MED MELLANSKOG NR 4 2021
MEDLEMSTIDNING
DECEMBER 2021
NR 4
Allt fler ska samsas i Annas skogar Vi tittar på ALLEMANSRÄTTEN – vad gäller? Setra storsatsar på BIODRIVMEDEL Bli en STOLT SKOGSAMBASSADÖR – prata om din skog
1
2
INNEHÅLL
MED MELLANSKOG NR 4 2021
8
5 20
11 24
16
LEDARE
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Dags för oss skogsägare att kliva fram SKOGEN ÄR VERKLIGEN i händelsernas centrum. Det år som snart ringer ut, ser ut att bli rekordtid för sågade trävaror. Byggande i trä ökar, inte minst i flerfamiljshus i vårt eget land, där var femte ny lägenhet nu har stomme av trä. Sveriges första skyskrapa av trä är invigd, kulturhuset Sara i Skellefteå. Setra – Mellanskogs och Sveaskogs träindustrikoncern – levererar korslimmat trä till en av världens största trähussatsningar i storstad, Hagastaden i Stockholm, startar industriell tillverkning av pyrolys för biobränsle, utvecklar sågverk och går mot historiskt högt rörelseresultat. Bra går det också för vårt eget Mellanskog. I politiken har skogen under hösten intagit en nyckelroll. En skogsproposition har presenterats, den markerar tydligt vikten av aktivt skogsbruk, stark äganderätt och att skydd av skog ska bygga på frivillighet. Vi i Mellanskog
välkomnar den – och påminner samtidigt om att i nästa skede står svensk politik inför avgörande vägval som rör artskyddsförordning och EU:s olika initiativ. Även här måste äganderätt och rättssäkerhet bli lösenord. Allt är ändå inte frid och fröjd. Samtalen om svenskt skogsbruk spetsas till genom reportage som polariserar och skevt tolkar fakta. Debatten blir svart-vit – när skogarna i själva verket är färgstarka, grönskande aktörer för allt från klimatansvar till härligt friluftsliv. Vi är fler än 27 000 medlemmar i Mellanskog. Var och en av oss har en unik berättelse att förmedla – om vår skog, våra ambitioner och vårt bidrag till hållbar samhällsutveckling. Vi är starka tillsammans, och Mellanskogs samlade synpunkter får stor uppmärksamhet i offentlig debatt, i media och i kontakter med politiskt förtroendevalda.
Nu vill – och behöver – vi ta ett steg till. Under valåret 2022 har hela familjeskogsbruket mycket att vinna på att vi alla, var och en, kliver fram som de skogsägare vi är. Det är inte till dem som djupast har grävt ned sig i skyttegrav för att stoppa skogsbruk som vi främst ska vända oss. Våra alldeles egna berättelser om enskilt skogsägande behöver nå de många människorna – alla som ska vara med och välja kommande riksdag. De finns i våra byar och kvarter, på våra arbetsplatser, vid barnens fotbollsmatcher, i barer och kulturliv. Stolt skogsägare som skildrar hur planeten sköts, här och nu, på min plätt på Jorden. Visst vill du dela det nyårslöftet med mig? God jul och gott nytt år! KARIN PERERS Mellanskogs ordförande
Med Mellanskog nr 4 , 2021 5. SKOGSÄGARBESÖK 8. ALLEMANSRÄTTEN 11. BRUKA DIN SKOG 14. BLI EN SKOGSAMBASSADÖR 16. FÖRNYBARA DRIVMEDEL
20. BIND DIN EGEN KRANS TILL JUL 22. ATT VARA FÖRTROENDEVALD 24. SKOGLIGA SÄLLSKAPSSPEL 29. VD-KRÖNIKA 30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 4 maj 2020. Krediträntor Merkonto 0,5 %, likvidfördelning/betalningsplan 0,75 %. Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 %, a conto/förskott leveransvirke 5,25 %, dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter). Redaktionsråd Marie Wickberg, Fredrik Staland, Matilda Kreem, Hanna Wallén, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Erika Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post marie.wickberg@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se. På omslaget Anna Gudmundsson Thyrell med hästen Smeds Cava. Foto Jocke Lagercrantz. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Ruter 2021. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.
3
4
MED MELLANSKOG NR 4 2021
ANNONS
EN SVEN
SK
KVA
LI
TE
ALSTOR 840 H
T S M A S KIN
För oss som älskar skogen
VÄLKOMMEN ATT PROVKÖRA VÅR NYA SKÖRDARE Kontakta din närmaste återförsäljare.
www.alstor.se | Tel. 0524-407 45
Trejon Multiforest – din vän i skogen Egentillverkade skogsvagnar av hög kvalitet med hög markfrigång, stor lastarea, starka kranar och pulverlackering. Stort utbud av modeller, både centrum- och dubbelramar samt vik- och parallellkranar. Läs mer om modellerna på trejon.se eller kontakta oss för mer information!
En bra dag. En Trejondag.
SKOGSÄGARBESÖK
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Gården vid älven Skogsägaren Anna Gudmundsson Thyrell vaknar varje morgon med en känsla av att vara på helt rätt plats. På släktgården i Järvsö är det oftast full aktivitet, precis som Anna vill att det ska vara. Att äga skog just här, i en bygd som ständigt utvecklas, är spännande. TEXT MATILDA KREEM FOTO JOCKE LAGERCRANTZ, SVERKER JOHANSSON
5
6
MED MELLANSKOG NR 4 2021
ANNA GUDMUNDSSON THYRELL bor tillsammans med sin familj på gården Smeds i Järvsö. Här har släkten levt och verkat sedan 1500-talet. Det är en typisk hälsingegård med flera röda bostadshus, en ladugård och ett stall med plats för sju hästar. Läget precis intill Ljusnan med storslagen natur runt knuten gör det lätt att förstå varför Anna älskar att bo just här. Gårdens historia – Det är en vacker gård med en rik historia. Många generationer har brukat marken innan oss, så för mig handlar det verkligen om förvaltning. Det här ska våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn driva vidare efter oss. Det är vår uppgift, berättar Anna. När Annas farföräldrar drev gården förstod de tidigt vikten av att modernisera och satsa på
När Anna besöker skogen är det oftast på hästryggen eller tillsammans med hunden Frida.
SKOGSÄGARBESÖK
innovativa lösningar. De lät exempelvis uppföra en fabrikstillverkad ladugård på 60-talet och investerade i en på den tiden toppmodern slåttermaskin. Annas föräldrar fortsatte sedan i samma bana och lämnade över en modern, men samtidigt traditionell, gård till Anna. Det är något hon alltid varit stolt och tacksam för. Sonja, Annas farmor, blev änka tidigt. Trots det var hon inte den som gav upp, hon fortsatte att sköta verksamheten på gården samtidigt som hon var politiskt aktiv. Hon var orädd, stark och framåt. – Farmor reste mycket i och med politiken. Hon tog mig med på möten i Stockholm, Uppsala och Gävle när jag var liten. Jag tyckte om att sitta där och iaktta, alltid med en Emser-tablettask i handen. Farmor visade mig att allt är möjligt, så
när hon ensam reste jorden runt i 70-årsåldern blev jag inte ett dugg förvånad. Sådan var hon, min farmor, skrattar Anna. Anna berättar om när Sonja träffade den dåvarande påven på en av sina resor. – Lokaltidningen skrev en artikel och rubriken löd Påven träffar Sonja Gudmundsson, som att hon var den mest kända av dem två. Det brukar vi ofta skratta åt här hemma. Sköter skogen med hjälp av Mellanskog Anna har många järn i elden och driver vid sidan av skogsägandet ett företag inom kost och hälsa. Hon är förtroendevald i Mellanskog och tycker att det känns viktigt att vara med och påverka föreningen. Anna och maken Anders arrenderar ut den odlingsbara marken för att hålla landskapet öppet och sköter skogen med hjälp av Mellanskog. – Just nu har vi gjort en stor satsning på skogsskötsel, bland annat röjning. Det känns tryggt att vara medlem i Mellanskog, eftersom de hjälper oss med allt. De skogliga rådgivarna jobbar med hela skogsgårdens åtgärder. Det märks att de inte bara bryr sig om kronor och ören vid en avverkning, de vill verkligen leverera bra skogsskötselåtgärder. Att Mellanskog dessutom är en medlemsägd förening som många gånger är pådrivande i frågor ända upp på EU-nivå är väldigt viktigt för mig, berättar Anna. Välbesökt skog Järvsö är känt för sina vackra omgivningar. På senare år har turismen expanderat, vilket Anna och hennes man känt av. – Jag möter alltid människor när jag rider eller går i skogen numera. Jag är förstås tacksam över utvecklingen här. Vi har flera restauranger, hotell och konferensanläggningar i Järvsö, vilket är ovanligt för en ort med bara 5 000 invånare. Samtidigt måste vi komma ihåg varför turisterna trivs här – de gillar lugnet och naturen, de blånande bergen och vår slingrande älv. Det måste vi vara rädda om, tycker Anna.
” Det är en vacker gård med en rik historia. Många generationer har brukat marken innan oss, så för mig handlar det verkligen om förvaltning.”
SKOGSÄGARBESÖK
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Anna Gudmundsson Thyrell med hästen Smeds Cava.
Något som oroar Anna är hur vissa tar skogen, marken och vägarna för givna. – De flesta vill göra rätt, men det finns de som inte tänker på att de nyttjar annans egendom för att bedriva en verksamhet. Det är givetvis roligt att leva i en bygd med framtidstro och många entreprenörer, men på längre sikt kan det få konsekvenser. Vi har ett stort ansvar när det gäller nyttjandet av naturresurser, fortsätter hon. Från tidig vår till sen höst är det många cyklister i skogarna runtomkring Järvsö. För att få kontroll över var cyklisterna finns har Anna och Anders skrivit avtal med Cykla Järvsö, som anlagt XC-leder på marken (leder anpassade för alla, cyklisten väljer själv svårighetsgrad och utmaningsnivå).
– Lederna skonar dessutom vår mark, eftersom det blir mindre slitage runtomkring. Mitt tips till andra i liknande situation är att göra som vi gjort – att skriva avtal med aktörer som nyttjar marken. Det är viktigt att få på pränt hur det ska fungera, menar Anna. Att turismen ökat påverkar också jakten i Järvsö. Eftersom många rör sig i skog och mark är det färre som vill jaga i de mest välbesökta områdena, vilket Anna tycker är synd. – Viltet fortsätter ju att beta och förstöra även om det går folk i skogen, menar hon. Vad är det bästa med att vara skogsägare? – Känslan! Att vara en i ledet, vår gård har varit i släktens ägo i över 600 år. Sedan att vi faktiskt är klimathjältar tycker jag är viktigt och något jag är oerhört stolt över. ¶
ANNA GUDMUNDSSON THYRELL Ålder: 46 Familj: Maken Anders och döttrarna Ida och Elin, 25 och 21 år gamla. Sysselsättning: Driver eget företag inom kost och träning och är förtroendevald i Mellanskog. Skogsinnehav: 330 hektar Det bästa med att vara medlem i Mellanskog: Tryggheten
7
8
ALLEMANSRÄTTEN
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Turism i våra skogar – det här gäller Allt fler vill uppleva den svenska naturen och turismen spås en växande framtid. Men vad gäller när många ger sig ut i skog och mark och hur långt sträcker sig allemansrätten? TEXT MATILDA KREEM FOTO ÅSA HILL OCH ANNE DILLNER/SCANDINAV
ALLEMANSRÄTTEN ÄR FANTASTISK, tack vare den har vi alla rätt att röra oss fritt i skog och mark. När fler väljer att semestra i Sverige skapas dessutom arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter på landsbygden. Vi har pratat med Björn Galant, äganderättsexpert på Lantbrukarnas Riksförbund, som förklarar vad som gäller. Vad innebär allemansrätten? Den innebär att alla får röra sig i naturen, utan att fråga om lov. Men det finns en viktig tumregel – man får inte störa och inte förstöra. Exempelvis är det förbjudet att bryta kvistar och knipsa skott från levande träd. Att gräva med spade, sätta upp fasta markeringar, måla på träd, skapa stigar eller på andra sätt lämna spår efter sig är inte tillåtet. Man får inte heller störa pågående verksamhet på en fastighet. Om jag exempelvis plockar svamp och ser en gallringsmaskin längre in i skogen så viker jag förstås av åt ett annat håll för att inte störa maskinföraren. Jag får inte heller parkera bilen så att den står i vägen för breda arbetsfordon. Vad kan man som skogsägare göra om någon skadar marken? Problemet grundar sig ofta i osäkerhet på hur allemansrätten fungerar och var gränsen går. Var därför inte rädd för att säga till om någon gör fel. Ser du exempelvis en person som cyklar eller rider över ett planterat hygge eller i en våtmark så är det troligt att hon eller han
”Det finns en viktig tumregel – man får inte störa och inte förstöra.”
inte vet att det kan skada marken. Berätta på vilket sätt din mark tar skada – kunskap är vägen framåt. Har tolkningen av allemansrätten förändrats över tid? Jag anar en succesiv förskjutning. Många fokuserar på sina rättigheter i linje med allemansrätten – inte sina skyldigheter. De senaste 20–30 åren har det vuxit fram en kommersialisering och sportifiering i naturen. Vissa naturturistföretag använder allemansrätten som grund för att nyttja annans mark, vilket inte alls var syftet från början. Sedan tycker jag att det är väldigt sorgligt när aktivister använder allemansrätten som verktyg för att exempelvis gå in i en skogsmaskins arbetsområde och hindra en avverkning. Att markägare utsätts för hot och hat är aldrig okej och allemansrätten ska inte utnyttjas på det sättet. Vad kan man göra om en kommersiell aktör vill nyttja ens mark? De flesta vill göra rätt och inser att seriösa aktörer kommer överens med den som äger marken. Mitt råd till markägare är att teckna avtal med företag som vill nyttja marken för sin verksamhet. Tänk igenom situationen noga och var detaljerad, så att det inte blir bekymmer längre fram. Och använd gärna de avtalsmallar som togs fram i projektet ”Turism på annans mark”. Vidare så tycker jag inte det är rimligt om markägare förlorar ekonomiskt på samarbeten med turistföretag. Låt säga, bara som ett exempel, att en skidanläggning vill ha en kantzon mot sin backe för att slippa snödrev och för att få en finare inramning. Skogsägaren bör då självklart ersättas för utebliven virkesinkomst för den sparade kantzonen. Och skidanläggningen bör i sin tur föra vidare kostnaden till sina kunder
”Jag anar en succesiv förskjutning. Många fokuserar på sina rättigheter i linje med allemansrätten – inte sina skyldigheter.” genom att höja priset på liftkortet. Så fungerar det på en marknad och jag hoppas se fler sådana överenskommelser framöver, det skulle gynna markägarna. Har du något avslutande råd att dela med dig av? Absolut – prata med andra. Kanske finns det fler medlemmar i Mellanskog som varit med om något liknande? Som medlem i en skogsägarförening är du ju aldrig ensam. Det går även bra att ta kontakt med oss på LRF för att fråga om råd. ¶
Björn Galant, äganderättsexpert på Lantbrukarnas Riksförbund.
ALLEMANSRÄTTEN
MED MELLANSKOG NR 4 2021
! Turism på annans mark Turism på annans mark, TPAM, är en rådgivande handledning till för att hjälpa markägare och turistföretagare att nå överenskommelser som båda parter tjänar på. Materialet innehåller fakta, tips och avtalsmallar och är framtaget av bland andra LRF och Naturturismföretagen. Läs mer på bit.ly/turismiskogochmark.
9
10
MED MELLANSKOG NR 4 2021
ANNONS
Nya kranar från Moheda! Nu lanserar vi de nya griplastarkranarna M51T och M41T, som hamnar i mellanklassen av våra kranar till skogsvagnar och lättare skogsmaskiner. De ersätter klassikerna M50 och M40. De nya kranarna har en mängd förbättrade egenskaper: längre räckvidd, högre lyftkraft, starkare vridkraft NYHET! och bättre rörelsemönster. Moheda kranar är konstruerade och tillverkade i Bäckefors, Dalsland. Vi har lång erfarenhet av att bygga robusta kranar med höga prestanda. Läs mer på ftgforest.com/moheda/
M41T
• Räckvidd på 6,9 m • Lyfter 450 kg på max räckvidd och 900 kg på 4 m • Svängkraften ökas med 29 %, till 11 kNm
M51T
• Räckvidd på 7,5 m • Ökad lyftkraft med 13 % • Lyfter 500 kg på max räckvidd och 1 100 kg på 4 m
FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors 0521-26 26 30 www.ftgforest.com
• Svängkraften ökas med hela 60 %, till 16 kNm
Kärlek och gödsel får skogen att växa ÄLSKA SKOGEN
Att gödsla är något av det mest lönsamma en skogsbrukare kan göra. Skogsgödsling får din skog att må bättre och ge större avkastning. Gödslingen motverkar även växthuseffekten genom att leda till ökad kolbildning i mark och träd. Att du dessutom gödslar din skog med kärlek tar vi för givet. Vill du veta mer? Besök sg-systemet.com eller kontakta oss på 0418-76500.
VI ÄLSKAR OCKSÅ SKOGEN.
BRUKA DIN SKOG
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Fyra goda skäl att bruka skogen Skogen befinner sig mitt i samhällsdebatten, det är spännande! En av frågeställningarna som ofta diskuteras är; ska skogen brukas eller sparas? I verkligheten gör skogsägarna både och, bland annat genom sina frivilliga avsättningar. Förutom att aktivt skogsbruk är lönsamt för skogsägaren finns många goda skäl att bruka skogen, Med Mellanskog har listat några. TEXT MARIE WICKBERG FOTO UNSPLASH
11
MED MELLANSKOG NR 4 2021
VISSTE DU ATT
Medelhygge, hektar
Hyggena har minskat i storlek • Medelhyggesstorleken har minskat i Sverige sedan 1970talet, från ca 6 hektar till drygt 4 hektar idag. De enskilda skogsägarnas hyggen är mindre än skogsbolagens och hyggena är mindre i södra Sverige än i norra.
BRUKA DIN SKOG
1 Växande skog ger klimatnytta Klimatet är vår största utmaning och växande skog är en av de bästa lösningarna för att möta problemet. Fotosyntesen gör att träden binder kol, ungefär som en koldioxiddammsugare. Störst mängd kol binds när träden växer som mest, i deras medelålder. Om man ser på skogen som ett större odlingssystem, på fastig- hetsnivå eller kanske över hela Sverige så betyder det att det uppstår en klimatnytta så länge avverkningarna inte överstiger tillväxten. I Sverige avverkar vi mindre än tillväxten och vi får därför mer skog hela tiden. Ett aktivt skogsbruk, där träden binder kol och sen avverkas och ersätts med nya träd, är ett bra sätt att möta klimatförändringarna. Källa och lästips: Skogsstyrelsens publikation skogsskötselserien; Skogens kolbalans och klimatet.
Källa: Skogsindustriernas rapport: Skogens biologiska mångfald – om arter, miljöarbete och statistik.
Den gamla skogen ökar • Den gamla skogen är viktig för många skogslevande arter, sedan den nuvarande skogspolitiken infördes i början av 1990-talet har mängden gammal skog ökat kraftigt. Med gammal skog avses skog på skogsmark med en genomsnittlig trädålder över 140–120 år, beroende på var i landet man är.
Tusen hektar
12
Källa: Naturvårdsverket
Vi får hela tiden mer skog i Sverige • I Sverige avverkar vi mindre än tillväxten av våra skogar, det innebär att vårt skogsförråd hela tiden ökar. Dessutom förändras trädslagsfördelningen, vi har till exempel mer lövträd i skogen idag än i mitten av 1900-talet.
Källa: Riksskogstaxeringen, SLU
2 Skogens produkter ersätter fossila produkter Skogen som avverkas blir till klimatsmarta produkter. Skogsbruket är en förutsättning för fantastiska höghus i trä, för din renovering av verandan, och för hållbara kemikalier eller textilier med skogen som bas. Efterfrågan på skogens produkter är mycket stor, forskning pekar på ett ökat råvarubehov om 31 miljoner skogskubikmeter per år (2020 avverkade vi strax över 90 miljoner skogskubikmeter), det innebär att virkesproduktionen i våra skogar måste öka kraftigt om skogen ska räcka till allt. Här är ett aktivt skogsbruk en av nycklarna. Källa och lästips: Skogen räcker inte, Future forests rapportserie 2020:4.
3 Vi får skogar som är fina att vara i Skog som brukas aktivt är ofta en skog som människor uppskattar att röra sig i. Forskning visar att människor gillar en slutavverkningsmogen produktionsskog bäst ur rekreationssynpunkt. Nio av tio svenskar rör sig i skog och mark, det är lika många som på 70-talet, men vi rör oss på lite andra sätt, barn leker till exempel inte lika spontant i skogen längre. Den skog vi rör oss mest i är den som är närmast. Skogen kan ha en viktig roll för att minska människors stress. Det handlar både om att man rör på sig utomhus, vilket stärker motståndskraften, men också om skogens fascinerande och oregelbundna miljö som verkar ge vår hjärna ro. Källa och lästips: Skogsstyrelsens publikation skogsskötselserien; Skogsskötsel för friluftsliv och rekreation.
BRUKA DIN SKOG
MED MELLANSKOG NR 4 2021
4 Skogen skapar jobb och utveckling i hela landet Skog som brukas skapar jobb och utveckling i hela landet. Skogsägare sköter skogen genom plantering, röjning och gallring, vi avverkar, bygger skogsbilvägar, köper konsulttjänster, transporterar virke och mycket annat. De allra flesta av dessa tjänster utförs av människor som bor, verkar och betalar skatt lokalt. På många orter finns också industrier som förädlar trä. Allt detta är ibland helt avgörande för bygder där jobb och utveckling är en bristvara. Skogen är en enormt viktig exportnäring för Sverige, till stor del beror det på att råvaran växer lokalt och skogsindustrin kräver i princip inga importerade insatsvaror vilket ger ett högt exportnetto. Nästan 100 000 svenskar jobbar i skogsbruket eller skogsindustrin. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Källa och lästips: Skogsindustrierna.se
! Utmaningar att jobba med Även om mycket blir bättre i de svenska skogarna så finns det såklart en massa utmaningar kvar. Till exempel: • Minska de allvarliga körskadorna. • Bli ännu bättre på hänsyn till vatten. • Lämna rätt hänsyn på rätt plats. • Minska skogsbrukets klimatavtryck genom att ställa om till förnybara bränslen och minska bränsleförbrukningen, t.ex. genom smartare planering och körning i skogen.
13
14
BLI EN SKOGSAMBASSADÖR
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Prata om din skog! BLI EN STOLT AMBASSADÖR Skogen är ett hett ämne som idag debatteras mycket på nyhetssajter och av opinionsbildare. Men hur kan vi som är skogsägare på bästa sätt föra goda samtal när vi pratar om skogen med grannar, vänner och familj? Hur kan vi bli bättre på att förmedla vår bild av skogen och dess betydelse? TEXT HANNA WALLÉN FOTON PRIVATA, JOCKE LAGERCRANTZ, PIXABAY, FOLKHEM
I VÅR VARDAG möter vi hela tiden människor som på olika sätt är intresserade av skog och skogsbruk – det kan vara i matbutiken, på jobbet eller på en middag med vänner. Ibland diskuteras specifika frågor, kanske en särskild avverkning nära ett löpspår, ibland större frågeställningar som skogen kopplat till klimatet. Men gemensamt för alla dessa situationer är att du som skogsägare ska känna dig bekväm i samtalsämnet och veta hur du ska kunna förmedla din bild av skogen. För att ge dig några knep att ha i bakfickan nästa gång du står där i matbutiken, har vi tagit hjälp av Hanna Holländer, vd på undersökningsföretaget Beyond research och Lotta Möller, jägmästare och certifierad naturguide. Hanna jobbar med kvalitativa undersökningar och har fördjupat sig i allmänhetens kunskap och attityder till skog och skogsbruk. – Skogen är i fokus som en av vår tids viktigaste frågor när det kommer till klimatet, den är en del av lösningen på ett eller annat sätt, menar Hanna. När man för två år sedan frågade människor om dess oro för skogen, handlade den till stor del om skogsbränder och skövling i Amazonas. Men när samma fråga ställs idag blir det tydligt att det skett ett skifte. Idag oroar vi oss i allt större utsträckning för den lokala skogen, och frågor som tidigare främst diskuterats i skogsbranschen och i miljöorganisationer, diskuteras numera i såväl debatter som i sociala medier, podcasts och dagstidningar. Samtidigt saknas en entydig bild av vad hållbart skogsbruk är och osäkerheten kring detta är något som visar sig öka. – Vi pratar ofta i generella termer som att vi måste ”värna som skogen”, men det är väldigt svårt att säga vad det faktiskt innebär. En sak som bidrar till denna förvirring är att forskare ofta står på olika sidor i frågan, även om de forskar om precis samma sak, fortsätter Hanna.
Nyckeln för att nå fram till allmänheten är enligt undersökningen att ha en avväpnande dialog och att vara öppen med att man inte har alla svar. Flera efterfrågar en mer personlig bild av skogsbranschen – att få lära känna personerna som lever och brukar skogen.
Hanna Holländer, vd på undersökningsföretaget Beyond research.
– I dagsläget förknippas skogsindustrin ofta med en stor, vinstdriven apparat utan namn och ansikte. Många i Sverige lever ganska distanserat från skogen och vill gärna ta del av personliga berättelser om och av människorna bakom industrin, eftersom det upplevs ge större trovärdighet, säger Hanna. ¶
BLI EN SKOGSAMBASSADÖR
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Lotta Möller, jägmästare och certifierad naturguide.
Lottas tips för att bli en bättre skogskommunikatör Lotta Möller har jobbat i 30 år med kommunikationsfrågor inom skogsbranschen. Nedan delar hon med sig av sina bästa knep för att bli en hejare på skogssnack. • Fråga dig själv vem du möter. Vad grundar sig personens skogsintresse i? Vilka kunskaper har personen? • Ställ öppna frågor till den du möter. Om en person frågar dig om hyggen, svara med en fråga – vad är det du undrar över? Är det klimatet? Biologisk mångfald? Genom att ställa frågor blir det lättare att mötas och att få till ett bra samtal. • Gräv där du står. Utgå från din egen fastighet och dina egna mål för skogsägandet. Du behöver inte stå till svars för vad stora bolag gör – inte heller frågor som rör Amazonas. Ta ner frågan till där du befinner dig. Berätta att ert senaste hygge passade bra in i terrängen, eller att alla fågelarter finns kvar efter avverkningen. Den typen av svar är ofta lugnande och du själv känner dig trygg i samtalet. Det är inte säkert att personen håller med dig om att det var lämpligt att göra hygget där, men när du själv vet på vilken beslutsgrund det gjordes blir det lätt för dig att prata om det. • Det räcker att bidra med en pusselbit, du behöver inte lägga hela pusslet. Det finns ingen som är beredd att ta emot hela ditt tänk om skogen och skogsbruket.
! Vill du höra fler tips från Hanna och Lotta? Vårt webbinarium ”Skogssnack” finns just nu att se på medlemswebben.
15
16
FÖRNYBARA DRIVMEDEL
MED MELLANSKOG NR 4 2021
”Det här är hållbarhet på riktigt!” Vid världens första fullskaliga, helintegrerade anläggning för biooljeproduktion från skogen förädlas ditt virke till pyrolysolja – som i sin tur förädlas till förnybar diesel och bensin vid Preems raffinaderi i Lysekil. TEXT SVERKER JOHANSSON FOTO OLA HÖGBERG OCH PREEM
PYROCELL LIGGER VID Kastets sågverk utanför Gävle och ägs av Setra och Preem. Setra har sågspånet, som till stor del kommer från Mellanskogs medlemmar. Preem har raffinaderierna och tankstationerna. Inne i den ännu skinande nya anläggningen kommer 75 000 ton sågspån årligen förädlas till 25 000 ton pyrolysolja, som sedan räcker till årsförbrukningen för 17 000–20 000 bilar. Några promille av våra sju miljoner fordon, kan tyckas. Men den snabba elektrifieringen gör att biodrivmedlen på sikt troligen främst hamnar i tyngre produktions- och lastfordon som inte lika lätt kan elektrifieras, men som är en omistlig del av landets industriförsörjning och logistik. – Det här är ett väldigt viktigt steg för att uppfylla målet om fossilfria transporter i Sverige till 2030, säger Pyrocells styrelseordförande Pontus Friberg. Och en viktig anledning är att den här lösningen är möjlig att skala upp. Setra har ett antal sågverk och dessutom flera alternativa marknader om vi på sikt producerar ett överskott, kemiindustrin är till exempel mycket intresserade av våra produkter. Effektiv uppbyggnad Pyrocell-satsningen tog sin början under 2015, då Pontus Friberg fick uppdraget att utreda möjligheten att öka värdet och säkra avsättningen för Setras biprodukter. – Här på Kastet producerar vi inte bara sågade trävaror utan även sågspån, flis och bark. Men hur skulle vi öka värdet på spånvolymerna, annat än att göra pellets eller leverera direkt till värmepannorna? Efter att ha jobbat med idén ett par år fick Setra tillsammans med Preem ett stöd på 117 Mkr från Naturvårdsverkets investeringsprogram Klimatklivet. Spaden sattes i jorden 2020 och den andra september i år producerades här den första skogsbaserade pyrolysoljan i kommersiell drift.
Hela kedjan i samma bolag – En viktig framgångsfaktor är att ägarna – leverantör och kund – sitter i samma bolag, säger Pontus Friberg. Avsättningen är tryggad. Och Setra ägs av Mellanskog och Sveaskog, vilket är viktigt nu när råvaran blir allt mer efterfrågad. För medlemmarna i Mellanskog är det förstås viktigt att vi kan ta hand om deras virke på ett kostnadseffektivt sätt. I direkt närhet till sågverket tillför vi heller inga extra kostnader eller onödig klimatpåverkan i form av transporter. Det är en vackert designad lösning. – En annan fördel är att råvarans egenskaper är homogena över tiden. Det är ett och samma trädslag här i Kastet – tall – och färska sågspån.
Men vi har även kunskap om hur man gör pyrolysolja av gran och alla våra sågverk är trädslagsrena idag. Reduktionsplikten säkrar stegrande avsättning Det finns också en annan viktig anledning till Pontus lönsamhetsoptimism – reduktionsplikten. Drivmedelsleverantörerna måste varje år minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av förnybara och fossilfria drivmedel. Kravet på ökad inblandning har byggt in en efterfrågestegring som säkrar en ständigt ökande efterfrågan. Det är förstås mumma för en ny industrigren med skogen som bas. ¶
Den nya anläggningen på Kastet utanför Gävle är i drift.
MARKNADSLÄGET FÖRNYBARA DRIVMEDEL
MED MELLANSKOG NR 4 2021
– Det här är hållbarhet på riktigt! säger Pyrocells styrelseordförande Pontus Friberg. Samägandet med Preem gör också att vi skapar en komplett värdekedja från skog till tank.
! Därför äger Mellanskog en del av SETRA GROUP • Mellanskog får del av vinsten. De pengar som stannar i bolaget bygger värden som gynnar ägarna. • Ägandet säkerställer att det finns fler aktörer och därför en fungerande timmermarknad. • Mellanskog kan ta hand om virket vid stora klimatrelaterade händelser som brand, storm eller insektsangrepp.
17
18
FÖRNYBARA DRIVMEDEL
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Preem ökar takten Det finns inget biodrivmedel som ensamt är lösningen – men pyrolysoljan har fått en lovande start, säger Mattias Backmark vid Preem och styrelseledamot i Pyrocell. TEXT SVERKER JOHANSSON FOTO PREEM OCH SVERKER JOHANSSON
PREEM ÖKAR NU takten i sin satsning på hållbara råvaror, med ambitionen att år 2030 omsätta 3 miljoner m3 förnybara drivmedel. Som en jämförelse såldes under 2020 cirka 11 miljoner m3 drivmedel totalt i Sverige, varav drygt 1,8 miljoner m3 var biodrivmedel, enligt Drivkraft Sverige. Cirka 20 procent av allt biodrivmedel producerades i Sverige – resten importerades från andra länder. – För att klara det nationella målet i Sverige om 70 procent mindre fossila koldioxidutsläpp inom transportsektorn till 2030 krävs en rad åtgärder. Idag finns inget biodrivmedel som ensamt kan lösa problemet. Därför är det viktigt att satsa på olika produkter, där vår pyrolysolja har fått en lovande start, säger Mattias Backmark, chef för projektfinansiering och försäkringar på Preem och styrelseledamot i Pyrocell. Kapacitetsutbyggnad krävs I närtid kommer en ökande HVO-produktion (hydrerad vegetabilisk olja) att leda till kapacitetsutbyggnad vid Preems raffinaderier, där pyrolysoljan från skogen är en viktig del tillsammans med använd matolja, slaktavfall, talloljefettsyra och växtbaserade oljor, som raps. Däremot använder man inte den omdebatterade palmoljan. Flera skogssatsningar Samarbetet med Setra inom Pyrocell är inte Preems enda skogssatsning. Man har inlett ett
Mattias Backmark: ”Pyrolysoljan har fått en lovande start”.
samarbete med finska energiföretaget Fortum och verkstadsföretaget Valmet som omfattar forskning och utveckling för framställning av drivmedel via en process för framställning av pyrolysolja som utvecklats inom ett finskt forskningsprogram. Preems samarbete med startup-företaget RenFuel är i stället ett exempel på hur man kan ta tillvara ligninet som finns i massabrukens svartlut för att göra bensin och diesel som sedan kan användas i dagens fordon. Tillsammans med Preem och ”en ännu inte känd skogsindustriaktör” utreds var man ska uppföra världens första ligninanläggning för biodrivmedel. – Det krävs både tålamod och tid att föra samma olika industrier som tidigare inte arbetat tillsammans, för att skapa nya produkter och lösningar, menar Mattias Backmark. ¶
Biobränslena diskuteras ibland med ganska högt tonläge i EU-sammanhang. Hur ser ni på biobränslenas framtid? – Vi tycker förstås att marknadsreglerna måste gynna – snarare än komplicera – framtagandet av klimatneutrala drivmedel. Just nu kan framtiden förstås framstå som svårnavigerad, konstaterar Mattias Backmark. EU:s förslag till taxonomi har på kort tid ändrats från att exkludera biobränsle från skogen till att inkludera dem. Men sådant är spelet – ofullständiga utkast från EU är en metodik för att pröva aptiten på förändring. Man testar argumenten från politiker, näringsliv och andra remissinstanser. Men vi känner stor tillförsikt i att vi ligger helt rätt i omställningen.
Satsningarna på fossilfria drivmedel från skogen tar nu fart. Och skogsbrukets egna fordon, som inte är så lätta att elektrifiera som personbilsflottan, kan bli ett prioriterat mål i omställningen.
MED MELLANSKOG NR 4 2021
FÖRNYBARA DRIVMEDEL
På Preems raffinaderi i Lysekil blir skogen HVO.
25
Andel på energibas %
20
!
15
Fler satsningar på biodrivmedel från skogen
10
5 0 2007
2009
Etanol låginblandad FAME låginblandad HVO drop in Biogas
2011
2013
2015
2017
2019
Etanol – E85/ED95 FAME B100 HVO 100
Andel förnybara drivmedel i transportsektorn Grafen visar hur stor andel förnybara drivmedel bidrar med i transportsektorn. För att få jämförbarhet har levererade volymer räknats om till energi och grafen visar andelen på energibasis. ”Drop-in” eller ”låginblandad” avser volymer som har blandats i fossil bensin eller diesel. Biodrivmedlens andel är ca 20 % idag. År 2030 ska andelen vara uppe i 70 %.
SCA är en av de aktörer som storsatsar på att göra biodrivmedel av skogen. Tillsammans med energibolaget St1 investerar de i ett nytt bioraff i Göteborg för att producera drivmedel av tallolja, en biprodukt från tillverkningen av kemisk massa. Bioraffet kan ta emot ett brett spektrum av råvaror. Ett stort raffinaderiprojekt i Östrand är också under utveckling. Södra Skogsägarna har med norska Statkraft bildat Silva Green Fuel, vars uppgift är att hitta en teknologi för lönsam produktion av biodrivmedel av skogsråvara. I en kommande demoanläggning i Norge vill man utveckla både processer och tekniker för att ta fram biodrivmedel för olika fordonstyper. De satsar också på framställning av biometanol av den råmetanol som uppstår i tillverkningsprocessen i Södras massabruk.
19
20
MED MELLANSKOG NR 4 2021
BIND DIN EGEN KRANS TILL JUL
Bind din egen krans till jul Mörkgrönt granris och glänsande röda sidenband – vad pryder väl en ytterdörr så grant? I år är det dags att göra en egen krans med grönt som finns runt knuten. TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM
DET KAN SE avancerat och imponerande ut, men faktum är att det är både kul och enkelt att binda en egen krans. Extra härligt blir det att samla ihop material direkt från skog och trädgård. Det blir en toppenaktivitet att göra i december – först en utflykt med korg och sekatör i högsta hugg, sedan glöggmys och kransbindning tillsammans inne i stugvärmen.
fäst granris. Det går att täcka båda sidorna av kransen, men absolut enklast är att täcka bara en sida. Det passar ändå bäst om kransen ska hänga mot en dörr, vägg eller kanske läggas på ett bord. Täcker du bara en sida kan du också enkelt ha den liggande framför dig på din arbetsyta medan du binder.
När du bundit fast knippen runt hela stommen får du trixa lite för ett bra avslut. Stick in de sista knippena under de du började med och försökt dra de sista varven med bindtråden så den inte syns utåt. Ibland kan du behöva gå in efteråt att du fäst bindtråden med fler små kvistar för att täcka övergången.
Till en granriskrans behövs • Halmstomme • Granris • Bindtråd eller ståltråd • Sekatör • Avbitartång • Sax • Dekorationer Gör så här Förbered din kransbindning genom att klippa eller dela upp granriset i lagom stora bitar. Ju större sjok du gör, desto spretigare blir utseendet på kransen. Med små buketter får kransen ett lite mer kontrollerat och fylligt utseende. Du väljer själv hur din krans ska se ut! Börja med att fästa bindtråden genom att sticka in den i stommen och snurra några varv runtom. Du behöver inte klippa av bindtråden förrän kransen är färdigbunden, det blir lättare att hålla hela trådrullen i handen medan du binder. Lägg sedan knippena på stommen ett och ett och fäst genom att dra bindtråden runt hela stommen. Ofta behövs det två varv runt för att få varje knippe att fästa ordentligt. Jobba dig systematiskt neråt längs med stommen, så att du hela tiden täcker över där du tidigare
Inget skapar så mycket julstämning som när vi tar hjälp av naturen. Med enkla medel snor du ihop en julkrans av granris på nolltid!
BINDGRANBARKBORREN DIN EGEN KRANS TILL JUL
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Det lättaste sättet att fästa grundmaterialet på stommen är att göra små knippen av dem som du sedan virar fast.
Gör egna märlor av bindtråd eller najtråd att fästa ömtåligt pynt med.
Dekorationer Det finns olika smarta sätt att fästa dekorationer. Här är tre varianter: 1. Gör små knippen av dekorationerna och vira bindtråd runt dem. Det passar bra om det är lite löst material som ull eller mossa. Klipp sedan av bindtråden med en extra bit tråd sparad och fäst hela knippet genom att trycka in änden av bindtråden i kransen. 2. Gör en så kallad märla; klipp en bit ståltråd eller bindtråd och forma som ett U, som du använder för att fästa dekorationen med. Det passar lite mer ömtåliga prydnader. Gör märlan ganska lång om du gör kransen i ett kraftigt material som granris. 3. Limma fast dekorationen med en limpistol på en blompinne som du knipsat av i lagom längd. Blompinnen blir sedan lätt att trycka fast i kransen och att flytta eller ta bort. ¶
Tips för att dekorera Om du vill ha dekorationer som inte är naturmaterial, utan kanske band, tomtar och andra små ting – kolla på second hand. Där finns det hur mycket kasserat julpynt i nyskick som helst att välja och vraka bland.
! Så torkar du apelsinskivor 1. Skiva apelsinen eller apelsinerna. 2. Lägg på en plåt med bakplåtspapper. 3. Torka i ugn på 60 graders värme i 2–4 timmar beroende på tjocklek. 4. Lägg dem gärna i press med en plåt över sig över natten för att de ska hålla sig platta.
21
22
MED MELLANSKOG NR 4 2021
ATT VARA FÖRTROENDEVALD
Jag är förtroendevald! TEXT HANNA WALLÉN FOTO TRONSLASSE & PRIVATA
MELLANSKOGS FÖRTROENDEVALDA är motorn i medlemsverksamheten och ett viktigt stöd för medlemmarna och Mellanskogs anställda. Genom uppdraget får de, utöver att träffa och lära känna varandra, en unik inblick i verksamheten och extra stora möjligheter att påverka föreningen. Tack vare deras bredd i både kompetens och erfarenhet bidrar de tillsammans till ett starkare Mellanskog. Men hur är det egentligen att vara förtroendevald i Mellanskog? I det här reportaget får vi höra fyra förtroendevalda berätta om varför de valt att engagera sig och vad som är det roligaste med uppdraget.
EVA LUNDQVIST, förtroendevald i norra Stockholm Eva har varit förtroendevald i sex år och bor på en släktgård i Södra Råda, Norrtälje. Varför har du valt att engagera dig? För att det ger mig bra och faktabelagd information, vilket behövs i dessa dagar. Och så är det roligt att försöka engagera fler medlemmar. Jag vill inspirera till olika miljömål och öka kvinnors intresse – jag har bland annat anordnat en röjkurs för kvinnor. Vad är det roligaste med att vara förtroendevald? Att man får tidig information om vad som händer och alla givande utbildningar. Jag uppskattar att det finns utbildningar som är riktade särskilt mot kvinnor. Tips till den som är ny förtroendevald: Anmäl dig till olika kurser. Det ger ökad kunskap och inspiration, något som i sin tur ger trygghet i din roll som förtroendevald och ökar ditt nätverk. Våga ta plats och ställa ”dumma” frågor!
JAN HEDBERG, förtroendevald i södra Dalarna Jan är förtroendevald sedan i våras och bor utanför Matfors, Medelpad. Varför har du valt att engagera dig? För att man som liten skogsägare får möjlighet att påverka och göra skillnad för skogsbruket och för att man blir en del av ett stort nätverk med erfarenheter, kompetens och engagemang för skogliga frågor. Genom mitt företag Skogsresor har jag tillsammans med andra skogsägare och tjänstemän gjort studieresor till närmare 30 länder i alla världsdelar. Mötena med skogsägare, bolag, myndigheter, forskare och skogsengagerade världen över har skapat ett engagemang hos mig. Jag hoppas att mina erfarenheter kan bidra till att ”zooma ut” och ge ett bredare perspektiv, att jag kan påverka och samverka till en positiv utveckling av familjeskogsbruk, svenskt skogsbruk och träanvändning. Tips till den som är ny förtroendevald: Följ samhällsutvecklingen kring skogen både lokalt och globalt (glokalt), lyssna och fråga. Kommunicera skog med så många som möjligt, vi behöver alla bidra till att öka allmänhetens medvetenhet om skogens positiva betydelse i ett bredare perspektiv.
ATT VARA FÖRTROENDEVALD
MED MELLANSKOG NR 4 2021
GUSTAF COLLIANDER, förtroendevald i Södermanland Gustaf är förtroendevald sedan 2015 och bor på gården Ånsta norr om Nyköping. Varför har du valt att engagera dig? Skogen påverkas av politiska åsikter och Mellanskog är ett bra forum för utövande av näringspolitik. Som enskild skogsägare är det svårt att göra sig hörd, men tillsammans blir vi en starkare röst. Man bidrar till ökad politisk säkerhet för andra skogsägare och sig själv på samma gång. Ytterligare en anledning är att det som enskild skogsägare är svårt att förhandla med köparna av råvaror, de stora industrierna. Men tillsammans är vi större och har därmed större möjlighet att förhandla bättre villkor. Tips till den som är ny förtroendevald: Var öppen och bidra med dina egna styrkor. Det vi förtroendevalda har gemensamt är att vi alla är skogsägare, annars har vi väldigt olika kompetensområden. Någon kanske är bra på att röja skog, medan en annan är jurist och kan bidra på ett helt annat sätt. Tillsammans blir det en väldigt stark bas.
ANNA ANDERSSON, ledamot av föreningsstämmans valberedning som bl.a. ger förslag på föreningsstyrelse och revisorer. Anna är förtroendevald i olika roller sedan 2002 och bor i Hedsta i norra Hälsingland. Varför har du valt att engagera dig? För att skogsägare blir starkare tillsammans och för att jag får träffa andra förtroende- valda i intressanta möten. Jag gillar att Mellanskog arbetar för högre virkespriser och det näringspolitiska arbete som utförs. Som skogsägare vet jag att jag alltid får råd anpassade efter min fastighet och hur jag vill driva den.
Vad vill du bidra med genom ditt engagemang? Mellanskogs utveckling mot fortsatt lönsamhet, både för skogsägaren och för föreningen. Framtiden för skogen är både spännande och oroande, utifrån politik och hur allmänheten ser på skogsbruket. Där har Mellanskog en viktig roll. Tips till den som är ny förtroendevald: Var nyfiken och ställ frågor! Tänk på att de allra flesta skogsägarna i Sverige inte har skogsbruk som sin huvudsakliga sysselsättning, och att du som ny förtroendevald på många vis kan representera dem.
Vill du bli förtroendevald? Hör av dig till skogsbruksområdets styrelse eller valberedning i ditt område, kontaktuppgifter hittar du på mellanskog.se
23
24
MED MELLANSKOG NR 4 2021
SKOGLIGA SÄLLSKAPSSPEL
Samla familjen och spela skogliga sällskapsspel VINTERN ÄR HÄR. Julen och nyårsfirandet står för dörren - en perfekt tid att samla familjen, umgås och spela spel. Det finns en hel uppsjö av roliga spel att välja mellan och för att hjälpa till på traven har vi samlat några
exempel som samtidigt lär både äldre och yngre mer om skog, djur och natur. Så ta fram ett par lussebullar och se vem som lyckas bäst på spelplanen. God jul, och må bästa spelare vinna! MARTIN EKMAN
Photosynthesis När ett träd träffas av solens strålar uppstår ljuspoäng. Samtidigt kastar trädet sin skugga på mindre träd omkring sig – ju högre trädet växer, desto längre når dess skugga. När trädets livscykel når sitt slut avgör jordens bördighet hur många poäng du får. Photosynthesis handlar om att få dina träd att växa, från frö till fullvuxet träd, med hjälp av dina ljuspoäng. Med Mellanskogs recension I Photosyntesis spelar 2–4 spelare med varsitt trädslag. Trädslagen slåss om att etablera sig snabbt på spelplanen och sedan växa till de största träden. Vinner gör den som bäst kan etablera sig på den bördigaste marken, skugga sina motståndare och i slutändan avverka de största träden. Men se upp! Det är lätt att skugga sig själv när solen vandrar runt spelplanen. Spelet är finurligt och fångar på ett enkelt sätt många av de mekanismer som styr trädens tillväxt och skogsbrukarens val av skogsskötselstrategi. Ett både roligt, lärorikt och vackert spel. På sidan 27 här i tidningen kan du vinna spelet i vårt korsord. Från 8 år. Antal spelare: 2–4 st. Speltid: ca 45–60 minuter. Pris: från 299 kr. Utgivare: Lautapelit.fi
Skogen – spelet där du fyller skogen med liv Den svenska skogen är full av vackra växter, spännande djur och märkliga svampar. Men för att arterna ska leva och frodas måste du skapa den rätta livsmiljön. I det ambitiösa familjespelet Skogen är det du som fyller skogen med liv genom att turas om att spela ut arter och naturelement. Med Mellanskogs recension Ett spännande strategispel där skogens ekosystemtjänster får stå i centrum snarare än skogsbruket, spelet ger en pedagogisk förklaring över hur
olika naturtyper gynnar olika arter. Spelet passar vuxna och lite större barn. Ett vackert spel som fått väldigt bra omdömen och vunnit flera priser genom åren. Ny upplaga kom 2020 så tänk på att välja den senaste upplagan om du köper spelet. Från 8 år. Antal spelare: 2–6 st. Speltid: ca 60 minuter. Pris: från 159 kr. Utgivare: Ninja Print
SKOGLIGA SÄLLSKAPSSPEL
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Naturen
Skogen Memo
Vilda djur
Vad gör paddan om vintern? Vad är allemansrätten? Varför ska vi inte slänga batterier direkt i soporna? I det här spelet lär du dig mycket om den svenska naturen, och varför vi måste vara rädda om den. Du lär dig om livet i skogen och på bondgården och om våra mest kända djur och växter. Ett spel som fått genomgående höga och fina betyg i våra dagstidningar.
Leta efter liv i skogen. Väck de minstas intresse för den svenska skogen och dess arter. Innehåller 24 artpar, 4 spännande specialbrickor och en exklusiv affisch. Kan även tas med ut i skogen och spelas på plats så blir det extra lärorikt och roligt. Har vunnit en rad priser och fått genomgående höga betyg i flera tidningar.
I Vilda djur frågar du motspelarna om kort för att samla hela djurfamiljen. Den som har flest djurfamiljer på handen när kortleken är slut har vunnit! Ett perfekt tillfälle att lära sig mer om vilda djur på ett enkelt och roligt sätt. Litet format gör att du kan packa ned spelet i resväskan eller vandringsryggsäcken.
Från 3 år. Antal spelare: 2–4 st. Speltid: ca 10–30 minuter. Pris: från 149 kr. Utgivare: Ninja Print
Från 10 år. Antal spelare: 2–6 st. Pris: från 110 kr. Utgivare: Tactic
Skogen – kortspel
Sjön
Bondespelet
Det här är ett ”samla-familj-spel” som innehåller 52 spelkort med illustrationer av träd, djur, fåglar, bär och annat som förkommer i vår skogsmiljö. Kul, enkelt och lärorikt med fina illustrationer på spelkorten.
I familjespelet Sjön får du djupdyka bland fåglar, smådjur och växter – och fiskar såklart! Spelarnas uppgift är att kombinera rätt arter, vattenkvalitet och vattentemperatur så sjön och dess invånare har det så bra som möjligt. Kort sagt – att få alla i sjön att trivas som fisken i vattnet.
Bondespelet är ett av Sveriges mest älskade spel – det har funnits i nära nog 40 år! Denna klassiker startar i ett litet torp. Här får du och dina motspelare samma spännande utmaning: Utveckla dina blygsamma tillgångar till lönsamma affärer så snabbt som möjligt. Den spännande kapplöpningen mot spelets slutmål – att bli slottsherre på orten – kantas av årliga investeringar i skogar, grödor och boskap. Att så och skörda i tid är centralt för att lyckas och precis som i andra affärsspel gäller det att förvalta sitt kapital på bästa sätt.
Från 6 år. Antal spelare: 2 och uppåt. Speltid: ca 15 minuter. Pris: från 159 kr. Utgivare: Nicotext
Från 8 år. Antal spelare: 2–6 st. Pris: från 115 kr. Utgivare: Hjelms förlag
Från 8 år. Antal spelare: 2–6 st. Speltid: ca 60 minuter. Pris: från 399 kr. Utgivare: Ninja Print
Från 9 år. Antal spelare: 2–5 st. Speltid: 35–45 minuter. Pris: från 269 kr. Utgivare: Alga
25
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 4 2021
K.T.S® ARMGRIP
Pris från 28.500 kr
K.T.S® TIMMERGRIP
K.T.S® HUGGARVAGN
K.T.S Huggarvagn är perfekt att vårda sin skog med! Vindfällen, avverkning, granbarkborreträd, energiklippning, gallringar. Vi har storleken som passar ditt behov! Pris från 107.900 kr
Huggarvagnskampanj! 5.000 kr rabatt
Tabell traktor 5,5 ton 30 hk eller större 7,0 ton 40 hk eller större 8,5 ton 65 hk eller större 10 ton 85 hk eller större 11 ton 85 hk eller större 13 ton 110 hk eller större ALLT FRAKTFRITT ELA
IH
på komplett kit med radiostyrd hydraulisk vinsch vid beställning av ny huggarvagn.
K.T.S® VRIDHUS
SVERIG
E
26
Pris från 25.500 kr 2,5 – 5 ton/meter. Passar alla modeller.
K.T.S® ENERGIKLIPP
Klipper och fäller upp till 20 cm träd.
Pris från 4.900 kr 0,08 m2 – 0,56 m2
Pris 31.900 kr
K.T.S® KLO
K.T.S® RADIOSTYRD HYDRAULISK VINSCH
Pris från 16.900 kr
K.T.S® VEDPROCESSOR
Pris från 79.900 kr
Pris 20.900 kr
för välja K.T.S? Beställ kostnadsfri Var 2 års garanti. Fri frakt i hela Sverige! Leveransgaranti på reservdelar! broschyr Återköps garanti. Faktura 20 dagar k.t.s_maskiner leverans. På samtliga priser info@kts.se • www.kts.se www.kts.se från Följ oss på! KTS Maskiner tillkommer moms. Tel 019-58 50 10
EN TRYGG UPPVÄXT MED CONNIFLEX När det handlar om din skog kan du vara trygg med att Conniflex tagits fram med hänsyn till både människa och miljö. Conniflex är Sveriges mest använda skyddsbehandling mot snytbagge. Hög bevisad skyddseffekt i två år.
conniflex.se
KORSORD
MED MELLANSKOG NR 4 2021
JULFRUKTEN BUKT
MED MÅNGA KANALER
GÖR ATT SVARADE PÅ MATEN HÄNDELSTELNAR SE
ÄR OÄNDLIG SÖNDER
GRÄVD RÄNNA
OTTO VIKMAN
KÄNNER TILL ORGANISMERNA PÅ BIL I BERGEN NADA
SUCCESSION MEDELPUNKTEN YNGEL DET ÄR JU SÄLLEN
KURAGE GENOMVISEN I SKINDRÖMKUPAN MAR LIG
HANDLAR OM EXKLUSIVE KRISTI FÖDELSE
PRAKT- MUSFULL LIMSKT KLÄNNAMN NING
MÄSSSKJORTA
UTHÅLLIGHET DOLDA
FÅGEL
FRIGG
FANNS PLATS FÖR TOG TRE POÄNG
OLJEVÄXT
EJ AVSEDD EFFEKT HÖR UPP
OMFATTANDE JÄMMER OCH ELÄNDE SÄTT
OX XUDDE 1467
ÄR PARASITERANDE
LÄNGDMÅTT
UTAN KLÄDER OCH SKOR
KÄNSLOMÄSSIG FEM
NAIV DITO SÄGER SAMMA SAK
GÖR MJUKVAROR VINZON
KRÄNGER
I DENNA STUND
NIGERS HUVUDSTAD EROR
RYKTE VILL EJ STIGA UPP
EFTERBILDARE SMILADE SJUNGER HÖGT I SPANIEN
RÄCKER LÄNGE SAGOVÄSEN
UN HOS OSS ÅTERKLANG
PIPPI HYGIENVARA KORT
UNDERHÖLL
INTRÄFFA YTTERLIGARE
NY STUDENT
DUK
KNIPA
BEREDA
TRÄ LADE MÄRKE TILL
EN KOM EJ UPP PÅ TIO
PENDYL
SNORRES PROSABOK
MOJNADE
BLODKÄRL SAKNAR ERFARENHET
FINA FIRRAR HYSER ÅK VID KÅK
Vinn sällskapsspelet Photosynthesis Bland de rätta svaren lottar vi ut tre exemplar av sällskapsspelet Photosynthesis. Samla familjen i vinter och spela Photosynthesis, spelet som går ut på att få dina träd att växa, från frö till fullvuxet träd, med hjälp av dina ljuspoäng. Du kan läsa mer om spelet på sidan 24. Lycka till! Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 7 januari.
Vinnare nr 3, 2021 Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som vunnit varsitt exemplar av Viktor Sundbergs fotobok ”Bättre bilder – fotoskolan 1”. Grattis! Nils Nilsson, Gräsmark, Gulli Johansson, Hagfors, Arvid Löfgren, Hägersten, Per Magnusson, Färila och Eva Olsson, Segmon. Rätt svar i förra numret är: EN NATURLIG FÄRGKARTA och INFÖR VINTERVILAN.
27
MED MELLANSKOG NR 4 2021
ANNONS
LH2111
28
Nyhet!
Extra lång räckvidd! M51T = 7,5 m M41T = 6,9 m
Mohedas nya kranar är här! Mohedas nya griplastarkranar M51T och M41T är avsedda för skogsvagnar och lättare skogsmaskiner. De svensktillverkade kranarna har utvecklats och förbättrats med bland annat längre räckvidd, högre lyftkraft, starkare vridkraft och bättre rörelsemönster. Vill du veta mer? Prata med maskinsäljaren på din närmaste anläggning eller gör ett besök på vårt KompetensCenter Skog i Värnamo – kranarna är på plats.
Följ oss på sociala medier
Smart finansiering! Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se
Uppgradera din maskinpark och kolla in våra fördelaktiga finansieringserbjudande med 0,99% eller 1,21% ränta i två år. Mer info på hemsidan.
VD-KRÖNIKA
MED MELLANSKOG NR 4 2021
Vem ska jag tro på? ”VEM SKA JAG TRO PÅ?” – Thomas Di Leva sjöng låten med samma titel 1987. Tre årtionden senare är frågan mer berättigad än någonsin. Tillgången till information och olika medier är idag större än någonsin. Det borde innebära att vi också har tillgång till mer fakta än någonsin. Tyvärr dränks fakta väldigt ofta av åsikter i den flora av medier vi har tillgång till. Faktum är att den tid vi spenderar på att konsumera media är relativt konstant idag jämfört med 1987. Skillnaden är att då konsumerades i huvudsak ett fåtal stora medier som dagstidningar, tablå-TV och radio. Konsumtionen av dessa medier har på senare minskat stadigt och ersätts av en uppsjö digitala kanaler som inte granskas på samma sätt. Idag får cirka 40 % av 15–24-åringar sina nyheter via sociala medier. Den som idag vill sprida sina åsikter och samtidigt är skicklig på att hantera våra nya mediavanor har goda möjligheter att bli framgångsrik. För någon utan närmare relation till skogen är det inte lätt att veta vad som är sant. Våra skogar är komplexa system som också har helt olika förutsättningar i olika delar av Sverige och världen. Avskogning och artutrotning är stora problem globalt, men inte i Sverige – ändå förekommer begreppen frekvent även när den svenska skogen diskuteras. Ett annat begrepp som ofta förvirrar är substitutionseffekten, det vill säga hur stor klimatnyttan egentligen är när produkter av trä ersätter produkter av olja, betong eller stål. Och ska vi prioritera
insatser för klimatet eller biologisk mångfald? Allt blandas i diskussionen, påhejade av en lång rad forskare med olika åsikter, varav vissa inom helt andra forskningsområden än de som bör vara relevanta när svenskt skogsbruk debatteras. Inte konstigt att allmänheten har svårt att veta vad de ska tro. Mellanskog och övriga skogsägarföreningar behöver vara väldigt aktiva och skickliga för att föra ut en nyanserad och verklighetsbaserad bild över hur familjeskogsbruket bedrivs. Varje Mellanskogsmedlem har sin historia, den behöver vi levandegöra. Vi ska visa upp det engagemang, intresse, omsorg och långsiktighet som präglar vårt skogsbruk. Skogsägarföreningarna kraftsamlar nu gemensamt. Under 2022 lanserar vi en kommunikationskampanj som sätter familjeskogsbruket i centrum, ett perspektiv som nästan helt saknats under årets mediebevakning. Skogsägarföreningarna ska vara den röst som tydligast berättar om tillståndet i de familjeägda skogarna och den nytta vårt skogsbruk skapar. Thomas Di Levas låttext fortsätter med ”Jag hoppas att det får ett lyckligt slut”. Mellanskog ska göra mer än bara hoppas. Vi arbetar hårt och målmedvetet för starkare skogsägare och rikare skogar. ¶ FREDRIK MUNTER, vd
29
30
MED MELLANSKOG NR 4 2021
FRÅN SKOGEN
FOTO Stockholm Exergi
Nya vädervarningar införda av SMHI VÄDRET PÅVERKAR OSS varje dag, året om. För skogsägare kan exempelvis stormar och bränder orsaka stor skada, varför det är bra att hålla koll på eventuella vädervarningar. Den 26 oktober införde SMHI ett nytt vädervarningssystem. Klass 1, 2 och 3 ersattes med gul, orange och röd varning där röd är den allvarligaste. De nya vädervarningarna är konsekvensbaserade och regionalt anpassade, vilket innebär att de är mer relevanta och exakta än tidigare. MELLANSKOG FOTO Mellanskog
Snart höjer vi insatsavdraget FRÅN OCH MED den 1 januari 2022 höjer Mellanskog insatsavdraget vid avräkning av virkessortiment från 0,5 % till 2 % av nettoavräkningslikviden. Det innebär att du som medlem snabbare bygger upp ditt insatskapital i Mellanskog när du brukar din skog. Ju större insatskapital du har – desto större andel av föreningens vinst blir din vid utdelningen, samtidigt som vi får en ännu starkare förening! MELLANSKOG
Stort intresse när ny teknik testades för askåterföring I OKTOBER BJÖD Mellanskog i samarbete med Stockholm Exergi och Skogsstyrelsen in till skogsdag på biobränsleterminalen i Mackmyra för att förevisa ny teknik för askåterföring. Vid förbränning av skogsbränslen skapas aska. Majoriteten av askan håller kvaliteter som möjliggör återföring till skogsmark. Mellanskog har genom samarbeten med lokala värmeverk sedan många år kunnat erbjuda medlemmar askåterföring i delar av Dalarna och Värmland. På skogsdagen i Mackmyra kunde besökarna se en nyutvecklad produkt där askan granulerats, alltså finfördelats, i jämna fraktioner som kan
liknas vid hur skogsgödsel ser ut. Stockholm Exergi har i samarbete med innovatörer utvecklat den nya metoden. Målsättningen är att producera granulerad aska vid kraftvärmeverket i Stockholm som efter analys kan transporteras ut till skogsmark för återföring. Några av fördelarna är att den granulerade askan blir enklare att hantera då den kan lagras och distribueras i säckar. Granulerna möjliggör också att askan kan återföras med olika tekniker som helikopter, traktor med spridare eller genom mer småskaliga lösningar för den självverksamme skogsägaren. STAFFAN DALBRINK
FRÅN SKOGEN
MED MELLANSKOG NR 4 2021
31
Teknikcollege – satsning på framtidens branschmedarbetare SKOGSBRANSCHEN ÄR STÄNDIGT i behov av skickliga medarbetare med kvalificerad teknisk utbildning. Skolor och företag runt om i landet samarbetar i Teknikcollege – en samverkansplattform som säkrar en hög kvalitet på de tekniska utbildningarna, samtidigt som ungdomarna ökar sin kompetens.
Som en del i Teknikcollege deltog Mellanskog när årskurs ett på Naturbruk skog på Slottegymnasiet i Ljusdal hade elevdag den 16 september. Martina Eriksson från Mellanskog och Mikael Hjärpsgård från Sveaskog höll i dagen, med fokus på naturvård och hur man på olika sätt kan skapa höga naturvärden. Ett stort gäng elever och lärare
deltog och fick se olika typer av bestånd, alltifrån naturvårdsbränd tallskog till ren aspskog. Det var en rolig och givande dag för alla inblandade. Det känns bra att skogsnäringen är med och satsar på ungdomarna – våra framtida bransch- medarbetare! MARTINA ERIKSSON FOTON Martina Eriksson FOTO Unsplash
Vi är sociala! FINNS DU PÅ Facebook, Instagram eller LinkedIn? Det gör vi också! I våra sociala kanaler delar vi med oss av tips och nyheter till dig som är skogsägare och medlem i Mellanskog. Följ oss gärna där för att ta del av det senaste. Genom att gilla våra sidor och interagera med det vi publicerar där så hjälper du dessutom till att sprida Mellanskogs och skogsägarrörelsens röst digitalt. För ju fler vi är, desto starkare är vi! Här hittar du oss: facebook.com/mellanskog instagram.com/mellanskog linkedin.com/company/mellanskog
75 000 Så många ton sågspån kommer årligen att förädlas till 25 000 ton pyrolysolja, som sedan förädlas till förnybar diesel och bensin i ett samarbete mellan Setra och Preem. Läs mer i vårt reportage om Pyrocell vid Kastets sågverk utanför Gävle på sidorna 16–19.
”Det är en vacker gård med en rik historia. Många generationer har brukat marken innan oss, så för mig handlar det verkligen om förvaltning. Det här ska våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn driva vidare efter oss. Det är vår uppgift.” Vi besöker skogsägaren Anna Gudmundsson Thyrell på hennes släktgård i Järvsö och pratar skogsskötsel, historia och turism på sidorna 5–7.
