20121127_se_tema by Metro Sweden

DE ATERFORENAS FOR SCHLAGERN Army of Lovers gör comeback SID 34

sunny

snow

rain

SKÅNE hazy

showers

partly sunny

cloudy

min +5O max +7O

sleet

thunder

part sunny/ showers

thunder showers

windy

Tisdag 27 november 2012 www.metro.se

Riskerar livet för hotade djur KAMPANJ MOT TJUVJAKTEN

Åklagaren: Maria var rädd för sin bror

Landskrona. I går inleddes rättegången mot den 17-årige pojke som misstänks för mordet på sin 19-åriga syster. SID 02

Lunds universitet ska bli större Skolan ska möta framtiden genom att expandera till dubbel storlek. SID 04

Laddad för Sverigebesöket

Williams tillbaka efter sex år. SID 36

De senaste årtiondena har hundratusentals elefanter, noshörningar och andra hotade djur fått sätta livet till på grund av den illegala handeln med djurdelar. Metro och WWF samarbetar nu för att hjälpa parkvakter, som Mda Ndong Marius i Gabon här ovan, att bekämpa tjuvjakten. Dessutom inleddes klimatkonferensen i Doha i Qatar i går och det uppmärksammar vi med ett stort tema om klimatförändringarnas konsekvenser. SID 18–27 FOTO: JAMES MORGAN/WWF-CANON

UNDER JULHELGEN ÖKAR TJUVJAKTEN Bli fadder på wwf.se/parkvakt

ANNONS

www.metro.se tisdag 2012-11-27

Så kämpar de mot ökande tjuvjakt Välkommen!

DAGS ATT SLUTA BLUNDA Det finns få saker som berör mig lika starkt som att se djur behandlas illa av människor. Mest för att de själva känns så harmlösa och fredliga. När det kommer larm på nyheterna om avskyvärda djurtransporter och djurplågeri, väljer jag alltid att blunda, byta kanal eller gå därifrån – så jag slipper se. Men det hjälper föga för de plågade djuren, inser jag. Nu är situationen akut för några av världens allra mest fascinerande djur – nämligen elefanten, noshörningen och tigern. Orsaken? Vi människor, så klart. Den här gången tänker jag inte blunda. Läs mer om djurens verklighet och vad du kan göra för att hjälpa dem på de kommande sidorna. SOFIA BRUNZELL, REPORTER

Det pågår en hänsynslös tjuvjakt på några av världens allra mäktigaste djur. Det handlar om elefanten, noshörningen och tigern. Därför har Världsnaturfonden (WWF) startat kampanjen ”Stoppa den illegala djurhandeln”, där man särskilt vill lyfta fram och hjälpa de parkvakter som har det livsfarliga arbetet att skydda djuren. Green Metro är ett samarbete med WWF och vårt sätt att uppmärksamma den fruktansvärda handeln. En planka försedd med spikar läggs ut på en stig, just där elefanter ska komma att passera en stund senare. Innan plankan läggs på plats och täcks med löv, dränks spikarna i gift. Det tar sedan flera dagar för den elefant som trampar på plankbiten – och som får spikarna rätt in i foten och giftet ut i kroppen – att avlida. Den går en plågsam, tortyrliknande död till mötes. Och när elefanten väl dött är tjuvjägare där omedelbart och hugger av det som var målet med dödandet: Betarna. Det här är bara ett av tillvägagångssätten som tjuvjägare använder sig av för att döda djuren. Det är tjuvjägare som inte skyr några som helst medel. De är på en och samma gång kallsinniga och välorganiserade. De kommer i stora grupper, slår läger, söker upp djuren och dödar dem. Ofta är de ute flera månader åt gången, för att inte bara döda ett djur utan kanske 20 eller 30 stycken. Dessutom är de utrustade med påkostad, modern teknik och lika moderna vapen. Parkvakter som ska skydda djuren och spana efter tjuvjägare i olika

Tjuvjägarna tungt beväpnade

De vill rädda elefanterna

Ladda ner PointCloud på App Store och sikta mot bilden med mobilen

Resterna av en dödad skogselefant i Centralafrikanska Republiken inspekteras. Förövarna har sågat av hornen och lämnat elefanten att dö. FOTO: MARTIN HARVEY/WWF

nationalparker och reservat har inte en chans. För det är en korrumperad verksamhet, så tjuvjägarna vet ofta exakt var i de gigantiska parkerna parkvakterna är och patrullerar för tillfället. – Tjuvjägarna sätter ut skyltar i parkerna där det står ”Vi tar gärna fajten” och under dem placerar de ut ammunition från moderna höghastighetsvapen. Allt för att skrämmas, det pågår ett krig där ute, säger Allan Carlson, WWF:s expert på naturvård i Afrika, som många gånger besökt de drabbade parkerna i Afrika

och på nära håll bevittnat den pågående slakten av djuren. Inte på över 20 år har tjuvjakten varit lika skoningslös och omfattande som den har varit de senaste fem åren. Årligen dödas fler än 23 000 elefanter och noshörningar illegalt, bara i Afrika. Samtidigt ökar den hela tiden. Och det hela är en ond cirkel. Ju större efterfrågan blir, desto färre blir djuren och desto mer pressas priserna upp. Och det är svindlande summor. Ett par elefantbetar kan vara värd en kvarts miljon kronor.

Den illegala handeln med djurdelar har blivit en jätteindustri som omsätter enorma pengar. En industri som välorganiserade kriminella nätverk, jämförbara med dem bakom exempelvis narkotikahandeln, blandat sig i för att de upptäckt att det går att tjäna mycket pengar. Alarmerande siffror visar att 2012 kan komma att bli ett rekordår för antalet döda djur till följd av tjuvjakten som elefant, noshörning och tiger faller offer för. Och anledningen är att vi människor använder dessa djurs delar till våra egna, ofta ytliga behov. Många gånger på ett felaktigt sätt på grund av gamla myter om att det ska hjälpa mot sjukdomar och smärtor, bland annat. Efterfrågan är enorm, tjuvjakten ursinnig. – Läget hade varit rätt så bra under många år men under 2008 började det hända saker och ting, det bara small till. Senaste åren har det skjutit i höjden. Plötsligt började man se en massa döda djur under patrulleringarna, säger Allan Carlson. SOFIA BRUNZELL

sofia.brunzell@metro.se

Mba Ndong Marius är parkvakt i Gabon. FOTO: JAMES MORGAN/WWF-CANON

Han är tjuvjägarnas värste Klimatkampen

”Vi är skyldiga alla på jorden det. Och vi är skyldiga våra barn en säkrare framtid än vad de i dagsläget ser ut att få.” Sydafrikas utrikesminister Maite Nkoana-Mashabane till Huffington Post angående klimatkonferensen i Doha som började i dag. Ett av målen där är att se till en förlängning av Kyotoprotokollet.

Venance Tossi jobbar för att stoppa tjuvjakten i Tanzania.

Tjuvjaktskämpen Venance Tossi driver på uppdrag av Tanzanias president ett projekt för att stoppa den illegala tjuvjakten i sitt hemland. Men det är en svår kamp. – Det känns hemskt att se de döda djuren när allt vi vill är att skydda dem, säger han till Metro. Som pensionerad poliskommissarie har Venance Tossi mångårig erfarenhet av brottsbekämpning. För att komma åt tjuvjägarna gäller det bland annat att identifiera de områden där man vet att det tidigare har funnits tjuvjägare, för att kunna sätta in insatser där.

Och arbetet har varit framgångsrikt. – Vi har hittills i år gripit 200 tjuvjägare och skickat dem till domstol, och många har dömts till flera års fängelse, säger Venance Tossi. Han berättar om de insatser de gjort för att parkvakterna ska få utbildning så att de kan komma åt tjuvjägarna. Men det är en svår kamp. – Det känns hemskt att se de döda djuren när allt vi vill är att skydda dem. Sedan när man vet hur det går till också, det är hemskt att de använder gift för att ta död på dem. Det är farliga tekniker de använder på

djuren, säger Venance Tossi. Tossi tvekar inte på frågan om vad som ligger bakom tjuvjakten. Pengar, säger han med ett uppgivet skratt. De kriminella syndikaten värvar tjuvjägare från byar på landsbygden. De utnyttjar fattiga människor som är beredda att göra vad som krävs för att kunna försörja sig. Men pengarna som de får för tjuvjakten de begår, motsvarar en bråkdel av de astronomiska summor som den här illegala handeln omsätter. För första gången på många år kan man ändå i Tanzania, på de ställen där Tossi och hans projekt har

varit verksamma, se en nedåtgående spiral och att antalet djur ökar i takt med att tjuvjakten långsamt saktas ner. Men majoriteten av tjuvjägarna kommer fortfarande undan och tusentals djur dödas fortfarande årligen, och ingen vet vad tjuvjägarnas nästa steg blir för att avancera jakten ytterligare. – Vi behöver fler patruller som kan patrullera de områden där vi vet att tjuvskyttarna är, som vi har lyckats identifiera. Sedan måste vi öka medveten här hemma om det nationella kulturarv som håller på att gå förlorat. Och utbilda och utrusta dem

Här håller han upp ett leopardskinn som har beslagtagits. Även vapen och elefanthorn har tagits från tjuvskyttar i området.

fiende med modern teknik och moderna vapen för att kunna bekämpa tjuvjägarna. Mitt mål är att eliminera tjuvjakten helt och hållet. Och vi behöver er hjälp för att kunna fortsätta vårt arbete. Om tjuvjakten fortsätter ser Venance Tossi en mycket mörk framtid för de hotade djuren. Han tänker på det absolut värsta scenariot som skulle kunna inträffa. – Om vi inte skyddar djuren kommer ett nationellt kulturarv att gå förlorat, och de fria djuren kommer att vara helt borta om 15–20 år, det kommer inte att finns någonting kvar. SOFIA BRUNZELL

Så kan du hjälpa • Hjälp WWF stoppa juljakten. Låt årets julgåva gå till parkvakterna. • Så gör du. Du kan bidra till att öka säkerheten under julhelgen, bland annat genom att skänka en månadslön för en parkvakt. De är också i stort behov av bättre utrustning: kikare, uniformer, skor och andra redskap som hjälper dem i den hårda kampen mot tjuvjägarna. Skänk en julgåva till parkvakterna – läs mer på

www.wwf.se/julgava • En julklapp som består. Vill du ge en gåva som räcker länge, är ett fadderskap den perfekta julklappen. Som givare av ett fadderskap bidrar du varje månad till WWF:s viktiga arbete och för mottagaren av gåvan blir det en uppskattad present som räcker länge. Gå in på http:// www. wwf.se/gebort och läs mer!

www.metro.se tisdag 2012-11-27

MARTIN HARVEY

ANUP SHAH/NATUREPL.COM

ANDY ROUSE/NATUREPL.COM

Elefanten

Noshörningen

Tigern

1980-talet: 1,3 miljoner elefanter. I dag: 500 000 elefanter. Av världens tre elefantarter lever två i Afrika. I östra och södra Afrika finns den afrikanska savannelefanten, i centrala och västra Afrika lever den afrikanska skogselefanten. Den tredje arten är asiatisk elefant som lever i isolerade områden i framför allt Indien, men också bland annat Indonesien. Den asiatiska elefanten är lätt att tämja och används som arbetsdjur i sydöstra Asien. Samtliga elefantarter är extremt hotade av tjuvjakt.

100 år sedan: 1 miljon noshörningar. I dag: 30 000 noshörningar. Det finns totalt fem olika noshörningsarter i världen och samtliga är utrotningshotade. Tre av dessa lever i Asien – den indiska noshörningen, javanoshörningen och sumatranoshörningen – och två lever i Afrika: trubbnoshörningen och spetsnoshörningen. De flesta noshörningarna finns i dag i Sydafrika, och där lever de skyddade i olika reservat och nationalparker, vilket betyder att de lever på begränsade områden.

1970-talet: 40 000 tigrar. I dag: 3 000 tigrar. Tigerns existens har länge varit hotad och om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det inte att finnas några vilda tigrar kvar om tio år. Tre av nio underarter är utrotade. Tigerns utbredning har också minskat med 94 procent. Förr sträckte sig tigerns område ända från Turkiet i väst till Ryssland i öst – nu finns de bara kvar i 13 länder i Asien. Flest tigrar finns i Indien där man räknar antalet till 1 700.

Elefant som fallit offer för tjuvjägare i norra Kamerun. FOTO: WWF

Forskare tar bort hornen så att tjuvjägare ska lämna djuren i fred. FOTO:WWF

Den här honan hade inte samma tur.

Beslagtogs i London. FOTO: WWF

De mäktiga djuren drabbas hårdast Beslagtaget elfenben. FOTO: WWF

FOTO: BRENT STIRTON

Indiska tigerben. FOTO: NATUREPL.COM

Elefanten, noshörningen och tigern är djur som historiskt sett har utgjort ett hot mot människan. Men så länge de hållit sig på avstånd har de kunnat vara i fred. Fram tills nu. För det som händer nu är något helt annat. Skälet till dagens tjuvjakt är inte längre att människor försvarar sin mark och sin boskap. I dag skjuts djuren av på grund av en vansinnig handel med deras kroppsdelar. Trots att både elefanter, noshörningar och tigrar i dag till stor del lever i skyddade områden, slipper de inte undan den skoningslösa tjuvjakten. Det är flest elefanter som dödas – men så är de också betydligt fler om man jämför med noshörningen och tigern. Man räknar med att uppemot 23 000 elefanter årligen får sätta livet till på grund av tjuvjakt. Det tjuvjägarna vill åt på elefanterna är deras betar, som säljs till Kina och Thailand. I Kina, dit den största delen går, gör man snidade

föremål av elfenben som får ett högt konstnärligt värde. På liknande sätt görs elfenbensprodukter i Thailand som framför allt säljs som souvenirer till västerländska turister. Till skillnad från tigern och noshörningen lever elefanterna oftast tillsammans i familjer. – De lever i sociala grupper som består av ungefär tio individer, som är organiserade kring honorna och deras kalvar, säger Allan Carlson på WWF.

Tjuvjakten innebär alltså inte bara att enskilda djur dör i mängder, utan jakten får också andra påtagliga konsekvenser. – Att döda en enda elefant innebär att man skjuter sönder en hel familj och en social struktur, säger Allan Carlson. Noshörningens situation är minst lika akut som elefantens. Hittills i år har 380 noshörningar dödats i tjuvjakt i Sydafrika. Vid årets slut kommer siffran att vara 500–600 – för fem år sedan

var den 14. Noshörningen jagas på grund av sina horn som i Vietnam har blivit en statussymbol och lyxprodukt, som ges bort som gåva. De används även felaktigt i smärtlindrande och medicinskt syfte. Bland annat för att bota cancer och, i pulvriserad form utblandat med vatten, förebygga baksmälla. Även indiska noshörningar faller offer för tjuvjakten. Annars handlar problematiken kring tjuvjakt i Asien mest om tigern. Man

räknar med att ungefär 100 vilda tigrar tjuvskjuts där varje år. Tigerskinn och tigerben är eftertraktat i Kina, där tigerdelar anses vara något fint och därför är en mycket exklusiv vara. Förutom att tigerbenen används i traditionell orientalisk medicin, är det populärt att göra tigervin av tigerben och att ha ett tigerskinn framför brasan. Vid sidan av den illegala importen finns det i Kina tigerfarmar som ägs av rika kinesiska affärsmän, som kämpar för att

det ska bli lagligt att sälja tigerdelar i Kina. Under tiden håller de upp emot 5 000 tigrar fångna i bur. – Det här är ett hot mot tigern. Man har också sätt att tjuvjakten på lejon och leopard ökar, därför att man ersätter bristen på tigerben med andra djurs ben. Du som köpare kan knappast se skillnad på leopard-, tigeroch lejonben, säger Ola Jennersten på WWF. SOFIA BRUNZELL sofia.brunzell@metro.se

FÖR STADSMÄNNISKOR SOM ÄLSKAR NATUREN

2 december 12.00 -14.00

E R I K WAL L I N . Gasverksvägen 11

JÄR N TO RG ET. Gasverksvägen 11

S K A N D IAM ÄK LAR N A. Högviltsgatan 5 N C C . Fågelhundsgatan 16

S BC BO. Bobergsgatan 44

VI KTO R H AN S O N . Gasverksvägen 11

SVE N S K A H U S . Husarviksgatan 8

L EV L IV ET E N N YAN S G R Ö N AR E Du har säkert hört att Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass. Översatt till en lite mer vardagsnära nivå kan man säga att Norra Djurgårdsstaden hjälper sina invånare att på ett enkelt sätt leva och agera lite mer miljömedvetet. Förutom att vara ett område byggt på hållbarast tänkbara sätt kommer det att finnas service som gör miljöhänsyn till en naturlig del av vardagen. Från bilpool till garagens laddningsstolpar för elbilar och kökens avfallskvarnar som fövandlar matrester till biobränsle.

WWW.DJURGA RDSSTADEN.SE ETT SAMARBETE MELLAN ERIK WALLIN, FAMILJEBOSTÄDER, H S B, J M, JÄRNTORGET, NCC, SBC BO, SENIORGÅRDEN, SVE N S K A BOSTÄ D E R, SVE N S K A H U S, VIKTOR HANSON & STOCKHOLMS STAD

HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLMS STAD

Klimatsmarta Stockholm Social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och naturligtvis en hållbar miljö – hållbarhet står i fokus när Stockholms stad planerar för framtiden. En ökad gång- och cykeltrafik är ett måste, och här kan vi alla hjälpa till. När Stockholm växer med en mellanstor stad varje år kommer kollektivtrafiken så klart att byggas ut – men minst lika viktigt är att framtidens stockholmare flyttar sig för egen maskin. Det säger Daniel Firth, trafikplanerare på Stockholms stad. Där sitter de nu och planerar för hur trafiken ska fungera år 2030. – Vi vill att stockholmarna hör av sig till oss så att vi kan göra det lättare att gå eller cykla. De som bor i staden är de bästa experterna på sina stadsdelar, och det är invånarna som vet vad som skulle få dem att välja cykeln eller promenaden. FÖRDUBBLAT CYKLANDE

Därför har Stockholms stad en felanmälanstjänst via webben och via telefon där man kan berätta om problem som uppstått eller saker som inte fungerar. Ett av skälen till att staden behöver hjälp från stockholmarna är att målen är väldigt höga. – Vi vill att 15 procent ska välja cykeln till och från jobbet år 2030, det är nästan en fördubbling mot i dag. Och vi vill att ännu fler, 50–60 procent, väljer att gå inom sin egen stadsdel. I dag är den siffran 30–50 procent. För att uppnå en sådan förändring krävs insatser på alla fronter. Cykelbanor och gångstråk ska bli fler och förbättras, och staden och trafikslagen ska knytas ihop. – Vi måste ha stråk över hela staden och se till att man kan parkera cykeln vid kollektivtrafikens stationer och hållplatsr. Vårt arbete handlar också om trygghetsfrågor – såväl i grönområden och parker som mitt i city.

Stockholms stad vill göra det lättare för alla att ta sig fram på cykeln och till fots. Foto: SVARTPUNKT AB

Våningspark.

Informationsapp.

Bredare gångvägar.

Tryggt, ljust och vackert – när de unga får bestämma – Ungas attityder till utvecklingen av Stockholms framtida trafikplanering och deras roll i trafiken är mycket viktiga för oss att ta reda på, säger Fariba Daryani, projektledare på trafikkontoret. Gymnasieelever får i uppdrag att presentera sina idéer om hur framtidens trafik kan bli bättre med hjälp av nya smarta lösningar. – Idéerna använder vi som diskussionsunderlag när vi tar fram nya strategier och planer för trafik och transporter. Gymnasieeleverna på Thorildsplans gymna-

sium tar varje år fram sina egna förslag på hur stockholmstraﬁken kan bli bättre. Här är tre förslag från olika delar av stan. Bredare gångvägar vid Skogskyrkogården: Längs Nynäsvägen jämte Skogskyrkogården föreslår Marcus Ahlstrand en upprustning av gångvägen. – En 70-väg på ena sidan och en hög mur på andra – det är mörkt och långt ifrån inbjudande. Men med en bredare gång- och cykelväg, där alla får plats, och ett genomskinligt bullerplank blir

det stor skillnad. Belysning inbyggd i bullerplanket gör också att det blir ljusare och trevligare. En våningspark i Skärholmen: Nijat Aliyevs futuristiska våningspark bildar en gångbro över Skärholmsvägen. – Jag bor i Bredäng och den här delen av vägen är så tråkig, mörk och otrygg. Jag vill bygga något ovanligt, som lockar människor att komma hit. Det ska vara ljust och spännande och inspirera till en promenad eller cykeltur.

En app för alla gång-humör: Vill du komma fram snabbt eller tryggt – eller vill du upptäcka sevärdheter på vägen? Med Martin Lindbergs app kan du välja. – Jag vill bygga en app med vägbeskrivningar för fotgängare i hela Stockholm. Men i stället för att bara visa hur man ska gå så får användaren olika förslag. Ett för den tryggaste vägen, ett för den snabbaste och så ett förslag för turister och andra nyﬁkna – den roligaste vägen, säger Martin Lindberg.

Foto: KLARA LEO

HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLMS STAD

Så här kan Du göra ditt Stockholm klimatsmartare

Att gå är enkelt, det behövs ingen speciell utrustning. Det här är bra att tänka på: ➤ Ett par bra skor gör det lättare att gå. ➤ När det är mörkt ute är det bra att ha reflex så att man syns. ➤ Om det är halt ute är det bra att fästa halkskydd under skorna. ➤ Vill man ha lite mer motion kan man gå med stavar. Välj kollektivtrafiken när du ska till jobbet. Om du normalt pendlar två mil på vardagarna och låter bilen stå en dag i veckan kan du spara upp till 600 kg växthusgaser varje år. Hitta din resa till jobbet med reseplaneraren på www.sl.se Ska du resa inrikes så välj tåget framför flyget. En flygresa mellan Stockholm och

har ordnat den ”vandrande skolbussen” till Herrängens skola i tre år nu. För familjen Hallberg är det nu lillebrors tur ”Vi slipper att promenera trassla med till skolan. Runt bilar vid om i Herrängen skolan.” ﬁnns det också ﬂera andra ”skol- Magnus Hallberg bussar”, och man kan ofta se klungorna komma gående längs gatorna på morgonen.

HUMÖRET ÄR PÅ TOPP

Barnen i Magnus grupp går i sexårsverksamhet, i ettan och i tvåan, och det är inte bara föräldrarna som ser fördelar med morgonpromenaden. Humöret är på topp bland killarna och tjejerna i bussen – snacket glatt och högljutt. – Det är roligare att gå med andra, och man får nya kompisar med skolbussen, förklarar tjejerna längst bak i bussen, och tillägger: – Det är ju mycket bättre än att åka i en vanlig buss. Här får man vara i naturen och så kan man hitta roliga saker på vägen.

Så fungerar det: En ”vandrande skolbuss” är ett organiserat samgående där familjer turas om att följa sina egna och andras barn till och från skolan. Detta är ett exempel på hur man med små medel kan nå stora förbättringar. Trafikkontoret och projektledaren för Trafikmiljö runt skolor, Fariba Daryani, fick priset Klimatsmarta Stockholms goda exempel 2012 för konceptet med ”vandrande skolbuss”. Fördelar med vandrande skolbuss:

Det ﬁnns många bra cykelbanor i Stockholm som man kan ta sig fram på smidigt med cykel året runt. Genom att cykla gör du dessutom luften friskare för dig och alla andra i Stockholm. Välj odubbade vinterdäck på bilen för luftkvalitetens skull. Dubb river nämligen loss små partiklar i asfalten som hamnar i luften som vi andas in.

➤ Barnen får motion och är piggare. De får frisk luft vilket gör dem vaknare i skolan med bättre koncentrationsförmåga. ➤ Barnen får träning i att vistas i traﬁken. ➤ De får chans att lära känna sin närmiljö. ➤ Möjlighet att knyta band till barn i andra klasser än den egna och lära känna de andra barnens föräldrar. ➤ Föräldrar får mer tid. Mer information hittar du på: www.stockholm.se/barnitraﬁken

Stockholms stad satsar på att underlätta för stadens cyklister. Målet är att cyklisternas pendlingsstråk ska vara både trafiksäkra och framkomliga året runt. Stadens cykelbanor ska bli mer framkomliga vintertid och Stockholms stad utvecklar hela tiden arbetet med detta. De mest trafikerade cykelbanorna prioriteras med bättre snöröjning och vinterunderhåll, men på sikt är ambitionen att det ska bli bättre framkomlighet på allt fler cykelbanor. Trygghet och säkerhet är också viktigt och därför har även belysningen vid cykelbanorna förbättrats under årets mörkare del. Så rustar du din cykel för vintercykling: För att cykling på vintern ska kännas säkert och behagligt bör även du som cyklist ta ansvar för att utrusta din cykel med: ➤ Vinterdäck (speciellt viktigt att ha på framdäcket där vinterdäcket ger en stadigare styrning och bättre grepp på underlaget). ➤ Reflexer – det är extra viktigt att synas i vintermörkret. ➤ Bra belysning – tänk på att batteridriven belysning håller kortare tid när det är kallt ute. Ta därför med lyset in och ha alltid extra batteri med dig. ➤ Bra bromsar – kolla dem ofta för det är viktigt att de fungerar. Tänk också på att din cykel blir smutsigare under vintertid vilket gör att den slits snabbare. Se därför till att rengöra din cykel regelbundet och smörj kedjan ofta. Så rustar du dig själv för vintercykling: Att cykla under vintern handlar om att trotsa vind och väta. Detta gör man bäst genom att klä med varma och vindtäta

Foto: ISTOCKPHOTO

En ”vandrande skolbuss”

Med tio barn som går i den ”vandrande skolbussen” varje dag kör föräldrarna på ett rullande schema – en gång varannan vecka är det Magnus tur att promenera med barnen de tio minuterna till skolan. En väl värd investering, säger han. – Dels sparar man ju tid alla de andra morgnarna, dels slipper vi alla trassla med bilar vid skolan. Det blir lätt trångt när alla barn börjar samma tid. Gruppen med föräldrar och barn

Göteborg släpper ut 135 gånger mer växthusgaser än en tågresa samma sträcka.

Vintercykla!

Varje morgon går tio barn i samlad trupp till skolan i stället för att åka buss eller bil.

Klockan är halv åtta på fredagsmorgonen och tio barn har samlats i gatukorsningen för dagens gemensamma promenad till skolan med den ”vandrande skolbussen”. – Barnen blir pigga av att röra sig på morgonen och dessutom lär de känna sina grannar bättre, förklarar Magnus Hallberg som är dagens chaufför.

Foto: ISTOCKPHOTO

Gå oftare och längre sträckor i stället för att ta bilen. Bilavgasutsläppen är cirka 50–60 gånger högre per kilometer under de första tre kilometrarna av en bilresa. Att promenera två kilometer tar inte längre än 20 minuter för en normalperson. Det är inte bara bra för miljön om du promenerar utan också för dig själv då du får extra motion.

plagg – satsa framför allt på att ha ﬂera tunna lager kläder än få tjocka. De mest utsatta kroppsdelarna på den som cyklar vintertid är de delar som är i kontakt med själva cykeln – händer, fötter och rumpan. Tänk därför på det här: ➤ Sätt på dig varma vantar och gärna ett par vindtäta ovanpå. Skaftet på vantarna ska nå in under jackärmen så skyddar du även lederna. ➤ Ett par yllesockar eller frottésockar håller dina fötter varma. De får däremot inte vara tjockare än att du kan röra tårna när du sätter på dig skorna. ➤ Ett värmande sadelskydd håller rumpan varm när det är kallt ute. ➤ Använd underställ samt jacka och byxor som tål väta och vind. Tänk också på att ditt huvud är som en skorsten – det är där den största delen av värmen förvinner. Så använd mössa under hjälmen – och om det är riktigt kallt ute så är en tunn ansiktshuva bra. Ha alltid med dig en poncho eller lättare regnställ.

Vad kan vi göra mer för stadens gångtrafikanter? Tipsa oss! Vi blir fler och fler i Stockholm. Att gå i stället för att åka bil eller åka kollektivt kan vara både skönt och nyttigt.

Vad skulle göra det lättare för DIG att gå mer i stan? Vad skulle få DIG att gå oftare och längre sträckor? De 100 första förslagen belönar

vi med en reﬂex.Vi belönar också de första 100 som lämnar tipset på Stockholms stads bästa gångstråk och gångvägar med en reﬂex!

Skicka dina förslag, namn, adress och telefonnummer till promenadtips@stockholm.se senast den 10 december.

www.metro.se tisdag 2012-11-27

Kolumn

HÅKAN WIRTÉN GENERALSEKRETERARE WWF

HJÄLP OSS ATT STÖTTA PARKVAKTER

V Ministern: Det är Handelsminister Ewa Björling (M) tycker att det är viktigt att slå hål på mytbildningen kring djurdelarnas påstådda positiva egenskaper. FOTO: SCANPIX

i är mitt uppe i en kris för några av världens mest karismatiska arter. Elefanter, noshörningar och tigrar jagas som aldrig förr och den illegala handeln har nått skrämmande proportioner. Årtionden av framgång för att bevara den biologiska mångfalden riskerar att vändas till misslyckande. I slutändan slår det tillbaka mot oss människor och hotar förutsättningen för turismen i Afrika. Den kriminella djurhandeln omsätter varje år tiotals miljarder dollar. Det finns gott om människor som inte tvekar att ge sig in i den eftersom det handlar om stora pengar. I många länder finns också en politisk ovilja att ta itu med den. Förra året slog tjuvjakten på elfenben rekord i Afrika med uppemot 23 000 dödade elefanter. Elfenbenen forslas till bland annat Taiwan, Thailand och Kina. Tjuvjägarna liknar paramilitära grupper som går in i nationalparker och reservat med helikoptrar, avancerade vapen och lämnar efter sig hundratals döda djur. Nyligen gick sudanesiska tjuvjägare in och dödade 350 elefanter i Kamerun. Filmbilderna av masslakten och kadavren chockade världen. Hittills i år har närmare 600 noshörningar dödats illegalt i Sydafrika. Noshörningshorn mals ner och används som medicin i Vietnam. Till och med kända politiker där hävdar att noshörningshorn botar allt från cancer till bakfylla. I själva verket innehåller noshörningspulvret bara keratin som finns i våra naglar. Bland rika kineser är det högsta mode att servera tigervin.

en vidrig handel

Som handelsminister är Ewa Björling (M) Sveriges röst i frågan om den illegala handeln med hotade djur. – Det som pågår är vidrigt, säger hon till Metro.

• Utrotningshotade. CITESkonventionen är en internationell överenskommelse som reglerar handeln med utrotningshotade arter. • I riskzonen. Där arter som

ör fler parkvakter.

ULH

Det är CITES

ulhelgerna är rena julafton för tjuvjägarna då många parkvakter liksom de flesta av oss vill vara hemma hos sina familjer. Förra året erbjöd WWF därför dubbel lön till alla som ville arbeta i stället. Resultatet blev över förväntan. Man tillfångatog 45 tjuvjägare, plockade bort 735 snaror och beslagtog 400 kilo elfenben – allt detta bara under julhelgen! Stötta gärna vårt arbete genom att skänka en månadslön till en parkvakt inklusive kikare, uniformer, skor och utrustning i kampen mot tjuvjägarna. Som turist kan du också bidra genom att nobba souvenirer av elfenben. I Thailand finns en lucka i lagen som gör att elfenbensprodukter öppet säljs på marknaden. Köp aldrig sådana produkter! Förutom att bidra till den oetiska handeln riskerar du att bli en ofrivillig smugglare om souvenirerna tas in i Sverige. Ett ljus i tunneln är att ledande afrikanska politiker börjat engagera sig liksom USA:s utrikesminister Hillary Clinton som nu driver frågan i FN. Illegal handel är en säkerhetsrisk för alla.

WF f

UND

Ewa Björling menar att det finns mycket som Sverige kan göra i kampen mot den illegala handeln med elfenben, noshörningshorn och tigerdelar. – Vi driver att frågan ska inkluderas i förhandlingarna om frihandelsavtal. EUländerna är med oss, men vi måste jobba med de asiatiska länderna, säger hon. Ett stort problem i dessa länder är mytbildningen om djurdelarnas medicinska effekter. – Vi måste slå hål på myterna om att noshörningshornen har en sexuellt stimulerande verkan och botar baksmälla, säger Ewa Björling. Hon menar även att man

ANNONS

sofia.brunzell@metro.se

måste sprida information i de afrikanska länder som är hårdast drabbade av tjuvjakt. – Allmänheten måste inse vilka naturresurser djuren är, och dess betydelse för turismen, säger hon. Ewa Björling pekar också på vikten av utbildad tullpersonal och att CITES-konventionen uppfylls. – Den illegala handeln med djurdelar är den vidrigaste sortens handel, och det gör det viktigt att bilda opinion. Därför är en sådan här kampanj jättebra.

N E T AK

St ö

SOFIA BRUNZELL

E LG EN

riskerar att hamna i farozonen för utrotning förs upp på CITES listor, efter förslag från medlemsländerna.

är Sverige.

• Medlemmar. 176 länder är medlemmar i CITES, ett av dem

• Skyddade arter. 5 000 djurarter och 28 000

ÖK AR TJ UVJ

växtarter är i dag skyddade av CITES.

De små kan också hjälpa till Som en del av WWF:s aktuella kampanj ”Stoppa juljakten” kan du som är lite yngre just nu hylla en parkvakt. På Panda Planet får du en adress till en parkvakt som jobbar någonstans i världen med uppdraget att skydda de hotade djuren som finns i parkerna. Tanken är att man ska skicka ett vykort och tala om att parkvakternas arbete

också chatta och spela är viktigt och värdefullt. spel, bland annat. Innan du postar ditt WWF:s komvykort kan du ladmunikationsda upp det på chef vill att PanPanda Planets da Planet ska hemsida så att vara ”ett ställe andra får se det att hänga på efockså. ter skolan”. På Panda PlaOm du informerar – För att inspinet, som är om kampanjen får reras av allt det här härWWF:s community du en unik pokal. liga som finns på vår på webben för unga mellan 8 och 14 år, kan man planet och för att träffa

kompisar. Träffa andra som också tycker att det är viktigt att ta hand om det vi har runt omkring oss. Tanken är att man inte ska behöva kunna så mycket om djur och natur, utan det ska vara en plats för alla, och det är gratis att bli medlem, säger Anna Bodlund. Läs mer på www.pandaplanet.se SOFIA BRUNZELL

Gå in på Pandaplanet.se för att hjälpa till att stoppa tjuvjakten.

g a d a t r a m s t a m i Min kl DETTA ÄR EN ANNONS

Kickstarta dagen med en kaffe värmd med vindkraft, hitta presenter som ger en godare jul och somna gott i finaste ekobomull.

19.00

Snällare jul

Hur snälla är dina klappar i år? Hos oss hittar du presenter för alla som bryr sig om en bättre värld. Fair trade, återvunnet, ekologiskt, återfunnet och välgörenhet. En godare jul helt enkelt. Klicka in på medvetnapresenter.se

22.00

Bäddat för eko

08.00

Börja dagen bra

Kickstarta dagen med en ekologisk Fairtradekaffe på Barista, värmd med vindkraft. Baristas färskrostade arabicakaffe har vunnit SM-medalj och nyligen blev de ”Årets coffeeshop” och fick pris för ”Bästa miljöarbete” i restaurangbranschen. Betala med Stammiskortet så skänker Barista 2 kronor till en FN-skolmåltid i Etiopien samtidigt som du får minst 10% rabatt. Över 1 000 barn varje dag. Gör skillnad! FOTO: ISTOCKPHOTO

Sussa sött bland färgstarka tulpaner från Gudrun Sjödén. Påslakan ”Täppa” (495 kronor) med tillhörande örngotten ”Täppa” och ”Tulpan” (145 kronor/ styck). Allt i finaste ekobomull. Matcha med nattlinnet ”Tulpan” i ekobomull/ modal (595 kronor) för bästa skönhetssömn. Titta in i Gudrun Sjödéns butiker eller shoppa direkt online. Stockholm: Regeringsgatan 30, Stora Nygatan 33, Götgatan 44. Göteborg: Södra Larmgatan 18. Malmö: Skomakargatan 12. www.gudrunsjoden.com

Energisnåla och beständiga fasader Serporoc Fasadsystem är ett komplett system med puts på isolering som kan användas på alla typer av fastigheter, vid nyproduktion eller när fastigheten ska tilläggsisoleras.

Sunda system för hållbart byggande

www.metro.se tisdag 2012-11-27

Klimatförändringar, det betyder att havsnivån stiger eller hur? Det är absolut så – men det är förändringen som ligger längst bort i tiden. – Andra effekter ligger närmare. Till exempel, när temperaturen stiger kommer tunnelbanesystemen att bli varmare, människor kommer att tuppa av på grund av värmen, förklarar Rohit Aggarwala, expertrådgivare till ordföranden för C40 Cities Climate Leadership Group. – Städer kommer att behöva förse tunnelbanepassagerare med kallt vatten. Många kopplar effekterna av klimatförändringarna till naturkatastrofer i utvecklingsländerna, men även industriländerna påverkas redan nu. – Det här året har visat att miljön i den industrialiserade världen har förändrats, säger Elizabeth Hadly,

Invånare vadar fram på gatan i Hoboken, New Jersey, efter stormen Sandys framfart. FOTO: AP/SCANPIX

professor i biologi vid Standforduniversitetet. Precis som fåglar har börjat migrera norrut för att hitta mat när temperaturen stiger kommer människor att göra just det. Det sätter enorm press på länders gränser och leder till fundamentala förändringar i migrationslagar. Men på stadsnivå kommer små förändringar att få stora konsekvenser. – Tropiska sjukdomar

kommer att spridas när temperaturen stiger i länder som har varit kalla, säger Aggarwala. – Städer kan behöva investera i insektsfönster. Och eftersom översvämningar blir alltmer vanliga kan städer behöva flytta strömbrytare till övervåningen i folks hem. Och vad ska göras åt översvämningar i tunnelbanesystem? Vi måste bygga vattensäkra signalsystem. En del städer har redan

Fonder med hållbarhetsperspektiv

I våra fonder Nordea Emerging Stars och Swedish Stars tar vi reda på hur företagen hanterar risker och möjligheter relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik i kombination med finansiell analys när vi väljer ut aktier. Vi är övertygade om att när vi investerar i företag som aktivt tar ansvar för dessa frågor så kommer vi samtidigt att skapa mervärde för dig som kund och för samhället i stort. Läs mer på nordea.se/fonder Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Basfakta för investerare, informationsbroschyr, fondstadgar och prospekt, samt hel- och halvårsrapport finns på Nordeas bankkontor samt på www.nordea.se.

nordea.se

funnit sätt att hantera ökade vattenmängder på grund av klimatförändringarna, medan andra väljer att höja nivån på sina gator och hus. Rotterdam, som ligger under havsnivå, är i framkant. – Vi har installerat underjordisk förvaring av vatten från översvämningar i ett garage, säger stadsplaneraren Chantal Oudkerk Pool. Som en förberedelse för fler översvämningar har Rotterdam även byggt en

lekpark som kan konverteras till vattenreservoar. Eftersom man byggt skyddsvallar allt högre när havsnivån stigit har Rotterdam byggt fördämningar som även rymmer affärslokaler. – Rotterdam är känsligt, men vi vill använda klimatförändringarna för att förändra vår stad och göra den mer attraktiv, säger Oudkerk Pool. Aggarwala håller med om att klimatförändringarna, med undantag för att polarisen smälter, inte är skrämmande. – De goda nyheterna är att när det handlar om klimatförändringar så är det bättre att bo i en stad än på landet. Där är det lättare att få sjukvård och information. Och det är lättare att evakuera en stad. ELISABETH BRAW

Planetens temperatur är högre än någonsin – torka inträffar oftare, med värre konsekvenser och på allt fler ställen.

6 av de 10 mest utbredda torkperioderna de senaste 30 åren har inträffat sedan år 2000.

136 miljarder kronor i förlust per år

ellisabeth.braw@metro.lu

Vi vill ha dig. Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

2030

Orkanen Sandy slog till mot USA och fick även förnekare av global uppvärmning att tänka om. 90 procent av världens städer ligger på kusten och hälften upplever redan konsekvenserna. Hur blir våra liv när klimatet förändras?

Torka

2010

Uppvärmningen påverkar oss alla

KLIMATET BLIR MER EXTREMT

29 De senaste åren har jorden drabbats av några av de värsta väderrelaterade katatroferna vi känner till. Åtta av de tio klimatkatastroferna som vållat mest skada sedan år 1900 har inträffat sedan 2004 och kostat världsekonomin häpnadsväckande 320 miljarder dollar, vilket motsvarar drygt 2000 miljarder svenska kronor. Och den ekonomiska skadan av klimatkatastrofer verkar gå mot en fördubbling fram till år 2030.

Översvämningar Häftiga skyfall ökar. Dessutom kommer våren tidigare vilket ökar flöden av vatten från berg.

Bränder Skogsområden blir allt torrare och varmare. Det ökar förekomsten av skogsbränder.

Stormar Jordens atmosfär är varmare, fuktigare och mer aktiv. Stormar blir alltmer extrema och vållar större skada.

Förhandlingarna – i tecknad form

83 sekunder klimathistoria

Ladda ner PointCloud på App Store och sikta mot bilden med mobilen

KOSTNADEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

8 200

2010

MILJARDER SEK (Ungefär motsvarande Kanadas ekonomi)

7 av de 10 mest ekonomiskt kostbara skogsbränderna de senaste 30 åren har inträffat sedan 2003.

2030

3 500

680

ANTAL DÖDSOFFER

miljarder

2010

2030

3 500

2010

2 750

ANTAL DÖDSOFFER

8 av de 10 stormar som vållat störst ekonomisk skada de senaste 30 åren har inträffat sedan 2004.

2 500

5 av de 10 mest ekonomiskt skadliga översvämningarna de se senaste 30 åren har inträffat de senaste 10 åren.

För 18:e gången samlas nu världens länder till en FN-konferens om miljön. FOTO: OSAMA FAISAL/AP/SCANPIX

2030

Klimatmöte i Qatar. Nu är årets viktigaste miljöförhandlingar i gång

15 000 MILJARDER SEK (Ungefär motsvarande Storbritanniens ekonomi)

DÖDSFALL PER ÅR

2010

4 975 000

vållade av luftföroreningar, hunger och sjukdom på grund av klimatförändringar och koldioxidintensiva ekonomier.

2030

2010

2030

2010 0

KÄLLA: NASA:S GODDARD INSTITUTE, DARA, GLOBAL DROUGHT MONITOR

utsläppsbegränsningar och ett nytt klimatavtal. Dagens enda existerande avtal, Kyotoprotokollet, upphör att gälla om det inte förnyas vid årsskiftet. Flera viktiga länder motsätter sig en förlängning. Förhandlingarna pågår till den 7 december. TT

COP 18 i Qatar

5 957 000

miljarder 544 i förlust per år

2030

2010

miljarder i förlust 544 per år

Representanter från nästan 200 länder samlades i går i Qatars huvudstad Doha, där en ny runda av FN:s klimatförhandlingar inleddes. Målet är att bromsa den globala uppvärmningen. I det land i världen som släpper ut mest växthusgaser per capita ska länderna försöka komma överens om

TEXT: MWN; GRAFIK: MIA KORAB

• Pågår nu. Mellan den 26 november och 7 december genomförs COP18 i Doha, Qatar.

• De är där. Delegater från 194 länder kommer att delta, samt 7 000 deltagare från miljöorganisationer, lobbyister m fl.

Du slänger mat för 5000 kr varje år. Att tillverka en mobil genererar 75 kg avfall. I Sverige återvinns 95 % av alla glasförpackningar. Vad gör du för att minska sopberget? Gilla oss och tävla - bästa tipsen vinner biobiljetter! För varje gillaklick skänker vi 1 krona till bevarandet av Sveriges gammelskog. facebook.com/srvatervinning

www.srvatervinning.se

www.metro.se tisdag 2012-11-27

Fåglarnas sorgliga svanesång Klimatförändringarna har inte bara stört fåglarnas flyttmönster, utan även förändrat deras bo- och lekplatser. Metro har granskat läget för flera av våra fjäderbeklädda vänner. GRAFIK: MIA KORAB/MWN TEXT: ANTHONY JOHNSTON/MWN

EUROPEISKA FÅGLAR BLIR FÄRRE OCH FÄRRE

ORTOLANSPARV TJÄDER

FÅGLAR AN D

TRANA SNÖ

FLUGSNA V IT PP RT

RAPPHÖNA

90% 90-procentig minskning av grålira-populationen i Kalifornien från 70-talet fram till mitten av 90-talet.

72% På grund av CO2-utsläpp och varmare klimat räknar experter med en 72-procentig minskning av andfåglar i USA till år 2060.

KEJSARPINGVIN Högre vattentemperatur betyder: Havsisen smälter och förstör pingvinernas naturliga miljö.

1000% 1 000-procentig minskning av antalet tjädrar i Storbritannien. Från 10 000 fåglar på 70-talet, till 1 000 fåglar på 90-talet.

70%

av kejsarpingvinerna i Adélieland på Antarktis har försvunnit sedan Smältande isar betyder också att krillen blir färre då de inte får tag på plankton 70-talet. Smältande is och kraftigare som vanligtvis sitter på isens undersida. snöfall antas vara Krill hör till pingvinernas normala föda. orsaken.

90%

Den nederländska populationen av svartvit flugsnappare har minskat med 90 procent från 1987 till 2003.

90 procent av populationen är borta på grund av global uppvärmning.

MINSKNING

6,000

Pingvinpopulationen har sjunkit. 2012: 2100:

5,000

3,000 575

4,000 3,000 2,000 1960

1970

1980

1990

MINSKNING AV BESTÅND

84%

SV A

GRÅLIRA

Årets rapport från Pan-European Common Bird Monitoring Scheme visar en kraftig minskning av antal fåglar i Europa mellan 1980 och 2009.

2000

MINSKNING AV BESTÅND

82% TURTURDUVA

BUSKSKVÄTTA

ÄNGSPIPLÄRKA

MINSKNING AV BESTÅND

69% MINSKNING AV BESTÅND

67% MINSKNING AV BESTÅND

65%

KÄLLOR: EMPEROR PENGUINS & CLIMATE CHANGE (NATURE, 2001), 'BIRD SPECIES AND CLIMATE CHANGE' REPORT (2012), WWF, PECBMS

Miljömärkt el. Från Sveriges grönaste elbolag.

6 må nad fri av ers gift!

Vi säljer endast grön el från vind och vatten, alltid märkt med Bra Miljöval. Du får el till inköpspris och utan bindningstider. Beställ på www.anovaenergi.se. Ange kampanjkod “metro”.

UNDER JULHELGEN ÄR TJUVJAKTEN EXTRA INTENSIV Under julhelgen ökar tjuvjakten på noshörningar och elefanter. Då parkvakterna är lediga passar tjuvjägarna på att gå in i nationalparkerna och döda djuren för deras betar och horn. Du kan hjälpa till att stoppa denna juljakt. Som fadder bidrar du till att tillsätta och utrusta fler parkvakter.

DET BEHÖVS FLER PARKVAKTER. BLI FADDER: WWF.SE/PARKVAKT

www.metro.se tisdag 2012-11-27

Plan för en park i Rotterdam där vatten kan samlas upp. /DE URBANISTEN

Nya sätt att rena ska klara dricksvattnet Ännu en planerad park i Rotterdam, här samlas överflödigt vatten i ”dammar” under marken. /DE URBANISTEN

Klimatförändringarna påverkar även dricksvattnet. Forskare samarbetar med städer för att komma på smarta sätt så att vi även fortsättningsvis ska få rent vatten i kranarna. Även en kort tids vattenbrist kan minska ett lands BNP med 2–3 procent. Det finns städer som redan tagit itu med frågan. Singapore införde nyligen ett system där vatten samlas från olika håll, även avlopp, för att renas och återanvändas av hushåll och industrier. – I Nederländerna har man byggt vallar, men myndigheterna har insett att det handlar om så mycket vatten att det inte kommer att räcka. I stället kommer översvämningsvattnet att samlas upp i stora tankar i exempelvis parkeringshus, säger Andrew Segrave vid KWR Watercycle Research Institute i Nederländerna. Det kommer även att krävas ny teknologi. – När temperaturen stiger ökar den mikrobiologiska ak-

tiviteten. Organismer som alger kommer att spridas i vattnet och då krävs teknik som snabbt upptäcker detta. När de organismerna reagerar med kloret som används för att rena vattnet kan det bildas cancerframkallande ämnen, säger Kartik Chandran vid Columbia University i New York. I stället för klor används nu på många håll i stället ultraviolett strålning för vattenrening. Samtidigt utvecklas ännu mer avancerade lösningar. – I städerna skulle vissa byggnader kunna användas för att samla upp vatten. Den här utvecklingen kommer att tvinga oss att följa väderleksrapporten noggrant för att kunna vidta åtgärder i tid.

• Ökad risk. Klimatförändringarna leder till ökad risk för översvämningar och större temperaturskillnader.

peratur ökar tillväxten av alger. • Klor. Vattenrening med klor räcker inte.

• Ytvatten. Samhällen som är beroende av ytvatten är extra känsliga för kemisk eller mikrobiologisk förorening.

• Varmare. Mycket regn och högre temperaturer leder till förorenat vatten. Högre tem-

• Ultraviolett. Vattenrening med ultraviolett strålning är ett alternativ.

• Extrem. Även avloppsreningsverk måste rustas för att klara extrema vattenflöden.

Katastrofala översvämningar, därefter inget vatten alls: klimatförändringarna är förödande för dricksvattnet. – Föroreningar ökar med klimatförändringarna. Och översvämmade floder drar med sig allt möjligt, säger Mats Eriksson vid Stockholm International Water Institute. Dricksvattnet påverkas även av att stigande havsnivåer får havsvatten att tränga in i vattenförråd där det blandas med dricksvattnet. Erosionen får vattenledningar att spricka. Sammantaget gör detta att sjukdomar sprids snabbare. – Men vi kommer även i fortsättningen att ha tillräckligt med vatten. Den stora frågan är samhällets ansvar för vattenreningen, säger Glenn Daigger vid International Water Association.

TA DITT ANSVAR. LITE LÄTTARE. Att ta sitt ansvar och dra sitt strå till stacken. Att göra sitt bästa och leva som man lär. Det kan kännas tungt. Men nej, vi menar att det måste få vara enkelt. Vi menar att vissa frågor är så viktiga, och så stora att man måste göra dem lättare. För hur det än är har vi alla ett gemensamt ansvar för att människa och miljö ska må bra, och att vi ändå kan leva ett modernt liv. Därför har vi i över 20 år tagit ansvar för att förbättra tillvaron för människorna och miljön. Många små steg har så småningom blivit gigantiska kliv. Ta bara en sådan enkel sak som att så gott som allt toalettpapper som säljs i Sverige idag är miljömärkt. Det har inte gått av sig själv. Det har fungerat tack vare att många människor velat ha en förändring och att vi haft möjligheten och kunskapen att påverka tillverkarna. Tack vare dina påtryckningar och dina ansvarsfulla val, har producenterna lyssnat och ställt om. Men arbetet är långt ifrån färdigt. I dag finns drygt 6 500 varor och tjänster märkta med en svan. Dessa produkter gör skillnad, på riktigt. Men de kan bli ännu fler. Allt du behöver göra är att hålla utkik efter en svan, eller fråga efter den. Då har du redan tagit din del av ansvaret. Lättare, eller hur?

ELISABETH BRAW

Riskerna

SVANEN.SE