Problemen, inte bara i Norden, utan också i Europa, är att det finns grupper som är utestängda eller riskerar att utestängas från bostadsmarknaden. Orsakerna är höga bostadspriser och hyror som bostadsmarknadens riskgrupper inte har råd att betala. I dag är det långa bostadsköer främst till hyresrätter särskilt i expansiva kommuner med stor inflyttning och där sysselsättningsmöjligheter finns. De grupper det handlar om är till exempel ungdomar, nyanlända flyktingar och människor som är fattiga eller i behov av anpassade stödåtgärder.
Fallande bostadspriser i Finland Bostadsmarknadens funktion och struktur har ett samband med hemlöshetstalen. Det svenska Boverket har gjort en analys av bostadsmarknaderna i Norden under åren 2000–2016 (Boverket 2017). Olika bostadsindikatorer redovisas för bostadsbeståndets storlek och sammansättning, bostadsbyggandet, bostadsinvesteringar, bostadspriser samt trångboddhet.
” Befolkningsutvecklingen skiljer sig avsevärt åt mellan länderna. Finland och Danmark har haft den minsta befolkningsökningen.” De bakgrundsvariablerna som Boverket använder sig av är befolkningens storlek och sammansättning, BNP, hushållens disponibla inkomst, arbetslöshet, inflation, ränta, hushållens sparande och hushållens skulder. Befolkningsutvecklingen skiljer sig avsevärt åt mellan länderna. Finland och Danmark har haft den minsta befolkningsökningen. Enligt Boverkets analyser har bostadspriserna ökat stadigt i Norge och Sverige sedan 2000. I Danmark och Island skedde en kraftig prisuppgång på bostäder fram till 2007, men från 2008 har det skett en nedgång i fast penningvärde. I Finland har bostadspriserna fallit i fast penningvärde, vilket kopplas till en förhållandevis hög nyproduktion av bostäder under den undersökta perioden 2000–2016. Enligt Boverket har antalet nyproducerade bostäder i förhållande till befolkningsökningen under perioden 2000–2016 varit störst i Finland, 20
