Share1 se web

share O N E

W O R L D

/ 1 0 0 0

I D E A S

M A J 2 0 1 7 # 0 1

Gröna utsikter En skyskrapa i Kina uppförs som en skog på högkant. I en värld med allt fler människor måste utrymmet utnyttjas maximalt.

M I L J Ö

DEMOKRATI

TE KNIK

Plastens naturliga framtid

Skapa nytt FN – vinn 45 miljoner

Transparens som räddar liv

share 02 2017#01

FA S C I N AT I O N

W O R L D

G RO U N D B R E A K I N G

C H A N G

S O LU T I O N S

O N E

W O R L D .

Se dig omkring. Världen är full av ­innovationer och potential.

Som Nordens ledande private bankingaktör, med kunder över hela världen, vill vi gärna presentera dig för unika människor och tankar som formar den värld vi lever i.

De är alla driftiga personer som finner lösningar på vår tids stora utmaningar, från kreatörerna till

I D E A S

företagarna. Vår nya tidning handlar först och främst om idéer som har potentialen att förändra världen.

Vårt perspektiv är ­nordiskt, men vi fokuserar på positiva och fascinerande lösningar som skapats av människor från hela världen. Lösningar som skapar positiva förändringar.

Lösningar som är långsiktiga.

Vi önskar dig mycket nöje med Share.

I D E A S

03

I N G

1 0 0 0

share

share

Thorben Sander

Ninni Franceschi

Chef Nordea Global Private Banking

Chef Nordea Private Banking, Sverige

Torsten Østensen

Hans Henrik Klestrup

Chef Nordea Private Banking, Norge

Chef Nordea Private Banking, Danmark

Flemming Lauridsen Chef Nordea International Private Banking

2017#01

Jukka Perttula Chef Nordea Private Banking, Finland

Jag tror inte på framtiden. Den är för osäker för att jag ska kunna tro på den. Istället försöker jag påverka den.

Lá s z l ó S zo m b a t fa l v y, i nve ste ra re

Utgivare Nordea Private Banking Adress Nordea Bank AB, 105 71 Stockholm Mail privatebanking.sverige@nordea.se Web nordea.se/privatebanking Redaktion Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Mari Hotti, Ann Sofie Hammarin, Kristin Skaug och Mari Yli-Sirniö Planering Datagraf Communications, Karen Gahrn (redaktör), Julie Bondo Gravesen och Sofia Lundgren (Insights redaktör) Grafisk design Datagraf Communications, Thomas Brandstrup, Kim Ewald Fossum, Helene Hjorth och Nicolai Ditlev Grønnegaard Förstasida Stefano Boeri Tryck Datagraf Communications Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning.

Mångfaldigande, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter föregående överenskommelse med Nordea Private Banking.

NORDE A PRIVATE BANKING | MAJ 2017 | NR 1

11 Han var bara 14 år då han vann 1 600 ­gulden i en internationell tennisturnering. Mats Wilander berättar vad han har lärt sig av pengar.

06

58

26

Kalle Freese, finsk barista, har tagit upp kampen mot de amerikanska kaffegiganterna.

Vapnet: en helt ny typ av ­pulverkaffe.

Vi bryter ny mark för framtidens bostäder: i gamla silor, under vattnet – och under jorden.

En afghansk minröjare som förflyttar sig med vinden och utlöser landminor utan att riskera människoliv.

39 Peter Stenströms företag GAIA skapar plast av biomaterial för mer hållbar konsumtion.

intro

fast

teman

insights

profiler

02 Välkommen Om den nya tidningen

11 D et jag har lärt mig av pengar Mats Wilander

15 Från Norden till världen Fenomenal ­innovation

40 Peter Stenström

Humanare plast

12 Marie S. Berggreen och Heiða G. Nolsøe Danska entreprenörer

06 One world. 1000 ideas Idéer från hela världen

14 Ögonblicket då jag fick idén Istärningspåsen 23 N orden utan gränser Om vi var ett land

ING KN

NOR DI

MILJØMÆR SK

006

541 Tryksag

51 Investeringar genom tiderna Tulpanlöken 60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

26 Framtidens bostad På jakt efter plats åt oss alla 52 Naturen äter plast Bakterier som ­sopgubbar

44 Varför USA i portföljen?

45 Oklar framtid

för fastighets paketeringar 46 Hållbara finanser: Palmoljeindustrin 48 Nya investerings möjligheter från

hela världen 49 Erbjudanden till

dig som kund 50 Annika Winsth

har ordet

24 László Szombatfalvy Svensk investerare 58 Kalle Freese Finsk barista

2017#01 06 share

Låna ut dina ögon Danmark

Från Uganda tıll USA TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBE R G

Appen bygger på ett shufflesystem där videosamtalet går vidare tills den första lediga medhjälparen svarar, och har idag 32 000 synskadade användare och 470 000 frivilliga, seende medhjälpare.

Den bästa idén

Föreställ dig att det går att låna andras ögon. Att läsa ett brev, kontrollera bäst föredatumet på mjölken eller välja rätt färg på sytråden är en utmaning för synskadade.

Med appen Be My Eyes kopplas blinda och synskadade samman med seende medhjälpare via livevideo och får på så sätt ”ett par ögon” som de kan ha med sig i fickan. Den seende medhjälparen kan via kameran på den blinda personens mobiltelefon se vad den blinda pekar på med mobiltelefonen och på så sätt hjälpa till att lösa en uppgift här och nu. Be My Eyes har uppfunnits av dansken Hans Jørgen Wiberg, som själv är synskadad.

Vinddriven minröjare Afghanistan

En minröjare som rör sig i vinden och räddar människoliv. Det försöker i alla fall afghanska Massoud Hassani förverkliga med sin uppfinning Mine Kafon. Mine Kafon är en minröjare som kan utlösa landminor när den, driven av vinden, rullar fram över marken. Den rullar vidare även om den förlorar några av sina fötter på vägen och klarar upp till fyra sprängningar.

Mine Kafon har under flera år genomgått prototyputveckling och medverkat i pilotprojekt, bland annat i samarbete med det nederländska försvarsministeriet.

På de här sidorna går vi på djupet med vitt skilda idéer från hela världen och har bett de nordiska formgivarna Marie S. Berggreen och Heiða G. Nolsøe bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt deras mening är bäst. Läs mer på de följande ­sidorna – och läs mer om de två formgivarna och deras egen unika idé på sidan 12.

Nederländerna

En nyfödd bebis i en ren säng. Det kan låta självklart, men det är det inte. I Västra Kap-provinsen i Sydafrika får nyblivna föräldrar en Thula Baba Box – en kartong med bebiskläder, leksaker, informationsbroschyrer och hygienartiklar.

Och själva kartongen kan användas som spjälsäng. På så sätt får det nyfödda barnet en sundare start i livet.

Detta system används inte bara i Sydafrika. De senaste åren har Baby Box Canada, British Baby Box och amerikanska The Baby Box sålt sina bebiskartonger till föräldrar i 52 länder.

Idén kommer från Finland. Nyblivna finska föräldrar har erbjudits bebiskartongen ända sedan 1930-talet. Införandet av den finska bebiskartongen anses vara en av orsakerna till att barnadödligheten i Finland har minskat markant så att den idag är en av världens lägsta.

S c a n p i x / Pa t r i c k v a n Ka t w i j k

Föreställ dig att den stora mängd värme som servrarna på ett stort företag avger kan användas för att värma upp ditt vardagsrum. I takt med att dataanvändandet ökar varje år så stiger även nedkylningskostnaderna för de centraler där

Idag kostar minröjningen 300–1 000 dollar per mina enligt beräkningar från FN. En Mine Kafon kostar omkring 50 dollar att bygga och kan röja upp till fyra minor.

Den består av en 17 kilo tung järnkärna på 175 bambuben.

”Vi tycker att det är en fantastisk idé. Istället för att samla alla servrar i ett rum fördelar man dem i privata hem så att värmen kan komma till nytta. Och dessutom är det helt ljudlöst. Vi tror att hundratals familjer kan dra nytta av det inom kort.”

Jan Visser och Rienske Visser, användare av eRadiator

Affärsidé

servrarna förvaras. Det nederländska företaget Nerdalize har nu tagit fram ett system som innebär att servrarna installeras i privata hem där värmen kan komma till nytta istället för att vara ett problem. eRadiator kallas det.

Husägarna får gratis värme från en Nerdalize-server som installeras i deras hem, och det är Nerdalize som betalar elektriciteten. På så sätt sparar Nerdalize pengar på kylning och kan därmed erbjuda billigare serverplats till sina kunder. Företagets miljövänliga modell använder alltså samma energi två gånger: för dataanvändning och uppvärmning. De första eRadiatorerna installeras just nu i privata hem i Nederländerna.

Finland

Fjärrstyrd livräddare USA

Förra året räddades omkring 300 syriska flyktingar utanför grekiska Lesbos kust av en fjärrstyrd boj.

Bojen Emily kan segla i 20 knop genom stark ström och höga vågor och kan alltså nå fram till nödställda snabbare än en livräddare. Bojen har redan sålts till flottor, kustbevakningar och sjöräddningsenheter i bland annat Sydkorea, Indonesien, Singapore, Japan, Storbritannien, Frankrike, Brasilien, Mexiko och Grekland.

”En dag när vi testade ett fjärrstyrt fartyg på en strand i Malibu, Kalifornien, såg vi livräddare hjälpa simmare som höll på att drunkna. Vi insåg att det vi höll på att bygga skulle kunna ge snabbare hjälp.”

07

Lägg bebisen i kartongen

share

Datavärme i vardagsrummet

Robert Lautrup, Hydronalix, meduppfinnare

2017#01

DATAVÄRME I VARDAGSRUMMET ”Delningsekonomin växer alltjämt globalt sett, och vi anser därför att Nerdalizes idé med att använda ­servervärmen för uppvärmning av rum är en affärsidé med enorm potential. Att det dessutom är bra för ­miljön och samtidigt ekonomiskt fördelaktigt för användaren gör bara idén ännu smartare.”

2017#01 08 share

Jackdoktorn Uganda

Att odla ­koraller USA

Transparens i trafiken Argentina

Kan man undvika trafikolyckor genom att göra lastbilar genomskinliga? Det undersöker Samsung som har utvecklat en lastbil som ska öka säkerheten för bakomliggande bilar vid omkörning. Med hjälp av två kameror och fyra skärmar kan bilarna bakom lastbilen se vad som kommer eller inte i det mötande körfältet. Projektet testas nu i trafiken i Argentina.

Förändring

”För vissa arter kan metoden innebära en enorm förbätt­ ring och att de förhoppnings­ vis stryks från listan över utrotnings­ hotade arter.”

Dr David Vaughan, chef för Mote’s Coral Reef ­Restoration Program

Världens korallrev är allvarligt hotade av överfiske, föroreningar och stigande havstemperaturer. Men nu har en grupp biologer utvecklat en ny restaureringsmetod vid världens tredje största korallrev – Florida Reef Tract – som kan få koraller att växa 25 gånger snabbare än normalt. Metoden består i all sin enkelhet av att skära korallerna i bitar. Det dödar nämligen inte, utan får dem att snabbt läka och växa ut igen. På så sätt kan en korall snabbt bli två. De koraller som odlas på laboratoriet planteras ut i korallrevet utanför Florida. Den så kallade mikrofragmenteringen har nu givit upphov till tusentals nya koraller, och med den snabba tillväxttakten räknar Dr David Vaughan, chef för Mote’s Coral Reef Restoration Program, med att de inom tre till fem år blir så många som 1 miljon.

Stetoskopet och termometern känner vi alla till, och nu får läkarna ett potentiellt nytt arbetsredskap: en jacka. Den ugandiske ingenjören Brian Turyabagye har nämligen utvecklat en biomedicinsk jacka som snabbt och precist kan utföra en inledande dia­gnostisering av lunginflammation.

Jackan kallas MamaOpe och mäter lungljudet via ett inbyggt stetoskop som är kopplat till en mobilapp. Den kan även upptäcka rosslande ljud i lungorna.

En av orsakerna till de många dödsfallen bland barn är feldiagnoser, eftersom symptomen för lunginflammation lätt kan förväxlas med malaria.

Jackan eliminerar dessa fel. En prototyp testas för närvarande i Uganda.

JACKDOKTORN ”Lunginflammation är en vanlig och livsfarlig sjukdom och det är därför viktigt att sjukdomen kan diagnostiseras med en snabb och precis teknik. Termojackan innebär i all sin enkelhet en enorm förbättring för barn med lunginflammation i utvecklingsländerna.”

Po l f o t o /A l i r e z a R a m e z a n i

share

Robot­fladdermöss

Ett nät på 40 m2 producerar i genomsnitt 200 liter vatten om dagen.

FogQuest är avsett för områden med hög luftfuktighet och har bland annat använts i Peru, Ecuador, Guatemala, ­Nepal och Eritrea.

USA

Vattenskörd Kanada

Vi skördar grödor från marken. Men vi kan också skörda ­vatten – ­ i luften. Även om det inte regnar. FogQuest är ett kanadensiskt projekt som förser torkdrabbade områden med vatten på ett annorlunda sätt. Finmaskiga nät utspända mellan två pelare kondenserar dimma till vattendroppar som rinner ner i tankar där vattnet samlas upp.

Det krävs alltså varken pumpar eller elektricitet.

Foto: FogQuest/Tony Makepeace

09

En fladdermus som slår med vingarna kan ge kalla kårar längs ryggraden,men det kan faktiskt också vara en användbar resurs.

Robotingenjörer från California Institute of Technology har utvecklat en robotfladdermus som förhoppningsvis ska kunna användas för övervakning utan den säkerhetsrisk som andra drönares snurrande propellrar utgör. ­Robotfladdermusen, som bara väger 93 gram, är inte fjärrstyrd utan slår själv med vingarna och svänger med hjälp av lättviktssensorer och -datorer i sitt skelett.

Ambitionen är att robotfladdermusen Bat Bot B2 ska flyga i katastrofområden och på byggarbetsplatser inom fem år.

Foto: FogQuest/Robert Schemenauer

Kreativitet

2017#01

VATTENRENANDE SUGRÖR ”Att ett sugrör med integrerat filter kan förvandla smutsigt vatten till rent dricksvatten utan vattenburna bakterier är en kreativ, innovativ och enkel uppfinning för att avhjälpa törst i utvecklingsländer samt till backpackers och bergsbestigare.”

2017#01 10 share

Renande sugrör Danmark

Preventiv­ medel i ­telefonen Sverige

Preventivmedel har genom åren bestått av olika slags föremål, och kondomer och p-­ piller har haft sin givna plats i plånböcker och handväskor. Men nu har preventivmedlet digitaliserats, nya appen Natural Cycles har officiellt godkänts som ett medicinskt preventivmedel med samma säkerhet som kondom.

Genom daglig temperaturmätning och en särskilt utvecklad algoritm beräknar appen kvinnans fertilitet och ägglossningscykel.

Natural Cycles är en svensk uppfinning och den används idag av mer än 150 000 kvinnor världen över.

En sugrörsinspirerad uppfinning är det perfekta redskapet för backpackers och bergsbestigare, men har också en viktig uppgift i utvecklingsländerna. Det lilla agg­ regatet LifeStraw kan nämligen filtrera vatten när det inte finns rent dricksvatten att tillgå. Filtret avlägsnar 99,9999 procent av vattenburna bakterier såsom E. coli och salmonella och förvandlar därmed hälsofarligt vatten till rent dricksvatten vilket minskar risken för sjukdomar.

1 000 liter vatten kan sugas genom ett Life­ Straw. Sugröret finns idag i 64 länder, både i detaljhandeln och som nödhjälp.

Skalbarhet

Udda fotbolls­ planer Thailand

I Khlong Toei-distriktet i centrum av miljonstaden Bangkok saknas det utrymme för att bygga nya parker, torg eller fotbollsplaner till stadens barn. Men det har mäklarföretaget AP Thailand funnit en kreativ lösning på.

Med hjälp av luftfoto har man lokaliserat en handfull små, osäljbara och outnyttjade tomter som de städat upp och täckt med cement, färg och halksäkert material.

Och även om de helt och hållet trotsar normen – och formen – för vanliga fotbollsplaner har de visat sig vara funktionsdugliga för träning och matcher.

PREVENTIVMEDEL I TELEFONEN ”Preventivmedel i telefonen är en hälsosam, naturlig och inte minst ekonomiskt fördelaktig lösning för att undvika oönskade graviditeter. Att den vänder sig till alla fertila kvinnor världen över gör idén enormt skalbar.”

share

Det har jag lärt mig av pengar

Text Per Colstrup Vinkel / Foto Jürgen Hasenkopf

”Om du glömmer vem du var innan du blev rik, blir det svårt för dig att klara motgångarna”

Mats Wilander

serade på, kanske för att vi inte hade så mycket.

Den inställningen har jag fortfarande, även om jag nu har pengar på banken. Jag har sett hur pengar kan förstöra mer än de gör nytta. Hur de kan få en ung spelare med idrottsliga och ekonomiska framgångar att glömma varifrån han kommer och vem som hjälpte till att bana väg för honom. Det skapar egoister och självcentrering. Om du glömmer vem du var innan du blev rik, blir det svårt för dig att klara motgångarna. Det träffar dig förr eller senare som en boomerang.

Den bästa investering jag har gjort är i mina barn. Jag bor i USA, där utbildning kostar pengar. Möjligheten att kunna ge mina fyra barn den utbildning de gärna vill ha har betytt mycket för både dem och mig.

Eftersom jag har sett hur osund och ytlig tennisvärlden kan vara på toppnivån tillbringar jag tre månader om året i min husbil. Det står i skarp kontrast till det liv i första klass som jag fortfarande lever när jag är expertkommentator vid de fyra grand slam-turneringarna. I min gamla husbil reser jag runt i okända delar av USA och undervisar i tennis. Jag sover dåligt på samma hårda madrass varje natt och maten jag äter håller varierande kvalitet, men själen och kroppen fylls på i mötet med annorlunda och inspirerande människor. Jag skulle under samma period kunna tjäna tio gånger så mycket som tenniskommentator, men i min värld kan månaderna i husbilen inte jämföras med pengar på banken. Det gör mig till den jag är och alltid har varit – en hårt arbetade lantis.

2017#01

Vann sju grand slam-titlar och åtta miljoner dollar i vinstpengar innan han avslutade sin tenniskarriär på toppnivå 1996. Idag är Mats Wilander expertkommentator på Eurosport och aktiv med tenniskonceptet ”Wilander on Wheels”.

Han bor i Idaho med sin fru och deras fyra barn.

11

Jag minns ännu handslaget från den nederländske turneringschefen som gav mig pengarna nästan misstänksamt. I en vuxenturnering med spelare från hela världen hade han knappast räknat med att han skulle överlämna vinnarkuvertet till en 14-årig svensk tonåring. Dessa 1 600 gulden hade jag svårt att förhålla mig till. Pengarna i kuvertet blev konkreta för mig först när jag kunde ringa hem till min pappa i Växjö och säga att han inte behövde jobba övertid på metallverkstaden och att han inte behövde be mina bröder Anders och Ingemar om hjälp för att finansiera mina tennisresor.

Jag har lärt mig att pengar inte på något sätt kan definiera lycka. De lyckligaste människor jag har träffat har inte varit de med de största förmögenheterna. Jag kommer från en familj och en bakgrund där pengar inte var något man foku-

2017#01 12 share

E N HOPFÄ L L BA R ENGÅ NGS S OP T U N NA

”Det var helt surrealistiskt.

Vi var omgivna av framstående formgivare från hela världen” När Marie S. Berggreen och Heiða G. Nolsøe uppfann DropBucket var missionen att ta med soptunnan på festen. Nu tänker de ännu större.

Text Tommy Heisz / Foto Tobias Selnæs Markussen

en handvändning. Principen måste ”Vi har investerare i ryggen och nu kunna överföras till en soptunna, är vi redo att erövra världen.” tänkte de båda. Idén var så bra att 25-åriga Marie S. Berggreen är ambiDropBucket fick vara med på Roskiltiös och självsäker. Tillsammans med defestivalen 2013, och den visade sin två år äldre affärspartner Heiða sig fungera meddetsamma. Festival-­ G. Nolsøe har hon utvecklat en hopgästernas hantering av avfall ändrades fällbar engångssoptunna i papp. En markant. enkel uppfinning, men också en uppfinning som har gett dem båda ett internationellt När kom det avgörande genombrott. Till kontoret på genombrottet?

Vesterbro i Köpenhamn komHeiða G. Nolsøe: ”Det var helt mer det dagligen mejl från klart då vi 2015 vann Red festivalarrangörer världen Dot Design Award, världens Heiða G. Nolsøe över som vill ta med Dropmest prestigefyllda designpris.

Bucket på festen. Allt började Det var helt surrealistiskt. Vi med en stilla undran: var omgivna av framstående formgivare från hela världen, ”Vi har båda varit på festivi var i stort sett de enda kvinvaler och funderat över varför norna och vi var helt klart de det alltid uppstår en likgiltigMarie S. Berggreen yngsta. Under middagen satt het gentemot avfall. Varför det vi intill teamet från Bosch. alltid slutar med att det slängs Deras chefsdesigner frågade oss: ’Vilskräp överallt. Samtidigt verkade det ken avdelning kommer ni från på ert som om att hanteringen var enormt företag?’ Vi fick berätta för honom att besvärlig. Stora tunnor med plastsäckar det bara var vi två. Att vi helt enkelt som lastbilar fick transportera runt på var företaget.” området”, säger Heiða G. Nolsøe.

Lösningen blev en soptunna helt i papp som med sin avskurna pyraVad kom priset helt konkret midform är svår att välta. Viktigast att innebära för er? av allt är att den kan fällas upp och ”Det gav oss avtal med kunder runt ihop igen med ett enkelt handgrepp. om i världen, och idag säljs DropEn mening blev avgörande för konBucket i Tyskland, Nederländerna, struktionen: ”Tänk om det var lika lätt Island, Norge och på Färöarna. Kundsom ett Happy Meal.” På ­McDonald’s typen är också en annan än vi hade får man sin hamburgarmåltid i en räknat med. Fina ställen som museer pappbehållare som kan vikas ihop i har tagit in soptunnan för att de gil-

lar designen. Men det allra viktigaste är nog vad priset har gjort för vår självkänsla. Sedan vi fick det är vi inte längre rädda för att tänka stort och visionärt. När vi tidigare fick frågor om DropBucket började vi förklara de smarta funktionerna eller visa hur den är limmad. Nu talar vi om mycket större ämnen som hållbarhet och ­vikten av sopsortering.”

Vilken är er viktigaste drivkraft?

Marie S. Berggreen: ”Vi vill gärna skapa förändring. Och på ett område har vi redan lyckats förändra något viktigt, nämligen synen på avfall.

Vid evenemang har en soptunna ­alltid varit något man gömde undan, och därför användes den heller inte ­särskilt mycket. DropBucket placeras däremot alltid mycket synligt, eftersom gäster och kunder faktiskt gärna vill se på den.”

Nästa mål är att förändra avfallshanteringen med en mer hållbar lösning. Och om man verkligen vill skapa förändring måste man ta sig ­utanför Danmarks gränser.

Heiða G. Nolsøe: ”Vi låter oss inte begränsas och vi upplever stort intresse långt bort, som från Australien.

Men just nu tittar vi mycket på de nordiska länderna och på Tyskland.

Det är länder som redan har ett förhållningssätt till hållbarhet.”

Kopplingen till Färöarna I mars 2014 fick DropBucket en investerare i form av färöiska P/F ­Royndin som investerade 1,3 miljoner ­kronor för 27 procents delägarskap. Heiða G. Nolsøe är själv uppvuxen på Färöarna: ”Efter våra framgångar på Roskilde-festivalen blev vi kontaktade av flera investerare, och vi valde till slut den färöiska kapitalfonden. En av de stora fördelarna har varit att vi har sålt mycket till Island och Färöarna och vi har kunnat använda dessa små samhällen som startcase. Det har varit bra ­platser att testa saker på.”

På många sätt är det logiskt: om en soptunna är snygg och samtidigt praktisk så göms den inte undan utan används. Heiða G. Nolsøe och Marie S. Berggreen har fått många priser för sin DropBucket.

2017 #01

13 share

Foto James Bates

”Det kom som ett blixtnedslag. Istärningar. Påsar. Självklart.

Idén utkristalliserade sig på några sekunder.”

Foto: Polfoto/Finn Frandsen

2017#01 14 share

Ögonblicket då jag fick idén

Text Martin Leer Scharnberg

Det var juli 1976 och stekhett. Vi var på stugsemester vid Västerhavet, fem vänner och min schäfer. På den tiden drev jag en liten fabrik i Værløse som tillverkade scoutknivar.

Jag hade lite mer pengar än mina vänner så jag hade bjudit dem på semestern.

Vi hade inte varit där mer än en kvart förrän vi bestämde oss för att gå på diskotek, och en av killarna drog upp en flaska whisky ur väskan.

Erling Vangedal-Nielsen är idag 75 år och driver företaget Unigreen International strax söder om Köpenhamn. Förutom ­istärningspåsen har han bland annat uppfunnit det långa tefiltret, en fruktpåse, en salladsslungpåse och en uppblåsbar sittkudde.

Vi hittade en islåda i frysen men redan efter första glaset var lådan tom. ”Det måste väl finnas någon smart kille som kan uppfinna ett enkelt sätt att göra isbitar på,” fräste en av mina vänner. Just då kom jag att tänka på att jag hade glömt att beställa varupåsar till en mindre knivproduktion som jag höll på med.

Det kom som ett blixtnedslag.

Istärningar. Påsar. Självklart. Idén utkristalliserade sig på några sekunder i mitt huvud och jag nästan studsade på soffan. En påse med små fack, fyll den med vatten, in med den i frysen och ut kommer ett block med istärningar. Nästan som en chokladkaka. Men av is.

Jag kunde tydligt se påsen framför mig. Jag var helt rastlös under resten av semestern för idén fortsatte att surra i mitt huvud. Tre timmar efter att jag kommit hem hade jag gjort den första prototypen i min verkstad med två plastpåsar, en lödkolv och en 48 millimeters äggkopp.

Jag fyllde den med vatten och lade den i frysen. Och det fungerade. Jag hade gjort min första istärnings­påse och sedan gick det snabbt.

Istärningspåsen har sålts i fler än åtta miljarder exemplar i över 30 länder.

TRE VÄGAR TILL EN BRA IDÉ Uppmärksamhet Uppfinningar är ­problem­lösningar och alla män­ niskor löser problem varje dag utan att fundera över det. Om skosnöret går av löser du ju det på något sätt. Det handlar om att ha uppmärk­ samheten påslagen.

Envishet En idé är bra först om den kan förverkligas, och det kräver envishet.

När jag började med projektet med istärningspåsen, satte jag en fjärdedel av mitt hus som säkerhet.

Det kunde ha stått mig dyrt, men du måste våga ta risker.

Begriplighet Gör en visualisering av din idé. Det bästa sättet att få människor att förstå idén är att visa den. Även en mycket primitiv modell är bättre än ingenting.

Norske Eirik Sæterøy, svenske Henrik Harlaut och Jackson Wells från Nya Zeeland jublar under X Games 2017. Norge har alltid varit en pionjär inom skidsporttävlingar. Världens första nationella skidtävling hölls i den norska huvudstaden Christiania 1868, idag Oslo, och sedan dess har den goda idén spridits över hela världen. Norge har för övrigt vunnit fler medaljer vid vinter-OS än något annat land. Fram till idag har det blivit 332 stycken.

share

Skidsport

15

Foto: Polfoto/Jon Olav Nesvold

Text Julie Gravesen

2017#01

De nordiska länderna är kända världen över för innovation och kreativ produktutveckling.

På följande sidor p ­ resenterar vi spännande idéer och ­upp­finningar som har som har sitt ursprung i Norden och som resten av världen har tagit till sig – från trepunktsbältet till pappaledighet.

Från Norden till världen

Att dessa kinesiska barn kan få färsk mjölk till lunch är ett resultat av svensk produktutveckling. Ruben Rausing utbildade sig till ekonom i Sverige, men tog en master of science i USA. Där följde han utvecklingen av produktion och försäljning av livsmedel och insåg att det behövdes nytänkande på förpackningsområdet. 1943 inledde ­Rausing och hans medarbetare en flerårig innovationsprocess som 1946 resulterade i världens första Tetra Pak-modell: en effektivt förseglad trekant med plastklädd insida. Den har sedan dess fått sällskap av många andra former, men grundtanken är densamma. Enligt siffror från april 2016 finns Tetra Paks produkter i mer än 170 länder världen över, och företaget säljer 184 miljarder förpackningsenheter varje år.

Foto: Tetra Pak

2017#01 16 share

Emballage som håller tätt

Svettiga framgångar På en ö i Georgian Bay, Ontario, ligger bastun The Grotto som det kanadensiska designföretaget Partisans har utvecklat åt en lycklig privatperson.

Som namnet antyder har inspirationen hämtats från den italienska grottan, men bastun är som bekant en finsk uppfinning. Finländarna har badat bastu i mer än tusen år och fenomenet har spridit sig över hela världen – även om många kulturer har svettrum som påminner om bastun, som ryssarnas banja och tyskarnas thermen. Idag är 30 procent av medlemmarna i den finska branschorganisationen för bastuprodukter verksamma i utlandet.

Foto: Partisans

2017#01 17

share

Foto: Scanpix/Emmanuel Dunand

2017#01 18 share

Hurra för en smart byggidé Världens största Lego-modell visades på Times Square i New York i maj 2013. Den byggdes av 5 335 200 legobitar och föreställer en X-wing ­Starfighter från Star Wars-filmerna. Lego kommer från den lilla danska staden Billund, där idén utvecklades av Ole och Godtfred Kirk Christiansen 1957. Bitarnas konstruktion med ihåliga rör på undersidan ligger fortfarande till grund för de oändligt många olika typerna av Lego. Lego finns idag överallt, från Finland till Nya Zeeland, USA och Taiwan.

Legos omsättning ökade från omkring 36 miljarder kronor 2014 till över 45 miljarder kronor 2015.

Pappa sköter bebisen

Foto: Scanpix/Facebook

November 2015: Facebooks grundare Mark Zuckerberg meddelar att han tar två månaders pappaledighet för att ta hand om sin dotter. Men de nordiska länderna har varit pionjärer och ligger i toppen på ranking­listan över pappaledighet. Svenskarna var de första som introducerade den så kallade delade föräldraledigheten 1974. Sedan dess har pappaledigheten spridits globalt. Engelsmännen införde shared parental leave i april 2015 och Facebook erbjuder sina anställda upp till fyra månaders föräldraledighet för både mammor och pappor.

The ombudsman Filippinernas ombudsman Conchita Carpio Morales tog den 31 augusti 2016 emot Ramon Magsaysay-priset, Asiens motsvarighet till Nobelpriset, för sitt arbete med det filippinska samhället. Det finns ombudsmän överallt på jorden, men ordet ombudsman kommer från det fornnordiska umboðsmaðr som betyder representant. Ordet blev vanligt efter år 1713 då kung Karl XII inrättade Högste Ombudsmannen i Sverige för att se till att ämbetsmän och domare följde lagen när kungen befann sig på resa.

Foto: Scanpix/Aaron Favila

2017#01 19 share

share 20

Kineserna sover i Stockholm

2017#01

Enligt siffror från 2016 har Ikea 389 varuhus världen över. I Asien finns 44 stycken och tio av världens största Ikea-varuhus ligger i Kina. Här har den svenska möbelkedjans butiker blivit populära utflyktsmål. Särskilt på söndagar vallfärdar invånarna till varuhusen och tillbringar ofta hela dagen med att umgås bland möblerna, tala i telefon, äta – och vila sig. Som denna dam som tar en tupplur i Ikeas soffa Stockholm. I Beijing.

Stjärnor med svenskt bälte

Foto: Gettyimages/CBS Photo Archive

Los Angeles, 20 juli 2016: Tillsammans med sångaren Missy Elliott sjunger presidentfrun Michelle Obama Carpool Karaoke i ”The Late Show with James Corden” på strålande humör och med trepunktsbälte på. Volvo introducerade bältet för första gången 1959 och det utvecklades av Nils Bohlin, en ingenjör som tidigare hade arbetat med flygplan. Av säkerhetsskäl gjorde Volvo det möjligt för andra bilmärken att använda bältet utan att behöva betala för det och sedan dess har trepunktsbältet gjort sitt segertåg över världen. Redan efter fem år var bältet en självklarhet i bilar i hela Europa och USA, och det har kallats den viktigaste säkerhetsutrustningen i bilens historia.

Foto: Gettyimages/Bloomberg Foto: Scanpix/Stephen Crowley

Ska vi skypa?

1 februari 2017: Vita husets pressekreterare Sean Spicer håller presskonferens – fysiskt och via Skype – för de reportrar som befinner sig på andra platser än i Washington. Kommunikationstjänsten är frukten av ett tvärnordiskt samarbete. Svensken Niklas Zennström och dansken Janus Friis grundade Skype 2003 och företagsnamnet har fått äran att bli ett verb – idag skypar människor världen över dagligen.

2017#01 21 share

Savalous kung, Ahotondji Sèvègni Gbaguidi, fotograferad i stolen Ovalia i det afrikanska landet Benin 2015. Stolen formgavs 1968 av dansken Henrik Thor-Larsen som arbetade i Sverige. Redan från 1930-talet gjorde formgivare som finske Alvar Aalto, svenske Bruno Mathsson och danske Finn Juhl skandinavisk design världsberömd, och Ovalia är typisk för 1960-talets våg av färgstark design som nådde långt ut i världen. Finske Eero Aarnios Ball Chair, som påminner mycket om Ovalia, har bland annat varit med i filmen Men in Black.

Foto: Gettyimages/Eric Lafforgue/Art in All of Us Foto: Gettyimages/Anadolu Agency

2017#01 22 share

Skandinaviska möbelklassiker

Välj nama till din sushi Sushikockar från hela världen tävlar i World Sushi Cup i Japan i augusti 2016. I sushins hemland heter norsk lax nama salmon, som betyder ”det som ingen har gjort något åt”. Normalt ska rå och färsk fisk frysas ett dygn innan den används till sushi. Men det gäller inte den rena laxen från Norge som är parasitfri och kan läggas direkt på riset. Norge är världens största exportör av lax.

2014 exporterade Norge 1,15 miljoner ton lax för nästan 44 miljarder norska kronor.

Text Peder Bjerge och Gry Koefoed

share

Näthandel för miljarder Nummer fem i Europa

Vi är starka var för sig, men hur skulle det se ut om man lade samman fyra av de nordiska länderna? Följ med oss i detta lilla tankeexperiment: Det gränslösa Norden.

Vi är arvfiender när det handlar om fotboll, men vi röstar på varandra i Eurovision och stöter vi på en nordbo ute i världen träffar vi nästan en landsman. Förra året genomförde den norske hotellkungen Petter Stordalen ett tankeexperiment i en svensk tidning. Hur skulle Norden se ut om vi slog oss samman? Han lade vikt vid vår gemensamma kultur och historia samt innovationsförmågan. Och han citerades världen över.

Här åskådliggör vi hur det rent faktiskt skulle se ut om Finland, Sverige, Norge och Danmark var ett enda land.

Miljontals medarbetare I hela Norden finns mer än 1,4 miljoner företag som tillsammans sys­ selsätter omkring 5,9 miljoner medarbetare.

De långa vägarna Den nordiska förbunds­ staten skulle spänna över ett enormt vägnät.

Från den dansk–tyska gränsen i Padborg i sö­ der till Nordkap i Norge är det exempelvis 2 686 kilometer om man tar den rakaste vägen med bilen. Det är längre än att köra från Padborg till Rom eller Paris.

Tillsammans har de nordiska länderna ett vägnät som består av mer än 1,2 miljoner kilo­ meter vägar.

De tre största ­företagen Norska Statoil, danska Maersk Group och svenska Volvo Last­ vagnar är de tre största företagen i Norden mätt i omsättning.

Statoil omsatte för drygt 55 miljarder euro 2016, medan Maersk Groups omsättning låg på cirka 37 miljarder och Volvos på omkring 34 miljarder. De impo­ nerande siffrorna till trots intog de tre nord­ iska giganterna bara platserna 145, 240 och 272 på Fortune 500 över världens största före­ tag. Nummer ett var amerikanska Walmart med en omsättning på motsvarande drygt 442 miljarder euro, medan Apple var nummer nio med cirka 215 miljarder euro.

2017#01

KÄLLOR: NORDIC STATISTICS, DANMARKS STATISTIK, EUROSTAT, MANDAG MORGEN, FORTUNE 500, POSTNORD, CIA WORLD FACTBOOK.

23

Norden utan gränser

Den totala BNP:n för de fyra nordiska länderna – Danmark, Finland, Norge och Sverige – låg på omkring 1,276 miljarder euro år 2015.

Tyskland som är det ekonomiskt starkaste landet i EU hade som jämförelse en BNP på 3,032 miljarder euro.

Norden är därmed den femte största ekonomin i EU.

De nordiska konsumen­ terna – från Danmark i söder till Norge i norr – handlar varje år för miljarder på nätet. År 2016 handlade de nordiska konsumen­ terna i de fyra största länderna fysiska varor för 21,9 miljarder euro.

Norrmännen hade den största genomsnittliga konsumtionen med 173 euro per person. På nä­ tet handlar vi framför allt kläder, skor, medier och elektronik.

2017#01 24 share

BE LÖNI NG FÖR AT T TA F R A M ET T N Y T T F N

”Jag tror inte på framtiden.

Istället försöker jag påverka den” Som ungersk flykting växte han upp i skuggan av andra världskriget.

Han har kallats en av världens bästa aktieplacerare.

Idag investerar 89-årige László Szombatfalvy en halv miljard kronor i att skapa ett nytt globalt ledarskap.

Text Kristina Olsson / Foto Henric Lindsten

När andra världskriget slutade 1945 hade den ungerske tonåringen László Szombatfalvy upplevt belägring, förlorat en bror och insett att krig är den sämsta metoden för konfliktlösning mellan stater. Men nu skulle FN garantera fred på jorden, trodde han.

Idag, mer än 70 år senare, är László Szombatfalvy förmodligen inte den ende som är besviken över hur värld­en ser ut. Men till skillnad från de flesta av oss har han bestämt sig för att göra något åt det.

Den unge mannen, som flydde från Ungern efter Sovjetunionens invasion 1956, hamnade i Sverige. Här fick han jobb på Shells svenska ekonomiavdelning och utvecklade med tiden en modell för värdering av aktier med inbyggd riskbedömning – en modell som senare gjorde honom till miljardär.

László Szombatfalvy har hela tiden intresserat sig för globala problem och risker. År 2012 placerade han 500 miljoner kronor i en fond, Global Challenges Foundation, vars syfte är att sätta fokus på globala problem och förbättra de politiska förutsättningarna för att lösa dem. Nyligen har fonden utlyst ett internationellt pris på fem miljoner dollar till dem som kommer med bra idéer på hur en global styrmodell kan konstrueras.

Vad är det som inte fungerar? ”Det politiska systemet har inte lyckats anpassa sig efter världssamfundets våldsamma utveckling under de senaste hundra åren. Det är inte bara tekniken som har utvecklats i rasande takt utan även befolkningen, och det har satt varaktiga spår i ekosystemet. Nutidens ledare försöker lösa nutidens problem med gårdagens verktyg – multinationella förhandlingar som i allt för hög grad styrs av nationella intressen.

Vi måste bygga och etablera en modell för global styrning som kan hantera de största globala problemen och riskerna. En modell vars lämplighet och neutralitet alla länder kan lita på.”

Men är det överhuvudtaget möjligt? ”Vi lever idag i ett världssamfund där ingen mur kan skydda oss mot klimatpåverkan från utsläpp på andra sidan jordklotet. Vi måste samarbeta för att kunna lösa de globala problemen och inse att inget enskilt land i längden kan vara säkert och sunt i ett osäkert och sjukt världssamfund. Att nationalism är en självmordsideologi.

Om vi löste problemet med den politiska makten i ett svep – en global och total nedrustning, internationella domstolar som erkänts av alla länder och en global ordningsstyrka som garanterar alla staters säkerhet – skulle

vi också kunna lösa de övriga problemen med betydligt färre eller inga ­offer alls. Alla nationer skulle leva i fred, men ändå lägger vi varje dag nästan fem miljarder dollar på att försvara oss mot varandra. Det är det största slöseriet i världen. Och då har vi inte tagit hänsyn till allt mänskligt lidande i samband med krig.” Är det inte naivt att tro att vi kan avskaffa ländernas nationella försvar så som världen ser ut? ”Du har rätt, det låter naivt. Men att kalla något naivt eller orealistiskt är inget motargument. Allmän nedrustning skulle frigöra massor av resurser för att lösa de globala problemen, vilket även gynnar rättvisan. Är det mer rättvist att det är parternas fysiska eller ekonomiska styrka som fäller avgörandet än att tvisten avgörs i domstol?”

Har du själv kunnat bevara din tro på framtiden? ”Jag tror inte på framtiden. Den är för osäker för att jag ska kunna tro på den.

Istället försöker jag påverka den.”

Vinn 45 ­m iljoner kronor Syftet med Global Challenges Prize 2017 är att ta fram en ny modell för globalt samarbete för att hantera globala risker.

Vinstsumman är fem miljoner dollar, ­vilket motsvarar 45 miljoner kronor.

Deadline för bidrag är 30 september 2017 och därefter kommer en utvald panel att gå igenom alla bidrag. En eller flera pristagare presenteras i april 2018. Sedan kommer fonden att arbeta för att förslagen ska påverka verkligheten.

László Szombatfalvy vill ändra sättet som världen styrs på - en idé som är lika gränsöverskridande som den är ambitiös.

2017 #01

25

share

2017#01 26 share

I det lilla gruvsamhället Coober Pedy i södra Australien har klimatförändringarna skapat extrema ­väderförhållanden. Det har tvingat en stor del av befolkningen till att bo där de arbetar – under jorden.

Här har de inrättat sig som människor brukar göra, med lägenheter, barer och en kyrka. På andra platser i världen arbetar arkitektfirmor med att utnyttja utrymmet under jorden till bostäder i stor skala.

A V M E T T E

Framtidens bostad

ut, upp och ner

Foto: Gettyimages/Marc Dozier

Flytta

N E X M A N D

2017#01 28 share

Un der j orden o c h ner p å h a vet s b ot ten

K

Underjordiska lägenheter och städer under havets yta.

Skyskrapor med köksträdgårdar och husdjur på 30:e våningen.

Det är inte science fiction utan verklighet om ett fåtal år.

Om 15 år kommer 8,5 miljarder människor att slåss om jordens boyta, och det blir de stadsplanerare, arkitekter och ingenjörer som har de smartaste lösningarna som räddar oss.

an nästan nio miljarder människor bo bra och bekvämt tillsammans? Det låter onekligen trångt men det är ett scenario som vi kan räkna med att se inom en snar framtid.

Mänskligheten har blivit bättre på att överleva och den genomsnittliga livslängden ökar i hela världen.

Men paradoxalt nog leder det till stora svårigheter, för var ska vi alla bo i framtiden? Och ännu viktigare – hur?

Japanerna hanterar samhälls- och utrymmesproblem på ett pragmatiskt sätt. Efter nederlaget i andra världskriget har de lyckats återuppbygga landet, och idag talar de om begreppet abenomics som hänvisar till premiärminister Shinzo Abes bombastiska tillväxtparoller.

Men ekonomisk framgång innebär också en växande och allt mer krävande medelklass, och människor slåss bokstavligt talat om utrymmet i Tokyo. Det finns inte tillräckligt med kvadratmeter till alla de människor som lever i staden för att hålla hjulen rullande.

Människovänliga mikrobostäder

Begreppet microliving har vid det här laget utvecklats till en världsomspännande trend.

En nödvändighet för homo sapiens som tvingas bo ovanpå varandra. Idag har de mänskliga värdena blivit allt viktigare, även i Japan.

Det handlar om att göra en dygd av det nödvändiga och att utveckla en ny form av living.

New York och London är föregångsstäder, eftersom kvadratmeterpriserna är så skyhöga att till och med människor med stabila inkomster får nöja sig med mycket små lägenheter.

Många fastighetsbolag satsar på microliving och funderar ut mycket små planlösningar med utfällbara sängar och bord, cykelupphängning och inbyggda skjutdörrar.

I Hongkong kostar en lägenhet på 20 kvadratmeter motsvarande 70 miljoner kronor och här tjänar folk pengar på att hyra ut förvaringsplats med hjälp av smartphoneappar, skriver Financial Times. Det går till och med att hyra resväskor eftersom de inte får plats i bostaden.

Den japanska ingenjörsfirman Shimizu har en lösning på en av mänsklighetens största utmaningar: stigande vattennivåer längs kusterna. Ocean Spiral är en stad under havsytan där 5 000 människor kan leva hållbart – och med massor av plats.

25 Bulgarien 52 Danmark

Foto: Scanpix/AFP/Yoshikatzu Tsuno

Den genomsnittliga boytan i m2 per invånare

39 Finland 43 Tyskland 31 Ungern 27 Lettland

L ö s n i n g e n p å a ku t p l a t s b r i st

Bostäder på tio kvadratmeter

68

Tokyo Luxemburg

Mänskligheten föredrar

41

samvaro med massorna

Det finns ett enormt behov av nya idéer och kreativitet på det här området. FN:s befolkningsprognoser uppskattar att det kommer att finnas omkring tio miljarder människor år 2050. Nu är vi 7,3 miljarder. Den största tillväxten kommer att ske i Asien och Afrika.

Men kan de kommande generationerna inte bara bosätta sig på de mongoliska slätterna eller på den afrikanska savannen där det finns öppna vidder? Det måste väl vara de nya prärierna som nybyggarna kan kasta sig över?

Foto: Gettyimages/UniversalImagesGroup

Så mycket plats har vi

Nederländerna 15 Rumänien 45 Sverige KÄLLA Eurostat

Illustration: Shimizu

Ett begrepp som ”social hållbarhet” är lika viktigt som miljöhänsyn när nya bostäder och stadsdelar planeras.

Amerikanske Michael Goodsite är professor och prodekanus för forskning på den tekniska fakulteten vid Syddansk Universitet. Han är utbildad byggnadsingenjör och har en doktorsexamen i ­klimat- och atmosfärkemi.

Michael Goodsites utgångspunkt – såväl i undervisningen av kommande ingenjörer som i forskningen på universitetet – är utvecklingen av människovänliga städer.

Han är en av många förespråkare för flervåningshus konstruerade som vertikala byar, där gemenskap och grönområden följer med upp till 16:e våningen. Husdjur och köksträdgårdar som placeras högt uppe i skyskraporna är en del av ­visionen. ”Höghus får inte bara vara bostäder och arbetsrum. De ska vara levande ekosystem eftersom det alltid påminner oss om att oavsett hur många människor vi blir behöver vi leva i och främja naturen. Det medför att vi inte bara bygger teknologiska megastäder, utan städer som i så stor utsträckning som möjligt består av många små ekosystem”, säger Michael Goodsite som har deltagit i flera internationella initiativ för att göra framtidens överbefolkade metropoler mer beboeliga. Bland annat har han tidigare varit vice ordförande i Cost Actions, ett europeiskt nätverk som arbetar för att bygga människovänliga städer i en värld full av datorer.

Michael Goodsite betonar att även om internet idag har gjort det möjligt för oss att arbeta hemifrån, och globaliseringen innebär att svenskar och kineser kan vara kollegor utan att någonsin träffas, behöver vi fortfarande daglig närkontakt med andra människor. ”En framtida lägenhet i staden blir workable och livable när vi bor och arbetar på samma plats.

Då sparar du bland annat resurser på transport”, konstaterar han, men tillägger att människor bli ensamma och improduktiva om de sitter i var sitt bås. Därför behöver vi lösningar på hur gemenskapen kring kulturella upplevelser och naturen integreras i bostadsfastigheterna.

58 Norge

Metropolen Tokyo i Japan är med sina 37 miljoner invånare en av världens mest tätbebyggda storstäder. Grunden för denna enorma befolkningstillväxt lades under perioden efter andra världskriget och redan på 1970-talet var platsbristen akut. Nakagin Capsule Tower uppfördes 1972 som en revolutionerande form av microliving. På den tiden blev den grova betong-arkitekturen världskänd som japansk metabolism.

Bostadsmodulerna är bara tio kvadratmeter och rymmer alla funktioner, även en mycket liten toalett. Kapslarna fabriksmonteras och hissas upp en i taget och klickas fast på betongkärnan. Idag har Nakagin Capsule Tower delvis övergivits men några av minilägenheterna hyrs ut till turister via Airbnb.

2017#01 29 share

Foto: Gettyimages/Andrew Watson

Foto: Gettyimages/Mark Kolbe

I den australiska gruvstaden Coober Pedy har invånarna fått ta konsekvenserna av glödande hetta och stormar.

Allt äger rum under jorden, till och med biljardturneringen.

Svaret är nej. Mänsklighetens främsta kvalitet – och kanske också största problem – är vårt behov av att vara tillsammans. Det slutar alltid med att vi samlas i städerna, eftersom det är här de största innovationerna görs. Det är här det finns jobb.

Det är här människor skapar sig en identitet genom att spegla sig i andra. Många andra.

Som den israeliske historikern och bästsäljarförfattaren Yuval Noah Harari beskriver i sin senaste bok ”Homo Deus. A Brief History of Tomorrow”, har vår hjärna inte förändrats på hundratusentals år. Men vi har blivit oerhört bra på att fungera i och dra nytta av gemenskapen bland tusentals och åter tusentals människor, och vi föredrar samvaron med massorna. ”Mänskligheten dominerar planeten helt och hållet – inte för att vi är klokare eller mer fingerfärdiga än en schimpans (...), utan för att vi är flexibla och kan samarbeta i stora flockar”, skriver han.

Det är anledningen till att vi – och inte schimpanserna – bygger skyskrapor som slingrar sig en kilometer upp i luften.

Schimpanserna tycker inte om att vara i närheten av andra än sin schimpansfamilj och sina närmaste vänner. Människan färdas naturligt bland tusentals främmande individer.

Förorening och platsbrist?

Gräv ner dig i jorden

En sak är de innovativa bostäder som planeras

och byggs, men en annan är hur mycket bygget förorenar.

Vårt behov av nya bostäder i städerna har utlöst en klimatkatastrof. Till exempel står produktionen och användningen av betong för en enormt stor del av de totala koldioxidutsläppen globalt sett.

Samtliga experter som Share har talat med – arkitekter, stadsplanerare och ingenjörer – är tydliga med att hållbarhet inte bara är en bra idé utan en förutsättning för att vi ska kunna bo kvar på ­jorden ännu ett litet tag.

I slutändan kan vi vara tvungna att vidta åtgärder som många av oss idag uppfattar som drastiska. Exempelvis att bygga nedåt istället för uppåt.

Michael Goodsite är helt övertygad om att bostäder under markytan blir en av lösningarna på platsbrist och föroreningar. ”Jag anser att vi bättre kan utnyttja underjordiska rum som vi redan har grävt ut, till exempel gruvor, källare, järnvägar och så vidare. Om människor kan kolonisera andra planeter kan vi väl också skapa bebyggelse under jorden”, säger han.

Michael Goodsite är medveten om att människor behöver ljus, frisk luft och utrymme, men han anser att dessa behov enkelt kan uppfyllas. Dessutom kommer själva utgrävningarna att utlösa energi, och sist men inte minst så är vi skyddade mot många naturkatastrofer under jorden.

Just naturens destruktiva krafter är vad den lilla

share 30 2017#01

Mich ae l G o o dsite , profe ssor

Illustrationer: Bunker Arquitectura

australiska byn Coober Pedy norr om Adelaide försöker skydda sig mot.

Enligt Michael Goodsite bevisar detta exempel att en adress under jorden kan vara en fördel och till och med bli trevlig.

Stadsborna har slitit i opalgruvorna i många generationer, men på grund den våldsamma hettan under stora delar av året har 80 procent av invånarna nu flyttat ner i de svala klippgrottorna.

Här pågår livet precis på samma sätt som det skulle ha gjort ovan jord. Ett helt kyrkorum har till och med huggits ut med plats för stora gudstjänster.

Ett annat exempel är den överbefolkade storstaden Mexico City. Här har en arkitektfirma enligt BBC lanserat tanken om ”jordskrapan”, ett flervåningshus för 5 000 människor som likt en upp- och nedvänd pyramid tränger 300 meter ner i jorden. Ljuset kommer från en glaskonstruktion vid markytan och så kallad fiberoptik på de nedre våningarna.

share

Om människor kan kolonisera andra planeter kan vi väl också skapa bebyggelse under jorden.

Framtidens prärie på havets botten

31 2017#01

I Mexico City kämpar människor desperat om utrymmet, framför allt i centrum där man värnar om de historiska byggnaderna.

Det har legat till grund för det fantastiska förslaget med en 65vånings ”jordskrapa” under stadens centrala torg. Fastigheten är pyramidformad och spetsen pekar förstås nedåt.

Mänsklighetens kvicktänkthet och förmåga att finna nya lösningar visar sig på det sätt vi bor och inrättar oss. Det sker i liten skala som i Coober Pedy och i stor skala i ett förslag från den japanska ingenjörsfirman Shimizu som planerar att bygga en stad för flera tusen människor under havsytan.

Shimizus specialister har ritat en undervattensstad för att lösa problemet med stigande vattennivåer längs kuster världen över. Staden heter Ocean Spiral och har konstruerats som en stor korkskruv 75 våningar ned i vattnet. Överst finns en rymdskeppsliknande kupol med lägenheter, kontor, butiker och teater, och tanken är att hela konstruktionen ska vara självförsörjande på energi och livsmedel.

Bostadsdelen i den övre globen kommer givetvis att vara vattentät och säkrad mot naturkatastrofer som jordbävningar, något som är ett stort problem i Japan.

Företagets tekniker har dessutom i samarbete med universitetet i Tokyo kommit på en snillrik energilösning: iskallt vatten pumpas upp från havets botten och när kylan möter den varma ytan skapas termisk energi. Samtidigt görs havsvattnet drickbart och det kommer att finnas stora bassänger för odling av fisk och växter.

En av de största utmaningarna är dock själva byggmaterialet som inte får vara betong, men det har man också funnit en lösning på: japanerna håller på att konstruera gigantiska 3D-skrivare som kan hantera uppgiften. Om det lyckas beräknar Shimizu Corporation att undervattensstaden kan byggas för omkring 230 miljarder kronor.

Platsbrist och föroreningar har skapat ett nytt byggbegrepp – det vertikala landskapet – som ska ersätta sterila skyskrapor och tillföra storstäderna syre.

Nanjing i östra Kina har ”bara” knappt åtta miljoner invånare. Med kinesiska mått är det en mellanstor landsortstad, men eftersom den ligger vid Chang Jiang-floden och har betraktats som en av de viktigaste ekonomiska motorerna i årtusenden är staden samtidigt hårt förorenad – och präglas av betongtorn.

Den italienske arkitekten Stefano Boeri kommer själv från industristaden Milano och han har planer på att plantera stora skogar mitt i Nanjings mest klaustrofobiska kvarter. Var i all världen finns det plats för det? Svaret finns hundra meter upp i luften.

Boeri Studios skogar är lodräta. Tusentals träd och hängande växter ska täcka fasaden på bostads- och företagstorn. Förutom att se vackra ut kommer de vertikala parkerna också att fylla en viktig funktion, nämligen att filtrera den smogfyllda luften och omvandla den till syre.

Stefano Boeris projekt är inte en hippies oförlösta dröm om urban farming. Han är en av många stadsplanerare som ser vertikala skogar

Illustration: Stefano Boeri Architetti

2017#01 32 share

Lo d rä ta s ko g a r i mi l j o n stä de r na som metropolernas lungor. En nödvändig och vacker organdonation.

Gröna skyskrapor världen över

I Milano finns redan flera bostadstorn där vegetationen har hissats upp lodrätt och ger nytt liv åt invånarna på 100 meters höjd. Den kliniska skyskrapans design förenas med gröna miljöer som förutom att ge invånarna ökad livskvalitet även renar atmosfären från koldioxid.

Gröna skyskrapor är en internationell trend. Det handlar om att såväl byar som sociala gemenskaper och trädgårdar måste sträcka sig uppåt på höjden istället för att utnyttja horisontella ytor.

Danska och svenska C.F. Møller har ritat ett 24-våningars bostadstorn i Antwerpens Nieuw Zuid-område vid floden Schelde, som verkligen utmanar det traditionella höghuskonceptet.

Tornet har formen av en stående by där invånarna inte är isolerade var för sig, utan har gemensamma faciliteter, vinterträdgårdar och landskapsarkitektur – på höjden.

På tidningens framsida och på denna datorskapade bild är vi i Nanjing, en av Kinas mest förorenade storstäder. Här måste nya byggprinciper tas i bruk så att invånarna kan andas i framtiden. Det finns bland annat planer på en grön skyskrapa som ska försköna och rena stadskärnan.

Foto: Stefano Boeri Architetti

Gröna fingrar

De flygande trädgårdsmästarna Milano

Den italienske arkitekten Stefano Boeri har specialiserat sig på skyhöga skogar. Han formger höghus överbevuxna med växter och träd. I hans hemstad Milano är flera projekt redan klara och även om träd och buskar fortfarande håller på att växa sig stora, går det att föreställa sig hur skogen kan utvecklas. Bosco Verticale, den lodräta skogen, sköts av några så kallade flygande trädgårdsmästare. Det är professionella klättrare och botaniker som, fästa vid skyskrapans tak med 300 meter långa rep, klättrar från balkong till balkong för att trimma och beskära växtligheten.

En prisbelönad kortfilm har producerats om de modiga trädgårdsmästarna.

2017#01 33

share

Redan nu är microliving ett livsvillkor för många av jordens invånare och kommer bli det i ännu högre grad under de kommande 15 åren. Det vet Ikea allt om.

Det handlar om att skapa en tillvaro på mycket begränsad plats och att inreda minibostäder som lever upp till krav som: Hur pressar vi in ett kök i ett rum på tio kvadratmeter? Var ska vi sova när golvet är upptaget av matbord och stolar? Det är inte bara ekonomiskt trängda familjer som måste bo mindre. Medelklassen i världens storstäder upplever att kvadratmetrarna så gott som försvinner under fötterna på dem.

När Ikeas varuhuskataloger kommer ut i upplagor av bibliska volymer är lösningen på problemet klar – varje år. 80 procent av kunderna bor redan i storstäder och den siffran kommer att öka. Samtidigt kommer fler att behöva bo på mindre yta. Ikea har stor erfarenhet av den asiatiska marknaden där konsumenterna har levt i mikrolägenheter i flera decennier.

Inför varje säsongskollektion görs noggrann – och mycket jordnära – research. Ikeas designteam åker helt enkelt hem till människor i städer som Tokyo, Köpenhamn och Mexico City. ”Vi gör research och samlar in konkreta kunskaper om livet i hemmet. Det händer mycket i världen just nu eftersom vi befinner oss mitt uppe i urbaniseringen. 80 procent av Ikeas kunder bor i städer”, säger svenska Viveca Olsson, creative leader för Ikea Range & Design i London. ”Framtiden är urban och större delen av städernas invånare kommer att bo i små lägenheter.”

Viveca Olsson förklarar att Ikeas formgivare bland annat arbetar med trenden ”flytande inred-

Containerhus till studenter är en idé som snart kommer att spridas globalt.

Gamla containrar från exempelvis Mærsk återvinns och placeras på obebyggda tomter i städerna, där de skapar en ny bostadskultur för de tiotusentals studenter som saknar tak över huvudet - microliving och återvinning i ett.

Dessa studentbostäder har ritats av Bjarke Ingels Group och kallas Urban Riggers.

ning”. Det innebär att varje rum inte längre har kvar sin traditionella funktion – ett kök kan bli ett sovrum, sovrummet kan bli matrum och så vidare.

På Ikeas webbplats finns bland annat exempel på sex unga människor som bor tillsammans på 40 kvadratmeter. En tickande bomb tänker man, men Ikeas forskare har besökt studenter som ­lever under dessa villkor och visar hur det kan bli möjligt med smarta våningssängar, draperier och stegar. Möbler ska kunna fällas samman, staplas och rullas bort.

Viveca Olsson förklarar att det samtidigt har uppstått en ökad medvetenhet kring hållbarhet hos kunderna, och formgivarna har därför ingen enkel uppgift. De familjer som i tidigare generationer bodde i villor eller större lägenheter har inte fått sämre levnadsstandard – den ska bara pressas ned i mycket mindre rum. ”Vi arbetar exempelvis med profilen conscious downsizer och funderar över vad den innebär för just denna konsument dygnet runt”, berättar Viveca Olsson.

Ikea arbetar efter fyra parametrar: Det ska vara enkelt, hållbart, lägenheterna ska vara flexibla och inte minst ska de små hemmen vara oaser som utgör en motvikt mot det hektiska storstadslivet. Den ansvarsfulla och medvetna människan placerad i en liten låda. Det är alltså detta som är framtidens livsstil.

Foto: Urban Rigger

2017#01 34 share

Ett helt liv p å minimal y ta

Foto: Gettyimages/Nigel Waldron

Operahuset vid Oslofjorden kombinerar det finkulturella med det folkliga, en viktig förutsättning för livskvaliteten i kvarteret. Alla förbipasserande kan ta plats på byggnadens tak och njuta av utsikten över vattnet. ­Operahuset har ­ritats av Snøhetta.

N o rd e n s h a m n k va r te r fö r va n d l a s Invånarantalet i de nordiska huvudstäderna ökar och ny mark måste brytas för människors vardagsliv.

Gamla hamnområden förvandlas därför från industri till moderna bostadskvarter, och helt nya värden växer fram.

En stad med hav, sund, vik, fjord, insjö eller flod har alltid haft en särskild status i ­människans medvetande. Från då de första homo sapiens sköt ut sina urholkade trädstammar från den euroasiatiska kontinenten och genom ett mirakel steg i land på Nya Guinea, fram till idag då invånarna i världens metropoler njuter av ­soliga dagar med benen dinglande ut över hamnkajen.

De nordiska huvudstäderna Oslo, Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn skulle inte ha varit desamma utan närheten till havet. Sjöfart, framgång och frihet är ord som hör samman ­historiskt.

Idag hör även identitet hit. Som Kjetil Trædal Thorsen, grundare av den internationellt kända norska arkitekt- och designfirman Snøhetta, säger: ”Oslofjorden är en insjö med land på alla sidor och invånarnas identitet består i att se fartygen från sina lägenheter och hus – att betrakta dem på väg ut i världen.”

Hans poäng är att människor som har utsikt över havet och fartygen känner sig förenade med resten av världen som en del av en enda stor organism. Det ger en känsla av samhörighet i ett globaliserat och fragmenterat informationssamhälle. Zen år 2017.

2017#01 35 share

Foto: Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek/Arbeiderbladet

Förr var de nordiska hamnarna arbetsplatser med tung industri och sjöfart till och från hela världen.

Här lastas bilar i Oslo hamn våren 1957.

År 1887 var meditationskraften inte lika hög när man färdades längs hamnen i Oslo och andra storstäder. Industrialiseringen var i full gång och hamnlivet för det arbetande folket var en hård kamp om överlevnad.

Tillbaka till arkitekt- och designfirman Snøhetta som just nu arbetar på 50 projekt världen över – från New York till Saudiarabien.

Vid Oslofjorden ligger Operahuset som är ett av firmans främsta verk. Varför är det intressant för de människor som flyttar till området? För att den prisbelönade byggnaden är mer än ett kulturellt varumärke – den är ett exempel på den nya byggtrenden social patchwork som framför allt svenska och finska stadsplanerare talar varmt om.

Alla kan gå på Operahuset tak och därmed avdramatisera det högtidliga.

Den avgörande tesen för nutidens stadsplanerare är att framtidens hamnkvarter i högre grad måste blandas befolkningsmässigt så att områdena inte blir elitära och kalla. ”Här ska alla människor – lärare såväl som ­affärsfolk – kunna bo och ha sitt vardagsliv. Vi ­arbetar mycket med att bryta de mönster och gränser mellan människor som har byggts upp under åren”, säger Kjetil Trædal Thorsen.

Alle man på taket – av den norska operan

De ekonomiska framgångarna fortplantade sig – varor som olja, spannmål och fisk transporterades till andra delar av världen – på människornas bekostnad. Vissa blev rika av de nya handelsmöjligheterna medan andra fick ännu lägre social status. Och det syntes tydligt i hamnområden med fjordar som i Oslo och Helsingfors, där det fanns rikemansvillor på den ena sidan av vattnet och arbetarbostäder på den andra.

Flytande stadsdelar i Oslofjorden

Illustration: Sweco

Norges kuster riskerar att översvämmas när vattennivåerna stiger de kommande åren. Därför behövs det idéer som kan förändra vårt sätt att bo.

Rådgivningsföretaget Swecos masterplan har ett av de mer storslagna förslagen: före 2070 ska 180 000 invånare leva på fyra öar i Oslofjorden.

Projektet hämtar sin inspiration från byggprojekt på oljeplattformar och kryssningsfartyg.

Det finns storslagna planer för framtidens invånare vid Oslofjorden. Eller rättare sagt i fjorden.

Flera ledande ingenjörsfirmor har lagt fram planer om att uppföra flytande bostadsöar mitt i insjön.

Idéerna har tagit form till följd av befolkningstillväxten och den därav följande platsbristen, men även på grund av ännu ett klimatproblem

share 36 2017#01

Foto: Scanpix/Kontraframe

share

Vi arbetar mycket med att bryta de mönster och gränser som finns mellan människor och som har byggts upp under åren.

Foto: Peter Sørensen

Kjetil Trædal Thorsen, arkitekt

Köpenhamns våldsamma växtvärk

De två cementsilorna i Köpenhamns Nordhavn har fått en utbyggnad på sju våningar som ”svävar” på 24 meters höjd och rymmer byggnadens kontor. Här har ett modernt kontorsföretag flyttat in i en gammal industribyggnad.

Zen i Stockholm

I Stockholms hamn är området Norra Djurgårdsstaden ett av de mest spännande exemplen på stadsutvecklingsbegreppet mixed use – att köra

2017#01

Om Köpenhamn var en växande tonåring skulle han eller hon varje natt vakna med värkande lemmar. De senaste åren har tillströmningen av människor ökat så markant att man talar om den största ”folkvandringen” sedan industrialiseringen. På bara några år har invånarantalet ökat med 50 000. Fram till 2025 måste det finnas plats för ytterligare 100 000 nya köpenhamnare – och 2,5 miljoner kvadratmeter bostäder.

Nordhavn är ett av de områden som ska ge plats åt 40 000 invånare och lika många affärs-­ lokaler. Saneringsprojektet är Skandinaviens största och har en skyhög ambitionsnivå, både när det gäller miljön och stadsutvecklingen. Det går så fort just nu att pendlarna från förorterna kan se utvecklingen dag för dag från tåget.

I Nordhavn finns även Danmarks dyraste lägenhet på toppen av en ombyggd silo, känd som The Silo. 388 kvadratmeter rå industrial feeling med fyra balkonger och en takhöjd som för tankarna till en katedral. 41 miljoner kronor kostar denna prestigefyllda lägenhet just nu. Själva fastigheten har en bemannad lobby, eget gym och utsikt över havet från flera håll. Det är med andra ord Nordens svar på en New York-fastighet för de välbeställda.

The Silo är dock inte typisk för Nordhavnsprojektet – tanken är ju att det ska bo helt vanliga människor här. Därför har utvecklingsbolaget By og Havn löpande arbetat för att många hyreslokaler på bottenvåningarna ska förbehållas butiker, kaféer och liknande. Exempelvis är många livsmedelsbutiker, specialbutiker och kaféer på väg till Århusgadekvarteret.

37

som kommer att prägla hur vi bor vid havet under hundratals år framöver – vattennivåerna stiger överallt och hela stadsdelar och landområden kan stå under vatten om bara 50 år.

Rådgivningsföretaget Sweco har presenterat masterplanen ”Staden i fjorden”. Den har inspirerats av Silicon Valley-företaget Seasteading som arbetar med principer från oljeplattformar och kryssningsfartyg när de utvecklar flytande städer.

Swecos förslag handlar om att erbjuda plats till 180 000 invånare på fyra öar i Oslofjorden före 2070. Transporten på öarna skulle ske i förarlösa högbanetåg, och öborna skulle fraktas via en tunnelbana under vattnet till fastlandet.

De norska miljömyndigheterna konstaterar precis som FN att vattennivåerna vid kusterna kan stiga upp till en meter före millennieskiftet, och flytande städer istället för hamnstäder kan mycket väl bli en realitet.

share 38 2017#01

Tölöviken delar den finska huvudstaden mitt itu. Förr i tiden åkte borgerskapet på utflykt längs den leriga sjöbrädden. Idag dras området med industrialiseringens föroreningar, men nu ska nya stadsdelar, broar och miljöinitiativ ge Helsingfors centrum en vackrare framtid.

butiksliv, bostäder, kulturinstitutioner och minnen från den gamla hamnen i en stor mixer.

När denna ”stadssmoothie” har mixats väl ska det helst uppstå ett helt nytt sätt att leva på, nära varandra. Då kan Stockholm växa med gott samvete.

Norra Djurgårdsstaden har utnämnts till ­miljöprofilområde, där man löpande arbetar med 20 olika forskningsprojekt som ska främja hållbarhet och gärna nollställa konsumtionen av fossila bränslen före 2030.

Den danska arkitektfirman C.F. Møller har kontor i Stockholm och står för uppförandet av Zenhusen i Norra Djurgårdsstaden. De 18 husen ligger i brytpunkten mellan före detta industrikvarter, ett naturreservat och Husarviken.

Stor vikt har lagts vid att använda kvalitetsmaterial med längre hållbarhet än betong, som till exempel tegel, och på husens tak kommer en matta av vild skärgårdsvegetation att anläggas.

Det levande taket av kaprifoler och andra örter samlar upp regnvatten och omvandlar koldioxid.

Zenhusen har också ett tidigare gasverk som granne. I andra hamnstäder, bland annat Köpenhamn, har sådana gamla industribyggnader byggts om till dyra lägenhetskomplex, men svenskarna har istället valt att låta det förfallna gasverket bli en kulturinstitution.

Det är ännu ett exempel på mixed use-prin­ cipen i Stockholm. Om de nya kvarteren ska vara mer än bara förvaring för dem som har råd, är det absolut nödvändigt att alla har lust att ­vistas i området, att man kan handla och gå på teater där.

Räddningsplanen för viken i Helsingfors

Illustration: Cobe Foto: SLS arkiv/Gustav Sandberg

Helsingfors hamnområde är ett exempel på de paradoxer som uppstod i industrialiseringens kölvatten: välstånd, social ojämlikhet och förödande miljöpåverkan. Staden har haft svårt att finna de lösningar som ska skapa större gemenskapskänsla och identitet runt viken.

Finländarna har byggt upp Helsingfors från fiskeby till storstad under många århundraden, bland annat för att hålla såväl svenskar som ­ryssar på armlängds avstånd.

Helsingfors delas av Tölöviken som under 1800-talet trafikerades av fartyg från hela världen.

Staden fick en enorm materiell skjuts tack vare handelsrutterna till hela världen, men det medförde även annat – föroreningar i vattnet.

På foton från den tiden ser invånarna alltid ut att frysa, antingen det handlar om promenerande fruar med spetsparaplyer eller småvuxna, slitna hamnarbetare. Det är en kall plats.

I övrigt hade dessa människor ingenting gemensamt. De välbeställda borgarna bodde i praktfulla villor på den ena sidan av viken, och arbetarna gömdes i smutsiga hyreskaserner långt därifrån.

Idag har de sociala gränserna mer eller mindre försvunnit. Nu ska man bygga broar – även mentala – och viken ska saneras.

Finska Lundén Architecture och danska Cobe samarbetar kring den stora räddningsplanen för Tölöviken. Det är en plan som kom sent jämfört med andra nordiska hamnstäder – stadens kommunalfullmäktige har i decennier bråkat om vilken design som ska återuppliva den smutsiga viken. Det är hög tid, för området riskerar att bli ett utdött träsk.

Idag präglas omårdet kring viken av finkultur och det saknas liv här dagtid, anser arkitekterna, som bland annat vill skapa ökad samhörighet med träbroar som bokstavligt talat ska binda samman den finska huvudstaden.

Nordea Insights KU N D E R , E X P E RT E R , E R B J U DA N D E N O C H TJÄ N ST E R

P E TE R

S TE N S T R Ö M:

Vår plast bidrar till en bättre värld ↳

PA G E

4 0

K U N S K A P SR ES A

­S K A T T E N Y H E TE R

N Y T T O C H E X K L U SI V T

Oljan som berör och ­­u pprör

Nya regler: vår jurist reder ut

Stipendier, cashmere & upplevelser

Nordeas team för hållbara finanser reste till Indonesien för att lära sig mer om den problemfyllda palmolje-­industrin.

Private Bankings jurist kommenterar det nya ­förslaget kring fastigheter paketerade i bolag.

Utvalda erbjudanden och nya investeringsalternativ till dig som är kund i Private Banking.

2017#01 40 share

Porträttet

Med bionedbrytbara lösningar för framtiden som affärsidé

” Vi bidrar till en humanare värld” Familjeföretaget var sålt och inga erbjudanden kändes attraktiva. Då träffade Peter Stenström en man som ville rädda världen. Nu är han vd för ett företag vars innovation spås kunna ersätta 80 procent av all fossil volymplast i världen.

TEXT

PET R A

O L A N D E R

/

F O T O

K E N N E T

R U O N A

Peter Stenströms telefon ringer hela ­tiden. En kund vill beställa fler avfalls­ påsar. ­”Absolut.” Någon undrar om företaget kan tillverka krympfilm av komposterbart material. ”Det kan vi, GAIA:s komposterbara krympfilm testas just nu. Vi har fått en förfrågan från en internationell läskedrycks­ tillverkare.”

Peter Stenström, 46 år, har fullt upp och driver ett företag som förra året gick med förlust, men som i år spås omsätta 50 miljoner och nästa år nå 100 miljoner i omsättning. ”Det är mycket nu men jag gör detta för att det är roligt”, säger han.

Peter tog redan som 26-åring över fa­ miljeföretaget ElektroDynamo och un­ der elva år byggde han upp det till en omfattande verksamhet. Då blev han kontaktad av två stora företag som ville förvärva ElektroDynamo. ”Det blev budgivning och jag tyckte inte att jag kunde tacka nej till affären.

Jag blev tvungen att vara kvar i några år efter det och det blev mer och mer förvaltning, vilket inte passade mig.”

Peter slutade och blev en fri fågel, men hade svårt att hitta erbjudanden som lockade. ”Jag letade efter något annat företag att engagera mig i, att vara anställd var

share 41

Peter Stenström med Åke Rosén, GAIAs grundare.

jag är bäst på och tvärtom”, säger Åke Rosén, som har fyr­ tio års ­erfarenhet av biomaterial och drivs av en dröm om det fullt komposter­ bara och ­förnybara biomaterialet. ”Vi vill förbättra världen och visionen är en framtid helt utan fossila ­råvaror”, säger Åke.

Han grundade GAIA redan 2011 men när Peter köpte in sig i företaget 2015 började de tillsammans skissa på en fabrik i Helsingborg och receptu­ rerna till företagets unika biomaterial Biodolomer.

Biodolomer består främst av förny­ bara råvaror. Det är ett mineralfyllt biomaterial som är komposterbart och

Peter Stenström på säckar fyllda av GAIAs biomaterial Biodolomer i granulatform.

bionedbrytbart och även kan omvand­ las till förnybar energi. Användnings­ områdena är filmer till avfalls­påsar, bärkassar, engångsförkläden och mycket mer. ”Vi kan byta ut 80 procent av all fossil­baserad volymplast i världen mot detta”, ­säger Peter.

Människan konsumerar nära 1 000

2017#01

inget alternativ. Hur verksamheten ska drivas vill jag bestämma själv och jag trivs med friheten som egenföre­tagare.

Det fanns företag i samma bransch att köpa, men målet var att hitta nå­ got nytt och spännande. Jag ringde min kontaktperson på Nordea många gånger och flyttade många aktier un­ der den tiden”, säger han och ler.

Via gemensamma bekanta träffade han Åke Rosén, grundare till ett företag som specialiserat sig på nedbrytbara bio­material. ”Jag hade fått ­förslag om att köpa eller bli delägare i många olika före­ tag men det kändes inte riktigt rätt förrän jag ­träffade GAIA och Åke. ­Egentligen är jag en byggare. Jag vill bygga ­företag och se dem växa. Och Åke är en igångsättare och idéspruta”, säger Peter. ”Vi kompletterar varandra väldigt bra. Det som Peter gör, är inte vad

2017#01 42 share

Porträttet

­ iljarder plastpåsar varje år och många m av påsarna hamnar i hav och mark. ”Enligt Världsnaturfonden är det mer plast än fisk i haven år 2050 om inget görs. Man hittar mängder av plaster i magarna på valar och fiskar överallt. Jag har blivit medveten om miljön på ett helt annat sätt genom det här jobbet”, säger Peter.

Biomaterial är en del av lösningen, anser han. ”Dels är det bra för miljön, dels gör det en enorm samhällsnytta. GAIA ­skapar a­ rbetstillfällen – och jag får vara med och bygga något från grunden.”

GAIA:s granulat Biodolomer görs av

vegetabiliska oljor, sockerrör, nedbryt­ bar polyester och kalk. Oljan produceras i skånska Dalby, kalken i Skandinavien.

Ambitionen är att gå över till svenska sockerbetor som odlas lokalt och som kan ersätta importerade råvaror.

Fabriken stod klar 2016 och gan­ ska snabbt fick GAIA en beställning av ­Region Skåne på fossilfria förklä­ den för sjukvården – en beställning på cirka 6,5 miljoner förkläden om året. GAIA:s komposterbara och bio­ nedbrytbara bärkassar föll också ett antal ICA-butiker för. Men företagets supersmarta bio-­baserade och kom­ posterbara påsar för hantering av

Namn: Peter Stenström, 46.

Bor: I Helsingborg.

Familj: Frun Katarina och tre barn, 18, 16 och 7 år.

Intressen: Familjen och fotboll.

Bakgrund: 4-årig teknisk linje maskinteknik, högskoleingenjör mekatronik.

Bank: Nordea Private Banking Öresund.

­ rganiskt hushållsavfall gick det trö­ o gare med – trots att de kan knytas ihop enkelt, vilket stoppar lukt och flu­ gor, och inte heller går sönder av fukt som pappåsar gör. ”De motverkar även bakteriebildning på ett helt överlägset sätt. I Sverige har genombrottet tagit längre tid så vi in­ såg att vi måste lyfta blicken och satsa på andra länder.”

Förvisso bygger nu renhållningsbo­ laget i nordvästra Skåne, NSR, om sin förbehandling för att kunna använda GAIA:s påsar. Men responsen från ut­ landet var massiv och omedelbar. Nu säljer före-­taget sitt biologiskt nedbryt­ bara granulat och sina produkter till Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Portugal – och startar snart produk­ tionsanläggningar i Asien och USA. Men 2015, när allt handlade om in­ vesteringar i form av mångmiljonbe­ lopp, tvivlade du aldrig på idén? ”Nej, jag var så säker på produkten.

Jag vet också att det tar tid att starta en verksamhet.”

share

Den nybyggda fabriken i Helsingborg införde nyligen treskift och ska snart fördubbla fabriksutrymmet.

43

Visste du att?

Gaia är Moder jord i grekisk mytologi.

GAIA:s fabrik i Helsingborg ska för­ dubbla fabriksutrymmet det närmaste halvåret och införde nyligen treskift.

Målsättningen för miljön är att kunna följa hela kedjan med hållbar cirkulär ekonomi genom att använda förny­ bara råvaror som kan omvandlas till biogas. ”Det ekonomiska målet är att dubbla omsättningen varje år. Inom några år kan vi omsätta flera hundra miljoner. Det är roligt att företa­ get går bra, men också att vi kan bi­ dra till en humanare värld. Jag tror detta ligger rätt i tiden, att det är vad människor vill ha”, säger Peter ­Stenström.

GAIA Affärsidé: GAIA utvecklar framtidens bionedbrytbara och komposterbara material för företag med miljöfokus.

Omsättning: 50 MSEK senaste året.

Vinst: Positiv.

Antal anställda: 12 för närvarande. Ökande.

Framtidsplaner och expansion: Planen är att fortsätta bredda användningsområdena för biomaterial och att dubbla omsättningen varje år.

2017#01

Peter har jobbat och jobbar fort­ farande en ansenlig mängd. ”Jag jobbar måndag till fredag och även på helgerna. Vi är ju i ett upp­ byggnadsskede. I slutet på 2015 hade vi ingen fabrik alls och det var mycket jobb med att bygga upp den. Det är bara så det är, man måste lägga den tid som krävs för att få allt att fungera.”

Samtidigt gör jobbet som egenföre­ tagare att han är flexibel och på så vis får tid för familjen, fru och tre pojkar i åldrarna 18, 16 och 7 år. Mellan hem­ met och fabriken i Helsingborg är det inga stora avstånd. ”Det är en hel del aktiviteter med barnen kring fotboll men jag styr ju själv min tid och kan finnas där för dem och jobba färdigt senare. Det blir dock inte så himla många stun­ der över till annat. Jag skulle kanske ha tränat också, frågan är bara när. Å andra sidan är jag i gång och rör mig hela dagarna.”

På en marknad där allt fler vill bli fossilfria ser framtiden för GAIA ljus ut. Region Skånes mål är att bli fossil­ fritt år 2020, därav inköpet av förklä­ dena. Och hela världen tycks sträva åt samma mål. ”Det finns endast ett fåtal aktörer på marknaden och vi är unika efter­ som vi kan göra så många olika pro­ dukter. Vi har ett brett sortiment och vi kan också leverera granulat till våra kunder så att de kan ta fram egna miljövänliga produkter.”

Varför ska man ha USA i portföljen?

Ett bolag som Apple är ensamt större än hela svenska börsen.

Mi ch ae l L ivijn

Svaret är ganska enkelt: Portföljen blir mer effektiv! Och effektivitet är något man ska sträva efter i sitt sparande. Vi inom Nordea Asset Allocation gillar att föra fram begreppet riskjusterad avkastning när det handlar om att sätta ihop en effektiv portfölj. Det kan låta som finans-lingo men är egentligen ganska intuitivt; för varje enhet risk man är villig att ta ska avkastningen vara den högsta möjliga.

Hur går det då till? Till att börja med handlar det om att ha olika typer av tillgångar i portföljen, till exempel aktier, obligationer och alternativa till­ gångsslag. Dessa tillgångar har olika förväntad avkastning och risk men de rör sig också olika gentemot varandra.

På finansspråk kallas det diversifiering, i dagligt tal ”lägg inte alla ägg i samma korg”. Framtiden har ju en viss förmåga att överraska, även på marknadssidan.

Bryter vi ned tillgångsslaget aktier så kanske någon blir lite förvånad över det faktum att den svenska marknaden endast utgör drygt en procent av ett globalt aktieindex.

Fo t o: H å ka n F l a n k

2017#01 44 share

Analys

Det är lätt att bli hemmablind och fokusera på den aktiemarknad man känner till. Men dels innebär det att man missar många möjligheter, dels att aktieandelen av portföljen inte är effek­ tiv. Någonstans här börjar ”caset” för amerikanska aktier formeras.

USA utgör drygt 50 procent av ett glo­ balt index. Ett bolag som Apple är en­ samt större än hela svenska börsen, så det är knappast en marknad som går att ignorera. Den förväntade avkastningen för USA är visserligen lägre än för vår hemmamarknad, men det tar inte hän­ syn till den andra sidan av myntet, näm­ ligen risken. Och risken är klart lägre för USA än för vår egen aktiemarknad.

Dels är det storleken på marknaden som ger denna lägre risk via så kallade kor­ relationseffekter, dels är det dollarn via sin status som reservvaluta. I ett nega­ tivt scenario är USA den marknad som på relativ basis kommer att klara sig bäst. Genom att addera USA i aktiean­ delen får man således en bättre riskjus­ terad avkastning, alltså en mer effektiv portfölj. Generellt är (tyvärr) expone­ ringen hos många placerare alldeles för liten när det kommer till USA. Här mis­ sar många en gratis­lunch.

Hur mycket USA ska man då ha i sin aktieexponering? Vår rekommenderade aktieportfölj innehåller 40 procent USA. Kombinerar vi det med 25 pro­ cent Europa, 15 procent nordisk hem­ mamarknad, 15 procent tillväxtmark­ nader och 5 procent Japan får vi dels vår långsiktiga rekommendation till en aktieportfölj, dels en riktigt effektiv aktieexponering. Se därför till att inte glömma bort USA!

Av Michael Livijn Chefsstrateg Nordea Asset Allocation, Sverige

Juridik

share

Oklar framtid för fastighets­ paketeringar Private Bankings affärsjurist Anna Sandén ­belyser skatteförslagen i den nyligen ­presenterade ”Paketeringsutredningen”.

Efter nästan två års utredande har de nya reglerna inom fastig­ hets- och stämpelskatteområdet presenterats. Förslagen innebär i korthet att det blir mindre förmånligt att sälja fastigheter paketerade i bolag. Transaktio­

Avskattning

Stämpelskatt i fler situationer

Utredningen vill skapa skattemässig ­neutralitet mellan försäljningar av aktier i ett bolag som äger fastighet (så kallad paketerad fastighet) och direktförsälj­ ningar. Ett system med avskattning före­ slås slå till när aktier i bolag med pake­ terad fastighet säljs. Vid avskattningen anses fastigheten ha sålts och köpts av det fastighetsägandet bolaget, vilket ut­ löser bolagsskatt på skillnaden mellan fastig­hetens marknadsvärde och dess skattemässiga värde.

Ytterligare förutsättningar behöver före­ligga för att avskattning ska bli ak­ tuellt, nämligen att det fastighetsägande bolaget huvudsakligen innehar fastighe­ ter och att det bestämmande inflytandet över bolaget upphör genom aktieförsälj­ ningen. Avskattning ska inte ske så länge aktierna med fastigheten säljs inom kon­ cernen, utan endast vid externa aktie­ försäljningar.

Stämpelskatt utgår idag när själva fastighe­ ten säljs och inte vid försäljning av pakete­ rad fastighet. Nu föreslås att stämpelskatt ska utgå även vid avskattning. Syftet är att likställa de olika sätten att sälja fastigheter på. Enligt förslaget kommer det även att utgå stämpelskatt vid fastighetsbildningsåt­ gärder, förvärv som idag är skattebefriade.

Anna Sandén Affärsjurist Private Banking

Sänkt stämpelskatt Skattesatsen för bolag sänks från 4,25 till 2 procent, och slopas helt vid koncerninterna transaktioner. Stämpelskatten på 1,5 pro­ cent för privatpersoner ändras inte.

Enklare klassificering Alla fastigheter inom bolagssektorn föreslås bli kapitaltillgångar, vilket kommer att få till följd att den så kallade byggmästarsmit­ tan inom bolagssektorn försvinner.

Utredningen har spekulerat i vilka ­konsekvenser förslagen kommer att få. Det sias om lägre fastighetspriser, minskat byg­ gande, mindre fastighetsbestånd och dess­ utom högre hyror. Förslaget ska nu ut på remiss innan regeringen kan formulera ett lagförslag som riksdagen kan fatta beslut om. Om så sker är det tänkt att reglerna ska gälla från halvårsskiftet 2018.

2017#01

Fo t o: H å ka n F l a n k

Av

45

Har du frågor eller ­funderingar om hur de nya reglerna berör dig och ditt bolag?

Genom din rådgivare kan du komma i kontakt med Private Bankings affärsjurister.

ner med paketerade fastigheter föreslås bli skattemässigt lik­ ställda med direktförsäljningar.

Stämpelskatten sänks och införs vid förvärv som tidigare varit undantagna. Så här är det tänkt att bli:

2017#01 46 share

Hållbara finanser

Palmoljeindustrin – problematisk men viktig TEXT

KARIN

FOTO

THOMAS

PRODUKTER MED PALMOLJA

Margarin

STRAND SONNE

Nordeas team för hållbara finanser har besökt Indonesien för att se produktionen på plats och träffa intressenter för de största spelarna inom palmoljeindustrin.

Palmolja är världens viktigaste vegetabiliska olja. Oljan finns i mat och produkter som vi använder varje dag. Förutom i margarin, kakor, potatischips och choklad kan palm­ olja finnas i smink, tvål, tvättmedel, ljus och mycket annat. Faktum är att ungefär hälf­ ten av alla produkter som säljs på stormark­ nader världen över innehåller palmolja.

Men palmoljan är omstridd eftersom od­ lingen innebär skövling av regnskog och hot mot djurarter. Den bidrar också till ökade koldioxidutsläpp samt orsakar torka och bränder. Dessutom uppstår ofta kon­

flikter kring landrättigheter, kopplade till ursprungsbefolkningars rättigheter. − På Nordea anser vi att integrering av miljömässiga, sociala och affärsetiska aspek­ ter i våra investeringar är det mest ansvars­ fulla sättet att förvalta våra kunders pengar, säger Felix Nilsson, rådgivare inom teamet för hållbara finanser på Nordea.

Nordea investerar i flera av Nordens och världens största dagligvaruföretag som kö­ per och använder palmolja i sina produkter, exempelvis AarhusKarlshamn, Orkla, Nestlé och Unilever.

Kakor

Potatischips

Choklad

Smink

Tvål

Diskmedel

Ljus

Palmolja är en naturlig v­ egetabilisk olja som finns i oljepalmens frukter. Efter ­skörden utvinns oljan med hjälp av ångbehandling, pressning och centrifugering.

Palmolje­ industrin i siffror Felix Nilsson, rådgivare i Nordeas team för hållbara investeringar.

− Många känner till problemen med palm­ olja. Samtidigt är det en otroligt effektiv pro­ dukt som är här för att stanna. Därför gäller det att finna hållbara lösningar för produk­ tionen av palmolja, och för vår del att företag vi är delägare i ställer krav på oljeproducen­ terna, säger Felix Nilsson.

I januari reste därför Felix Nilsson och två av hans kollegor till den indonesiska ön Su­ matra för att lära sig mer om palmoljeindu­ strin. De träffade några av världens största palmolje­producenter och fick en genomgång av hur ­produktionen går till, både i teorin och på plats ute på plantager. Tillsammans med Världsnaturfonden besökte de också ett kooperativ av småbönder och en intresse-­ organisation som arbetar med mänskliga ­rättigheter i regionen. − Det mest överväldigande intrycket på plats var hur otroligt stora palmoljeplanta­ gerna är. Odlingarna i Indonesien är enorma, vi flög i en halvtimme över Sumatra och allt vi såg var oljepalmer, berättar Felix Nilsson.

Han tycker att teamet fick en bra uppfatt­ ning om hur komplex frågan om palmolja är och att det inte är alldeles enkelt att vända all produktionen i en mer hållbar riktning. − Indonesien har haft en mycket god eko­ nomisk utveckling tack vare palmoljan, något som tyvärr har lett till att många politiker ser mellan fingrarna med brott mot de regler som finns. Dessutom ägs 40 procent av olje­ palmsodlingarna av småbönder som saknar både kunskap och ekonomiska incitament för att odla hållbart, säger Felix Nilsson.

1/3

Ett annat skäl till att det är svårt att skapa engagemang för en mer hållbar produk­ tion är bristande intresse från de största ­köparna av palmolja, Indien och Kina.

Men det finns positiva initiativ, exempel­ vis de kollektiv av småbönder som ansöker om en gemensam certifiering och som där­ med kan få ut premiumpriser för sin olja.

De palmoljeproducenter Nordea träffade under resan har under de senaste åren ökat fokus på hållbarhetsfrågor, men det finns fortfarande en lång väg att gå, inte minst på den sociala sidan. − Vi kommer att använda den kunskap vi tar med oss från resan till att sätta samman en best practise-lista som vi kan ta upp i våra dialoger med de dagligvarubolag som vi investerar i. Vi kommer också att delta i olika initiativ som drivs av Världsnatur­ fonden, säger Felix Nilsson. − I tider med klimatförändringar, befolk­ ningstillväxt och minskande tillgång på resur­ ser vill vi vara aktiva och försöka hitta mer hållbara vägar för produktion av olika varor, i det här fallet palmolja. I slutändan handlar det ju om att åstadkomma hållbara investe­ ringar med bra avkastning för våra kunder.

av all vegetabilisk olja som konsumeras är palmolja.

60

miljoner ton ­palmolja produ­ceras varje år.

88

miljarder dollar beräknas palmoljeindustrin omsätta år 2022.

85%

av all palmolja produceras i Indonesien och Malaysia.

10,5

miljoner hektar av Indonesiens yta täcks av olje­palmer, vilket nästan motsvarar ­Englands yta.

11%

Besök sustainablefinance.nordea.com för att läsa mer om hållbara finanser och se filmer från tidigare resor.

av Indonesiens ­exportinkomster härrör från palm­ oljan. Bara olja och gas genererar större intäkter.

Andra exempel på fältbesök med hållbarhet i fokus: Fracking – resa till Texas, USA, för att se

Vatten – resa till Indien för att träffa

Klimatet – resa till Grönland för att ta

konsekvenserna av utvinningen av skiffergas och träffa företag som kan hantera riskerna

läkemedelsindustrin och diskutera deras hantering av giftiga utsläpp i vattendrag

del av forskning kring de smältande glaciärerna och dess påverkan på havsnivån

2017#01 47 share

2017#01 48 share

Nya placeringsalternativ

BlackRock

J.P. Morgan

Man Group

MFS Nordea

Wellington Management

PGIM

T. Rowe Price

­ andplockade H investerings­ möjligheter från hela världen Som kund i Private Banking kan du snart välja mellan ännu fler fonder från några av världens ledande kapitalförvaltare.

Det innebär flera nya alternativ i portföljen.

Schroders

T E X T

Sedan flera år tillbaka har Nordea Private Banking erbjudit externa fonder, det vill säga fonder från andra kapitalförvaltare än Nordea. Nu utökas utbudet. ”Det här är ett nytt koncept som vi er­ bjuder våra kunder. Efter noggranna ana­ lyser av utvalda kapitalförvaltare, inleder vi nu ett nära samarbete med åtta av dem.

Det öppnar möjligheten för oss att ta in de allra bästa fonderna, vilka samtliga uppfyl­ ler Nordeas högt satta kvalitetskrav”, berättar Mats Lindgren, chef för Asset Allocation & Products i Nordea.

En snabb titt på listan över de utvalda ka­ pitalförvaltarna visar att de är bland de mest välkända och största på den globala markna­ den. Ta till exempel amerikanska JP Morgan Asset Management, som ingår i JP Morgan Chase-koncernen, USA:s största bank. Värl­ dens största kapitalförvaltare BlackRock är ett annat namn på listan, liksom Wellington Management och T Rowe Price.

Externa fonder har ju funnits tidigare i sortimentet. Vad blir skillnaden?

”En av de stora fördelarna är tidsaspekten.

Tidigare har Nordea undersökt och valt ut enskilda externa fonder över hela världen.

Den processen har varit mycket tidskrävande, ibland har det tagit upp till ett år innan en

A N N

S O F I E

H A M M A R I N

/

F O T O

fond har kunnat erbjudas kunderna. Genom att vi koncentrerar oss på ett fåtal kapital­ förvaltare blir arbetet mer effektivt. Vi har regelbundna möten med förvaltarna och in­ blick i deras investeringsprocesser, vilket gör att vi snabbt kan få ut fonder som vi anser är intressanta. Beslutsvägarna är redan uppar­ betade. Vi kan också föreslå helt nya fonder, som kanske lättare kan skapas av den externa förvaltaren än av Nordea.”

De externa fonder som tas in i sortimentet både kompletterar och konkurrerar med de Nordeaförvaltade fonderna.

H Å KA N

F L A N K

Dessa globalt ledande fondförvaltare har Nordea upprättat samarbetsavtal med: • BlackRock • J.P. Morgan • Man Group • MFS • PGIM • Schroders • T. Rowe Price • Wellington Management

Vilken typ av fonder blir det framöver?

”Det kan handla om marknader och till­ gångsslag där Nordea idag inte har något er­ bjudande, eller nya alternativ till fonder som inte har presterat enligt förväntningarna.

Dessutom kommer utbudet även att omfatta en rad exklusiva valmöjligheter, som hittills huvudsakligen varit förbehållna professio­ nella investerare som pensionsinstitut och liknande”, säger Mats Lindgren.

Totalt kommer det att bli ett 40-tal nya ex­ terna fonder, som introduceras under året.

Rådgivarna i Private Banking kommer att kunna ge råd och rekommendationer om så­ väl dessa nya fonder som bankens egna. Kon­ takta din rådgivare om du vill veta mer!

Mats Lindgren, chef för ­­­ I­nvestment ­Products and Trading

Erbjudanden

share

Utvalt för dig som kund i Private Banking Vackra kvalitetsplagg Soft Goat är ett svenskt klädmärke som endast säljer plagg i 100 procent cashmere. Just nu får du 15 procents rabatt på hela sortimentet.

Passa på att investera i en klassisk kabelstickad tröja, eller en mysig hoodie för svala sommarkvällar. Beställ fraktfritt inom Sverige på www.softgoat.com och ange kampanjkod nordeapb15. Erbjudandet gäller till 10 juni 2017.

Fler utvalda ­ rbjudanden e finns på Private Bankings hemsida, nordea.se/ private-banking

Ekologiskt i hemmet

Ge bort eller unna dig själv en oförglömlig upplevelsepresent!

Avnjut en lyxig brunch, ta in på ett vackert beläget hotell eller välj något mer fartfyllt som att flyga helikopter eller testköra en Ferrari. Greatdays har något för alla smaker – välj bland 800 olika upplevelser. Du får 20 procents rabatt om du bokar på greatdays.se/nordeapb och anger kampanjkoden NORDEAPB. Erbjudandet gäller till 30 december 2017.

Himla erbjuder hemtextilier med egen formgivning och design, där konceptet står för kvalitet, färgkoordination och variation – allt i naturmaterial. Just nu får du 30 procents rabatt på bäddserien Hope i ekologisk tvättad bomullspercale samt på Ella handdukar i mjuk ekologisk bomull. Fraktfritt vid beställning över 900 kr. Handla på www.himla.com och ange rabattkod pbhimla. Gäller till och med 6 juni 2017.

Bra start på resan

Extra för dig med Nordea Black

Med ditt Platinum- eller Blackkort följer ett Priority Pass, som ger dig tillträde till fler än 700 flygplatslounger världen runt.

Nordea Platinum ger dig tio kostnadsfria besök per år medan Nordea Black ger fritt antal besök för dig och en gäst. Loungerna hittar du via ­prioritypass.com och i appen som kan laddas ner kostnadsfritt.

I Nordea Black ingår en Concierge Service.

Vi hjälper dig lösa allt från att boka en särskild bil som väntar vid flyg­platsen till att fixa födelsedags­presenten du inte hinner köpa själv. Servicen finns där dygnet runt, världen över, på telefon +46 8 593 665 53.

49

En upplevelse utöver det vanliga

Bidra till en ny framtid Via stiftelsen stöttar Nordea Private Banking sedan flera år en egen skola, Kufezekile High School i Sydafrika.

För fjärde året i rad har Private Banking även delat ut stipendier, vilket innebär att ytterligare åtta elever från skolan får möjlighet att börja studera på universitet. Det var otroligt stolta och glada föräldrar som nyligen kom

till skolan för att ta emot s­ tipendierna.

Skolans motto är ”arbeta hårt för att uppnå fina resultat”, något vi hoppas fortsatt blir ungdomarnas ledstjärna så att de kan fullfölja sin dröm.

Vill du stötta Star for Life?

Läs mer om ”Investera med hjärtat” på nordea.se/private-banking.

2017#01

Star for Life arbetar med utbildningsprogram i ca 100 skolor i Sydafrika och Namibia. Syftet är att motivera och inspirera ungdomar till ett bättre liv och ge dem ökad framtidstro. Ungdomarna stimuleras att fokusera på sin utbildning och ta hand om sin hälsa.

Tillväxt i fokus för Trump USA:s president Trump måste till varje pris vinna mellanårsvalet i november 2018. Allt för att kunna införa så mycket republikansk po­ litik som möjligt. För att göra det krävs tillväxt, vilket talar för en expansiv politik och stigande till­ gångsvärden i närtid.

Att stimulera ekonomin i nuva­ rande läge är emellertid svårt ur flera aspekter. För det första tar det tid att implementera finans­ politiken. För det andra är det svårt att stimulera en ekonomi som redan har god fart, vilket den amerikanska har, och för det tredje driver det på inflationen det vill säga urholkar köpkraften.

Infrastrukturella investeringar får mer betydande effekter i till­ växten först efter mellanårsvalet.

Skattelättnaderna Trump flaggat för ska dels finansieras vilket inte är klart, dels riktas de i första hand mot de allra mest välbär­ gade hushållen med låg konsum­ tionsbenägenhet. Mindre bemed­ lade hushåll riskerar istället att få lägre inkomster om Obamacare tas bort.

Konjunkturåterhämtningen var tydlig redan när Trump vann presidentvalet i november förra året. Signaler om expansiv fi­ nanspolitik har drivit upp för­ väntningarna ännu mer. Nordeas bedömning är att den amerikan­ ska ekonomin växer med 2-2,5 procent i år, vilket är i linje med potentiell tillväxt. Det vill säga så mycket ekonomin kan växa, utan flaskhalsar med brist på kompe­ tens och stigande priser.

Flaskhalsar var ett viktigt skäl till att den amerikanska central­ banken, Fed, höjde räntan i mars.

Arbetsmarknaden är stram och lönerna har börjat stiga mer tyd­ ligt. Det är efterlängtat och kan

driva på konsumtionen. Å andra sidan kyler högre räntor av efter­ frågan. Hushållen har minskat sina skulder sedan finanskrisen, men är känsliga för räntehöj­ ningar. Den amerikanska tioårs­ räntan har sedan halvårskiftet förra året stigit med 1,15 procent­ enheter till 2,52 procent. En låg nivå, men den procentuella upp­ gången är mycket stor. Det kän­ ner hushållen av.

Fed flaggar också för två höj­ ningar till i år och för ytterligare tre nästa år, vilket är rimligt att förvänta. Den amerikanska cen­ tralbanken är relativt ensam om att höja räntan, vilket stärker dol­ larn. En starkare dollar dämpar exportutsikterna och därmed till­ växten.

Att driva på ekonomin i en uppgångsfas skapar spänningar i ekonomin. Frågan är om det av­ skräcker Trump. Sannolikt inte.

Att tappa majoriteten i senaten eller kongressen och inte kunna implementera republikansk po­ litik är värre. Ur den aspekten är det inte förvånande att börsen fortsätter upp även om värde­ ringarna kan tyckas höga. Inves­ teringsalternativen är få och ris­ ken för en kris i närtid är mindre än risken för att missa avkast­ ning om Trump stimulerar. På sikt ökar däremot spänningarna och konsekvenserna kan bli kost­ samma. Till dess lär tillgångsvär­ den fortsätta uppåt.

Fo t o: Fe l i x Fr a n k

2017#01 50 share

Analys

Av Annika Winsth Chefekonom i Nordea

INVESTERING GENOM TIDERNA

Text Martin Leer Scharnberg

share

tulpanlöken På 1630-talet uppstod en av världens första kända ekonomiska bubblor i Nederländerna – orsakad av handel med tulpanlökar.

Allt hände på tre år. Mellan 1634 och 1637 utvecklades handeln med tulpanlökar i Nederländerna till en prisspiral som fortsatte explosivt uppåt, tills handeln plötsligt stannade av och priserna störtdök. Den anmärkningsvärda utvecklingen i handeln med tulpanlökar kallas i folkmun tulip mania eller tulpenmanie på nederländska.

Haarlem anses vara staden där tulpanbubblan sprack.

Pesten hade brutit ut och hindrade folk från att komma till tulpanauktionerna.

”This is the greatest bubble story of all time … they call it the Tulip Mania.”

Gordon Gekko, Wall Street: Money Never Sleeps

Semper Augustus var den tidens värdefullaste tulpansort tack vare de ovanliga vita och lila ränderna.

51

Mer än fyra miljarder­ Så många tulpanlökar produceras årligen i Nederländerna – landet är världens största exportör av tulpaner och har världens största utställning av tulpaner i blomsterparken Keukenhof.

Tulpanprisindex November 1636 – maj 1637

Ärkeholländsk Så upp-

3 feb 12 dec

25 nov

5 feb 9 feb

1 dec

1 maj 12 nov

Bristen på sammanhängande data från Fyra feta oxar är ett exempel på vad någon betalat för en enda tulpanlök. Andra ­rykten säger att tulpanlökar såldes för åtta feta svin, tolv feta får och till och med för hela fastigheter.

5 000–10 000 gulden anses vara det högst betalda priset för en tulpanlök, strax innan marknaden kollapsade.

Idag motsvarar det omkring 60 000–120 000 euro.

1630-talets Nederländerna gör det svårt att bestämma den exakta prisutvecklingen. Detta prisindex har utarbetats av Earl Thompson, tidigare ekonomiprofessor vid University of California, med hjälp av tillgängliga data från den tiden. Som du kan se kollapsade tulpanmarknaden plötsligt i februari 1637.

2017#01

Foton: 20TH CENTURY FOX / Ronald Grant Archive / Mary Evans – Panthermedia – Scanpix

fattas tulpanen idag, men tulpanen kommer i själva verket från Mindre Asien och kom först till Europa från det Osmanska riket på 1500-talet.

2017#01 52 share

Plastens naturliga fiender Vår konsumtion har gradvis förvandlat världens miljö till en global kyrkogård för de över 80 procent av vår plast som inte återvinns. Men nu ser det ut som om naturen själv serverar en lösning. Svampar, larver och bakterier kan äta plasten och omvandla den till användbara ämnen.

Text Sandra Meersohn Meinecke och Oliver Bærentsen / Foto Barry Rosenthal

Det var de enorma mängderna som skrämde de två kanadensiska ­gymnasieeleverna Miranda Wang och Jeanny Yao mest. Plastavfallet låg som en sörja av outnyttjade resurser i alarmerande stora högar. Vissa delar var helt intakta. Andra var sönder. Små och stora färgade plastbitar flöt omkring och väntade på att grävas ned i jorden. Utom synhåll i den mörka jorden skulle plasten ligga i tusen år och bara vänta på att brytas ned. ”Vi blev chockade”, säger Miranda Wang.

Hon minns tydligt den dagen då tonåringarna fick se de stora plastavfallsmängderna under en skolutflykt till den lokala avfallssorteringsanläggningen i Vancouver. Var det verkligen ingen som kunde använda all denna plast? Skulle den bara grävas ner?

Miranda Wang och Jeanny Yao kunde inte glömma plastkyrkogården de hade sett. De två gymnasieeleverna var redan i förväg intresserade av en renare värld och tillbringade varje fredag eftermiddag med att frivilligt samla in plastflaskor på skolan, så att de kunde vara säkra på att flaskorna skickades till återvinning. De hade fått lära sig hur lång tid det skulle ta för naturen att bryta ned flaskorna. Och de visste att plasten måste behandlas innan den kunde smältas och göras om till något annat.

Drivna av oron över de oöverskådliga miljömässiga konsekvenserna – och en stor portion innovationslust – bestämde sig de då 16-åriga flickorna för att ta reda på hur de kunde bli av med allt överflödigt plastavfall. Efter många timmar i laboratoriet

share

53

2017#01

Foto: Livinstudio/Paris Tsitsos

Vi ska inte konkurrera med återvinning.

Vi ska uppgradera den plast som inte kan användas.

Mi ra n da Wang, innovatör

upptäckte de av en slump en bakterie. En plastätande bakterie. En bakterie som åt de ämnen som inte kunde brytas ned.

De kanadensiska entreprenörernas idé om en plast­ätande bakterie är en del av ett spännande nytt initiativ för att bekämpa världens enorma plastmängder. Det handlar helt enkelt om att låta naturen – i form av bakterier, larver och svampar – äta plasten.

Och behovet av nytänkande är enormt. Vi förlorar varje år 80–120 miljarder dollar i form av plast som istället för att återvinnas kastas, grävs ner eller slutar som miljöfarligt avfall i naturen. Endast 14 procent av all den plast som produceras världen över återvinns. Den största delen av all plast samlas aldrig in och därför ökar avfallsmängden, inte bara på den soptipp som de två kanadensiska tonåringarna besökte, utan över hela världen. Varenda minut töms det som motsvarar en sopbil full med plast ut i havet enligt en rapport från World Economic Forum, ”The New Plastics Economy – Rethinking the future of plastic”, från 2016.

Miljökämpar och forskare har under flera år försökt få världens uppmärksamhet: vi måste

agera nu om naturen inte ska begravas i plast-­ avfall.

Bryt ned och uppgradera

Lyckligtvis för naturens skull arbetas det för högtryck på att finna nya lösningar. Miranda Wang och Jeanny Yao har tillbringat de senaste sju åren sedan skolutflykten med att utveckla en prototyp för en stor tank som ska fungera som matplats för de hungriga bakterierna. ­Kanadensarna har gjort otaliga försök, och idag driver de företaget BioCellection i Kalifornien i USA. Här matar de bakterierna med plastavfall som kan vara förorenat med kemikalier och därför inte kan återvinnas på vanligt sätt.

Deras teknik handlar med andra ord om att göra det som inte kan återvinnas användbart. Först får plasten en ny kemisk behandling, ­sedan serveras den för de hungriga genmodifierade bakterierna. Och slutligen äts den i övrigt icke-nedbrytbara plasten upp av bakterierna och omvandlas till biologiska ämnen som kan användas inom textil- och kosmetikbranschen, berättar Miranda Wang och förklarar:

Miranda Wang

Jeanny Yao

Har upptäckt en plastätande bakterie

share 54 2017#01

share

Växthus

Katharina Unger Har fått svampar att äta plast Optimal värme och fukt

Svampen äter plasten

Svampsporer

Behov av nytänkande

2017#01

I Australien på andra sidan jordklotet arbetar professor Hayden Webb från den naturvetenskapliga fakulteten vid Swinburne University också med hungriga bakterier. Han håller på att skriva en doktorsavhandling om hur bakterier i havet kan bryta ned plast och äta den. Han är s­ äker på att vi i framtiden kommer att få se många fler experiment och försök med bakterier som äter vårt plastavfall. För det första, påpekar Hayden Webb, har plasten kommit för att stanna och så länge avfallsmängderna ökar som de gör idag kommer det att finnas behov av nya nedbrytningsmetoder. ”Det finns ett stort behov av att ta fram nya metoder för att bryta ned plasten om vi inte ska drunkna i avfall”, säger Hayden Webb.

Mycket tyder på att han har rätt. Under vintern 2017 strandade en val vid kusten utanför Bergen i Norge. Till att börja med försökte bio-

logerna bogsera ut det stora djuret i havet, men det gick snabbt på grund igen. Och igen. När de norska biologerna till slut var tvungna att avliva valen skar de upp magen för att undersöka den och möttes av ett överraskande fynd: 30 plastpåsar.

Det är inte bara valar som blir sjuka och dör av plastavfallet. Albatrosserna i Stilla havet har magarna fulla av skruvlock. Havssköldpaddor förväxlar plastpåsar med maneter och äter upp dem. Plastringar från öl- och läskburkar fastnar på havsfåglar.

Men forskarna är överens om att vi inte klarar oss utan plast. Den är billig att producera.

Den väger nästan ingenting. Den skadar miljön minimalt när den transporteras. Och så är den oerhört hållbart. Därför är det inte så märkligt att vi använder plast till nästan allt. Förutom påsar, flaskor och bildäck finns det plast i våra kläder, disktrasor, tuggummi och kosmetika. Det är den slags plast som vi inte kan se. Den så kallade mikroplasten.

Vår konsumtion av plast har tjugofaldigats de senaste 50 åren och experterna räknar med att

55

”Vi ska inte konkurrera med återvinning. Vi ska uppgradera den plast som inte kan användas.”

Plasten UV-behandlas

Så här förvandlas plast till mat.

Efter UV-behandling placeras plasten i de vita formarna tillsammans med en blandning av tång, stärkelse, socker och svampar.

Efter några veckor har plasten brutits ned av svampar som kan ätas.

2017#01 56 share

Utsikterna är spännande om vi kan samla plastavfallet, lägga det i behållare med bakterier några dagar och omvandla det till något vi kan använda.

Siffror att fundera över Varje år hamnar

8 miljoner TON PLAST

i havet

H ayd en We bb, profe ssor

Om utvecklingen fortsätter kommer det att finnas MER PLAST ÄN FISK

i haven

den kommer att fördubblas ytterligare de kommande två decennierna. Därför är det så spännande om vi kan ta fram effektiva sätt att bryta ned den på.

Elegant lösning

Plast är en så relativt ny produkt att det är först under de senaste åren som vi har fokuserat på vad som händer med plasten när den hamnar i naturen. Därför finns det också mycket lite kunskap på området. Den största utmaningen med plastavfallet har länge varit att ta reda på varifrån det kommer. När man vet det, kan man spåra vilka kemikalier det har varit i kontakt med och vilka ämnen plasten har tillverkats av.

Med BioCellections metod behöver vi inte längre ha den kunskapen. Deras bakterier äter allt, oavsett varifrån plasten kommer och vilka kemikalier den har varit i kontakt med.

Att få bakterier att äta plast har spännande perspektiv, anser professor Hayden Webb. Han ser gärna att Miranda Wang och Jeanny Yaos behållare med bakterier blir en del av framtidens avfallssystem. Han kallar de hungriga bakterierna för en ”elegant lösning på ett ständigt växande problem”.

Hayden Webbs forskning har visat att plasten i naturen på sikt kommer att brytas ned av sig själv. Men det tar upp till flera tusen år och kan hinna göra irreparabel skada på naturen, havsdjuren och människan under tiden.

Problemet är att den behandling som plasten får innan den ges till bakterierna är dyr. Därför måste metoder utvecklas som på ett enkelt, grönt och billigt sätt kan förbereda plasten inför mötet med bakterierna. ”När vi löser det har bakterier och svampar en enorm potential i förhållande till plasten. ­Utsikterna är spännande om vi kan samla in plast­avfallet, lägga det i behållare med bakterier några dagar och omvandla det till något vi kan använda”, säger Webb.

Larver och svampar

Miranda Wang och Jeanny Yao är inte ensamma om att vilja få naturen att äta plast. Den veten-

skapliga tidskriften Environmental Science & Technology har nyligen publicerat en under­ sökning, där forskare har funnit nya plast­ nedbrytande bakterier i tarmarna på mallarver, som man redan vet kan äta livsmedelsemballage av plast.

I Österrike har industridesignern Katharina Unger i samarbete med universitetet i Utrecht utvecklat en metod som kan göra helt vanliga svamparter kapabla att bryta ned plast till näringsrika kolhydrater och proteiner. Katharina Unger är övertygad om att användningen av svampar för att bli av med giftiga ämnen ger många möjligheter. ”Det är detta de redan gör i naturen när de omvandlar saker till proteiner”, säger hon.

I kanadensiska Ottawa har 16-årige Daniel Burd också upptäckt naturens förmåga att äta föroreningar. På bara tre månader har han ­brutit ned en plastpåse i en behållare där han blandade plast med bakterier från en soptipp samt jäst och vatten. Det surrade i tre månader och sedan var all plast nedbruten.

Samma upptäckt har en japansk forskargrupp gjort. De använde bakterier från en plastsoptipp som påskyndade processen, eftersom dessa ­bakterier var vana vid att ha plastpåsar i sin omgivning.

Vilka konsekvenser de plastätande bakterierna kan få finns det ingen som har någon överblick över. Men i Kalifornien arbetar Miranda Wang och Jeanny Yao från BioCellection ­målmedvetet på en lösning. Miranda Wang räknar med att kunna presentera en prototyp för bakterietanken i samarbete med University of Arizona om några månader. Tanken är att BioCellection ska ha tagit systemet i bruk på fem olika avfalls­ sorteringsanläggningar i USA i slutet av 2020.

Det kanadensiska projektet har fått flera stora koncerner att visa sitt intresse. Miranda Wang och Jeanny Yao har ingått avtal med Ikea, Nike och Tetra Pak om att de tre företagen ska dumpa sitt plastavfall hos BioCellection så att det kan leda till något nyttigt.

2050 Varje år dör över

1 miljon

HAVSFÅGLAR och

100 000

MARINA DÄGGDJUR

på grund av föroreningar i världshaven DE KOMMANDE 10 ÅREN

kommer vi att släppa ut lika mycket plast som vi har gjort de senaste

60 åren

Det har antagligen tagit dig cirka sju minuter att läsa den här artikeln.

Under den tiden har plastflaskor, bildäck, påsar och emballage motsvarande sju sopbilar hamnat i världshaven.

share 57 2017#01

Vår konsumtion av plast sysselsätter såväl forskare som konstnärer från hela världen. ”Found in Nature” är en serie bilder skapade av Barry Rosenthal.

Fotografen har samlat plastavfall längs kusterna runt New Yorks hamn och ordnat det efter färg och funktion. Bilden på sidan 53 kommer från samma projekt.

2017#01 58 share

OBRYG GT K A F F E

”Marknaden för pulverkaffe omsätter 35 miljarder dollar jag vill ha en andel” Den 24-årige superbaristan Kalle Freese vill revolutionera kaffemarknaden och utmana de stora producenterna.

Text Hanna Jensen / Foto Justin Kaneps

I juli förra året blev finske Kalle Freese, 24 år, bjuden på lunch i USA. Lunchen arrangerades av världens största pulverkaffeproducent, Nestlé.

Nestlés chef hade hört att en finsk barista höll på att revolutionera begreppet pulverkaffe. Kalle Freese ville helt enkelt göra kaffedrickandet till en bättre upplevelse för miljarder av människor – och ägna resten av sitt liv åt det.

Freese och hans affärspartner Joshua Zloof har utvecklat Sudden Coffee, en kaffeprodukt som tillagas snabbt samtidigt som den smakar gott. Produkten är rostad och har utvunnits ur de bästa kaffeblandningarna till skillnad från vanligt pulverkaffe som ofta produceras av sämre och billigare bönor. Kalle Freese har lanserat uttrycket no brew coffee istället för att tala om pulverkaffe, eftersom ordet pulverkaffe signalerar dålig kvalitet enligt honom.

Sudden Coffe säljs i små rör och uteslutande över nätet. Hela hemligheten är att det smakar som det kaffe en riktig barista brygger. Det vet Kalle Freese allt om eftersom han två gånger har utsetts till baristamästare i Finland och 2015 kom på nionde plats i världen.

Hur började din entusiasm för kaffe? ”Den började redan på gymnasiet i Helsingfors när jag ägnade hela lunchrasten åt att provsmaka kaffe.

Jag åt min lunch på tio minuter och sedan sprang jag till den bästa kaffebaren i området. Senare fick jag ett jobb på det lilla företaget Kaffa Roastery. Det innebar att jag var tvungen att skolka varje tisdag. Min musiklärare frågade till slut varför jag aldrig var i skolan på tisdagar, och då fick jag erkänna att jag packade kaffe i påsar. ’Utmärkt, det är kanske ditt livsöde’, svarade han. Och det kan man gott säga att det var.”

Nu bor du i San Francisco där du framställer ett nytt slags snabbkaffe i ett garage på 33 kvadratmeter. Vilket mål har du? ”Jag vill ha en andel av marknaden för pulverkaffe på 35 miljarder dollar – och en del av marknaden för specialprodukter på 27 miljarder. En kopp Sudden Coffee kostar tre till fem euro – ett belopp som generation Y, som föddes under 1980- och 1990-talen, gärna betalar.”

Under den första i­ nvesteringsrundan fick du 500 000 dollar och i den andra fick du

Fo t o: S n a p p r.c o

2,8 ­miljoner. Hur övertygade du ­investeraren? ”Rafael Corrales från företaget ­Charles River Ventures hade läst en artikel i New York Times om Sudden Coffee.

Han skickade ett mejl och berättade att han var på jakt efter en investering i vad han kallade ’ett månads-abonne­ mang på koffein’. Sådana finns det inte många av. Mejlet såg märkligt ut så jag svarade först efter några veckor.

Vi träffades och jag insåg att det innebar stora möjligheter för oss. Rafael Corrales besökte vår fabrik och det övertygade honom om att vi hade bra medarbetare.”

Du fick en investering på 2,8 ­miljoner dollar. Vad innebär det? ”Det betyder att det blir lite roligare i vardagen. Jag har råd att vara ledig en dag i veckan. Vi kan anställa fler, arbeta med varumärkesutveckling och lägga pengarna på snabb tillväxt.”

Vad ägnar du dig mest åt just nu? ”Vi har antagits till Y Combinator Enterprise Accelerator Program i Silicon Valley. Programmet pågår under tre månader och är ett slags Harvard för entreprenörer. Airbnb, Dropbox och Stripe har också deltagit i programmet. Det ger oss trovärdighet, möjlighet att lära och att nätverka med den innersta kretsen i Silicon Valley. Nu ringer folk tillbaka.”

Kalle Freeses favoritkaffe­ barer i Norden OSLO

Tim Wendelboe Grüners gate 1

”De var pionjärer och de första baristamästarna på den tiden. Mycket noga med var de köper sitt kaffe.

De har köpt kaffefarmen Finca el Suelo i Colombia för att bättre kunna kontrollera kvaliteten.”

STOCKHOLM

Drop Coffee Wollmar Yxkullsgatan 10

Kalle Freese och hans Sudden Coffee säljer nu över 50 000 koppar kaffe varje månad.

Här står han med det torkade kaffet.

” 2010, när jag gick på gymnasiet, hade jag ett sommarjobb i Stockholm hos ett annat kaffeföretag, men lade halva lunchen på att gå till Drop Coffee för att få en kopp kaffe. På det lilla kaféet görs allt med andakt.”

KÖPENHAMN

The Coffee Collective Godthåbsvej 34 B

”En pionjär med en lång historia. De köper bara det absolut bästa kaffet och de serverar det gott. Mitt favoritkafé i den här kedjan ligger i Frederiksberg där de också har ett nytt rosteri.”

HELSINGFORS

Good Life Coffee Kolmas Linja 17

”På det här kaféet förställer man sig inte – det är ett genuint och enkelt ställe.

Det är det bästa ­kaffet och den bästa stadsdelen i Helsingfors.”

2017 #01

59 share

I D É E R

S O M

9

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod!

Här får du ett cheatsheet med de nio bästa idéerna från den här utgåvan av Share. Vill du läsa mer finns det ytterligare 43 idéer i tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustration Freja Hougaard

Servervärme i ­vardagsrummet

Lodräta skogar

Låna ut dina ögon

Föreställ dig att servervärme kan användas till att värma upp ditt vardagsrum.

Ett nederländskt företag har placerat servrar från företag i privata hem. Energin utnyttjas alltså till såväl datakraft som uppvärmning.

Framtiden visas i Milano: ett höghus som bågnar av gröna träd. Det är vackert men idén är bättre än så. De vertikala parkerna filtrerar nämligen den smogfyllda luften och omvandlar den till syre.

En seende person kan via kameran på en blind persons mobiltelefon se vad den blinda pekar på och hjälpa till att lösa en uppgift. Var ligger den röda sytråden? ­Vilken väg ska jag gå? En teknik med stora perspektiv.

Naturen slår tillbaka

Städer under ytan

Nytt ledarskap belönas

Två kanadensiska elever fick en fantastisk idé: att låta bakterier äta det plastavfall som inte kan återvinnas. Vem vet – kanske blir naturen en dag vårt viktigaste vapen mot avfall.

Ett japanskt företag har en vision om en stad – under havsytan. Staden uppvärms genom att iskallt vatten pumpas upp från havets botten. När kylan möter den varma ytan skapas termisk energi.

En svensk investerare har utlyst en belöning på fyrtiofem miljoner kronor till den som kan fundera ut ett nytt sätt att leda världen på. Du hinner fortfarande. ­Deadline är först i september.

Pappor lediga världen över

Soptunna tar priset

Bo i en container

Svenskarna införde det 1974 och de ­nordiska länderna ligger fortfarande i topp när det handlar om pappaledighet.

Sedan dess har idén spridits till resten av världen. Även till Mark Zuckerberg.

Den är lika lätt att vika som en Happy Meal-kartong. Den är hållbar och så fin att den faktiskt tål att visas upp. ­Soptunnan har fått världens mest ­prestigefyllda ­designpris.

Bara Mærsk skrotar årligen 80 000 ­ ­containrar. Samtidigt saknar ett stort antal människor i världen tak över huvudet. Nu förvandlas uttjänta containrar till ­bostäder för bland andra studenter.