Av Socialstyrelsens definition var drygt en tredjedel av alla hemlösa (11 167) föräldrar till barn under 18 år.
Socialen förvaltar bostadsmarknad I Sverige har den här bostadsmarknaden, där flertalet av barnfamiljerna finns, fått beteckningen den sekundära bostadsmarknaden, vilken består av olika typer av sociala kontrakt, träningslägenheter, övergångslägenheter, kategorilägenheter, stödboenden, och så vidare. Beteckningarna varierar i olika kommuner. Gemensamt är att socialtjänsten, och i vissa fall andra kommunala nämnder, hyr lägenheter av bostadsbolagen på orten, som man sedan hyr ut med olika inskränkningar i besittningsrätten genom specialkontrakt till dem som inte kan få egna kontrakt av hyresvärdarna. Det innebär att kommunerna i Sverige i dag, ofta genom sina social tjänster, förvaltar en stor bostads- och logimarknad som vuxit fram som på olika sätt skiljer sig från hyreskontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Hyresgästerna får specialkontrakt utan det besittningsskydd som andra hyresgäster har enligt hyreslagen. Det blir till exempel lättare att avhysa dem. De bor däremot i regel i vanliga lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. Bakgrunden är att de allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige sedan 1940-talet i högre utsträckning än övriga bolag upplåtit bostäder till personer med låga inkomster eller hemlösa. De har alltså tagit ett större socialt ansvar än andra hyresvärdar. I lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (lag 2010:879) ställdes krav på att dessa bolag skulle konkurrera med privata fastighetsägare. I flertalet kommuner har de kommunala bostadsförmed
37
