anomar FÖRLAG AB

Ordinarie pris 179 kr. Bokreapris 104 kr hos Adlibris, gäller till 31 mars. Länk till boken: www.adlibris.com/se/bok/hur-mar-egentligen-vara-barn-9789186465186

Om författaren: MSc Industriell Ekonomi, BSc Psykologi. Författare, föreläsare, debattör samt greenpeaceaktivist. Karriär inom näringslivet som företagsledare och rådgivare till krisföretag. Lång erfarenhet som författare, skribent och debattör om barn, psykisk ohälsa och barns möjligheter att utveckla en trygg anknytning. Aktiv inom miljörörelsen som rådgivare och aktivist. Deltagit i debatt- och upplysningsprogram i radio och TV. Publicerad i ett stort antal svenska fack- och dagstidningar. Publikationer i urval: ”Hur mår egentligen våra barn?”, ”Anomar”, 2012.”För våra barns bästa”, ”Nomen”, 2016. Korrelerar otrygg anknytning med depressiva symptom och negativa emotioner? En analys av svenska tonåringar, Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen, 2017.

#1 2020

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

#1 2020

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 370 kr. inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 26 mars, 2019. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

2020

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBERO

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

3D-utskrivna medicinska modeller gör operationer säk rare

Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop? Immunförsvarets rea ktion på hyperpermeabel tarm

NÄTV ERKE T MOT CANC ER

ÄR SJUKVÅRDEN EN TEKNISK ELLER SOCIAL VERK SAMHET?

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Sjuksköterska

INSKACCESS.SE

LJUDINTOLERANS vanlig sjukd

Ja tack! Jag vill prenumerera! Läkare

RIFT • WWW.MEDIC

– relativt okänd men

GÄSTLEDARE: MARG ARETA HAAG

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDE MEDICINSK TIDSK

Plats för frimärke

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #1 2020

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#1 2020

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar. Ord. pris 198:-

140:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

95:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Frisk utan mediciner

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st För våra barns bästa

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Den fulländade människan

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Må BÄST orka mer

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #1 2020

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om... ...KUNSKAPSFÖRMEDLING

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#1 2020

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar. Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

NU INKLUDERAD I D

ESC GUIDELINES1 AN

S K Ä RLSSJU

Xarelto® vaskulär dos i tillägg till lågdos ASA ♦ Förebygger aterotrombotiska händelser hos patienter med kranskärlssjukdom med hög risk för ischemiska händelser2 ♦ Har visat bättre reduktion av effekt måttet kardiovaskulär död, stroke eller hjärtinfarkt jämfört med enbart ASA3

RRR

ARR: 1,4 % p < 0,0001

För större blödningar enligt modifierade ISTHkriterier var den observerade risken för Xarelto + ASA 3,2 % vs. ASA 1,9 % (HR 1,66, p < 0,0001)3

ASA ASA låg dos 75–100 mg ×1

26 %

Xarelto vaskulär dos 2,5 mg ×2

Ingen signifikant skillnad i dödliga blödningar eller blödningar i kritiska organ3

ASA = acetylsalicylsyra; RRR = relativ riskreduktion; ARR = absolut riskreduktion; ISTH = International Society on Thrombosis and Haemostasis; ARI = absolut riskökning; HR = hazard ratio.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 2,5 mg (F). Indikation: Xarelto, i kombination med acetylsalicylsyra, är avsett för att förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter med kranskärlssjukdom eller symptomatisk perifer kärlsjukdom med hög risk för ischemiska händelser. Dosering: Den rekommenderade dosen är Xarelto 2,5 mg två gånger dagligen, i kombination med en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicylsyra. Behandlingslängden ska fastställas för varje enskild patient baserat på regelbundna utvärderingar med hänsyn tagen till risken för trombotiska händelser kontra blödningsrisk. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia. Samtidig behandling av akut koronart syndrom i kombination med trombocytaggregationshämmande behandling hos patienter med tidigare stroke eller en transitorisk ischemisk attack (TIA). Samtidig behandling av kranskärlssjukdom/ perifer kärlsjukdom med acetylsalicylsyra hos patienter med tidigare hemorragisk eller lakunär stroke, eller någon form av stroke inom en månad. Leversjukdom förknippade med

koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Vid tillstånd med ökad blödningsrisk bör Xarelto användas med försiktighet. Administrering av Xarelto bör avbrytas om svår blödning uppstår. Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Xarelto bör användas med försiktighet hos patienter med kranskärlssjukdom/perifer kärlsjukdom som är ≥ 75 år och samtidigt tar enbart acetylsalicylsyra eller acetylsalicylsyra och klopidogrel eller tiklopidin. Nyttan och risken med behandlingen ska regelbundet utvärderas för varje enskild individ. Datum för senaste översynen av produktresumén november 2019. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. För ytterligare information samt priser se www.fass.se. Före förskrivning vänligen läs produktresumén på fass.se. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

XARS0265 – Bilbo

PP-XAR-SE-0325-1

Februari 2020

Referenser: 1. ESC Clinical Practice Guidelines on the management of Chronic Coronary Syndromes 2019. 2. Xarelto 2,5 mg produktresumé. 3. Connolly SJ, Eikelboom JW, Bosch J, et al. Rivaroxaban with or without aspirin in patients with stable coronary artery disease: an international, randomised, doubleblind, placebo-controlled trial. Lancet 2018 Jan 20;391(10117):205–18.

Medicinsk Access 2020 #1

Articles inside

Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat

Medelhavskost studeras mot demens vid diabetes

Tvättade och vägda proteiner öppnar för ny kunskap

Resistenta hudbakterier bakom många ledprotesinfektioner

Kan verkligen aluminium vara skadligt?

Handledsproteser med hög hållbarhet och smärtreducering

Ny kunskap om hur olika celltyper i hjärnan bidrar till planering av rörelser

AI-system kan användas för att diagnostisera och gradera prostatacancer

Cancersatsningar som glömmer patienterna

Ny version för vård av stroke med metoden trombektomi

Eva-Lotta på väg mot flimmerfrihet

Forskning som ska undersöka livet efter en stroke

Värt att veta om förmaksflimmer

Så regleras våra rörelser i ryggmärgen

Bättre livskvalitet för patienter med aortastenos

Fysisk aktivitet minskar risk för individer med hjärtsjukdom