Min Medicin 2022 #2 by Medicinsk access

2022

ÅRGÅNG 18

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

VÄRLDENS ÄLDSTA FARMAKOPÉ – OCH NÅGRA YNGRE

VILKA KOMMUNICERANDE VÄGAR FINNS DET I TARM-HJÄRN-AXELN? FÄRRE KVINNOR NÅR MÅLVÄRDEN EFTER HJÄRTINFARKT ÄN MÄN

VACCINMOTSTÅNDETS HISTORIA OCH NUTID - DEL 2 SPINDELTRÅD KAN STABILISERA CANCERHÄMMANDE PROTEIN GÄSTLEDARE: ANDERS SEGERSTRÖM VD

iZafe Group

Ingår i det fria vårdvalet. Patientavgift och frikort gäller.

Tar du Alfuzosin / Finasterid? Har du fått information om alternativet?

Bara i Sverige är det fler

än 300.000 män som söker vård för sina besvär och fler än 207.000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom av en godartad förstorad prostata (BPH). Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Vid läkemedelsbehandling är biverkningarna såsom trötthet, yrsel och minskad sexlust vanliga. – Jag kan inte förstå varför många läkare gör på det viset när vi kan erbjuda patienterna en effektiv behandling. Enligt lag är det sjukvårdens plikt att informera om alternativen och ge patienten rätt att välja den behandling som han föredrar.

CoreTherm®- Modern behandling för godartad prostataförstoring Kräver ingen operation Ca 10 minuters behandling Snabb, säker och effektiv Erbjuds på 17 st. kliniker i Sverige

Dag Sandblom, urolog vid Capio Urologi Solna, som sedan augusti 2020 erbjuder värmebehandling med CoreTherm®, menar att även om BPH inte innebär livsfara, innebär den ofta en kraftigt försämrad livskvalitet för många medelålders och äldre män.

”Många skulle efterfråga den här behandlingen – Om de visste om den” – Vi vill kunna behandla alla behövande patienter med rimlig väntetid, var än de bor i landet.”, avslutar Dag Sandblom.

Kontakta oss för mer information: Sonny Schelin

Dag Sandblom

www.coretherm.se

info@prostalund.com

Tel. 046-12 09 04

ProstaLund M-2021-014SE/1

Innehåll #2 2022 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 24 april, 2022 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

26 VÄRLDENS ÄLDSTA FARMAKOPÉ – OCH NÅGRA YNGRE

5 Visionen om e-hälsa på väg att gå om intet 6 D ramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt 8 G ennätverk kan förklara upp till 60 procent av ärftlig risk för hjärtkärlsjukdom 12 Skillnad i prestanda mellan olika konstgjorda hjärtklaffar 14 Ny teknik ger viktig kunskap om hur vävnader utvecklas 16 Nytt verktyg avslöjar funktionen hos enigmatiska icke-kodande gener 18 Insulinproducerande betaceller framtagna från stamceller 21 Därför reagerar naturliga mördarceller vid covid-19 24 G lobal uppvärmning spås leda till fler fall av sjukvårdskrävande hyponatremi 31 Nationell handlingsplan tar ett grepp om antibiotikaresistens 32 Lovande molekyl för läkemedel mot coronavirus 34 Ny prediktiv algoritm ska underlätta vården och livet för IBD-patienter 46 Bayers nya behandling Kerendia® (finerenon) är godkänd i EU för vuxna patienter med kronisk njursjukdom och typ 2 diabetes 48 Ökad risk för psykofarmaka efter sexuella trakasserier på jobbet 50 C ellprover från livmoderhalsen kan upptäcka risk för bröst- och äggstockscancer 52 Ny studie visar på ökad överlevnad hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer 54 D EBATT: Genmäle mot artiklar av Hanne Kjöller i forumet Kvartal den 6 respektive 13 december 2021 57 Ny Bok: Sänk trycket 58 R NA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

Omslaget: Krokviken, havsvik utanför Alnö. Foto: Janne Tjernberg

59 Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten 61 B oktävling 64 B okklubben

42 VILKA KOMMUNICERANDE VÄGAR FINNS DET I TARM-HJÄRN-AXELN?

10 F ÄRRE KVINNOR NÅR MÅLVÄRDEN EFTER HJÄRTINFARKT ÄN MÄN

22 SPINDELTRÅD KAN STABILISERA CANCERHÄMMANDE PROTEIN

36 V ACCINMOTSTÅNDETS HISTORIA OCH NUTID - DEL 2 #2 2022

VÄRLDENS ÄLDSTA FARMAKOPÉ – OCH NÅGRA YNGRE I fjärde Mosebok omtalas att Herren sände ormar till judarna när de kommit halvvägs ut i öknen. De bet folket och många dog. Herren sade då till Moses: gör en kopparorm och res honom till ett tecken. Den som är biten skall se på den, och bli frisk och leva. Så skedde också, och judarna kunde fortsätta. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Det finns starka forskningsbevis för att fysioterapeutledd träning inom hjärtrehabilitering har avgörande betydelse, inte bara för patienternas fysiska återhämtning, utan även för deras psykosociala välbefinnande. Läs mer...

Gästledaren Anders Segerström: VD iZAFE Group. ”Ett tydligt exempel är felmedicineringar. Enligt en studie från Göteborgs universitet kostar felmedicineringar det svenska samhället minst 20 miljarder per år. Varje år dör 3 000 personer till följd av felmedicinering. Siffran 3 000 kommer från Socialstyrelsen och innefattar både äldre och yngre svenskar som tar flera mediciner per dag. Dessa individer har glömt att ta sin dos eller fått fel kombination av läkemedel.” Läs mer... Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Läs mer... Det centrala nervsystemet, perifera nervsystemet och nervplexa i tarmen har samma embryonala ursprung. Nerverna i buken har även kallats för vår andra hjärna. Hjärnorna kommunicerar med varandra på flera sätt. Det sker genom nerver, hormoner och cytokiner. Läs mer...

Varje cell i vår kropp innehåller samma arvsmassa (DNA), men skillnaden i cellernas olika funktion beror på vilka gener som är aktiverade. Detta regleras av epigenetik. Läs mer... Kvinnor har betydligt svårare att nå målvärdet för det onda kolesterolet LDL efter hjärtinfarkt än män. Andelen är hela nio procent lägre för kvinnor. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Tre punkt noll – handen, hjärnan, tiden” av Göran Lundborg. Förlag: Carlsson Bokförlag.

Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner. Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Läs mer i del 2 av vaccinets historia...

Medicinsk access nr 7 2021 CALLE WALLER Vårdpolitisk talesperson Prostatacancerförbundet

Ett nationellt screeningprogram med enbart PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som erbjöds att delta i screeningen, riskerade att få en prostatacancerdiagnos. Detta trots att deras cancer aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom.

#2 2022

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

En tanke: ”När människor med makt, slutar att lyssna på folk. Då är det dags att byta ut dom.” Astrid Lindgren.

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 8-9 2021 INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendatio ner redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med KOL, som är gratis för vården att använda.

Medicinsk access nr 1 2022 MAI BERGSTRÖM Ordförande Osteoporosförbundet

Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få. Varför tas just osteoporos med en axelryckning?

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

VISIONEN OM E-HÄLSA PÅ VÄG ATT GÅ OM INTET Nu är det tre år kvar till 2025 då Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa. Det ser idag inte ut att kunna bli verklighet. Många av regionerna använder fortfarande it-system från 1980-talet. De behöver bytas ut för att kunna kopplas ihop med den nya digitala tekniken. Att regionerna inte har prioriterat digitaliseringen av vården har stoppat upp arbetet för en säkrare och smartare vård.

Enligt uppgifter från SKR har många av Sveriges regioner fortfarande kvar it-system från 1980-talet. Det låter otroligt, men är tyvärr sant. Dessa gamla it-system kan inte kopplas ihop med de moderna applikationer som idag finns på marknaden, såsom larm, sensorer och robotar. Det gör att regionerna får mycket begränsade möjligheter till en uppgradering och effektivisering av vården. Följden blir att Sverige idag är mycket långt ifrån att vara världsbäst på e-hälsa. SKR uppger att det är tekniskt möjligt att förnya alla systemen i Sverige och att det skulle kosta runt fyra miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsen handlar det dels om nya system, dels om kunskap och strategier för att använda dem. Man har i regionerna svårt att finna metoder för att få in tekniken i vården och omsorgen. När resan mot visionen började 2016 gjordes beräkningar av McKinsey som uppgav att Sveriges regioner genom digital teknik skulle kunna göra kostnadsbesparingar på 180 miljarder kronor till 2025. Regeringen har med sin vision drivit upp förväntningarna på att regionerna ska genomföra en modern digitalisering av vården. Vi är många som väntar på att varje region ska ta beslut om att avsätta medel för att byta ut de 30 år gamla it-systemen och driva på arbetet för en modernisering och effektivisering av vården. De som väntar är inte minst äldre personer i sina hem, som skulle kunna få en enorm förbättring av såväl säkerhet som livskvalitet genom nya digitala verktyg. Felmedicineringar

Ett tydligt exempel är felmedicineringar. Enligt en studie från Göteborgs universitet kostar felmedicineringar det svenska samhället minst 20 miljarder per år. Varje år dör 3 000 personer till följd av felmedicinering. Siffran 3 000 kommer från Socialstyrelsen och innefattar både äldre och yngre svenskar som tar flera mediciner per dag. Dessa individer har glömt att ta sin dos eller fått fel kombination av läkemedel. Det är oroande inte minst för de äldres anhöriga. Trots att problemet med felmedicinering är så

stort i samhället – och dessutom mycket farligt – så får det sällan någon uppmärksamhet. Orsaken till att personer över 80 år söker akut vård är ofta just felmedicinering. Patienter som läggs in på grund av felmedicinering kommer sällan hem igen. Ofta vårdas patienten flera dygn på sjukhus för att sedan flyttas till ett omsorgsboende. Felmedicineringen blir en indikation på att personen behöver hjälp och omsorg. Med digitala hjälpmedel skulle de kunna bo kvar hemma och inte behöva ett omsorgsboende. Antalet personer i Sverige över 80 år ökar med 50 procent mellan år 2017 och 2027. En digitalisering av vården skulle alltså förutom ökad vårdkvalitet även spara stora pengar i samhället. Ett tydligt exempel är felmedicineringar. Enligt en studie från Göteborgs universitet kostar felmedicineringar det svenska samhället minst 20 miljarder per år. Varje år dör 3 000 personer till följd av felmedicinering. Siffran 3 000 kommer från Socialstyrelsen och innefattar både äldre och yngre svenskar som tar flera mediciner per dag. Dessa individer har glömt att ta sin dos eller fått fel kombination av läkemedel. I Nationell Läkemedelsstrategi 2020-2022, undertecknad av Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), är ett av målen en effektiv och säker läkemedelsanvändning i Sverige. Digitaliseringen av vården sker i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Regeringens vision om att Sverige ska vara världsledande på e-hälsa är på väg att gå om intet. I regionerna har uppgraderingen inte varit prioriterad. Den anses på många håll vara för dyr och uppges vara ett gigantiskt projekt. Kanske är det teknisk kompetens som saknas? Oavsett är det dags att göra något. Ord betyder inte mycket om det sedan inte händer något ute i vårdens verklighet.

ANDERS SEGERSTRÖM VD iZafe Group

Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

Maria Bäck, docent i fysioterapi. Sahlgrenska Universitets sjukhuset.

#2 2022

Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt.

infarkt med 28 procent. Risken för ny sjukhusinläggning minskar med hela 42 procent och risken för död med 13 procent jämfört med att inte delta. Studier med längre uppföljning än ett år visar att risken för kardiovaskulär dödlighet för patienter som deltar i fysisk träning inom hjärtrehabilitering minskar med 23 procent. Andra studier visar att patienternas livskvalitet förbättras och att behandlingen är kostnadseffektiv.

Det finns starka forskningsbevis för att fysioterapeutledd träning inom hjärtrehabilitering har avgörande betydelse, inte bara för patienternas fysiska återhämtning, utan även för deras psykosociala välbefinnande. Dessvärre ser vi nu att patienternas kondition har försämrats under pandemin, samtidigt som deltagandet i fysiska träningsprogram har rasat, säger Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Forskning har visat att deltagande i fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering under det första året efter en hjärtinfarkt minskar risken att drabbas av en ny

Stora konsekvenser

Tack vare forskningen kan vi nu tydligt se att ett minskat deltagande i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt kan få stora konsekvenser, både för patienterna och vården. Alla som har haft en hjärtinfarkt bör remitteras till en fysioterapeut. Har man haft en infarkt och inte fått hjälp med konditionsbedömning och träningsupplägg under pandemin, bör man själv kontakta en fysioterapeut inom hjärtrehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till Swedeheart.

”En av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och kan inte på egen hand klara av att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter”. Foto: Canstock, arkiv.

Om sekundärprevention Den som en gång har haft en hjärtinfarkt löper ökad risk att drabbas på nytt. Därför sätter sjukvården in en rad åtgärder för att minska risken för återinsjuknande, så kallad sekundärprevention. Åtgärderna omfattar bland annat blodtrycks- och blodfettssänkande samt blodproppsförebyggande medicinering, hjälp för rökare att sluta röka, fysiskt träningsprogram samt kostråd. Efter hjärtinfarkt följs de drabbade upp i Swedehearts register sex till tio veckor samt cirka ett år efter insjuknandet. Även två besök hos fysioterapeut ingår i registret.

Maria Bäck har i sin forskning sett att en av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och inte på egen hand klarar att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter. Under våren 2021 startades en nationell studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, där patienter med hjärtinfarkt erbjöds att delta i fysioterapeutledd fysisk träning i grupp via videolänk, som ett alternativ till fysiska möten under pandemin. Resultaten av studien beräknas bli klara efter sommaren 2022 och kommer att bidra med kunskap huruvida träning via videolänk är säker och lika effektiv som den mer utvärderade sjukhusbaserade träningen. I nästa steg vill forskarna försöka besvara frågan om huruvida träning via videolänk som erbjuds som komplement till den sedvanliga sjukhusbaserade träningen kan öka deltagandet, jämfört med att enbart erbjuda sjukhusbaserad träning.

Om kvalitetsregistret Swedeheart Swedehearts primära syfte är att stödja sjukvården i dess strävan mot evidensbaserade behandlingar vid olika sjukdomar i hjärtat. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet hos hjärtpatienterna och att öka kostnadseffektiviteten i vården. Registret ger sjukhusen återkoppling och gör att de kan jämföra sina behandlingar och resultat med andra vårdgivare såväl som med egna, tidigare resultat. Under den tid som vården har registrerats, jämförts öppet och publicerats offentligt har följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av hjärtsjuka ökat dramatiskt, vilket innebär att den svenska hjärtinfarktsvården blivit alltmer jämlik samtidigt som kvaliteten har ökat. Under motsvarande tid har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, färre patienter återinsjuknar och fler lever med högre livskvalitet. Kvalitetsregistret består av ett antal delregister: •R iks-HIA registrerar den akuta vården vid hjärtinfarkt •S EPHIA registrerar de sekundärpreventiva insatserna efter infarkt • SCAAR registrerar kranskärlsingrepp • Svenska hjärtkirurgiregistret registrerar alla kirurgiska ingrepp i hjärtat •S WENTRY registrerar alla kateterburna hjärtklaffingrepp •D et kardiogenetiska registret registrerar ärftliga hjärtsjukdomar • RiksSvikt registrerar hjärtsvikt Registret utgör en viktig grund för forskning och har bidragit till att utveckla hjärtvården i hela världen. Swedeheart finansieras av Svenska Kardiologföreningen, Svensk Förening för Thoraxradiologi, Svensk Thoraxkirurgisk Förening, Svenska Hjärtförbundet och Hjärt-Lungfonden. Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden) 1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet. 2. I hållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg. 3. Stark trötthet och orkeslöshet. 4. Illamående, kallsvett och yrsel. 5. Andnöd och ångest.

Kristina Spar reljung, gene ralsekreterare för Hjärt-Lung fonden. Foto: Anna Molander.

*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

Källa: Hjärt-Lungfonden #2 2022

Foto: Unsplash

Gennätverk kan förklara upp till 60 procent av ärftlig risk för hjärtkärlsjukdom Forskare på Karolinska Institutet har genomfört en omfattande kartläggning av hur gener som ligger till grund för metabola tillstånd som blodfettsrubbningar, diabetes och övervikt samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Genom omfattande RNA sekvensering av metabola vävnader som lever, fettväv och skelettmuskel samt den arteriella kärlväggen i hundratals patienter både med och utan hjärtkärlsjukdom beräknade forskarna fram regulatoriska gennätverk som visade sig vara aktiva både inom och mellan de metabola vävnader och kärlväggen. 8

#2 2022

Framförallt de nätverk som var aktiva mellan vävnaderna visade sig vara centrala för både utvecklingen och ärftlig risk av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna sökte vidare svar på frågan varför vissa gener inom dessa nätverk samverkar över vävnadens gränser och fann bevis för omfattande signalering i form av endokrina faktorer, framförallt från fettväven som i stort sett tidigare var okända. Rekombinanta former av ett tiotal av dessa faktorer testades i möss med tydliga effekter på blodets nivåer av kolesterol och socker. Resultaten anses viktiga för att ge en bättre översikt av hur enskilda gener och ”pathways” som redan är etablerade inom dessa sjukdomstillstånd samverkar. De regulatoriska nätverken ger ett mekaniskt ramverk

i vilket enskilda kandidatgener kan sättas i det större sammanhang de faktiskt existerar i säger forskargruppens ledare Johan Björkegren som är aktiv både på Karolinska Institutet och Mount Sinai sjukhus i New York. Precisionsmedicin

Vidare menar han att ett ramverk av denna typ kommer att vara centralt för utvecklingen av precisionsmedicin där patienter är tänkta att bli diagnostiserade och behandlade på basen av hur deras unika genetik samspelar med riskfaktorer i miljön. ”Här kan de regulatoriska gennätverken komma att spela en central roll som förklaringsmodell för de allt mer sofistikerade screeningverktyg vi idag förfogar över,” säger Björkegren. I den aktuella studien isolerades RNA från hela vävnader som består av flertalet celltyper - det påverkar nätverkens upplösning som idag kan jämföras med de första fotografierna i svartvitt. Med mer sofistikerade tekniker såsom single-cell RNA sekvensering kommer resolutionen i nätverken successivt förbättras varefter nätverkens användningsområde kan

translateras från dagens forskning till det kliniska arbetet att diagnostisera och behandla patienter. I studien visar forskarna att upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärtkärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Totalt identifierade forskarna 224 av dessa nätverk som tillsammans bidrog till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. 135 av nätverken var lokaliserade specifikt i antingen den åderförkalkade kärlväggen, levern, muskel eller någon av de två fettvävnader som ingick i provtagningen. De återstående 89 nätverken representerade å andra sidan gener som samverkade över flera av dessa vävnader. Det var dessa gränsöverskridande nätverk som man i studien visade vara speciellt viktiga för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Studien bygger på prover från sju olika typer av vävnader som tagits från totalt 850 patienter, både med och utan hjärt-kärlsjukdom, under olika former av hjärtkirurgi. Nätverkskartan tillhandahåller forskare med ett övergripande verktyg, ett mekanistiskt ramverk, för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla precisionsmedicinsbaserade behandlingsstrategier.

Johan Björke gren professor och forskare. Foto: Camilla Svensk, arkiv bild.

Källa: Karolinska Institutet

Studien är publicerad i tidskriften Nature Cardiovascular Research. Arbetet har letts av Johan Björkegren, forskare vid Karolinska Institutet och professor vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai i USA, och är resultatet av 20 års arbete som började när Johan en gång tränade med ambitionen att bli hjärtkirurg.

Vi s

er ses fram ige n i emot Ma at lmö t !

23:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA VÅRMÖTET 6-8 APRIL 2022, MALMÖ

www.vårmötet.se #2 2022

Färre kvinnor når målvärden efter hjärtinfarkt än män

Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare. Foto: Privat, arkiv.

#2 2022

Kvinnor har betydligt svårare att nå målvärdet för det onda kolesterolet LDL efter hjärtinfarkt än män. Andelen är hela nio procent lägre för kvinnor. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att kvinnors riskfaktorer uppmärksammas och behandlas i lika stor utsträckning.

Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet. Enligt Swedeheart skattar kvinnor efter hjärtinfarkt sin livskvalitet sämre och är sjukskrivna i större utsträckning än männen, vilket kan vara ett uttryck för sämre behandling. Forskning har också upprepade gånger visat att kvinnors hjärtproblem förbises och att de inte får adekvat behandling i lika stor utsträckning, såväl i den akuta fasen som i eftervården. Med risk för nya hjärthändelser.

Många tror att hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland män, vilket ökar risken för att kvinnors symtom missas eller misstolkas. Kvinnors underrepresentation i forskningsstudier kan också medföra att metoder för att skatta risk inte tar hänsyn till riskfaktorer specifika för kvinnor. Generellt så har kvinnor inte heller samma psykosociala stöd från närstående som män har, vilket också påverkar deras möjligheter till optimal behandling, säger Margrét

Kvinnor behöver representeras bättre i forskningen

En ökad medvetenhet om kvinnors hjärthälsa behövs på alla nivåer – politiskt, inom vården och hos befolkningen, det vill säga hos både kvinnor och deras närstående. Adekvat psykosocialt stöd ökar sannolikheten för att man söker hjälp i tid, får rätt behandling, tar sina mediciner, deltar i hjärtrehabilitering och förbättrar sina levnads-

”Enligt Swedeheart skattar kvinnor efter hjärtinfarkt sin livskvalitet sämre och är sjukskrivna i större utsträckning än männen, vilket kan vara ett uttryck för sämre be handling. Forskning har också upprepade gånger visat att kvinnors hjärtproblem förbises och att de inte får adekvat behandling i lika stor utsträckning”. Foto: Canstock, arkiv.

vanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till kvalitetsregistret Swedeheart. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart framhåller att kvinnor behöver representeras bättre i forskningen, vilket bland annat skulle kunna leda till att skillnader i kvinnors och mäns symtom och behandling framgår tydligare av riktlinjerna. De anser också att sjukvårdspersonalen behöver mer utbildning för att kunna ställa säkrare diagnoser och sätta in adekvat behandling. Källa: Hjärt-Lungfonden

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Foto: Anna Molander.

Länk till Swedehearts årsrapport: https://www.ucr.uu.se/swedeheart/dokument-sh/arsrapporter-sh

#2 2022

Vid aortaklaffsjukdom är det ofta nödvändigt att avlägsna den sjuka aortaklaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff, där det vanligaste är en biologisk klaffprotes. Foto: Anna Molander. Hjärt-Lungfonden. 12

#2 2022

Skillnad i prestanda mellan olika konstgjorda hjärtklaffar Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Aortaklaffen är den klaff som sitter mellan hjärtat och stora kroppspulsådern och ser till att blodet pumpas i rätt riktning. Vid aortaklaffsjukdom är det ofta nödvändigt att avlägsna den sjuka aortaklaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff, där det vanligaste är en biologisk klaffprotes. Via Svenska hjärtkirurgiregistret (en del av Swedeheart) identifierade forskare vid Karolinska Institutet närmare 17 000 patienter som fått en biologisk aortaklaffprotes inopererad i Sverige mellan 2003 och 2018, och kompletterade sedan med data från Socialstyrelsens register och socioekonomiska data från Statistiska Centralbyrån. Efter justering för olika baslinjefaktorer, uppskattades risken för att behöva en ny klaffprotes efter tio år till 3,6 procent för de som fått modellgruppen av högst prestanda (Perimount), jämfört med 12,2 respektive 11,7 procent för de två modellgrupper som hade lägst prestanda (Mitroflow/Crown respektive Soprano). Stora skillnader

Tio år efter operation var risken för död lägst, 44 procent, hos de som fått hjärtklaffar av typen Perimount och högst, 54 procent, hos de som fått hjärtklaffar av typen Mitroflow/Crown. – Det här är stora skillnader som visar att det är viktigt att jämföra relevanta kvalitetsdata inför upphandling av klaffproteser. Före operation kan fynden ligga till grund för svar på patientens frågor och tankar kring protesval och framtida prognos. Efter operation kan det vara motiverat med striktare uppföljning hos patienter som fått någon av de klaffmodeller som visat sig prestera sämre för att upptäcka och behandla eventuella komplikationer i tid, säger studiens försteförfattare Michael Persson, som

Michael Pers son, läkare och doktorand. Foto: Oliver von Olnhausen

“Carpentier-Edwards PERIMOUNT Aortic Valve, Edwards Lifesciences, Irvine. USA”

är läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra några säkra slutsatser om orsakssamband, och resultaten behöver bekräftas i andra populationer. Studien jämförde modellgrupper, inte enstaka klaffmodeller, och det går inte att utesluta att det kan finnas skillnader mellan modeller inom en och samma grupp. Forskarna kunde inte heller studera kopplingen mellan klaffmodell och klinisk klaffsjukdom eftersom ekokardiografi-data för studiedeltagarna saknades.

Ulrik Sartipy, hjärtkirurg och adjungerad professor. Foto: Ulf Sirborn.

Målsättningen är att ökad kunskap

Vi kommer nu att fortsätta studera hur protesspecifika faktorer påverkar sjuklighet och död efter aortaklaffoperation. Målsättningen är att ökad kunskap och förståelse om olika protesers egenskaper ska leda till ett bättre val av klaffprotes för den enskilda patienten, säger studiens sisteförfattare Ulrik Sartipy, hjärtkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Comparison of Long-term Performance of Bioprosthetic Aortic Valves in Sweden From 2003 to 2018”. Michael Persson, Natalie Glaser, Johan Nilsson, Örjan Friberg, Anders Franco-Cereceda, Ulrik Sartipy. JAMA Network Open, online 7 mars 2022, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2022.0962 Studien finansierades huvudsakligen av Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm (ALF-medel). Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

#2 2022

Ny teknik ger viktig kunskap om hur vävnader utvecklas

Rong Fan, professor vid Yale University. Foto: Yale University.

#2 2022

I en ny studie publicerad i Science har forskare vid Yale University, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat en teknik som ger mycket precis information om placeringen av aktiva och inaktiva gener i en specifik vävnad. Det kan ge viktig kunskap om hur olika vävnader utvecklas och hur epigenetisk reglering bidrar till sjukdomsuppkomst.

Varje cell i vår kropp innehåller samma arvsmassa (DNA), men skillnaden i cellernas olika funktion beror på vilka gener som är aktiverade. Detta regleras av epigenetik. Under embryots utveckling gör olika epigenetiska modifieringar att vissa gener slås på medan andra slås av, vilket möjliggör bildandet av olika organ. Dagens tekniker tillåter forskare att undersöka epigenetiska modifieringar i enskilda celler, men det har inte varit möjligt att analysera dem direkt i en vävnad med upplösning på cellnivå. Detta är ett kritiskt hinder, eftersom det finns ett starkt samband mellan hur celler är organiserade i en vävnad och hur de fungerar.

En helt ny dimension

Nu har forskare utvecklat en ny teknologi, spatialCUT&Tag, som löser detta problem och ger mycket precis information om vilka gener i ett vävnadssnitt som slås på och av samt var de är placerade. I studien fokuserade forskarna på en av de mest betydande epigenetiska förändringarna, så kallade histonmodifieringar. – Det här är första gången vi kan titta på vilka histonmodifieringar som styr genuttryck direkt i vävnaden samt hur de gör det. Det ger oss en helt ny dimension till det växande forskningsområdet spatial biologi, säger Rong Fan, professor vid Yale University och Yale School of Medicine, USA, som lett studien. Forskarna studerade hjärnan hos möss och tittade specifikt på modifieringar av kromatin, det material som omsluter arvsmassan i våra celler och styr tillgången till den. Etiketter – ungefär som GPS-koordinater – placerades över vävnadssnittet så att forskarna kunde lokalisera var i vävnaden de epigenetiska modifieringarna i genomet fanns.

”Nu har forskare utvecklat en ny teknologi, spatial-CUT&Tag, som löser detta problem och ger mycket precis information om vilka gener i ett vävnadssnitt som slås på och av samt var de är placerade. I studien fokuserade forskarna på en av de mest betydande epigenetiska för ändringarna, så kallade histonmodifieringar”. Foto: Canstock, arkiv.

Brett användningsområde

Förut var det möjligt att undersöka varje cell för sig, men då förlorades all information om var cellerna befann sig och hur de kan ha interagerat med varandra. Med denna teknik får vi även information om den rumsliga placeringen. Dessutom kan vi få omfattande epigenetisk information för en specifik plats i vävnaden, vilket är en av de riktigt fantastiska aspekterna av tekniken, säger medförfattaren Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Forskarna betonar att tekniken har ett brett vetenskapligt och medicinskt användningsområde, och hoppas att den

kommer att användas för att öka förståelsen för hur olika sjukdomar uppstår. – Epigenetiska läkemedel är något som kommer alltmer, så vi skulle potentiellt kunna utveckla läkemedel som riktar in sig på dessa epigenetiska mekanismer. Att ha verktygen för att förstå det epigenetiska ursprunget för olika sjukdomstillstånd kan öppna upp helt nya behandlingsmöjligheter, säger Rong Fan. Källa: Karolinska Institutet

Nyhetsartikeln är baserad på ett pressmeddelande från Yale University.

Gonçalo Cas telo-Branco, professor K.I. Foto: Ulf Sirborn.

Publikation: “Spatial-CUT&Tag: Spatially Resolved Chromatin Modification Profiling at Tissue Scale and Cellular Level”. Yanxiang Deng, Marek Bartosovic, Petra Kukanja, Di Zhang, Yang Liu, Graham Su, Archibald Enninful, Zhiliang Bai, Gonçalo Castelo-Branco, Rong Fan. Science, online 10 februari 2022, doi: 10.1126/science.abg7216. Arbetet i Gonçalo Castelo-Brancos forskargrupp har finansierats av Vetenskapsrådet, EU, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Ming Wai Lau Center för Reparativ Medicin och Karolinska Institutet. Rong Fan och studiens försteförfattare Yanxiang Deng vid Yale University står som uppfinnare på en patentansökan relaterad till detta arbete.

#2 2022

”Människans arvsmassa består av både proteinkodande och icke-kodande DNA”. Bild: Canstock

#2 2022

Nytt verktyg avslöjar funktionen hos enigmatiska icke-kodande gener Den stora mängd DNA som inte instruerar våra celler att bilda proteiner har varit svårare att studera men visat sig ha viktiga funktioner i kroppen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat nya verktyg som med hög precision kan identifiera vad dessa ickekodande sekvenser har för funktion. Studien, som publicerats i tidskriften Nature Genetics, kan på sikt bidra till utvecklingen av nya målinriktade läkemedel.

Endast en liten del av vår arvsmassa består av gener som instruerar cellerna att tillverka specifika proteiner, medan majoriteten är så kallat icke-kodande DNA som inte ger upphov till proteiner. Dessa sekvenser har även kallats för skräp-DNA eftersom man inte förstod dess funktion, men senare års forskning har visat att det bland annat kan ge upphov till RNA som påverkar viktiga processer i cellerna. Majoriteten av de genetiska förändringar som är kopplade till olika sjukdomar har visat sig ligga just i de delar av patientens DNA som inte kodar för proteiner. Kan bli attraktiva läkemedelskandidater

Det här har varit en stor överraskning och vi behöver nu i detalj förstå hur dessa genetiska förändringar påverkar olika sjukdomar för att på sikt kunna utveckla mer exakta läkemedel. Vi vet generellt sett ganska lite om detta samspel men vi tror att icke-kodande RNA kommer att utgöra attraktiva läkemedelskandidater i framtiden. Det är därför av stor vikt att påskynda karakteriseringen av dessa RNA-molekyler, säger studiens försteförfattare Per Johnsson, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.

I studien har forskarna kombinerat så kallad enkelcellssekvensering med matematiska beräkningar och visat att man på detta sätt kan identifiera vad det icke-kodande RNA:t har för funktion, något som tidigare varit mycket svårt. Med dessa verktyg kunde de sedan identifiera en helt ny mekanism för hur RNA-molekylerna reglerar aktiviteten hos proteinkodande gener som finns i dess närhet. – Efter många års vidareutveckling av tekniken enkelcells-sekvensering har vi nu nått ett stadium där vi kan isolera enstaka celler och studera reglerande mekanismer med hög precision. Det här är multidisciplinär forskning som vi tror kommer ha mycket stor betydelse för den grundläggande förståelsen för våra celler. I förlängningen kan det ge nya infallsvinklar på hur cellens funktioner kan påverkas med hjälp av små läkemedelssubstanser, säger Rickard Sandberg, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, som lett studien. Studera många gener parallellt

Forskarna har hittills använt metoden för att studera funktionen hos en handfull icke-kodande RNA-molekyler, men det finns tusentals liknande molekyler som väntar på att kartläggas. I nästa steg planerar de att genomföra liknande karakterisering av RNA-molekyler som kan ha betydelse för sjukdomsutveckling, till exempel cancer. – Vi kommer då att applicera mer storskalig metodik för att kunna studera hundratals till tusentals liknande gener parallellt och därmed avsevärt öka förståelsen för dessa intressanta RNA-molekyler, avslutar Per Johnsson.

Per Johnsson, forskare. K.I. Foto: Johannes Frandsén.

Rickard Sand berg, profes sor. K.I. Foto: Stefan Zimmerman.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Transcriptional kinetics and molecular functions of long noncoding RNAs”. Per Johnsson, Christoph Ziegenhain, Leonard Hartmanis, Gert-Jan Hendriks, Michael Hagemann-Jensen, Björn Reinius och Rickard Sandberg. Nature Genetics, online 3 mars 2022, doi: 10.1038/s41588-022-01014-1. Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Göran Gustafssons Stiftelse och Vallee Foundation. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

#2 2022

Insulinproducerande betaceller framtagna från stamceller

Anders Tengholm, professor. Foto: Mikael Wallerstedt.

#2 2022

Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.

Insulin är ett livsviktigt hormon som reglerar vårt blodsocker och behövs för att kroppens celler skall kunna tillgodogöra sig energi från kolhydraterna i maten. Hormonet produceras av betaceller i bukspottkörtelns Langerhanska öar. Vid typ 1-diabetes förstörs dessa celler, och insulin måste tillföras genom dagliga injektioner. Ett samarbete mellan forskare vid Helsingfors och Uppsala universitet har nu resulterat i förbättrade metoder för att framställa betaceller från stamceller, vilket väcker förhoppningar om framtida behandling av typ 1-diabetes med stamceller. Funktionen av stamcellsproducerade betaceller har hittills varit otillräcklig för att komma i fråga för behandling

av patienter, men när forskarna systematiskt jämförde de nya cellerna med celler från organdonatorer visade de sig ha stora likheter. Insulinfrisättningen fungerade normalt inte bara i cellodlingsexperiment utan var tillräcklig för att normalisera blodsockret efter transplantation till diabetiska möss. Avancerad mikroskopi

Den del av arbetet som utförts i Uppsala har letts av professorerna Anders Tengholm och Sebastian Barg vid Institutionen för medicinsk cellbiologi och varit inriktat på analyser av cellernas funktion med avancerad mikroskopi och elektrofysiologiska tekniker. Forskarna kunde bland annat påvisa att elektriska impulser och förändringar av cellulära budbärarmolekyler i de stamcellsgenererade cellerna till stor del liknade dem i betaceller från människans bukspottkörtel. Det upptäcktes även vissa skillnader, som också avspeglades i cellernas genuttryck och ämnesomsättning. – Vissa reaktioner verkar vara svagare än i våra kroppsegna betaceller men de nya cellerna har ändå en mycket välutvecklad förmåga att frisätta insulin när

Forskarna kunde bland annat påvisa att elektriska impulser och förändringar av cellulära budbärarmolekyler i de stamcellsgenererade cellerna till stor del liknade dem i betaceller från människans bukspottkörtel. Foto: Canstock, arkiv.

Funktionen av stam cellsproducerade betaceller har hittills varit otillräcklig för att komma i fråga för behandling av patienter, men när forskarna systematiskt jämförde de nya cellerna med celler från organdonatorer visade de sig ha stora likheter. Foto: Arkivbild.

sockernivån stiger, säger Anders Tengholm. I samband med arbetet har en produktion av insulinproducerande celler från stamceller etablerats vid Uppsala universitet av professor Per-Ola Carlsson och docent Joey Lau Börjesson. Studien, som publicerades i tidskriften Nature Biotechnology, definierar en ny standard för anpassning av cellproduktionsmetoderna. En så omfattande karakteristik av stamcellsgenererade betaceller har aldrig gjorts tidigare. Resultaten kommer att utgöra en viktig grund för fortsatt forskning med mål att utveckla cellterapi för typ 1-diabetes, säger Anders Tengholm.

Sebastian Barg, professor. Foto: Mikael Wallerstedt.

Källa: Uppsala Universitet

Referens: Balboa D, Barsby T, Lithovius V, Saarimäki-Vire J, Omar-Hmeadi M, Dyachok O, Montaser H, Lund PE, Yang M, Ibrahim H, Näätänen A, Chandra V, Vihinen H, Jokitalo E, Kvist J, Ustinov J, Nieminen AI, Kuuluvainen E, Hietakangas V, Katajisto P, Lau J, Carlsson PO, Barg S, Tengholm A, Otonkoski T: Functional, metabolic and transcriptional maturation of stem cell derived beta cells. Nature Biotechnology, DOI: 10.1038/s41587-022-01219-z

#2 2022

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#2 2022

Plats för frimärke

”De aktuella fynden är viktiga i förstå elsen av hur våra immunceller känner igen sars-cov-2-infekterade celler. Detta kan bli betydelsefullt när vi följer nya virusvarianter med målet att ta reda på hur väl vårt immunsystem kan reagera på dessa”. Foto: Canstock, arkiv.

Därför reagerar naturliga mördarceller vid covid-19 Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sarscov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

NK-celler, natural killer cells eller naturliga mördarceller, är en typ av vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunsystemet. Till skillnad från celler i det adaptiva immunförsvaret kan de känna igen och döda cancerceller och virusinfekterade celler direkt, utan att ha stött på dem tidigare. Denna förmåga styrs av en balans mellan aktiverande och hämmande receptorer hos NK-cellerna. Dessa kan reagera på olika molekyler som finns på ytan av andra celler. Viruset avslöjas av en peptid

En ny studie visar varför vissa NK-celler aktiveras när de möter en cell som är infekterad med sars-cov-2. De infekterade cellerna rymmer en peptid från viruset som får NK-cellerna att reagera. Det är NK-celler som bär en viss receptor, NKG2A, som har förmågan att känna av peptiden. – Vår studie visar att sars-cov-2 innehåller en peptid som visas upp av molekyler på cellens yta. Aktiveringen av NK-celler är en komplex reaktion och här blockerar peptiden hämningen av NK-cellerna vilket får dem att

aktiveras. Denna nya kunskap är en viktig pusselbit i förståelsen av hur vårt immunsystem reagerar vid den här virusinfektion, säger Quirin Hammer, forskare vid Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid Karolinska Institutet. Studien har gjorts genom ett omfattande samarbete mellan forskare på Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och forskningslaboratorier samt universitet i Italien, Tyskland, Norge och USA. I ett första steg prövades forskarnas hypotes genom datorsimuleringar som sedan bekräftades genom laboratorieförsök. Det avgörande steget var att infektera mänskliga lungceller med sars-cov-2 i labbmiljö. Där kunde forskarna visa att NK-celler med den aktuella receptorn aktiveras i en större omfattning än de NK-celler som saknade den.

Quirin Hammer, forskare vid Centrum för infektionsme dicin (CIM) vid Karolinska Institutet. Foto: Privat.

Fynden är viktiga i förståelsen

De aktuella fynden är viktiga i förståelsen av hur våra immunceller känner igen sars-cov-2-infekterade celler. Detta kan bli betydelsefullt när vi följer nya virusvarianter med målet att ta reda på hur väl vårt immunsystem kan reagera på dessa, säger Quirin Hammer. Studien följs nu upp bland annat med hjälp av en biobank vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Där finns blodprover från mer än 300 personer som behandlades för covid-19 under den första pandemivågen. – Där kommer vi att undersöka om uppsättningen av NK-celler kan påverka hur sjuka vi blir i covid-19, säger Quirin Hammer. Källa: Karolinska Institutet

Peer-reviewed: Experimental study: Cells Artikeln: https://doi.org/10.1021/jacs.1c08402 Mer om forskningen: https://teknat.uu.se/nyheter/nyhetsdetaljsida/?id=14704&typ=artikel

#2 2022

”Vi har inspirerats av hur naturen skapar stabila proteiner och använt oss av spindeltrådsprotein för att stabilisera p53. Spindeltråd består av långa kedjor av mycket stabila proteiner och är en av naturens starkaste polymerer”. Foto: Unsplash 22

#2 2022

Spindeltråd kan stabilisera cancerhämmande protein Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien är nyligen publicerad i tidskriften Structure.

P53 har en nyckelroll i kroppens försvar mot cancer, bland annat genom att upptäcka och förhindra genförändringar som kan leda till cancer. Om en cell saknar funktionellt p53 förvandlas den snabbt till en cancercell som börjar dela sig okontrollerat. Därför pågår försök runt om i världen att utveckla cancerbehandlingar som på olika sätt riktar in sig mot p53. – Problemet är att celler bara gör väldigt lite p53 och sedan snabbt bryter ner det, eftersom det är ett väldigt stort och oformligt protein. Vi har inspirerats av hur naturen skapar stabila proteiner och använt oss av spindeltrådsprotein för att stabilisera p53. Spindeltråd består av långa kedjor av mycket stabila proteiner och är en av naturens starkaste polymerer, säger Michael Landreh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare. Förmåga att döda cancerceller

I samarbete med bland andra Jan Johansson och Anna Rising vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på KI, som använder just spindeltråd i sin forskning,

testade forskarna att sätta fast en liten bit av ett syntetiskt spindeltrådsprotein på det mänskliga p53-proteinet. När de sedan tillsatte det till celler fann de att cellerna började producera det i stora mängder. Det nya proteinet visade sig också vara mer stabilt än vanligt p53 och ha förbättrad förmåga att döda cancerceller. Med hjälp av elektronmikroskopi, datorsimuleringar och masspektrometri kunde de visa att detta troligen beror på att spindeltrådsdelen lyckas strukturera upp p53-proteinets oformliga delar. Nu planerar forskarna att i detalj studera proteinets struktur och hur de olika delarna av proteinet samverkar för att förebygga cancer. De kommer även att ta reda på hur cellerna påverkas av det nya potenta p53-proteinet och hur väl de tolererar spindeltrådsdelen av proteinet.

Michael Landreh, fors kare. K.I. Foto: Privat.

Utveckla ett mRNA-baserat cancervaccin

Att skapa en mer stabil variant av p53 i celler är ett lovande tillvägagångssätt för cancerterapi och nu har vi ett verktyg för detta som är värt att utforska. På sikt är förhoppningen att vi ska kunna gå vidare och utveckla ett mRNA-baserat cancervaccin, men innan dess behöver vi veta hur proteinet hanteras i cellerna och om det till exempel är giftigt i stora mängder, säger Sir David Lane, senior professor vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien. Sir David Lane var en av de som upptäckte p53proteinet i slutet av 1970-talet. P53 har kallats genomets väktare eftersom det kan stoppa celler med DNA-skador från att utvecklas till cancerceller. Mutationer i p53-genen återfinns i ungefär hälften av alla cancertumörer, vilket gör det till den vanligaste genförändringen vid cancer.

Sir David Lane, senior profes sor. K.I. Foto: Ulf Sirborn.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ” A ‘spindle and thread’-mechanism unblocks p53 translation by modulating N-terminal disorder”. Margit Kaldmäe, Thibault Vosselman, Xueying Zhong, Dilraj Lama, Gefei Chen, Mihkel Saluri, Nina Kronqvist, Jia Wei Siau, Aik Seng Ng, Farid J. Ghadessy, Pierre Sabatier, Borivoj Vojtesek, Médoune Sarr, Cagla Sahin, Nicklas Österlund, Leopold L. Ilag, Venla A. Väänänen, Saikiran Sedimbi, Marie Arsenian-Henriksson, Roman A. Zubarev, Lennart Nilsson, Philip J. B. Koeck, Anna Rising, Axel Abelein, Nicolas Fritz, Jan Johansson, David P. Lane, och Michael Landreh. Structure, online 14 mars 2022, doi: 10.1016/j.str.2022.02.013. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och A*STAR (Agency for Science, Technology and Research) i Singapore. Forskningen finansierades av bland andra Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Karolinska Institutet, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Vinnova, Olle Engkvists Stiftelse, SSMF, Formas och Åke Wibergs Stiftelse. Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

#2 2022

Global uppvärmning spås leda till fler fall av sjukvårdskrävande hyponatremi

Buster Mann heimer. Över läkare och adjungerad universitets lektor. Foto: Foto gruppen Södersjukhuset.

#2 2022

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten är publicerade i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Vår studie är den första att ge exakta estimat av hur medeltemperaturen påverkar risken för hyponatremi. Resultaten kan användas som underlag för att planera sjukvårdsanpassningar till klimatförändringarna, säger Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor vid institutionen för klinisk utbildning och forskning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare. Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut. Tillståndet kan uppstå vid en rad olika sjukdomar såsom hjärt-, njuroch leversvikt samt till följd av extrem svettning eller överdrivet vätskeintag. Våra kroppar behöver natrium för att upprätthålla normalt blodtryck, stödja nervernas och musklernas funktion och reglera vätskebalansen i och runt våra celler. Om

natriumnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma. Det är känt att antalet hyponatremifall ökar under sommaren. Däremot har det saknats tydlig information om effektens storlek samt vid vilka utomhustemperaturer riskerna ökar – något som försvårat den kliniska planeringen likväl som beräkningen av sjukdomsbördan i framtida klimatscenarion. Kvinnor och äldre särskilt drabbade

I den aktuella studien länkades uppgifter om hela Sveriges vuxna befolkning till information om dygnsmedeltemperaturer under nio år. Under perioden diagnostiserades fler än 11 000 personer med hyponatremi som huvuddiagnos, varav majoriteten var äldre kvinnor. Dygnsmedeltemperaturerna varierade från minus 10 till 26 grader varmt. Forskarna fann en nästan tiofaldigt ökad risk för sjukvårdskrävande hyponatremi under de varmaste dagarna jämfört med de kallaste perioderna. Kvinnor och äldre var särskilt utsatta, där personer 80 år eller äldre löpte 15 gånger högre risk för sjukhusvistelse till följd av hyponatremi under värmeböljor. Incidensen av hyponatremi var över lag stabil mellan minus 10 och plus 10 grader men ökade kraftigt vid temperaturer över 15. Forskarna applicerade även resultatet på en prognostisk modell om global uppvärmning på 1 respektive 2 grader, ett scenario i linje med prognoser för 2050 från FN:s klimatpanel. Med dessa temperaturökningar kan

”Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut”. Foto: Canstock, arkiv.

sjukhusinläggningar till följd av hyponatremi förväntas öka med 6,3 procent respektive 13,9 procent. Ökad sjukvårdsbörda

– Vi tror att dessa estimat är förhållandevis konservativa då vi inte tagit hänsyn till sekundära diagnoser av hyponatremi, extrema väderhändelser eller en åldrande befolkning. Utan förebyggande åtgärder tyder detta på att den globala uppvärmningen kommer att leda till en ökad belastning på sjukvården från hyponatremi, säger Jonatan Lindh, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens sistaförfattare. Det är värt att notera att Sverige ligger i den tempererade klimatzonen och har en byggnadsstandard som främst är anpassad för kalla temperaturer. Gränsvärdena i den här studien kan därför vara mestadels representativa för likartade regioner. ”Om natriumnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma”. Foto: Canstock, arkiv.

Jonatan Lindh. Docent ,över läkare . Foto: Stefan Zimmerman.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Current and future burdens of heat-related hyponatremia - a nationwide register-based study,” Buster Mannheimer, Alin StereaGrossu, Henrik Falhammar, Jan Calissendorff, Jakob Skov, Jonatan D Lindh, Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, online 22 februari, 2022, doi: 10.1210/clinem/dgac103 Studien har delvis finansierats av Cebix incorporated. Två av studieförfattarna har tidigare fått ersättning från Otsuka Pharma Scandinavia AB utanför det aktuella arbetet.

#2 2022

Det anses att detta är ett exempel på en s.k. sympatetisk magi-kur. Långt senare i Norden hade ormskinnet, som ömsas årligen, anseende som medel med stor läkekraft, särskilt för kvinnor i barnsnöd. Ormskinn ingick i läkemedlet teriak, som fanns ända fram till 1775 i vårt land. Ormen kan spåras ännu tidigare. ända till sumererna och den lagkodex som den amurritiske konungen Hammurabi (1956 – 1913 f.Kr.) nedtecknat. Länge ansågs de äldsta noteringarna om läkaryrket finnas i denna

Figur 1 Världens äldsta receptsamling i kilskrift på lertavla som sedan bränts till hårdhet. Innehåller ett dussintal recept på bägge sidor av tavlan. Från ref. 1. 26

#2 2022

kodex. På 1950-talet lyckades emellertid S.N. Kramer, professor i assyriologi vid University of Philadelphia, tolka stentavlor med kilskrift från före 2100 f.Kr.1 Figur 1 visar en av dessa tavlor, som innehåller en receptsamling som är den äldsta hittills tolkade i världen. De recept som återges är för salvor, silade lösningar (det romarna kallade cremor), och invärtes medel. Påfallande litet nämns där om magisk effekt eller andetro. Mineraler såsom koksalt och salpeter nämns. Från djurriket tar man mjölk, ormskinn, sköldpaddans ryggsköld och en okänd fågel, kushippu. Huvuddelen togs från växtriket. Lauris cassia, en kanelväxt, hade en värmande, uppmjukande och urindrivande effekt. Myrten hade en omfattande användning. Olika lösningar och avkok har använts som smärtstillande och urindrivande medel, och för att förhindra håravfall, framfall av ändtarmen, gikt, hårfärgning, skorv i huden. Linné använde myrti brabantici herba mot skabb. Myrten var tidigt helgat åt kärleksgudinnan Afrodite, och bruket att använda myrten i brudkronor anses härstamma redan från judarna. Adam och Eva fick ta med sig en gren av myrten när de drevs ur paradiset. Vidare användes timjan i många former. Idag är timjan mest en kryddväxt, men inblandningen i den vanliga gula ärtsoppan anses också gynna tarmfunktionen, så att mindre flatulens uppstår. En annan drog var asa foetida som framställdes av den mjölkliknande saften av en växt av släktet umbelliferae (numera apiaceae, hit hör t.ex. odört, persilja, morot, dill). Asa foetida finns fortfarande som naturmedicin och används mot tarmbesvär.2 Under namnet dyvelsträck (= djävulens avföring) har det använts i Sverige in på 1800-talet mot moderpassion (= hysteri). Andra örter som nämns är månplanta, släkt med magnolia, och månviol, en korsblommig växt släkt med judaspenningen. Glasörten (salicornia herbaica) omnämns som källa till pottaska vid förbränning. Rimligtvis får man även natriumkarbonat, eftersom den trivs i salthaltig mark. Den omnämns inte av Linné, medan däremot tandroten (cardamine bulbifera), här kallad Markaziväxten, nämns av Linné som verksam mot tandvärk. Produkter från olika träd, såsom någon pinus-art (möjligen idegran), ceder, pil, fikon, päron och dadel nämns också. Recepten kan t.ex. innehålla rivet päronträ och riven månplanta, som övergjuts med Kushumma-vin (ett speciellt vin från orten Kushumma) och het cederolja till en salva. Ett annat recept på en infusion till utvärtes bruk kan låta så här: Fördela sköldpaddsskal, hornad alkali, salt, cassia och knåda samman med pulvriserad asa foetida.

#2 2022

Timjan

Tvätta detta i öl och kokande vatten, stänk på det sjuka organet. För intagning kunde ”päronträ och månplantans blomma malas och lösas i öl. Ge detta till mannen”. (Man undrar om det skulle vara något potenshöjande). Påfallande är att vi inte får veta mängderna, och sjukdomarnas namn finns inte heller med. Kramer anser det möjligt att detta var ”affärshemligheter” som man vill bevara från insyn från icke-läkare och konkurrenter. Hela uppteckningen är gjord för, och förvarad i den tidens tempelbibliotek för yngre läkares utbildning. Läkekonsten hörde intimt ihop med religionens ledare,

Carl von Linné av Alexander Roslin. 1775. Finns på Statens porträtt samling på Grips holm.

Marduk Babylonsk gud. ”Läkekonsten hörde intimt ihop med religionens ledare, överguden Enlil (även kallad Vindarnas Herre). Läkarna stod i tjänst hos den näst högste guden, sötvatten djupens och visdomens gud Ea, eller Enki, och dennes son Marduk, som ansågs utöva läkekonst. Det var till Marduk böner om bevarande av hälsan riktades”. 28

#2 2022

överguden Enlil (även kallad Vindarnas Herre). Läkarna stod i tjänst hos den näst högste guden, sötvattendjupens och visdomens gud Ea, eller Enki, och dennes son Marduk, som ansågs utöva läkekonst. Det var till Marduk böner om bevarande av hälsan riktades:

Marduk, store, barmhärtige Gud. På Din höga befallning må jag vara frisk och sund för att vörda Din Gudom. Senare farmakopéer

Jag har tidigare kort redogjort för Linnés avhandling från 1753, ”Granskning av de enkla läkemedlen ur växtriket”,³ som får uppfattas som en programskrift beställd av Hr Archiater Bäck, på Kungl. Maj:ts uppdrag. Linné förkastar där de mer invecklade blandningarna (compositae) och förordar att örtmedicinerna används oblandade (simplicia). I en annan avhandling ventilerad 1752, ”Hinder för Läkekonsten”, går Linné igenom svårigheter och problem som hindrar läkekonstens bästa utformning. Den avhandlingen har översatts till svenska och försetts med en notförteckning över de simplicia som Linne nämner i olika sammanhang.4 Den enda ört av de ovan nämnda i den sumeriska farmakopén jag hittade där var tandrot, som däremot inte finns med den svenska farmakopén (Pharmacopea Suecica), Ed. X.5 Den gällde fram till 1946, då den reviderade Ed. XI kom ut. Av övriga av Linné nämnda simplicia finner jag några stycken i nämnda farmakopé.5 Aloe, som används som avföringsmedel finns, vidare slåtterblomma, eller hästfibbla ( flos arnica montana) som använts mot epilepsi vid invärtes bruk, och som läkande salva utvärtes. Vidare belladonna ( folium atropa belladonna) som innehåller alkaloiderna

hyoscin och atropin, och vars pupillvidgande effekt sägs ha upptäckts av venetianska kvinnorna. Hela växten är giftig, tre-fyra bär kan döda ett litet barn. Kinabark (cortex peruvianus) som senare kallades cinchona officinalis efter grevinnan av Cinchon, som botades från feber av den redan i mitten av 1600-talet, fick därefter ett etablerat rykte som effektivt mot intermittent feber (malaria). Brakvedens bark (cortex frangula) var väl etablerad som avföringsmedel, ansågs även verksamt mot vattusot och mot hemorrojder. Gummi gutta var den intorkade mjölksaften av Gambogia Hanburyi och användes vid vattusot (ödem), vid tredjedagsfrossa och som avföringsmedel. Myrrha, som är en kåda från arter av släktet Commiphora ansåg Linné stärkande och menstruationsdrivande. I det gamla Rom var det synonymt med parfym, och brändes även vid begravningar. Opium, som är den intorkade saften av vallmon papaver somniferum, fanns givetvis redan hos Linné och var föremål för en avhandling 1775. Många örter avfärdas av Linné som hemmahörande i köket,³ men vissa anser han vara värdefulla även som läkemedel, t.ex. rabarber (rheum palmatum) som verkar avförande, och svarta vinbär (ribes nigrum) som verkar urindrivande och används vid vattusot och rödsot. Dessa finns med i Svenska Farmakopén,5 t.o.m. i Ed. XI, liksom senna (cassia senna eller c. acutifolia), ett välkänt avföringsmedel. Blad av mjölonris (Arctostaphylus uva-ursi) var ett högt värderat medel mot urinvägsinfektioner. De innehåller arbutin, som omvandlas till hydrokinon som är bakteriedödande. Slutligen förtjänar ytterligare två örter nämnas: sjölök (scilla maritima) och prustrot, eller vit nysrot, (veratrum album) som även finns i Ed. XI. Sjölöken innehåller ett flertal hjärtaktiva glykosider (scillain, scillaren, scillidiuretin) och har använts som hjärtstärkande, slemlösande och urindrivande preparat. Vit nysrot innehåller en mängd kärl- och nervaktiva alkaloider, främst protoveratrine A och B, och har använts vid behandling av hypertension. En nordamerikansk variant, veratrum viride, användes i amerikanska kliniska studier i början av 1950-talet i form av extraktet Veratrone®. Det hade kraftiga effekter efter intravenös injektion, och orsakade blodtrycksfall och bradykardi (troligen genom en vaguseffekt), men effekten vid peroral behandling var mer osäker.6

Echinacea purpurea, röd solhatt. Foto: Arkivbild.

Produkter från olika träd, såsom någon pinus-art (möjligen idegran), ceder, pil, fikon, päron och dadel nämns också. Recepten kan t.ex. innehålla rivet päronträ och riven månplanta, som övergjuts med Kushumma-vin (ett speciellt vin från orten Kushumma) och het cederolja till en salva. Foto: Unsplash

Dagens naturmedel och FASS

Flertalet av nämnda örtläkemedel finns idag att köpa som enskilda preparat eller (vanligare) i blandningar. Hälso-kostrådet Förlag har sedan 1988 gett ut förteckningar över naturläkemedel och vissa utvärtes medel. I den för mig senast tillgängliga upplagan 2002/20037 finns både av Läkemedelsverket utvärderade, och sådana som då var under utvärdering, men frilistade. Flera av de som Linné beskrev som verksamma har visat sig ha kraftiga farmakologiska effekter, och måste därför klassas som läkemedel, föremål för statligt godkännande, t.ex. belladonna med sitt atropin, eller opiumderivat. Andra milt verkande medel som Linné inte kände till har givetvis tillkommit, t.ex. ginseng och echinacea-preparat, som nu är godkända av Läkemedelsverket. Försäljningen i Sverige av natur-läkemedel har stadigt ökat under det sista årtiondet. Enligt www. svenskegenvard.se har ökningen från 2015 till 2021 varit 3-4 procent per år och var 2021 3245 millioner SEK. Då är ändå de som klassas som sportnutrition inte medräknade; dessa har ökat med c:a 7 procent per år, och såldes 2021 för 2022 millioner SEK. Man kan spekulera om orsaken: är det den ökande svårigheten att få kontakt med den offentliga primärvården som gör att alltfler söker sig till egenvård, eller är det en allmän hälsotrend att hålla sig frisk, förenat med skepsis mot ”konstgjorda” kemiska receptbelagda medel? Vad säger då dagens farmakopé, d.v.s. FASS, den officiella förteckningen och beskrivningen av godkända läkemedel som endast får förskrivas av läkarprofessionen?8 Jo, där finns en hel del preparat betecknade som VBL = väletablerade växtbaserade läkemedel, eller TVBL = traditionellt väletablerade läkemedel, eller NLM = naturläkemedel. Flera innehåller extrakt från upp till 10 olika örter, t.ex. Iberogast™ (kvanne och 9 andra örter), Baptisia® (röd solhatt, tuja, läkerudbeckia) och Klimadynon® (silverax). Gemensamt för dem alla är att de inte omfattas #2 2022

Figur 2. Bild av snårvinda från ref. 9. bilden finns kopierad och konstnärligt utvecklad i andra bildsamlingar av örtläkemedel från 1400- och 1500-talen. Mössan på mannen som tappar sav från ett träd visar att boken kan dateras till sent 1300-tal. Figur 3. Första sidan i ref. 9, med fukt skada. Längst upp till vänster syns aloe avbildad. (Läsare som ev. kan tyda övriga växter får gärna höra av sig till förf.).

av läkemedelsförmånen, är receptfria och att prissättningen är fri, vilket innebär att de säljs på samma villkor som övriga i handeln förekommande naturläkemedel. Övriga preparat är till största delen syntetiserade eller renframställda ur naturprodukter. Man ska dock bemärka att det finns läkemedel som är syntetiska modifikationer av naturligt förekommande ämnen som kan härstamma från både växt- och djurriket. Exempel är pindolol, som lär ha hittats i ett sydamerikanskt pilgift, och cyklosporin, som som härstammar från en svamporganism funnen i Norge av en forskare vid Sandoz. Jag vill avsluta denna korta resumé med några bilder från en riktigt gammal atlas över läkeörter. På 1950-talet fann man i Basels Universitetsbibliotek en skrift betecknad ”Örtbok från 1300-talet. Pergament”.9 Det visade sig vara en unik bildatlas över de örter som användes vid

den tiden. Bilder ur senare atlaser har också visat att den tjänat som förlaga för dessa, ofta mer konstnärligt utvecklade bilder. Figur 2 visar snårvinda (calystegia sepium) och en man som tappar sav ur ett träd. Mannens mössa gjorde det möjligt att mycket snävt datera skriften till de sista årtiondena av 1300-talet. Figur 3 visar första sidan av boken, med en fuktskada i fårpergamentet. Se vidare figurtexterna.

GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser 1. von Stapelmohr S. En nytolkad orientalisk farmakopé och några reflektioner däromkring. Sv. Läkartidningen 1956;53:88-96. 2. Peckham EJ, Nelson EA, Greenhalgh J, Cooper K, Roberts ER. Hoemopathy for treatment of irritable bowel syndrome. Cochrane Database Syst. Rev. 2013 Nov 13;(11):CD009710 3. Granskning av de enkla läkemedlen ur växtriket. Akademisk avhandling under Linnés presidium, Upsala 1753. Valda avhandlingar av Carl von Linné, i översättning utgivna av Svenska Linné-Sällskapet. Nr. 8. Översatt från latinet av Arvid Hj Uggla. Efterskrift och noter av Telemark Fredbärj. Ekenäs Tryckeri Aktiebolag 1950. 4. Hinder för Läkekonsten. Akademisk avhandling under Linnés presidium, Upsala 1752. Valda avhandlingar av Carl von Linné, i översättning utgivna av Svenska Linné-Sällskapet. Nr. 5. Översatt från latinet av Sven-Olof Thulin. Efterskrift och noter av Telemark Fredbärj. Ekenäs Tryckeri Aktiebolag 1948. 5. Svenska Pharmakopén (Pharmacopoea Svecica) ED. VIII. Kungl. Boktryckeriet P.A. Norstedt & Söner, Stockholm 1901. 6. Elek SE, McNair JD, Griffith GC. Veratrum viride. Hypotensive and cardiac effects of intravenous use. California Medicine 1953;79:300-5. 7. Naturläkemedel 2002/2003. Eds. Åke Färnlöf & Håkan Tunón. Hälsokostrådets Förlag 2002. ISBN 91-86170-89-9 8. FASS 2015. Förteckning över humanläkemedel. LIF 2015. ISBN 978-91-85929-19-1 (A-L), 978-91-85929-20-7 (M-Z). 9. De Simplici Medicina. Kräuterbuch as dem 14. Jahrhundert. Facsimilutgåva av original från Basels Universitetsbibliotek, tryckt genom AG Sandoz försorg, Basel 1961, med kommentar av Dr. Arnold Pfister, Basel.

#2 2022

Nationell handlingsplan tar ett grepp om antibiotikaresistens Antibiotikaresistens är en av de ledande dödsorsakerna i världen, visar en ny studie. Sverige tar problemet på stort allvar sedan länge och nyligen kom en uppdaterad handlingsplan för gemensamma insatser från myndigheter och organisationer. Lif är positiva till åtgärderna och att man lyfter vikten av nya antibiotika, något som kräver nya betalningsmodeller.

Den ökande antibiotikaresistensen blir ett allt allvarligare hälsohot. Läget är till och med mer bekymmersamt än vad som tidigare framkommit: en omfattande global undersökning som nyligen presenterades i The Lancet visar att AMR (antimikrobiell resistens) är en av de ledande dödsorsakerna i världen. År 2019 kunde nästan fem miljoner dödsfall kopplas till antibiotikaresistens och över en miljon människor avled på grund av resistenta infektioner som inte kan behandlas med antibiotika. De sjukdomar där AMR skördar flest liv är lunginflammation följt av sepsis och blindtarmsinflammation. Uppdaterad nationell handlingsplan

Sverige tar sedan länge frågan på stort allvar och bedriver ett omfattande arbete globalt och nationellt. Den samverkansfunktion med myndigheter och organisationer som regeringen inrättat presenterade den 21 januari en uppdaterad nationell handlingsplan för 2021–2024. Den utgår från den svenska strategins sju mål med arbetet mot antibiotikaresistens. En bred kombination av åtgärder måste till för att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen, bland annat framtagande av nya antibiotika, ansvarsfull användning och tillverkning och satsningar på att förebygga infektioner. – Vårt arbete utgår främst ifrån vad vi kan göra nationellt, men vi kommer även att samverka över gränserna, till exempel genom EU-arbetet. Genom att arbeta med dessa frågor på ett internationellt plan bidrar vi även till att bevara en god resistenssituation i Sverige, säger Björn Eriksson generaldirektör på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Sverige kan spela en viktig roll i den globala kampen mot AMR

Lif har också tagit fram en handlingsplan mot AMR, som fokuserar på vad läkemedelsbranschen kan göra. Den kommer att färdigställas tidigt 2022 efter en remissrunda. Lif tar bland annat upp den svenska strategins mål om ansvarsfull användning av antibiotika och målet om ledarskap inom EU och internationellt arbete. Bengt Mattson, sakkunnig på Lif, säger: – Vi ser positivt på att samverkansfunktionens handlingsplan satsar på internationellt samarbete och på att Sverige ska ha en ledande roll, inte minst under ordförandeskapet i EU 2023. I Lifs handlingsplan är en av huvudpunkterna att Sverige ska använda ordförandeskapet till att sätta ljuset på antibiotikaresistensfrågan och axla en ledarroll. Vi ses redan som ett föredöme och kan utnyttja den positionen.

Bengt Mattson, sakkunnig på LIF. Foto: Gunilla Lundström.

Nödvändigt med nya antibiotika

Andra delar i den nationella handlingsplanen som Lif ser som särskilt relevanta för läkemedelsområdet är satsningarna på god tillgänglighet till antibiotika, minskad risk för bristsituationer och införandet av en försöksverksamhet med en miljöpremie i periodens varasystemet, där antibiotika ska ges prioritet. För att förbättra tillgången till nya och befintliga antibiotika krävs nya betalningsmodeller, konstaterar samverkansfunktionen. Amy Havenäng, trainee på Lif med antibiotikaresistens som specialitet, håller med. – Det behövs ekonomiska incitament för att utveckla nya antibiotika, något som är nödvändigt för att även i framtiden kunna behandla infektioner och bedriva hälsooch sjukvård. Vi tror att Sverige kan bli en testbädd för nya betalningsmodeller som i nästa steg kan skalas upp till global nivå. Det är en förutsättning för att minska resistensutvecklingen, säkra tillgänglighet till existerande antibiotika och utveckla nya effektiva antibiotika. Källa: LIF De forskande företagen #2 2022

Bilden visar en modell av coronavirusets enzym. Bild: Andreas Luttens.

Lovande molekyl för läkemedel mot coronavirus

Jens Carlsson, Universitets lektor vid Institutionen för cell- och molekylärbio logi, Beräk ningsbiologi och bioinfor matik och Professor. Foto: Niklas Norberg Wirtén.

Uppsalaforskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus och har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Det nya coronaviruset har orsakat fler än 5 miljoner dödsfall. Många liv hade kunnat räddas med antivirala läkemedel, men ingen behandling av den här typen har funnits tillgänglig för sjukvården. Under pandemin har forskare över hela världen försökt hitta ett läkemedel, men utveckling av nya mediciner tar ofta lång tid. Under de första månaderna av pandemin kunde forskare visa hur coronaviruset är uppbyggt och fungerar på molekylär nivå. Ett av virusets enzymer identifierades som ett intressant mål för utveckling av läkemedel, vilket varit en framgångsrik strategi även för andra virusorsakade sjukdomar som exempelvis aids. Principen är att en läkemedelsmolekyl känner igen och kan binda till enzymet. Då blockeras enzymets aktivitet och viruset förhindras att producera nya viruspartiklar och därigenom hejdas spridningen av viruset.

Tillgång till svenska superdatorer

Under 2020 började forskarna vid Uppsala universitet, i samarbete med läkemedelsplattformen på Scilifelab, att leta efter hämmare till virusets enzym. I arbetet har de använt datormodeller av enzymet för att identifiera molekyler som kan hämma enzymets aktivitet. Det visade sig vara en snabb väg att identifiera startpunkter för läkemedelsutveckling. Tillgång till svenska superdatorer har gjort det möjligt att utvärdera flera hundra miljoner olika molekyler för att hitta sådana som kan binda till enzymet. De molekyler som passade bäst i modellerna tillverkades och testades i experiment. Den mest lovande molekylen visar samma förmåga att hämma coronaviruset som den aktiva substansen i Paxlovid, ett kombinationsläkemedel som nyligen godkänts för behandling av covid-19. Vår molekyl fungerar bra på egen hand och vi har också visat att molekylen är effektiv mot både den nya och mot tidigare varianter av coronaviruset, säger Jens Carlsson, universitetslektor och artikelns huvudförfattare.

Källa: Uppsala universitet

Peer-reviewed: Experimental study: Cells Artikeln: https://doi.org/10.1021/jacs.1c08402 Mer om forskningen: https://teknat.uu.se/nyheter/nyhetsdetaljsida/?id=14704&typ=artikel

#2 2022

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande! Jag beställer Bokpaket 2022 för 212 kr inkl. moms och frakt. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149! 2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura! #2 2022

”IBD är en kronisk sjukdom med återkommande plötsliga försämringsperioder med förvärrade symptom (skov) då patienter upplever besvär som till exempel diarré, buksmärta, trötthet och feber. Obehandlade blir dessa skov värre med tiden”. Foto: Canstock, arkiv.

Ola Olén, docent vid Karolinska Institutet. Foto: Sjukhus fotograferna på Södersjuk huset i Stock holm.

#2 2022

Ny prediktiv algoritm ska underlätta vården och livet för IBD-patienter Nu presenteras NOVA 2 – ett unikt samarbetsprojekt där Karolinska Institutet (KI), Örebro Universitet, kvalitetsregistret SWIBREG (Swedish Inflammatory Bowel Disease Registry), AI-bolaget AlgoDx samt läkemedelsbolaget Takeda gemensamt utvecklar ett nytt vårdkoncept som bygger på en algoritm som kan förutse patienternas försämringsperioder (skov) och därmed underlätta och förbättra vården av IBD-patienter. Vårdkonceptet för-

väntas leda till både ökad patientdelaktighet och livskvalitet samt en effektivare resursanvändning för vården och samhället.

Samarbetet tar avstamp i en hypotes att man med hjälp av en data- och algoritmbaserad prediktionsmodell dramatiskt kan förbättra den framtida vården och livet för landets IBD-patienter. I Sverige drabbas ca 3 000 individer varje år av IBD (Inflammatory Bowel Disease), vanligen i 15–35-årsåldern, och det totala antalet sjuka uppgår till

närmare 100 000 personer. IBD är en kronisk sjukdom med återkommande plötsliga försämringsperioder med förvärrade symptom (skov) då patienter upplever besvär som till exempel diarré, buksmärta, trötthet och feber. Obehandlade blir dessa skov värre med tiden. Det finns idag effektiva läkemedel som kan lindra eller förhindra skoven, men dessa behöver sättas in och optimeras i tid för att undvika nya skov och för att ge dessa patienter en så god livskvalitet som möjligt. Varje IBD-patient har ett unikt sjukdomsförlopp och idag saknas det prediktorer som hjälper vården att veta vilka patienter som kommer att få ett besvärligare respektive mildare förlopp genom livet. Algoritm förutser IBD-skov

Mot denna bakgrund utvecklas nu en prediktiv algoritm för att möjliggöra ännu tidigare och effektivare insatser. Projektet kallas NOVA 2 och är ett samarbetsprojekt där KI, Örebro Universitet, kvalitetsregistret SWIBREG, AlgoDx samt Takeda samverkar för att skapa ett nytt algoritmbaserat koncept med syfte att erbjuda en förbättrad vård till IBD-patienter med ökad patientdelaktighet och livskvalitet som följd. Konceptet fungerar på så sätt att patienter lämnar prover samt registrerar patientrapporterade data digitalt till SWIBREG. Dessa data analyseras av en bakomliggande algoritm, som beräknar patientens individuella risk för att inom en viss tidsram få en försämringsperiod (skov). Sjukvårdspersonalen får därmed en signal om vilka patienter som är i behov av förebyggande behandling och vilka patienter som har en låg risk och som man inte behöver kalla till återbesök. Detta bidrar till en mer behovsbaserad vård av IBD-patienter samtidigt som man proaktivt kan förutse och förebygga försämringsperioder. Visionen är att kunna återkoppla information till patienten för att göra hen mer delaktig i sin vård och ge en mer sammanhållen och gemensam bild av sjukdomsläge och vårdförlopp. – Det är extremt spännande att registret går från att enbart följa upp resultat på nationell nivå till att börja närma sig uppenbar nytta för den enskilde patienten, säger Ola Olén, docent vid Karolinska Institutet. Projektet innebär att begrepp som artificiell intelligens går från att vara ”buzz words” till att vara konkreta verktyg i vardagen. Studien kräver dock förändring och en stor utmaning är att det krävs att många olika intressenter måste inse detta och även vilja medverka till en förändringsprocess. Första steget i ett långsiktigt projekt

I ett första steg ska parterna utveckla algoritmen genom analys av patientdata från SWIBREG för att hitta vilka kliniska parametrar som indikerar att en patient är på väg att få en försämringsperiod. Denna prediktiva algoritm är tänkt att generera en patientunik ”risk score” som uppskattar sannolikheten att utveckla skov över tid och därmed tidigt flagga upp behov av förebyggande vård. Utvecklingsarbetet avser att innefatta en intern validering med befintliga patientdata i SWIBREG. Algoritmen bör därefter valideras prospektivt. – Det intressanta är att vi nu kan skapa förutsättningar för ökad delaktighet tillsammans med patienterna och möjliggöra en jämlik och högkvalitativ vård över hela landet. En utmaning är att få alla behandlande enheter i landet att delta aktivt i det nationella kvalitetsarbetet, vilket

vi hoppas skall underlättas av detta projekt, säger Pär Myrelid, biträdande professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset Linköping samt registerhållare för SWIBREG. Algoritmen tas fram av AlgoDx, ett AI-bolag som idag utvecklar prediktionsalgoritmer för bland annat intensivvården. AlgoDx bidrar med sina AI-kunskaper på området och ansvarar för utveckling, tillverkning och underhåll av själva algoritmen samt är även kvalitets- och regulatoriskt ansvariga för att CE-märka prediktionsmodellen som medicinteknisk mjukvaruproduktprodukt enligt Medicintekniska förordningen (MDR). – Det är häftigt att se hur alla parter möts och bidrar med sin spetskompetens och sina perspektiv och ger sin input så vi kan hitta bättre framtida vårdmodeller, säger David Becedas, vd på AlgoDx. Att man inte jobbar i silos utan horisontellt över disciplingränserna och - utifrån patientens perspektiv -innebär att man ”vänder på steken”. Nästa steg är att validera algoritmen och utvärdera livskvalitet Nästa steg i projektet är att utvärdera den kliniska nyttan av algoritmen jämfört med hur man idag har möjlighet att förutspå och därmed förebygga skov. Det sker genom att validera algoritmen i ett nytt dataset där den arbetar i bakgrunden av nya data som fortlöpande kommer in i SWIBREG. Projektet avser även att utvärdera patienternas livskvalitet. – En av de mest spännande aspekterna av detta initiativ är att utvärdera nyttan av behandlingsalgoritmen, säger Jonas Halfvarson, professor vid Örebro Universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. I ett längre perspektiv är den största utmaningen att omsätta framtida fynd till praktisk IBD-sjukvård på ett nationellt plan. Projektet är i dagsläget ett forskningsprojekt men har potential att i framtiden utmynna i en internationell produkt genom att algoritmen kan utvecklas till en CE-märkt medicinteknisk mjukvaruprodukt enligt Medicintekniska förordningen (MDR). Takeda initiativtagare

Takeda är initiativtagare och huvudfinansiär och ser projektet som ett led i deras vision om hur vården kan omdanas för att bli mer patientcentrerad genom användning av ny teknik, ny forskning och nya sätt att använda hälsodata. – Vi på Takeda drivs av att göra skillnad för patienter. Den långsiktiga visionen är därför att kunna erbjuda ett innovativt digitalt AI-verktyg som knyter samman och underlättar kommunikationen mellan patient och vårdgivare. Vilket i slutändan leder till såväl bättre hälsa som trygghet och livskvalitet för patienter med IBD samt i förlängningen även förväntade lägre kostnader för vården och samhället, säger Carolina Malmgren, Medical Lead på Takeda och representant i NOVA 2:s styrgrupp. Förhoppningen är att vårdkonceptet ska leda till att resursutnyttjandet i vården optimeras när man dels kan minska antalet akuta fall, dels inte behöver lägga omotiverad tid på patienter som är i remission. Detta förväntas i sin tur leda till en kostnadseffektiv användning av samhällets resurser och innebära en stor fördel för den enskilde patienten som minskar risken att få ett skov.

Pär Myrelid, biträdande professor vid Linköpings universitet och överläkare. Foto: Emma Busk Winquis

David Becedas, vd på AlgoDx. Foto: Mattias Lindbäck

Jonas Halfvar son professor och överläkare. Foto: Kicki Nilsson /Icon Photography

Carolina Malmgren, Medical Lead på Takeda. Foto: Ewa Ahlin/Takeda

TORD AMRÉ #2 2022

Vaccinmotståndets historia och nutid - del 2 Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner. Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Genom historien så har det tyvärr förekommit vaccinationsmisslyckanden där fr.a. barn blivit sjuka och i vissa fall även dött av vaccin. Detta har haft en stor påverkan på synen på vaccin och individers vilja att vaccinera sig men dessa tragiska händelser har också resulterat i att vaccin blivit mycket säkrare. Här ges en översikt av några sådana historiska händelser och dessas betydelse för debatten.

På våren 1976 skickades prover från män på en militärbas i New Jersey, USA, till ett laboratorium där forskare skulle undersöka anledningen bakom männens influensaliknande symptom. I de flesta av proven hittades, som förväntat, tecken på influensan från hösten och vintern 1975 (H3N2) vilket inte var speciellt oroande. I två av proverna kunde det dock inte påvisas något spår av just det viruset. Dessa två prover skickades för ytterligare tester där det framkom att det istället rörde sig om ett annat influensavirus (H1N1), också kallat svininfluensan då den kan 36

#2 2022

kopplas till grisar. H1N1 är ett influensa A virus. Som sådant kan det både infektera människor och vissa djur. Influensa A virus kan genomgå rearangeringar av gensegment då de befinner sig i en smittad individ. Om en individ är infekterad med flera olika influensavirus kan dessa utbyta delar av sitt genom och nya kombinationer av influensavirus kan bildas. Vid antigenic shift förekommer just detta i ett djur där virus specifikt för djur beblandas med virus som kan infektera människor. Svininfluensavaccinet

Resultatet är ett nytt influensa A virus vilket kan vara mycket farligt för människor då vi inte har något tidigare skydd mot detta. Genom rearangering och antigenic shift kan H1N1 kopplas till grisar. Vid denna tidpunkt fanns kunskap om att Spanska sjukan 1918 berodde på H1N1 vilket gjorde att många experter oroade sig för en eventuell pandemi i nivå med Spanska sjukan. Det förekom dock då och då enstaka fall av svininfluensan i USA men vid dessa tillfällen kunde de sjuka spåras till direkt kontakt med grisar. De smittade kunde inte sprida viruset vidare utan det höll sig lokalt till de personer och familjer som varit i kontakt med djuret ifråga. I detta fall kunde det efter undersökningar på militärbasen konstateras att ingen av de sjuka haft kontakt med en gris, utan de hade blivit smittade av andra människor. Då det var länge sedan Spanska

”När vaccin först infördes och gjordes obligatoriskt i många länder på 1800-talet var det framförallt personer inom arbetarklassen som blev upprörda. De var generellt väldigt utsatta och fick inte vara med och besluta om frågor i samhället. Nästan det enda dessa människor fick ta beslut om var sina egna kroppar. Många blev därför upprörda när de inte längre skulle få göra ens detta. De skulle också bli fråntagna rätten att bestämma vad deras barn utsattes för. Det blev en politisk fråga som många hade starka åsikter om. I flera länder togs lagarna om vaccinmandat bort, som till exempel i Storbritannien och delar av Kanada”. Foto: Canstock arkiv.

”Vid denna tidpunkt fanns kunskap om att Spanska sjukan 1918 berodde på H1N1 vilket gjorde att många experter oroade sig för en eventuell pandemi i nivå med Spanska sjukan.” Bilden: Spanska sjukans virus i mikroskop. Foto: C. Goldsmith. Arkivbild.

sjukan härjade 1918-1920 hade inte personer under 50 år antikroppar mot H1N1 vilket också sågs som oroande.15 Det beslutades om att riskpersoner skulle massvaccineras mot den nya H1N1 influensan. För att få ut vaccinet på marknaden, och hinna vaccinera så många som möjligt innan influensasäsongen började, bestämdes direkt att lägga statliga resurser på att få fram ett färdigt vaccin. Media kom att påverka uppfattningen om vaccinet då de framhävde risken med att vaccinet tillverkats snabbt, att företagen som tillverkade vaccinet inte hölls ansvariga för eventuella biverkningar, samt även lyfte fram fall av sjukdomar eller död i anslutning till vaccination. Även om ingen kausalitet kunde bevisas skrev media om dödsfall som om det berodde på vaccinet. Denna uppfattning levde sedan kvar bland befolkningen. Detta gjorde att vaccinet granskades mikroskopiskt och personer var extra vaksamma gentemot händelser som inträffade dagarna efter vaccinationen.15, 24 En av dessa händelser som tycktes kunna kopplas till vaccinet var Guillian-Barré syndromet (GBS). GBS innebär bland annat förlamningar, känselbortfall och smärta i delar av kroppen, som regel dock övergående. Efter studier av om detta kunde tänkas bero på vaccinet eller slumpen så kom forskare fram till att incidensen av GBS var högre bland vaccinerade än icke-vaccinerade. På grund av detta blev den allmänt hållna uppfattningen att #2 2022

vaccinet låg bakom de fall av GBS som kunde ses hos de vaccinerade.15, 24 Då det inte heller gick att detektera H1N1 virus inom befolkningen under vintern 1976 och då mer än 40 miljoner personer redan vaccinerats, avslutades vaccinationskampanjen.15 I efterhand konstaterades även att synen på influensavaccinet 1976 kom att bli politiskt. Politiker var inblandade i de kommittéer som beslutade om vaccinering och anslog pengar till vaccinet vilket många såg som ett politiskt spel, istället för ett korrekt beslut som skulle skydda befolkningen från en allvarlig form av influensa.15 Man var under pandemin 2009–2010 försiktig med att kalla den då aktuella influensan för svininfluensa i USA även om den också var orsakad av H1N1 och kunde kopplas till grisar. Detta då det fortfarande fanns individer som hyste negativa uppfattningar om vaccin mot just svininfluensan efter massvaccinationerna 1976.15 Pandemrix 2009–2010

Efter 33 år uppstod en liknande situation som svininfluensan i USA år 1976. I mars 2009 upptäcktes en ny version av H1N1 viruset i Mexiko och senare även i USA. Dödligheten ansågs vara relativt hög, även för unga personer, och samtidigt började sjukdomen spridas snabbt mellan länder på grund av det ökande resandet. Det tog inte lång tid innan WHO insåg allvaret. I juni 2009 beskrev WHO situationen som en pandemi, den första under det nya milleniet. Även här mindes experter Spanska sjukan som dödade mellan 50 och 100 miljoner människor globalt i början av 1900-talet.16,25 Det introducerades åtta olika typer av vaccin i Europa. De flesta vaccinen utan adjuvans, varav ett kallat Pandemrix med adjuvant ASO3 vilket kom att bli mycket omskrivet. Adjuvant är ett ämne som kan tillsättas vaccin för att öka deras effektivitet att skydda mot sjukdomar. De används då virus-eller bakteriekomponenterna av vaccinet inte skapar tillräckligt med effekt i immunförsvaret. Adjuvant hjälper till att aktivera immunförsvaret. Pandemrix var det mest använda vaccinet i Europa mot svininfluensan 2009 och mer än 30 millioner människor runt om i Europa fick detta. Vaccinationskampanjen i Sverige pågick från oktober 2009 till april 2010 varvid 5,3 miljoner svenskar blev vaccinerade. Under dessa månader uppmuntrades allmänheten och vårdpersonal att rapportera alla olika biverkningar som kunde tänkas kopplas till vaccinet. De biverkningar som rapporterades under själva vaccinationskampanjen var de förväntade som lokal ömhet, feber, huvudvärk m.m. Det var inte förrän sommaren 2010 som flera fall av narkolepsi kopplat till Pandemrix uppdagades i vårt land. Sverige, Finland och Frankrike var de första länderna att se en koppling mellan risken för narkolepsi och Pandemrix. Senare upptäcktes även sådana kopplingar i Norge, Irland, Tyskland och Storbritannien.16,25 En svensk studie där Läkemedelsverket, Karolinska Institutet och flera landsting medverkade kom fram till att det var större risk att drabbas av narkolepsi om man tagit Pandemrix. De fann en 3 gånger så hög risk att få narkolepsi hos de som var 0–19 år och som tagit Pandemrix. I åldrarna 20–29 år sågs en fördubblad risk för narkolepsi men bland äldre ingen ökad risk.16,25 38

#2 2022

I studier som gjorts i Sverige har man kommit fram till att cirka 150 till 200 av de narkolepsifall som rapporterades efter vaccinering kan kopplas till Pandemrix. Utan vaccinering hade man räknat med att ungefär samma antal människor (flest äldre) skulle ha dött av svininfluensan i Sverige. Europeiska läkemedelsmyndigheten tog bort rekommendationen för Pandemrix 2011 och 2015 avregistrerades vaccinet från marknaden.16 Man vet fortfarande inte exakt vad i vaccinet som orsakade en ökad risk för narkolepsi. Narkolepsi tros vara

på vaccin av något slag. Utifrån detta kan det hävdas att narkolepsi hos de vaccinerade beror på komponenter som finns i själva viruset och inte i de andra delarna av vaccinet. Det kan även hävdas att utan vaccineringskampanjer hade personer lättare kunnat bli smittade med H1N1 viruset och då blivit sjuka och drabbats av narkolepsi i vilket fall. De drabbade personerna hade då också blivit utsatta för de risker som en allvarlig influensa medför.16,25 Diskussion

”Under ett utbrott av smittkoppor år 1902 vägrade Jacobs att vaccinera sig. Dispyten togs hela vägen till domstolen där staten till slut vann. Det beslutades att enskilda individer kunde tvingas att vaccinera sig om det skyddade tillräckligt många andra medborgare”. Foto: Canstock, arkiv.

en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper celler i hjärnans sömncentra. Dessa celler anses ha relativt likartat utseende som det naturliga H1N1 viruset. Det kan därför vara så att kroppens immunförsvar inte klarar av att särskilja H1N1 och nervcellerna i sömncentra efter vaccinering med Pandemrix.16,25 En ökning av narkolepsi kunde rapporteras i Kina under samma period som den i Europa. I Kina hade inget program införts för att vaccinera invånarna mot svininfluensan och denna ökning kan därför inte anses bero

Som framgår av givna exempel har misslyckanden under vaccinets historia lett till misstro bland delar av befolkningen, både gentemot vaccinet i sig men även mot de institutioner som förespråkar användandet. Vid ett antal tillfällen har vaccinet inte medfört de fördelar som experter och samhällsledare utlovat befolkningen. Istället har de vaccinerade utsatts för faror. Det är då inte förvånande att en del personer ställer sig skeptiskt till nya vacciner som introduceras i den förebyggande hälsovården. Det är snarare en förväntad reaktion som kan vara svår att gå till botten med och reda ut. Både faktiska och upplevda faror med vaccin sprider sig snabbt bland invånare i länder och underblåser misstron. Detta gör det svårt att nå ut med fakta som talar för nyttan med vaccin. Syftet med arbetet var att undersöka bakomliggande orsaker för vaccinmotstånd och spegla detta ur ett historiskt perspektiv. Inte minst genom att ge exempel på några misslyckanden avseende vaccin som kommit att påverka opinionen. Under arbetets gång är min uppfattning att syftet med arbetet blivit uppfyllt i den mån det går med de förutsättningar jag har haft. Ett flertal olika orsaker som ligger till grund för vaccinmotstånd tas upp i texten, både historiska och nutida. Dessa kopplas sedan till varandra på ett sätt som gör det enklare att förstå utvecklingen av det vaccinmotstånd vi ser idag. Det går givetvis att fördjupa sig ännu mer i ämnet och dra tydligare slutsatser men där har tiden varit en begränsning. Motstånd till vaccin generellt eller motstånd till ett specifikt vaccin kan ha många olika orsaker. En del personer motsätter sig vaccin rent principiellt medan andra menar att det finns dolda problem med vaccin. I diskussionen tar jag upp 3 olika områden som kan kopplas till vaccinmotstånd. Det finns dels de som undviker vaccin på grund av ideologiska preferenser vilket kan vara religiösa eller politiska åsikter. De väljer att inte vaccinera sig av princip då de befolkningsgrupper de tillhör inte uppmuntrar vaccinering eller ens tycker det är godtagbart att bli vaccinerad. Andra förstår inte hur vaccin fungerar, hur det testas eller vad det ska skydda mot. Förstår man inte detta eller inte litar på den information som offentliga myndigheter eller experter förmedlar innebär det förmodligen att man är mer skeptisk till vaccin. Slutligen finns det de som menar att vaccin inte är nödvändigt och att det till och med kan vara dåligt för hälsan. De tror att det finns bättre och hälsosammare sätt att skydda sig mot allvarligare sjukdomar, som alternativa livsstilar eller naturläkemedel. Institutionellt motstånd

De flesta religioner har ställt sig mycket positiva till vaccin och till och med uppmanat sina troende att ta vaccin för att på så sätt skydda sig själva och de runt omkring sig. #2 2022

Chassidiska judar från norra delarna av delstaten New York har ställt upp med att vara testpersoner för vaccin ett flertal gånger. Buddistiska nunnor var bland de första att använda sig av variolation vilket är en tidigare och mer primitiv version av vaccin. Det finns dock olika mindre grupper inom vissa religioner där ledarna har varnat de religiöst troende från att vaccinera sig mot vissa sjukdomar.4 Jehovas vittnen, en kristen grupp, har som många av oss känner till vägrat att ta emot blodtransfusioner då de menar att blodtransfusioner går emot Bibelns ord. Det är mot bakgrund av detta inte orimligt att tänka sig att de också kan motsätta sig vaccin, vilket de under vissa perioder också gjort. Mellan 1920-talet och 1940-talet avrådde Jehovas vittnen från vaccin för att sedan 1952 informera om att de inte längre avrådde någon från att vaccinera sig. Jehovas vittnen förtydligade sedan 1961 att deras följare själva fick avgöra om de vill vaccinera sig. Jehovas vittnen var sedan i många år neutrala i diskussionen om vaccin och vaccinationer. Detta höll i sig till 1990-talet då de aktivt började rekommendera vaccin till de troende och framhävde fördelarna med vaccinering.4 Det finns andra mindre grupper inom kristendomen som också motsätter sig vaccin. Detta gäller exempelvis den Nederländska reformerade kyrkan som menar att vaccin är farligt, Kristen vetenskap som menar att alla sjukdomar är en illusion och Ammoniter som tycker att vaccin är för modernt. I Bibeln finns många texter som kan användas som stöd för vaccin. Ett exempel är ”Skydda din broder” Första Mosebok 4:9, vilket kan tolkas som att du genom att vaccinera dig kan skydda dina nära och kära.4 Jainister, buddister och hinduer gillar inte att levande organismer kommer till skada. Många vaccin odlas i cellkulturer som kommer från aborterade foster vilket de ser som ett problem. Cellkulturer som används i tillverkning av vaccin kommer från mindre än en handfull olika foster som dog för flera decennier sedan. Deras död kan inte på något sätt kopplas till viljan att använda deras kroppar till forskning. Besluten att forska på fostren togs efter det att det redan var konstaterat att de skulle bli aborterade. Med detta i åtanke inser de flesta att fler räddas än som kommer till ”skada” av vaccin. Vissa religiösa grupper och personer väljer även att inte vaccinera sig mot de sjukdomar som sprids sexuellt som HPV och Hepatit B. De menar att ett aktivt sexliv innan äktenskap är dåligt och ska undvikas, och att ett vaccin därför inte är nödvändigt.4 Det finns även exempel inom andra religioner där mindre grupper har valt att inte vaccinera sig trots att de stora religiösa ledarna rekommenderat detta. Ett sådant exempel finns inom islam där muslimska ledare runt om i världen aktivt förespråkat vaccin. Trots detta har vissa lokala ledare frångått denna rekommendation. I Nigeria i början av 2000-talet fick vaccinationskampanjen för att utrota polio i Afrika ett abrupt stopp. I de norra delarna av landet var det inte alls så många som vaccinerade sig som det hade behövts för att kunna hejda smittan. Den norra delen av Nigeria är muslimsk medan den södra är kristen. En del av de muslimska ledarna tyckte det var suspekt att bland annat USA ville vara med och dela ut gratis vaccin till muslimska invånare, speciellt med tanke på att de samtidigt förde krig mot många länder i Mellanöstern. De lokala ledarna avrådde därför invånarna från 40

#2 2022

att ta emot vaccinet och spred även konspirationsteorier där de hävdade att vaccinet skulle göra kvinnor infertila. Mycket av detta kan dock kopplas till politik och olika samhällsstrukturer. I Nigeria var sjukvård svåråtkomligt vid denna tidpunkt och när vaccin plötsligt började erbjudas kostnadsfritt blev människorna skeptiska. Det har även funnits lagar i Nigeria som reglerat hur många barn en kvinna fått ha. En del såg vaccinationskampanjen som ett försök att kontrollera befolkningens fertilitet och på det viset undvika överbefolkning. En annan aspekt att ta hänsyn till är det faktum att politiker från den norra delen av Nigeria länge styrt landet men att politiker från den södra delen nyligen övertagit makten. Det var ledare i den södra delen av landet som hjälpte till i projektet att vaccinera alla invånare mot polio. Befolkningen i den norra delen var därför mindre villig att delta och att ta vaccinet.4, 26, 27 Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är det faktum att makten ofta är centraliserad. Människor i mindre städer och byar upplever inte alltför sällan att deras röster inte blir hörda. Ett exempel är staden Schneeberg som ligger i Sachsen i Tyskland, där invånarna menar att de covid-19 restriktioner som gäller i Tyskland är anpassade efter storstäderna och inte mindre samhällen. Detta har lett till att de lokala politikerna oroar sig för att majoriteten av invånarna kan komma att motsätta sig restriktionerna och att det då kan skapa oroligheter i staden. Redan nu visar en del av befolkningen sitt missnöje genom att demonstrera. Om invånarna i Schneeberg ansett att politikerna i regeringen lyssnat på dem och vidtagit åtgärder för att underlätta restriktioner i mindre samhällen hade restriktionerna förmodligen accepterats i större grad.28 Många blev upprörda

När vaccin först infördes och gjordes obligatoriskt i många länder på 1800-talet var det framförallt personer inom arbetarklassen som blev upprörda. De var generellt väldigt utsatta och fick inte vara med och besluta om frågor i samhället. Nästan det enda dessa människor fick ta beslut om var sina egna kroppar. Många blev därför upprörda när de inte längre skulle få göra ens detta. De skulle också bli fråntagna rätten att bestämma vad deras barn utsattes för. Det blev en politisk fråga som många hade starka åsikter om. I flera länder togs lagarna om vaccinmandat bort, som till exempel i Storbritannien och delar av Kanada.11, 12 Många av de som vägrar att vaccinera sig, både i idag och historiskt, menar just detta. De har själva en rätt att besluta om huruvida de ska vaccinera sig eller ej. De ska inte behöva utsättas för ett medicinskt ingrepp för att andra (myndigheter, experter) säger så eller för att det möjligtvis kan rädda andra. Vissa menar även att vaccintvång bryter mot lagar om mänskliga rättigheter. Dessa människor finns såklart längs hela den politiska skalan men återfinns allt oftare på den högra och mer konservativa sidan. De har vanligtvis ett starkt fokus på individens frihet. En sådan förespråkare var Hennings Jacobs som bodde i Massachusetts under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Under ett utbrott av smittkoppor år 1902 vägrade Jacobs att vaccinera sig. Dispyten togs hela vägen till domstolen där staten till slut vann. Det beslutades att

enskilda individer kunde tvingas att vaccinera sig om det skyddade tillräckligt många andra medborgare. Många Trump-anhängare använder sig av samma argument idag som Jacobs använde sig av mer än 100 år sedan. Situationen blir inte bättre av att Donald Trump vid flera tillfällen spridit felaktig information om faror med bland annat MPR-vaccinet.3, 7, 20, 22 Det är inte endast Trump-anhängare som opponerar mot rekommendationerna att ta vaccin mot covid-19. Runt om i hela världen har människor blivit illa berörda av vad de ser som tvång eller påtryckningar för att ta vaccin. Det har varit stora demonstrationer mot vaccinet och olika regeringar och deras hantering av covid-19. I vissa länder, inklusive Sverige, har demonstranterna till och med likställt vaccinintyg med judarnas davidsstjärnor under andra världskriget. En hel del människor misstror vaccin eftersom de inte litar på de organisationer eller stater som står bakom vaccinen. Om länder inte har fri media vet medborgarna att det som skrivs i tidningar och sänds på nyheter inte nödvändigtvis behöver vara sant. De är medvetna om att informationen är noga kontrollerad av staten och dess

företrädare, som i sin tur inte vill måla upp en negativ bild av sig själva eller sitt land. Om vaccinet skulle vara dåligt kan invånarna inte med säkerhet veta att staten informerar om detta. Medborgarna i forna öststater, bland annat Rumänien, kan därför tänkas vara mer skeptiska till vaccinet än vad vi är i Sverige. Detta då de varit med om att ledare tidigare undanhållit viktig information från dem och att det därför inte är otänkbart att de skulle kunna göra det igen.22, 29 Läs del tre i nästa nummer av Medicinsk Access.

KLARA TVEDE-JENSEN Läkarstudent, Lund

PETER M NILSSON Professor Enheten för medicinsk historia, Lund

1. Andreano E, D’Oro U, Rappuoli R, Finco O. Vaccine Evolution and Its Application to Fight Modern Threats. Front Immunol. 2019; 10:1722. 2. Roser M, Ortiz-Ospina E, Ritchie H. Life Expectancy. OurWorldInData [Internet]. 2013 [8 december 2021]. Hämtad från https://ourworldindata.org/life-expectancy#citation 3. Callender D. Vaccine hesitancy: More than a movement. Hum Vaccin Immunother. 2016 Sep;12(9):2464-8. 4. Grabenstein JD. What the world’s religions teach, applied to vaccines and immune globulins. Vaccine. 2013 Apr 12;31(16):2011-23. 5. Greenwood B. The contribution of vaccination to global health: past, present and future. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2014 May 12;369(1645):20130433. 6. Jourdain O. Resistance to vaccination in France: History and the influence of social media. J Gynecol Obstet Hum Reprod. 2021 Sep 50;7 7. Hotez PJ. America’s deadly flirtation with antiscience and the medical freedom movement. J Clin Invest. 2021 Apr 1;131(7):e149072. 8. Plotkin SA. Vaccines: the fourth century. Clin Vaccine Immunol. 2009 Dec;16(12):1709-19. doi: 10.1128/CVI.00290-09. Epub 2009 Sep 30. 9. André FE. Vaccinology: past achievements, present roadblocks and future promises. Vaccine. 2003 Jan 30;21(7-8):593-5. 10. Pead PJ. Benjamin Jesty: The first vaccinator revealed. Lancet [internet]. 2006 Dec 23 [2021 Dec 13]. 11. Baker JP. The pertussis vaccine controversy in Great Britain, 1974-1986. Vaccine. 2003 Sep 8;21(25-26):4003-10. 12. Berman JM. When antivaccine sentiment turned violent: the Montréal Vaccine Riot of 1885. CMAJ. 2021 Apr 6;193(14):E490-E492. 13. Fitzpatrick M. The Cutter Incident: How America’s First Polio Vaccine Led to a Growing Vaccine Crisis. J R Soc Med. 2006 Mar;99(3):156. 14. Fox GJ, Orlova M, Schurr E. Tuberculosis in Newborns: The Lessons of the ”Lübeck Disaster” (1929-1933). PLoS Pathog. 2016 Jan 21;12(1):e1005271. 15. Sencer DJ, Millar J. Reflections on the 1976 Swine Flu Vaccination Program. Emerg Infect Dis. 2006;12(1):29-33. 07 16. Läkemedelsverket. Svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi (Ds 2020) [Internet]. Stockholm [2021 Dec 15]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/risker-med-vaccin/svininfluensan-pandemrix-ochnarkolepsi 17. Gunther M. Så lurade Andrew Wakefield världen om MPR-vaccinet. DN. 2021 Sep 19 18. Poland GA, Jacobson RM. The clinician’s guide to the anti-vaccinationists’ galaxy. Hum Immunol. 2012 Aug;73(8):859-66. 19. Boyd, K. Beyond politics: additional factors underlying skepticism of a COVID-19 vaccine. HPLS 2021; 43, 12. 20. M acDougall H, Monnais L. Vaccinating in the age of apathy: measles vaccination in Canada, 1963-1998. CMAJ. 2018 Apr 3;190(13):E399-E401. 9. 21. Harmsen IA, Mollema L, Ruiter RA, Paulussen TG, de Melker HE, Kok G. Why parents refuse childhood vaccination: a qualitative study using online focus groups. BMC Public Health. 2013 Dec 16;13:1183. 22. B aker J, Jhaveri R. Conversations with the editors: Promoting Science and Combating Anti-science: The Past and Present of the Antivaccine Movement. Clin Ther. 2020 Dec 42(12) 23. Shafer R.G. The mandatory vaccinations that triggered a riot in Montréal in 1885. Washington Post [Internet]. 2021 Aug 10 [2021 Dec 11]. 24. H oller K, Scalzo A. ”I’ve heard some things that scare me”. Responding with empathy to parents’ fears of vaccinations. Mo Med. 2012 Jan-Feb;109(1):10-3, 16-8. 25. S arkanen T, Alakuijala A, Julkunen I, Partinen M. Narcolepsy Associated with Pandemrix Vaccine. Curr Neurol Neurosci Rep. 2018 Jun 1;18(7):43. 26. Jegede AS. What led to the Nigerian boycott of the polio vaccination campaign? PLoS Med. 2007 Mar;4(3):e73. 27. Mohammed A, Tomori O, Nkengasong J.N. Lessons from the elimination of poliomyelitis in Africa. Nat Rev Immunol. 2021; 21: 823–828. 28. Salzinger C. Coronatrötta tyskar. SR. 2021 Mar 26 29. Nevéus I. Så blev pandemin ett lyft för USA:s radikala antivaccinrörelse. DN. 2021 Dec 16:26 30. M otta M, Callaghan T, Sylvester S. Knowing less but presuming more: Dunning-Kruger effects and the endorsement of antivaccine policy attitudes. Soc Sci Med. 2018 Aug;211:274-281. 31. Germani F, Biller-Andorno N. The anti-vaccination infodemic on social media: A behavioral analysis. PLoS One. 2021 Mar 3;16(3):e0247642. 32. Coronavirus disease (Covid-19): Hydroxychloroquine [Internet]. WHO. 2021 Apr 30. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/coronavirus-disease-(covid-19)-hydroxychloroquine

#2 2022

Immunsystemet, som till 70-80 procent finns i tarmen, är beroende av sammansättningen av tarmfloran. Tarmfloran kommunicerar via immunsystemets cytokiner med kroppens övriga immunceller. Dessa finns bland annat i tarmväggen och i hjärnans lymfatiska vävnad vid blodhjärnbarriären. Foto: Canstock, arkiv. 42

#2 2022

Vilka kommunicerande vägar finns det i Tarm-Hjärn-Axeln? Det centrala nervsystemet, perifera nervsystemet och nervplexa i tarmen har samma embryonala ursprung. Nerverna i buken har även kallats för vår andra hjärna. Hjärnorna kommunicerar med varandra på flera sätt. Det sker genom nerver, hormoner och cytokiner. När vi blir upprörda och arga, kan det knyta sig i magen. Vi kan även få fjärilar i magen vid plötsligt påkommande oro.

Vagusnerven, den 10:e hjärnnerven, har kallats för motorvägen till buken. Den försörjer alla tarmar, levern och bukspottkörteln med nervsignaler och sänder information dit och åter till hjärnan. Ett annat kommunikationssätt är neuropeptiderna, som är ett slags hormoner. De viktigaste är serotonin, dopamin, acetylcholin och GABA, som produceras i högre eller mindre grad med hjälp av mikrobiomet. En tarm med rubbad tarmflora leder till låga nivåer av serotonin, som till 90 procent produceras i tarmen. Fokus bör ligga på behandling av rubbningar i tarmen. En studie visar att tillförsel av lactobaciller minskar de depressiva symtomen.¹ Upptag i tarmen av den essentiella aminosyran tryptofan behövs också för att göra serotonin. Man kan rekommendera

diet rik på tryptofan och kosttillägg av tryptofan. Det viktigaste är således att behandla tarmrubbningarna. Den vanligaste åtgärden är dock förskrivning av SSRIpreparat - Selective Serotonin Reuptake Inhibitor. De sparar redan befintligt serotonin, men ökar inte produktionen i tarmen. Vanliga biverkningar är diverse tarmbesvär, viktuppgång, darrningar, yrsel, illamående, muntorrhet och sexuella besvär. Efter utsättning kan kvarstående besvär som yrsel, illamående, dimsyn, huvudvärk, parestesier, oro, irritabilitet och sömnrubbningar kvarstå flera månader. Sällsynt kan det uppkomma ett kvarstående serotonergt syndrom med tremor, irritabilitet, gastrointestinala besvär och rastlöshet.² Man kan även erbjuda alternativ behandling med KBT och psykologisk behandling. Immunsystemet, som till 70-80 procent finns i tarmen, är beroende av sammansättningen av tarmfloran. Tarmfloran kommunicerar via immunsystemets cytokiner med kroppens övriga immunceller. Dessa finns bland annat i tarmväggen och i hjärnans lymfatiska vävnad vid blodhjärnbarriären. Det går ca 200 000 bakterier per immuncell. Bakterierna lär fungera som immuncellens ögon och öron och meddelar om det dyker upp något främmande, som skall åtgärdas. Det är således ett intimt samarbete mellan mikrobiomet och immunsystemet.

Lipopolysackariderna (LPS) från de inflammationsframkallande bakterierna läcker ut i blodet och dessutom alla de icke kroppsegna molekyler, som vi får i oss via maten. #2 2022

Födoämnesintoleranser

Bör vara försiktiga med fet mat

Sammansättningen av tarmens bakterieflora är helt avgörande för hur barriären mellan tarmen och den övriga kroppen fungerar. Om de s.k. goda bakterierna minskar och de gram-negativa LPS-producerande bakterierna tar över, inflammeras tarmväggen och den blir hyperpermeabel. Vi får populärt kallat en leaky gut. Detta innebär att lipopolysackariderna (LPS) från de inflammationsframkallande bakterierna läcker ut i blodet och dessutom alla de icke kroppsegna molekyler, som vi får i oss via maten. Större partiklar läcker ut genom tarmväggens större hål. Våra immunceller aktiveras och sänder ut cytokiner, som är inflammationsdrivande. Det adaptiva immunförsvaret bildar antikroppar, IgG. De reagerar på olika födoämnen och vi utvecklar födoämnesintoleranser. Det innebär att vi oftast får besvär av det, som vi äter mycket och ofta av.3,4 Många upplever gasbesvär, svullnad i buken, kramper, smärtor, rapningar, halsbränna, förstoppning även lös avföring och t o m diarré. Besvären kommer oftast ett par timmar efter matintag, men kan dröja flera dagar, vilket gör det extra svårt att hitta sambandet. Diagnosen blir IBS, Irritable Bowel Syndrome, vilket är en uteslutningsdiagnos. Man talar om ”loss of tolerance”.5,6 Det innebär utveckling av inflammatoriska sjukdomar, allergier och autoimmuna sjukdomar. Vårt immunsystem reagerar på molekyler som egentligen inte innebär något hot. Normalt sett skall vi inte få besvär av ägg, mjölkprodukter och spannmål, vilket är det vanligaste. Ofta utsträcker sig intoleransen till en rad andra ämnen såsom frukter och grönsaker, vilket gör att mångfalden av mat kan minska drastiskt. Ju snävare vårt matval blir, desto snävare blir mångfalden av mikrober och ju större plats får inflammationsskapande bakterier. Vi kommer in i en ond cirkel. Tarmen behöver bli tät och mångfalden av goda bakterier behöver öka. Viktigt att inte bara ge plats för de goda bakterierna utan också få dem att överleva och trivas genom att tillföra dem rätt sorts mat, prebiotika. Vid fysisk och mental stress fungerar vagusnerven sämre, eftersom den får stå tillbaks för stresshormonerna kortisol och adrenalin, som sätter kroppen i alarmberedskap.

Tarmrörelserna med MMC -det Migrerande Motor Complexet- förlamas. Detta minskar flödet av matsmältningssubstanserna saltsyra, galla och enzymer, som skulle ha sönderdelat maten i små delar, för att lätt passera mellan tarmväggens epitelceller. Reflux i form av sura uppstötningar och halsbränna, misstolkas oftast som ett överskott av saltsyra. Patienten får diagnosen GERD -Gastric Esophagal Reflux Disease.7 Följden blir att man förskriver PPI (Proton Pump Inhibitor) eller antihistamin- läkemedel för att minska saltsyreproduktionen. Orsaken ligger dock i en rubbad tarmflora (dysbios) med gasbildning och ett förlångsammat MMC. Diabetiker, som har en nervpåverkan, får även en gastropares, dvs en magsäck som inte tömmer sig som den ska.8 Behandling med PPI är direkt kontraproduktivt, eftersom brist på saltsyra hämmar nedbrytningen av proteiner och i förlängningen frisättningen av enzymerna från bukspottkörteln och gallblåsans tömning av leverns produktion av galla. Den som fått gallblåsan bortopererad kan inte snabbt få fram samma mängd galla, som en som har kvar gallblåsan. Gallblåseopererade personer kan ha samma bukbesvär som före operationen och bör vara försiktiga med fet mat. Gallsekretionen kan stimuleras på olika sätt.

Tarm-Hjärn-Axeln har tvåvägskommunikation genom vagusnerven, genom neuropeptider och genom immunsystemets cytokiner. Lymfatisk vävnad vid blodhjärnsbarriären och tarmväggen kommunicerar via cytokiner. 44

#2 2022

Typiska symtom på hjärninflammation

Inflammation av hjärncellerna, neuronen, kan uppkomma efter ett direkt slag mot hjärnan, vilket orsakar en hjärnskakning. Inom vissa idrotter såsom ishockey, rugby, fotboll och boxning är dessa trauman välkända.9 Inflammatoriska processer uppkommer även efter infektioner av virus och bakterier, exempelvis encephalit orsakad av virusinfektionen TBE, Tick-Born Encephalitis. Mindre känt är de inflammationsskapande agens, som når hjärnan via blodomloppet p g a en hyperpermeabel tarm. Ett aktiverat immunsystem skickar cytokin-signaler från tarmen till hjärnan. Typiska symtom på hjärninflammation är hjärndimma, extrem trötthet, depression, oro, påverkat korttidsminne och yrsel. Även det perifera nervsystemet drabbas med symtom som myrkrypningar, muskelryckningar, svaghet och balanssvårigheter. Se schematisk bild! Mikroglia-aktivering är ett relativt nytt begrepp. Det innebär att hjärnans lymfatiska celler, mikrogliacellerna, får impulser från olika håll för att mobilisera ett försvar. Impulserna kommer från basala fysiologiska förhållanden såsom brist på adekvat syretillgång till hjärnan och tillräckligt med fungerande röda blodkroppar att transportera syret. En inflammation i de lymfatiska vävnaderna vid blodhjärnbarriären och tarmbarriären ökar genomsläppligheten och förstör den naturliga slutnings-mekanismen i epitelcellerna. Det leder till en hyperpermeabilitet, såväl i tarmen som över blodhjärnbarriären, läckande tarm och läckande hjärna.10,11 Haptener är en sammansmältning av en bärarmolekyl och ett kroppseget protein. Detta leder till att immuncellerna inte känner igen denna sammansatta molekyl och attackerar även den egna kroppsvävnaden. Antikroppar bildas således mot våra egna proteiner. Vi får en autoimmun reaktion. Antikropparna tar sig igenom blodhjärnbarriären, som redan är inflammerad och fortsätter att angripa frisk vävnad.12 Ett exempel är reaktionen mot

Modell för hur inflammation uppkommer i hjärnan. Immuncellerna mikroglia aktiveras av den lokala lymfatiska vävnaden vid blodbarriären.

myelin vid multipel scleros, som är en neurologisk autoimmun sjukdom.13,14 Generellt kan man säga att ett rubbat immunsystem kan visa sig som kvarstående svullnad och smärta, kroniska infektioner, allergier och olika autoimmuna såsom multipel scleros, reumatoid artrit, Crohns sjukdom, ulcerös colit, lupus, diabetes typ 1, astma och Guillain Barré’s syndrom. Som vi ser finns det ett flertal tvåvägsförbindelser mellan tarmen och nervsystemet och immunsystemet. Det innebär att en hjärnskada inte bara ger neurologiska symtom utan även tarmsymtom.15 Å andra sidan kan celiaki som per definition ger en hyperpermeabilitet i tarmen ge

neurologiska symtom.16 Exempelvis har det visat sig att barn med ADHD och autism oftast har magtarmbesvär på grund av glutenintolerans, vilket är den vanligaste orsaken till hyperpermeabilitet.17 AGNETA SCHNITTGER Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Certifierad i funktionsmedicin. Bor i La Reunion Frankrike.

Referens: 1. The intestinal microbiota: A new player in depression? M.MeyrelaL.VarinbB.DetaintcdF.Mouaffakcd https://doi.org/10.1016/j. encep.2017.03.005 2. https:// lakartidningen.se 2009/ 2 3. www.Imupro.fr 4. https://amodomedical.se 5. Gaby AR. The role of hidden food allergy/intolerance in chronic disease. Altern Med Rev. 1998 Apr;3(2):90-100. PMID: 9577245. 6. Zhang, P., Lu, Q. Genetic and epigenetic influences on the loss of tolerance in autoimmunity. Cell Mol Immunol 15, 575–585 (2018). https://doi.org/10.1038/cmi.2017.137 7. https: //www.internetmedicin.se Gastroesofageal refluxsjukdom 8. Diabetes - Gastropares vid diabetes DocPlus-ID: DocPlusSTYR-11490 Version: 3, Godkänt den: 2020-10-08 Ansvarig: Jarl Hellman Gäller för: Region Uppsala 9. Lexell, J, Tegner Y.Department of Health Sciences Medical Science. Svensk idrottsmedicin, ISSN 1103-7652, Vol. 20, no 3, p. 4-11 10. Pascoal TA, Benedet AL, et al,. Microglial activation and tau propagate jointly across Braak stages. Nat Med. 2021 Sep;27(9):1592-1599. doi: 10.1038/s41591-021-01456-w. Epub 2021 Aug 26. Erratum in: Nat Med. 2021 Nov;27(11):2048-2049. PMID: 34446931. 11. Salter, M. W. & Stevens, B. Microglia emerge as central players in brain disease. Nat. Med. 23, 1018–1027 (2017). 12. Divkovic M, Pease CK, Gerberick GF, Basketter DA. Hapten-protein binding: from theory to practical application in the in vitro prediction of skin sensitization. Contact Dermatitis. 2005 Oct;53(4):189-200. doi: 10.1111/j.0105-1873.2005.00683.x. PMID: 16191014. 13. Raine CS, Traugott U. The pathogenesis and therapy of multiple sclerosis is based upon the requirement of a combination of myelin antigens for autoimmune demyelination. J Neuroimmunol. 1982 Jan;2(1):83-91. doi: 10.1016/0165-5728(82)90077-7. PMID: 6185537. 14. https://sante.lefigaro.fr/article/sclerose-en-plaques-quand-le-systeme-immunitaire-attaque-le-systeme-nerveux 15. H oulden A, Goldrick M, et al. Brain injury induces specific changes in the caecal microbiota of mice via altered autonomic activity and mucoprotein production. Brain Behav Immun. 2016 Oct;57:10-20. doi: 10.1016/j.bbi.2016.04.003. Epub 2016 Apr 6. PMID: 27060191; PMCID: PMC5021180. 16. http://dx.doi.org/10.1136/pmj.78.921.393 Neurological complications of coeliac disease 17. Kedem S, Yust-Katz S, Carter D, et al. Attention deficit hyperactivity disorder and gastrointestinal morbidity in a large cohort of young adults. World J Gastroenterol. 2020;26(42):6626-6637. doi:10.3748/wjg.v26.i42.6626

#2 2022

Bayers nya behandling Kerendia® (finerenon) är godkänd i EU för vuxna patienter med kronisk njursjukdom och typ 2 diabetes Kerendia är den första icke-steroidala, selektiva mineralokortikoidreceptor (MR) antagonist som visar positiva njuroch kardiovaskulära (CV) resultat hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD) i kombination med typ 2-diabetes (T2D). 2

Gregor Guron, adjungerad professor och överläkare i Njurmedicin vid Sahlgren ska Universi tetssjukhuset. Foto: Arkivbild.

Godkännandet är baserat på resultaten från FIDELIODKD-studien, en fas III-studie som undersöker effektiviteten och säkerheten för finerenon med avseende på njuroch CV-utfall hos patienter med kronisk njursjukdom i kombination med T2D.2 Efter godkännandet av finerenon av US Food and Drug Administration, inkluderades finerenon nyligen i det nyinrättade avsnittet ”Chronic Kidney Disease and Risk Management” inom behandlingsriktlinjerna från American Diabetes Association (ADA), med en grad A-rekommendation för patienter med CKD och T2D som löper ökad risk för kardiovaskulära händelser eller CKD-progression.3 Hopp för patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom

”Diabetes är den klart vanligaste orsaken till njursvikt globalt och i Sverige. Patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom har dessutom en mycket hög kardiovaskulär risk. Behandling med finerenon bromsar försämringen av njurfunktionen och minskar risken för njursvikt hos patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom. Dessutom minskar finerenon risken för kardiovaskulära komplikationer. Godkännandet av finerenon i Europa är därför goda nyheter som ger ytterligare hopp för patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom”,2,4 säger Gregor Guron, adjungerad professor och överläkare i Njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Även när blodsockernivåerna och blodtrycket är välkontrollerade är risken för kardiovaskulär mortalitet 46

#2 2022

och morbiditet samt progression av njursjukdom fortsatt hög hos dessa patienter.5,6 Finerenon är den första första icke-steroidala, selektiva mineralokortikoidreceptor (MR) antagonist, som specifikt har utvecklats som en ny behandling för att undvika ytterligare njurskador hos patienter, genom att rikta in sig på en grundorsak till sjukdomsprogression som för närvarande inte adresseras med tillgängliga behandlingar. Kronisk njursjukdom vid typ 2-diabetes

Finerenon skiljer sig från befintlig CKD i T2D-behandlingar.7,8 Det verkar genom att blockera överaktivering av mineralokortikoidreceptorn (MR), vilket tros bidra till CKD-progression och kardiovaskulär skada.2,7,8,9,10,11,12 ”Den oroväckande verkligheten är att kronisk njursjukdom vid typ 2-diabetes är den främsta orsaken till en njursjukdom i slutstadium, vilket innebär att njurarna inte längre stödjer kroppens behov och det krävs dialys eller en njurtransplantation för att överleva.13,14 Tidig intervention bidrar till en bättre prognos, och det är nyckeln för att förhindra ytterligare skador på slutorganen genom att minska risken för njurfunktionsförlust”,15,16 säger Dr. Michael Devoy, Chief Medical Officer, Bayer AG and Head of Medical Affairs and Pharmacovigilance for Pharmaceuticals Division. ”Godkännandet av finerenon erbjuder läkare en ny väg att skydda dessa sårbara patienter genom att minska risken för kardiovaskulära händelser och fördröja utvecklingen av njursjukdom.”2,4 Godkännandet av finerenon i EU är baserat på resultaten från den pivotala fas III-studien FIDELIO-DKD2 som presenterades vid American Society of Nephrologys (ASN) Kidney Week 2020 och samtidigt publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) i oktober 2020. I juli 2021 godkändes finerenon av US Food and Drug Administration (FDA) baserat på de positiva resultaten från fas III-studien FIDELIO-DKD.2 I december 2021

fick finerenon en grad A-rekommendation i de nya behandlingsriktlinjerna från American Diabetes Association (ADA), ”Standards of Medical Care in Diabetes 2022” för behandling av patienter med CKD och T2D som löper ökad risk för kardiovaskulära händelser, CKDprogression eller inte kan använda en Natrium-glukos

cotransporter 2 (SGLT2)-hämmare.3 Ansökan om försäljningstillstånd för Finerenon har också lämnats in i flera andra länder världen över och dessa är för närvarande under granskning. Källa: Bayer AB

Referenser: 1. [Package Insert Placeholer] 2. Bakris G et al. Effect of Finerenone on Chronic Kidney Disease Outcomes in Type 2 Diabetes. New England Journal of Medicine. 2020. 383, 2219-2229. 3. American Diabetes Association Professional Practice Committee. Chronic kidney disease and risk management: Standards of Medical Care in Diabetes—2022. Diabetes Care 2022. 45(Suppl.1): S175–S184. 4. Ruilope L M et al. Design and Baseline Characteristics of the Finerenone in Reducing Cardiovascular Mortality and Morbidity in Diabetic Kidney Disease Trial. American Journal of Nephrology. 2019. 50(5), 345-356. 5. Anders, H J, et al. CKD in diabetes: diabetic kidney disease versus nondiabetic kidney disease. Nature Reviews Nephrology. 2018. 14, 361–377. 6. Thomas M C, et al. Diabetic kidney disease. Nature Reviews Disease Primers. 2015. 1, 1-20. 7. Kolkhof P et al. Finerenone, a novel selective nonsteroidal mineralocorticoid receptor antagonist protects from rat cardiorenal injury. Journal of Cardiovascular Pharmacology and Therapeutics. 2014. 64, 69-78. 8. Bakris G et al. Design and Baseline Characteristics of the Finerenone in Reducing Kidney Failure and Disease Progression in Diabetic Kidney Disease Trial. Journal of the American Society of Nephrology. 2019. 50(5), 333-344. 9. Alicic R Z et al. Diabetic Kidney Disease: Challenges, Progress, and Possibilities. Clinical Journal of the American Society of Nephrology. 2017. 12(12), 2032–2045. 10. Bauersachs J, et al. Mineralocorticoid receptor activation and mineralocorticoid receptor antagonist treatment in cardiac and renal diseases. Journal of Hypertension. 2015. 65, 257-263. 11. Black L M, et al. Renal Inflammation and Fibrosis: A Double-edged Sword. Journal of Histochemistry and Cytochemistry. 2019. 67(9), 663-681. 12. Kolkhof P et al. Steroidal and Novel Non-steroidal Mineralocorticoid Receptor Antagonists in Heart Failure and Cardiorenal Diseases: Comparison at Bench and Bedside. Heart Failure. Handbook of Experimental Pharmacology. 2017. 243, 271-305. 13. Doshi S M, et al. Diagnosis and Management of Type 2 Diabetic Kidney Disease. Clinical Journal of the American Society of Nephrology. 2017. 12(8), 1366-1373. 14. Kidney Fund.org. Kidney Failure. Available at: https://www.kidneyfund.org/kidney-disease/kidney-failure/. [Last accessed: January 2022]. 15. KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. Kidney International. 2013. 3, 1-150. 16. Sprangers B, et al. Late referral of patients with chronic kidney disease: no time to waste. Mayo Clinic Proceedings. 2006.81(11), 1487-94.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#2 2022

Ökad risk för psykofarmaka efter sexuella trakasserier på jobbet Foto: Unsplash

Sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Det visar en studie från Karolinska Institutet som nyligen publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

Katrina Blin dow, doktorand. Foto: Ulf Sirborn.

Vi vet från tidigare studier att det finns ett samband mellan sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen och psykisk ohälsa. Det nya i vår studie är att vi även ser en ökad risk för förskrivning av psykofarmaka över tid, vilket tyder på allvarliga och långvariga psykiska besvär, säger Katrina Blindow, doktorand vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare. I studien rapporterade i genomsnitt 5,2 och 7,5 procent av över 23 000 deltagare att de utsatts för sexuella respektive genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen under de senaste 12 månaderna. Genusbaserade trakasserier innefattar icke-sexualiserande, nedvärderande beteenden och uttalanden kopplade till kön. Enkäterna samlades in mellan 2005 och 2013 via Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar och representerade ett slumpmässigt urval av den arbetande befolkningen i Sverige. Via läkemedelsregistret kopplade forskarna svaren till deltagarnas

uttag av antidepressiva och ångestdämpande läkemedel under upp till nio år. Högre risk att använda psykofarmaka

Analysen visade att personer som rapporterade att de utsatts för sexuella eller genusbaserade trakasserier hade drygt 20 procent högre risk att använda antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel än personer som inte drabbats. Personer som rapporterade utsatthet för både sexuella och genusbaserade trakasserier hade 31 procent ökad risk för användning av dessa läkemedel. Det fanns ingen skillnad i sambanden mellan kvinnor och män. Studien kan inte fastställa något orsakssamband och forskarna noterar att andra faktorer än de man tagit hänsyn till kan påverka kopplingen. – Resultaten tyder på att sexuella och genusbaserade trakasserier kan ha varaktiga konsekvenser för de utsatta. Det behövs därför bättre kunskap inom hälso- och sjukvården om att sådana trakasserier i arbetet kan ge upphov till allvarlig psykisk ohälsa. Utöver att de akuta psykiska besvären behandlas med läkemedel kan de utsatta behöva stöd med att ändra en ohållbar arbetssituation, säger Katrina Blindow. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Sexual and gender harassment and use of psychotropic medication among Swedish workers: a prospective cohort study”, Katrina Julia Blindow, Johan Paulin, Linda Magnusson Hanson, Kristina Johnell, Anna Nyberg, Occupational and Environmental Medicine, online 10 mars, 2022, doi: 10.1136/oemed-2021-108087 Studien genomfördes i samverkan mellan forskare från Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms universitet, med finansiering från Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (Forte) och Vetenskapsrådet.

#2 2022

Adapt Anti Stress – direkt hjälp vid stresskänslan.

Ökar motståndskraften mot stress och oro Stärker den mentala kapaciteten

BASERAT PÅ

Stärker koncentrationsförmågan

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

SVENSK,

Snabbverkande Patenterad, kliniskt dokumenterad, svensk forskning Vegansk Adapt Anti Stress hjälper snabbt vid stress. En skräddarsydd kombination av antistressämnen som ashwagandha, det patenterade extraktet Adapt232S, det unika kamomillextraktet SHC1 samt magnesium hjälper kroppen att hantera stress och oro bättre. Anledningen är att dessa ämnen medverkar till normal omsättning av stresshormonet kortisol. Likaså bidrar de till nervsystemets normala funktion vid stress samtidigt som produktionen av kortisol i binjurarna normaliseras. mattning samt ökad mental och fysisk förmåga. Välj mellan flytande Quick Shot eller kapslar för dagligt intag.

Adapt Anti Stress hittar du hos:

Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95. Rkommenderad dagsdos bör inte ö bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

#2 2022

Cellprover från livmoderhalsen kan upptäcka risk för bröstoch äggstockscancer Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröstoch äggstockscancer. Resultaten har presenterats i tidskriften Nature Communications.

Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare. Gynekologiska cellprover används i dag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Upptäckten har möjliggjort tidig behandling och drastiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer de senaste årtionden. Nu hoppas forskare kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för andra cancerformer. Möjlighet att arbeta förebyggande

Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

I studierna analyserade forskarna så kallade epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga förändringar i genuttryck som påverkats av faktorer som miljö, livsstil och åldrande. Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska. Hög träffsäkerhet

Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer. Våra resultat hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och vi ser fram emot att validera dessa initiala fynd i kliniska studier på ett stort antal kvinnor, säger Martin Widschwendter, professor vid University of Innsbruck, Österrike, och University College London, Storbritannien, samt gästprofessor vid Karolinska Institutet, i en nyhetsartikel från The Eve Appeal.

Joakim Dillner, professor. Foto: Ulf Sirborn.

Kristina Gem zell Danielsson, professor. Foto: Ulf Sirborn.

Källa: Karolinska Institutet

Publikationer The WID-BC-index identifies women with primary poor prognostic breast cancer based on DNA methylation in cervical samples, James E Barrett et al, Nature Communications, online 1 februari 2022, doi: 10.1038/s41467-021-27918-w The DNA methylome of cervical cells can predict the presence of ovarian cancer, James E Barrett et al, Nature Communications, online 1 februari 2022, doi: 10.1038/s41467-021-26615-y Forskningen har delvis finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020 Research and Innovation Programme, välgörenhetsorganisationen The Eve Appeal och Europeiska Vetenskapsrådet (ERC).

#2 2022

”Vi tror att darolutamid har potential att bli ett grundläggande läkemedel för lämpliga prostatacancerpatienter. Vi är fast beslutna att göra detta potentiella nya behandlingsalternativ i mHSPC tillgängligt för patienter och deras behandlande läkare, och vi strävar därför efter snabbast möjliga regulatoriska tidslinjer.” Foto: Unsplash

Ny studie visar på ökad överlevnad hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer Resultat från Fas III-studien ARASENS har visat att användningen av den orala androgenreceptor-hämmaren (ARi) darolutamid i kombination med androgendeprivationsterapi (ADT) och docetaxel, signifikant ökade den totala överlevnaden (OS) hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) jämfört med ADT enbart i kombination med docetaxel. 52

#2 2022

Darolutamid i kombination med ADT och docetaxel minskade signifikant risken för dödsfall med 32,5 % jämfört med ADT i kombination med docetaxel (HR=0,68, 95 % CI 0,57-0,80; P<0,001). Vid brytdatumet för den primära analysen (25 oktober 2021) var medianbehandlingstiden längre för darolutamid i kombination med ADT och docetaxel (41,0 månader) jämfört med ADT i kombination med docetaxel (16,7 månader). Darolutamid i kombination med ADT och docetaxel visade

också konsekventa fördelar för sekundära effektmått och förspecificerade undergrupper. Antalet biverkningar (AE) ökade inte vid tillsats av darolutamid. Dessa resultat presenterades vid ASCO GU Cancers Symposium 2022 och publicerades samtidigt i The New England Journal of Medicine. ”De data som presenterats på ASCO-GU kongressen i San Fransisco är av mycket stort intresse för våra svenska patienter. Dagens riktlinjer rekommenderar i första hand kastrationsbehandling kombinerat med docetaxel vid metastaserad prostatacancer i första linjen. Denna behandling utgör kontrollarmen i den aktuella studien som övertygande visar att om man lägger till darolutamid till denna behandling så får man en förbättrad överlevnad på drygt 32 %. Studien visar att kombinationsbehandling fungerar vid metastaserad prostatacancer och kommer att öppna upp fältet för studier av ytterligare nya kombinationsbehandlingar”, säger Jan-Erik Damber, Överläkare och Senior professor i Urologi vid Göteborgs Universitet. Grundläggande läkemedel

”Med ARASENS-resultaten i mHSPC som tillägg till befintliga Fas III ARAMIS-data i icke-metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC), har darolutamid nu visat positiva data i två centrala kliniska prövningar för patienter i dessa stadier av prostatacancer,” säger Robert LaCaze, Member of the Executive Committee of Bayer AG’s Pharmaceutical Division and Head of the Oncology Strategic Business Unit. ”Vi tror att darolutamid har potential att bli ett grundläggande läkemedel för lämpliga prostatacancerpatienter. Vi är fast beslutna att göra detta potentiella nya behandlingsalternativ i mHSPC tillgängligt för patienter och deras behandlande läkare, och vi strävar därför efter snabbast möjliga regulatoriska tidslinjer.” ARASENS är den enda randomiserade, dubbelblinda pivotala studien som är prospektivt utformad för att jämföra användningen av en andra generationens ARi i kombination med ADT och docetaxel med ADT enbart i kombination med docetaxel (som enligt riktlinjer rekommenderas som standard-of-care) i mHSPC.

Detaljerade resultat från ARASENS

Den signifikanta förbättringen av totalöverlevnad (OS) observerades trots avsevärt högre användning av efterföljande systemiska antineoplastiska terapier (såsom abirateron, enzalutamid, cabazitaxel, docetaxel, radium-223 diklorid, sipuleucel-T, lutetium-177 PSMA eller apalutamid) bland patienter som fick ADT som gick in i follow-up (75,6 %) jämfört med gruppen som fick darolutamid plus ADT och docetaxel (56,8 %). ARASENS-data visade också konsekventa förbättringar av viktiga sekundära effektmått inklusive fördröjning av tiden till CRPC jämfört med placeboarmen (HR=0,36, 95% CI 0,30-0,42; P<0,001). Darolutamid i kombination ADT och docetaxel förlängde också signifikant tiden till smärtprogression jämfört med ADT i kombination med docetaxel (HR=0,79, 95 % KI 0,660,95; P=0,01), tid till första symtomatisk skeletthändelse (SSE) (HR=0,71, 95 % KI 0,54-0,94; P=0,02) och tid till initiering av efterföljande systemisk antineoplastisk terapi (HR=0,39, 95% CI 0,33-0,46; P<0,001). Behandlingsrelaterade biverkningar (TEAE) var likartade mellan behandlingsarmarna. De vanligaste TEAE (≥10%) var högst under den överlappande docetaxelbehandlingsperioden för båda armarna och minskade progressivt därefter. De vanligaste rapporterade biverkningarna i behandlingsarmarna (darolutamid plus ADT och docetaxel kontra ADT plus docetaxel) var alopeci (40,5 % respektive 40,6 %), neutropeni (39,3 % respektive 38,8), trötthet (33,1 % och 32,9 %). respektive) och anemi (27,8 % respektive 25,1 %). Biverkningar av grad 3 eller 4 rapporterade hos 66,1 % jämfört med 63,5 % av patienterna berodde huvudsakligen på neutropeni (33,7 % respektive 34,2 %), vilket är en välkänd effekt av docetaxelbehandling. Allvarliga biverkningar (SAEs) förekom hos 44,8 % jämfört med 42,3 % av patienterna, och TEAEs som ledde till att behandlingen avbröts förekom hos 13,5 % jämfört med 10,6 % av patienterna. Biverkningar av specifikt intresse hos patienter som behandlats med ARIs för prostatacancer, såsom trötthet, fall, frakturer, mental funktionsnedsättning och kardiovaskulära händelser, var likartade mellan studiearmarna.

Jan-Erik Dam ber. Överläkare och Senior professor i Urologi.

Källa: Bayer

Data från fas III studien ARASENS presenterades vid ASCO GU Cancers Symposium 17 februari 2022. Om ARASENS studien ARASENS-studien är en multicenter, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad fas III-studie, som var prospektivt utformad för att undersöka effeken och säkerheten av darolutamid, en androgenreceptorhämmare (ARi), plus androgendeprivationsterapi (ADT) och kemoterapin docetaxel hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). Totalt 1 306 nydiagnostiserade patienter randomiserades i förhållandet 1:1 för att få 600 mg darolutamid två gånger dagligen, eller matchande placebo, i kombination med ADT och docetaxel. Det primära effektmåttet för denna studie var total överlevnad (OS). Sekundära effektmått inkluderade tid till kastrationsresistent prostatacancer (CRPC), tid till smärtprogression, tid till första symptomatisk skeletthändelse (SSE), tid till initiering av efterföljande anticancerterapi, allt mätt med 12-veckorsintervaller, såväl som biverkningar (AE) som ett mått på säkerhet och tolerabilitet. Om Nubeqa™ (darolutamid) Darolutamid är en androgenreceptorhämmare (AR-hämmare) med en flexibel polärsubstituerad pyrazolstruktur som med hög affinitet binder direkt till androgenreceptorns ligandbindande domän. Den låga potentialen för penetrering av blod-hjärnbarriären för darolutamid stöds av prekliniska modeller och neuroimaging data hos friska människor. En låg penetration av blod-hjärnbarriären skulle förklara den övergripande låga förekomsten av biverkningar på det centrala nervsystemet (CNS)-relaterade (AEs) jämfört med placebo som sågs i fas III-studien ARAMIS. Produkten är godkänd under varumärket Nubeqa™ på mer än 60 marknader runt om i världen, inklusive USA, EU, Japan, Kina behandling av vuxna män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk för att utveckla metastaserad sjukdom.

#2 2022

DEBATT

Genmäle mot artiklar av Hanne Kjöller i forumet Kvartal den 6 respektive 13 december 2021 Hanne Kjöller har på forumet Kvartal.se skrivit om post-covid.1,2 Hon argumenterar för att detta tillstånd skall betraktas som en kultursjukdom, d v s en sjukdom som i grunden inte är en följd av genomgången infektion med SARS CoV. 2 För att styrka denna argumentering görs jämförelse avseende symtombild från andra påstådda kultursjukdomar. Härvidlag involverar hon bl. a.misstankar om att det skulle kunna finnas något samband mellan amalgam-fyllningar i tänderna och sjukdomsbesvär, vilket hon kategoriskt avfärdar utan att ange grund för detta. Hennes kategoriska och grundlösa påståenden angående detta måste bemötas. Vi har skickat ett genmäle till Kvartal.se vilket de har avböjt att ta in, något som vi finner svårt att förstå och acceptera. Nedanstående text är samma text som vi erbjöd redaktionen på Kvartal.

Kjöller skriver så här: ”Idag råder i stort sett forskningskonsensus att det inte finns något samband mellan sjuklighet och tandfyllnadsmaterial.” Detta påstående är inte korrekt. Baserat på ett forskningsarbete som inleddes i mitten av 1980-talet och som bl. a. ledde fram till en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet visade vi att kvicksilver i ångform avges från amalgamfyllningar samt att det finns ett samband mellan amalgambelastning och halter av kvicksilver i olika vävnader, inklusive hjärna.3,4,5 Världsledande expertis

År 1985 tillsatte Socialstyrelsen en expertgrupp med uppgift att utreda eventuella risker vid lågdosexponering för kvicksilver inom tandvården. En av oss, Magnus Nylander, medverkade som författare i två kapitel i det underlag som gruppen hade för sina överväganden.6 Den ledande experten avseende kvicksilvers toxikologi i denna grupp var professor Lars Friberg som var en mycket framstående forskare. Han var bl. a. under 30 år föreståndare för 54

#2 2022

Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och hade lång erfarenhet av forskning kring tungmetallers toxicitet.7,8 Expertgruppen rapporterade sina slutsatser 1987. Bedömningen var bl. a. att eftersom kvicksilver är allergent kan det medföra immunologiska reaktioner och att detta innebär att det kan finnas en fraktion av befolkningen som är särskilt känslig. Vidare att det i vissa fall kan föreligga risk för hälsoeffekter vid exponering för metalliskt kvicksilver från amalgamfyllningar. –En av expertgruppens viktigaste slutsatser var att amalgam är ett ur toxikologisk synvinkel olämpligt tandfyllnadsmaterial.6 Detta var en bedömning som vid den tidpunkten nog måste sägas ha utgjort en betydande överraskning för många inom den dentala professionen. Ledande förlag inom vetenskap ger ibland ut standardverk inom metalltoxikologi. Till redaktionen för sådana utgåvor knyter förlagen då världsledande expertis som i sin tur tillfrågar utvalda forskare om de vill bidra med specifika avsnitt. I den utgåva i ämnet som kom ut på 1990-talet, Toxicology of Metals,9 ville redaktionen inkludera ett kapitel om möjliga hälsorisker kopplat till dentala amalgam. Undertecknade fick förtroendet att skriva detta avsnitt. Där konstaterade vi att det inte finns någon grund för påståenden om att dentala amalgam är säkra. Vidare att det som är känt om kvicksilveravgivning från dentala amalgam ger upphov till allvarlig oro. Det följer att det inte finns grund för att direkt avvisa påståenden från människor som anser sig utsatta för biverkningar från amalgam.10 Forskningsrådsnämnden (FRN) avrapporterade 1998 på uppdrag från regeringen sina slutsatser om eventuella hälsoeffekter till följd av kvicksilver från amalgam. Av en DN-artikel att döma tycks rapporteringen ha föregåtts av intern oenighet som försenade densamma.11 Det är ett intryck man också får när man läser det avsnitt där slutsatser och rekommendationer ges. Inledningsvis säger man med hänvisning till vissa tidigare källor att amalgam är säkert och att sällsynta bieffekter av amalgam inskränker sig

DEBATT

till munhålan. Detta sägs utan hänvisning till de rapporter och kunskapssammanställningar som man med anledning av uppdraget samlat in. Något lite senare i texten påpekar man att nyare data visar att variationen i känslighet för kvicksilver är betydande. Vidare sägs att en majoritet av ledamöterna i FRNs styrelse ställer sig bakom slutsatsen att ”förekomsten av personer med amalgamorsakad ohälsa kan inte uteslutas”. Några ledamöter går längre än så och bedömer att ”det finns en grupp av personer som lider av amalgamorsakad ohälsa. Storleken av denna grupp går ej i dagsläget att fastställa.”12 Bland undertecknarna finns inte någon som vi känner igen med meriter från forskning kring kvicksilver. Enligt DN-artikeln har dessa ledamöter underkänt det förslag till skrivelse till regeringen som utarbetats av FRNs huvudsekreterare Arne Jernelöv.11 Denne är en erfaren forskare som bl. a. arbetat med kvicksilvers toxikologi.13 Apropå konsensus, vilket Kjöller talar om, kan således noteras att FRN i sin rapportering till regeringen på ett utrymme av inte mer än två sidor lyckas ge uttryck för tre divergerande förhållningssätt till möjliga hälsorisker med amalgam. Öka kunskaperna om hälsoproblem

År 2002 beslutade regeringen att det skulle tillsättas en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att öka kunskaperna om hälsoproblem relaterade till amalgam och andra dentala material. Chefen för Socialdepartementet fick uppdrag att utse utredaren. Utredningens betänkande kom att publiceras i SOU 2003:53. Som ett led i arbetet beställde utredningen en miljömedicinsk riskanalys av professor Maths Berlin. Berlin fann att den säkerhetsmarginal man tidigare trodde sig ha haft till kvicksilverexponering från amalgam hade suddats ut.14 –Utredningens sammanfattande bedömning var att det finns starka skäl att misstänka att amalgam hos känsliga individer kan orsaka eller bidra till sjukdomssymtom.15 Maths Berlin var liksom Lars Friberg världsledande inom forskning kring tungmetallers toxikologi. Han var bl. a. ordförande i en arbetsgrupp (”Task Force”) inom WHO med uppgift att utarbeta ett kriteriedokument avseende oorganiskt kvicksilver.14 De ovan nämnda utredningarna och riskvärderingarna är förmodligen en del av bakgrunden till den utfasning av dentalt amalgam som skett från 1990-talet och framåt samt också att patienter som menade sig ha problem p g a amalgamfyllningar erbjöds möjlighet att få utbyte av sådana bekostat av Försäkringskassan, se även nedan. 2009 förbjöds amalgam som tandfyllnadsmaterial utom i vissa undantagssituationer.16 Från 2017 är det totalförbud.17

experter inom tungmetalltoxikologi. Utredningar som knappast kan vara svåra att hitta och ta del av. Kjöller redogör vidare för en intervju med den tidigare hänvisningstandläkaren John Bratel. Intervjun fokuserar på dennes erfarenhet som hänvisningstandläkare när det gällde bedömning av patienter som ansökt hos Försäkringskassan om att få amalgamsanering betald. Baserat på denna intervju skriver Kjöller följande: ”Uppgiften för hänvisningstandläkare och specialistläkaren var således inte att fastslå ett samband (som alltså inte fanns), utan att intyga att patientens besvär inte berodde på annan sjukdom. John Bratel säger att man med de offentligt finansierade amalgamsaneringarna legitimerade ett felaktigt orsakssamband. Och att behandlingen, bortsett från placeboeffekten, inte löst problemen” Förbättrad hälsa efter amalgamutbyte

Kjöller återkommer således här med ett mycket tvärsäkert påstående om (avsaknad av) ett samband mellan amalgam och ohälsa. Bratel har noterat att det finns patienter som får en förbättrad hälsa efter amalgamutbyte samtidigt som han enligt Kjöller uttalar sig tvärsäkert om hur orsakssambandet ser ut. Det ligger utanför ramen för ett forum som detta att göra en vetenskaplig översikt av tillgängliga studier om effekten av amalgamutbyte. Vi skall dock i detta ämne referera till en nyligen publicerad studie vilken letts av professor Lars Björkman vid Norges nationella enhet för utvärdering av eventuella biverkningar från dentala material (Dental Biomaterials Adverse Reaction Unit). Studien finansierades av Norges motsvarighet till Socialstyrelsen.18 Den nämnda studien har följt en grupp patienter med diffusa symtom vilka de själva misstänkt vara orsakade av amalgamfyllningar. De studerade patienterna har under kontrollerade former fått sina amalgamfyllningar utbytta. Denna grupp har jämförts med en grupp med likartade diffusa symtom fast utan misstanke om koppling till amalgamfyllningar. Bägge grupperna har följts i två år efter att patienterna inkluderades i studien, vilket för amalgampatienterna i typfallet innebar något mer än ett år från avslutad amalgamsanering. Uppföljning skedde baserat på etablerade frågeformulär kring självupplevd hälsa. Amalgampatienterna visade efter utbytet av amalgam en tydlig förbättring avseende både upplevd fysisk och mental hälsa. Någon sådan förbättring sågs inte hos jämförelsegruppen. För den som vill veta mer om effekter på hälsa av amalgamutbyte kan exempelvis diskussionen och referenslistan i denna publikation ge hänvisning till fler studier som visat likartade resultat. Se även SOU 2002:53.15

Uppseendeväckande

Kjöllers påstående rörande vetenskaplig konsensus är mycket starkt. Om man gör anspråk på vetenskaplighet så kräver ett sådant påstående antingen källhänvisningar eller en noggrann redovisning av de resonemang som ligger till grund för detsamma. Ingetdera ges av Kjöller. Påståendet är desto mer uppseendeväckande eftersom det inte alls står i överensstämmelse med utvärderingar och riskvärderingar som initierats av Sveriges regering och svensk myndighet. Vissa av dessa har gjorts med medverkan av svenska forskare som också var ledande internationella

Effekt av reducerad exponering

Eftersom det inte går att göra studier om effekten av amalgamutbyte placebokontrollerat så följer som noterats av författarna till studien ovan att förbättringen av hälsotillståndet kan vara en effekt av reducerad exponering för kvicksilver som ett resultat av behandlingen och/eller kanske en placeboeffekt. Från ett generellt perspektiv går det i dagens läge inte att på vetenskaplig grund avgöra mekanismen bakom förbättringar av hälsotillståndet efter amalgamsanering. Om vi skall ta Kjöller på orden så #2 2022

DEBATT

tycks dock Bratel veta säkert hur det ligger till med den saken, se citat ovan. Hur han skulle ha kommit fram till den av Kjöller redovisade ståndpunkten är för läsaren höljt i dunkel, men någon vetenskaplig grund för detta påstående finns som sagt inte. Kjöller uttrycker bekymmer över den mycket stora belastning på vården som följer med omhändertagandet av människor med ”tillstånd där man inte hittar någon bio-medicinsk förklaring till den vårdsökandes symtom”. Om vi tittar specifikt på kostnaderna för amalgamsanering så är dessa trots allt begränsade. Om en människa som byter ut amalgamfyllningar blir bättre kan nog kostnaden för amalgamutbyte sparas in och mer därtill genom minskad sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning. Dagens kunskapsläge

Vi har, baserat på redovisade källor, kortfattat redogjort för kunskapsläget kring möjliga hälsoproblem relaterade till dentalt amalgam. Vi bedömer att man kan dra följande slutsatser: - att amalgam är ett ur toxikologisk synvinkel olämpligt tandfyllningsmaterial, - att kvicksilver kan avges från dentalt amalgam i en omfattning som är ägnad att väcka oro, - att det finns anledning att misstänka att amalgam hos särskilt känsliga individer kan orsaka eller bidra till sjukdomssymtom och - att patienter med diffusa symtom som de misstänker beror på amalgamfyllningar inte sällan mår bättre efter amalgamsanering, men att det i dagsläget inte går att avgöra orsaken till en sådan förbättring.

Människan är både kropp och själ

Slutligen finns anledning att påpeka att människan är både kropp och själ. Ett ohälsotillstånd innefattar i de allra flesta fall både kroppsliga och psykiska delar. Att psykiska komponenter påverkar hur man hanterar en kroppslig sjukdom är självklart. Av detta följer att bara för att en psykisk komponent kan konstateras i ett sjukdomstillstånd, exempelvis hos patienter med besvär eventuellt härrörande från amalgam eller sena effekter av covid-infektion, så innebär det inte att en kroppslig orsak måste förkastas. Det är sällan antingen eller utan i de flesta fall både och. Detta bör man ha med sig både när man analyserar uppkomsten av ett visst ohälsotillstånd liksom i en behandlingssituation. Till sist en mer subjektiv synpunkt. Vi har uppfattat Kjöller som en skribent vilken många gånger på ett förtjänstfullt sätt tar sig an angelägna ämnen. Åtminstone avseende det i denna artikel aktuella ämnet tycks det dock uppenbart att Kjöllers kunskaper inte är i paritet med hennes kraftfulla ställningstagande. JAN AXEL WEINER Civilingenjör, teknisk fysik vid KTH Medicine kandidat vid Karolinska Institutet Ett flertal artiklar rörande kvicksilver i peer-granskade tidskrifter. MAGNUS NYLANDER Tandläkarexamen, Medicine doktorsexamen Vetenskapliga publikationer inom metalltoxikologi, kvicksilver och dentalt amalgam.

Referenser 1. https://kvartal.se/artiklar/postcovid/ 2. https://kvartal.se/artiklar/langtidscovid/ 3. Nylander M (1990) Accumulation and Biotransformation of Mercury and its Relationship to Selenium after Exposure to Inorganic Mercury and Methyl Mercury. A Study on Individuals with Amalgam Fillings, Dental Personnel, and Monkeys. Doktorsavhandling, Inst. för hygien/Institutet för Miljömedicin, IMM. Karolinska Institutet. 4. Clarkson, T W, Friberg, L, Hursh, J B & Nylander, M (1988). The prediction of intake of mercury vapor from amalgams. In :Biological Monitoring of Toxic Metals (Eds: T W Clarkson, L Friberg, G F Nordberg and P R Sager), pp. 247-260, Plenum Press, New York. 5. Weiner JA, Nylander M. An estimation of the uptake of mercury from amalgam fillings based on urinary excretion of mercury in Swedish subject. Sci Total Environ 1995; 168(3): 255-265. 6. Socialstyrelsen redovisar 1987:10. Kvicksilver/amalgam och hälsorisker. Rapport från Socialstyrelsens expertgrupp med uppgift att utreda effekter av lågdosexponering för kvicksilver. ISBN 91-38-09858-X. ISSN 0346-5799 7. https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/49F5BDCD25318B9BD11E876C8DF3F185/ S1832427400007489a.pdf/lars_friberg_19202006.pdf/ 8. https://ki.se/imm/om-institutet-for-miljomedicin/ 9. Toxicology of metals. CRC Press, Boca Raton Florida. 1995. Eds : Chang L, Magos L, Suzuki T 10. Weiner JA, Nylander M. Aspects on health risks of mercury from dental amalgam. In: Chang L, Magos L, Suzuki T, (Eds). Toxicology of metals. 1995, CRC Press, Boca Raton Florida. Chapter 30, sid 469-486. 11. https://www.dn.se/arkiv/inrikes/amalgam-kan-ge-barn-hjarnskador-forskningsradsnamnden-olamplig-tandfyllnad-for-fertila-kvinnor/ 12. Kvicksilver, amalgam och oral galvanism. Slutsatser och rekommendationer. FRNs rapport till regeringen. 1998. Dnr 970798:7. 13. http://runeberg.org/vemardet/1993/0551.html 14. Dentala material och hälsa. Bilaga 2 i SOU 2003:53. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2003/05/sou-200353 15. Dentala material och hälsa. Sammanfattning. SOU 2003:53. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2003/05/sou-200353/ 16. https://www.regeringen.se/49bbb8/contentassets/d16e1dee301d4b14ad97c74a04048ded/sverige-forbjod-anvandningenav-kvicksilver-den-1-juni-2009-m2010.04 17. https://www.tandlakartidningen.se/arkivet/nyhet/amalgam-forbjuds-helt/ 18. Lars Björkman, Frauke Musial, Terje Alraek, Erik L Werner, Wolfgang Weidenhammer, Harald J Hamre. Removal of dental amalgam restorations in patients with health complaints attributed to amalgam: A prospective cohort study. Journal of Oral Rehabilitation 2020: 00; 1-13. https://doi.org/10.1111/joor.13080 För mer information angående författarnas vetenskapliga arbeten rörande kvicksilver/amalgam kontakta Medicinsk Access.

#2 2022

Illustratör: Niklas Lindblad.

NY BOK

SÄNK TRYCKET En bok skriven av Martin Carlsson

Högt blodtryck är en folksjukdom som drabbar miljoner svenskar och ökar risken för andra följdsjukdomar och för tidig död. Martin Carlsson har över 30 års erfarenhet som läkare och specialist inom endokrinologi och internmedicin och har behandlat tusentals personer med högt blodtryck. Nu är han aktuell med boken Sänk trycket, där han ger praktiska och konkreta tips på hur man tar kontroll över – och förebygger – högt blodtryck.

– Att vara blodtryckspatient har för de flesta ingen större inverkan på vardagslivet, förutsatt att medicineringen fungerar. Många upplever dock att livet med högt blodtryck är kämpigt, med ständig rädsla och osäkerhet kring vad de vågar utsätta sig för. Bland mina patienter är det många som berättar att de skulle känna sig tryggare om de fick mer kunskap. De vill veta vad som påverkar blodtrycket och hur de kan hjälpa sig själva, säger Martin Carlsson. Högt blodtryck, eller hypertoni, är den mest utbredda behandlingsbara sjukdomen i världen. Bara i Sverige behandlas drygt två miljoner människor med blodtryckssänkande läkemedel. De flesta får dock en ineffektiv behandling med flera onödiga biverkningar som följd. Många går också runt med högt blodtryck utan att veta

om det, eftersom det är vanligt att symtomen uteblir. Det medför att många går obehandlade eller inte inser allvaret i problemet, innan det är för sent och en komplikation i form av exempelvis en stroke eller hjärtinfarkt är ett faktum. Sänk trycket är en praktisk guide till att leva ett friskare och längre liv. ”De biologiska orsakerna till den absolut vanligaste formen av högt blod¬tryck är inte helt klarlagda. Precis som med ålder samvarierar sjukdomen även med olika sjukdomar, omständigheter och livsstilsfaktorer, men oftast kan läkare inte förklara varför just du eller någon du känner har drabbats av högt blodtryck. Även om många frågor ännu är obesvarade, vet vi att den som har flera nära släktingar med högt blodtryck löper större risk att insjukna själv.” Bokförlaget Polaris Fakta Om författaren: Martin Carlsson är specialistläkare inom endokrinologi och internmedicin, forskare och företagare. Under 30 år har han behandlat patienter med kroniska sjukdomar som högt blodtryck. 2017 startade han det digitala vårdföretaget Blodtrycksdoktorn som idag hjälper tusentals patienter med att kontrollera blodtrycket. Foto: Åsa Siller.

#2 2022

”DNA-brott uppstår och lagas hela tiden men i vissa fall kan de leda till cancerframkallande mutationer i genomet. Därför är grundläggande kunskaper om hur cellerna reparerar DNA viktiga för att hitta nya behandlingar.” Foto: Unsplash

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.

Marianne Farnebo, fors kare. Foto: Ulf Sirborn.

Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar. En sådan sjukdom är cancer, där skador i våra cellers arvsmassa kan bidra till utvecklingen. DNA-brott uppstår och lagas hela tiden men i vissa fall kan de leda till cancerframkallande mutationer i genomet. Därför är grundläggande kunskaper om hur cellerna reparerar DNA viktiga för att hitta nya behandlingar. I den aktuella studien undersökte forskarna hur vissa RNA-molekyler påverkade cancercellers förmåga att reparera DNA-strängar som drabbats av strålskador eller gått av helt. Forskarna upptäckte att molekylerna small Cajal body-specific RNA 2 (scaRNA2) och WRAP53

samspelade för att reglera enzymet DNA-beroende proteinkinas (DNA-PK), vilket i sin tur påverkade mekanismerna för hur DNA:t reparerades. Funkar som ’av och på’ knapp

Våra fynd visar att vissa RNA kan binda till enzym som reparerar skadat DNA och fungera som ’av och på’ knapp för dessa enzym och därmed styra DNA reparation. Vi har också upptäckt att förändrade nivåer av sådana RNA leder till felaktig DNA reparation hos cancerceller, säger studiens korresponderande författare Marianne Farnebo, forskare vid institutionerna för cell- och molekylärbiologi samt biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Forskarna hoppas att resultaten kan lyfta kunskapen om RNA:s betydelse för reparation av DNA och cancerutveckling till en ny nivå. – Det här kan öppna för nya tillvägagångssätt att behandla cancer, till exempel med syntetiska RNAmolekyler för att öka celldöd hos cancerceller, säger Marianne Farnebo. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Small Cajal body-associated RNA 2 (scaRNA2) regulates DNA repair pathway choice by inhibiting DNA-PK”, Sofie Bergstrand, Eleanor M. O’Brien, Christos Coucoravas, Dominika Hrossova, Dimitra Peirasmaki, Sandro Schmidli, Soniya Dhanjal, Chiara Pederiva, Lee Siggens, Oliver Mortusewicz, Julienne J. O’Rourke and Marianne Farnebo, Nature Communications, online 23 februari, 2022, doi: 10.1038/s41467-022-28646-5 Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Centrum för Innovativ Medicin, Radiumhemmets forskningsfonder, Karolinska Institutet, det strategiska forskningsprogrammet Cancer KI och Wenner-Gren stiftelserna.

#2 2022

”ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar de motoriska nervcellerna och över tid leder till muskelförtvining, förlamning och död. Idag finns ingen botande behandling”. Foto: Canstock, arkiv.

Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten Björn Natthiko Lindeblad har gått ur tiden och vi beklagar detta djupt. Björn har varit en sann förebild och inspiration för många och inte minst har hans diagnosresa med sjukdomen ALS fått stor uppmärksamhet. Nu är det viktigt att fokusera på rätten till ett värdigt liv, så att färre upplever onödigt minskad livskvalitet.

Björn Natthiko Lindeblad avslutade sitt liv i hemmet. Vi varken kan eller vill kommentera eller lägga några värderingar i detta. Däremot ser vi att röster ånyo lyfts för rätten att avsluta sitt liv. Men det är inte där fokus bör ligga. – Vi anser att debatten bör handla om rätten att leva ett värdigt liv. Neuro har i många år haft kontakter med personer som diagnosticerats med ALS och som vittnat om bristande insatser från samhället för att kunna leva ett värdigt liv. Inte minst handlar det om personer över 65 år som behöver få rätt till andningshjälp i hemmet, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro. Många närstående drabbas hårt när en familjemedlem får ALS. Nu höjs röster om att rätten att avsluta sitt liv måste politiseras. Vi menar att rätten till ett värdigt liv är det som skall politiceras! LSS-lagstiftningen eller annan rättighetslagstiftning

måste finnas på plats för att tillförsäkra att personer över 65 år vid behov kan få andningshjälp i hemmet och att de får tillgång till bästa möjliga livskvalitet. Så är det nämligen inte i dag. – Många kommuner kan inte erbjuda de nödvändiga resurser som krävs för hjälp med andning i hemmet och därmed tvingas patienterna att stanna kvar på akutsjukhusen. Men kommunerna är skyldiga att erbjuda den hjälp som behövs. Trots det hänvisar de till bristande resurser. Det duger inte, säger Lise Lidbäck. Vidare behöver snabbspår införas i såväl hälso- och sjukvården som hos myndigheter. Detta för att säkerställa att personer som är drabbade av en snabbt progredierande sjukdom som ALS får sina behov tillgodosedda. – Långa handläggnings- och väntetider till vården skapar problem som behöver lösas. Nationella riktlinjer behöver tas fram som säkerställer att alla som drabbas av ALS, eller andra allvarliga sjukdomar, får samma tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet de bor. – Genomförs det som borde vara en självklarhet är det sannolikt att många med allvarliga diagnoser kan leva ett värdigt liv. Sannolikheten är annars stor att utvecklingen går i motsatt riktning, säger Lise Lidbäck.

Lise Lidbäck, Neuros förbundsordförande. Foto: Håkan Sjunnesson

Källa: Neuro

Om Neuro Neuro är en intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra. Vi finns för att ge information, stöd och framtidstro. Neuro är en ideell sammanslutning och partipolitiskt obunden organisation, som arbetar med utrednings- och utvecklingsarbete och som stödjer neurologisk forskning.

#2 2022

Bokvinnare nr 1 Vinnarna av ” KONSTEN ATT TÄNKA KLART” Göran Sandberg Bromma Kari Storvestre Örebro Klara Tvede-Jensen Lund FRÅGAN LÖD: V ILKEN PROFESSION HAR DOUGLAS HOFSTADTER? RÄTT SVAR VAR: PROFESSOR I KOGNITIONSVETENSKAP OCH LITTERATURVETENSKAP

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten är skickad med post. ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris! Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer bokpaket ”Pottholzt” Antal bokpaket

Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#2 2022

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

TRE PUNKT NOLL – HANDEN, HJÄRNAN, TIDEN Händerna fanns väl utvecklade mycket tidigt hos våra avlägsna förfäder – långt innan hjärnan var fullt utvecklad. Evolutionen tycks ha prioriterat handen före hjärnan.

Handen med den rörliga tummen gav våra tidiga föregångare en fördel i kampen för tillvaron och möjlighet att iordningställa bostäder, skydda sig mot kyla, göra upp eld och så småningom tillverka verktyg och vapen. Handen kom före hjärnan – kanske drev handens aktiviteter på hjärnans utveckling? Den kreativa handen har varit förutsättningen för att utveckla civilisation och kultur. I dag spelar händerna en huvudroll i våra liv även i den digitaliserade världen av i dag. Också inom konsten är det så sedan 40 000 år. Handens nödvändighet

kan inte överdrivas. Detta gäller även beröring, handen kan bli smittbärare mer än kulturbärare under t.ex. en pandemi. Men handens kunskap hamnar lätt i farozonen, de smarta telefonerna är kanske på väg att kidnappa vår hjärna. Våra händer riskeras att med den digitala utvecklingen mest beröra skärmar istället för verkliga föremål. Syftet med denna vidsynta bok är att påvisa vikten av att värna om handens möjligheter, dess skaparkraft och kreativitet, dess känsel och känsla. Handen är vår viktigaste kulturbärare. Boken är illustrerad med författarens egna, klargörande teckningar.

Göran Lundborg är professor em. i medicin, författare, föreläsare, bosatt i Lund. Senast 2019 utkom han med den uppskattade boken Handen i den digitala världen, tidigare med Handen och hjärnan (2011), som också översatts till engelska.

Tävling!

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Tre punkt noll” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Tre punkt noll – handen, hjärnan, tiden”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 15 april!

FRÅGA: I VILKEN STAD ÄR GÖRAN LUNDBERG BOSATT ? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#2 2022

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”. Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

#2 2022

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 24 februari, 2022. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#2 2022

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#2 2022

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

Slutsåld CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

104:HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Ord. pris 179:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbets dagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför säljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Friterad orm i Guangzhou

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Hur mår egentligen våra barn?

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #2 2022

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om... ...VÄLGRILLAT KÖTT

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#2 2022

Foto: Unsplash

Nästa nummer utkommer

24 APRIL

Min Medicin 2022 #2

Articles inside

Bokklubben

Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten

DEBATT: Genmäle mot artiklar av Hanne Kjöller i forumet Kvartal den 6 respektive 13 december 2021

Ny Bok: Sänk trycket

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

Ökad risk för psykofarmaka efter sexuella trakasserier på jobbet

Ny studie visar på ökad överlevnad hos patienter med metastaserad hormon- känslig prostatacancer

Ny prediktiv algoritm ska underlätta vården och livet för IBD-patienter

Cellprover från livmoderhalsen kan upptäcka risk för bröst- och äggstockscancer

Nationell handlingsplan tar ett grepp om antibiotikaresistens

Insulinproducerande betaceller framtagna från stamceller

Skillnad i prestanda mellan olika konstgjorda hjärtklaffar

Därför reagerar naturliga mördarceller vid covid-19

Visionen om e-hälsa på väg att gå om intet

Nytt verktyg avslöjar funktionen hos enigmatiska icke-kodande gener

Ny teknik ger viktig kunskap om hur vävnader utvecklas

Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

Global uppvärmning spås leda till fler fall av sjukvårdskrävande hyponatremi