Förord

Murmestare Embetets årsskrift med matrikel för år 2018, det 532:a verksamhetsåret efter stadfästelsen av Embetets första kända skrå, framlägges härmed .

I Embetets stadgar fastställs i första kapitlet § 1 att Embetets ändamål bland annat är: ”Att slå vakt om och sprida kännedom om byggnadsyrkets historia och traditioner samt att från senare tid insamla och bevara upplevelser och erfarenheter som inte i annan form väntas bliva sparade åt eftervärlden.”

Genom att i sin årsskrift dokumentera såväl historiska händelser som dagsaktuella företeelser inom byggbranschen i Stockholm fullgör alltså Embetet ett av sina stadgeenliga ändamål .

Embetets årsskrift har utkommit sedan 1961 .

2018 års skrift: Embetets verksamhet 2018

Embetets skrivare Lars Ihse redogör för den verksamhet som bedrivits inom Embetet under 2018, det 532:a verksamhetsåret .

Byggåret 2018

Embetsbrodern Elisabeth Martin, tidigare VD på Stockholms Byggmästareförening, ger ett sammandrag av de viktigaste händelserna på den Stockholmska byggmarknaden under 2018 .

Bostadsmarknaden

Produktion av bostäder är, och har under de senaste 532 åren varit, en stor del av Murmestare Embetets ledamöters verksamhet . De villkor som samhället skapar för bostadsproduktion är av största betydelse för denna verksamhet .

Ekonomie docent Jan Jörnmark sammanfattar, i den fjärde artikeln om hyreslagstiftningen och dess konsekvenser i Embetets årsskrifter, det näst intill kaotiska läget som bostadsproduktionen hamnat i på grund av hyresregleringen, bruksvärdeshyror och planlagstiftningen . Jörnmark avslutar med att beskriva hur de större svenska städerna nu inte längre klarar av sitt bostadsbyggande och vilka effekter detta får på landets ekonomi i sin helhet .

”Om Stockholm var mitt”

Embetsbrodern och tidigare stadsarkitekten i Stockholm Per Kallstenius skriver om stadsplanedirektör Per Olof Hallmans idéer och planer för stadens utveckling på 1920-talet samt vilka följderna blev för Hallman när han ersattes av Albert Liljenberg .

Stockholmshus från rymdkapplöpningens tid

De så kallade rekordåren i svenskt byggande, 1960 – 1975, var en intensiv period i Stockholms utveckling . Arkitekturhistorikern Martin Rörby gör en omfattande inventering av de hus som uppfördes under denna tid och som har en sådan arkitektonisk kvalitét att de måste anses värda att bevara för framtiden . Rörby beskriver varje hus och anger respektive arkitekt . Här finns bostadsområden i förorterna och innerstaden, kommunalt och statligt byggande, kontorshus och hotell, Filmhuset och Kaknästornet mm . Martin Rörby diskuterar också hur perioden förhållit sig till det befintliga beståndet och möjligheterna att bevara, vårda och utveckla dessa hus – nu och i framtiden .

Kulturhantverksstipendiet

Embetsbrodern Anders Drakes lämnar via skribenten Roger Blomqvist en rapport från utdelningen av stipendiet för 2018/2019 . Bakom Kulturhantverksstipendiet står Reinhold Gustafssons Stiftelse som administreras av Murmestare Embetet i Stockholm, SPEF, branschföreningen för murat och putsat byggande, Statens fastighetsverk, Hantverkslaboratoriet, Stadsholmen AB och Svenska kyrkan . För 2018/2019 har stipendiet tilldelats fem hantverkare inom murning och putsning .

Årets mästerstycken

Årsskriften avslutas med Årets mästerstycken vilka utgör exempel på de aktiva embetsbrödernas byggande . Här visas exempel på vad Embetets ledamöter har i produktion eller under projektering 2018 och som utgör deras bidrag till stadens förnyande och förskönande . Jerker Wallin, Årsskriftsansvarig

Årsskriftskommitté: Lennart S . Ericsson, Per Kallstenius, Jan Kruhsberg och Jerker Wallin . Årsskriftsredaktör: Peggy Häggqvist .