Batterikompetens för framtiden

I höst startar Nordens första masterutbildning i batteriteknik och energilagring vid Uppsala universitet. Den efterfrågade utbildningen har utformats i samarbete med bland annat batteritillverkaren Northvolt.

text ANNELI BJÖRKMAN foto MIKAEL WALLERSTEDT

■ – Tanken är att de här studenterna ska komma ut på en arbetsmarknad snabbt efter utbildningen, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi och en av initiativtagarna till programmet.

Med den tilltagande elektrifieringen inom många samhällssektorer ökar efterfrågan på personal med batterikompetens. Spetskunskap inom batteriteknologi krävs för omställning till storskalig energilagring och elnätsutbyggnad, elfordon samt tillverkning av batteribaserade vardagsprodukter.

NU LÄGGER UPPSALA universitet grunden för framtidens batteriexpertis med en unik utbildning. Hösten 2022 välkomnas 30 studenter till det nya masterprogrammet i batteriteknik och energilagring vid institutionen för kemi-Ångström. – Det som är ganska unikt med Uppsalas utbildning på europeisk nivå är att ett enda lärosäte säger ”vi gör allt”. Studenterna kommer att kunna vara i Uppsala under två år. Här kommer vi att undervisa dem när det gäller batteriteknologi från början till slut och täcka hela värdekedjan för batterier och

DET SOM ÄR GANSKA UNIKT MED UPPSALAS UTBILDNING PÅ EUROPEISK NIVÅ ÄR ATT ETT ENDA LÄROSÄTE SÄGER ”VI GÖR ALLT”.

alla de nyckelkompetenser som man behöver ha, säger Daniel Brandell.

VID INSTITUTIONEN för kemi-Ångström bedrivs sedan länge avancerad forskning kring batterier, främst inom Ångström Advanced Battery Center. En del av masterutbildningen kommer att vara forskningsanknuten, och förhoppningen är att även skapa ett lärarnätverk för utbyte av nyckelkompetenser med andra lärosäten.

En befintlig tillgång är det europeiska forskningsinitiativet Battery2030+ som koordineras från institutionen sedan hösten 2020. Där ingår Daniel Brandell i den gruppering som kartlägger utbildningsbehov och resurser på internationell nivå.

PÅ HEMMAPLAN HAR forskargruppen stått i dialog med näringslivsrepresentanter som Northvolt kring utvecklingen av masterprogrammet. – Vi har ganska stor samsyn kring innehållet inom en sån här utbildning och vilka grundläggande kunskaper som studenterna kommer att behöva. Northvolt är en stor framtida arbetsgivare som vi kommer att utbilda för, så vi lyssnar så klart på vad de säger. Sen bestämmer givetvis lärarna, fakulteten och programrådet vad programmet ska innehålla, säger Daniel Brandell och tillägger: – Även fordonsindustrin ställer ju om till elektrifiering så väldigt många av våra studenter kommer att jobba på Scania eller Volvoföretagen på västkusten. Så vi ser fram emot att samarbeta ännu mer med forskarkollegorna vid avdelningen för elektricitetslära som i höst startar ett nytt masterprogram inom elektriska framdrivningssystem. ●

Daniel Brandell, professor i materialkemi och en av initiativtagarna till den nya batteriutbildningen, kommer även att undervisa på programmet.

Hållbart batterimaterial tillverkas i stor skala

KEMI Nyligen fick Uppsalabaserade batteriföretaget Altris AB grönt ljus för finansiering om 100 miljoner kronor. Företaget har rötter i forskning vid Ångströmlaboratoriet, där utvecklingen av den nydanande tillverkningsmetoden fortsätter. – Vårt katodmaterial ger ett natriumjonbatteri som är mer hållbart, billigare och säkrare, säger Reza Younesi, forskare vid institutionen för kemi-Ångström.

Han är en av tre grundare av Altris, vars katodmaterial Fennac ska börja tillverkas i industriell skala i Sandviken. Cirka 2000 ton katodmaterial ska framställas varje år för användning i laddbara natriumjonbatterier. Den samlade energilagringskapaciteten om En gigawattimme årligen motsvarar ungefär 40 elvärmda normalvillors elanvändning under ett år.

Allt startade 2015 då Ronnie Mogensen blev doktorand på avdelningen och började jobba med natriumjonbatterier. – Då var vi antagligen lyckosamma i att vi kom på den här metoden att syntetisera materialet ”Preussiskt vitt” som baseras på natriumjoner. Det nya var att vi lyckades syntetisera detta material vid låga temperaturer och utan högt tryck, vilket också gör framställningsprocessen billigare, säger Ronnie Mogensen.

Natriumjoner var det självklara valet före litium, ett mineral som är såväl dyrt som begränsat till vissa regioner i världen.

Forskarna Ronnie Mogensen, William Brant och Reza Younesi visar materialet materialet ”Preussiskt vitt”.

Framgångarna bygger på en unik metod att syntetisera materialet ”Preussiskt vitt” som namnet till trots har en ursprunglig blå färg.

FOTO: NORDISKA RIKSMUSEET

Istället använder forskarna sig av råvaror och kemikalier som finns tillgängliga från i stort sett alla kontinenter, grundämnen som järn, kväve, natrium och kol. En annan komponent är aluminium som ersätter koppar och gör batteriet billigare och enklare att tillverka. ●