Min Medicin 2022 #4-5

Page 51

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarlig en skallskada är Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Ett fall, en olycka i trafiken eller misshandel. Det är de vanligaste orsakerna till en traumatisk hjärnskada. Över 140 miljoner människor runt om i världen lever med symptom efter en skallskada och det är främst personer under 40 år som drabbas. – En olycka tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är en bättre diagnos och säkrare prognos oerhört viktig, säger Matej Orešič, professor i medicin vid Örebro universitet. I Örebro har forskarna arbetat med en metod som inte kräver ett kirurgiskt ingrepp. De har använt sig av blodprover som forskare i ett EU-projekt samlat in från 20 europeiska länder – den största studien i sitt slag. Biomarkörer kopplade till hjärnskada

Med hjälp av metabolomik – ett sätt att med en kemisk analys få information om tusentals små molekyler – har Örebroforskarna identifierat biomarkörer kopplade till traumatisk hjärnskada. – Vi kan kategorisera skadorna på ett tydligare sätt. Det blir kostnadseffektivt och både enklare och säkrare för patienten, säger András Büki, professor i medicin vid Örebro universitet. Idag delas de in i tre kategorier från lindrig till allvarlig

hjärnskada och det saknas tillförlitliga metoder för att utesluta en akut hjärnskada. – Den akuta fasen är den viktigaste för oss och med hjälp av biomarkörerna kan vi se hur svår skadan är och dessutom ta fram en prognos för hur det kommer gå för patienten framåt, säger András Büki, som tidigare var ansvarig för att organisera den akuta neurokirurgiska vården för patienter i Pecs-regionen med en miljon invånare i Ungern. Gör det möjligt att testa fler

– Det kan i vissa fall vara så att även en mildare hjärnskakning ger långvariga och allvarliga skador. Och det kommer vi kunna se med ett blodprov, säger Matej Orešič. Personer som får lättare hjärnskador har ofta problem med trötthet, minne och balans under lång tid efter olyckan. Det gäller inte minst idrottare som ofta får upprepade hjärnskakningar och dessa kan få stora konsekvenser. – Idag har vi inga verktyg för att enkelt avgöra när en idrottare kan börja spela igen efter en hjärnskakning. Alla kan inte få en MR-undersökning – men ett blodprov gör det möjligt att testa fler, säger András Büki. – Om vi jämför med hjärtpatienter så finns det betydligt fler verktyg för dem. Vi hoppas att det här är en väg mot bättre behandling – och forskning även för hjärnpatienter, säger András Büki.

Matej Orešič, professor. Foto: Örebro universitet.

András Büki, professor. Foto: Jesper Mattsson.

LINDA HARRADINE Örebro universitet

Studien är finansierad av VR och startade 2018. Forskarna vid Örebro universitet har byggt upp kunskap och en infrastruktur. Det här är den första studien som är publicerad men det kommer fler. Publikation: https://www.nature.com/articles/s41467-022-30227-5

#4-5 2022

51


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

Bokklubben

6min
pages 72-75

Skrämmande låg kunskap om Sveriges vanligaste, livshotande och obotliga sjukdom hos barn

2min
pages 66-67

Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar

3min
pages 64-65

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

11min
pages 52-57

Stora ojämlikheter i tillgång till nya läkemedel för patienter inom EU

10min
pages 58-63

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarlig en skallskada är

2min
page 51

Reumatoid artrit – nuvarande behandlingar har hjälpt många men behovet av nya alternativ är stort och angeläget

20min
pages 42-50

Bukfett kan kopplas till inflammation hos äldre kvinnor

2min
pages 40-41

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

3min
pages 38-39

Sömnbrist gör att vi uppfattar andra annorlunda

2min
pages 36-37

Artificiell intelligens bakom lovande utveckling av beslutsstödsverktyg för diagnos av malignt melanom

3min
pages 30-31

Varannan timme får en svensk ett nytt melanom

4min
pages 28-29

Läkemedel till de mest behövande Cystisk fibros eller atherosklerotisk hjärtsjukdom?

4min
pages 22-23

Tre av tio strokepatienter får afasi

12min
pages 13-17

Ny läkemedelsbehandling för behandling av HER2-positiv bröstcancer

5min
pages 24-25

Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan

8min
pages 8-12

Propp i lungan kräver bättre uppföljning

3min
pages 6-7

Bra mat vid diabetes – evidensläget idag

4min
pages 26-27

Ny typ av cellterapi kan reparera skadad hjärtvävnad efter infarkt

3min
pages 18-19

Cancervärldens bortglömda sjukdom

3min
page 5
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.