pi a nospeci a l
13 historiska pianister text Jörgen Lundmark
D e t ä r l ö n l ö s t a t t l i s t a vä r l d e n s b ä s ta pi a n is t e r . U t öv e r de t fa k t u m at t
l ista n sk u l l e bl i ot rol igt l å ng, ä r det o m ö j l i g t a t t d e f i n i e r a » b ä s t« ö v e r h u v ud t a g e t. I s t ä l l e t h a r J ö r g e n Lu n d m a r k l istat t r et ton pi a n ist e r som a ll a h a r egensin nig stil och tek nik,
Jazzens supervirtuos det är hundra år sedan den mest briljante av jazzens pianister föddes. Art Tatums makalösa – kontroll och musikaliska fantasi gjorde honom aktad även av tidens stora klassiska musiker. Att Tatum i praktiken var blind gör hans prestation än mer anmärkningsvärd. I New York, i november 1955, spelade han in ett antal låtar för Sveriges Radios räkning. De blev för övrigt en del av P2:s allra första sändningskväll. Ett år senare var han död.
Stalins samvete »jag har två fiender i livet. Smulor, och Sovjetstaten.« Få vågade göra det Maria Yudina gjorde. Under Sovjetunionens mest repressiva period var hon öppet kristen och vågade till och med kritisera kommunisterna. Men så var hon också Stalins favoritpianist. När hon fick Stalinpriset skänkte hon pengarna till den ortodoxa kyrkan i namn av »eviga böner för Stalins synder«. Hennes repertoar var även den modig, med många atonala verk som knappast annars spelades av sovjetiska pianister.
62 OPUS
a ll a med olik a lev na dsöden – och a ll a vä r d a a t t u p p t ä c k a o c h l y s s n a m e r på . M å n g a av d e m h i t t a r du k l i p p m e d på Y o u t u b e , o c h å t s k i l l i g a s k i v o r av d e m f i n n s på S p o t i f y o c h c d o n . c o m
Från pianist till premiärminister ignacy jan paderewski, en polack, var en av sin tids verkliga megastjärnor. Hans anses fortfarande vara den högst betalde klassiske pianisten i historien. Under turnéer i USA reste Paderewski till och med i en egen tågvagn. Ett kort tag var han även Polens premiärminster (1919). Det skulle knappast ha kunnat ske i Sverige, vare sig då eller nu.
Konsert vs studio arthur rubinstein behövde en publik för att prestera på topp, Glenn Gould valde vid 32 års ålder att sluta ge konserter och enbart spela in i studio. Trots det hyste de en ömsesidig beundran för varandras spel. Rubinstein är dessutom den ende pianist Gould sökt upp för en längre intervju.
5-i-topp Pianofilmer 1 Weissenberg spelar Petrusjka i Stockholm (Medici Arts) 2 Gould spelar Goldbergvariationerna (Sony) 3 Gould: The Alchemist (EMI) 4 Richter: The Enigma (Warner) 5 Cziffra i London 1963 (Medici Arts)
Tidernas pianobluff
Kontroll vs spontanitet få pianister har som Arturo Benedetti Michelangeli sökt tygla varje del av pianospelet. Det är inte bara själva framförandet som behärskas. Kroppens balans, händernas rörelser, armarnas vinklar: allt tänks ut och förfinas. Under ytan sjuder det av en kontrollerad intensitet. Martha Argerich är hans direkta motsats, där det impulsiva och briljanta ger tolkningen en alldeles särskild omedelbarhet. I början av sin karriär fick Argerich fyra lektioner av Michelangeli.
när joyce hatto återkom som 70-åring och började ge ut skivor i rasande takt östes lovord över hennes spel. Några av de mest aktade musikskribenterna hyllade henne, och en tidskrift beskrev Hatto som den »största levande pianist som nästan ingen hört talas om«. Att hon dessutom sades kämpa emot cancer och tidigare i karriären mötts av betydligt ljummare tongångar gjorde succén än mer anmärkningsvärd. Till sist avslöjades bluffen, men inte av en lyhörd lyssnare. Det var i stället iTunes databas som identifierade Hattos utgåva av Liszts Transcendentala etyder som en inspelning av Laszlo Simon på svenska BIS. Skandalen var ett faktum ett drygt halvår efter pianistens död sommaren 2006, men ännu har ingen dragit hennes make, skivproducenten William H. Barrington-Coupe, (nedan t.h.) inför rätta. Intill denna dag hävdar han bestämt att hustrun var ovetande om bedrägeriet. Sammanlagt har hela 91 olika pianisters inspelningar identifierats, som använts antingen direkt eller manipulerats digitalt.
OPUS 63
p i a n o s p e c i a l : 13 h i s t o r i s k a p i a n i s t e r
Polsk pianovagga med några års mellanrum såg Podgórze (idag en del av Kraków) två av 1900-talets allra främsta pianister födas. Josef Hofmann brukar anses som en av historiens största pianovirtuoser. Rachmaninov tillägnade honom sin tredje konsert, ett verk som Hofmann dock aldrig spelade. Ignaz Friedman blev mer känd för en pianistisk frihet; en närmast improvisatorisk påhittighet han särskilt gav prov på i ett antal klassiska Chopininspelningar.
Pianots särling
Friedman
Hofmann
5-i-topp piano på youtube.com
Ungersk urkraft
Skriv in orden nedan för att se fem otroliga klipp: 1 hamelin, hungarian 2 tatum, yesterdays 3 cziffra, galop 4 horowitz, carmen 5 hamelin, chopinata
györgy cziffra överlevde både fasorna i nazistisk fångenskap och senare som politisk fånge i efterkrigstiden kommunistiska Ungern. Inte ens tre års straffarbete kunde knäcka denne pianistiska urkraft. Han lyckades till sist fly till väst och gjorde sensation. Frågan är om någon förmått gestalta Liszts mest färgsprakande musik bättre; tolkningar vars nonchalanta vildhet tar andan ur lyssnaren. Hans egna arrangemang hör till de mest briljanta som någonsin skrivits. Hos Cziffra finns även en annan sida: ett värdigt allvar som kommer till uttryck i till exempel hans Beethovenspel.
Pianopatrioten Hess under andra världskriget ville Myra Hess gjuta hopp i befolkningen med musik. På hennes initiativ började man ge lunchkonserter i National Gallery. Under de sex och ett halvt år som serien pågick gavs närmare 1 700 konserter för 800 000 åhörare. Hess var själv solist inte mindre än 146 gånger, och kunde efter kriget lägga till ett Dame före sitt namn som tack för sina insatser under kriget. När man lyssnar till hennes livskraftiga och extroverta kraftfulla spel förstår man hur hon kunde inspirera så många, även under de värsta av prövningar.
64 OPUS
som 13-åring var han ämne för en bok om underbarnets psykologi. Ervin Nyíregyházis fortsatta bana skulle dock bli mycket krokigare. De inledande framgångarna byttes mot en rad bakslag och till sist var Nyíregyházi bortglömd och utblottad. Under 40 år ägde han inget piano och först 1973 återkom han som pianist. Efter ett fåtal konsertframträdanden och ett par tv-program var hans indiansommar över. På de få bevarade inspelningarna hör man hans mullrande bas, »bäst inspelade med en seismograf«, som en kritiker skrev. Nyíregyházi var gift tio gånger.