Diagram över den inrapporterade förekomsten av akut kranskärlssjukdom 2020 jämfört med åren 2015-2019. Källa: Swedeheart
En kvinna förbereds för kranskärlsröntgen med kateterteknik. Foto: Hjärt-Lungfonden/Anna Molander
Fortsatt minskat antal hjärtinfarkter Insjuknandet i hjärtinfarkt har varit fortsatt lägre än förväntat under sommaren jämfört med tidigare år. Det rapporterar Swedeheart, det Nationella kvalitetsregistret för hjärtsjuk vård och fortsätter tillsammans med HjärtLungfonden att uppmana allmänheten att söka vård vid symptom på hjärtsjukdom. David Erlinge, professor och ordförande för SCAAR-registret vis Skånes univer sitetssjukhus. Foto: Privat
Kristina Sparre ljung, general sekreterare för Hjärt-Lungfonden. Foto: Anna Molander
6
#6 2020
– Sedan början av juni i år fortsätter det inrapporterade insjuknandet i hjärtinfarkt att vara lägre än vad som observerats för samma period under de fem tidigare åren. Det handlar om cirka 8 procent färre hjärtinfarkter och skillnaden är tydligast för stora och mer allvarliga infarkter, säger David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Riskerna med att undvika att söka sjukvård snabbt vid exempelvis svåra bröstsmärtor är att man kan drabbas av hjärtsvikt, arytmier och till och med plötslig död. Orsaken till minskningarna i antalet inrapporterade hjärtinfarkter är ännu oklar, men möjliga förklaringar kan enligt Swedeheart vara: 1. D rabbade söker inte vård – oroväckande och allvarligt då patienterna inte får ta del av livräddande behandling. 2. Äldre och sjuka människor som skulle ha fått en hjärtinfarkt har istället gått bort i sviterna av en Covid-19 infektion. 3. Det går inte att utesluta att social distansering, lugnare hemmaliv och mindre stress kan ha bidragit till ett minskat insjuknande i hjärtinfarkt och annan hjärt-kärlsjukdom. – Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande Sveriges största dödsorsak. Tack vare svensk registerforskning kan vi fånga upp livsviktiga signaler till allmänheten att söka
vård vid symptom på hjärtinfarkt, inte minst nu under Coronapandemin, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Antalet hjärtinfarkter som behandlats med ballongvidgning i Sverige minskade med cirka 25 procent i början av Coronapandemin jämfört med tidigare år. I Stockholm sjönk siffrorna för stora och mer allvarliga hjärtinfarkter runt påskhelgen med hela 40 procent. Efter en nationell informationskampanj tillsammans med Hjärt-Lungfonden noterade Swedeheart i början av maj månad en återgång i antalet hjärtinfarkter till ungefär samma nivåer som före pandemins utbrott. Källa: Hjärt-Lungfonden Fakta om hjärtinfarkt •H järtinfarkt är: Syrebrist i hjärtat som oftast orsakas av en blodpropp i hjärtats kranskärl och som leder till förlust av hjärtmuskelceller. •S ymptom: Ihållande smärtor i bröstet som kan stråla ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg. Ibland även med hjärtklappning, illamående, kallsvettning, yrsel och andnöd. Vissa kan drabbas av hjärtinfarkt utan att de upplever smärta. Det kallas tyst infarkt och kan upptäckas på EKG eller vid en undersökning med ultraljud. •D rabbade och döda: I Sverige drabbades 24 800 personer av hjärtinfarkt under 2018. Samma år dog 5 800 personer av hjärtinfarkt. Antalet dödsfall i hjärtinfarkt har halverats under de senaste tio åren. •F orskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärtinfarkt minskat kraftigt på tio år. En metod för att mäta riskmarkörer i blodet gör att man kan hitta fler små hjärtinfarkter innan de blir livshotande. •F orskningens mål: Att kunna förutse och förhindra hjärtinfarkter och ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Källa: Hjärt-Lungfonden
