ALLEMANSRÄTTEN utmanas av nya beteenden
Rekordutdelning på årets FÖRENINGSSTÄMMA
Nu DIGITALISERAS naturvården
DET ÄR SOMMAR och vår skogsägarförening har vind i seglen. Föreningens stora stämma representerar just dig. I vår kooperation har varje medlem en röst, och vid skogsbruksområdenas årsmöten är alla medlemmar kallade att vara med och välja föreningens högsta beslutade organ.
Mellanskog summerar sitt allra bästa år någonsin. Föreningsstämman beslutade därför om rekordutdelning på 151 miljoner kronor till alla medlemmar. Utdelningen ges som efterlikvid till alla som levererade virke i fjol (totalt 130 miljoner kronor). Dessutom får alla tio procents ränta på sitt insatskapital (totalt 21 miljoner kronor). På så vis belönar stämman både trofastheten och det aktiva skogsbruket.
För oss som har varit medlemmar länge är det hisnande tal. I årtionden var Mellanskogs insatskapital dränerat, på grund av ogenomtänkta, olönsamma industrisatsningar före sekelskiftet.
På tio år har nu föreningens fria egna kapital gått från minus 124 miljoner kronor till ett plus på cirka en miljard kronor. Många goda krafter har tillsammans skapat Mellanskogs framgångssaga: Medlemmarnas hängivenhet, tydlig styrning till en enhetlig och helgjuten förening, engagerade medarbetare, smarta satsningar på logistik, resultatrika förhandlare och förstås en omvärld som har efterfrågat och gynnat skogens produkter. Till Mellanskogs stora språng bidrar också delägandet i Setra Group som på senare år har levererat betydande vinstmedel till vår förening.
Konjunkturen för skogsnäringen brukar anses vara mer varierande än för andra branscher. Nu sker en inbromsning av byggnationer och därmed viker efterfrågan på trä. Efterfrågan på timmer är ändå större än tillgången vilket håller timmerpriserna uppe. Behovet av massa är fortsatt stort och stimulerar till välbehövliga gallringar.
För oss i familjeskogsbruket är det naturligt att tänka och planera långsiktigt. Våra mål för skogsgårdarna kan se olika ut, och de påverkar brukningsmetoder och avkastningskrav. Gemensamt för oss alla är förvissningen att vi verkar i en framtidsbransch. Friska växande skogar tar upp koldioxid och skogarnas förnybara produkter ersätter fossila material. Våra skogsbruk ska hålla i längden – klara både klimatansvaret och den biologiska mångfald som är bärande i ekosystemen.
Fler och fler ansluter sig till Mellanskog. Vi välkomnar er, var och en! Alla tillsammans bär vi vårt Mellanskog – en skogsägarförening på frammarsch, i hållbarhetens tre perspektiv; ekonomiska, ekologiska och sociala.
Önskar er alla skön sommar! ¶
KARIN PERERS, Mellanskogs ordförande
SKOGSBRUK
10. FÖRENINGSSTÄMMAN
12. MEDLEMSDEMOKRATI
14. ALLEMANSRÄTTEN
17. SEMESTERTIPS
19. GRANBARKBORREN
20. BIOBRÄNSLE
22. DIGITALISERAD NATURVÅRD
25. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA
27. KORSORD
29. GÄSTKRÖNIKA
30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 12 maj 2023. Krediträntor Merkonto 2,70 % , likvidfördelning/betalningsplan 2,95 %
Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 % , a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter).
Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Erika Eriksson, Elin Hofferek, Anna Barbier, Jesper Mott, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se.
På omslaget Vegard Haanaes, vd på Gysinge Skog. Foto Jesper Mott. Form, layout & projektledning Matador kommunikation.
Tryck Ruter 2023. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.
Arbetet med att dämpa klimatpåverkan måste gå hand i hand med förberedelser inför de förändringar som ändå är oundvikliga på planeten. SMHI erbjuder kurser i klimatanpassat skogsbruk som gynnar hela skogsnäringen och skogsägare har mycket att lära varandra.
yrkesverksamma inom skogsbruk i Sverige är grupper som har mycket att vinna på att förbereda sig för klimatförändringar. Det handlar både om att bygga upp en förståelse kring hur olika scenarier av klimatförändring får skilda effekter på olika platser i landet, och om att dela exempel på metoder som säkrar fortsatt livskraftiga och rika skogar med god avkastning.
Stort intresse för mer kunskap Alexandra Birger-Röör, områdeschef för skog på SMHI, är ansvarig för de kurser inom klimatanpassat skogsbruk som myndigheten erbjuder. Intresset för kurserna har varit stort och de tre omgångar av grundkursen som genomfördes förra året har i år utvecklats till hela sex nya omgångar,
samt flera omgångar av en fortsättningskurs för de som vill fördjupa sig ytterligare.
– Syftet med grundkursen är att visa vad klimatforskningen faktiskt säger om just Sverige och att titta på vilka klimatindikatorer som har bäring på skogsbruket. Det handlar om de fysiska förändringar som sker på grund av utsläpp, säger Alexandra Birger-Röör.
Om den globala utvecklingen följer rådande kurvor är en genomsnittlig temperaturökning på två grader ett högst rimligt scenario. Det råder inget tvivel om att skogsbruket kommer behöva hantera stora förändringar. Det kan röra sig om minskad tjäle, mer markfukt eller minskad motståndkraft mot stormar. Effekterna kommer också se olika ut beroende på geografiskt läge. Hela södra Sverige får längre torrperioder. Gotland kommer att få lägre grundvattennivåer och längre upp i landet blir det i stället blötare. Parallellt kan skogen faktiskt på sina håll ge bättre avkastning med varmare klimat.
– Om vi håller oss till ett scenario där vi möter Parisavtalet så kommer vegetationsperioderna ändå att bli avsevärt längre. Även vid ett lågutsläppsscenario kan en period bli cirka 25 dagar längre i Mellansverige. Sverige kan därmed få komparativa fördelar jämfört med andra skogsexportörer som eventuellt drabbas av fler negativa konsekvenser.
Metoder som gör stor skillnad Experter från Skogsstyrelsen är engagerade i kursen och går igenom de senaste rönen för anpassade skogsbruksmetoder.
– Det handlar bland annat om trädval och ståndortsanpassning, men också metoder som
minimerar brandrisken genom bättre säkerhetsrutiner vid användandet av skogsmaskiner.
I fördjupningskursen får markägare möjlighet att gå vidare och bedöma var de har sårbarheter, hur de kan göra prioriteringar och arbeta med klimatanpassning i skogsbruksplanen. De får också se att det fortfarande finns chans att verkligen göra skillnad.
– Vi har hittat exempel på människor runt om i Sverige som på olika inspirerande sätt har kommit i gång med omställning och modigt vågat satsa på det. Kursdeltagarna får komma ut och träffa dem. De handlar inte om att visa den perfekta metoden, för det skiljer sig väldigt för olika markägare, men vi kan visa exempel på skogsägare som visat handlingskraft.
”Det handlar bland annat om trädval och ståndortsanpassning, men också metoder som minimerar brandrisken genom bättre säkerhetsrutiner vid användandet av skogsmaskiner.”
”Syftet med den första kursen är att visa vad klimatforskningen faktiskt säger om just Sverige och att titta på vilka klimatindikatorer som har bäring på skogsbruket.”
Sommaren 2018 minns svenskarna som en varm, torr sommar med hög brandrisk. På flera håll vågade man inte köra skogsmaskiner annat än under nattskift. Liknande medeltemperatur kommer att vara det nya normala i slutet av detta sekel. Det är en skrämmande insikt för de flesta kursdeltagarna berättar Alexandra Birger-Röör.
Alexandra Birger-Röör nämner bland annat en mycket engagerad privat skogsägare i Småland som tar emot deltagare under våren. Familjen har haft gården sedan 1700-talet och de har drabbats av flertalet stormar. Det har lett till en vilja att experimentera fram bra sätt att minimera skadorna, bland annat med blandskog och stängsel. Skogsägaren kan beskriva hur han tillsammans med rådgivare har fått med de nya idéerna i skogsbruksplanen och bibehållit lönsamhet.
Ett annat exempel är en grupp på 17 markägare i trakten runt Tiveden som tillsammans testar olika former av hyggesfritt
skogsbruk. De beskriver vad det har för effekt på såväl lönsamhet som barkborreangrepp.
I trakten har Sveaskog ett exempel på plockhuggning som kursdeltagarna också får chans att besöka för få en insikt i huruvida storskaligt skogsbruk kan fungera hyggesfritt.
Ett tredje exempel finns i Svartberget strax utanför Umeå, där kursdeltagarna får följa med till forskningsstationen i Vindeln.
De får titta på försöksytor med en mängd olika typer av trädslag och sorter som planterats för cirka 20 år sedan och deltagarna får se hur de utvecklats över tid. Det handlar om allt från traditionella val till mer udda sorter. De träffar även en markägare som
planterat blandskog på stora ytor och som också samarbetar med ett företag som handlar med utsläppsrättigheter och låter en del skog stå mot betalning.
Alexandra Birger-Röör och hennes kollegor hoppas kunna ingjuta hopp och lust att testa nytt med årets kurser i klimatanpassat skogsbruk. Hon beskriver det som svårt att bedöma tänkbara klimatförändringar, men det svåraste och mest osäkra är att bedöma hur vi människor kommer att bete oss.
– Vi kommer alla att behöva göra såväl anpassningar som utsläppsminskningar för att klara utmaningarna. De går hand i hand, säger Alexandra Birger-Röör. ¶
”Vi kommer alla att behöva göra såväl anpassningar som utsläppsminskningar för att klara utmaningarna. De går hand i hand.”
Vad innebär klimatförändringarna för skogsbruket i Mellanskogs geografi?
– Ett varmare klimat förväntas ge mindre tjälade perioder, eller inga alls i södra Sverige, fler stormar, bränder och insektsangrepp samt perioder med hög nederbörd. Detta bemöts bäst genom att sköta skogen på ett konsekvent sätt utifrån den kunskap som finns.
Kan du ge exempel på vad det innebär i praktiken?
– Mycket av problemen med till exempel insektsskador beror av att träden redan är stressade på grund av att de växer på fel mark. Rätt ståndortsanpassning och träslagsval blir alltmer betydelsefullt. Granbarkborren ger större negativ effekt på granbestånd som planterats på torra marker och till exempel törskatesvamp
drabbar tallarna som värst när de planterats på alltför bördig mark. Blandskog kan ha positiv effekt då man sprider risken bättre och föryngringen av insektspopulationen minskar i effektivitet.
Vilka andra förberedelser vill du lyfta fram?
– Bäst effekt för att undvika storskaliga bränder och även problem med körskador på blöt mark, är en tät infrastruktur med skogsbilvägar. Det ger tillgänglighet i ett släckningsarbete, möjlighet att skära av brandförlopp och det betyder också kortare transportavstånd och därmed kortare körsträcka i skogen. Välskötta skogar som röjts och gallrats i tid ger också stabila och motståndskraftiga skogar. Det funkar mot såväl stormar som övriga andra kraftiga väderhändelser.
Fyra sannolika konsekvenser för skogsbruket på grund av klimatförändringar
• Ökad brandrisk i främst i södra Sverige och mest efter östkusten, både på grund av en kombination av högre temperaturer och på grund av minskad markfukt.
• Mer skyfall där regnet faller så häftigt att marken inte kan ta upp mängden.
• Starkare säsongsvariationer, som till exempel torrare somrar och blötare höstar, kommer att få stora konsekvenser för skogsbruket.
• Betydligt gynnsammare förhållanden för skadedjur och svampangrepp.
Mellanskogs förvaltningsuppdrag för Gysinge Skog innehåller flera exempel på klimatanpassat skogsbruk. Skogen löper utefter Dalälven till utloppet vid Älvkarleby och är rikt varierad och känslig.
”På vissa ställen är marken väldigt tålig och på andra kan vi bara driva under korta perioder med tjäle. Det är verkligen högt och lågt.”
PER-OVE TORSTENSSON är Mellanskogs
förvaltare gentemot Gysinge Skog sedan avtalet tecknades 2019. Han beskriver området som svallad morän med ömsom stenig och ömsom blöt mark med mycket diken. Skogen är på närmare 30 000 hektar på båda sidor av Dalälven. Det är präglat av tidigare odling med mycket gamla soldattorp på den steniga men bördiga jorden. Drivning på marken är en verklig utmaning.
– På vissa ställen är marken väldigt tålig och på andra kan vi bara driva under korta perioder med tjäle. Det är verkligen högt och lågt. Varje överfart är en risk och en kostnad. Vi gör så få överfarter som möjligt, men där det behövs får det kosta så att det blir rätt och lönsamt i slutändan. Vägnätet är bra överlag och välinvesterat med trummor i rätt storlek. Det håller för regn och den typ av förhållanden som blir vanligare med klimatförändringarna, säger Per-Ove Torstensson.
Minimerar risken för brand
Han beskriver att Gysinge skog också gör noggranna bedömningar av brandrisker vid torra perioder då det är olämpligt att köra i de steniga partierna. Det finns alltid en plan för att hitta avverkningstrakter där brandrisken är lägst.
– Utefter Dalälven fungerar det inte att markbereda med harv. Det blir bara att vi vänder runt en massa sten och resultatet blir få godkända planteringspunkter och omfattande hjälplanteringsbehov. Plantorna får snabbt svår konkurrens från uppslag av grönt gräs. Därför markbereder vi enbart med grävmaskin, väljer bra planteringspunkter och sätter färre plantor än brukligt, men plantorna klarar sig
och föryngringen kommer i gång direkt, säger Per-Ove Torstensson.
Vikten av att välja rätt Trädvalet är ett annat exempel på klimatanpassning. Skogen är till stor del blandskog där tall och gran står tillsammans, där just tallen växer överraskande bra på det som man kan betrakta som mellanmarker. På de allra bördigaste partierna med finkornsrik jord planteras fortfarande främst gran, men på mellanpartierna viktas det alltmer över till tall eftersom det visar förvånande fint tillväxtresultat. Röjning sker enligt skolboken när lövuppslagen är ett par meter och tallen någon halvmeter för att lövet ska få en omstart. Slutröjning sker vid en medelhöjdpå 4–5 meter. Målbilden är lövandel på cirka 20 procent om förutsättningarna tillåter och Gysinge Skog vill skapa sammanhängande områden med löv där barrföryngringen misslyckats.
– Om det finns så kallad RASE, rönn, asp, sälg och ek, som är utvecklingsbar vid slutröjning så röjer vi ner fina barrträd. Det kan låta makabert, men det finns inte så mycket löv och resultatet blir några procent koncentrerat på några få ställen som ger brytning och dynamik.
Gallring och röjning
Ytterligare ett exempel på klimatanpassning hos Gysinge Skog är gallringen.
– Där det tidigare i regel skedde två gallringar innan slutavverkning styr vi nu mot endast en gallring på gran och kanske även på tall. Det kommer att minska antalet körningar med skogsmaskiner på mark som inte klarar belastningen.
Som en konsekvens så krävs hårdare röjning och färre lämnade stammar. I vissa blöta områden är röjningen så omfattande som ner till 1 000 stammar per hektar som sedan står till slutavverkning.
– Med gran på sådan mark ser vi väldigt litet värde i att gå in och gallra. Det finns dessutom risk att granen drabbas av rotröta efter gallring och sänkt framtida tillväxt vid körskador. När vi sedan gör slutavverkning finns mer ris tillgänglig så vi kan skona marken.
Gysinge Skog har tillsammans med avverkningsentreprenören investerat i lågmarksband till skogsmaskinerna som minimerar körskadorna på mark med dålig bärighet. Trots att de inte fungerar på stenig mark, har det varit lönsamt med förbättrade marginalerna och ökad körtid.
– Det finns en röd tråd i allt vi gör och det handlar om att anpassa och våga investera på ett sätt som lönar sig på lång sikt, säger Per-Ove Torstensson. ¶
”Där det tidigare i regel skedde två gallringar innan slutavverkning styr vi nu mot endast en gallring på gran och kanske även på tall.”Rickard Dermer, planeringschef, Vegard Haanaes, vd, Jon Snögren, skogschef och Mårten Bergvidd, skogsvårdschef representerar alla Gysinge Skog och har ett nära samarbete med Mellanskog.
Som brukligt i maj när våren är som vackrast var det åter dags att samlas i Rikssalen på Uppsala slott för att hålla föreningsstämma. Att tonerna gick i dur var inte så konstigt när Mellanskog redovisade ett rekordresultat och fattade beslut om att dela ut historiska 151 miljoner till föreningens medlemmar.
DAGEN BÖRJADE MED att Mellanskogs ordförande, Karin Perers, hälsade alla välkomna och talade i sitt inledningsanförande om en skogsägarförening som möts i medvind.
– Det sägs mycket gott om Mellanskog. Skogspriserna är höga, våra skogliga rådgivare levererar goda råd och vårt ägande i Setra ger fantastiska resultat. Inte mindre än fem gånger har vi höjt virkespriserna det senaste året och de är nu de högsta någonsin. Nya medlemmar strömmar till. Samtidigt som vår skogspolitiska påverkan är stor. Den kooperativa ägandeformen visar verkligen sin styrka.
Karin passade också på att tala varmt om de satsningar på utbildning som Mellanskog gör i olika forum, inte minst den nystartade Mellanskogsakademin. Gemensamt för dem alla är att de har som syfte att ge skogsägare möjlighet att med mer kunskap fatta kloka och väl underbyggda beslut som passar just deras sätt att bruka och sköta sin skog.
Fredrik Munter, Mellanskogs vd, sammanfattade årsredovisningen och resultat- och balansräkning fastställdes av stämman. Fredrik gladdes åt det fina resultatet och tyckte att Mellanskog har all rätt att känna stolthet över det arbete som gjorts under året.
– Jag vill börja med att tacka alla medarbetare och förtroendevalda för allt hårt arbete, och ett särskilt tack till alla medlemmar som driver den här föreningen för skogsägarnas bästa. Mellanskog är på en tillväxtresa där antalet medlemmar växer som leder till en ökad omsättning som i sin tur har lett till en ökad lönsamhet. Att få stå här idag och presentera de här rekordsiffrorna gör mig både stolt och glad. Långsiktiga och strategiska samarbeten är avgörande för lönsamhet, både i stark och svag konjunktur. Det är glädjande att vi kan erbjuda våra medlemmar såväl historiskt höga virkespriser som rekordutdelning i tider när ekonomin är utmanande för många.
För alla siffror och nyckeltal i årsredovisningen och förvaltningsberättelsen hänvisas till hemsidan.
Rekordutdelning till medlemmarna Stämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att dela ut 151 miljoner kronor till föreningens medlemmar. Utdelningen ges både som efterlikvid på levererat virke (130 Mkr) och som 10 procent ränta på insatskapital (21 Mkr).
Val av styrelse och ordförande
Peter Helander, Mora, och Per-Olof Nyman, Örebro, valdes in som nya ledamöter i Mellanskogs styrelse. Till styrelsen omvaldes samtidigt Thomas Arctaedius, Sven Erik Hammar, Karin Mattsson och Lennart Sundén som tillsammans med
Karin Perers, Erika Eriksson och Per-Anders Hansson utgör Mellanskogs styrelse. Till styrelseordförande omvalde stämman Karin Perers.
Träkronan
Mellanskogs pris Träkronan delas varje år ut till en aktör som på ett förtjänstfullt sätt främjar skogsägandet och skogsnäringen. I år tilldelas Voxnadalens Biosfärområde priset för sitt arbete där skogens många värden och den lokala makten över skogsresurserna lyfts. Skogarna skapar en bättre och mer hållbar värld – och allt börjar här hemma. Det har eldsjälarna i Voxnadalens Biosfärområde på ett föredömligt sätt visat.
Guldnålen 2023
Mellanskogs främsta utmärkelse, Guldnålen delades vid årets stämma ut till:
Per Nyström, skogsägare och medlem, Västerfärnebo, Västmanland.
Stig Martinsson, skogsägare och medlem, Västerfärnebo, Västmanland.
Katarina Levin, tidigare vd och koncernchef Setra Group AB. ¶
Motioner till stämman
Till stämman inkom 15 motioner som diskuterades med viktiga beslut kopplat till skogsgårdens lönsamhet, alternativa inkomstmöjligheter, dynamiska skötselplaner, rovdjursförekomst och äganderätt. För att läsa alla motioner och hur de behandlades av stämman hänvisas till stämmoprotokollet som finns att läsa på Mellanskogs hemsida.
”Det sägs mycket gott om Mellanskog. Skogspriserna är höga, våra skogliga rådgivare levererar goda råd och vårt ägande i Setra ger fantastiska resultat.”
A. Mellanskogs ordförande Karin Perers hälsar alla välkomna och förklarar föreningsstämman öppnad.
B. Fredrik Munter, Mellanskogs vd, får en spade av årets stämmotalare, Johan Freij, Danske Bank, som får fungera som symbol för att Mellanskog genom långsiktighet i strategiska investeringar och utveckling har skyfflat igen ”prisdiket” i Mellansverige.
C. Peter Helander och Per-Olof Nyman valdes in som nya ledamöter i Mellanskogs styrelse.
D. Hanna Alfredsson, Martin Karlsson och Benny Backeby från Voxnadalens Biosfärområde mottar Mellanskogs pris Träkronan.
E. Mingel efter årets föreningsstämma.
F. Guldnålen delades ut till Per Nyström och Stig Martinsson för deras mångåriga arbete med utbildning och kunskapsöverföring i skogsägarrörelsen, nu senast som eldsjälar och ledare för nyligen startade Mellanskogsakademin.
G. Katarina Levin tilldelas en Guldnål för att hon i sin roll som Setras vd tydligt bidragit till framgång för Mellanskogs medlemmar genom Setras utomordentliga ekonomiska resultat och träanvändningens konkreta bidrag till klimatansvar.
MELLANSKOG ÄR EN förening som ägs av 27 600 medlemmar. En förening där alla medlemmar har rätt att vara med och forma föreningens framtid i en demokratisk process.
För att Mellanskog ska fungera så bra som möjligt och kunna göra största möjliga nytta för medlemmarna och det privata familjeskogsbruket
1. Mellanskog är dess 27 600 medlemmar.
2. Medlemmarna är geografiskt uppdelade i 15 skogsbruksområden (sbo).
3. En gång om året, på årsmötet i mars, väljer medlemmarna i varje sbo en valberedning, en styrelse och fullmäktige.
4. Fullmäktige är 100 medlemmar som utsetts att företräda medlemmarna på föreningsstämman (Mellanskogs högsta beslutande organ).
5. Till föreningsstämman kan alla medlemmar lägga motioner kring viktiga frågor för behandling och beslut. Många bra idéer har blivit verklighet tack vare motioner som antagits på stämman.
6. Föreningsstämman utser en föreningsstyrelse som får stämmans mandat att leda föreningen.
7. Föreningsstyrelsen antar strategier och affärsplan som Mellanskogs vd får i uppdrag att genomföra tillsammans med Mellanskogs 230 medarbetare.
är det därför viktigt att så många kloka och kunniga medlemmar som möjligt väljer att på olika sätt engagera sig i föreningen.
Varje medlem tillhör ett av 15 skogsbruksområden (sbo) och här väljer medlemmarna sina lokala förtroendevalda i samband med ett årsmöte som sedan representerar dem i en sbo-styrelse.
Styrelsen i skogsbruksområdet utser också vilka personer som ska representera området som fullmäktige vid Mellanskogs föreningsstämma (föreningens högsta beslutande organ, läs gärna mer på sidan 10).
Vi har träffat tre förtroendevalda för att höra hur de ser på sitt styrelsearbete. MARTIN EKMAN
Vill du också bli förtroendevald?
Vad kul! Kontakta ditt skogsbruksområdes styrelse i ditt område. Kontaktuppgifter hittar du på mellanskog.se
Anders Bengtsson
Ordförande, sbo södra Värmland. Bor på familjens skogsfastighet i Snårstad, nordost om Karlstad. Anders har suttit i styrelsen i tio år och varit ordförande sedan 2016.
Varför har du valt att engagera dig?
Jag har alltid tyckt om tanken bakom den kooperativa affärsformen. Barnen gick på föräldrakooperativ förskola, jag är kund hos Hypoteket och Länsförsäkringar och har varit med och drivit en teaterförening i Karlstad så att som skogsägare engagera mig i Mellanskog kändes självklart. Det är en kombination av att vara med och påverka min situation som företagare, samtidigt som det är väldigt roligt och intressant.
Hur går arbetet i ett sbo till?
Det är väldigt varierat. Vi representerar alltid våra medlemmar i första hand. Ett exempel på gräsrotsnivå är att vi fungerar som en länk mellan våra medlemmar, och frågor som är viktiga för dem, och våra skogliga rådgivare och andra tjänste- personer. Styrelsen arbetar också mycket med frågor som ska diskuteras på ordföranderådet där mycket viktigt arbete sker och där vi sedan tar fram strategier och formar vägen framåt. Sedan handlar det mycket om vad den egna styrelsen har valt att engagera sig i. Jag har suttit med i en stadgegrupp, varit remissinstans i olika utredningar och som representant i viltförvaltningen.
Varför tycker du att fler ska engagera sig?
Det finns så många anledningar till att man valt att vara skogsägare och också olika synsätt på hur skogen ska skötas. Och det är de här olikheterna som är vår styrka. Därför är det viktigt att så många som möjligt är med och gör sin röst hörd och är med och påverkar föreningen och vår framtid. Tillsammans är vi starkare!
Anna Lindgren
Styrelseledamot, sbo norra Stockholm. Bor på föräldrarnas skogs- och jordbruksfastighet i Kårsta ett par mil norr om Stockholm. Anna valdes in i styrelsen i mars i år.
Varför har du valt att engagera dig?
Jag har ju växt upp i skogen eftersom mina föräldrar har en fastighet så den har alltid funnits där. När jag läste växtodlingsprogrammet på SLU passade jag på att läsa ett par extrakurser om skogsskötsel och då väcktes mitt intresse för skog ur ett skötsel- och ägarperspektiv. Så när jag fick frågan om att vara med i styrelsen kändes det som ett bra nästa steg. Både för att jag hoppas kunna vara med och bidra med nästa generation skogsägares perspektiv och på så sätt bidra och göra nytta, och för att lära mig nya saker.
Hur går arbetet i ett sbo till?
Eftersom vi först och främst representerar våra medlemmar är det viktigt att vara klar över vilka de är och vad de tycker är viktiga frågor som vi ska driva. Jag upplever att vårt sbo är väldigt duktiga på att vara med på många aktiviteter där vi både fångar upp frågor som är viktiga för våra medlemmar samtidigt som det pågår ett utbyte av kunskap och erfarenheter. När vi arbetar med till exempel motioner inför föreningsstämman är det samma sak där, det är inte vad vi i styrelsen tycker, utan vad våra medlemmar tycker är viktigt. Är det här bra för våra medlemmar, är en fråga vi alltid måste ställa oss.
Varför tycker du att fler ska engagera sig?
Det är ett bra sätt att få träffa nya och intressanta människor med helt andra erfarenheter än en själv. Det är också viktigt att alla sorters skogsägare är representerade. Därför måste vi som är yngre vara med och lyfta frågor som är viktiga för oss och för att titta på verksamheten med nya ögon.
Jan Hedberg
Ordförande, sbo södra Dalarna. Äger skogsfastighet i södra Dalarna.
Jan har suttit i styrelsen i två år och valdes till ordförande i mars i år.
Varför har du valt att engagera dig?
Efter att ha drivit företaget Skogsresor och haft förmånen att åka jorden runt och lära om skogar på alla möjliga sätt i 20 år tyckte jag att det var dags att försöka bidra med lite erfarenheter och tankar på hemmaplan. Jag tror att ett mer övergripande synsätt måste till där vi tittar på våra skogar och jorden med ett utifrånperspektiv. Vi och världen behöver zooma ut mer för att se helheter och inte haka upp oss i detaljer. Jag brukar kalla det ”glokalt”, tänk globalt och verka lokalt.
Hur går arbetet i ett sbo till?
Vi är medlemmarnas röster och ska verka för det som är viktigt lokalt här hos oss. Det gör vi bland annat genom att bevaka skogliga aktiviteter inom vårt område och vara med och påverka. Vi i styrelsen har en ständig pågående diskussion kring aktuella frågor där vi engagerar oss på olika sätt. Motioner till föreningsstämman är en viktig möjlighet att påverka och föra fram våra idéer och ståndpunkter.
Varför tycker du att fler ska engagera sig?
Sveriges äldsta skogsägarförening bildades 1906 i Södra Dalarna. Orsaken var behovet av samverkan mellan bönder för bättre priser. Vi måste ha en bred och långsiktig skogsägarrörelse som fortsatt är med och utvecklar familjeskogsbruket och är en part på marknaden. För det krävs det människor med olika typer av bakgrund och i olika åldrar så att vi tillsammans kan fortsätta den riktning våra förfäder anlagt och som följer över generationsgränserna. Det måste ske i demokratisk ordning och, tror jag, delvis med nya synsätt då världen förändras.
Äganderätt och allemansrätt – två absoluta grundstenar i svenskarnas relation till skog och mark. Genom hänsyn, omsorg och respekt för dessa båda värden har vi i Sverige varit närmast unika med att lyckas förena rätten till markanvändning och möjligheten att röra oss fritt i naturen. Men det finns anledning till oro när vårt beteende i naturen förändras.
ANDERS BLOMBERG, NÄRINGSPOLITISK
EXPERT och jurist på LRF, arbetar dagligen med äganderättsfrågor inom skog och lantbruk. Han betonar att allemansrätten är unik och djupt rotad, men frågar sig hur länge till. Han backar några århundraden bakåt i tiden för att förklara hur snabbt saker förändras i vår tid.
– Allemansrätten är en sedvanebaserad rättighet som från början handlade om rätten att färdas genom land och landskap. Under krigstiden på 1600-talet införde Sverige äganderättsligt bruk av mark. Staten avyttrade mark och ägaren betalade sedan skatt som fyllde krigskistorna. Men färdselrätten bestod. Vi behöll rätten att röra oss genom varandras marker och vi utvecklade en stor medvetenhet kring allt som den rätten bar med sig, säger Anders Blomberg.
Denna medvetenhet var naturlig. Sverige var ett bondesamhälle och även de som senare flyttade till städer hade en nära relation till brukandet av mark för att säkra sin överlevnad.
– Alla kände en bonde. Om du inte gjorde det så satt du antingen på en båt till Amerika eller så svalt du ihjäl.
Förändrade beteenden
Denna respekt och medvetenhet har sedan följt med genom århundraden ända fram till slutet av 1900-talet. Då händer någonting. En majoritet av de som rör sig i naturen har inte längre någon relation till de som brukar marken och de beter sig annorlunda i skog och mark.
I hela Norden sker liknande utveckling parallellt, men länderna gör olika vägval. I till exempel Norge väljer man under 1950-talet att skapa en lagstiftning för att reglera vad som är tillåtet. I Sverige pågick samtidigt en lång debatt i riksdagen och vi beslutade oss för en annan väg.
– I samband med lagstiftning om två semesterveckor på 1930-talet myntades begreppet
allemansrätt. Det vi gjorde var att rama in denna rättighet med förbud inom sådant som miljö, intrång i hemfridzonen, skadeståndslagstiftning och liknande. Men möjligheten att vistas på annans mark är fortfarande oerhört stor. Min erfarenhet är att acceptansen hos markägarna sträcker sig ganska långt.
Vad är det då som blivit annorlunda i nyttjandet av naturen i dag? Anders Blomberg beskriver det rörliga, digitaliserade samhället, med en allt svagare länk mellan turister och besökare å ena sidan, och de som brukar och försörjer sig på marken å andra. Nya beteenden och önskemål växer fram. Vissa platser får en enorm exploatering eftersom digitaliseringen
innebär att alla snabbt kan söka upp information om spektakulära platser och upplevelser. Anders Blomberg beskriver det som att det som en gång var din hemliga stig, inte längre är hemlig.
Kommersiella verksamheter
Höghöjdsbanor, forsränning och terrängcykling var inte vanligt förr. Det behöver inte nödvändigtvis innebära svåra störningar och markskador, men ofta är det en del i affärsverksamhet som omsätter stora värden, och då är risken överhängande att det uppstår problem och konflikter. Trots att fyrhjulingskörning och snöskotersafari inte ingår i allemansrätten (eftersom motorer inte ingår i allemansrätten) så sker sådan körning ändå. ¶
Ta med dig allt skräp när du går hem så skadas inte naturen.
Var försiktiga när ni eldar i naturen. Släck och städa efter er.
Gå inte för nära någons hus. Kan du titta in genom fönstret är du på tok för nära.
Håll koll på din hund när ni är ute i naturen. Hundar känner tyvärr inte till allemansrätten.
Nyfikna djur i hagar smiter gärna ut om du glömmer att stänga grinden!
Ser du denna symbol är det viktigt att du läser på skyltarna vad du får och inte får göra.
Visa hänsyn mot alla djur. Stora som små!
Du får plocka blommor, bär och svamp, men se upp med fridlysta och giftiga sorter!
Bada bara där det är okej. Allt vatten uppskattar inte att bli badat i.
Skydda djur och människor från dina bakterier och gräv ner pappret och bajset.
Rätten att färdas fritt i skog och mark gäller inte bilar, skotrar och andra motorfordon.
Skada inte naturen.Den har väl inte gjort dig något!
och bara så länge som du får.
Vill du veta mer? Besök www.allemansrattsskolan.se
För skogsägare kan det innebära att de får en tallplantering förstörd av körskador. En naturstig som markägaren röjt upp för att låta en förskoleklass komma ut i skogen är plötsligt ett fem meter brett skidspår, etablerat utan avtal. Då åker snart bommen upp på en väg som tidigare varit tillgänglig för alla.
Får inte störa vid jakt
En situation som ofta uppstår är konflikter kring jakt. När en markägare upplyser vandrare, cyklister eller ryttare om att jakt pågår i området är det inte ovanligt att vederbörande framhärdar och passerar genom att hänvisa till allemansrätt.
– Det är faktiskt så att markägaren brukar sin mark genom att jaga och jakten är en utkomst för honom eller henne. Det går det inte att hävda allemansrätt om man stör en jakt.
Det är en utveckling som inte harmonierar med vår unika allemansrätt och risken finns att den inskränks. Då har vi plötsligt två förlorare. Många av de här situationerna går att undvika genom att ha en dialog. Om det är jakt under förmiddagarna på lördagar i oktober så kan man plocka svamp på söndag i stället.
Involvera markägarna
Inskränkning i allemansrätten är verkligen ingenting som LRF eftersträvar.
Anders Blomberg efterlyser snarare en Mullefröken som dyker upp bland apparna för bokning, resmålsbeskrivning och lokalt väder.
Det krävs en påminnelse om de skyldigheter och det ansvar som följer med allemansrätten för att den ska fungera som det var tänkt. Han hoppas också att beslutsfattare och lokalpolitiker som vill skapa jobb och locka turister till populära mål, tar med markägarnas dilemma i samhällsplanering och marknadsföring.
– Om markägarna inte får vara med i den processen så hamnar vi i en svår situation med irritation och dålig kommunikation i kommunen. Det är inte kul för turisterna att komma till ett område där det finns en laddad konflikt som jäser. Vissa rättsfall som väntar på avgörande kan bringa mer klarhet och ge en tydligare gränsdragning mellan allemansrätt och äganderätt. Men Anders Blomgren och hans kollegor fäster större tilltro till levande dialog, upplysning och utbildning. De arbetar med att hitta nya sätt att nå ut och skapa förståelse för markägarens rätt
att bruka marken. Det behövs draghjälp från alla parter, från stora turistföretag till ideella föreningar och kommuner. Han är hoppfull när han blickar längre fram.
– De som är riktigt unga idag har återigen en medvetenhet och syn på hållbarhet som kommer att ha inflytande på hur man ser på allemansrätten. Och större företag och friluftskedjor kommer att behöva ha hållbarhet mer på agendan av både intresse och av kommersiella skäl, säger Anders Blomberg. ¶
”Det är faktiskt så att markägaren brukar sin mark genom att jaga och jakten är en utkomst för honom eller henne.”
är lätt att glömma hur fantastiskt det är att resa och uppleva saker i vårt närområde. Några av Sveriges absoluta pärlor finns tursamt nog i Mellanskogsregionen. Här är tips
på besöksmål från tre Mellanskogare med anknytning till olika delar av landet.
Kajsa Lander, föreningsutvecklare väst, missar ogärna chansen att lyfta fram det sköna Värmland. Hennes semestertips är Brattforshedens naturvårdsområde strax öster om Molkolm. Brattforsheden består av fem olika naturreservat av olika karaktär. Området är stort och de olika vandringslederna är sammanlagt 75 kilometer. Här är det också fint att cykla. Fixa till lunchen eller slå läger i vindskydden eller på tältplatserna. Den som tar en vandring runt Kittelfältet kan doppa sig i det turkosa vattnet i någon av dödisgroparna som formats av inlandsisen. I Lungälvsravinerna rinner Lungälven med flodpärlmussla och rik, prunkade växtlighet.
Jan Ekdahl, områdeschef rådgivning öst tipsar om Brucebo naturreservat strax norr om Visby på Gotland.
Brucebo naturreservat består av en mängd naturtyper på en ganska liten yta. De branta klintarna ger fin utsikt över Östersjön och skogen växlar mellan mager tallskog och frodig granskog. En två kilometer lång slinga, som även de mindre familjemedlemmarna kan klara, löper genom marken. Här kan man läsa om vad som växer i omgivningen och både växt och fågelliv är mycket rikt och varierande. När promenaden är avslutad ligger Själsö bageri ovanför Själsö hamn där det serveras nybakat.
Lars Magnusson, affärschef, tipsar om Bodarnegrottorna som ligger strax utanför Iggesund i Hälsingland.
Nordens längsta urbergsgrotta, faktiskt näst längsta granitgrottan i världen med sina 2,6 kilometer, är ett fint besöksmål för den som inte räds mörker och trånga utrymmen.
Ingången till grottan är skravel av stora stenblock och hela formationen uppstod vid jordbävningar när inlandsisen drog undan för ca 10 000 år sedan. Det gäller att ha oömma kläder, hjälm och ficklampa eller pannlampa för kunna utforska på bästa sätt. Berätta för familj eller vänner om den planerade utforskningen och när ni tänker planerar att vara tillbaka. Det är också möjligt att ta hjälp av guider via den lokala turistinformationen.
Moheda och Lantmännen Maskin har en lång historia tillsammans. Sedan 1963 har vi med gemensamma krafter arbetat för att du ska ha en bra dag i skogen. I år är det 60 år sedan den första Moheda-vagnen rullade ut från Lantmännen Maskins anläggningar. Något vi givetvis vill fira.
Under 2023 kommer vi att uppmärksamma detta på olika sätt tillsammans. Så håll ögonen öppna efter tävlingar, event och erbjudanden.
Läs mer om vårt 60-årsjubileum!
Tel 0771-38 64 00
www.lantmannenmaskin.se
Konstruktion i Sverige och produktion vid egenägd fabrik
Beprövad och kraftig konstruktion
Rätt materialval med stål från SSAB, bland annat Strenx® och Hardox®
Lång livslängd för en hållbar framtid med bland annat: Pullverlackering, utbytbara bussningar och kraftiga nav
Brett sortiment med en lösning för allas olika behov
Läs mer på Trejon.se eller kolla med din lokala återförsäljare för ett bra erbjudande redan idag!
Sommaren är här och borrarna svärmar. Vi riskerar ännu en säsong med omfattande skador på flera platser, särskilt om vädret blir torrt och varmt. Men det finns en hel del som du kan göra för att minska risken för angrepp och stora värdeförluster i din skog – och för att förebygga liknande skador i framtiden.
PRECIS SOM TIDIGARE år råder stor risk för angrepp och skador på granskog i utsatta områden. Särskilt uppmärksam bör du som har skog i Svealand vara, där nivåerna tidigare varit mycket höga. Förra året såg vi dessutom tendenser till ökande skador i Gästrikland och Södra Dalarna, varför du som har skog här bör vara observant.
Se över din skog regelbundet Från början av juni till augusti,, när granbarkborren är som mest aktiv, är det mest effektivt att bekämpa den. Kontrollera din skog med jämna mellanrum för att upptäcka färska angrepp, ta gärna hjälp av riskkartorna som finns i Medlemsappen för att få en uppfattning om riskläget i just din skog.
– Nu är det bråda dagar. Det gäller att vara aktiv för att rädda värdet på angripen granskog och minska risken för skador framöver. Just nu har vi historiskt höga priser på samtliga
sortiment, även granbarkborreskadat virke. Vi prioriterar att hjälpa drabbade medlemmar och kommer hålla i gång verksamheten hela sommaren, berättar Magnus Sääf, granbarkborreexpert på Mellanskog.
Viktigt att tänka långsiktigt En aktiv och långsiktig skogsskötsel minskar risken för insektsangrepp. Sträva efter en god variation och välj trädslag som trivs på marken du ska föryngra. Granbarkborren uppskattar dessutom inte björk, eftersom björkens doft stör borren i jakten på granar att angripa.
– Forskning visar att en ståndortsanpassad och blandad skog klarar insektsskador och även stormar bättre än skogar med monokultur.
Olika trädslag tar vatten från olika jorddjup, varför ett ståndortsanpassat bestånd lättare klarar av ett klimat som blir allt varmare och torrare, berättar Magnus Sääf. ¶
Vi rekommenderar dig att:
• Inventera din skog minst var fjärde vecka. Var särskilt noga i närheten av tidigare angripen skog, där det finns färska vindfällen och i riskbestånd (äldre granskog).
• Ju tidigare du upptäcker och åtgärdar angripna granar, desto större virkesvärde går att rädda. Se till att ta ut angripna träd så fort som möjligt och att så mycket bark som möjligt följer med ut ur skogen.
• Tänk igenom valet av trädslag och sprid riskerna när det är dags att föryngra skogen efter avverkning.
• Röjning och gallring i rätt tid skapar välmående skogar. Undvik sena gallringar som ökar risken för vindfällen och angrepp.
• Lämna in avverkningsanmälan för riskbestånd i så god tid som möjligt. Ta kontakt med din skogliga rådgivare eller förvaltare så snart du misstänker att din skog angripits.
Registrera angrepp direkt i Medlemsappen.
Ta del av fler tips och rekommendationer på vår hemsida. Gå till mellanskog.se/granbarkborre.
Biobränsleterminalerna gapar tomma och efterfrågan på biobränsle är rekordhög. I den intensiva biobränslejakten seglar en hittills förbisedd resurs upp: sly. För skogsägaren är det en möjlighet till extra inkomst – och bättre vägunderhåll.
DET SENASTE ÅRET har efterfrågan ökat dramatiskt på biobränsle, samtidigt som värmeverkens alternativa råvaror minskar. Lågkonjunkturen gör att det byggs mindre i Europa, så bränsle från rivningar minskar och eldas i ökad utsträckning i hemländerna. Sågverkens spån sugs upp av pelletsindustrin. Och kriget gör att virke från Ryssland och Belarus inte längre går att importera. Men kanske finns biobränslet betydligt närmare än man trott. Nya analyser från Skogforsk visar att det finns betydande biomassa i träden längs vägrenarna.
Stor potential
– Det här är träd som mest betraktats som problem. Men våra analyser visar att potentialen för lönsam skörd av sly i infrastrukturåtgärder och andra igenvuxna marker som inte används för skogsproduktion i dag ligger runt 5–10 TWh per år. Det kan jämföras med dagens användning av sly för energi som 2021 låg på 0,752 TWh, säger forskaren Raul Fernandez Lacruz vid Skogforsk.
I dag sker ingen storskalig skörd av sly längs vägkanterna eller andra igenvuxna marker utanför skogen. Mycket av röjningen sker med en kättingslaga monterade på en traktor, och stora volymer med högt energinetto får ligga kvar.
En affärsmöjlighet för skogsägaren – Dagens efterfrågan på bioenergi gör vägröjning till en intressant affärsmöjlighet för skogsägarna, säger Jonas Jonsson, produktionsledare för bränsle vid Mellanskog. Fast helst vill man som skogsägare inte hamna i en situation där biobränsleuttag är möjligt. En väg med röjda kanter håller längre, torkar snabbare på våren, ger bättre sikt och i längden bättre ekonomi. Men så ser inte alltid verkligheten ut – och då kan biobränsleuttag vara ett alternativ.
Långsiktigt intresse från industrin Att det inte skördats mer biobränsle från vägrenar och åkerkanter tidigare förklaras av dålig lönsamhet. Avverkningskostnaderna ökar när
trädens storlek minskar. Med dagens prissättning ser det ljusare ut. Och från industrin är intresset stort. En av de största kunderna är Vattenfall.
– Det är på skogsbränslesidan vi vill öka. Det ger bra energiutbyte, men det handlar även om försörjningstrygghet, med stora inhemska tillgångar, säger Mattias Laitamaa, vid Vattenfall.
Terminaler spelar nyckelroll
För att öka uttagen av skogligt biobränsle anläggs flera terminaler runt om i landet. I våras invigdes Loadexs Hogdalterminalen mellan Överhogdal och Ytterhogdal. Det blir en av Sveriges till ytan största virkesterminaler. Här kommer biobränsle kunna transporteras både via tåg och lastbil.
– Speciellt norrut är det svårt att flisa vintertid, skogsbilvägar måste snöröjas för att ta sig fram till groten. Med ytterterminaler får vi en bättre buffert, och entreprenörer får jämnare sysselsättning året om, säger Mattias Laitamaa, vid Vattenfall.
Pressar priser
Till skillnad från majoriteten av skogsbranschen stängde Mellanskog aldrig dörren för biobränsle när intresset störtdök.
– Det har varit en medveten strategi, som i dag visat sig lönsamt, säger Jonas Jonsson. Tack vare biobränsle-sortimentet har vi kunnat pressa priserna. Om vi inte får bra betalt för massaveden finns bränslemarknaden där. Det ger en förhandlingsposition. Och nu när efterfrågan ökar har vi redan etablerade entreprenörskontrakt och mycket av logistiken på plats.
Skapar vinterarbete
Att biobränsleuttag längs vägkanterna även ger spinoff-effekter menar Jonas Jonsson är viktigt för entreprenörer.
– För att öka resursutnyttjandet använder vi GROT-skotare och grävmaskiner som normalt har låg sysselsättning under vinterhalvåret. Och vi behöver backa upp våra entreprenörer, för allt talar för att samhället behöver mer biobränsle från skogen i framtiden, säger han. ¶
”Det är på skogsbränslesidan vi vill öka. Det ger bra energiutbyte, men det handlar även om försörjningstrygghet, med stora inhemska tillgångar”
Mattias Laitamaa, Vattenfall.
Det blir enklare att redovisa naturvården till miljöcertifieringen. De som gör jobbet får omedelbar feedback och naturhänsynen sammanställs när skördaren rullar iväg. Nu digitaliseras naturvården.
SKOGFORSK HAR TILLSAMMANS med Mellanskog, ForestLink och andra partnerföretag, utvecklat en prototyp som möjliggör att sammanställa och redovisa data om lämnad naturhänsyn – så fort avverkningen är utförd.
– Det här är ett jätteaktuellt forskningsprojekt för oss. För skogsägare är det viktigt att ha koll på var hänsynen lämnats och vilket syfte som åtgärderna har – även på lång sikt. Och på Mellanskog vill vi ha en bra kvalitet på våra hänsynsdata vid uppföljning av interna mål och vid extern granskning av certifieringens revisorer, säger Stefan Bohlin på Mellanskog.
Skördardata är nyckeln
I korthet utnyttjar modellen befintliga produktionsdata från skördare samt information registrerad av maskinförarna. Det kombineras med flygbilder, data från laserscanning och olika register- och kartmaterial. En algoritm räknar ut nyckeltal kopplade till naturvård.
– Vi använder stamkoder för att skördarföraren ska kunna registrera olika typer av hänsyn med en knapptryckning när stammen avverkas. Sedan rapporteras hänsynsdata in tillsammans med den vanliga produktionen, säger Skogforsks Björn Hannrup som tillsammans med Johan J. Möller ansvarar för projektet.
– Det innebär att senast dagen efter att avverkningen är avslutad så kommer alla registerdata vara uppdaterade.
Redan innan avverkningen kan planeraren använda modellen, när hänsynen märks ut i fält. I dag sker en omfattande snitsling. Men i takt med allt bättre satellitpositionering kommer vi snart att se färre märkband i skogen.
– Med en noggrannhet på ett par meter under trädskiktet är det självklart att gränser och hänsynsobjekt ska digitaliseras redan under traktplaneringen, säger Björn Hannrup.
Viktigt med bra positioner
Eftersom samma utveckling mot en bättre noggrannhet sker i maskinerna är det nu också möjligt att jobba med så kallade digitala staket (geofencing) – föraren får en varning innan maskinen hamnar för nära exempelvis ett röjningsröse eller en fångstgrop.
Snart i drift
Forskningsprojektet löper på och kommer att vara klart i slutet av nästa år – och Stefan Bohlin på Mellanskog beskriver modellen som en möjlig utveckling som digitaliseringen i skogsbruket ger.
– Forskningsresultaten är så pass lovande att vi ska börja att titta på vilka möjligheter vi har att bygga in modellen i våra system. Många av våra medlemmar är certifierade och det här skulle faktiskt möjliggöra att till exempel bifoga de insamlade naturvårdsnyckeltalen med redovisningen av skogsägarens uppdrag, säger Stefan Bohlin på Mellanskog.
Förarna är nöjda
Niklas Bruun på skogsentreprenören JO:s skogskörning är nöjd med projektet. I projektet har skördarnas produktionsdata tillförts ny information med hjälp av stamkoder, det vill säga koder som förarna registrerar vid upparbetningen av de enskilda träden. Istället för att manuellt klicka i på en karta var hänsynen tas görs det nu via ett klick på styrspakarna.
– Det här är ett bra exempel på en forskningsprodukt som gör nytta i praktiken. Som förare får jag bättre omedelbar återkoppling. Jag har till exempel alltid koll på hur många högstubbar det är kvar att skapa på en trakt. Tidigare fick man anteckna det för hand, säger Niklas Bruun.
Även när sikten är dålig, och snitslar är svårhittade är modellen och geofencing till stor hjälp.
– I grunden är det stora genombrottet bättre positionering, som modellen bygger på. Nu vet vi alltid vår exakta position. Just vid mörkerkörning är den digitala märkningen extra bra, för då ser vi den mycket tidigare och har större chans att kunna spara just enskilda träd med höga naturvärden, säger Niklas Bruun. ¶
Fyra möjligheter när naturvårdsuppföljningen blir digital
1. Skördarförare och planeringsansvariga får omedelbar återkoppling på arbetet.
2. Skogsägarens skogsbruksplan uppdateras automatiskt med naturvårdsåtgärderna.
3. Lättare att redovisa naturvården inom certifiering.
4. Trender blir lättare att upptäcka över tid.
”Med en noggrannhet på ett par meter under trädskiktet är det självklart att gränser och hänsynsobjekt ska digitaliseras redan under traktplaneringen.”
Clark Tracks, som ären del av Nordic Traction AB, är ledande tillverkare av boggiband för skonsam körning i skogen.
www.clarktracks.se
Kronos kedjeröjare
Se demofilm på dahlberg-maskinab.se
Huggarvagn 6–12 ton
Växlarvagn 10–24 ton
Du kan i högsta grad påverka värdet på din skog. Redan från början. Vi har fokus på plantkvalitet och hög tillväxt.
Traktorprocessor Gallring-slutavverkning
Cirkelsågverk, enmans
Se demofilm på dahlberg-maskinab.se
Vedprocessor Helautomatisk vedhantering
skogsplantor.se
www.dahlberg-maskinab.se
1. Om du bygger en spaljé eller ett plank i din trädgård, blir det både vackert och praktiskt med spaljerade äppelträd framför som får grena ut sig längs ytan.
2. Björnbär trivs i riktigt varma lägen. Plantera dem gärna vid varma stenar eller mot en uthusvägg.
3. I ett växthus kan du odla riktigt goda, maffiga slanggurkor. De som slår affärens motsvarighet med hästlängder i smak.
4. Använd gärna växthuset på tidig vår och sen höst för att odla sallad och kålväxter.
Odla mer genom att anpassa din trädgård efter de förutsättningar du har – eller förbättra förutsättningarna genom att ändra mikroklimatet.
NÄR VÅREN KOMMER och snön smälter bort, är det smart att se efter var det blir snöfritt först. Det är ofta den bästa platsen för att odla värmekrävande växter som tomat, vindruvor och melon eller soldyrkande blommor som rudbeckia, sommaradonis och lavendel. På den här platsen är det också trevligt att ställa en trädgårdsbänk för att njuta av vårens första varma stunder varje år.
De kalla växtplatserna i trädgården ska du såklart också använda. Här passar många av de nordiska och asiatiska grönsakerna, som gillar kyla och klarar sig även om solen inte strålar på dem hela dagen. Bladkål, jordärtskocka, spenat och vintersallat fungerar fint på dessa köldplatser. Vill du hellre ha vacker fägring än
skörd kan du inspireras av woodlands, det vill säga lundliknande trädgårdar med växter i olika skikt. Här trivs bland annat funkior, ormbunkar och surjordsväxter som parkrhododendron.
Förbättra mikroklimatet
Vindar gör mikroklimatet i trädgården torrare och kallare. Genom att sätta upp ett staket eller plank av något slag skapar du både mer värme och bättre chans för jorden att behålla fukt till dina plantor. Bäst gör sig vindskyddet i norr, så att det inte skuggar andra delar av trädgården. Om du vill odla effektivt kan du använda vindskyddet som klätterstöd för ärtor, squash eller höga tomatsorter. Eller varför inte bygga själva staketet av ris och sly? Det är inte bara smart för mikroklimatets skull; du slipper också forsla bort materialet och skapar boplatser för både insekter och igelkottar.
Stort och smått
tillgodo till trädens krävande rötter, får ettåriga blommor och grönsaker fritt lapa sol.
Växthus och odlingstunnlar är det givna sättet att förbättra mikroklimatet i din trädgård. Det kan förlänga säsongen flera veckor i början och slutet av säsongen, och skapa ett varmare klimat var du än placerar det. Underskatta heller inte att använda samma princip fast i mindre skala. En minitunnel, en pallkrage med en fönsterruta ovanpå eller en avklippt, uppochnervänd petflaska över en ömtålig liten planta skapar också värme och skydd. Glöm inte att vattna bara, det blir snabbt varmare och torrare än vad du tror! ¶
Asiatiska bladgrönsaker Om du bor i en köldhåla och ännu inte testat att odla asiatiska bladgrönsaker är det dags nu. De är jättegoda, lättodlade och tål att växa i trädgårdens kallare delar. Experimentera dig fram med spännande sorter som tatsoi, pak choi och kailaan.
Vindskydd i större skala är träd och buskar. I bakkanten av trädgården målar de en fin bakgrund, ger frukt, bär och nötter och skapar ett bättre mikroklimat. Tänk stort längs bak, som träd och stora buskar, och fyll på med mindre och mindre växter längre fram, som bärbuskar, små blommande buskar och stora perenna örter och blommor. Allra längst fram, med många meter
Elin Iderström
Trädgårdsexpert och mångårig krönikör i Med Mellanskog.
Att arbeta i skogen är världens bästa jobb enligt många. När allt fungerar går det lätt. Det vet vi som utvecklar och bygger Mowi. Inom företaget finns nämligen ett genuint skogskunnande.
Den parallellförda Mowikranens unika konstruktion ger den egenskaper ingen annan skogskran har. Krantillverkare över hela världen har försökt kopiera den men på originalet står det Mowi.
Med Mowis välbyggda skogsvagnar får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör arbetet i skogen både snabbt, effektivt och roligt. Eller som många användare säger; ”En gång Mowi - alltid Mowi!”
logmax.com
Log Max 5000V är ett modernt och pålitligt skördaraggregat som klarar ett brett spektrum av avverkningsutmaningar. Det här är det perfekta aggregatet i mellansegmentet, för både gallring och slutavverkning. Aggregatet kan utrustas med svärd upp till 82 cm och har en maximal kapdiameter på 74 cm men också en erträdshanterare som är smidig och lätt för att underlätta vid gallringsarbete. Log Max 5000V passar dig som vill ha den perfekta balansen mellan smidighet, kapacitet och hållbarhet.
KLIMATFORSKNINGEN SOM PRESENTERAS av IPCC visar att klimatförändringarna inte är en fråga för framtiden, de är redan här. Det blir allt tydligare att ett hållbart skogsbruk behöver utformas på ett sätt som både bromsar klimatförändringarna och anpassar brukandet till det förändrade klimatet.
Som hållbarhetssamordnare på Mellanskog är det min uppgift att skapa förutsättningar för medlemmar och medarbetare att kunna minska vår gemensamma klimatpåverkan. En central fråga blir då hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären när Mellanskog levererar en kubikmeter virke? Svaret är 21,43 kilo.
Mellanskogs verksamhet gav under 2022 upphov till utsläpp av 21,43 kilo koldioxid per levererad kubikmeter.
Detta är ett av de svar vi fått från när Mellanskog har sammanställt våra utsläpp i vårt mest ambitiösa klimatbokslut hittills. Sammanställningen är ambitiös i den bemärkelse att det omfattar en väldigt stor del av utsläppen, och att utsläppen beskrivs på detaljerad nivå. Siffran 21,43 i sig är ju däremot ganska svår att tolka. Men för Mellanskog är siffran, och klimatbokslutet, ett väldigt viktigt steg mot att vi ska uppnå ett
av våra sex hållbarhetsmål; att minska klimatpåverkan per levererad kubikmeter med 60 procent till 2030.
Klimatbokslutet följer det internationellt vedertagna ramverket Greenhouse Gas Protocol vilket medför att det genomsyras av principerna om relevans, fullständighet, jämförbarhet, noggrannhet och transparens. Klimatbokslutet innehåller på ett sätt inga överraskningar.
Bland de utsläpp som Mellanskog har stor möjlighet att påverka finns de största utsläppen i maskinerna i skogen och lastbilstransporterna från skogen till terminal eller industri.
När vi nu har en siffra att jämföra våra insatser mot kan vi prioritera bland möjliga aktiviteter för att minska våra utsläpp. 21,43 kilo 2022 ska till 2030 bli 8,57. Målet är ambitiöst och det finns inga enkla lösningar men genom att mäta utsläppen kan vi få en bild av nuläget och det är då vi på allvar kan lägga grunden för den gemensamma insats som behövs. ¶
ÖRJAN GRÖNLUND, hållbarhetssamordnare på Mellanskog
I BÖRJAN PÅ maj reste 36 förväntansfulla medlemmar i Mellanskog till Lombardiet i norra Italien. Vi reste norrut från Milano för att komma till Val Camonica där vi togs emot av den organisation, Val Camonica Mountain Community, som ansvarar för alla praktiska åtgärder i de skogar som ägs av kommunerna i dalen. Efter en svår storm som drabbade området 2018 har man varit fullt sysselsatt med att rensa
upp i bergssluttningarna, mestadels granskog, med hjälp av motorsåg och sedan transport med linbana och vinsch, ett tidskrävande och kostsamt arbete. Här har man inte möjlighet att använda våra metoder med skördare och skotare på grund av den branta terrängen.
På vår resa besökte vi också ett lokalt sågverk som producerade utemöbler och pallvirke med mera, och energibehovet för sågen hämtades
från solceller på taken och biogas från bark. Som avslutning på vår resa passade vi på att åka bergsjärnvägen från Tirano i Italien till Saint Moritz i Schweiz, en bana som är med på UNESCO:s världsarvslista. En båttur på vackra Comosjön hann vi också med och vi som var med på resan vill tacka vår guide Barbara Tucci för en väldigt spännande och intressant vistelse. ANDERS WESTERLUND, SKOGLIG RÅDGIVARE MALUNG
Ludvig & Co Fastighetsförmedling en av Sveriges ledande fastighetsförmedlare och störst inom skogs- och lantbruksfastigheter. Läs mer på ludvigfast.se eller ring oss på 0771 27 27 27 så
berättar vi mer hur vi kan hjälpa dig.
ludvigfast.se
MELLANSKOG ARBETAR SYSTEMATISKT för att undvika bränder i samband med arbeten i skog och mark, enligt branschstandard och egna rutiner. Brandsamråd, utbildning, riskbedömningar och bra förebyggande åtgärder, är några viktiga delar.
Trots det drabbas Mellanskogs område en normal sommar av ett antal skogsbränder.
• Iaktta största försiktighet om brandrisken är hög. Det gäller alla som vistas i skog och mark.
• Ladda ner appen ”Brandrisk ute” från MSB.
• Håll skogsbilvägar buskröjda för att minska spridningsrisken och för att räddningstjänsten ska kunna ta sig fram om det behövs.
• Gå en kostnadsfri webbutbildning om skogsbrand. Se mer information på Medlemswebben.
• Teckna en försäkring mot skador vid brand.
HÄR SER DU en sammanställning av Mellanskogs utsläpp av växthusgaser framtagna enligt det internationellt vedertagna ramverket Greenhouse Gas Protocol (GHG). Du kan läsa mer om Mellanskogs miljöarbete och klimatbokslut i Örjan Grönlunds gästkrönika på sidan 29.
Avverkningarbete, maskiner 19 % Lastbilstransporter 20 % Bearbetning av virke som Mellanskog levererar till industrin 54 % Övrigt 7 %
• I ett längre perspektiv rekommenderar vi en skogsskötsel som sprider risken för skador och minskar risken för brand, storm och större insektsangrepp. Det innebär bl.a. att plantera rätt trädslag på rätt marker, att skapa en variationsrik skog med inslag av löv och ha ett bra nät av skogsbilvägar.
Läs mer om skogsbrand på vår hemsida: mellanskog.se/brand MELLANSKOG
MELLANSKOGS NYA VIRKESCHEF heter
Roger Johansson och tillträdde sin nya tjänst i maj. Roger har gedigen erfarenhet från virkesförsäljning, logistik, virkesinköp och som självverksam skogsägare.
– Jag ser fram emot att arbeta med utmaningarna som det innebär att skapa värde för den enskilda skogsägaren utifrån dennes önskemål och förutsättningar, samtidigt som vi skapar värde för våra råvarukunder. Det ska vi göra så effektivt och hållbart som möjligt, säger Roger. MELLANSKOG
ARTSKYDDSFRÅGORNA FORTSÄTTER ATT påverka skogsägarens möjlighet att bruka sin egen mark. I en viktig dom slog Högsta domstolen nyligen fast att markägare ska ersättas ekonomiskt om myndigheten begränsar dessa möjligheter. Domen är ett positivt besked för skogsägarna samtidigt som många frågor kvarstår att reda ut, exempelvis gällande storleken på ersättning samt vad som anses vara ett så betungande intrång att ersättningsrätten aktualiseras. Regeringen behöver nu säkerställa att alla skogsägare som har rätt till ersättning också får det utan att behöva gå hela vägen upp till Högsta domstolen. MELLANSKOG
Totalt: 123 097 ton CO2
I MITTEN AV april höjde Mellanskog virkespriserna på massaved, timmer och bränsleved. Det är industrikundernas fortsatt stora efterfrågan på virkesråvara som ligger bakom höjningen.
Det är rekordnivåer på virke vi ser nu, vilket ökar lönsamheten för våra skogsägare, säger vd Fredrik Munter. Aktuella priser hittar du alltid på Medlemswebben. MELLANSKOG
På årets föreningsstämma beslutades att dela ut 151 miljoner kronor till föreningens medlemmar. Läs om det beslutet och mycket annat spännande som hände på årets stämma på sidan 10.
Anders Blomberg, LRF, förklarar hur medvetenheten kring rättigheter och skyldigheter i allemansrätten har förändrats över tid och vad det innebär i vår artikel om ägande- och allemansrätten på sid 14.
”Alla kände en bonde. Om du inte gjorde det så satt du antingen på en båt till Amerika eller så svalt du ihjäl.”FOTO Calle Bredberg/Scandinav
