DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Blå Bandet
18 september 2012
Besegra prostatacancern Alf Carlsson om Sveriges största prostatacancerkampanj
Ät rätt – lev sunt ”Kost och livsstil har betydande inverkan på om du drabbas”
Prata om prostatan Fler män vågar berätta om sin sjukdom
Kampanjen 2012 ”Jöns” och ”Biffen” har samlat in 30 000 kronor
Känn dig torr och säker med TENA Men
Rätt rustad
TENA Men är ett skydd speciellt utformat för män med urinläckage. Odour Control™ neutraliserar oönskad lukt och maximal absorption ger trygghet och säkerhet. Du kan fortsätta leva som vanligt. TENA Men finns nu att köpa i www.tenabutiken.se, på apotek eller i handeln. Kontakta läkare, distriktssköterska eller uroterapeut för hjälp, rådgivning och förskrivning. Läs mer och beställ ett gratis prov på www.TENA.nu/men
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Ledare 01
02
Vanligaste cancersjukdomen i Sverige ökar dramatiskt A
ntalet män med prostatacancer ökar snabbt. Hur ska vården, som redan nu har otillräckliga resurser och ineffektiv organisation, klara denna tillströmning kommer att diskuteras i den största prostatacancerkampanj som någonsin genomförts i Sverige med över 100 olika aktiviteter. Kampanjen genomförs under september i samarbete mellan Prostatacancerförbundet med 25 patientföreningar, Svensk Onkologisk Förening och Svensk Urologisk Förening, samt stöds av Cancerfonden, Janssen och Sanofi. – Vi ska öka kunskaperna i samhället, föra debatter med sjukvården och sjukvårdspolitiker och skapa medial uppmärksamhet kring sjukdomen, inte minst kring de brister i bemötande, diagnos och behandling som råder. Prostatacancerförbundet har uppdraget att värna om de cirka 10 000 patienter som varje år drabbas av Sveriges vanligaste cancerform. Är sjukvården redo? Kampanjens höjdpunkt blir en konferens den 20 på Berns i Stockholm som videolänkas till lokala konferenser runt om i Sverige. Temat är: Framtidens prostatacancervård – är sjukvården redo? Bland de frågor vi vill få igång diskussion kring är: • Vårdens resurser är otillräckliga och ineffektivt organiserade. • Nya effektiva läkemedel kommer men samhället tvekar inför kostnaden. • Vården är olika beroende på vem du är och var du bor. Denna sommar har det kommit flera olika
forskningsrapporter om prostatacancer. Än en gång har det belagts att allmänna PSA-tester, så kallad screening, minskar dödligheten. Detta framgår av en stor internationell studie där forskare från Sahlgrenska sjukhuset deltagit. Slutsatsen dras också att varje man som räddas att dö i prostatacancer till följd av tidig upptäckt, lever i genomsnitt åtta år längre. I en helt annan undersökning drar man slutsatsen att alltför många som fått diagnosen behandlas i onödan. Man hänvisar då till att tumörer som inte är så aggressiva inte hinner utvecklas så långt under mannens livstid medan aktiv behandling kostar mycket och ofta medför svåra biverkningar. Prostatacancerförbundet förordar en mer aktiv hållning i screeningfrågan. Att avstå från behandling är däremot tveksamt så länge säkra metoder saknas att avgöra hur aggressiv tumören är.
”Allmänna PSA-tester, så kallad screening, minskar dödligheten.”
Kampanjens syfte • Vi vill öka kunskapen och uppmärksamheten hos allmänheten och i sjukvården kring prostatacancer, en sjukdom som beräknas ha fördubblats i antal fall fram till år 2030. • Rent konkret vill vi se en översyn av sjukvårdens organisation med målet att upprätta en effektivare och mer sammanhållen vård. • Vidare kräver vi en betydligt mera generös läkemedelpolicy, inte minst vad gäller livsförlängande mediciner, och självfallet vill vi få bort ojämlikheterna i vården. ALF CARLSSON Ordförande Prostatacancerförbundet
Blå Bandet Blå Bandet symboliserar kampen mot prostatacancer. Symbolen uppstod i USA i mitten av 1990-talet och har blivit en internationell symbol som tillsammans med Internationella Prostatacancerdagen den 15 september ger stor medvetenhet om sjukdomen. I bland annat Australien och USA heter motsvarigheten till Blå Bandet Blue Ribbon. Genom att köpa och bära Blå Bandet stödjer du forskning och bidrar till att prostatacancer får ökad uppmärksamhet. FOTO: T SUNDBERG
Stöd forskningen mot prostatacancer
Prostatakampanjens arrangörer PROSTATACANCERFÖRBUNDET Alf Carlsson, alf.carlsson@hotmail.com (ordförande) 070-565 66 05. Calle Waller, calle.waller@partnershipforeurope.se 070-552 73 15. Torsten Tullberg, förbundsdirektör, 0709-48 83 00. Prostatacancerförbundet med 25 föreningar och 7 500 medlemmar verkar för ökad kunskap om prostatacancer samt bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi väcker opinion för en bättre vård och förutsättningar för god livskvalitet. Adress: Barks väg 14, 170 73 Solna Telefon: 08-655 44 30 E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se Hemsida: www.prostatacancerforbundet.se . Du hittar oss också på Facebook.
Vi behöver mer forskning om prostatacancer och insatser ger resultat. Därför är din hjälp angelägen. Målet för Fonden mot prostatacancer är en bättre behandling och vård av de män som drabbas av prostatacancer. Det sker genom: • Stöd till svensk forskning som stärker och utvecklar kunskapsläget inom prostatacancerområdet. Det ger på sikt resultat som gagnar patienter och anhöriga. Forskningen kan röra såväl psykosociala som rent medicinska aspekter av sjukdomen. • Stipendier för kompetensutveckling av olika yrkesgrupper inom specialiteten prostatacancer i syfte att förbättra vård, omsorg och livskvalitet för patienter och deras anhöriga. • Opinionsbildning kring prostatacancer.
SVENSK UROLOGISK FÖRENING Lars Henningsohn, ordförande lars.henningsohn@ki.se överläkare Urologen, Karolinska Sjukhuset SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING Roger Henriksson, ordförande, roger.henriksson@sll.se professor, chef RCC Stockholm, Gotland. Stöd Fonden mot Prostatacancer genom ett bidrag till våra 90-konton:
SAMARBETSPARTNERS:
Plusgiro 90 01 01-7 eller Bankgiro 900-1017 (Prostatacancerförbundet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och är medlem i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd)
custom publishing
Blå Bandet är en bilaga från Prostatacancerförbundet i samarbete med Metro Custom Publishing, som är en avdelning inom Metro, Sveriges största tidning. Projektledare: Cecilia Lenk, cecilia.lenk@metro.se . Redaktör: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.se. Skribenter: Rickard Lindholm, Karolina Skoglund, Gustaf Brickman. Form: Jesper Möller. För mer info om Metros tematidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402 99 51.
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
BLÅ BANDET
Dialog
03
Äntligen pratar vi om prostatan 75 000 män lever med prostatacancer. Ändå får sjukdomen mindre uppmärksamhet än många andra cancerformer. Men de senaste åren har läget förändrats, mycket tack vare att fler män vågar prata om sin sjukdom. SOM SOCIONOM och kurator vid Urologiska Kliniken på Universitetssjukhuset Örebro möter Elisabeth Skeppner dagligen män med prostatacancer. Hon finns där som ett samtalsstöd från diagnosbeskedet, genom hela behandlingen och under rehabiliteringstiden.
– Många män har svårt att be om hjälp när det gäller psykisk hälsa, så för att underlätta och visa det naturliga i att reagera tar vi hellre första steget och erbjuder samtalskontakt, säger Elisabeth Skeppner. Processen som de cancerdrabbade genomgår är kantad med upplevelser
som kan vara svåra att prata om, menar Elisabet Skeppner. – Det kan handla om att för första gången i livet konfronteras med sin dödlighet eller att genomgå en behandling som påverkar sexualiteten. Många beskriver tyvärr att deras omgivning inte vill höra hur jobbig deras upplevelse är – om biverkningar som erektionsproblem, till exempel. UNDER SINA 15 ÅR i branschen har Elisabeth Skeppner dock märkt en skillnad i hur de män hon möter talar om prostatacancer. Ämnet är inte längre lika tabubelagt och yngre män har lättare att be om hjälp. – Det är mer självklart för 50-talister än för 30-talister att se människan
som en helhet. De yngre upplever att det inte räcker med att bara behandla prostatan, utan vill också behandla resten av kroppen och den psykiska hälsan.
Elisabeth Skeppner.
FÖR ATT NÅ ÄNNU FLER män krävs dock ett samtal på flera plan. – Prostatacancer har inte fått samma mediala uppmärksamhet som exempelvis bröstcancer. Vi måste upplysa människor via medierna, via patientföreningarna och inte minst genom sjukvården. Om vi i vården är tysta om konsekvenserna av prostatacancer och dess behandlingar, hur kan vi vänta oss att männen ska orka prata om det? säger Elisabeth Skeppner.
ANNONS
Västsvensk forskning om tidig upptäckt och längre överlevnad Två intressanta forskningsprojekt inriktar sig på tidig upptäckt av prostatacancer och på att förstå mer om hur livet för den drabbade kan förlängas. Jonas Hugosson och hans forskarlag kan nu dra slutsatser av en studie som inleddes redan 1995. 10 000 män erbjöds då strukturerad testning med PSA-prov. Gruppen jämförs nu med lika många som inte testats. – Studien visar att en strukturerad PSA-testning kan halvera risken att dö i prostatacancer. Med testningen hittas tumören tidigare. Samtidigt upptäcks, och behandlas, ett antal män som aldrig skulle ha fått problem med sin prostatacancer, säger han. Jonas Hugosson ser strukturerad screening som mer effektiv än dagens situation, där många män testar sig med mycket olika intervall. – En del testar sig för ofta, andra alldeles för sällan. Men det ska vara ett väl informerat val om man ska delta i screening: – Det är mycket viktigt att män får god information och själva kan ta ställning. Det är så olika hur man väger
eventuella biverkningar, som till exempel nedsatt sexuell förmåga, mot att genom testning kanske rädda livet eller kanske riskera att behandlas i onödan. En artikel om studien, som bland annat handlade om påverkan på livskvaliteten publicerades nyligen i ansedda New England Journal of Medicin, Jan-Erik Damber inriktar sig på den andra änden av sjukdomsprocessen. Den rör patienter med avancerad prostatacancer som ofta spridit sig till främst skelettet. Genom att minska halten av testosteron, kan tumören fås att krympa, när operation inte längre ger bot eller är möjlig. Det sker antingen genom att testiklarna opereras bort eller genom medicinering. Effekten håller dock bara i sig ett tag. Tumören blir, som det heter ”kastrationsresistent” och börjar växa igen. För några decennier sedan levde patienten runt ett halvår sedan tumören blivit kastrationsresistent, men den tiden är nu ofta två–tre år tack vare nya mediciner. Forskningen syftar till att ge mer kunskap om vilka mekanismer som reglerar detta. Genom att bland annat studera vävnadsprov och genom djurstudier söker man på cellbiologisk nivå svaren
Regionalt cancercentrum med patientens fokus Regionalt cancercentrum väst är ett av Sveriges sex regionala cancercentrum. Uppdraget är att, med patientens fokus, stödja utvecklingen av cancervården i Västra Götalandsregionen och Region Halland.
Professorerna Jonas Hugosson och Jan-Erik Damber leder intressant västsvensk forskning kring prostatacancer.
som kan förlänga överlevnaden. Jan-Erik Damber forskar också på samspelet mellan tumören och skelettet. Prostatacancer sprider sig ofta till just skelettet. – Varför är det så? Går det att påverka och kanske minska prostatacancerns benägenhet att sprida sig? – Om vi förstår de grundläggande mekanismerna kan vi på sikt utveckla läkemedel som är mer effektiva, säger Jan-Erik Damber.
Jonas Hugosson och Jan-Erik Damber arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är knutna till Sahlgrenska Cancer Center/Sahlgrenska Akademin. På www.sahlgrenska.gu.se kan du läsa mer om forskningen kring prostatacancer.
Arbetet ska bidra till att färre i vårt område ska insjukna i cancer, fler ska botas eller överleva längre och med bättre livskvalitet, vården ska vara mer rättvis och hålla samman bättre och patientens perspektiv och medverkan ska stärkas. Regionala processägare arbetar i nätverk för att utveckla 24 patientoch screeningprocesser och fyra stödprocesser. Jan-Erik Damber är regional processägare för prostatacancer. Läs mer: www.rccvast.se
Regionalt cancercentrum väst är ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Intervju 01
04
Så här kollar du dig
Fakta Namn: Bert Karlsson. Ålder: 67. Familj: Hustrun Britt-Marie och barnen Joakim och Johanna. Yrke: Entreprenör.
Det är sällsynt att män under 50 år drabbas av prostatacancer. Undantagen är dock släktingar till män som drabbats ovanligt tidigt. Om man har andra allvarliga sjukdomar eller är över 75 år är sannolikheten att den liten prostatacancer ska hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom mycket liten.
Namn: Joakim Karlsson. Ålder: 45. Familj: Son till Bert Karlsson. Fru och tre barn. Yrke: Egen företagare.
Mellan 50 och 75 års ålder man kan överväga PSA-test, om man inte har några symptom som tyder på prostatacancer. PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är ett äggviteämne, enzym, som finns naturligt även hos friska män. PSA produceras i prostatan.
Bert Karlsson vågar prata om prostatacancern – till skillnad från många andra drabbade män.
”Plötsligt finns cancern på riktigt nära håll” När Bert Karlsson drabbades av prostatacancer trodde hans son, Joakim Karlsson, att det var kört. Och som son tills sin sjuka pappa brottades han inte bara med tankar om hur det skulle gå för Bert – i var tionde fall är diagnosen även ärftlig. 2003 FICK DEN DÅVARANDE skivbolagsdirektören Bert Karlsson, efter flera år i ovisshet, ett definitivt besked: han hade prostatacancer. Något som satte hans värld upp och ned. – Cancer är ingenting man själv får, bara andra. Men jag kände på mig att något var fel redan 1996. Då uppsökte jag läkare, men de nonchalerade mig. När de väl upptäckte cancern sju år senare sa de att klockan var fem i tolv för mig. Då spydde jag, säger han. Berts son, Joakim Karlsson, var då 35 år gammal och visste väldigt lite om den cancerform som precis drabbat hans pappa. – Jag kommer knappt ihåg hur jag fick beskedet, men jag undrade så klart vad det skulle innebära och hur allvarligt det var. Jag hade en generell bild om cancer med skräckscenariot att de flesta som får det försvinner ganska snabbt, säger Joakim. I dag är Bert frisk sedan länge, men eftersom prostatacancer är ärftligt har journalen väckt tankar hos Joakim: En dag kan det lika gärna vara hans tur. Det har fått honom att ha stenkoll på sin egen kropp.
– Det är klart att man tänker så. Jag har förstått att man måste ta varningsklockorna på allvar när de kommer. Många nonchalerar det som händer i kroppen, om de får ont till exempel, och struntar i att kontrollera det. Bert uppger sin dåliga kost som en tänkbar anledning till att han fick sin cancer. Just därför försöker han få sin omgivning, men framförallt sin son, att leva så hälsosamt som möjligt. Något Joakim uppger att han redan gör. – Jag hade mycket bättre kostrutiner än vad min pappa hade när han drabbades. Så det har inte skett en så stor förändring där. Men jag har inte tagit bort allt vitt bröd till exempel, som jag kanske borde ha gjort. SÅ HÄR I EFTERHAND är Joakims respekt för cancer fortfarande stor. Men, med tanke på hur nära det var att hans pappa blev besegrad av den, har han förstått hur viktigt det är att söka sig till en läkare i tid. – Min uppfattning är att man klarar sig om man kommer in i tid. Många är så upptagna med att leva i nuet och förtränger tanken på att de
”Cancer är ingenting man själv får, bara andra.”
kan drabbas. Plötsligt finns cancern på riktigt nära håll. ENLIGT BERT pratar män inte gärna om prostatacancer hur nära de än kommer den. Något han tror handlar om synen på manlighet. – Det handlar om potensen, helt klart. Folk vill inte prata om det. Jag brukar ta upp det här när jag föreläser bara för att se hur många som känner till symptomen, och det är väldigt få. Det brukar leda till att jag får en hel del brev från folk som gått och testat sig. Det har visat sig att det inte ser så bra ut som de trott, säger han och fortsätter: – Bröstcancern har lyckats göra sin grej stor. Det är givetvis jättebra men det är lite konstigt att män, som ofta försöker styra i samhället, är så tysta när det kommer till dem själva.
Prostatacancerns ärftlighet • Män som har två eller flera nära släktingar med sjukdomen har en betydligt ökad risk att själva få prostatacancer, särskilt om släktingarna blev sjuka före 75-årsåldern. • Hos cirka var tionde man som får prostatacancer beror det på arvsanlagen. De är oftast lite yngre än de andra som får sjukdomen. • Eftersom det är okänt exakt vilka arvsanlag som orsakar prostatacancer går det inte att göra några tester för att få veta om man har större risk att bli sjuk. • Om man har släktingar med prostatacancer kan man vända sig till en urologmottagning eller en mottagning för ärftliga sjukdomar. Källa: 1177, Stockholms läns landsting.
Har man en eller två nära släktningar som har prostatacancer är rekommendationen att boka tid hos en urolog för att diskutera regelbundna kontroller av PSA. PSA-provet är en viktig del av den medicinska utredningen om man har prostatacancer eller inte. PSA-värdet ger också vägledning om risken att sjukdomen är spridd eller begränsad inom prostatakörteln.
Ett PSA-test görs med ett vanligt blodprov och är en av flera metoder för att undersöka prostatan. En annan viktig undersökningsmetod är rektalpalpation – läkaren känner via ändtarmen på prostatan med ett finger. För att få ett säkert svar på om mannen har prostatacancer eller inte, tar man vävnadsprov från prostatakörteln och analyserar i mikroskop. Provet tas med en tunn nål i samband med ultraljudsundersökning av prostatakörteln. Undersökningen görs med en sond i ändtarmen och ger en bild av hur prostatakörteln ser ut. Källa: Cancerfonden
Rätt rustad
Känn dig torr och säker med TENA Men TENA Men är ett skydd speciellt utformat för män med urinläckage. Odour Control™ neutraliserar oönskad lukt och maximal absorption ger trygghet och säkerhet. Du kan fortsätta leva som vanligt. TENA Men finns nu att köpa i www.tenabutiken.se, på apotek eller i handeln. Kontakta läkare, distriktssköterska eller uroterapeut för hjälp, rådgivning och förskrivning.
Läs mer och beställ ett gratis prov på www.TENA.nu/men
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Medicin 01
06
FOTO: ISTOCKPHOTO
Så kan fler liv räddas Varje år dör 2 400 till följd av prostatacancer. Många av dessa skulle kunna överleva om inte landsting och myndigheter vägrar betala för nya läkemedel. – I DAG FINNS DET MÄN runt om i Sverige som ligger med dödlig prostatacancer och inte får de här läkemedlen som skulle stoppa cancern, säger Calle Waller, vice ordförande för Prostatacancerförbundet. Tidigare har det inte funnits några läkemedel som kunnat stoppa cancern efter att den börjat utvecklas ohejdat. Men under senaste året har det Calle Waller. kommit två nya läkemedel som godkänts av Läkemedelsverket och som är effektiva i det skedet. Problemet är att ingen vill betala för de dyra medicinerna. – Läkarna vill använda det. De ser att patienterna blir hjälpta av medicinen och att processen stoppas upp.
I dag står de med en patient som mår väldigt dåligt och är på väg utför och de kan inte göra något åt det, säger Calle Waller. FORTFARANDE KAN patienten välja att betala sin medicin själv om han råkar vara rik eftersom medicinen kostar 30 000 kronor i månaden. – Vi företräder patienten. Vi säger att man ska ha den här medicinen punkt slut. Sedan får man lösa det. De ska inte sitta med läkemedelsföretagen och förhandla priser med våra liv som insats. Det är för jävligt, säger Calle Waller. I det långa loppet skulle motviljan till att använda nya mediciner mot prostatacancer påverka hur mycket pengar som läggs på forskningen. – Om samhället inte visar sig vara berett att ta emot nya läkemedel, varför ska man då lägga ner 100-tals miljoner på forskning. Då stryper man den också, säger Calle Waller.
”De ska inte sitta med läkemedelsföretagen och förhandla priser med våra liv som insats.”
Nya läkemedel kan stoppa prostatacancerna. Men de är dyra.
”Jag är glad att medicinen funkar” När cellgifterna slutade fungera på Erik Svedberg, 65, var en ny medicin bästa lösningen. Han hade turen att tillhöra ett sjukhus där de betalade medicinen. I dag mår han mycket bättre. ERIK SVEDBERGS prostatacancer upptäcktes 1998. Sedan dess har han provat de flesta behandlingarna från hormonmediciner till cellgifter. – Hormonerna och cellgifterna gick bra till en början. Men andra cellgiftsbehandlingen tog inte. PSA-värdet fortsatte stiga. Då fick jag den här medicinen och då började PSA-värdet gå ner igen. Från 250 till under 30, säger Erik Svedberg. MEN DET ÄR INTE BARA på värdena som förbättrats. Cellgifterna kunde ge ganska jobbiga biverkningar. – Den här nya medicinen har inga biverkningar. Jag mår förhållandevis bra i dag. När jag gick på cellgifter kunde jag ligga däckad en hel vecka efter behandlingen, säger han. Om Erik Svedberg inte tillhört ett
Colin Powell, fd utrikesminister i USA. 2009 berättade han om sin cancer när han gästade Larry Kings intervjuprogram.
”Den här nya medicinen har inga biverkningar. Jag mår förhållandevis bra i dag” sjukhus där de betalade för hans medicin skulle han behövt betala medicinen själv. Det hade kostat runt 30 000 kronor i månaden. Nu har han fått tillbaka mycket av orken och kan leva ett aktivt liv igen. Bland annat går han ut med hunden och tar cykelturer. – Jag är väldigt glad över att medicinen funkar, men det är hemskt att det finns andra som inte får den, säger Erik Svedberg.
”Det var ett problem jag hade som jag tog hand om. Jag är en prostatacancervinnare.”
Erik Svedberg vid sommarhuset där han i dag kan tillbringa tid som vanligt och få tillbaka livskvalitet i tillvaron.
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Sophiahemmet
07
VISSTE DU ATT …
Hit kan patienten ringa dygnet runt
SJUKSKÖTERSKORNA jobbar nära ”sina” patienter för att kunna ge kontinuitet och vara tillgängliga. – Genom gott samarbete mellan läkare och sjuksköterska kan vi våra patienter, Det är så vi arbetar, säger Helen Löthman, en av två onkologisjuksköterskor på Christinakliniken som behandlar patienter med prostatacancer. Patienter som är oroliga och har många frågor är inte ovanligt när det handlar om prostatacancer. Christinaklinikens sjuksköterskor har under ledning av verksamhetschefen, onkolog Dr. Eva af Trampe tagit fram ett system för att öka tillgängligheten för patienten. – Först och främst handlar det om kommunikation med hela vårdteamet och tillgänglighet för patienten så han får bästa möjliga behandling och symtomkontroll säger Helen Löthman. Efter patientens läkarbesök bokas ett informationssamtal för patient och anhöriga med en sjuksköterska. Under det samtalet gör man tillsam-
mans med patienten en behandlingsplan och informerar om cellgiftsbehandling samt biverkningskontroll. – Vi individualiserar symptomlindringen efter patientens möjligheter och sjukdomsstadie. Vi blir patientens koordinator och kontakt genom hela behandlingsprocessen. Vi konsulterar och skickar remisser till andra vårdgivare då behov finns. Att vi är tillgängliga per telefon är värdefullt både för patienterna och oss. Det är sällan någon ringer men de känner sig trygga med vetskapen att de har det här numret, säger Helen Löthman. PATIENTEN HAR möjlighet att när som helst ringa sin sjuksköterska som direkt kan göra en bedömning om patienten behöver åka in akut eller om patientens symtom kan behandlas i hemmet. Oftast kan de lösa patientens problem direkt på telefonen. – Med ett samtal besparas onödigt lidande. Det handlar om livskvalitet men är också en säkerhetsfråga, säger Helen Löthman.
FOTO: PRESS
På Sophiahemmet, Christinaklinikens avdelning för medicinsk behandling, är patientens sjuksköterska tillgänglig för att kunna ge stöd och råd under hela vård- och behandlingsprocessen, även efter kontorstid.
… Sophiahemmet fått sitt namn efter Drottning Sophia som tillsammans me d Konung Oscar II lät uppföra sjukhuset?
FINN DIG SJÄLV - FINN VÄGEN TILL LYDIAGÅRDEN SPECIALDESIGNAT PROGRAM FÖR CANCERREHABILITERING
Personalen på Christinaklinikens avdelning för medicinsk behandling möter patienterna i en lugn atmosfär.
Sophiahemmet • Sophiahemmet är ett av Sveriges äldsta privata sjukhus. • Christinaklinikens Medicinska behandlingsavdelning startades 2005 av Dr Eva af Trampe och Helen Löthman. Målsättningen är att ge patienter en hög och jämn vårdkvalitet i en trivsam och hemlik miljö. • Finns på Vallhallavägen 91 i Stockholm. • www.sophiahemmet.se
• kunskap om cancer • samtal, enskilt och i grupp • fysisk aktivitet • kreativ och kulturell verksamhet • gemenskap Vi erbjuder professionell rehabilitering till såväl patienter som närstående under fem dygns internatvistelse i vacker miljö. Personal med utbildning/ erfarenhet av tumörsjukvård. Tel: 0413-692 50 Fax: 0413-55 31 35 www.lydiagarden.se
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Livsstil 01
08
FOTO: ISTOCKPHOTO
Lev rätt – och minska risken att drabbas Ändra din livsstil och minska risken för prostatacancer. I sydostasien verkar de ha hittat den bästa maten för att undvika sjukdomen. – JAG TROR INTE PERSONER i Sverige är redo att börja leva som en bonde i Vietnam, säger Ola Bratt, docent i Urologi. Precis som när det handlar om hjärt- och kärlsjukdomar spelar livsstilen roll när det handlar om prostatacancer.
Forskningen har däremot inte lyckats hitta en speciell ingrediens som hjälper mot sjukdomen. – Det är i stort sätt samma som hjälper mot hjärt- och kärlsjukdomar. Mycket fisk, grönsaker och motion. Minska på mättade fetter, kött och mejeriprodukter, säger Ola Bratt.
– KOST OCH LIVSSTIL har en betydande inverkan på ifall du drabbas av prostatacancer. Män i sydostasien löper en bråkdel av risken för prostatacancer jämfört med västeuropa och USA. Man har även sett att kineser som flyttar till USA oftare drabbas av prostatacancer, säger Ola Bratt.
HAN TYCKER TRENDEN i dag där vi äter allt mer ohälsosamt och rör oss mindre som oroande inför framtiden. – Det här har vi bara sett de senaste 20 åren. Prostatacancer kommer ofta sent i livet och var dagens livsstil kommer innebära vet vi inte, säger Ola Bratt.
Rått och grönt är rätt Kost med mycket råa råvaror och grönsaker vet man hjälper till att förebygga prostatacancer. Föda med antioxidanter hjälper till att reducera fria radikaler i kroppen, vilket skadar cellstrukturen och kan utlösa cancerutveckling. Vissa vanliga antioxidanter är till exempel lykopen (i tomater), granatäpple, mangostan, vetegräs och havtorn även om fältet över antioxidantupptäckter och -forskning ändras hela tiden. FOTO: ISTOCKPHOTO
Motion och en sund livsstil kan påverka uppkomsten av prostatacancer.
Många män överlever cancern Allt fler personer lever med diagnosen prostatacancer. Utmaningen inför framtiden är att avgöra vilka som faktiskt behöver behandling. RUNT 75 000 MÄN lever med prostatacancer enligt senaste rapporten från Nationella Prostatacancerregistret. Detta betyder att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och antalet män med diagnosen kommer att fortsätta öka. – Ökningen är inte i antalet nya fall utan det beror på att vi i dag kan leva med prostatacancer mycket på grund
av att vi hittar den tidigare och kan behandla den, säger Ola Bratt, docent i urologi. PSA-TESTER HAR VARIT viktiga för att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium. Risken med testerna är att patienten behandlas för en liten tumör som kanske aldrig utvecklats till en aggressiv cancertumör.
”Jag tycker att det är värt att gå och testa sig men under flera år hade jag urinvägsproblem och gick och testade mig utan att de hittade något fel. Det är därför det kom som en chock för mig.” Artisten Frank Zappa i Today Show, 1993. I december samma år dog han, 52 år gammal, av prostatacancer.
– Om vi hittar förhöjt PSA-värde i blodprovet och sedan hittar cancerceller vid provtagning slutar det oftast med att vi behandlar sjukdomen. Det betyder inte att tumören skulle ha lett till sjukdom utan samme man hade kanske dött 15 år senare i en hjärtinfarkt utan några symptom av prostatacancer, säger Ola Bratt. BEHANDLINGEN KAN dessutom ge biverkningar som svårigheter med sexlivet, urin- och tarmproblem. I dag bedrivs mycket forskning för att kunna avgöra vilka tumörer som kommer att utvecklas till aggressiva tumörer och vilka som är ofarliga. – Allt fler män med tidigt upptäckt
”Många av tumörerna tillväxer bara obetydligt och då slipper mannen behandling med dess biverkningar.” prostatacancer får rekommendationen att vi ska vänta med beslutet om behandling ska ges eller inte. Istället följs utvecklingen med schemalagda kontroller. Många av tumörerna tillväxer bara obetydligt och då slipper mannen behandling med dess biverkningar. Hos andra ser vi tidiga tecken till på sikt allvarligare cancer, som leder till att vi kan ge botande behandling i tid, säger Ola Bratt.
FRÅGA: Är prostatacancer ärftligt?
SVAR: Prostatacancer verkar gå i släkten vilket gör det till en ärftlig eller genetisk faktor. Om man har en far eller bror med prostatacancer fördubblas risken att utveckla denna sjukdom.
Palliativ vård i hemmet
100% Färskpressad Naturlig
Granatäppeljuice
Cancerrehabilitering i en unik miljö
– nya metoder för behandling och bemötande
Vi erbjuder ett rehabiliteringsprogram med syfte att ge ökad kunskap om sjukdomen, reaktioner i samband med denna samt verktyg att hantera livssituationen.
KONFERENS I STOCKHOLM 27-28 NOVEMBER 2012
Föreläsningar och gruppdiskussioner varvas med aktiviteter såsom mindfulness, stavgång, taktil massage och bad i 34° vatten. FÖR MER INFORMATION BESÖK
WWW.CONDUCTIVE.SE
●Inget koncentrat ●Inga stabiliseringsmedel ●Inga konserveringsmedel ●Inga konstgjorda tillsatser
●Inga färgämnen ●Inget tillsatt vatten ●Inget tillsatt socker ●Inga smakämnen
www.granatappeljuice.se
Du bor i eget rum i någon av villorna i parken och har naturen in på knuten. Har du behov av cancerrehabilitering? Be din kurator eller läkare om en remiss till oss. Vi har avtal med Skåne, Blekinge, Kronoberg och Stockholm. Bor du i en annan region? Kontakta oss för mer information om remissförfarande.
När du läst klart Metro, ge gärna tidningen till en vän
Mer om oss och vår verksamhet finner du på www.axessmedica.se
Axess Medica, Spenshult sjukhus, 313 92 Oskarström Tel: 035-263 52 61 E-post: cancerrehabilitering@axessmedica.se
Stöd forskningen mot prostatacancer
Din hjälp är angelägen! Plusgiro 90 01 01-7 Bankgiro 900-1017
Fonden mot prostatacancer
Certifierad ISO 9001 ISO 14001
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Kalendarium 01
10
UPP TILL
KAMP!
Prostatacancerkampanjen 2012 KAMPEN MOT prostatacancer uppmärksammas genom Septemberkampanjen – månaden som fastslagits som kampanjmånad för prostatacancer. Prostatacancerförbundets 25 patientföreningar arrangerar över 100 aktiviteter över hela landet med information, insamlingar, föreläsningar och öppet-hus-aktiviteter på sjukhus. FÖRENINGAR kommer bland annat att finnas på plats i gallerior i Blekinge och Gällivare, på torg och varuhus i Kristianstad, på Halmstadtravet och Kiruna marknad. Aktiviteter arrangeras bland annat i samband med travtävling i Boden, motorcykelkortege genom Uppsala och TTA-bilracing i Tierp.
Kampanjen startades i augusti med bland annat Midnattssolsloppet i Västerås där Lars-Ove ”Biffen” Olsson och co-drivern Torbjörn ”Jöns” Jönsson deltog med sin Opel Ascona. Tillsammans samlade de in över 30 000 kronor till Fonden mot Prostatacancer. Under kampanjen gång kommer också en aktuell enkät redovisas där de 7 000 medlemmarna i prostatacancerförbundets patientföreningar ger fakta om hur det är att leva med prostatacancer. PARALLELLT har samma enkät genomförts i våra grannländer Norge och Finland och i Danmark genomfördes enkäten för några år sedan. Detta innebär att det under den här hösten också går att göra jämförelser för alla de nordiska länderna.
LÄS MER!
Torbjörn ”Jöns” Jönsson och Ove ”Biffen” Olsson samlade in 30 000 kronor till Fonden mot Prostatacancer efter att ha arrangerat Rally mot Prostatacancer.
För mer information om aktiviteterna i kampanjen besök www.prostatacancerförbundet.se
FOTO: ISTOCKPHOTO
KONFERENSPROGRAM 2012 Torsdagen den 20 september hålls en stor konferensdag i Stockholm på Berns i Berzelii park, under temat Framtidens prostatacancervård: Är sjukdomen redo? Konferensen webbsänds till regionala konferenser som är arrangerade av prostatacancerförbundets patientföreningar. Konferensen, som startar klockan 13.00, inleds av Alf Carlsson, ordförande Prostatacancerförbundet, Lars Henningsohn, överläkare Urologen Karolinska Sjukhuset, ordförande svensk Urologisk Förening och Roger Henriksson, chef RCC Stockholm Gotland, ordförande svensk Onkologisk Förening. ÖVRIGA PROGRAMPUNKTER 13.40–13.45: Film.
TPS VÅ STÖDJ RDTEAM ER KA AB M PEN M PROST OT ATACA NCER
13.45–13.55: De drabbades röst – med resultatet av en nationell patientundersökning. Calle Waller, vice ordförande Prostatacancerförbundet. 13.55–14.15: Specialisternas vision av god prostatacancervård. Ola Bratt, docent vid Lunds universitet och chef för urologin vid Helsingborgs lasarett. Roger Henriksson, onkolog. 14.15–14.45: Kaffepaus. 14.45–15.55: Debatt: Är sjukvården redo? Bengt Westermark, moderator, professor i tumörbiologi vid Uppsala Universitet, ordförande Cancerfondens Forskningsnämnd, Ola Bratt, urolog, Rune Dahlqvist, senior medicinsk rådgivare, Tandvårds- & Läkemedelsförmånsverket. Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare, Sveriges Kommuner & Landstin, Lena Hallengren, riksdagsledamot (S), vice ordförande socialutskottet. Roger Henriksson, onkolog, Calle Waller, vice ordförande Prostatacancerförbundet. Barbro Westerholm, ledamot socialutskottet (FP). 15.55–16.00: Avslutning och välkomsthälsning. Avlutning av central konferens och välkomsthälsning till de regionala konferenserna.
www.tpsvardteam.se
BLÅ BANDET
DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PROSTATACANCERFÖRBUNDET
Krönika
11 Ett cancerbesked kan ställa livet på ändå – också för närstående. Det här är Christinas berättelse om när hennes livskamrat Torsten fick veta att han hade prostatacancer.
FRÅGA: Vem kan egentligen få prostatacancer?
Att vara två om cancern J
timmar på soffan. Oroligt tillbringade jag lika många timmar i trädgården med att kratta, rensa ogräs och plantera blommor. Jag tog också på mig rollen att försöka läsa av hans fysiska och psykiska hälsa och agerade sedan utifrån det. Vår vardag såg under den här perioden helt annorlunda ut mot tidigare.
ag blev närstående i dess negativa bemärkelse den dagen Torsten, min livskamrat, berättade om sitt prostatacancerbesked. Det blev konstigt tomt i huvudet och livet stod för en stund stilla. Cancer… Sen kom frågorna; Är den botbar? Hur många år kan vi få tillsammans? Hur ska vårt gemensamma liv formas? Vågar vi visa vår oro för varandra? Och därefter: Hur ska jag som närstående agera? Är jag svag eller stark? Får jag pysa ut min oro? Hur ska jag orka? Hur kan jag ta upp kampen mot cancern?
NATURLIGTVIS FICK JAG inte svar på alla frågorna på en gång. För att hantera den för oss helt nya och okända situationen bestämde jag mig för att vara delaktig hela vägen i Torstens sjukdom och de behandlingar han måste genomgå. På vägen lärde jag mig allt mer om både sjukdomsförloppet men också biverkningarna av behandlingarna. När Torsten påbörjade sin hormonbehandling var vi exempelvis båda okunniga om att han kunde få biverkningar som vallningar, minskad lust- och sexuell förmåga. Torsten blev även trött och kunde tillbringa
”Det blev konstigt tomt i huvudet och livet stod för en stund stilla. Cancer… Sen kom frågorna.”
TROTS DEN TUFFA BEHANDLINGEN som Torsten gick igenom tvivlade han aldrig på att den skulle vara botande. Hans lugn och tilltro smittade tillslut av sig på mig. I dag betecknas Torsten som frisk, men vägen dit har varit strävsam. Den erfarenhet som jag vill dela med mig av till dig som har en närstående som insjuknat är att det är en god hjälp för er båda om du får och kan vara med på läkarbesök och vara delaktig i informationen. Fyra öron hör bättre än två. Och framför allt blir det lättare att få svaren på alla frågor som kommer upp när man får ett cancerbesked. CHRISTINA ÖRUM Närståendegruppen, ProLiv Stockholm Torsten är Christinas livskamrat sedan många år.
SVAR: Även om prostatacancer är vanligare bland äldre män (65+), kan det drabba män i nästan alla åldrar. Prostatacancer är en relativt vanlig sjukdom, även bland män i femtioårsåldern.
FRÅGA: Hur vanligt är det med prostatacancer? SVAR: I dag lever över 75 000 män i Sverige med diagnosen prostatacancer, och antalet ökar snabbt beroende på livslängd och bättre behandling. Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar män och den som tar flest mäns liv, cirka 2 400 per år.
DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SVENSK UROLOGISK FÖRENING
Urologi – mycket mer än manliga könsorgan Urologi handlar inte bara om det manliga könsorganet utan om både mäns och kvinnors urinorgan. Det arbetar Lars Henningsohn, ordförande i Svensk Urologisk Förening, hårt för att alla ska förstå. – Visst är prostatacancer den största cancerformen i västvärlden, men det är inte allt vi arbetar med – urologin täcker allt från urinvägsinfektioner till njursten, säger Lars Henningsohn som utöver arbetet med SUF är docent och överläkare på Karolinska Institutet i Stockholm. SUF arbetar för att främja urologins utveckling i Sverige. Nu i somras togs ett stort steg framåt då Socialstyrelsen bestämde att urologi ska räknas som en egen specialitet hellre än som en gren till kirurgin.
mer väldefinierad plats inom den svenska sjukvården hoppas Lars Henningsohn att människor lär sig mer om området. – Urologi ligger mig varmt om hjärtat och för mig är det en förmån att vara förespråkare för ämnet i Sverige. Det är lätt att engagera sig när man har världens bästa patienter att tänka på. Jag träffar många som lider i det tysta, ofta äldre män – när de väl får hjälp blir de jättetacksamma, och då känner jag att vi gör gott.
”Det är lätt att engagera sig när man har världens bästa patienter att tänka på”
Lars Henningsohn, ordförande i Svensk urologisk förening samt docent och överläkare på Karolinska institutet i Stockholm
Många lider i det tysta – Vi är jätteglada över att urologi äntligen blivit en basspecialitet – det innebär att blivande specialister inte längre måste bli kirurger innan de kan bli urologer, vilket sparar mycket tid. Allt eftersom att urologin får en
Den 3 till 5 oktober anordnar SUF Urologidagarna i Örebro. Mer information hittar du på www.urologidagarna.org
ÄR ETT NYTT WEBBASERAT VERKTYG FÖR MÄN OCH NÄRSTÅENDE SOM LEVER MED AVANCERAD PROSTATACANCER
SKAPA DIN PERSONLIGA PLAN IDAG Besök www.icope.se