Mølholms sjukhus privathospitalet Mølholm i Vejle.
Värt att veta om förmaksflimmer Det räknas med att upp mot en halv miljon svenskar har förmaksflimmer men bara kring 350 000 har fått detta diagnosticerat. Var fjärde vuxen svensk kan förväntas få förmaksflimmer vid något tillfälle i livet. Förmaksflimmer ger en fördubbling av dödligheten och är en viktig riskfaktor med tanke på utveckling av stroke och hjärtsvikt. Mer än 5 000 fall av stroke årligen kan tillskrivas förmaksflimmer. Förmaksflimmer ger även väsentligen nedsatt livskvalitet – i en grad som vid svår hjärtsvikt eller långvarig cancersjukdom.
Många upplever successivt social isolering på grund av utvecklingen av undvikandebeteende och för att man kanske inte lyckas behålla sitt arbete. Det är lätt att känna sig ensam i sin diagnos speciellt om man inte har fått god och tillräcklig kunskap om förmaksflimmer och vilka behandlingsalternativ som finns och kan erbjudas. Förmaksflimmer räknas som en folksjukdom och kan ha stora konsekvenser för så väl hälsa som livskvalitet. 22
#1 2020
Otillräcklig kunskap bakom otillfredsställande behandling
Riksförbundet HjärtLung har i en medlemsundersökning 2018, påvisat att bara kring hälften av personer med förmaksflimmer var nöjda med sin behandling. 4 av 10 upplevde att de inte hade fått tillräcklig information om sin sjukdom och bara 1 av 10 uppgav sig fått tillräcklig utbildning kring att leva med förmaks-flimmer. Bakom dessa siffror döljer sig troligen otillräcklig kunskap. Behandling av förmaksflimmer bygger på två ”hörnpelare”
För det första är ställningstagande till behovet att behandla med blodförtunnande medicin viktigt för att skydda mot stroke. Inte alla med förmaksflimmer ska ha blodförtunnande medicin – det kräver en bedömning av riskfaktorer utöver själva förmaksflimret. De vanligaste riskfaktorerna är högt blodtryck, diabetes, ålder över 65 år – och i ännu högre grad – ålder över 75 år. Men det finns också ökad risk för allvarliga blödningskomplikationer i samband med den blodförtunnande behandlingen.
