It’s a long way to Tipperary

Ett hurtigt gäng står utanför den gamla fina tegelbyggnaden, de ska köra ett tidigt morgonpass innan staden riktigt har hunnit vakna. Vi är inte heller helt vakna, förstår inte riktigt vad som hänt. »Det ryker och blir bra bilder så kom tidigt», sa bryggaren.

Thomas tar emot oss inne i brygghallen en isande kall aprilmorgon och börjar med en historielektion. –Lyckholms Bryggeri startade 1881, det här är den gamla tapphallen. 1927 gick man ihop med Pripp, från 1927 till 1976 hette man Pripp och Lyckholm. 1975 la man ner bryggeriet här, sen la Pripp ner sitt bryggeri i Stampen och Porterbryggeriet i Klippan. 1976 startade man nya Pripps, och det låg i Västra Frölunda, det las ner 2001, då Carlsberg köpte upp den delen… Bryggerivärlden är i ständigt förändring, Thomas är tillsammans med Mikael Engström på Dugges Ale & Porter en av bryggarpionjärerna i Göteborg. Ocean startades 2007, innan dess hade Skelleftebon Thomas lärt sig hantverket på legendariska bryggeripuben Messrs Mcguires i Dublin, före stoppet i Dublin gick han som lärling på en bryggeripub i Tipperary.

»Det är svårt att få många människor att dricka ofiltrerat för de dricker med ögat också»

–Jag frågade helt enkelt om jag kunde komma över och lära mig brygga, de trodde nog att jag skulle vara kvar i två veckor eller nåt sånt, men jag var där i två år, berättar Thomas samtidigt som han filtrerar en ipa. En del av innehållet flyter ut över golvet. –Det är ju färsköl, opastöriserad, men vi filtrerar all öl. Först kör jag vatten igenom, tar

Thomas Bingebo är en av hantverksbryggarna som varit med längst. Historien gör sig påmind.

bort eventuella syrefickor i filtret, kommer ölen i kontakt med syre är det aldrig bra. Thomas visar en ofiltrerad ipa och fortsätter: –Det är svårt att få många människor att dricka ofiltrerat för de dricker med ögat också. Ställer man den här bredvid en filtrerad så ratar de den. Och smaken ändras till det bättre, man skriver ju receptet tills att den ska vara som färdig… –Nu kör vi igång filtret, sen kolsyresätter vi den, sen tappas den imorron. Rengöringen är a och o i bryggningen, det är inte svårt om man vet vad man sysslar med, men man har ju hört en del skräckhistorier. Framförallt om man kommer från hembryggningen, att hoppa över till att göra kommersiell bryggning är ett stort steg.

Ocean har sex öl i sitt basutbud, och så har man Järntorgets Arbetarporter på flaska och julöl förstås. –Så gör vi två specialare varje månad som vi skickar ut på stan, oftast hinner den inte komma upp till er i Stockholm innan den är slut, säger Thomas och smågrinar. O’Jays Love Train ekar mellan faten, trots kylan och stressen är alla på gott humör. Buteljeringsma

En fråga Thomas ofta får är »kan ni leva på det här»? Som om det är en hobbyverksamhet.

skinen går för fullt och ute vid ingången står delägaren Peter och sätter på etiketterna på ipa:n för hand innan han lastar bilen full och drar in till stan till alla pubar som ska ha sin beställning–idag är det runt hundra ställen. Allt från Michelinrestauranger till biljardhallar, enligt Thomas.

Utanför den lilla stökiga skrubben som fungerar som kontor hänger en mängd etiketter med specialöl på väggen. Raspberry summer, Echo Pale Ale, Klippan Lager… Det finns en hel del sjömansromantik i etiketterna och en del fyndiga namn förstås, vi är ju i Göteborg. Vi fastnar för Ebbot Slim. –Det där är Ebbot när han var smal, bilden är från -87, innan han började växa…

Efter några år i Jämtland var Thomas redo för att starta i Göteborg. Järntorgets arbetarporter blev den första ölen. Den första portern var lite starkare, den var på 5,6%, men Thomas drog ner den till fem och bytte namnet till Göteborgsporter. En annan uppmärksammad öl är Glenn no 5 som är en samarbetsbryggd med supporterklubben Änglarna. Thomas berättar att det är en golden ale som är rätt smakrik för att vara en supporteröl. Många av de yngre kanske inte gillar den, men de äldre gör det, fastslår han. –Sen har vi haft en del lite mörkare ale, men Ebbot är den enda alen som blivit kvar länge. Det är en kopparöl, en brown ale, men det är väldigt mycket namnet, han får se till att hålla sig ute på tv och sånt där, nu ska han ju vara med i Så mycket bättre också så den hänger nog kvar ett tag till.

Efter mäskning, filtrering och buteljering går vi ut ur brygghallen och drar in den kalla morgonluften. Bilen med den stora Oceanloggan är fullastad, på väg in mot stadens barer. Thomas Bingebo får ett lite skeptiskt leende på läpparna. –Jag får ofta en fråga som ter sig lite konstig för mig. Kan ni leva på det här? Vad ska jag annars leva på? Jag äter också! Men den bilden ges ofta att hantverksbryggare, det är nån slags hobbyverksamhet vid sidan om. Jag tycker det är ännu konstigare att höra att man har det som en hobby. Framförallt är det den tiden som det tar. Om du säger att du jobbar fyrtio timmar i veckan med ett annat jobb, sen ska du lägga ner ännu mer tid på ölen, då får du ett svajigt resultat. Ger du inte ölen tid kommer det inte att fungera.

Beerbliotek All In Brewing Poppels –nya vågen