Omsorgsfull gestaltning skapar hållbarhet

Hållbarhet och gestaltning hänger tätt samman. Ser vi förbi kortsiktiga kalkyler och stuprörsfrågor och riktar blicken mot långsiktigt hållbara städer och samhällen blir detta en självklarhet, skriver riksarkitekt Helena Bjarnegård.

Riksdagens mål för gestaltad livsmiljö lyder: ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”. Det står även att: ”Det ska uppnås genom att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden”.

Riksdagens mål och regeringens proposition ”Politik för gestaltad livsmiljö” ger er som arbetar med stadsbyggnad, arkitektur, design, konst och kulturarv stöd och argument. I propositionen förklaras varför omsorgsfull gestaltning i planering, byggande och förvaltning är viktigt. Grundläggande perspektiv är att utveckling av vår byggda miljö ska användas som verktyg för att skapa ett hållbart samhälle och att människan ska sättas i centrum.

Men vad är då omsorgsfull gestaltning? Redan för 2 000 år sedan pratade Vitruvius, Roms stadsarkitekt, om att all byggnadskonst skulle byggas med hänsyn tagen till hållbarhet, ändamålsenlighet och skönhet. Det var först när alla delarna hade integrerats i utformningen som man hade lyckats. Nu för tiden pratar vi även om att få ihop gammalt och nytt och om att bygga och utveckla miljöer så att de blir klimatneutrala, energismarta och hälsosamma.

Ny teknik ska få rum såväl som nya livsstilar, och många ska ha fått påverka innehållet genom dialog och delaktighet. När vi arbetar med utveckling av våra städer och samhällen behöver vi vara många med olika kompetenser som arbetar tillsammans. Uppgifterna är för komplexa för att någon ska klara detta på egen kammare. Det räcker dock inte med en rad experter på dialog, teknik och ekonomi. Det behövs gestaltningskompetens – någon som håller i pennan när orden ska översättas till fysisk form. Att gestalta våra livsmiljöer är en svår konst. >

Helena Bjarnegård, riksarkitekt. Foto: Hanna Franzén

Ett av de viktigaste värdena som omsorgsfull gestaltning kan ge är känslan av sammanhang, skriver riksarkitekt Helena Bjarnegård. Foto: Hanna Franzén

»Det behövs gestaltningskompetens – någon som håller i pennan när orden ska översättas till fysisk form.

När vi väl lyckas kan en miljö ge samhället stora värden och bidra till hållbarhet i många dimensioner samtidigt. Det är ekologiska värden, som att själva platsen kan hantera klimatförändringar och bidra med biologisk mångfald. Det är sociala värden som skapas när vi lyckats göra platser och byggnader attraktiva, härliga och funktionella. Forskare har i en rad studier visat på att omsorgsfullt gestaltade miljöer kan ge hälsovinster och även påverka vårt beteende på ett positivt sätt. Ett av de viktigaste och kanske mest svårmätbara värdena som omsorgsfull gestaltning kan ge är känslan av sammanhang. Att vi känner oss trygga och hemma i en byggnad eller på en plats och kanske till och med känner oss stolta över den. Ekonomiforskare visar på att det är just dessa ekologiskt och socialt värdefulla stadsmiljöer som ger långsiktiga samhällsekonomiska vinster.

Gestaltningsuppgiften består av att rumsligt organisera och utforma en miljö så att den som helhet svarar upp mot en rad krav och önskemål, inte minst att den ska vara härlig att vistas i. Detta är en värdeskapande process och det är våra och framtida generationers livsmiljöer som skapas och utvecklas. För att dessa miljöer ska vara långsiktigt hållbara behöver vi tänka att kvalitet och hållbarhet inte får underordnas kortsiktiga ekonomiska överväganden, precis som det står i riksdagens mål för gestaltad livsmiljö. En miljö är bara hållbar om den är omsorgsfullt gestaltad och en miljö som vi som kan vara stolta över – stolta över länge.

HELENA BJARNEGÅRD

Helena Bjarnegård är riksarkitekt, Boverket