Hej Per-Johan Dahl

Du har som arkitekt och docent vid Lunds universitet deltagit i forskningsprojektet Lek för demokrati, nu inne på sitt andra år. Vad handlar projektet om?

– Lek för demokrati är ett Formas-finansierat forskningsprojekt som handlar om att utveckla tvärvetenskapliga metoder för rumslig gestaltning, där barnens delaktighet sätts i centrum. Vår utgångspunkt är att arbeta med konstnärliga metoder och barns lek i ett förutsättningslöst utforskande om barnens möjligheter att påverka planeringen av ett nytt stadshus i Ängelholm. Dels är projektet, naturligtvis, kontextualiserat i att barnkonventionen blev svensk lag för några år sedan, vilket ställer nya krav på kommuner att utveckla metoder för att involvera barnen i planeringen av vår gemensamma miljö. Men projektet har också en stark koppling till implementeringsarbetet av arkitekturpolitiken Gestaltad livsmiljö, där vi är intresserade av att lyfta in konstnärliga metoder i planprocessen.

Vad kan man lära av barn för att nå större flexibilitet i planering och gestaltning?

– Barn har en förmåga att agera förutsättningslöst – att driva processer som är följsamma och förändringsbenägna. Det har varit oerhört spännande att betrakta hur barnen i Ängelholm agerade tillsammans i besluts- och gestaltningsprocesser – hur de samlades kring visioner som hela tiden transformerades, där rum, estetik och ändamål fick ändra karaktär utan att för den skull kompromissas. Nu är vi ju halvvägs igenom projektet, och har fortfarande en hel del moment att arbeta med – men min spontana uppfattning är att det konstnärligt undersökande och förutsättningslösa arbetet vi gjorde med barnen i Ängelholm visar på intressanta alternativ till de mer föreskrivande processer som ofta präglar planeringen.

Barnen i projektet Lek för demokrati har gemensamt bestämt vilka förbättringar de vill se i sin vardagsmiljö. Här presenterar de sina åsikter för kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg efter en demonstration genom staden.

Foto: Lena Jungmark

Hur arbetar du som forskare?

– Jag har länge varit intresserad av kritiska förhållningssätt till planprocessen. I min undervisning och forskning undersöker jag gestaltningsprocesser som man på engelska kallar för open ended. Det är gestaltningsprocesser som är förutsättningslösa, där man skapar rum utan att veta i förväg hur de kommer att se ut, eller vad de kommer att användas till. Jag menar att förmågan att arbeta förutsättningslöst är grundläggande för vår kreativitet – för vår förmåga att agera generativt, att vara innovativa.

Hur kan den kompetensen stärkas i samhällsbyggandet?

– Samhällsbyggandet står idag inför enorma utmaningar. Många menar att dagens utmaningar är lika omfattande som de man stod inför under andra halvan av 1800-talet och in i 1900-talets modernism, då samhällsapparaten på bred front arbetade för ökat välstånd, jämlikhet och rättvisa. Nu, liksom då, är utkomsten av utmaningarna oviss. Vi har inga slutgiltiga svar på hur vår byggda miljö bör gestaltas för att kunna skapa goda livsmiljöer i framtiden. Det enda vi vet är att mycket av det vi bygger idag inte kommer att funka… Hur ska vi kunna bygga goda och attraktiva livsmiljöer för framtiden om våra samhällsbyggnadsapparater inte kan förhålla sig till det förutsättningslösa utforskandet? Hur ska vi skapa nya miljöer som hanterar utmaningarna om vi bara kan arbeta med det vi känner till? Projektet Lek för demokrati ger ett litet bidrag till vilken kompetens som behöver stärkas för att samhällsbyggandet ska kunna rikta om.

BERÄTTAT FÖR TITTI OLSSON

PROJEKTGRUPP LEK FÖR DEMOKRATI:

Per-Johan Dahl, Lunds universitet, Lena Jungmark, SLU Tankesmedjan Movium, Johanna Sjögren Duthy, Form/Design Center, Cecilia Sterner, Konstfrämjandet Skåne, Pernilla Theselius, Ängelholms kommun, Konstnärlig ledare: Cecilia Sterner, Konstfrämjandet Skåne. Projektledare: Karin Olu Lindgård, Konstfrämjandet Skåne. Processledare: Kalle Brolin, konstnär. Lina Dahlström, Frida Axelsson, Lina Byberg, Ola Nielsen och Tobias Starck, arkitekter och landskapsarkitekter från Sydväst Arkitektur & Landskap.

Per-Johan Dahl, forskare i projektet Lek för demokrati.

FOTO: FREDRIK DAHL