Share2 web se

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

N O V E M B E R 2 0 1 7 # 0 2

Le mot kameran Danska telemaster har tagit internet till Östafrika och förändrat livet i avlägsna byar på landsbygden. Nu kan Zawadi Mkongua fotografera fotografen och lägga upp bilden på Instagram bara några minuter senare.

F R A M T I D E N S

M Å LT I D

3D-printad gourmetmat hemma i ditt eget kök

U T B IL D N I N G

TE K N I K

100 djärva idéer för en bättre skola

En robot som är ögon och öron åt sjuka barn

share 02 2017#02

FA S C I N AT I O N

IDÉER SOM FÖRÄNDRAR

N YS K A PA N D E LÖS N I N G A R

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

share

H å l l b a r t a n ke l e k Historien är full av tankeexperiment som banat väg för stora genombrott inom en rad områden: fysik, kemi, ekonomi, samhällsutveckling … Genom att föreställa sig något helt orealistiskt har fantastiska idéer, insikter och resultat skapats och påverkat oss.

För ett antal år sedan lekte någon med tanken att utveckla självkörande bilar. Helt osannolikt – men snart är de här. Inom kort (nåja) kommer vi att räkna bitcoins istället för tvåkronor och konversera robotar som det naturligaste i världen. Och vi kommer enbart att

Fo t o: H å ka n F l a n k

Ninni Franceschi Chef Nordea Private Banking, Sverige

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB, 105 71 Stockholm nordea.se/privatebanking · privatebanking.sverige@nordea.se

REDAKTION

Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Nicolas Flandrin-Jones, Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö

Datagraf Communications · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Sofia Lundgren (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K

Datagraf Communications · Förstasida: Lars Just

PL ANERING

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

E

2017#02

N VA

T

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning. Mångfaldigande, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter föregående överenskommelse med Nordea Private Banking.

S

U T G I VA R E

Share har besökt den östafrikanska byn Sagara B för att se vad som händer när internet kommer till byn. Paul Jackson har startat ett företag.

Han laddar telefoner för motsvarande 65 öre per uppladdning.

03

VÄRLDEN

investera hållbart; ja kanske kommer till och med ordet hållbart att kännas ålderdomligt.

Stollig fantasi? Snarare just en tidsfråga.

Som bank befinner vi oss mitt i samhällets mångsidiga förändring. Dels genom det som omdanar vår egen sektor, dels genom alla er, vars branscher och levnadssätt genomgår en omvandling.

Idag ryms ofta våra kunders, det vill säga era, arbetsliv på en smartphone och kontoret utgörs kanske av ett café ena dagen och en flygplatslounge den andra. Företag startas, växer och skiftas, till gagn för både samhälle och tillväxt – och inte sällan inom branscher som är helt banbrytande. Nya yrkesgrupper växer fram, nya familjekonstellationer bildas. Företeelser som kärnfamilj, att bo i ett enda land och att ha fast anställning är långt ifrån standard – och inte längre högst på önskelistan!

Förändringar känns inte alltid glasklara medan de pågår. Vi leker dock friskt med tanken att skapa världens mest hållbara Private Banking – för att vara relevanta för er under många år framöver. Och den dagen hållbarhet är ett ord som gått ur tiden – tja, då har vi alla nått vårt mål.

Internet inspirerar unga människor till att bli något annat än vad de ser här i byn. Förut saknade de ambitioner, nu ser de en värld av möjligheter.

I m a n M a to ny a , l ä ra re i S a g a ra B i Ta n za n i a

NORDE A PRIVATE BANKING | NOVEMBER 2017 | NR 2

12 10

Norska Karen Dolva har uppfunnit en robot som bryter sjuka barns isolering.

Roboten blir barnets ögon och öron i klassrummet.

52

23

Hur skapar man ­världens bästa skola?

Det vet de i Finland.

Japanska Shigetaka Kurita är mannen bakom de första ­emojierna. Så fick han idén.

Hissar som åker kors och tvärs sparar många minuters väntan. Just nu byggs ett 246 meter högt testtorn i Tyskland.

40 Sofia Appelgren ser till att kulturer möts och kontakter knyts.

intro

profiler

fasta spalter

Nordea insights

teman

03 Välkommen

till Share

12 Karen Dolva

Robot som motverkar sjuka barns isolering

11 Det har jag lärt mig av pengar

Paul Smith, designer

43 Rådgivning online

Gör det bekvämt

för dig

15 När internet kom till byn

Hur en telemast förändrar livet

24 Jennifer Jansch

Återanvänd presentens inslagning

14 Norden utan gränser

Vårt gemensamma fotbollslag

58 Heini Zachariassen

Alla världens viner i fickan

23 Ögonblicket då jag fick idén

Shigetaka Kurita som uppfann emojin

44 Klimatkris eller finanskris?

Nordea och Greenpeace debatterar

48 Tänk på framtiden

Så fungerar nya framtidsfullmakten

06 One world. 1000 ideas

En hiss som kan åka åt alla håll och många andra idéer från hela världen

51 Investering genom tiderna

Sneakers 60 Baksidan

Cheatsheet, tidningen i korthet

49 Erbjudanden

till dig som kund 50 Annika Winsth

har ordet

26 Vad blir det till middag år 2050?

Framtidens måltid 52 100 suveräna idéer

för världens bästa utbildning

2017#02 06 share

Flygande hjärtstartare Sverige

Från Pakistan till Kenya T EXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

När hjälp ska fram snabbt kan förseningar på grund av trafikstockningar eller bilköer få dödliga följder. Det svenska företaget FlyPulse har därför uppfunnit ett system där hjälpen kommer via luften, där vägen är fri. Med hjälp av gps-navigering kan en drönare utrustad med hjärtstartare automatiskt flyga till rätt adress. Så kan livsviktig hjälp nå fram snabbare till personer som drabbats av hjärtstillestånd.

En drönare hittar snabbt och automatiskt vägen till nödställda som behöver hjärtstartare.

Den bästa idén

På de här sidorna går vi på djupet med vitt skilda idéer från hela världen och har bett norska formgivaren och företagaren Karen Dolva bedöma vilken idé inom fyra områden som är bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om Karens fantastiska idé på sidan 12.

Fo t o: S c a n p i x /A n t a r a Fo t o

Kroppsvärme i påse

share

”Vandkuglen” har bland annat sålts i London, San Francisco och Boston vid stora evenemang som konserter och maratonlopp, där antalet plastflaskor ofta är stort.

USA

Den första månaden användes hashtaggen #kampungpelangi nästan 3 000 gånger på Instagram.

Byn planerar nu att måla ytterligare några hundra hus.

Ät upp din flaska USA

Skalbarhet

Regnbågsbyn Indonesien

Paris har Eiffeltornet, Rom har Colosseum och en liten indonesisk by har hus i alla regnbågens färger. Lokala politiker valde tidigare i år att lägga 300 miljoner indonesiska rupier, cirka 20 000 euro på att måla 223 av byns hus i regnbågens färger för att locka turister.

Förutom de många färgerna fick byn också ett nytt namn – Kampung Pelangi, som betyder regnbågsbyn. Även trappor, räcken och bänkar målades, och den iögonfallande kulörta uppfräschningen har blivit en stor succé.

Turister har vallfärdat dit för att se och ta bilder av regnbågsbyn vilket stärkt den lokala ekonomin, eftersom byns invånare får sälja mat och souvenirer till ett snabbt växande antal turister.

07

Tänk om du kunde äta din vattenflaska eller om den kunde brytas ned av naturen som en bit frukt. Företaget Ooho har utvecklat ett helt nedbrytbart biologiskt kulmembran som kan ersätta plastflaskan. Kulan innehåller en portion vatten och det går både att äta kulan eller suga ut vattnet ur den och kasta membranet i soporna. Då bryts det ned helt på fyra till sex veckor. Membranet består enbart av växter och tång.

En sovsäcksliknande uppfinning kan rädda liv. Mer än en miljon för tidigt födda barn dör varje år kort efter förlossningen, eftersom de saknar kroppsfett och inte kan hålla värmen. De flesta dödsfallen äger rum i utvecklingsländer, där det råder brist på högteknologiska kuvöser.

Embrace Infant Warmer är en energieffektiv kroppsvärmare för spädbarn. Med hjälp av så kallade fasväxlingsmaterial hålls barnets kroppsvärme på exakt rätt temperatur i upp till fyra timmar. Där­ efter kan materialet ”laddas” igen och återanvändas efter några minuter i kokande vatten.

Embrace Infant Warmer kostar en bråkdel av en modern kuvös och hittills har över 200 000 spädbarn i 22 länder fått hjälp av uppfinningen.

2017#02

ÄTBAR VATTENFLASKA ”Jag älskar den ätbara vattenflaskan och även om den kan bli bättre tycker jag att tanken är riktigt bra.

Buteljerat vatten är en etablerad och enorm industri. Den största utmaningen är att flytta produkten från festivaler och ut i kiosker och dagligvarubutiker. Om det lyckas kan den få stor spridning.”

2017#02 08 share

Telemedicin bygger broar Pakistan

Nu kan Pakistans invånare gå till doktorn, även om doktorn befinner sig många hundra kilometer bort. l Pakistan har ett nytt videokonsultationssystem visat sig vara en effektiv lösning på två problem. Endast 30 procent av de kvinnliga läkarna där är praktiserande, eftersom många kvinnor är begränsade till att arbeta i hemmet av kulturella skäl.

Samtidigt har 90 procent av den fattigaste delen av befolkningen i Pakistan inte råd med bra sjukvård. Nu har Docthers med hjälp av telemedicinkliniker lyckats skapa sjukvård till ett överkomligt pris, samtidigt som kvinnliga läkare kommer ut på arbetsmarknaden.

Patienterna kan nu undersökas via livevideo av en läkare som arbetar hemifrån.

Djurvänlig sexpacksring USA

Varje år dricker vi flera miljarder liter öl från sexpack som hålls samman av plastringar. Plastringarna är sedan livsfarliga för djuren i havet, men föreställ dig en variant som djuren kan äta i stället. Amerikanska Saltwater Brewery vill nu marknadsföra sin Edible Six Pack Ring – en nyutvecklad sexpacksring som smart nog har tillverkats av korn- och veterester från ölbryggningsprocessen.

Plastringarna bryts ned helt i vattnet, om inget djur hinner äta upp dem först.

Affärsidé

TELEMEDICIN BYGGER BROAR ”Att ordna jobb i utsatta områden är i sig ett fantastiskt initiativ, men jag tror också att det finns goda affärsmöjligheter på området. Arbetsresurser frigörs och kostnaderna kan därmed minskas.

Det kan användas i konkurrensen med andra telemedicinbolag, parallellt med det goda syftet.”

share

Tältjacka

Skorna har bland annat gjort nytta i Kenya, Ghana, Rwanda, Uganda och Peru. År 2016 distribuerades 40 000 par skor i mer än 80 länder.

England

Vatten bekämpar vatten

Engelska designers har utvecklat en jacka för flyktingar som kan vikas till en sovsäck eller resas till ett tält på bara en minut. Tältjackan har tillverkats av tyvek som är ett starkt, vattentätt och lätt material.

Sedan starten 2015 har mer än 23 000 patienter undersökts virtuellt av de kvinnliga läkarna.

Kreativitet

Översvämningar orsakar ofta stor förödelse och tragedi, men nu går det att effektivt bekämpa stigande vattennivåer – med vatten. NoFloods mobila barriärer består av parallella tuber som fylls med vatten och som tillsammans utgör en barriär med hög stabilitet. Två till tre personer kan på högst fyra timmar lägga ut minst en kilometer effektivt skydd mot översvämningar, och systemet har hittills använts i Frankrike, Nederländerna, USA, Storbritannien, Slovenien, Serbien, Ungern, Rumänien, Danmark och Thailand.

Skon som kan växa Kenya

”En dag i Nairobi såg jag en flicka som hade skurit hål i skorna så att tårna stack ut – det var då jag fick idén.”

Kenton Lee, uppfinnare av The Shoe That Grows

2017#02

KROPPSVÄRME I PÅSE ”Den här idén är något av det finaste jag har sett och ett bra exempel på en enkel lösning på ett komplicerat problem. Om det är en lösning som kan sälja vet jag inte, men jag hoppas att många vill bidra till att lösningar som denna når ut till alla som behöver dem.”

"Den växande skon" låter som något ur en Harry Potter-bok. Men det är inte magi utan en verklig uppfinning som hjälper barn i områden med stora sanitetsproblem, där smittorisken via jorden och fötterna är hög.

Flera miljoner barn i utvecklingsländer saknar skor eftersom deras familjer inte har råd att köpa nya när fötterna växer. The Shoe That Grows har utformats så att den växer med fötterna på längden, bredden och höjden med hjälp av stängningsmekanismer som justeras så att skon alltid passar.

Skon finns i två versioner som kan växa från storlek 27 till 33, och från 33 till 38.

09

Illustration: Sune Ehlers

Danmark

2017#02 10 share

Hiss kors och tvärs Tyskland

Vägar av plast Nederländerna

Jordklotet är belagt med miljontals kilometer asfaltväg, men tänk om vägarna i stället kunde tillverkas av återvunnen plast.

PlasticRoad består av färdiga plastmoduler som gör det möjligt att anlägga och underhålla vägar på några dagar, istället för flera månader.

Dessutom är koldioxidavtrycket mindre för vägar tillverkade av återvunnen plast än för traditionella vägar, samtidigt som materialet är mer slitstarkt än asfalt. En prototyp håller på att tas fram och senare i år lanseras ett pilotprojekt med cykelvägar av plast i Rotterdam.

Någon har faktiskt räknat på det här: Människor i New York lägger tillsammans 5,9 år på att åka hiss i jobbet, och samtidigt 16,6 år på att vänta på hissen. Varje år.

Samma problem finns i kontorsbyggnader världen över. Det tyska ingenjörsföretaget Thyssenkrypp försöker ändra på detta med hjälp av ett nytt hisssystem som drivs med motorteknik istället för vajrar och kablar. På så sätt går det att ha flera hissar i samma schakt, samtidigt som hissarna kan röra sig både lodrätt och vågrätt. Just nu uppförs ett 246 meter högt torn i tyska Rottweil, där det nya systemet ska provas i tolv testschakt.

Förändring

Konstgjord kust som rensar havet Nederländerna

Unga och gamla blir sambos Nederländerna

I nederländska Deventer har äldreboendet Humanitas utvecklat en modell som både hjälper unga studenter utan bostad och stärker äldre människors sociala liv. De unga får bo gratis på äldreboendet om de umgås med de äldre 30 timmar i månaden.

Studenterna äter och umgås med åldringarna, och lär dem också att använda e-post, sociala medier och smartphones.

Sedan Humanitas började erbjuda unga bostäder i utbyte mot socialt arbete år 2012 har fler äldreboenden i Nederländerna kopierat idén.

”Jag fick min idé under en semester i Grekland. Jag var 16 år och när vi var ute och dök lade jag märke till att jag simmade bland lika mycket plast som fisk.”

Boyan Slat, CEO och grundare av The Ocean Cleanup

Att fiskarna i havet simmar runt bland stora mängder plast är tyvärr ett faktum. Det försöker The Ocean Cleanup ändra på med ett system som låter havet rensa sig själv genom att utnyttja strömmarna. Hundra meter långa barriärer placeras ut och fungerar som konstgjorda kuster. Med hjälp av ett nedsänkt nät, kopplat till ett ankare, kan strömmarna samla upp plasten i vattnet. Plasten som ackumuleras i nätet fraktas sedan i land.

Systemet prototyptestades med stor framgång i Nordsjön förra året och nästa år lanseras det första stora projektet i Stilla havet.

KONSTGJORDA KUSTER RENSAR HAVET ”Återigen, en fantastisk idé med en enorm potential. Problemet med allt som ska verka på det internationella planet är vem som ska betala. Det finns många som arbetar med lösningar för att rensa världshaven, men det är den personliga berättelsen bakom som gör den här idén unik.”

share

Det har jag lärt mig av pengar

Berättat för Kasper Steenbach / Foto Gettyimages/FilmMagic

”Jag har aldrig riktigt kunnat släppa idén med cigarettasken: Om det fanns pengar i asken kunde jag handla för dem.

Om den var tom kunde jag inte köpa något.”

Jag var femton år när jag fick mitt första jobb.

Jag tjänade tre pund och fem shilling och det var lönen för en hel vecka. Jag bodde hemma hos mina föräldrar tills jag var 18 år och kunde därför spara pengar till nya delar till min racercykel. Jag uppgraderade mina växlar från Simplex till Campagnolo eller köpte ny tejp till handtagen.

Mamma var hemmafru och pappa arbetade som bud för en lokal klädbutik, de talade aldrig med mig om pengar och gav mig heller aldrig några goda råd. Jag förvarade alla mina kontanter i en gam-

Född 1946 i Beeston sydväst om Nottingham i Storbritannien Ville egentligen bli professionell cyklist men en våldsam olycka satte stopp för det.

Designar och säljer kläder i eget namn och under varumärket PS Paul Smith. Har idag 118 butiker världen över. Årsomsättningen ligger på 246 miljoner euro.

11

Sir Paul Smith

2017#02

mal cigarettask i metall som jag fått av pappa i julklapp. Mer eller mindre medvetet gav han mig alltså rådet att spara pengar.

Mitt tydligaste minne av att ha en större summa pengar var när pappa gav mig 21 pund dagen då jag fyllde 21 år. De 21 punden ­visade sig bli en riktigt bra investering: Jag drack upp dem på Yates’s Wine Lodge i min hemstad ­Nottingham. Samma kväll träffade jag Pauline som jag senare gifte mig med. Vi är fortfarande tillsammans efter 50 år, så de där 21 punden var väl använda.

Jag älskar att ge bort saker, men presenterna behöver inte kosta så mycket. Däremot försöker jag hitta något som är personligt. Jag skulle lätt kunna leta i två år efter en sällsynt bok som jag vet att en vän önskat sig.

I början av min karriär som designer och ­butiksinnehavare var jag mycket försiktig med pengar. Jag har aldrig spenderat mer än jag haft, för det var så mina föräldrar levde. Jag har aldrig riktigt kunnat släppa idén med cigarettasken: Om det fanns pengar i asken kunde jag handla för dem. Om den var tom kunde jag inte köpa något. På mitt företag har vi alltid varit mycket försiktiga med lån. Det kan låta gammalmodigt, men det har inneburit att jag sluppit stora skulder. Jag har alltid haft fötterna på jorden, och företagets utveckling har aldrig präglats av stora utsvävningar utan det har vuxit i jämn takt.

När unga designstudenter idag ber mig om goda råd säger jag alltid att de ska se till att få så mycket erfarenhet av branschen som möjligt. Det är oerhört viktigt med praktisk erfarenhet. Om det innebär att de måste sälja kläder i en butik på fritiden – gör det. Själv arbetade jag som stylist, fotograf, konsult för en skjorttillverkare och allt möjligt annat. Och jag fick undervisning av en professionell skräddare innan jag kunde öppna min egen lilla butik på tre gånger tre meter i en källare på Byard Lane 10 i Nottingham. Och sedan har allt utvecklats därifrån.

2017#02 12 share

ROB OT SOM MOT V E R K A R IS OL ER ING

”Det tar barnen fyra sekunder att lära känna sin sjuka väns avatar” Karen Dolva har skickat ut mer än 200 robotar på ett uppdrag.

De ska bekämpa social isolering och ensamhet hos barn genom att vara deras ögon, öron och röster i klassrum världen över.

Text Sandra Meinecke / Foto Rene de Haan

Karen Dolva, 27 år, är inte rädd för att låta sina robotar ta över världen.

Tvärtom, med flera företag, organisationer och privata investerare i ryggen arbetar hon målmedvetet för att få det att hända. Hennes AV1-robot ska nämligen göra världen till en bättre plats för barn och unga som är så sjuka att de inte kan gå i skolan. Och det finns ingen anledning att frukta hennes robotar, understryker den norska företagaren. ”Vi vet att ensamhet och isolering är ett enormt samhällsproblem.

Under ett samtal med en väninna insåg jag att det även gäller för barn när de ligger på sjukhus längre perioder.

Det är nästan outhärdligt att tänka på”, säger Karen Dolva.

Hon började därför undersöka hur hon kunde underlätta för barnen och insåg snabbt att hon behövde hjälp.

Teknikens hjälp. Med bakgrund inom interaktionsdesign blev Karens lösning därför att bygga världens första videokonferensrobot, särskilt utvecklad för långvarigt sjuka barn och ungdomar.

Tack vare sin privata avatar kan barnen stanna hemma eller i sjukhussängen samtidigt som de deltar både i undervisningen och på rasterna. Via en app på mobilen kan de kontrollera roboten, så att den blinkar, vrider på

huvudet, svarar läraren och talar med vännerna.

skolan utan att ha hamnat alltför långt efter, socialt sett.”

Men ska inte barnen få vara lediga när de är sjuka? ”Jo, absolut. Men det handlar om att förhindra att de känner sig socialt isolerade. Vi talar om barn som inte har något val. De kan inte vara fysiskt närvarande, även om de gärna vill det. Varför då inte utnyttja de tekniska möjligheter som finns så att de inte behöver känna sig ensamma och utanför”, menar Karen Dolva, och förklarar att en del barn har en fast plats för sin robot i klassrummet, medan andra nöjer sig med att låta sin dubbelgångare delta i utflykter eller skolarrangemang när det passar dem.

Vad händer om klasskompisarna glömmer roboten, skulle det inte kunna öka ensamheten ännu mer? ”Vi var rädda för att det skulle hända, men hittills har vi inte fått någon feedback alls på att den skulle ha glömts. Det är ju inte bara en kamera för det finns en människa inuti som har din väns röst. Barnen har varit överraskande positiva till idén. De kommer från en ny teknologisk generation och det tar dem fyra sekunder att lära känna sin sjuka väns avatar.

De pyntar den med klistermärken och tar med den ut på rasterna, för det är ju ganska häftigt att ha med sig en robot ut på skolgården, som tur är. Så ju fler robotar vi tillverkar, desto färre ensamma sjuka barn får vi.”

Har du mött skepsis mot tanken om att ersätta ett barn med en robot? ”Ja, vi har faktiskt fått en del kommentarer om det. Men inte en enda har kommit från föräldrar som själva har långvarigt sjuka barn och vet vad det innebär. Många av våra investerare är privatpersoner som själva upplevt isolering, och vi får även stöd från norska barncancerfonden. Vårt mål med AV1 är också att förbereda barnet på att komma tillbaka till

Karen Dolvas robot har högtalare och mikrofon, så att barn, lärare och kompisar både kan höra och tala med varandra. Man kan också rita ögon – eller ge den lilla roboten en fluga runt halsen.

Fler robotar på väg Fram till i mars i år monterades AV1-robotarna för hand, men med 25 miljoner norska kronor från en norsk pensionsfond och två familjefonder har produktionen tagit fart på allvar.

AV1 byggs på en fabrik i Norge. De kan köpas på nätet och det har 250 sjuka barn från Norge, Danmark, Sverige, Neder­ länderna och Storbritannien redan gjort.

I de flesta fall är det barnens skolor som betalat för roboten. Nu arbetar No Isolation, företaget bakom AV1, med att utveckla en teknik som kan hjälpa äldre människor ut ur ensamheten.

2017#02 13 share

2017#02 1 14 share

Berättat för Kasper Steenbach

Norden utan gränser Hur skulle världen se ut om de fyra nordiska länderna slogs samman? Vad skulle det exempelvis betyda för våra chanser i det kommande VM-slutspelet? Vi har bett Mattias Göransson, grundare av den svenska tidningen Offside som är Nordens ledande fotbollsmagasin, att sammanställa ett lag med de bästa spelarna från Norge, Finland, Sverige och Danmark.

M ÅLVA K T

FÖRSVAR

I nordisk fotboll är laget alltid stjärnan, men Schmeichel är inte barn av den nordiska välfärdsmodellens disciplin och organisation. Han har växt upp på första parkett under pappans EM- och Champions League-finaler, och nu vill han segra själv. Hans okuvliga vinnarmentalitet får gärna smitta av sig på lagets svenska deltagare (bortsett från Zlatan förstås) när spelet blir för ordentligt och välordnat.

Om vi ska vinna vår egen publiks och den övriga världens intresse, måste det göras med uppseendeväckande fotboll.

Det nordiska landslaget spelar offensivt och målsökande, och det börjar med ett par snabba, framåtsträvande försvarare. Det kräver begåvade mittbackar. Lindelöf är lugn och klok och anpassar sig efter alla situationer och miljöer, och i kombination med Kjærs internationella hårdhet i närkamper är vår spelstil offensiv, men mindre naiv än exempelvis Brasiliens.

Kasper Schmeichel

Danmark, Leicester, f. 1986

Daniel Wass

M I T T FÄ LT E T

Det finns inga nordiska talanger som ser fotbollen som en väg ut ur fattigdomen. Så vad kompenserar då för överlevnadsinstinkten som är så avgörande i nittionde minuten? Vi har en hög utbildningsnivå som gör att våra spelare kan tänka snabbt och de har uppfostrats i ett välfärdssamhälle med den kreativitet och den positiva inställning till livet som det ger. Det är också så vi ska spela fotboll och ingen kan den spelstilen bättre än Eriksen och Forsberg.

Tettey (född och uppvuxen i Ghana) och Delaney (amerikansk pappa) tillför internationellt temperament till mittfältet.

Danmark, Celta de Vigo, f. 1989

Victor Lindelöf

Sverige, Manchester United, f. 1994

Alexander Tettey Norge, Norwich, f. 1986

Simon Kjær

Danmark, Sevilla FC, f. 1989

Ludwig Augustinsson Sverige, Werder Bremen, f. 1994

Thomas Delaney Danmark, Werder Bremen, f. 1991

Christian Eriksen

Emil Forsberg

Danmark, Tottenham, f. 1992

Sverige, RB Leipzig, f. 1991

Zlatan Ibrahimovic´

Sverige, Manchester United, f. 1981

A NFALL

Det sägs att Nordens största fotbollsstjärna slog igenom trots den svenska socialdemokratiska välfärdsmodellen, inte tack vare den.

Han trotsade medspelarna, medspelarnas föräldrar och tränare som krävde samarbete istället för riskfyllda soloutspel. Zlatan älskar fortfarande rampljuset, så när Norden kallar lägger han sin bojkott av landslaget åt sidan.

För hans ego är det här den perfekta avslutningen på karriären. Och vad är finare än att låta Nordens största anfallstalang vara lärling hos Nordens största anfallsstjärna?

Kasper Dolberg Danmark, Ajax, f. 1997

AV BY TA RBÄ N KEN

Robin Olsen

Lukáš Hrádecký

Håvard Nordtveit

Omar Elabdellaoui

Markus Henriksen

Jimmy Durmaz

John Guidetti

målvakt, Sverige

målvakt, Finland

försvar, Norge

försvar/mittfält, Norge

mittfält/anfall, Norge

mittfält/anfall, Sverige

anfall, Sverige

Laget togs ut i mitten av augusti, med förbehåll för klubbyten och skador som inträffat efter det.

share

När internet kom till byn Text och foto Lars Just

Rörelsen är lika enkel som internationell.

En man lyfter sin mobil och kopplar upp sig på internet. Lite längre ner på berget höjer sig en telemast över de bruna trädtopparna och sträcker sig mot himlen på den i övrigt öde slätten i Afrikas inland.

Det är två år sedan Sagara B kom ut på nätet. Mitt i den lilla byn har det danska företaget Bluetown rest telemasten som drivs av solenergi och levererar wifi i en

radie av drygt 500 meter. Många förutspår att det är internet som kommer att ge Afrika det lyft som kontinenten behöver.

Idag finns det över 300 miljoner smartphones i Afrika, men bara en tredjedel av afrikanerna är uppkopplade.

Share har rest till Östafrika för att ta reda på vad som händer när isoleringen bryts.

15 2017#01

2017#02 16 share

Kontakt. Trots Sagara B:s avlägsna läge har internet gjort att byn har fått ­kontakt med omvärlden, och invånarna kan nu kommunicera med släktingar, läsa nyheter och shoppa.

Tanzania

Smartphones. Företaget bakom masten har delat ut gratis smartphones till byns invånare och anställt en person för att lära ut hur telefonerna används.

Internet kostar motsvarande 65 öre per dag och 3,20 kronor per vecka.

Telemasten och solpanelerna tvättas. Förutom nio master i Tanzania har Bluetown startat projekt i Indien, Rwanda, Ghana och Irak. Masterna ansluts via den befintliga infrastrukturen som fiber eller via satellit, ballonger eller drönare.

2017#02 18 share

Maria Willam läser morgonnyheterna med sina barn Kyler och Jamila.

Maria använder först och främst internet till att chatta med vänner och är online två till tre timmar om dagen.

2017#02 19 share

2017#02 20 share

Ambitioner. ”Jag tror att internet inspirerar unga människor till att bli något annat än vad de ser här i byn. Tidigare saknade de ambitioner men nu ser de en värld av möjligheter, och det är enligt mig den viktigaste anledningen till att ha internet.” Iman Matonya är lärare och använder sin iPad i undervisningen varje dag.

Beatrice Sudai är inte glad. Hon tycker att hennes barn tillbringar för mycket tid online istället för att hjälpa till med sysslorna i hemmet. Och så blir hon irriterad när hennes man kollar Facebook under middagen.

Affärer. En av byns ungdomar har etablerat ett eget litet företag genom att ladda telefoner för 65 öre per uppladdning. Du kan se hela ”butiken” på sidan 2.

Joseph Sudai är skräddare och internet har förändrat hans sätt att driva företag. Idag får han beställningar på kläder via WhatsApp. Han beställer sedan tyger via nätet och får dem levererade till sig i stället för att resa långt till närmaste större stad. All betalning görs via telefonen med mobila betaltjänsten M-Pesa.

2017#02 21 share

2017#01 22 share

”Lite i taget, blir det lilla till något stort.”

Tanzaniskt ordspråk

Berättat för Martin Leer Scharnberg / Foto Gettyimages

share

Ögonblicket då jag fick idén ”Jag blev mållös. Det var ju bara ett hjärta ...”

Exempel på Shigetaka Kuritas första emojier. En del har använts lite användes i stället som en annorlunda än det var tänkt - kameran fisk och det gula som Shigetaka Kurita gjorde som ett tecken för tunnelbana, användes i stället som en symbol för McDonald’s.

TRE VÄGAR TILL EN BRA IDÉ Flera lösningar En riktigt bra idé löser flera problem samtidigt. Emojin löste exempelvis både utmaningen med platsbrist på mobilskärmen och utmaningen att uttrycka sina känslor och sitt humör digitalt.

Glöm alla andra En bra idé börjar hos dig själv.

Försökt inte fundera ut vad alla andra vill ha, för om något hjälper dig, hjälper det förmodligen även andra.

Stjäl och låna Helt banbrytande idéer som ingen någonsin sett förut finns inte. Nya idéer uppstår genom att man omtolkar, kombinerar och vidareutvecklar andra människors idéer. Om inte jag hade uppfunnit ­emojin hade någon annan gjort det.

2017#02

De första emojierna ritade jag för hand med 144 pixlar. Tolv fält på höjden, tolv fält på längden, och så fyllde jag i dem. Emojierna skulle kunna användas till att skicka korta, precisa meddelanden om vad man gjorde, var man var eller vad man kände. Sedan begränsade jag fältet till symboler som kunde vara användbara i vardagen. Väderprognosernas sätt att visualisera vädernyheterna var min främsta inspiration. Det gick en månad från att jag fått idén till att de första emojierna hade designats och de lanserades den 22 februari 1999. Kundflykten på grund av hjärtat hade gjort stort intryck på mig, och det var anledningen till att inte bara en utan fem av de första 176 emojierna var hjärtan.

23

Jag blev mållös. Det var ju bara ett hjärta.

Kunderna lämnade oss på grund av ett enkelt litet hjärta. Men i samma stund gick det upp för mig att symboler definitivt bör vara en del av alla texttjänster - det var något av en uppenbarelse. Det var inte bara betydelsen av symbolerna som var grejen, jag hade också funnit lösningen på den platsbrist vi kämpade med på de nya små mobilskärmarna. Om människor kunde använda symboler istället för ord skulle det inte behövas så mycket plats. Jag tänkte att detta skulle vitalisera mobiltelefonen som var en marknad vi satsade mycket på.

Shigetaka Kurita är idag 45 år och arbetar för ett stort japanskt itföretag. Han arbetade för NTT DoCoMo när han ritade de första emojierna, men har inte tjänat några pengar på sin innovation sedan dess. Förra året tog Museum of Modern Art i New York med Shigetaka Kuritas 176 emojier i sin permanenta utställning.

Fo t o: B e h r o u s M e h r i /A F P

Mobiltelefoner började bli vanliga 1998, men personsökare var fortfarande populärast i Japan på den tiden. Jag arbetade som utvecklingschef på ett it-företag, och förutom att skicka numeriska meddelanden som telefonnummer hade personsökaren även en funktion där man kunde skicka en hjärtsymbol till varandra. Vår största konkurrent hade samma funktion och när vi lanserade en ny personsökare utan hjärtat, gick större delen av våra kunder plötsligt över till dem.

Ryktet om det försvunna hjärtat spred sig bland skolelever och studerande och de valde bort oss.

2017#02 24 share

ÅTE RV U N N EN INS L AGN ING

”Drömmen var att skapa ett miljövänligt företag som kan drivas från vilken plats som helst.”

Formgivaren Jennifer Janschs idé är enkel: Strunta i papper och lägg presenten i en påse som kan användas om och om igen.

Det är bra för miljön och förpackningen blir en present i sig.

Text Gry Koefoed / Foto Henric Lindsten

Fyra miljarder träd fälls varje år för att omvandlas till papper. En del av dessa träd förädlas via en starkt förorenande process till presentpapper som efter en mycket kort livslängd blir till miljontals ton sopor, bara i USA. Det vill den svenska formgivaren och bostadsstylisten Jennifer Jansch ändra på.

Istället för att alltid stå med presentpapper, tejp och en hand för lite när du ska få rosetten perfekt så lägger du presenten i en tygpåse och drar åt snöret. Vips, så är presenten inslagen. Påsen kan användas om och om igen eller nyttjas till förvaring.

För sex år sedan sålde Jennifer och hennes man sitt hem och så gott som allt de ägde i Stockholm och köpte en enkelbiljett till New York tillsammans med sina tre barn.

Idag säljs hennes miljövänliga Bag-all-tygpåsar i 27 länder, bland annat på anrika varuhuset Bloomingdales i New York.

Vad var din plan när du kom till New York? ”Drömmen var att skapa ett miljövänligt företag som kan drivas från vilken plats som helst. Det är betydelsefullt för mig att både företaget och produkten är miljövänliga. Jag har alltid brytt mig om miljön men när jag fick mina tre flickor kändes det otroligt viktigt att se till att våra barn samt

deras barn och barnbarn har en sund planet att växa upp på.”

När idén till presentpåsarna i tyg äntligen manifesterade sig för Jennifer Jansch tog Bag-all Inc. fart snabbt. ”När jag får en idé måste jag förverkliga den på en gång. Så jag skyndade mig att ta fram symaskinen och börja experimentera med påsarnas konstruktion.”

Hur kändes det när din idé lanserades? ”Jag minns glädjen när jag sålde min första presentpåse. Min webbshop hade varit öppen i några veckor utan att jag sålt en enda produkt, och jag hade bara haft några få besökare. Så jag var ärligt talat lite besviken och nervös. Plötsligt hörde vi ett pling från min telefon – ljudet av en inkommande order. Hela familjen hoppade av glädje och jag skyndade mig att packa in ordern så fint jag kunde. Jag hoppade på cykeln och körde till närmaste brevlåda, som låg mer än tre kilometer från vår sommarstuga i Sverige där vi var på semester. Under tiden började det regna men jag lade knappt märke till det – jag hade fått min första order.”

Hur ser din verksamhet ut idag? ”Bag-all säljs idag i 27 länder och vi har dessutom fysiska butiker i New York och Stockholm. Jag har inte

velat ta in investerare så jag återinvesterar konsekvent all vinst i företaget så att vi kan expandera. Jag vill inte behöva försvara för någon varför jag köper pomponger för sju dollar styck istället för 67 cent.”

Vad är det som driver dig? ”Jag gör detta för att jag älskar det – jag älskar att sprida tanken om återvinning och kunna ge människor arbete. Jag har fantastiska medarbetare. En av dem är på semester i Florida just nu, och det har hon råd med eftersom hon har ett jobb här, det gör mig verkligen glad. Vi har också många anställda i Kina och Indien och det är verkligen tillfredsställande att vara ansvarig för att så många har arbete. De pomponger vi har på en del av våra påsar framställs av en bergsstam i Thailand och för pengarna de tjänar kan de låta sina barn gå i skolan. Det blir som ringar på vattnet – och det är skönt att se att barnen kan gå i skolan och få en utbildning.”

Snart drar Jennifer Jansch, hennes man och parets tre döttrar upp tältpinnarna igen – den här gången för att bosätta sig på Bali. Företaget flyttar med.

Presentpapper förorenar • Presentpapper är ofta färgat och laminerat och kan innehålla material som guld- eller silvertrådar, vilket innebär att pappret inte kan återvinnas. Om det ändå kastas i pappersåtervinningen förorenas hela containerns innehåll så att inget kan användas igen.

• Bara i Danmark kastas varje år omkring 825 ton presentpapper.

• I USA såldes det 2010 enligt Wall Street Journal presentpapper för över nio miljarder dollar.

Den siffran anses ha ökat idag.

2017#02 25 share

share 26 2017#02

Det här är inte kött Det ser ut som kött, men har aldrig varit i närheten av en ko. Amerikanska företag satsar på att uppfinna kött, fisk och mejeriprodukter på nytt. Share har smakat på framtiden där biffen är gjord av växter, måltiden laddas ner och skrivs ut i köket och mjölmaskar är framtidens lantbruksdjur.

TEXT

SOLE

B

M Ø L L E R

O C H

A N D E R S

R Y E H A U G E

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

Fo t o: I m p o s s i b l e Fo o d s

2017#02 27 share

2017#02 28 share

A

merikanske Bob Eisenbach håller framtiden i sina händer. Det handlar varken om sesambrödet, den karamelliserade löken eller cajundressingen, utan om biffen som liknar en helt vanlig hamburgare – och nu tar han en ordentlig tugga. ”Den är verkligen god”, säger han. ”Den är fortfarande lite röd i mitten och spröd på utsidan, precis som jag vill ha det.”

Bob Eisenbach har just smakat på morgondagens kött – en biff framställd av växtproteiner, som är så saftig och till och med ”blodig” att det kan vara svårt att skilja den från den äkta varan. Biffen har fått namnet Impossible Burger, och här på sportbaren Public House i San Francisco, som för övrigt serverar pulled pork, varm korv och kycklingvingar, har den överraskande blivit en succé sedan den lanserades tidigare i år. ”I början sålde vi nästan hundra om dagen – så många att jag började drömma om dem på natten”, skrattar chefskocken Jorge Lumbreras medan han vänder biffarna på stekbordet längst in i lokalen.

Under en period sålde Public House faktiskt fler Impossible Burgers än burgare av nötkött, och kunder från hela USA, Tyskland och Japan har sökt upp restaurangen för att få sätta tänderna i den speciella biffen. ”Jag har haft kunder som berättat att de skulle sluta äta nötkött om de bara kunde köpa den här biffen i affären”, säger Jorge Lumbreras.

Det håller kunden Bob Eisenbach med om. Det är tionde gången han äter burgaren och han är helt såld. ”Det känns som om det råder kognitiv dissonans kring biffen, för allt i upplevelsen säger mig att det är kött jag sätter tänderna i. Om du gjorde ett blindtest skulle du inte kunna gissa vilken biff som inte är gjord av kött”, säger han.

Hållbar biff

Köttfritt kött är en av lösningarna på ett av jordklotets största miljöproblem. Det krävs enorma mängder foder, vatten och mark

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050 Text Sole Bugge Møller / Foto Noel Spirandelli

Köttet och miljön I västvärlden äter vi stora mängder kött och fortsätter vi i samma takt kommer koldioxidutsläppen att öka med 50 procent år 2050. Även om vi följer Världshälsoorganisationens kostråd om hur mycket kött vi bör äta som mest kommer utsläppen att öka med sju procent. ”Det räcker att vi bara äter lite mindre kött för att det ska göra en enorm skillnad i koldioxidbalansen”, säger Charles Godfray från Oxford University. Dessutom får vi en hälsomässig bonus i form av färre livsstilssjukdomar. ”Många undersökningar visar att ett stort intag av förädlat kött, framför allt rött kött, har negativa följder för hälsan.”

Ambitionen för genforskaren och initiativtagaren till växtburgaren Pat Brown är att göra en hamburgare som är så god att de vill äta den i Texas. Det arbetar de på i Redwood City söder om San Francisco, där två tredjedelar av Impossible Foods medarbetare experimenterar med att förfina ”köttets” smak, lukt, konsistens och utseende.

Djur är ett förhistoriskt sätt att omvandla växter till kött på. Det råder ingen tvekan om att vi kan konkurrera ut djuren när det gäller smak, nyttighet och pris.

Kött i siffror

Pat Brown , uppfinnare av Im p ossible Bu rger

Köttproduktionen släpper ut

7,1

gigaton koldioxid

för att föda upp kreatur, och enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation står köttproduktionen bakom 15 procent av alla koldioxidutsläpp. Samtidigt uppskattar man att vår köttkonsumtion kommer att öka med 60 procent i takt med att jordens befolkning närmar sig tio miljarder år 2050. ”Det nuvarande systemet för massproducerat kött befinner sig nära kollaps, och det är inte hållbart i en framtid där vi ska föda tio miljarder människor”, anser Emily Byrd som är kommunikationschef på Good Food Institute, en ideell organisation som arbetar för att främja innovativa livsmedelsprodukter.

Experter är överens om att vi måste utveckla våra livsmedel på ett hållbarare sätt och det är här Impossible Foods kommer in i bilden. Enligt företagets prognoser kan man genom att byta ut en enda traditionell biff mot deras version minska koldioxidutsläppen motsvarande 29 kilometers bilresa och 25 dagars dricksvatten. Impossible Foods är inte det enda företaget som har insett detta, och i Silicon Valley är innovativa livsmedelsföretag en av dagens hetaste investeringar. Företaget Hampton Creek säljer redan äggfri majonnäs och kakdeg och meddelade nyligen att de börjat tillverka konstgjort kött av stamceller som de räknar med att sälja i butik vid slutet av 2018.

Det är tre år tidigare än det konkurrerande företaget Memphis Foods räknar med att konsumenterna kan få smaka på deras laboratorieframställda biffar och fågelkött.

Nystartade företag som New Wave Foods och Finless Foods försöker utveckla fisk och skaldjur för att lösa problemen med överfisket – New Wave Foods räkor gjorda på alger och växtprotein har redan serverats

om året, vilket motsvarar omkring 15 procent av alla växthusgasutsläpp.

Det är ungefär lika mycket koldioxid som hela transportsektorn

– bilar, lastbilar, bussar, fartyg och flyg – släpper ut världen över.

Nötkött är den värsta syndaren och står för

65

procent av alla utsläpp från kreatur.

Att få i sig kalorier via kött är inte särskilt effektivt.

Om en ko äter 99 kalorier får vi bara ut

en

enda kalori

i form av kött.

Motsvarande siffra för kyckling är 89 kalorier in för en kalori ut.

2017#02 29 share

2017#02 30 share

på utvalda restauranger i San Francisco och i personalmatsalen på Googles huvudkontor. Företaget Perfect Day framställer i sin tur mjölk- och mejeriprodukter av fermenterat vassleprotein. Och så har vi Beyond Meat som tillverkar strimlat kycklingkött, oxfärs och biffar av soja- och ärtprotein i första hand. Produkterna kan köpas i butiker över hela USA och smakar så likt konventionellt kött att deras Beyond Burger enligt uppgift såldes slut på en timme när den först lanserades i ekologiska matvarukedjan Whole Foods butik i Boulder, Colorado. Återskapa kött från grunden

Impossible – omöjligt – står det med stora vita bokstäver tvärs över bröstet på Pat Brown. Det var verkligen ett svårt uppdrag som forskare som han kastade sig över när han 2011 sade upp sitt jobb på Stanford University och grundade Impossible Foods med målet att ”återuppfinna” kött uteslutande framställt av växter.

På Stanford var han chef för ett genetiklaboratorium men han kände inte att hans jobb var meningsfullt. Pat Brown tog tjänstledigt för att fundera över hur jordklotets största miljömässiga problem skulle kunna lösas, och kom fram till att kött är en av de största klimatsyndarna. Sedan arrangerade han en konferens där han samlade flera framstående vetenskapliga experter på området, men han blev också varse att den akademiska vägen var en ”ändlös vandring” som han kallar det idag. ”Jag insåg att det var ett fullständigt slöseri med tid för jag kunde inte förändra någonting genom att vädja till människors intellekt. Det skulle vara mycket effektivare om jag kunde skapa en produkt som konkurrerar ut konventionellt kött”, säger Pat Brown.

Med utgångspunkt i sin forskningsbakgrund inledde han ett samarbete med forskare som kunde bryta ned köttet i dess beståndsdelar för att sedan återskapa det, molekyl för molekyl. Resultatet är Impossible Foods laboratorium i Redwood City söder om San Francisco. Här arbetar hundra forskare med att förfina köttets smak, lukt, konsistens och utseende. På laboratoriet vimlar det av kolvar, petriskålar och flaskor med flytande kväve, och här och var står en köksassistent. En av de anställda trycker ut en liten köttbulle med en vibrerande maskin för att se hur köttet uppför sig under tryck, medan en annan använder två

små skruvtvingar för att undersöka när köttfibrerna sprängs. I ett litet utrymme med genomskinliga plastväggar sitter en man med näsan i en tratt, medan han luktar på köttet och beskriver dess arom.

Blodigt genombrott

Det är här på laboratoriet som Celeste Holz-Schietinger arbetar varje dag. Hon är Impossible Foods ledande smakforskare och hennes främsta uppgift är att ta reda på hur en köttfri biff ska få det att vattnas i våra munnar. ”Jag försöker förstå vilken upplevelse våra sinnen får när vi äter kött och vilka beståndsdelar som framkallar upplevelsen.

Sedan tar vi reda på vilka växter som har samma egenskaper”, säger hon.

Impossible Foods nuvarande recept är den femtonde versionen av biffen, och ­Celeste Holz-Schietinger erkänner att de första versionerna inte smakade särskilt gott. ”De var mycket komplexa eftersom vi inte helt förstod hur köttets beståndsdelar reagerade med varandra”, säger hon.

Genombrottet var upptäckten av leghemo­ globin. Proteinet finns bland annat i roten på sojabönor och är nästan identiskt med hemoglobin som finns i blod. Det ger köttet dess röda färg och har en metallisk smak. ”Vi kom snabbt fram till att leghemo­ globin också ger den köttaktiga smaken”, förklarar Celeste Holz-Schietinger.

För att utvinna det har Impossible Foods forskare fört in en växtgen i en slags jäst­ celler som får dem att producera leghemo­ globin som de sedan kan koncentrera

Detta ingår i Impossible Foods hamburgare

Veteprotein och potatisprotein (utan kolhydrater som stärkelse)

Leghemoglobin tillsatta vitaminer, aminosyror och socker

Xantan (stabiliseringsmedel) och konjak

Kokosolja med lite sojaprotein tillsatt

2017#02 31 share

Chefskocken Jorge Lumbreras serverar växtburgarna över disken på sportbaren Public House i San Francisco.

Kunden Bob Eisenbach tycker att det känns som att bita i en blodig hamburgare.

och tillsätta i biffen. Det har gjort enorm ­skillnad i smaken. I början föredrog 94 ­procent av testpersonerna i blindtester en konventionell biff av nötkött framför den nya biffen, men i de senaste testerna var siffran nere på 53 procent. Med andra ord föredrar nästan hälften av provsmakarna den köttfria hamburgaren framför den äkta varan. Det får dock inte Celeste Holz-Schietinger att vila på lagrarna, för hon är övertygad om att det går att raffinera smaken ännu mer. ”Det här är inte det slutliga resultatet”, försäkrar hon.

Allt hänger på Texas

Fram tills idag har Impossible Foods uteslutande sålt sina hamburgare på några utvalda restauranger i USA. Den första var stjärnkocken David Changs Momofuku i New York, och det gav Impossible Burger den hajp och exklusivitet som gjorde hamburgaren till något av ett fenomen. Men det handlade om mer än bara smart marknadsföring. ”Hälften av allt nötkött i USA konsumeras på restauranger, så det är en enorm marknad i sig. Men på längre sikt planerar vi att finnas i butiker och restauranger världen över”, säger Pat Brown.

Han vet att om Impossible Foods och de andra köttalternativen ska få amerikanerna och resten av den hamburgarätande världen att sluta servera kött på middagstallriken, så går den kortaste vägen genom våra smaklökar. Ett elddop för företaget var när de nyligen expanderade till Texas, en delstat känd för sina biffar och sitt grillade kött.

”Vi måste ha en produkt som smakar så gott att texasborna vill äta den. Annars kan vi lika gärna sätta oss ner och revidera planen”, säger Pat Brown.

Det har funnits köttalternativ i flera decennier – främst i form av diverse tofuprodukter – utan att de lyckats nå ut till den breda massan. Den nya generationen växtbiffar har i högre grad lyckats hitta den så eftertraktade köttsmaken och det ger ”köttet” en helt ny potential att nå ut till fler. ”Om du hade frågat mig för fem år sedan så skulle jag ha sagt att köttalternativen inte är särskilt lovande, men det har ändrats drastiskt. Först och främst eftersom det nu ger samma njutning som att äta kött”, säger Charles Godfray. Han är chef för Programme for the Future of Food vid Oxford University som undersöker hur vi kan tänka i nya banor inom livsmedelssystemet.

Marknadsanalysföretaget Lux Research bedömer att efterfrågan på köttalternativ kommer att fördubblas före år 2024 och att en tredjedel av vårt protein kommer hämtas från växtbaserade livsmedel år 2054. ”Det har potential att bli en mycket viktig del av lösningen på våra miljöproblem och jag tror att det kan vända upp och ner på köttbranschen”, säger Charles Godfray.

Priset på en köttfri biff

Smaken av billigt kött

Stamcellsbiff

I Kalifornien har Impossible Foods planer på att revolutionera mer än bara nötfärs. De har byggt upp en stor kunskapsdatabas om kött och experimenterar redan med andra produkter, som biff, fisk, kyckling och mejerivaror, även om Pat Brown betonar att målet just nu är att finslipa hamburgaren. ”Att använda djur för att omvandla växter till kött är förhistoriskt. Det råder ingen tvekan om att vi kan konkurrera ut djuren när det gäller smak, nyttighet och pris”, säger Pat Brown.

Den konkurrensen har dock inte ­vunnits än. På sportbaren Public House har en ­annan kund, Graham Heimberg, just ätit en Impossible Burger, men han är inte imponerad efter smaklökarnas första möte med hamburgaren. ”Den smakar lite som billigt kött”, säger han.

Smaken är för mild och inte tillräckligt fet, anser Graham Heimberg. ”Det är imponerande att smaken är så lik kött, men om du jämför med en god kvalitetsbiff så skulle jag hellre välja en sådan i stället.”

Än så länge kostar kött­ alternativen lite mer än vanligt kött. Ett paket Beyond Burgers kostar sex dollar – ungefär samma som ett paket ekologiskt nötkött – medan Impossible Burger kostar ungefär lika mycket som en hamburgare av nötkött på de restauranger där den serveras (företaget vill dock inte avslöja om priset är subventionerat).

Impossible Foods öppnar snart en fabrik i Oakland, där de ska tillverka fyra miljoner biffar i månaden, vilket gör att kilopriset kommer sjunka.

Teoretiskt sett kan köttalternativen framställas billigare än konventionellt kött, eftersom det ger mindre spill och går åt mindre energi under processen.

Världens första konstgjorda biff skapades på Maastricht University i Nederländerna 2013, då forskare framställde en biff av stamceller från två kalvar. Projektet kostade dock två miljoner kronor, så det lär dröja innan den sortens biff når grillen.

Flera amerikanska företag arbetar nu med liknande kött till konsumenterna – ett företag planerar att lansera sin produkt redan nästa år – och så kallat clean meat har en enorm potential, enligt Emily Byrd från Good Food Institute: ”Det är inte särskilt effektivt att föda upp en hel ko med ögon, svans och klövar när det bara är en biff vi vill ha. Med clean meat kan vi odla just den biten kött vi behöver och ingenting annat.”

P r i nt a d i n m å l t i d 3D-utskriven mat kan designas helt efter olika individers behov. Experter spår att individanpassad mat kommer att revolutionera våra måltider redan om några år.

Text Anders Ryehauge

Så skrivs mat ut med 3D

”Jag tror vi har nått vändpunkten”, säger Daniel van der Linden.

Han är affärsutvecklare på TNO, ett företag som arbetar med tillämpad vetenskap i den nederländska staden Haag. I 25 år har de experimenterat med 3D-utskrifter och de senaste sju med att skriva ut mat. De anses tillhöra de absolut ledande på området.

Daniel van der Linden kallar 3D-skrivarens intåg för ett paradigmskifte inom livsmedelsbranschen. Skrivaren fungerar som en vanlig skrivare, med skillnaden att det är mat och inte bläck som skrivs ut på underlaget. Skrivaren har än så länge haft sitt kommersiella genombrott inom choklad- och godisbranschen, men på försöksbasis har man hunnit långt med exempelvis kött och grönsaker. Idag kräver matutskrifter dock att maten mixas innan den hälls i skrivaren. Med hjälp av ett datorprogram kan man sedan med millimeterprecision designa matens form, struktur och innehållsmässiga konstruktion. ”Det vi kallar individanpassade måltider är en av de stora trenderna just nu och 3D-skrivaren har en enorm potential eftersom det går att designa allt från grunden”, säger Daniel van der Linden.

Dagens 3D-skrivare kräver att maten mixas först – det kan handla om kött, potatis eller morot. I ett datorprogram kan maten designas och man kan ta hänsyn till form, uppbyggnad och struktur för att på så sätt kontrollera exempelvis smaknyanser och kaloriinnehåll. Vid behov kan vitaminer tillsättas som tar hänsyn till skillnaderna i våra kroppars behov.

Den största utmaningen just nu är att få den utskrivna maten tillräckligt spröd och saftig.

En helt personlig måltid Fo t o: Fo o d I n k

2017#02 32 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

Företaget byFlow håller till i den nederländska staden Eindhoven. Det står bakom Focus, som är en av de första 3D-matskrivarna på marknaden. Den kostar motsvarande 29 000 kronor. ”Vi har redan nått en nivå där maten håller hög kvalitet och skrivaren är enkel att använda. Tyvärr är den fortfarande alldeles för dyr för den vanliga konsumenten”, berättar Frits Hoff, chef för byFlow.

Förra året kunde särskilt utvalda få provsmaka mat utskriven av Focus på pop uprestaurangen Food Ink i London. De nio rät-

terna var mycket varierande: potatismos med bläckfiskbläck, guacamole formad som en blomma, små getostpajer och biff tartar. Rätterna hade skapats och designats av ledande spanska kockar, varav några som tidigare arbetat på elBulli som fem gånger utsetts till världens bästa restaurang.

De flesta av byFlows nuvarande kunder är institutioner som köper skrivaren i forskningssyfte, men företaget har också börjat sälja till restauranger, bagerier, chokladfabriker och några få privatkunder. Frits Hoff jämför matskrivarens nuvarande nivå med espressomaskinen för fem-sex år sedan, när bara ett fåtal hade råd att köpa den. Idag står espressomaskiner på de flesta kontor och i många privata hem.

På Teknologisk Institut i danska Århus experimenterar man med en enkel 3Dskrivare som skriver ut en morot på knappt åtta minuter. Hittills har experterna studerat om tekniken kan påverka barns förhållande till en sund kost. De skrev ut stjärnformade morötter till 21 barn och lät dem välja mellan stjärnan och den traditionella moroten. 17 valde stjärnan. Tekniken rymmer många möjligheter enligt Mia Fiilsøe Falkeborg, specialist på Teknologisk Institut: ”Den individanpassade måltiden är i fokus just nu. Hur lagar man god, nyttig och naturlig mat som har anpassats efter individens behov? Det kan en 3D-matskrivare göra, och det är genialt. Du trycker på en knapp och ut kommer din favoriträtt.

Du kan dessutom tillsätta vitaminer samt anpassa kalorier och annat, helt efter eget behov”, säger hon.

En sund kost i flera lager

De senaste åren har forskning visat hur olika våra kroppar reagerar på exakt samma mat. Och när du skriver ut lager för lager kan du vara noggrann i komponeran-

share

Fo t o: Te k n o l o g i s k I n s t i t u t

I framtiden kommer man kunna skriva ut designad mat av hög kvalitet och estetiskt utseende med en 3D-skrivare hemma genom att köpa mat i en behållare och sedan starta skrivaren.

I Nederländerna samarbetar företaget byFlow med flera Michelinkockar, bland annat Jan Smink. Han är kock på Librije som flera gånger utsetts till Nederländernas bästa restaurang.

Kockarna sammanställer recepten som användaren exempelvis kan hämta i en app.

33

Bli din egen Michelin-kock

Kanske kan 3D-utskriven mat få fler barn att välja nyttiga grönsaker. I ett försök med 21 danska barn valde 17 en 3D-utskriven morotsstjärna istället för den traditionella moroten.

att tugga och svälja. Upp till tjugofem individanpassade måltider per timme skrevs ut, bestående av kött, potatis, morötter och ärtor, som till utseendet liknade traditionella, välkända måltider. Skillnaden var att maten byggdes upp strukturmässigt efter varje persons behov.

Daniel van der Linden tror att 3D-matskrivaren kommer få sitt genombrott inom de kommande tolv till arton månaderna.

Till att börja med kan de användas på sjukhus och äldreboenden men i takt med att funktionaliteten ökar, priset sjunker och människor vänjer sig, skulle skrivaren även kunna få sin plats i hemmen. ”Allt vi äter i framtiden kommer inte att skrivas ut men det är ett fantastiskt komplement till traditionell mat. Om du hade en matskrivare hemma som tog hänsyn till din ålder och vikt och ditt hälsotillstånd och som kunde ge dig en måltid som din kropp behöver skulle det verkligen kunna påverka ditt liv.”

2017#02

det av maten. Du kan exempelvis tillsätta socker och salt i början, så att maten smakar gott även i små mängder och på så sätt blir nyttigare. Du kan också ta hänsyn till sjukdomar, allergier och andra hälsorelaterade omständigheter.

Det nederländska företaget byFlow har inlett ett samarbete med ett företag som kan analysera gener och förutspå vad den enskilde individen behöver. Chefen Frits Hoff anser till exempel att det skulle gå att minska mängden medicin markant på det här sättet. ”Ny forskning hjälper oss att förstå vad just du behöver, beroende på dina gener och ditt DNA. Vi inser allt tydligare hur viktigt det är med individanpassad mat för att vi ska hålla oss friska”, säger han. År 2015 avslutade det nederländska företaget TNO ett treårigt EU-finansierat projekt. Här användes 3D-skrivare för att individanpassa måltider på ett tyskt äldreboende, där många av de äldre hade svårt

2017#02 34 share

En miljard ton mat – rakt ner i soptunnan Varje år slänger vi 1,3 miljarder ton mat världen över. Det motsvarar – håll i dig nu – ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Vi har samlat fem enkla app­ lösningar där du själv kan göra skillnad.

Text Anders Ryehauge

Om vi i större utsträckning kunde vänja oss vid att ”återanvända” mat – exempelvis från grannen eller en närliggande restaurang – skulle vi alla kunna minska det enorma matspillet.

Nästan hälften av all frukt hamnar idag i soptunnan, medan 20 ­procent av allt kött – som i övrigt ligger långt ner på listan – slängs. Den ­engelska tidningen The Guardian har räknat ut att matspillet rent fysiskt skulle kunna bilda ett berg som var tre ­kilometer brett och lika högt som Mount Everest. Det innebär inte bara avfall i en oöverskådlig omfattning, det är också dyrt för individen. I Storbritannien visar undersökningar att en genomsnittlig brittisk ­familj slänger mat för motsvarande 7 500 kronor om året.

De senaste åren har flera ­projekt som ska minska mat­ spillet initierats med stöd från EU. Smartphonen har också gjort det lättare. Här är fem ­exempel på enkla applösningar som du kan hämta till din telefon i ­Europa.

1.

Med den Helsingforsbaserade appen Froodly kan användarna dela information om sänkta priser på produkter i den lokala affären. Man kan ladda upp bilder på de prissänkta produkterna med information om pris och plats så att andra uppmärksammas på det. Om man delar information blir man belönad på olika sätt, exempelvis genom presentkort.

Froodly såg dagens ljus under våren 2016 och ska 2017 utöka till den internationella ­marknaden.

3.

Mot slutet av 2015 g ­ rundades Too Good To Go i Danmark, som sedan dess har vuxit till stora delar av Europa och många amerikanska storstäder. Med hjälp av appen kan man söka ­efter restauranger, ­kaféer, hotell, dagligvarubutiker och bagerier som säljer överskottsmat till sänkt pris.

Too Good To Go vann Nordiska rådets miljöpris 2016.

4.

Syftet med Olio är att minska matspillet i hela världen genom koppla ihop ett nätverk av grannar. I appen kan du berätta om du lagat för mycket mat så att andra i närheten kan komma och hämta den.

Olio lanserades i norra London 2015, men har sedan dess utvecklats till ett globalt initiativ.

5.

2. År 2016 lanserades finska matspillsappen ResQ som hjälper användaren att hitta restauranger som säljer överskottsmat till sänkt pris. Målet för 2017 är att lansera appen internationellt och under våren kom de in på den svenska marknaden.

Svenska appen Karma lanserades hösten 2015 och har vuxit snabbt – idag kan appen användas i över 20 svenska städer. Appen kopplar ihop konsumenter med restauranger och caféer som skickar push-notiser om att de har överflödiga matportioner att sälja till reducerat pris. Med hjälp av GPS får användarna veta var det finns mat att rädda i närheten av dem.

Mads Friche fick en idé. Nu har grisen och kon på det tidigare lantbruket i Västjylland ersatts av lådor med – mjölmaskar.

2017#02 35 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

M j ö l m a s ke n den nya grisen Insekter fungerar överraskande bra som lantbruksdjur.

Två miljarder människor äter redan med stor självklarhet de små djuren, men massproduktionen är ett nytt och ännu okänt fenomen. Så kommer det inte att förbli.

Text Anders Ryehauge / Foto Michelle Berg

På ett nedlagt lantbruk i Tarm i Västjylland tillbringar Mads Friche de flesta av dygnets vakna timmar i sällskap med 200 kilo levande mjölmaskar. Tillsammans med ytterligare två personer står han bakom Heimdal Entofarm som är Danmarks första insektslantbruk. Senare i år räknar teamet med att få tillåtelse att sälja insekter som livsmedel, men tills vidare består det mesta arbetet i att försöka skapa de bästa förutsättningarna för ett välfungerande lantbruk.

Mjölmaskar har en helt annan livscykel än traditionella lantbruksdjur. De börjar som ägg, blir till fullvuxna maskar, som blir till

puppor, som blir till skalbaggar, som i sin tur lägger ägg igen. Mycket av det som Mads Friche och hans kollegor testar är hur temperatur och luftfuktighet påverkar produktionen och hur man bäst sorterar lådor med mjölmaskar i olika stadier. ”All kunskap är ny. Insektslantbruk är fortfarande en ganska liten nischbransch och det finns inte så mycket information om produktionen av mjölmaskar. Vi har redan fått ordning på en del saker, bland annat hur vi ska utfodra maskarna så att de utvecklas på bästa sätt. Men de två stora utmaningarna handlar om att öka produk-

2017#02 36 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

Mads Friche strör de torkade mjölmaskarna över ett löskokt ägg till frukosten.

I stallet odlas mjölmaskarna i stora plastlådor.

Insektsfarm i norska Sem

Insekter som mat tillåtet i EU från 2018

”Protein blir det nya guldet”, anser Frederick Richard. Han är grundare och chef för Nordic Food Supplements AS som har sitt kontor i norska Sem. Sedan oktober 2016 har de forskat i mjölmaskar som lantbruksdjur.

De startade med några kilo mjölbaggelarver och hyrde en gård där de började testa temperatur, fuktighet, miljö och ljussättning. Idag har gården strax över hundra kilo mjölmaskar. Frederick Richard ser den klart största potentialen i insekter som djurfoder. ”Det kommer att bli svårt att övertyga människor om att äta insekter till middag. Däremot tror jag inte att de intresserar sig för om deras kyckling har utfodrats med insekter i stället för sojabönor - bara det kommer att få enorm betydelse för miljön.”

Försäljningen av insekter som livsmedel har hittills varit förbjuden enligt EU-förordningen om nya livsmedel. Lagen är dock ganska otydlig, vilket inneburit att Danmark, Nederländerna, Belgien och Storbritannien ändå har godkänt det. Under våren 2017 ändrades EU-lagstiftningen så att företag från 1 januari 2018 kan ansöka om att sälja vissa typer av insekter som livsmedel. Man räknar med att mjölmaskar och syrsor blir de första insekter som godkänns.

tionen till flera tusen ton och automatisera den på samma sätt som ett traditionellt lantbruk”, säger han.

Mjölmaskarna ska tillsammans med syrsor, gräshoppor och fluglarven Black soldier spy inta scenen som de nya boskapsdjuren i stället för de betydligt mer resurskrävande grisarna och korna, om vi ska tro på ledande experter på området, ett flertal företagare runt om i Norden och FN:s rekommendationer.

Det finns just nu strax över en miljon namngivna insektsarter i världen, men det finns uppskattningsvis ytterligare tio miljoner som vi ännu inte känner till. Vi vet i alla fall att 2 000 insektstyper är ätliga. Redan nu äter två miljarder människor insekter, men i de flesta fall handlar det om insekter från naturen. De senaste åren har restaurangerna Noma i Danmark och The Fat Duck i Storbritannien – båda utsedda till världens bästa restaurang flera gånger – haft insekter på menyn, vilket skapat stor uppmärksamhet. Men det nya handlar inte bara om insekterna på tallriken, utan om

att man vill domesticera vissa arter av insekter – alltså göra dem till nya nyttodjur. ”Revolutionen är här, den har precis börjat”, säger Lars-Henrik Lau Heckmann. Han är projektledare på Teknologisk Institut, ett företag i danska Århus som forskar i framtidens teknik.

Framtidens lantbruk

Insekter i läsk och snacks Under hösten 2016 avslöjade Pepsis chef Indra Nooyi att företaget ska investera i undersökningar om insekter som en möjlig proteinkälla i läsk och snacks. Hon förutspår att insekter blir de vanligaste snacksen i västvärlden år 2026.

Fo t o: Po l f o t o / Z h a n g C h e n l i n X i n h u a

Just nu arbetar Lars-Henrik Lau Heckmann med sex nya större projekt där han undersöker hur insekter kan produceras i stor skala. Ett av projekten – Invaluable – stöds av Innovationsfonden och har en budget på totalt 36 miljoner kronor, vilket gör det till det hittills största europeiska forskningsprojektet om insekter som foder och livsmedel. ”Vi ser enorma möjligheter för insekter som djurfoder och livsmedel framöver.

Projektet kan få mycket stort inflytande eftersom traditionellt lantbruk utgör en enorm belastning på jordens klimat och miljö. Det blir en helt ny råvara som kommer in i vår livsmedelskonsumtion och som kan komma upp i mängder som faktiskt gör skillnad globalt sett.”

Lars-Henrik Lau Heckmann förutspår att det kommer att etableras minst tio tusen nya insektsfabriker eller insektslantbruk i Europa under de kommande decennierna. Varje fabrik skulle kunna producera minst 10 000 ton ätliga insekter om året. Han menar att potentialen finns att bli en miljardverksamhet, men samtidigt ska man tänka på att området fortfarande är i sin linda. ”Det kan jämföras med grisen som just tagits in i ladugården och först nu har vi börjat industrialisera den”, säger han. ”När vi jämför en insekt med en annan varierar det precis lika mycket som att arbeta med grisar eller kor. Därför fokuserar vi just nu på att utveckla värdekedjor för fyra insektsarter på industriell nivå.”

På Teknologisk Institut har man nyligen etablerat en inkubator, där produktionen av mjölmaskar kan testas under industriella förhållanden. Det går exempelvis att mäta temperatur och foderintag för att se hur det påverkar utbytet i stor skala. ”Vi befinner oss på en nivå där vi ständigt lär oss nya saker. Det är som att sända en raket till månen för första gången. Vi måste få ordning på de grundläggande systemen innan vi kan sammanställa allt och säga: Okej, nu klipper vi bandet”, säger Lars-Henrik Lau Heckmann.

Thailändska insektsfarmar

Insekter på Mars Den kinesiska rymdagenturen genomförde 2014 ett experiment, där tre taikonauter skulle leva isolerade i tre månader och endast äta mjölmaskar och växter som de själva odlat för att överleva. Experimentet skulle visa om det var en möjlighet exempelvis i samband med framtida expeditioner till Mars. Det lyckades.

De äldsta och mest utvecklade exemplen på domesticerad insektsproduktion för livsmedel finns i Thailand, där lantbrukare i nästan tjugo år har byggt upp och utvecklat ett lantbrukssystem med syrsor, som förutom att leverera mat till det enskilda hushållet också har förbättrat ägarens möjligheter till arbete och inkomst. ”Insektslantbruk för direkt konsumtion är en relativt ny uppfinning. Vi har domesticerat växter och djur i över 12 000 år, men det är först på 2000-talet som vi har börjat använda syrsor i laboratorieexperiment med syftet inställt på lantbruk. I Thailand har man haft tillgång till grundläggande teknik sedan 1997 och det har redan utvecklats till en verksamhet i mångmiljonklassen med mer än 20 000 syrsfarmar”, säger Afton Halloran.

Hon är en del av forskningsgruppen Greeinsect vid Köpenhamns universitet, har tidigare arbetat som konsult för FN-programmet Insects for food and feed och är medförfattare till boken ”Edible insects: Future prospects for food and feed security”. ”Få djurraser har effektivt förädlats till att bli mänskliga livsmedel. Den senaste utvecklingen kring insekter är faktiskt den enda egentliga utvecklingen inom livsmedelskonsumtionen i modern tid. Den befinner sig fortfarande i en tidig fas, vi kan kalla den 1.0”, säger hon.

Den stora fördelen med insekter är att tusentals av dem kan förvaras i små lådor eller stall där de utfodras med restprodukter, till exempel gamla grönsaker. De är mycket resurseffektiva och kan när de är fullvuxna användas som livsmedel, antingen i sin ursprungliga form eller som pulver, olja eller ersättning i exempelvis nötfärs. De senaste två till tre åren har flera projekt med insektslantbruk initierats i de nordiska länderna.

Finska syrsor

I den finska staden Esbo startade Robert Nemlander agritechföretaget EntoCube hösten 2014. Nemlander är tidigare astronautkandidat och låg under våren 2017 på Leaders of Tomorrows 100 i topp-lista över ledande unga företagartalanger. EntoCube har uppfunnit en transportabel farm som kan producera upp till 10 000 syrsor om dagen och på så sätt mätta tio personer.

Syrsorna kan utfodras med bland annat överskottssallad från restauranger. Finländarna håller på att bygga en inomhusfarm för insekter i ett nedlagt

2017#02 37 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050 Fo t o: E n t o C u b e

Svenska företagare står redo De två doktoranderna i kostvetenskap Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant startade 2013 det första svenska insektsföretaget Hakuna Mat. De sålde insekter som de importerat från Thailand och Nederländerna men fick lägga ner verksamheten 2015 på grund av svensk lagstiftning. De fortsatte dock att forska i insekter som livsmedel tills de var tvungna att sluta förra året. ”Vår dröm är att göra insekter till en fast del av det svenska köket. Men Sverige är ett av de länder som tolkar lagen strängast. Vi får varken sälja eller forska i insekter, så för närvarande arbetar vi gratis med att försöka ändra lagstiftningen”, säger Emma Aspholmer.

Under hösten 2016 startade insektsfarmen Nutrient i Hedemora. De ”odlar” mjölmaskar och har fått en sponsor som vill finansiera dem under tre år medan de väntar på att lagstiftningen ändras så att de kan sälja mjölmaskarna som mat.

En lastbil rullar in på gårdsplatsen och lastar av en container. När dörrarna öppnas har man en fullt funktionsduglig syrsfarm. Lantbruk i miniatyr. Bakom idén står finska EntoCube.

grisstall som blir Nordens största farm för syrsor när det står klart till hösten. ”Jag tror att det är viktigt att vi kommunicerar insekter som en positiv och framtidsfokuserad idé som kan göra oss friskare och skapa jobb, i stället för att beskriva insektsmat som ett nödvändigt ont för att undvika en fasansfull framtid. Människor ska se insekter som en möjlighet istället för en nödvändighet, för mat handlar om känslomässig anknytning”, säger Robert Nemlander.

I de flesta EU-länder är det fortfarande förbjudet att sälja insekter som livsmedel

Jag tror att det är viktigt att vi kommunicerar insekter som en positiv och framtidsfokuserad vision som gör oss friskare och skapar jobb, istället för att beskriva insektsmat som ett nödvändigt ont för att undvika en fasansfull framtid.

Rob er t N eml an de r, tidigare astronautkand i dat , d r iver nu ag ri te c hföretaget EntoCub e

till människor, men i Finland har man hamnat i en gråzon där det är tillåtet att sälja insekterna om de marknadsförs som ”inte avsedda som människoföda” eller som ”köksdekorationer”. I november började den finska detaljhandelskedjan Ruohonjuuri sälja EntoCubes krukor med syrsor, Sirkkapurkki, i sina butiker (dock försedda med text om att de inte är tänkta som livsmedel). Undersökningar som genomförts nyligen visar också att Finland är det EUland som är minst negativt till ätliga insekter – 70 procent av deltagarna var positiva.

På Heimdal Entofram i Danmark fick Mads Friche nyligen besök av sju personer från mejerikoncernen Arlas innovationsavdelning. De var mycket intresserade av livsmedelsproduktionens potential, berättar han. Det ser Mads Friche som det stora genombrottet – det visar att det finns intresse hos de allra största företagen. Mads Friche själv betraktar inte insekter på middagstallriken som den största marknaden. Istället ser han en enorm potential för insekter i pulverform till pasta och bröd och som ersättning i exempelvis nötfärs: ”Om du till exempel föreställer dig att nötfärs i framtiden innehåller tjugo procent insekter skulle det vara en enorm vinst för miljön.”

share 38 2017#02

Nordea Insights KU N D E R , E X P E RT E R , E R B J U DA N D E N O C H TJÄ N ST E R

S OFI A

A P P EL G R E N:

Vi ska drivas av nyfikenhet, inte rädsla ↳

PA G E

4 0

L A G

O N LI N E

D E B AT T

N Y

Klimat­ kris eller finanskris?

Med tanke på framtiden

Träffa din rådgivare online

Sasja Beslik på Nordea och Frode Pleym från Green­ peace diskuterar ­finanssektorns ansvar.

Private Bankings jurist förklarar hur nya framtids­ fullmakten ­fungerar och vad den omfattar.

Du kan få rådgiv­ ning när du vill och var du vill, med våra digitala lös­ ningar för Private Bankings kunder.

2017#02 40 share

Porträttet

Får kulturer att mötas För Sofia Appelgren handlar integration om möten och dialog. ”Vi behöver prata med varandra, inte om varandra”, betonar hon. I snart tio år har hon drivit företaget Mitt Liv som sammanför utlandsfödda akademiker och svenska företag och gör alla inblandade till vinnare.

T EXT

KARIN

MYRÉN

F OTO

SÖREN

HÅKANLIND

När Sofia Appelgren startade Mitt Liv för snart tio år ­sedan i Göteborg var integration och mångfald inte alls så debatterat som det är idag efter de senaste årens flyktingvåg.

– Min man är från Turkiet och när vi träffades för 17 år sedan var de frågor jag fick mer grundade i rädsla än i nyfikenhet. Det var tråkigt att möta så mycket ­fördomar och jag ville göra något för integra­tionen i samhället.

Mitt Liv är inte Sofia första företag – redan som 23åring startade hon en salladsbar i Göteborg när hennes dotter var bara ett halvår gammal. Eftersom Sofia studerade när hon blev gravid fick hon ingen föräldra­penning.

– Jag ville lösa det på egen hand i stället för att ta emot socialbidrag. Samtidigt ville jag vara en förebild för mitt barn och ta ansvar för mina beslut.

Salladsbaren gick bra till Sofia plötsligt blev slagträ i debatten om den svenska modellen när hon inte ville teckna kollektivavtal, något som personen hon anställt inte heller var intresserad av – villkoren var redan bra.

Men medieuppbådet blev stort och efter fyra månaders blockad med ett tiotal vakter utanför lokalen sålde ­Sofia.

I tomrummet efter salladsbaren skrev Sofia en bok om det som hade hänt och jobbade sedan som ekonom till dess andra barnet kom. Ganska snart därefter såg

hon en chans att syssla med det hon verkligen brinner för, entreprenörskap och mångfald.

– Okunskap gör det lättare att känna hat. Jag vill bidra till ett samhälle där vi drivs av nyfikenhet och inte av rädsla, där vi utforskar och lär oss om varandra och inte bygger murar och avstånd.

Sofia bestämde sig för att fokusera på utlandsfödda akademiker och startade 2008 Mitt Liv som driver mentorprogram där utlandsfödda akademiker får mentorer i svenska företag.

– Idag går sju av tio jobb via nätverk och kontakter i Sverige, och det kan ingen myndighet bistå den här

Om Mitt Liv AB A F FÄ R S I D É : Mentorprogrammet Mitt Livs Chans, ett 50-tal partner­ samarbeten, konsultverksamhet och rekrytering.

O M S Ä T T N I N G : Nio miljoner kronor A N T A L A N S T Ä L L D A : 14 Ä G A R E : Sofia Appelgren, Axel Johnson AB, Ernströmgruppens Ulla och Gerhard Hobohms Stiftelse, Sätila PPI, Gardell Holding, Holtback

Holding, Förvaltnings AB Rödsten och Helichrysum Gruppen.

F R A M T I D S P L A N E R : Expansion i Europa.

S A M A R B E T E M E D N O R D E A : Mitt Liv är ett av de företag som ingår i Nordea Community Engagement, ett program för samhällsengage­ mang, kunskapsutbyte och entre­ prenörskap.

2017#02 41 share

Porträttet

Foto: Karolina Friberg

Mitt Livs partners gruppen med. Genom att vi förser våra akademiker med ett professionellt nätverk ökar jobbchanserna och de lär de sig språket snabbare. Referenser är a och o.

Den som vill bli adept i programmet och som uppfyller de grundläggande kraven, ansöker själv om att delta.

Deltagarna kommer från över 60 länder och senast deltog över 550 personer. Mitt Liv finns idag i Göteborg, Stockholm, Malmö och Linköping-Norrköping och i varje region startas två program om året.

Mitt Liv ordnar gemensamma träffar med teman kopplande till jobbsökningsprocessen och nätverkande där både adepter och mentorer deltar. Under programmets gång träffas adept och mentor drygt fem gånger och adepterna bjuds också in att besöka företag för att lära sig mer om deras rekryteringsprocess och kultur.

– Det fungerar så extremt olika i olika länder. Även i Sverige finns kulturella koder som de behöver hjälp att knäcka och den kunskapen kan mentorerna bistå med.

Adepterna är inte garanterade jobb men den senaste uppföljningen visade att hela 68 procent av dem fick arbete inom sex månader efter programmet. Och sju av

Mitt Livs samarbetspartners, tio mentorer uppger bland andra Nordea, AB Volvo att de fick idéer om och PWC, ställer upp med hur de kan agera mer mentorer som utbildas i coach­ inkluderande på sin ning och mångfald som de arbetsplats. sedan tar med sig in i sina or­ Sofia Appelgren har ganisationer. Även mentorerna varit VD sedan hon ansöker själva om att vara ­grundade Mitt Liv, med. De flesta kommer från Mitt Livs samarbetspartners men i våras klev hon men även andra kan söka. av VD-posten för att jobba med affärsutveckling och expansion både i ­Sverige och internationellt. Hon vill tillbaka till hur det var när hon startade Mitt liv och hade mer kontakt med människor.

Vad driver dig som entreprenör?

– Förutom att driva företag är det enda jag kan så gillar jag självständigheten. Företagandets grundmekanism är att man förtjänar det man jobbar hårt för. Det ligger något fint i att ge först och få sedan. Använder man det på ett bra sätt skapas nya och långsiktiga värden.

Om Sofia Appelgren B A K G R U N D : Utbildning inom sociologi, medie- och kommunikationsvetenskap B O R : Göteborg FA M I L J : Maken Serdar och två barn, 12 och 9 år PÅ F R I T I D E N : Hundpromenader med hunden Messi, karate,

resor, helst till hemmet i Istanbul och sommarstället på Gullholmen.

O V Ä N T A D T A L A N G : ”Frågade familjen som snabbt svarade att jag har lätt för att se framåt”.

B A N K : Nordea Private Banking, Göteborg

share 42 2017#02

Tips

share

Nya direktiv för ­investeringsrådgivning Regler och förordningar är sällan lockande läsning.

Men då syftet med just de här direktiven är ökad transparens av kostnader och ett utökat investerarskydd för dig som kund, kan det vara en fördel att känna till dem.

T E X T

EU:s inre marknad bildades 1992. Sedan dess har finansmarknaderna förändrats i grunden. I takt med förändringarna har EU-direktiv och förordningar vuxit fram, i syfte att upprätthålla konkurrensen på en rättvis spelplan.

1

En av hörnstenarna i god Private Banking-verksamhet är att känna sina kunder väl. Som kund ska du få en helhetsbild av den förväntade avkastningen utifrån din riskbenägenhet. Du ska kunna navigera i en komplex finansiell miljö, bolla idéer och utbyta kunskap med oss – allt för att säkerställa att det vi erbjuder överensstämmer med dina behov. Från och med januari 2018 kommer bankernas sätt att kommunicera med sina kunder att förändras rejält – enligt oss till det bättre.

Nordea Private Banking välkomnar MiFID II-direktivet då vi är övertygade om att det kommer att hjälpa oss att vägleda dig bättre.

2

Dokumentation Tack vare att alla förehavan­ den oss emellan dokumente­ ras, kan både du och berörda myndigheter gå tillbaka och kontrollera att vi verkligen agerat i ditt intresse. Detta är en del av det utökade in­ vesterarskydd som finansiella tillsynsmyndigheter krävt. Det kan verka som mer pappersar­ bete, men är i princip bara en redovisning av de kontakter vi redan har med varandra.

3

Helhetsbild Att ha en fullständig bild av dig som kund är inte bara ett regelkrav för banken utan en nödvändighet om vi ska kunna erbjuda dig bra service.

Från och med nu måste vi löpande ställa mer ingående frågor till dig, i synnerhet om din riskbenägenhet och övergripande ekonomiska situation. Då kan vi försäkra oss om att vi ger dig rätt råd varje gång vi pratas vid.

4

Ökad transparens Genom att du vet exakt vad en tjänst, produkt eller trans­ aktion kostar och du garanteras att handeln sker på bästa sätt, får du en fullständig kost­ nadsöversikt och en trygg förvissning om att få valuta för de bankavgifter du betalar.

2017#02

Välgrundade beslut När du fattar ett investerings­ beslut är det viktigt att du har all väsentlig information. Enligt det nya direktivet är vi som bank skyl­ diga att förse dig med en rapport som beskriver varje produktförslag, vilken risk det är förenat med och hur väl det passar in i din port­ följ. Detta ger dig all information du behöver för att kunna fatta välgrundade beslut. Du får också en detaljerad bekräftelse så snart transaktionen är genomförd.

E N G E L S M A N N

43

Samtidigt har investerarskyddet stärkts genom strikta kontroller av finansiella institutioner, och inte minst transparens gentemot kund. Regelverket MiFID (direktivet för marknader för finansiella instrument) och den nya reviderade versionen MiFID II syftar till att åstadkomma just detta.

T H O M A S

Hållbara finanser

Klimatkris eller finans­ kris – går det att undvika?

Med avstamp i Almedalen på Gotland i somras upprätthåller Nordea en offentlig dialog med Greenpeace om klimat­ problemen och vill inspirera andra banker och finansinstitut att göra detsamma.

T E X T

K A R I N

Sasja Beslik, chef för hållbara finanser, Nordea

S T R A N D F O T O

M A G N U S

G L A N S

Hotet mot klimatet är vår tids stora ödesfråga.

Därom är Nordea och Greenpeace överens, liksom att finanssektorn spelar en viktig roll i arbetet med att bemöta detta hot. Däremot går åsikterna delvis isär när det gäller hur detta arbete ska gå till. − Vi inom finanssektorn kan göra en del själva, men för att det verkligen ska bli skillnad krävs en total omgörning av uppdraget. De institutionella kunderna kräver kortsiktig avkastning, och om vi ska kunna skapa långsiktigt hållbara investeringar måste det till en systemändring, säger Nordeas chef för hållbara finanser, Sasja Beslik.

Han understryker att det inte räcker med att avstå från att investera i bolag inom exempelvis oljeoch gassektorn. I länder som USA, Ryssland och Storbritannien äger staten de fossila reserverna och räknar med dem i sina tillväxtkalkyler. − För att skapa en långsiktig förändring skulle vi därför även behöva avstå från att investera i statsobligationer, vilket skulle kräva en omstrukturering av hela finansbranschen och av våra verktyg. Det är viktigt att inse att frågan är mycket mer komplex än den kan tyckas och att många åtgärder som framstår som enkla och självklara bara blir symbolhandlingar som inte påverkar miljön alls, säger Sasja Beslik.

Frode Pleym, chef för Greenpeace i Sverige, håller med om att frågan är komplex, men varnar för att fokusera alltför mycket på det.

share 44 2017#02

− En hel del är svåröverskådligt och får ta lite tid att åtgärda. Men man får inte vara så fokuserad på att allt är komplicerat att man blir handlingsförlamad. Att byta från ett kortsiktigt kvartalsrapporttänk till ett långsiktigt kvartssekeltänk är enkelt att implementera i praktiken. Alla förstår att om vi inte har någon planet kvar finns det heller inget för finanssektorn att investera i, säger han.

Ett problem som Sasja Beslik lyfter fram är att allt inom finansvärlden har ett pris, men när det gäller miljön finns inga sådana siffror att förhålla sig till. − Det är tyvärr något som saknas i Parisavtalet.

Om finanssektorn visste att exempelvis oljebolagen om tio år skulle tvingas betala x antal pengar i miljöskatter skulle den förmodligen omedelbart sluta investera i oljebolag. Nu finns inga fastställda kostnader utan vi kan bara göra antaganden, säger han.

Frode Pleym påpekar att OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor, International Energy Agency (IEA), i våras konstaterade att en revolution är på gång inom energisektorn. − Under 2016 översteg de globala investeringarna i förnybar energi för första gången de i olja och gas. Jag kan bara citera chefen för IEA, Fatih Birol, när han säger att ’de som inte förstår vad som sker – regeringar, företag, marknader – är inte på rätt plats’.

Hur bör man då tänka som enskild konsument?

Vad kan jag göra för klimatet? − Kapitalet är en global spelare och pensionspengar investeras över hela världen. Som pensionssparare bör man ställa krav på sin bank så att man inte plötsligt är delägare i ett kinesiskt stålbolag som smutsar ner miljön, säger Sasja Beslik. − Många tror att de gör miljön en tjänst ­genom att äta ekologiska bananer och panta burkar, men effekten av sådana insatser är i princip noll jämfört med den klimatpåverkan deras pensions­ sparande medför.

Frode Pleym håller med om att enskilda sparare bör sätta press på de banker och finansinstitut som förvaltar och investerar deras pengar.

Huvudansvaret för investeringarna ligger på dem som kan göra stor skillnad och det är myndigheter och storföretag.

Fro de Pl ey m , c h ef fö r Gre en p e ac e i Sveri ge

− Huvudansvaret för investeringarna ligger på dem som kan göra stor skillnad och det är myndigheter och storföretag. Men de enskilda spararna bör vara medvetna om var deras pengar placeras och driva på utvecklingen mot hållbara investeringar, säger han och tillägger att Greenpeace för sin del är inställt på att, vid sidan av lobbyarbetet, fortsätta med aktioner avsedda att skapa uppmärksamhet kring specifika hot mot miljön.

Den dialog om klimathotet och finansiella investeringar som Nordea och Greenpeace inledde i Almedalen i somras ska följas upp under 2018. − Då kommer jag att redovisa för Greenpeace vad vi har gjort, respektive inte har gjort, för ökad hållbarhet under året. Jag hoppas vi då har kommit en bit på vägen att integrera även Nordeas ­utlåningsdel i vårt arbete, säger Sasja Beslik. − Nordeas hållbarhetsteam ska ha all heder av sitt arbete, men min förhoppning är att hela Nordea ska bli hållbart och teamen överflödiga.

Den förhoppningen gäller för övrigt alla andra banker och finansinstitut. Vid sidan av regeringarna är finansmarknaden den viktigaste aktören i kampen mot klockan för att klara Parisavtalet, ­säger Frode Pleym.

Besök gärna vår hemsida sustainablefinance.nordea.com Frode Pleym, chef för Greenpeace i Sverige

Parisavtalet

Seminarium i Almedalen på Gotland

Vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 skärptes det långsiktiga temperaturmålet till att den globala uppvärmningen ska bli klart lägre än det tidigare satta målet 2° C, nu är siktet i stället 1,5°C. Världens länder ska också se över och regelbundet förnya sina löften om att minska utsläppen av växthusgaser.

Den 5 juli i år arrangerade Nordea och Greenpeace till­ sammans ett interaktivt seminarium om utmaningar och möjligheter för finanssektorn i ljuset av klimat­avtalet i Paris och FN:s globala hållbarhetsmål. Omkring 150 personer från banksektorn och olika myndigheter närvarade och deltog i debatten på temat ”Pengarna eller planeten – är finans­ sektorn problemet eller lösningen för klimatet?”.

2017#02 45 share

2017#02 46 share

Hållbara finanser

Bilderna till vänster är hämtade från olika fältbesök. Läs gärna mer på hemsidan ­sustainablefinance.nordea.com.

Nordeas team för hållbarhet 1 Teamet för ansvars­ fulla investeringar, Responsible Investments, arbetar med ekonomiska nyckeltal och tittar även på investeringar utifrån aspekter som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och affärsetik inom bankens ­kapitalförvaltning.

Hållbarhet i fokus för Nordea Nordea är den största och snabbast växande givningsprocess. Som en del av detta utbildar förmögenhetsförvaltaren i Norden. För att teamet bankens rådgivare så att de i sin tur förbli det krävs inte enbart god ekonomisk kan informera sina kunder. − Vi ska ha ett bra fonderbjudande och vara avkastning på investeringarna utan även att transparenta gentemot kunderna så att de är kapitalet används för att främja social och informerade om hur pass hållbara miljömässig hållbarhet. Nordeas deras portföljer är, säger Ylva Han­ team för hållbara finanser arbetar nestad. med att integrera de här frågorna i I dag publicerar Nordea koldiox­ hela bankverksamheten. − Vi sätter strategierna – inte idavtrycken för samtliga sina aktie­ bara för hållbara investeringar utan fonder på hemsidan. Så småningom också kopplat till bankens utlå­ är det även meningen att Private Ylva Hannestad ningsverksamhet och vår rådgiv­ Bankings kunder i rådgivningsmöten Specialist, ning, säger Ylva Hannestad, specia­ och med hjälp av digitala verktyg Sustainable Finance list i teamet för Sustainable Finance ska kunna se hur hållbara de egna som arbetar över hela Norden. portföljerna är. Genom att dra slutsatser av När det gäller investeringar har Nordea den kunskap Nordea förmedlar och aktivt också ett dedikerat team som gör ingående välja fonder kan varje investerare bidra till analyser av de olika bolagens hållbarhetsar­ en mer hållbar värld. bete och hur de hanterar de risker som upp­ − Hela vårt arbete går ut på att står i samband med detta arbete. Självklart hjälpa våra kunder att ställa om till tittar man också på affärsmodellen och dess mer hållbara portföljer. Det finns ju lönsamhet. också rena fondprodukter i Nordea. − En viktig del av detta arbete är ju också de De före­tag som väljs till fonderna fältbesök vi gör, där vi granskar hur företagen är både starka ur ett ­finansiellt per­ hanterar sina risker i praktiken, säger Ylva spektiv och duktiga i arbetet kring Hannestad. miljö, socialt ansvar och affärsetik, Sustainable Finance-teamet har också i upp­ säger Ylva Hannestad. drag att integrera hållbarhet i Nordeas råd­

2 Teamet för hållbara finanser, Sustainable Finance, arbetar för att integrera hållbarhetsfrågor i alla Nordeas affärsområden, investeringar, utlåning och rådgivning.

3 Group Sustainability Unit arbetar med Nordeas interna över­gripande ­hållbarhetsstrategi.

Enheten ansvarar för att samordna hållbarhets­åtgärder och affärsområdenas engagemang samt profilera Nordea som ett hållbart företag och en god samhälls­ medborgare.

Rådgivning

Träffa din ­rådgivare ­digitalt Med Nordeas online­ satsning öppnas helt nya möjligheter för dig som kund i Private Banking att få rådgivning – när du vill, var du vill och utan att behöva bege dig till banken.

T EXT

SOFIA

Rådgivning online • Det som krävs av dig som vill pröva rådgivning online är mobilt Bank-ID. Självklart behövs även en dator samt gärna en viss nyfikenhet på nya digitala lösningar.

• Idag har drygt 200 av Nordeas kunder i Private Banking valt att få sin rådgivning helt online.

• Kundnöjdheten bland dessa är mycket hög, hela 9,2 av 10 – mycket tack vare de kompetenta rådgivarna.

• Kontakta din rådgivare i Private Banking om du vill veta mer om rådgivning online.

LUNDGREN

Private Bankings Onlineteam finns till för kunder över hela Sverige och är placerat i Sundsvall.

Idén bakom onlineteamet föddes för ett par år sedan då Nordea dels ville locka framtida kunder med nya behov och önskningar än dagens, dels ville erbjuda sina befintliga kunder en ny och mer effektiv rådgivning. Idag låter Nordea som första storbank sina Private Bankingkunder välja om de vill sköta sin rådgivning online, antingen i kombination med personliga möten, eller helt digitalt.

Redan hösten 2015 fick de första kunderna pröva att träffa sina rådgivare digitalt – de talade via hörlurar eller telefon, delade skärm och därmed Niclas Sundqvist Projektledare också information. ­Niclas Sundqvist är projektledare i ­Private Banking och en av initiativtagarna bakom satsningen.

– Till en början var en del av våra kunder skeptiska, men det vände snart och idag är långt fler positiva än tvärtom. Vi lärde oss en hel del från start; hög ålder är exempelvis inget större hinder, vilket vi hade trott. Däremot var de tekniska problemen initialt större än väntat, varför vi nu har ändrat till en lösning som fungerar oberoende av vilken dator och vilken webbläsare du som kund använder, säger han.

Andra slutsatser som onlineteamet kunnat dra är att digitala möten blir mer strukturerade och betydligt effektivare eftersom både kunder och rådgivare fokuserar uteslutande på det som visas på skärmen. Man hinner

med mer på kortare tid helt enkelt. Det innebär också stora tidsvinster för kunden som slipper lägga tid på att bege sig till banken.

– Vi tror en stor del av våra kunder, för att inte tala om blivande kunder, är intresserade av den här lösningen.

Den passar alla som inte har tid att komma hit och som kanske sällan träffar sin rådgivare i traditionella möten.

Det är också något för den som är intresserad och nyfiken på nya sätt mötas. Dessutom har vi ju många kunder som vill ha mötet tillsammans med sin respektive men har svårt att få till det rent praktiskt, liksom de som bor långt från banken eller kanske reser mycket. Online är tillgängligheten högre och det finns möjlighet att boka rådgivning även på kvällstid, säger Niclas Sundqvist.

En av de kunder som var först ut att prova rådgivning online är Martin Carlsson som är Private Bankingkund sedan 2008. Sedan drygt två år har Martin enbart digitala möten med sin rådgivare.

– För mig är just den ökade tillMartin Carlsson gängligheten det främsta argumenPrivate Bankingkund tet, att jag kan delta i ett möte var och när jag vill utan att behöva lägga tid på resor. Precis som tidigare bokar vi in längre årsavstämningar och liknande, men jag upplever att min rådgivare är mycket mer tillgänglig nu och jag uppskattar verkligen smidigheten i att kunna koppla upp mig snabbt och dela information, säger Martin

2017#02 47 share

Fullmakt för framtiden Från den 1 juli i år gäller en ny lag som ger privatpersoner möjlighet att upprätta en fullmakt som blir giltig om man på grund av sjukdom, demens, psykisk störning eller liknande inte längre kan ta hand om sina angelägenheter. Dokumentet kallas framtidsfullmakt.

T EXT

KARIN

STRAND

Vem kan ta hand om dina affärer om du skulle bli långvarigt sjuk? Många tror att en anhörig per automatik får ta över ekonomiska åtaganden, exempelvis förvalta tillgångar och sköta avtal när man själv inte längre har förmågan. Men så är det inte. Om en person på grund av sjukdom, demens eller liknande inte längre kan ta vara på sina angelägenheter utses en god man. Visserligen blir det ofta en anhörig, men beslutet fattas av över­förmyndaren, inte av den sjuke själv.

Sedan den 1 juli i år finns en möjlighet att i förväg själv bestämma vem som ska sköta de egna angelägenheterna om det skulle behövas. Man kan numera upprätta en framtidsfullmakt. − Tanken med den nya lagen är att individen ska få större självbestämmande, säger Caroline Törnquist, familjerättsjurist på Nordea Private Banking.

Ett annat skäl är att systemet med gode män har sina begränsningar. Det är bland annat svårt att rekrytera gode män och systemet har blivit en trång sektor.

För att få upprätta en framtidsfullmakt krävs att man fyllt 18 år. Fullmakten ska bevittnas av två myndiga personer som vet att det rör sig om en framtidsfullmakt och fullmaktshavaren, det vill säga den person som man utsett, får inte vara ett av dessa vittnen.

Personen som upprättar fullmakten kallas fullmaktsgivare. − På samma sätt som vid upprättandet av ett testamente är det viktigt att

göra noga överväganden vid upprättandet av en framtidsfullmakt. Vilket är mitt behov av en framtidsfullmakt?

Vem kan sköta mina angelägenheter på bästa sätt? Hur ska fullmakten förvaras så att den kan användas vid rätt tidpunkt? Det är också viktigt att se över innehållet i fullmakten med jämna mellanrum, saker och ting kan förändras, säger Caroline Törnquist. − Behoven är olika i alla familjer och det är viktigt att man har tillgång till korrekt information när man upp­ rättar en framtidsfullmakt och att den är anpassad till den egna familjesituationen. Det kan också finnas skäl att se över tidigare fullmakter som man har skrivit.

Framtidsfullmakten får omfatta både personliga och ekonomiska angelägenheter, till exempel att betala räkningar, hantera avtal om hyra, el, och andra abonnemang samt förvaltning av tillgångar, exempelvis i bank. Däremot får fullmakten inte omfatta åtgärder inom hälso- och sjukvård. Fullmaktshavaren kan med andra ord inte bestämma över vilken typ av vård fullmaktsgivaren ska ha.

I framtidsfullmakten kan också fullmaktsgivaren ange om fullmaktshavarens åtgärder ska granskas av en viss person. Vidare kan givaren bestämma om fullmaktshavaren ska få ge gåvor respektive få något arvode för sitt arbete.

Det är fullmaktshavaren som bedömer att fullmaktsgivarens hälsotill-

stånd motiverar att fullmakten bör träda i kraft. Vederbörande ska då meddela såväl fullmaktsgivaren som dennes närmast anhöriga. Om man vill kan man skriva in i framtidsfullmakten att tingsrätten ska pröva om fullmaktshavaren har gjort en korrekt bedömning. − Det är också viktigt att veta att fullmakten alltid kan återkallas, säger Caroline Törnquist.

Fullmakten registreras inte hos någon myndighet utan det gäller att förvara den väl till den dag den behövs.

Läs mer om framtidsfullmakter (lag om framtidsfullmakter 2017:310) på Svenska Bankföreningens hemsida, swedishbankers.se

Caroline ­Törnquist, familje­rätts­­jurist på Nordea Private Banking

Foto: Håkan Flank

2017#02 48 share

Juridik

Erbjudanden

Utvalt för dig som kund i Private Banking Väskor och ryggsäckar med stil Sandqvist, som grundades i Stockholm 2004, gör väskor och accessoarer för en urban livsstil. Inspira­ tionen kommer från det nordiska landskapet med dess skogar, floder och stadsmiljöer. Väskorna är hållbara och funktionella med en skandinavisk de­ sign. Just nu får du 20 procents rabatt på hela sor­ timentet – gör din beställning på sandqvist.net och ange kampanjkoden sandqvistnordea. Erbjudandet gäller till 5 december 2017. Fri frakt inom Sverige.

Minisemester till havs Smit iväg från vardagen och åk på kryssning genom Stockholms vackra skärgård. Umgås, ät gott, dansa och ha kul. Koppla av i vårt spa och fynda i taxfreebutikerna. Erbjudandet ger dig 500 kronor i rabatt per hytt i kategori Seaview Lyx som rymmer 2-3 personer.

Ordinarie pris är 1 650 kronor/hytt.

Boka på www.birka.se, och uppge kampanjkod SAMNORDVIP. Gäller avresa ordinarie 22-timmars kryssning söndag-torsdag 1 januari – 18 februari 2018, med pristillägg för avresa på helgen. Åldersgräns 23 år utan målsman.

Begränsat antal hytter, så först till kvarn gäller.

VIP-linjer till banken Behöver du snabbt spärra ditt kort eller har du andra kortfrågor? Kundtjänsten för Platinum och Black har öppet dygnet runt. Telefonnumren är Nordea Platinum 08-402 59 10 Nordea Black 0771-99 77 33 För frågor om bankärenden som konton, be­ talningar, mobilt bank-id, swish och liknande kan du med fördel ringa Kundcenter på 0771-22 44 88.

Som kund i Private Banking går du före i kön och ditt samtal besvaras inom en minut.

Julrabatt från Preem Under perioden 1 de­ cember 2017 - 31 januari 2018 får du 25 öre i ra­ batt per liter drivmedel när du tankar på någon av Preems bemannade stationer och betalar med Nordea Platinum.

För dig med Nordea Black gäller 35 öre i ra­ batt per liter diesel samt 24 öre i rabatt på etanol och bensin både på be­ mannade och obeman­ nade stationer.

Drivmedelsrabatten dras direkt på kortfak­ turan.

Lurarna med extra allt Cellularline Alpha Bluetooth hörlu­ rar är framtagna för dig som har extra höga krav på ett klart och kraftfullt ljud. Nu kan du säga adjö till störande bakgrundsljud på stan, kontoret eller flyget och ostörd njuta av dina spellistor. Perfekt för dig som reser mycket eftersom hörlurarna är hopfällbara och tar liten plats.

Pris 1339 kronor, ordinarie pris 1595 kronor.

Köp på kala. se eller via telefon 031-725 77 44 och uppge rabattkod Nordea.

Priset gäller till och med 31 januari 2018.

Vårskidåkning i Åre Åre bjuder på den unika kombinationen skidåkning och nöje i norra Europas mysigaste och trendigaste fjällby. Passa på att besöka oss i mars, då chansen till klarblå himmel och sol är stor! Du får 50 procents rabatt på utvalt boende under perioden 18-22 mars 2018 om du bokar minst 1 boende och 1 SkiPass Vuxen för fyra dagar vid samma boknings­ tillfälle.

Boka senast 31 december 2017 på skistar.com och använd kampanj­ kod NORDEA2018. Gäller endast nybokningar och kan ej kombineras med andra rabatter. Antalet platser är begränsat.

2017#02 49 share

Svårbedömda valutarörelser USA var först ut ur finanskrisen och har varit den klarast lysande stjärnan sedan dess. Återhämtningen har pågått i 99 månader och förväntas fortsätta. Euro­ området har haft det betydligt tuffare och det är först nu som tillväxten bedöms vara mer stabil. I somras kom flera signaler om att euro­området är på rätt väg. Deflationstendenser diskuteras inte längre och inte heller om samarbetet kommer att spricka trots att Storbritannien väntas lämna 2019.

Samtidigt har lägre inflation och konflikten med Nordkorea försvagat dollarn.

Svagare inflationsutfall fick marknaderna att ändra sin syn på den amerikanska centralbankens agerande. Flera av de förväntade räntehöjningarna har tagits bort.

Vår bedömning är att det gått för långt och att förväntningarna bör svänga tillbaka. Ett centralt skäl är att de negativa överraskningarna från USA inte lär bli mycket större i närtid.

Men chansen att ­euroområdet ska överraska mer positivt är ­begränsad. En tillväxt på drygt 2 procent är bra för att vara euroområdet. Inflationen är heller inte på en tillräckligt hög nivå för att europeiska centralbanken ska höja räntan i närtid. Nordeas bedömning är att det sker först i början av 2019.

Räntehöjningar från Fed och inga från ECB talar för en starkare dollar. Den senaste tiden är det emellertid inte ränteskillnaderna som styrt växelkurserna utan likviditet och centralbankernas balansräkningar. Viktigare för finansmarknaderna är därför hur centralbankerna väljer att minska den enorma stimulans de gett ­genom stödköp av till exempel

statsobligationer för att hålla nere räntenivån. Det är ingen enkel uppgift, men marknaden har förtroende för att Fed ska lyckas göra det relativt smärtfritt. Fed uppfattas som trovärdig och anses ha utfört sitt uppdrag väl. ECB var senare ut med stimulanser. Dragi, ECB:s ordförande, höll i somras ett tal som marknaden feltolkade. Det visar att det handlar om att bygga förtroende och gå försiktigt fram.

Fed förväntas nu plocka tillbaka stimulans medan ECB väljer att inte stimulera mer. Dollarn väntas bli ännu svagare framöver, trots högre räntor och en mer mogen konjunktur. Växelkursprognoserna är mycket osäkra samtidigt som valutarörelser får stort genomslag i företagens vinster och i hus­hållens sparande om de slår igenom full ut. Att som företag försäkra valutakursen och att som placerare sprida sina valutarisker blir centralt när kurserna svänger mycket.

Pundet är ytterligare en ­valuta som kan spela företag och ­investerare ett spratt. Britterna ser ut att lämna euroområdet under 2019, men det går inte helt att ­utesluta att de stannar. Lämnar de EU blir det med någon form av övergångsregler.

Historiskt har pundet varit en ”safe ­haven”, som man sökt sig till i orostider. Väljer britterna att lämna lär det inte gälla de närmaste åren. Osäkerheten är alltför stor.

Av Annika Winsth Chefekonom i Nordea

FÖLJ EXPERTEN

@annikawinsth

Foto: Felix Flank

2017#02 50 share

Analys

Text Martin Leer Scharnberg

INVESTERING GENOM TIDERNA

Skor är inte bara skor, för en del är det också ett investeringsobjekt. Sneakers har sedan 1980-talet utvecklat ett eget ekonomiskt ekosystem.

share

S n e a ke r s

Kanye West Ett av dagens stora namn på sneakersområdet är musikern och designern Kanye West. År 2015 lanserade han Yeezy Boost 750 Triple Black. Skorna såldes för 350 dollar i butikerna, men redan efter några veckor såldes de vidare för 1 500 till 2 000 dollar.

Kanske tycker du att de här skorna verkar redo för soptunnan, men det vore att skrota en förmögenhet - dessa sneakers är världens dyraste. De satt på den unge baskettalangen Michael Jordans fötter vid OS i Los Angeles 1984, när USA vann guld mot Spanien med honom som främste målgörare. Efter matchen signerade han sina Converse och gav dem till en bollpojke. I år – 33 år senare – har skorna sålts på auktion för 190 372,80 dollar. Det var det sista paret sneakers som Michael Jordan spelade i som amatör, senare blev han världsstjärna och lanserade ett eget skomärke som har bidragit till att definiera sneakersmodet och marknaden. Nittio procent av all omsättning på återförsäljningsmarknaden kommer från handel med Air Jordan.

51

Limited edition De allra första

Sneakersbörs Webbplatsen StockX.com är känd som världens sneakersbörs. Tusentals par är i omlopp dygnet runt och du kan följa prisutvecklingen för varje sko, från lansering till dagens datum. Varje användare kan lägga upp sin egen privata sneakersportfölj och följa med i prisutvecklingen för sin samling.

Now the Adidas I possess for one man is rare Myself homeboy got 50 pair Got blue and black, cause I like to chill And yellow and green when it's time to get ill Rap-gruppen Run DMC gav 1986 ut sången My Adidas, en hyllning till Adidassneakersen.

Sången blev en stor succé och gav sneakersen en enorm skjuts som modepryl.

Fo t o n: G e t t y i m a g e s / D i m i t r i o s Ka m b o u r i s / Michael Ochs Archives/ Ro y R o c h l i n / F i l m M a g i c

2017#02

År 1916 lanserade skoföretaget Keds sina första Champion-skor, som var världens första massproducerade skor med canvastyg och gummisula.

Det var samtidigt de första skorna som marknadsfördes som sneakers.

Namnet uppstod eftersom gummisulan var så ljudlös att man kunde smyga sig fram – sneak.

Det är limited editionutgåvor från de stora tillverkarna som gör sneakers till ett investeringsobjekt. Utbudet är begränsat och efterfrågan är enorm. År 2015 såldes omkring nio miljoner sneakers vidare för mer än 1,2 miljarder dollar.

2017#02 52 share

100 idéer för en bättre skola ”Vi lever i en globaliserad värld, men skolorna som förvaltar framtidens hjärnor är hopplöst antiglobala.”

Konstaterandet kommer från Finland som är känt för att ha världens bästa skolor. Nu vill den finska ideella organisationen Hundred sprida de djärvaste undervisningsidéerna till resten av världen.

Text Mette Nexmand Modellfoto Michelle Berg

share 53

Två klassrum. Det ena i en by på Ghanas landsbygd och i egentlig mening inte ett rum. En YouTube-video visar ett utomhusområde översållat med små virvelvindar av röd jord, där all växtlighet är borttagen. Ett uttorkat träd zoomas in vars rötter har blottats och saknar fäste i underlaget och i bakgrunden syns Ghanas buteljgröna bergssluttningar.

Eleverna är videons energiska centrum – klädda i skoluniformer i orange och brunt knuffar de runt sig själva och varandra i en karusell. Tunna ben och armar skapar en gemensam rotation som ser ut att fortsätta i det oändliga. Men detta är inte en vanlig rast på en lekplats, för den här karusellen kan mer än så.

Den är primus motor i en rörelse som ska förändra grundskolor världen över.

Vi återkommer till hur ett snurrande lekredskap i Afrika kan åstadkomma förvandling på andra sidan jordklotet. Fjärilseffekt på barnens nivå.

Först förflyttar vi oss närmare 9 000 kilometer till klassrum nummer två. Scenen är nu en nordisk skolbyggnad, närmare bestämt Hagelstamska skolan i den finska staden Grankulla nära Helsingfors. Här finns möbler i ljusa träslag, städvänliga ytor, bärbara datorer till alla barn och arkitektritade fönsterpartier ut mot en värld där trädens rötter är gediget förankrade.

Eleverna i den här klassen arbetar med 3D-tryck, framtidens produktionsteknik. Allt från en pennvässare till en hel stad kan med hjälp av dator skrivas ut tredimensionellt i plast. Dessa barns hjärnor uppdateras med kunskaper som kommer efterfrågas på arbetsmarknaden om några få år.

100 idéer från Finland – och dessutom 100 globala

2017#02

De två skolorna i Ghana och Finland är givetvis mycket olika, men projekten hamnar under samma ambitiösa paraply. Det handlar om idéernas drivkraft.

När de ghananska eleverna åker runt i karusellerna alstrar de elektricitet till ett mikrochip som laddar mobila LED-lampor. Lamporna transporteras hem till plåtskjulen så att barnen kan läsa läxor under de mörka timmar då elektricitet är en lyxvara. 3,5 miljoner timmars ljus har hittills genererats på detta sätt och 15 000 barn i utkantsområdena har kunna göra sitt skolarbete.

Idéerna ”Empower Playgrounds” och ”Pedagogy and 3-d-printing” har valts ut till det finska projektet Hundred som har som mål att vara världsledande inom utbildningsinnovation. Och det handlar om innovation som kan användas här och nu och överallt på jorden.

Hundreds onlinetjänst har handplockat ett imponerande urval undervisningsidéer från Finland. Redan nu finns det hundra olika koncept på organisationens webbplats och senare i år ska de bästa globala initiativen presenteras. Alla idéer testas på utvalda skolor och resultaten dokumenteras och uppdateras löpande på hemsidan hundred.org.

2017#02 54 share

013 0 17

Mormor är hjälplärare Mor- och farföräldrar utbildas till experter som kan läsa med de yngsta eleverna. Tanken är att de utbildade mor- och farföräldrarna ska lägga en halvtimme om dagen på att hjälpa elever som har svårt att läsa.

Världens största föräldramöte En kväll om året ska föräldrar från hela Finland träffas vid ett stort föräldramöte och erfarenhetsutbyte som sänds digitalt. Idén är unik och har aldrig tidigare genomförts någonstans i världen.

0 49 001

Skolmatsalen blir en restaurang Med utgångspunkt i ett lyckat experiment i Åbo börjar man nu förvandla trista skolmatsalar till restauranger där alla har lust att äta. Varje dag.

0 74

Barn lär sig om ekonomi i finanssektorn Money Flow Challenge är ett prisbelönt spel som ska ge gymnasieelever en överblick över sin privatekonomi.

056

Globala nyheter från igår diskuteras Hur kan vi se till att nyheter från hela världen förs vidare till barn på ett förnuftigt sätt? Lärarna utvecklar sätt att återberätta vad de vuxna har sett på tv-nyheterna kvällen innan.

Bli en fokuserad gymnasieelev Att gå på ett modernt gymnasium kan vara krävande. Med hjälp av dessa metoder får eleverna redskap för att hantera stress och personliga kriser innan de har utvecklas så långt att de blir svåra att ta sig ur.

034 041

Det här händer i världen och så undervisar du i det Campus består av internationella expertföredrag som ställs till gratis förfogande för grundskolelärare. Här kan de hämta nya kunskaper om bland annat internationell forskning.

Äventyrspedagogik Tänk om skoldagen var som ett äventyr.

I sjätte klass på skolan i Vallgård leker man in kunskaper hos eleverna när lärarna experimenterar med drama och datorspel i undervisningen av de livliga barnen.

All forskning pekar på att inlärningen blir bättre när barnen under skoltiden gör något som är meningsfullt i deras liv.

S aku Tu o m i n en , i n i t i at i v tagare

Initiativtagaren och den kreativa hjärnan bakom organisationen heter Saku Tuominen. Han har 25 års ­erfarenhet av utveckling och förmedling av innovation.

Varför är karuseller och 3D-utskrivna hus framtiden för skolbarn? ”Det är de egentligen inte, det är pedagogiken bakom som vi egentligen intresserar oss för. Visserligen är 3D-utskrifter framtiden, men om läraren använder ny teknik ogenomtänkt i undervisningen kan det vara direkt skadligt. Det hjälper inte att dela ut surfplattor till alla barn om läraren inte har en aning om vilket syfte de digitala redskapen har. Vi intresserar oss för vad och hur eleverna lär sig medan de arbetar med denna teknik. Samma sak gäller för karusellen i Ghana. Den är inte intressant i sig, men all forskning pekar på att inlärningen blir bättre när barnen under skoltiden gör något som har betydelse för deras liv. Det är därför dessa två undervisningsidéer uppfyller våra kriterier och lärare och barn i alla länder kan dra nytta av dem. De löser faktiska problem”, förklarar Saku Tuominen, vars cv även innehåller titlar som tv-producent, författare, föredragshållare och högerforward i ett ishockeylag.

Mormor är hjälplärare

Tuominens och Hundreds mål är att göra de hundra idéerna tillgängliga för lärare världen över. Det handlar om plug and play-undervisning som kan hämtas gratis och användas direkt från webbplatsen. Organisationen är ideell och finansieras av staten och privata företag, bland andra Nokia.

Det första intrycket vi får av den finska idékatalogen är enkelhet. Det ser lätt ut. Du väljer ett id-nummer, klickar och fram kommer exempelvis projektet ”Reading Grandmas and Grandpas”. Det handlar om att mor- och farföräldrar utbildas till hjälplärare och får läsa med de yngsta eleverna. En halvtimme om dagen kommer mormor eller farfar på besök, sätter sig på de små Alvar Aalto-stolarna och hjälper elever som har svårt att läsa.

En annan Hundred-idé är ”So You Think You Can Muuv”, där balettdansare från nationalscenen undervisar elever i kroppsmedvetenhet och djärvhet.

I ”The School on a Sailboat” får vi följa med en finsk familj med tre barn som seglar jorden runt mellan 2016 och 2022 och har med sig sin egen gungande och digitala hemundervisning.

Dessa idéer ligger i den mjuka änden av skalan, men det finns också massor av exempel på forsknings-

Finska Saku Tuominen har 25 års erfarenhet av nytänkande på utbildningsområdet. Senast har han varit i Kina, Singapore, Kuala Lumpur, Danmark, Mellanöstern, Frankrike och Bulgarien för att berätta om Hundred.

baserad undervisning i matematik, konfliktlösning på FN-nivå och olika sätt att förmedla internationella ­nyheter och problemställningar till barn.

Resor till Kina, Singapore, Kuala Lumpur, Danmark ...

Men guldgruvan av innovativa förslag slutar inte här.

Hundred.org serverar ett överflöd av visioner om framtidens undervisning från globalt erkända experter och nyckelpersoner. Här finns allt från den brittiska skådespelaren Orlando Blooms visioner för sin egen sons skolgång till en undervisningsguru från Singapore som förmedlar sin erfarenhet från ett utbildningssystem med topprestationer i alla internationella tester.

Och internationell är just ett nyckelbegrepp här. ”Vi lever i en oerhört globaliserad värld, men våra utbildningssystem är ytterst antiglobala. Det finns i stort sett inget världsomspännande samarbete – skolorna fungerar som silon där alla goda idéer är instängda. Ett land är en silo, en stat är en silo, en kommun ... Hundred ska förpacka idéerna så bra att de är lätta att tillämpa, oavsett om lärarna kommer från Kuala Lumpur eller Danmark. För det är lärarna vi vänder oss till”, säger Saku Tuominen.

Han talar om det skalbara – om att idéer från Hundred ska kunna fungera i flera skolor, i flera länder, tvärs över kontinenterna. Och det är lättare att sprida idéerna när man vet att de fungerar. Långsamma beslutsprocesser hämmar utvecklingen i skolorna, menar han, och eftersom detta handlar om kommande generationers liv så måste det hända något nu.

2017#02 55 share

2017#02 56 share

Tuominen ligger inte direkt på latsidan. ”Jag har nyligen varit i Kina, Singapore, Kuala Lumpur, Danmark, Mellanöstern, Frankrike och Bulgarien för att berätta om Hundred”, säger han utan att på något sätt låta jetlaggad.

Det som utbildningsföretagaren möts av på dessa resor är en naturlig förlängning av globaliseringstanken – och bristen på densamma: ”Under en typisk resdag träffar jag hundratals lärare på morgonen och presenterar mängder av utbildningsinnovationer för dem. De älskar idéerna och menar att alla kan fungera i deras vardag. På eftermiddagen träffar jag officiella representanter för utbildningssystemet som menar att ingen av idéerna kan användas. De är silornas dörrvakter.”

Frans Ørsted Andersen, lektor och fil.dr. på Institut for Pædagogik og Uddannelse vid Århus universitet har ägnat sig åt de skandinaviska utbildningssystemen i fjorton år och har bland annat skrivit boken ”Verdens bedste folkeskole” om Finland. Boken bygger på hans doktorandprojekt, där han undersöker varför Finland distanserar sig från Danmark i bland annat PISA-tester. ”Utbildningen av grundskolelärarna är den viktigaste punkten. Det finska samhället lägger större vikt vid lärarnas akademiska färdigheter och satsar pengar på den. Det är mycket svårare att komma in på utbildningen och det tar längre tid att bli lärare i Finland. Det krävs en masterexamen från universitetet”, säger han.

I Norge blir den gamla bachelorutbildningen för grundskolelärare uppgraderad till universitetsnivå från 2017 och ämnet debatteras flitigt i Danmark. Men det kostar stora summor ur statskassorna att uppgradera, och det är hur som helst långt kvar till den finska undervisningskulturen som har gett landets lärare hög status. ”Att vara lärare ligger i topp tre på listan över finska medborgares drömyrken – tillsammans med läkare och advokat. Jämförelsevis ligger läraryrket i Danmark på plats 40 och svenska lärares villkor är inte särskilt bra.

Det har skett förbättringar, men det är lättare för finska grundskolor att rekrytera de bästa kandidaterna”, säger Frans Ørsted Andersen.

Han understryker att den finska grundskolan inte är strängare eller mer elitistisk trots att lärarna ligger högst i hierarkin och bestämmer allt i klassrummet.

Tvärtom har finska barn färre undervisningstimmar per år och eleverna får bara enklare läxor de första åren.

Finland har världens bästa lärare

Sett med amerikanska ögon

Hundreds hårt arbetande team i Helsingfors och London kan tillåta sig att vara idealistiska på sitt område. De får mycket gratis, tack vare Finlands status som landet med världens bästa skola. Ända sedan OECD genomförde de första PISA-testerna år 2000 har finska elever utmärkt sig med högst poäng i Skandinavien. Internationellt sett ser det också bra ut. I de senaste PISA-resultaten från 2015 hamnar Finland på fjärdeplatsen i läsning bland 72 länder, endast överträffade av eleverna från Singapore, Hongkong och Kanada.

Jämförelsevis ligger Norge, Sverige och Danmark på plats nio, sjutton och arton.

Saku Tuominen är helt säker på vad som ligger bakom de finska framgångarna. ”Lärarna. Deras kvalifikationer har länge prioriterats högt i samhället. Lärarna respekteras i Finland. Man litar på att deras kompetens räcker till. Utan tillit finns det ingen motivation – lärarna måste vara självständiga och fria”, säger han.

Den finska modellen är också känd i resten av världen, inte minst i USA. Affärsmagasinet Fast Company beskriver Hundred med dessa ord: ”Finländarna är mindre hipsteraktiga än sina ­skandinaviska grannar, men landet är fullt av framåt­ blickande och superintelligenta människor ... Tuominen vill skapa något djärvt och effektivt.”

Samma entusiasm hittar vi i den ansedda utbildningsportalen The Hechinger Report som har besökt en finsk skola nära den ryska gränsen: ”Barn från fjärde klass springer ikapp till skolmat­ salen i strumplästen – skrattande och dansande.

En professor med distingerat utseende tittar på med ­strålande ögon och gör high-five till barnen.”

The Hechinger Report jublar dessutom över finska barns rörelsefrihet – många raster där barnen är ute i ur och skur och de cyklar till skolan. Som tur är kan alla nordiska länder vara med här – en rast i hällregn är ingen finsk företeelse.

Samtidigt bevisar amerikanernas lovsång Hundreds och Saku Tuominens poäng: Vi vet inte tillräckligt om andra länders utbildningssystem.

Det hjälper inte att dela ut surfplattor till alla barn om läraren inte har en aning om vilket syfte de digitala redskapen har.

S aku Tuo mi nen, initiativ tagare

Turbulens i resten av Norden

I övriga Norden har undervisningssektorn präglats av turbulens och reformer de senaste åren, och självbilden hos grundskolelärare, politiker och fackexperter är negativ.

028 092

Världsomseglande hemundervisning

010

X x x x: x x x x x x x x x x x

3D-utskrifter är framtidens teknik men hur lär man barn att använda tekniken på rätt sätt? I ett projekt undersöker man vilken pedagogik som kan användas för undervisning i ämnen som fortfarande är futuristiska för många.

Så digitaliseras skolan på mindre orter Nya kommunikationsformer ska spridas till alla delar av Finland och världen. Även till de orter som ligger avsides och inte var med i den första digitala vågen.

share

Var finns pedagogiken i 3D-utskrifter?

I ”The School On A Sailboat” dokumenteras en finsk familjs erfarenheter.

Pappa, mamma och tre barn seglar jorden runt fram till 2022 och har med sin egen digitala hemundervisning.

054 Eleverna planerar sexualundervisningen Barn utvecklar material till sexualundervisning. På så sätt kan det som är svårt bli lättare att hantera – för både barn och vuxna.

025 57

020

Passion blir till nya idéer På kursen Inkubatorn tränas de studerandes förmåga som företagare. Eleverna utgår från sina egna idéer och vad de brinner för, och arbetar tillsammans med finska företag.

Lär dig att lösa problem – NU! En skola i finska Villmanstrand har tagit fram en speciell inlärningsmetod inom problemlösning. Utgångspunkten är att barnen kan lösa alla konflikter med rätt förhållningssätt.

0 59

036 Appen som ger lärare nya kunskaper från hela världen Det perfekta redskapet för lärare som gärna vill uppdatera sig regelbundet på områden som de behöver känna till, men som de inte hinner studera på djupet.

Pekka Hyysalos organisation FightBack har grundats för att ge barn och unga styrkan att ta sig igenom livskriser.

Hundred ser till att idéerna omsätts till undervisningsmaterial.

064

2017#02

Holistiska metoder för att kämpa i motgång

2017#02 58 share

A L L VÄ R L DENS V IN ER I F IC K A N

”Det finns ett överflöd av goda idéer - det handlar om att genomföra dem och våga fortsätta.”

25 miljoner människor använder Heini Zachariassens app Vivino till att scanna viner i affären. Nu vill han rekommendera viner som passar din personliga smak.

Text Sole Bugge Møller / Foto Scanpix/Malene Anthony Nielsen

Det hela började när Heini Zachariassen stod framför en vägg med viner i affären. Heini växte upp på Färöarna där det i stort sett bara fanns två slags vin, ett rött och ett vitt, så hans kunskaper var begränsade. Det kändes överväldigande att hitta en bra flaska där i mängden – det måste finnas ett bättre sätt.

Heini Zachariassen hade aldrig utvecklat en app tidigare, men tillsammans med sin medgrundare Theis Søndergaard kastade sig vinnovisen över arbetet med att skapa appen Vivino som skannar etiketten på vinet och informerar om allt från druva till årgång, region och smaknoter. Idag är det världens ledande vinapp med 25 miljoner användare och hundra anställda, med kontor i Köpenhamn och San Francisco.

I år har appen ändrats radikalt.

Nyligen lanserade Vivino en marknadsplats där man kan få vinrekommendationer och med ett klick få vinerna skickade hem till dörren. ”Vår algoritm analyserar de viner just du gillar så att du exempelvis får en rekommendation av vita viner från Bourgogne som passar din smak och prisnivå, ungefär på samma sätt som Netflix rekommenderar en film till dig”, säger Heini Zachariassen.

Hur gick ni från idé till verklighet? ”Vi insåg snabbt att vi ville bygga upp det hela från grunden. Helt grundläg-

gande behövde vi en bild av vinet för att kunna lägga till den i databasen, så vi arrangerade en tävling där vi lottade ut en designerkorkskruv bland dem som skickade in en bild på en vinetikett. Det gick helt överstyr och vi fick omkring 20 000 bilder.”

Hur skedde det avgörande genombrottet? ”Vi lanserade den första appen i början av 2011. Den fungerade inte speciellt bra och den kände inte igen särskilt många viner. Användaren registrerade bara om appen fungerade eller inte när de försökte skanna ett vin, och efter en uppdatering under våren 2012 nådde vi en vändpunkt då fler upplevde att appen fungerade än motsatsen. Därefter växte vi med full fart. Inte stötvis, utan stadigt och jämnt. På den tiden ansåg vi att 20 000 bilder var en stor databas, men idag har vi tio miljoner viner och 500 miljoner bilder. Vi har alltid fokuserat på att skapa en bra produkt till den genomsnittliga vinköparen som inte själv är expert och det har vi lyckats med.

Hur viktigt är det som företagare att ha en bra idé? ”Idén spelar egentligen inte så stor roll. Det vi har uppfunnit är inte superoriginellt – människor har alltid ångat vinetiketter och satt in dem i böcker och jag har träffat minst tjugo

personer som har berättat att de haft samma idé som oss, men inte kommit så långt. Det finns ett överflöd av goda idéer men det handlar om att genomföra dem och våga fortsätta. Vi kämpade i nästan två år innan vi fick ett genombrott, och det var lite tufft ibland. Men vi behöll hela tiden tron på att vi skulle lyckas.”

Förra året fick ni en investering på 32 miljoner kronor från bland andra Christophe Navarre, högste chefen för Moët Hennessy.

Vad har det inneburit? ”Pengarna har gjort att vi kan utveckla appen snabbare. Desutom innebär samarbetet med en sådan branschgigant ett fint erkännande. Vi hade kanske street cred i Silicon Valley redan innan, men detta har gett oss en helt annan form av trovärdighet. När jag presenterades vid ett föredrag i Frankrike nyligen nämndes det att jag kom direkt från en ­frukost med Christophe Navarre, och jag märkte att publiken blev ganska imponerad.”

Vin skulle lätt kunna ta över hela tillvaron för Heini Zachariassen. Men som han säger: ”Jag har bestämt mig för att koncentrera mig på två saker i livet och det är mitt företag och min familj. I vår bransch kan man gå ut och äta och dricka hela tiden, men jag försöker hålla det till ett minimum.”

Heini Zachariassen bor i Kalifornien med sin fru och deras tre barn.

Med utgångs­ punkt i USA Vivino har haft sitt kontor i San Francisco sedan 2013 för att vara nära både Silicon Valley och vinområdet Napa Valley. Det har varit en stor fördel. "Om du erövrar den amerikanska marknaden finns det goda chanser att du erövrar hela världen. Det har betytt mycket att finnas i närheten av Facebook, Google och Apple, som vi har haft ett nära samarbete med.”

2017#02 59 share

9

F A N T A S T I S K A

I D É E R

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod!

Här får du ett cheatsheet med de nio bästa idéerna från den här utgåvan av Share.

Det finns många fler inne tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustration Elisabeth Moseng

Vid regnbågens slut

Skriv ut din mat

Roboten som bryter isolering

Du tar en by i Indonesien och målar hus, trappor och bänkar i regnbågens alla färger. Samtidigt ger du byn ett nytt namn – Kampung Pelangi, regnbågsbyn.

Resultatet blir ett enormt genomslag på Instagram och massor av turister.

Kockar funderar ut goda recept som du laddar ner och skriver ut i 3D i ditt kök.

Maten kan utformas så att den ger din kropp allt vad den behöver – den individanpassade måltiden är på väg.

AV1 hjälper barn som är så sjuka att de inte kan gå i skolan. Den lilla roboten är deras ögon, öron och mun i klassrummet, så att de kan delta i undervisningen och leka med kompisarna på rasterna.

Ät upp din vattenflaska

Det började med ett hjärta

Så här får man den bästa skolan

Tänk om du kunde äta din vattenflaska eller om naturen kunde bryta ned den som en bit frukt när du druckit upp ditt vatten. Den lösningen har företaget Ooho med sin flaska som består av ­enbart växter och tång.

De första emojierna ritades för hand av japanske Shigetaka Kurita. Det gick en månad från att han fick idén till att de första emojierna hade designats.

Resten är historia. Träffa designern och läs om hur han fick idén.

En webbplats med hundratals idéer till ­utbildningsinnovationer. Enkel att använda.

Ett ambitiöst finskt projekt sprider idéer från landet med ”världens bästa skola” till ­resten av världen.

Kött - men ändå inte

All världens viner i fickan

Zlatan och Schmeichel

En amerikansk genforskare bestämde sig för att bryta ned kött och bygga upp det igen, molekyl för molekyl – av växter.

Det beter sig som kött, smakar som kött (enligt många) och sparar poäng på miljöskalan.

Det började med förvirring framför vinhyllan. Och ledde till en app som berättar om vinet i butiken och som kan rekommendera viner från hela världen efter användarens personliga smak.

Se det framför dig: Vi är i 89:e minuten av VM-finalen på Luzjnikistadion i Moskva när Kasper Schmeichel sparkar bollen till Zlatan som tar ner den med bröstet till Christian Eriksen. Vi leker med tanken om ett nordiskt fotbollslandslag.