5 minute read
Inte nåt för tölpar och sluskar
I USA finns idag över två tusen småbryggerier. Inte minst i nordvästra delen av det stora öl-landet kan man hitta fantastiska brewpubar –totalt har man över tusen stycken! Numera behöver man inte lämna Sverige för att hitta en grym brewpub.
Eskilstuna Ölkulturs brewpub ligger på Faktoriholmarna vid den fantasifyllt döpta Eskilstunaån. I den rödmatta tegelbyggnaden låg tidigare ett vapentekniskt museum. Nu är det andra dofter som sveper runt i huset. Det doftar malt och bröd när vi slår upp dörren och kliver in. Uppe på avsatsen vid två glänsande pannor står Lasse Ekström och driver runt sin paddel långsamt och metodiskt, lakningen är ett viktigt moment. En ny batch är på gång, en ny öl växer fram. På väggen bakom bardisken syns bryggeriets logga: »Vi brygger öl med kropp och själ!» Längs den långa bardisken, glänsande kranar. En svart spiraltrappa mitt i lokalen leder upp till maltrummet. Där doftar det ännu mera bröd och rödvita säckar ligger staplade i högar på golvet. Det är tysk malt, från Brennerstrasse i Bamberg. Brau, röst und karamell.
Advertisement
Uppe på den lilla scenen ligger plektrum och trumstockar kvar från gårdagens spelning. Vid ett bord framför scenen sitter Anders Olsson vid sitt portabla kontor. Anders är nöjd nu när man bygger ett litet utrymme där han kan ha sitt kontor, men ännu sitter han mitt i stöket, mitt i puben, mitt i bryggeriet. –Vår filosofi redan från starten var att ha flest sorters öl av alla svenska bryggerier, det var lite kaxigt. Vi ville brygga öl i många olika stilar och traditioner, från olika länder och ha den största portföljen. Tyskt, engelskt, belgiskt, tjeckiskt, amerikanskt, ale och lager. Vi vill visa på ölkulturens rikedom, det är en fantastisk spännvidd som finns. Nu är det så med god marginal, vi är långt före alla andra. Anders grundade Eskilstuna Ölkultur tillsammans med Arto Ukura. De hade en bakgrund som hemmabryggare, men snart blev man fantombryggare, bryggde hos Hantverksbryggerier i Västerås och på Mälarbryggeriet här i Eskilstuna. 2007 fick man korn (!) på lokalen. –Vi sökte efter en lokal där vi kunde ha en brewpub, som de som finns i usa men också i Tjeckien och Tyskland. Amerikanerna visade att det var möjligt att ha ett lokalt bryggeri inne i den egna staden, att brygga inne i lokalen. De visade vägen framåt, att det kunde bli nåt annat än de där gigantiska produktionsanläggningarna.
Imaj 2008 öppnads medlemspuben. Bryggverket hittade de hos en amerikansk firma som har tillverkningen i Kina. På sommaren 2008 kom det till Eskilstuna och man började brygga i augusti, med stor nöd fick de fram öl till den första oktoberfesten som körs varje höst.
–Vi hade bryggt, fått in den på jäsning och serverade den ur lagringstanken, vi kopplade slangar rätt ur tanken. Snacka om färsk öl, men alla var glada!
Anders är ölmissionär men också ölvisionär: –Pratar man om sensoriska egenskaper kan man ju jämföra med vin, som är betraktat som fint. Vin dricker man och spretar med lillfingret. Öl är nåt för tölpar och sluskar –det är bilden av öl som finns kvar hos många. Det där ändras nu, det är just nu det händer, vi har sett det komma de sista två åren. Talar man om vin så förhåller man sig till två hundra sensoriska egenskaper, smak och doftegenskaper. Ölets värld innehåller åtta hundra!
När Eskilstuna Ölkultur hade som flest öl på systemet hade man tjugonio sorter, det var en medveten strategi, Anders ville se var gränserna gick. –Jag är ju matematiker från början och jobbade med numerisk analys. När man gick över gränsen gick kurvan rakt ner, här ser kurvan annorlunda ut, men det är också ett sätt att se vilka öl som blir hyllvärmare. Ölen håller ju bara ungefär åtta månader, så snurrar en öl inte tillräckligt snabbt så läggs den ner. Just nu är vi nere på sjutton öl men det kommer att komma tre nya varje år, sen dyker det också upp ett antal jokrar.
Och så fylls lokalen av fler siffor samtidigt som Anders fyller en provbricka med fem olika öl i små glas. Just provbrickor är genialiska–de finns ofta i usa, här hemma ser man dem sällan. Innehållet i glasen går från mörk till ljus; Mörk lager, Dubbelbock, Rökbock, Chinook, Single Hop Ale och Stolt Lager. –560 miljoner liter öl handlar det om årligen. Nittio procent av det som dricks årligen i Sverige är en ganska medioker stor stark. Sju procent är advanced beer, har lite stil, och tre procent är complicated and craft. Vi har bryggt för de tre procenten. Nu lägger vi ner
ett tiotal hyllvärmare och så gör vi också en öl för de sju procenten, det lilla utrummet mellan skräpet och avancerad öl, Eskilstuna Stolt Lager. Då får vi arbetsro i bryggeriet med basen i stolt lager och sen ska vi skruva det andra sortimentet och lattja ännu mer!
Framtiden för svenska småbryggare då? Tittar man på den amerikanska utvecklingen så startade revolutionen för 15 år sedan. De kom upp i en procent och sågs som ett hot mot jättarna som tittade på kartan och sa–vad är det här, varför har vi inte hundra procent längre? Men de sa också att det där är bara en fluga, en modenyck som kommer att gå över. Ölen är för dyr och den smakar för mycket och för konstigt. Sen har det gått tio år och nu är småbryggerierna två tusen i usa. Här hemma går vi över hundra i år. Volymmässigt har vi småbryggare tio procent, det är inte i många branscher man ser en sån tillväxt. Nu kommer de stora jättarna springande och vill vara med på tåget, döper ölen till spännande namn och så. Det finns potential och det var då jag kände att jag kunde säga upp mig från mitt andra jobb.
Eskilstuna Ölkulturs strategi är att brygga för den egna staden, för den egna puben. Men man vill också bjuda in gäster–man är både bryggeri och medlemspub. Puben har nära 3000 medlemmar som tillsammans har tillgång till en grym brewpub. –Det är Sveriges största ölsällskap. Det vi har gjort i Eskilstuna, det går att göra i tio femton städer i Sverige. Det ligger och väntar på nån!
Bryggaren Anders med hustru delar på en kall i solskenet vid Eskilstunaån.