Identifieras efter upplopp

Polisen sökte bilder på personer mot signalementsregistret i Abis och fick genombrott i utredningar kring påskupploppen.

kartlägga dessa båda män och deras respektive vänkrets har utredarna kommit ytterligare tre personer på spåren. Samtliga kommer att åtalas för blåljussabotage framöver.

— VI HADE inte fått någon respons alls på de här männen när vi sökte genom våra vanliga kanaler. Det var absolut avgörande att få den här hjälpen och det krävdes inte mycket mer från vår sida än att vi skickade in ett par bilder, säger utredaren Albin Vannerberg.

Sökning i signalementsregistret i Abis infördes av NFC i maj 2021 men först med de enormt omfattande utredningarna efter påskupploppen, med ibland flera hundra misstänkta på en och samma plats, har efterfrågan på tjänsten tagit ordentlig fart.

– Resultaten visar att metoden är väldigt viktigt för att klara upp fler brott, och den bör ses som ett komplement till sedvanliga utredningsåtgärder. Jag ser en stor potential för att registersökningar av ansiktsbilder kommer att användas mycket mer framöver, säger Elisabet Leitet, forensiker på NFC.

FAKTA: mannen i 30-årsåldern som senare dömdes för grovt blåljussabotage, en av många domar som har fallit efter påskupploppen.

DEN 26 OKTOBER dömde Örebro tingsrätt en man i 30-årsåldern till fem års fängelse för grovt blåljussabotage i samband med det våldsamma upploppet i Sveaparken i Örebro i april. Polisen hade mängder med bilder på mannen när han kastar sten mot poliser, välter kravallstaket och ett bord mot polisfordon. Han ses sparka och slå mot polisbilar. Länge var hans identitet okänd.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) kopplades på fallet. Genom en registersökning av ansiktsbild mot signalementsregistret i biometrisystemet Abis och efterföljande manuell analys, gav NFC utredarna en potentiell kandidat som skulle kunna vara värd att titta närmare på. Bilderna på mannen har inte använts som bevis i rättegången, men genom kartläggningen av honom har han ändå kunnat knytas till brotten.

— DET VAR ren eufori när vi fick svaret från NFC, vi såg direkt att det var samma man. Det känns fantastiskt att få en person, som vi troligtvis inte hade hittat annars, lagförd för ett så allvarligt brott, säger Jennie som ansvarar för identifieringen av misstänkta vid upploppen i Örebro.

Hittills har NFC fått drygt 100 förfrågningar om identifie- ringar av okända personer som varit aktiva i upploppen som skedde i flera städer i Sverige under påskhelgen. Örebro har hittills fått träff på fem potentiella kandidater genom sökning i signalementsregistret. I tre fall där ingen potentiell kandidat framkommit har man gått vidare till utökad sökning. Då har NFC möjlighet att presentera flera förslag på vem personen skulle kunna vara, men som inte uppvisar tillräckligt tydliga likheter för att kunna redovisas som potentiell kandidat.

TILL UTREDNINGEN i Malmö har NFC levererat två potentiella kandidater. Genom att

Registersökning

Polisen tar signalementsfoto, signalement, fingeroch handavtryck av personer som häktas eller i vissa fall anhålls misstänkta för brott. Det kallas för daktning. Uppgifterna samlas i polisens signalementsoch fingeravtrycksregister.

När en utredare begär registersökning av ansiktsbild på en okänd gärningsperson söker NFC med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik mot dessa signalementsfoton i Abis.

Resultatet från sökningen granskas manuellt och svaret redovisas till utredaren som ett forensiskt uppslag. Forensiska uppslag är ett stöd i det polisiära arbetet och räcker inte i sig som bevis i domstol.

POLISMYNDIGHETEN: Samverkan för bättre balans

Under 2022 har företrädare för NFC, Noa och Åklagarmyndigheten samverkat inom ramen för ett uppdrag som cheferna för NFC och Noa beslutade om i december 2021. Målet för uppdraget har varit att identifiera vilka åtgärder som behövs för att polisen ska kunna nå och vidmakthålla en långsiktig och hållbar forensisk förmåga, satt i relation till behoven. Ett av de framtagna åtgärdsområdena handlar om att fokusera på att fullfölja tidigare inriktningar och beslut så att de når full effekt. Ett annat handlar om att utveckla vissa kritiska områden och öka kapaciteten inom dessa.

POLISMYNDIGHETEN:

Nytt tvångsmedel

Det nya tvångsmedlet för genomsökning på distans – som infördes 1 juni 2022 –innebär att polisen kan ta del av elektronisk information som en brottsmisstänkt lagrat på exempelvis en extern server eller i en molntjänst.

lagras utanför landet. Vid tidpunkten för tidningens tryck är frågan i Högsta domstolen, som ska meddela prövningstillstånd eller ej.

POLISMYNDIGHETEN:

Populär forensisk timme

— Allt mer information –kriminellas chattmeddelanden och mejl, brottsplaner och även övergreppsmaterial – återfinns sedan flera år tillbaka oftast lagrad elektroniskt. Vid genomsökning på distans undersöker du något som finns i ett elektroniskt lagringsutrymme som är åtskilt från den utrustning som undersökningen görs ifrån, säger Pär Runemar, verksamhetsutvecklare vid utredningsenheten, Noa Precis som vid tvångsmedlet husrannsakan måste det finnas ett beslut från förundersökningsledare, åklagare eller domstol för att få genomsöka på distans. Vid fara i dröjsmål kan en polis under vissa omständigheter besluta att vidta åtgärden. Polisen utvecklar nu arbetsmetoder för att kunna utnyttja det nya tvångsmedlet.

— Det finns en rutin distribuerad till alla regionala it-brottscentrum. Alla regioner börjar få förmågan att genomföra detta nu, säger Johan Hultman, biträdande sektionschef på informationstekniksektionen, NFC.

En fråga som kvarstår är hur långt svensk rättstillämpning kan sträcka sig om den digitala informationen

Varannan torsdag ordnar polisregion Stockholm forensiska timmen. Det är ett informationstillfälle via videokonferens om forensik, med specifika teman och möjlighet att ställa frågor. De som informerar och svarar på frågor är kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare, it-forensiker och anställda vid NFC. Målgruppen är polisanställda i region Stockholm, framför allt utredare och ingripandepoliser, men även anställda i andra regioner har börjat koppla upp sig.

— Det är några hundra varje gång som är med. Vi känner att det finns ett stort intresse för forensik just nu. Det är ju en nyckelaktivitet i polisens strategiska verksamhetsplan 2020-2024. Ett annat skäl till intresset kan vara att det finns ett nytt koncept med att använda forensik i spanings- och underrättelsesyfte för beslut om till exempel husrannsakan, vilket förutsätter snabb forensisk input, säger Martina Nilsson, strategisk forensisk koordinator i polisregionen.

Forensiska timmen startades i augusti 2022 av forensiska sektionen, Lokus-sektionen och RC3 i region Stockholm samt NFC Stockholm.

AKTUELLT:

Så används forensiken

15 procent av polisens utredda ärenden mellan åren 2018 och 2021 innehöll någon typ av forensisk undersökning, det vill säga forensisk undersökning vid NFC, forensisk sektion i polisregion eller regionalt och nationellt it-brottscentrum. Detta visar en analys som Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort. Andelen ärenden med undersökning hos NFC låg på 13 procent tredje kvartalet 2021 och andelen med kriminalteknisk undersökning låg på 5 procent. Andelen ärenden med it-forensisk undersökning låg år 2020-2021 på runt 2 procent. Siffrorna överlappar delvis varandra eftersom flera olika undersökningar kan göras i ett ärende.

AKTUELLT:

Biometri som verktyg

Sedan hösten 2021 pågår en offentlig utredning i syfte att utöka och stärka polisens förmåga att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. En särskild utredare, två sekreterare och en expertgrupp har i uppdrag drag att se över nuvarande lagstiftning. Detta både för att ensa och samordna den och för att bereda förslag om utökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpande syfte. Utredningen initierades efter en hemställan från Polismyndigheten. Frågor som ses över är bland annat möjligheten att använda fler typer av biometri, teknikneutral reglering för insamling av prov och registerhållning, ytterligare tillfälle för insamling av prov vid verkställighet av straff, möjlighet till sökning av spår mot fler register som till exempel pass- och körkortsregister, samt regler för att söka spår mot släktforskningsdatabaser. Polismyndigheten deltar med två experter i utredningen, som ska vara klar i slutet av februari 2023.