Hallå där… Thomas Nygren Digital källkritik viktigt i krigstider

DIGITAL KALLKRITIK VIKTIGT I KRIGSTIDER

Thomas Nygren, medlem i EU:s expertgrupp mot desinformation och professor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Hur ser du på den situation som uppstått med kriget i Ukraina? – Man ska vara medveten om att det pågår ett propagandakrig där det fl orerar massor av lögner och manipulationer. Det är ett ganska högt tonläge i sociala medier och många gör uttalanden och inlägg på saker som de inte själva har kunskap om. Många gör det förstås i den goda viljan att bidra och engagera sig. – Jag bär själv med mig det gamla citatet att krigets första offer är sanningen. Det citatet är lika aktuellt idag, man måste räkna med särskilt mycket felaktiga uppgifter i det här läget. Av propagandaskäl ljugs det som ett led i informationskrigföringen och det är svårt att bekräfta uppgifter i rådande situation. Hur tycker du att man ska hantera den fl od av information och uppgifter som kommer om situationen i Ukraina? – Man behöver hålla huvudet kallt och vara vaksam trots att det nästan är omänskligt med tanke på vad som händer. Man behöver ställa sig de grundläggande frågorna om vem som står bakom uppgifterna och vad syftet är. Är det saklig information eller är syftet att man ska agera, känna eller göra något? Men i den här situationen blir det extra svårt eftersom det är viktigt att engagera sig samtidigt som det kommer mängder av uppgifter som ännu inte är bekräftade. Finns det inga enkla, snabba metoder för att avgöra sanningshalten? – Det fi nns kraftfulla verktyg och metoder för att undersöka sanningshalten i både fi lm, bild och uppgifter som används bland annat av journalister. Men det tar lång tid och kräver mycket resurser och vi vanliga människor behöver främst andra som gör det åt oss. Vi får huvudsakligen förlita oss på kanaler som gör sitt jobb och vara mer vakna än vanligt när det gäller direktrapportering via sociala medier. Men borde vi inte vara vana vid att göra digital källkritik själva? – Tyvärr visar upprepade forskningsstudier att vi människor är sämre på att hantera digital källkritik än vi själva tror. Ett problem är att vi inte får någon feedback från sociala medier. När vi trott på något som visar sig inte stämma så kommer det inte någon rättelse som kan hjälpa oss att se våra egna begränsningar.

/ ANDERS BERNDT

FOTO: GETTY IMAGES Algoritmerna tränas på hälsodata, bland annat EKG.

AI ska ge säkrare akutvård

MEDICIN Med stöd av artifi ciell intelligens (AI) kan säkerheten och effektiviteten förbättras på akutmottagningar. Det är hypotesen bakom Johan Sundströms forskningsprojekt, som fått anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Forskarna ska utveckla ett AI-baserat kliniskt beslutsstödsystem för akutläkare.

Akutläkare måste på kort tid med begränsat underlag fatta livsavgörande beslut i en kaotisk miljö. Risken är stor att viktiga diagnoser missas, eller att patienter råkar ut för onödiga undersökningar, väntetider och inläggningar. Därför fi nns det en stor potential för AI-baserade kliniska beslutsstödsystem, menar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi. – Artifi ciell intelligens har en enorm förmåga att lära sig känna igen mönster genom att lära sig av miljontals fl er patienter än vad en enskild doktor hinner träffa under sin karriär.

Forskarna kommer att utveckla AI-drivna riskskattningsalgoritmer tränade på hälsodata från upp till sex miljoner akutmottagningsbesök. Där ingår till exempel EKG, sökorsaker, vitalparametrar, tidigare sjukhistoria och självrapporterade symtom. – Den här typen av data passar för artifi ciell intelligens, som är oerhört bra på mönsterigenkänning. Inte minst har maskiner ett övertag när det gäller att snabbt hantera stora mängder data, menar Johan Sundström.

Johan Sundström, hjärtläkare och professor epidemiologi. Foto: Mikael Wallerstedt

FOTO: NASA, ESA, BRIAN WELCH (JHU), DAN COE (STSCI) Stjärnan Earendel som syns som en svag fl äck levde några miljoner år innan den exploderade i en kraftfull supernova.

28 miljarder ljusår bort

ASTRONOMI Forskare vid institutionen för fysik och astronomi har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befi nner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Den nya upptäckten slår alla tidigare rekord att identifi era enskilda stjärnor från det tidiga universum. Stjärnan som nu observerats kommer från en tid endast 900 miljoner år efter Big Bang, då universum bara var sju procent av sin nuvarande ålder.

Spår av 33 olika läkemedel

MILJÖ Läkemedel hjälper oss till längre och friskare liv, men via avloppsvattnet kan deras aktiva substanser nå naturen och på sikt försätta hela ekosystem i obalans. I en ny studie av insekter i Fyrisån har Uppsalaforskare identifi erat spår av 33 olika läkemedel. – I kombination kan dessa ämnen ge oväntade och förstärkta effekter som när de når längre upp i näringskedjan även kan påverka oss människor. Läkemedlens påverkan på miljön är en högst reell utmaning för hela vårt samhälle, menar Emelie Sedvall, doktorand vid institutionen för läkemedelskemi.

Alla vet att det bästa argument man kan lägga fram är det veten skapliga argumentet. Så därför försöker andra framstå som vetenskapliga genom att hitta på saker som läggs fram med en vetenskaplig jargong”.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien, om kampen mot pseudovetenskap i Forskarpodden.