6 minute read
Känsligt läge
STAD tog tåget till Karlstad, en deltastad mellan Klarälven och Vänern, starkt präglad av landskapet. Hur mycket får vattnet styra staden?
TEXT & FOTO: ANNA LENNINGER
Riktigt vattennära lägen ansågs länge vara lämpade för diverse störande verksamheter, inte för flerfamiljsbostäder. Men från början av 1990-talet blir ”sjöstaden” och den direkta kontakten med vatten ett allt starkare ideal. På grund av läget mellan Klarälven och Vänern måste Karlstad ha hög beredskap för översvämningar, men också här sker bostadsbyggande vid vatten. – För att få bostadsköpare att våga satsa på dyr nyproduktion efter lågkonjunkturen på 1980-talet behövdes något nytt – något exceptionellt, säger Jonas Zetterberg, planchef i Karlstads kommun.
På golvet i receptionen hos Stadsbyggnadsförvaltningen i Karlstad ligger ett rektangulärt utsnitt av staden i form av ett flygfoto reproducerat på en matta. Klarälvens östliga gren löper som ett mörkbrunt band genom bebyggelsen.
Byggt på delta
Fotot visar tydligt hur sand och silt sedimenterar och sandbankar bildas där vattnets hastighet minskar. Karlstad är byggt på deltat som bildats av det material som älven under årtusenden fört med sig på sin väg från de norska fjällen till Vänern. Som flygfotot visar pågår processen oförtrutet parallellt med olika mänskliga ingrepp för att styra älvfåran och bemästra vattnet.
I gränszonen mot Vänern blir sedimentationsprocessen och de nya landområdena som därmed bildas extra tydliga. När älven muddrats för båttrafik och flottningsleder har muddermassor >
Malin Hedlund
översvämningssamordnare i Karlstad
Malin Hedlund är översvämningssamordnare i Karlstad. och andra utfyllnadsmaterial använts för att förstärka sedimentationsprocessen och bygga nytt land mot sjön.
Hamnen vid älvens mynning spelar inte längre samma viktiga roll för utskeppning av råvaror och industriprodukter som förr, men den är ett verksamt logistikcentrum. Delar av kustzonen är fortfarande planlagda som industrimark. Men precis som i många andra orter är det vattennära numera attraktivt för bostadsbyggande.
Inre hamn
Inre hamn är gästhamn för fritidsbåtar men också namnet på ett bostadsområde sprunget ur ett planprogram från 1991. Hamnen är utformad som en kanal mellan utfyllnadsområden och har kontakt med både Klarälven och Vänern. Att den stora sjön ligger 500 meter från hamnens innersta del syns inte – av tradition har bostadsbebyggelsen vänt sig bort från den tyngre verksamheten i den yttre hamnen.
Innerst i Inre hamn finns arkitekt Stig Floréns 42 meter höga byggnad för Löfbergs kafferosteri från 1960 och längre ut framträder delar av stadens årsringar i form av tidstypisk arkitektur från 1900-talets början och framåt. När planeringen av bostadsområdet Inre hamn påbörjades låg diverse verksamheter och industrier mellan bostäderna och vattnet. Idag ser det nästan ut som Wingårdhs Arkitekters 21 våningar tunga bostadshus från år 2013 vilar på en flotte invid älvstranden. Utom synhåll, bortom Vågmästarbron och i direkt anslutning till Vänern, färdigställs bostäderna i Yttre hamn. Staden fortsätter att växa utåt sjön.
Insikten växer
Samtidigt som bostäder i direkt anslutning till vatten blivit allt vanligare växer insikten om de problem som lägena innebär. År 2000 drabbades Värmland av stora översvämningar vilket bidragit till att stat, regioner och kommuner börjat uppmärksamma och gripa sig an frågan.
Sjögången, Karlstad Bostäders 12 flytande bostäder på Mariebergsvikens vatten, blev ett svar på nya planeringsförutsättningar.
Karlstads kommun antog ett över svämningsprogram 2010 och inrättade en tjänst som översvämningssamordnare med uppgift att bevaka frågor kring översvämningar orsakade av flödena i Klarälven och Vänern. Tjänsten är placerad på teknik- och fastighetsförvaltningen och innehas av Malin Hedlund som är geovetare med klimatinriktning. – Älvens översvämningsförlopp är snabbt och kraftfullt, men klingar också snabbt av. Vänern stiger långsammare. Men när vattnet stiger och ger upphov till översvämning tar det längre tid för det att försvinna, säger hon.
Olika scenarier
Hon visar några av alla de kartor som används som planeringsunderlag och som visar hur kommunen påverkas vid olika scenarier utifrån vattenflöden och vindförhållanden. Det blir uppenbart hur lågt Karlstad och även andra orter i kommunen ligger och att stora delar riskerar att drabbas av översvämning. Översvämningsskydd i Skåre norr om Karlstad, invallning av Klarälven för att skydda sjukhuset, och översvämningsskyddet vid
På pontoner i Mariebergsviken finns tolv attraktiva hyresrätter.
Vågmästarbron är kostsamma men nödvändiga åtgärder.
Malin Hedlund förklarar hur fundamenten för översvämningsskyddet från 2016 vid Vågmästarbrons brofäste där Klarälven rinner ut i den yttre hamnen fungerar. Om Vänerns vatten stiger över en viss nivå kommer stora balkar att transporteras från ett närliggande förråd och fogas samman till en barriär för att hindra att sjövatten pressas upp mot bebyggelsen. För att inte Klarälvens vatten på andra sidan ska dämmas upp av barriären finns en pumpstation för att pumpa ut vattnet till sjösidan. >
Jonas Zetterberg
planchef i Karlstad
Fel mark?
Kan barriären vid Vågmästarbron ses som en indikation på att staden bygger bostäder på fel mark? – Karlstad har behov av nya bostäder. Den centrala staden förtätas visserligen men de bostäderna täcker inte behovet. Jordbruksmark får inte bebyggas, biotopskyddet är starkt för naturmark och strandskyddet berör stora arealer i en kommun med så här mycket vatten. Att bygga på mark i översvämningsläge kan därför vara motiverat, säger Jonas Zetterberg.
Tekniska åtgärder som vid Vågmästarbron kan vara en del av lösningen, tillägger han. – Det som byggs idag tar redan från planeringsstadiet höjd för översvämning på ett helt annat sätt än vad som gjordes för bara ett par år sedan.
Jonas Zetterberg anser att Karlstads kommuns översvämningsprogram från 2010 är bättre än den Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisken som Boverket tagit fram och som nu är styrande för länsstyrelsens tillsyn. Kommunens program vilade på ett mer gediget underlag än statens vägledning som han upplever som alltför generell.
Anpassa byggnation
Kommunens program utgick från att anpassa byggnation så att inte vitala strukturer drabbas vid ett värsta tänkbara scenario som beräknas kunna uppträda högst vart tvåhundrade år. Denna nivå används vid ombyggnation och förtätning i den centrala staden.
Boverkets vägledning föreslår en så kallad 10 000-årsnivå som dimensionerande nivå. Den bygger på det största beräknade vattenflöde som uppskattas kunna uppstå en gång per 10 000 tillfällen med höga vattennivåer och benämns HBF – högsta beräknade flöde. Jonas Zetterberg är starkt kritisk till att fastställa dimensioner utifrån ett 10 000-årigt perspektiv. Han anser att nivåerna utgår från osäkerhet snarare än kunskap.
Plan- och bygglagen ger länsstyrelsen rätt att ändra kommunala beslut i ärenden som berör hälsa och säkerhet – vilket omfattar åtgärder för att förhindra översvämning. Boverkets tillsynsvägledning är endast rådgivande men länsstyrelsen har valt att följa den istället för kommunens egen översvämningsplan som man följde tidigare. Jonas Zetterberg tycker att förhållningssättet komplicerar processerna.
Låter uppgiven
Planchefen låter lätt uppgiven när han listar restriktioner som i ökande grad griper in i kommunens processer och övertrumfar planmonopolet. Intentionerna i PBL och miljöbalken är goda men enligt Jonas Zetterberg löses många frågor bättre i detaljplaneskedet än genom generell lagstiftning.
Längs delar av Klarälvens västra förgrening har en vall byggts för att skydda sjukhuset enligt HBF-nivån. Vallen kröns av en cykelbana och får på så vis också en vardagligt användbar funktion. – Men att planera all bebyggelse för att klara HBF är inte ekonomiskt hållbart med tanke på den låga risken, säger Malin Hedberg.
Även järnvägen är en viktig samhällsinstitution som kräver skydd – men i 10 000 år?
Naturligtvis är det fel att tolka den dimensionerande nivån så bokstavligt. Men på väg till tåget är det oundvikligt att fundera över alla de överväganden och avvägningar som utgör det vi kallar samhällsplanering.
Allt medan Klarälven flyter på genom ett landskap den är med om att bygga upp och bryta ner. Och har så gjort sedan senaste istidens slut för si så där 10000 år sedan.
