OPUS 33 by Nebel Söderström Förlag AB

opus.33 s k a n d i n a v i e n s

O P U S 3 3

INTERPRESS 0157-33

O PUS 3 3

F E B r u a r i – APRI L 2 0 1 1

in t er pr e s s 0 157- 3 3 7 3 8 8 0 15 70 8 0 0 9 3 3 r e t urv eck a 19

PRIS 8 0 KR 7 , 9 0 EUR 0 7 9 D KK & N O K

s t ö r s t a

TIDSKRI F T

O M

K L ASSISK

M U SIK

o p e r a

2 OPUS

opus 33 · årgå ng 6

innehåll

18 50

»Jag har arbetat för detta! Kolossalt mycket!« en tjugofemårig jussi björling till sin nye ackompanjatör harry ebert, 22 när denne kommenterade vilken gåva jussi fått i sin fantastiska röst.

FRAMGÅNGSSAGAN 22 läsarbrev 8 Era synpunkter på oss noterat 10 Det är i Karlstad det händer tubafenomen 18 Öystein Baadsvik på pulten 50 Daniel Harding recensioner 55 Korngold bärgar guldet konsertkalender 73 När, var, hur i det klassiska Sverige krönika 81 Röster från vår tid

Ingen svensk manlig sångare har haft en karriär som varit ens i närheten av Jussi Björlings. I början av 1950-talet var han den bäst betalde solisten vid Metropolitan i New York. Olof Axler ger en introduktion till vår store tenor och berättar vad han gjorde med världen.

SÅ FUNKAR HANS RÖST 31 Vad är det i Jussis röst som fascinerar oss så? Vad är det som framkallar all denna gåshud? Vi har tagit hjälp av operatenoren Nikola Matisic som, på sitt sätt, förklarar vad det är vi faktiskt hör när vi lyssnar på Jussi.

MINA BILDER AV JUSSI 34 Många av oss var tyvärr inte med när det begav sig. Men vi har ändå fått växa upp med Jussi Björling och har alla skapat någon slags personlig relation till honom. Lennart Stenkvist delar med sig av några oförglömliga Jussi-ögonblick.

MEDALJENS BAKSIDA 41 En aldrig så stor världssuccé som vuxen kunde inte gärna kompensera för den orimliga uppväxt som Jussi och hans bröder påtvingades. Författaren och Jussi-kännaren Yrsa Stenius tecknar ett känsligt porträtt av en tröstsökande megastjärna.

DE BÄSTA SKIVORNA 46 Tack och lov utvecklades inspelningstekniken i takt med Jussis röst och karriär. Ett tusental upptagningar finns idag bevarade. Här hittar du de bästa och viktigaste. OPUS 3

DIAMONDS ARE FOREVER

Den nya Diamond-generationen av B&W:s legendariska 800-serie tar dig till själva essensen av Hi-Fi – en ljudåtergivning så naturtrogen att du helt glömmer utrustningen och istället ger dig ut på en resa in i musiken. Alla modeller har nu diskant med membran av ren diamant, och den nya finishen i svart pianolack hjälper till att göra de här högtalarna till en unik upplevelse i dagens Hi-Fi-värld. Diamonds are forever!

4 OPUS

TEL: 0771 - 80 00 90 • WWW.HIFIKLUBBEN.SE

LEDAR E

så firas en världstenor

det är lika märkligt som uppenbart: när en fråga når ett visst stadium – en kritisk nivå – då händer det grejer. Lavinartade förlopp kan märkas i såväl stora frågor som små. Från svallvågorna efter Tunisien till det överspända tonläget om vargjakten. När bara tillräckligt många bestämt sig för att ta tag i en sak, då händer det något! Vänd blicken till Örebro och bevittna hur Svenska Kammarorkestern lyckats med just det man bestämt sig för att lyckas med. En riktig snöboll börjar också ta form i Stockholm; just nu brusar debatten om ett nytt operahus i huvudstaden som livligast. Den smått otroliga mängden inlägg har bland annat gjort att fler ämnen än den uttjatade frågan om husets placering tvingats upp till ytan. Det är bra. Men en fråga som på inga sätt fått sitt nödvändiga utrymme är firandet av Jussi Björling. Ett flertal mindre satsningar runtom i vårt land bär en prägel av ungefär vad man kunde förvänta sig, men det verkliga trycket på att få med elefanterna på båten har tyvärr saknats. Radio och tv släpper till en procent av den sändningstid som Ingmar Bergmans minne betingade, och staten släpper iväg någon enstaka promille av det Carl von Linnés hågkomst håvade in. Valhäntheten är kusligt påtaglig så snart det handlar om vårt musikaliska kulturarv, till och med när det är öppet mål – Jussi Björling var ju ingen parentes, ingen låtsasidol. Tvärtom, han var så stor och så magnifik som man bara kan bli. Det har lite för många missat. Att göra ens ett frimärke av den store tenoren lagom till jubileet är inte aktuellt, hälsar Posten, som ger ut 55–60 frimärken varje år – under 2009 bland annat serier med ständigt angelägna ämnen som »cyklar« och »penséer«. Som väntat klafsar även Kulturrådet runt i klaveret och nekar pengar till andras Jussi-projekt med genanta undanflykter om hur fjättrade deras händer är vid regelverken. Ja, stackars Kulturrådet. Fantasin om att ett initiativ skulle komma från dem själva kan snabbt grävas ner på kulturkyrkogården. Än en gång kan man konstatera att kreativitet och problemlösande inte hör till deras paradgrenar. På OPUS gör vi det vi vill, bör och ska: vi tillägnar i stort sett hela 2011 års första utgåva Jussis hundraårsminne. Vi vet att det finns massor av människor som vill läsa om tenoren som hade Sverige och världen i sin hand när han sjöng. Välkommen till ett nytt år med OPUS!

Johannes Nebel, ansvarig utgivare

OPUS 5

INGENTING ÄR NYTT.

Chianti Classico är ett distrikt fyllt av traditioner. Liksom familjen Castellani. Beni Duilio Castellani är grundare till vinhuset Castellani och farfar till dagens generation. Vi följer traditionen och hans intentioner – som vi alltid gjort. Chianti Classico Riserva görs enligt generationers regler och erfarenhet. Ett hundra procent Sangiovese, 24 månader på ekfat. Årgång 2007 är lyckad – balanserad och fyllig, en värdig och fullgod representant för familjetraditionen. Etiketten ser ut som förr, naturkork en självklarhet. Beni Duilio Castellani Chianti Classico Riserva kan sägas kort – 223 28. Finns i Systembolagets alla butiker.

Artikel nr 223 28. Alkoholhalt 12,5%. Pris 129 kr.

www.vinogrosso.se

Alkohol är beroendeframkallande. 6 OPUS

ges ut av Nebel & Söderström Förlag AB Prenumerationsärenden Gäller prenumerationer, adressändringar och reklamationer. Online i Lund AB Kundservice, telefon: 046-261 51 00 E-post: kundservice@opusmagasin.se Kundtjänst öppettider: vardagar 09.00–17.00 Prenumerationspris 6 nr 379 kr, 12 nr 649 kr VD och ansvarig utgivare Johannes Nebel Redaktionschef Olof Esbjörnsson Redaktör recensioner, korrektur Thomas Roth AD Theodor Jikander Formgivning Johan Hillebjörk Skribenter Hans Artberg, Olof Axler, P-G Bergfors, Lena Byström, Johan Fredrik Emilsson, Folke Freund, Ingela Hofsten, Ladislaus Horatius, Peter Johnson, Marion Lamberth, Gunnar Lanzky-Otto, Carlhåkan Larsén, Jörgen Lundmark, Nikola Matisic, Per Nyhlén, Evabritt Selén, Viveca Servatius, Jerker Sjöqvist, Yrsa Stenius, Lennart Stenkvist Omslagsfoto Lennart Nilsson/Scanpix Repro David Björkén Korrektur Victoria Söderberg Kalendarium Charlotta Weber Sjöholm Annonser Jonas Söderström, marknadsansvarig Telefon/fax: 040-12 55 90, 0706-52 42 72 E-post: jonas.soderstrom@opuspress.se

Balett i St Petersburg

OPERA, BALETT OCH KONST I ST PETERSBURG Reguljärflyg/buss: 3/5-8/5 2011 Historia – Vinterpalatset, Peterhof, Jusupovpalatset, Tsarbyn Tsarskoje Selo och Katarinapalatset med Bärnstensrummet Konst – Eremitaget och Ryska muséet Opera och Balett – Mariinskijoperan, Musorgskijoperan och Eremitageteatern. Program presenteras i januari. Svenskspråkig kultursightseeing! Svensk färdledning! RIGAS INTERNATIONELLA OPERAFESTIVAL Reguljärflyg: 8/6-11/6 och 17/6-20/6 2011 Riga – kulturstad med Jugendarkitektur, dramatisk historia och mångårig musikkultur. Elegant operahus och internationellt uppmärksammade operaföreställningar. OPEROR: 8/6-11/6 Aida, Turandot, Madama Butterfly 17/6-20/6 Eugene Onegin, Don Giovanni och Il Trittico: Il Tabarro, Suor Angelica, Gianni Schicchi Utflykter – Barockslottet i Rundale och badorten Jurmala Svenskspråkig kultursightseeing. Svensk färdledning! HELSINGFORS OCH OPERAFESTIVALEN I SAVONLINNA/NYSLOTT Reguljärflyg/buss: 10/7-13/7 2011 Helsingfors – Kultursightseeing! Utmärkt boende! Gourmétmiddag! Savonlinna – svensktidens Nyslott med fästningen Olofsborg Retretti – internationellt omtalat konstcentrum Operor: Tosca och Lohengrin Spelas på den övertäckta borggården på Olofsborg 4-stjärniga hotell! Svensk färdledning! Svenskspråkiga lokalguider! OPERAFESTIVALEN I VERONA KONST I VENEDIG OCH RAVENNA

Tryck V-TAB, Vimmerby ISSN-NUMMER 1653-2619

Reguljärflyg/buss: 26/7-31/7 2011 Verona – Romarstad med magnifik arena, medelstidsfästningen Castelvecchio och historisk skådeplats för bl a familjen della Scala Ravenna – Mosaikernas stad! Dante Alighieris stad! Venedig – kanalernas, kyrkornas, musikens och konstens stad Operor: Aida och Nabucco på den den romerska arenan i Verona Kultursightseeing med lokala guider! Svensk färdledning!

Redaktionella ärenden OPUS Betaniaplan 3B, 211 55 Malmö Telefon/fax: 040-12 55 90 E-post: fornamn.efternamn@opuspress.se www.opusmagasin.se

ENESCUFESTIVALEN I BUKAREST Reguljärflyg: september 2011 OPERA! FILHARMONI! KÖRUPPFÖRANDEN! RECITAL! JAZZ! Program presenteras i februari 2011

OPUS gillar Röda Korset. För egna gåvor använd PG 900 800-4 eller tel 020-213 213.

Svenska Kulturresor AB

OPUS 7 Davidshallsg 21, Box 17554, 200 10 Malmö Tel 040-10 35 70 www.kulturresor.se info@kulturresor.se

berglins betr aktelser / l äsar br ev

LÄSARBREV Vad retar dig, gör dig glad, upprörd, berikad? Lufta dina åsikter i OPUS. Mejla oss på redaktion@opuspress.se eller handskriv ett brev och posta till OPUS, Betaniaplan 3B, 211 55 Malmö. Publiceras ditt brev får du en cd som tack!

8 OPUS

Hejsan. Jag har som prenumerant några synpunkter, förslag och frågor: Slutar Sverige vid Umeå? Det vore trevligt om även utbudet i Piteå och Luleå redovisades i OPUS. Vidare borde tidningen nog ha, och har, ett visst ansvar för att skriva om våra svenska kompositörer och analysera och sätta in dem i ett internationellt sammanhang. Hur är det med Sten Broman, är han verkligen ospelbar? Och Karl-Erik Welin, hur ska vi värdera hans stråkkvartetter? Det vore också spännande med en analys av hur kyrkan har påverkat den klassiska musiken i Sverige samt en undersökning om det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga tonsättare? Och hur står sig egentligen svensk ljudteknik internationellt? Gå gärna mer på djupet, bli nördiga om ni så vill, och ställ svåra och komplicerade frågor! Harald Hallén

MÅNADENS brev!

l äsar br ev

Svar på brevet till vänster: Hej Harald, Tack för dina synpunkter och förslag. En hel del av dem blir säkert aktuella i OPUS längre fram. Våra svenska kompositörer – samtida som dåtida – kommer alltid att utgöra en viktig hörnsten i i tidningen. Och visst ska vi bli bättre på att bevaka musiklivet i Norrland. Kulturens hus i Luleå finns numera med i vår konsertkalender, i likhet med andra institutioner som huserar professionella ensembler. Redaktionen

Bästa redaktion, Först vill jag tacka för en förnämlig publikation. Ni fyller verkligen ett stort tomrum i svensk musikpress. Och så till själva saken: Jag har 5–6 årgångar av den brittiska tidskriften Classic CD med tillhörande ca 100 cd-skivor som jag tänkte avyttra. Har ni någon annonsplats som jag skulle kunna utnyttja? Hälsningar, Lars Ottosson Hej Lars, Som tack för dina bussiga omdömen får du här lite gratis annonsutrymme i utbyte. Läsare som är intresserade av din cd-samling kan höra av sig till oss. Redaktionen

Hej! Tack för det senaste numret av OPUS som i vanlig ordning innehåller mycket intressant läsning. Jag är en stor beundrare av Herbert Blomstedt och även Brucknerfantast. Beträffande »duon« Bruckner-Blomstedt vill jag tipsa om följande inspelningar: • Symfonierna nr 5, 6, 7 och 8 med Gewandhausorkestern i Leipzig (Querstand) • Symfoni nr 9 med samma orkester (Decca) – en höjdare! • Symfoni nr 4 och 7 med Staatskapelle Dresden (Dal Segno) För den som gillar både Bruckner och Blomstedt tror jag att det skulle vara uppskattat med dessa skivor i er musikbutik. Med bästa musikhälsningar Ingmar Ingemansson, Dalarö

Ur konser tkalendern...

KONSERTER I SAMVERKAN MED ARRANGÖRER I REGIONEN

Duo KeMi Daniel Migdal, violin & Jacob Kellerman, gitarr Landskrona, Församlingshemmet 20 februari Säro, Släps kyrka 27 februari ”Black Angels” Musica Vitae och Christian Lindberg, trombon och dirigent Växjö, Palladium 25 februari Tingsryd, Söderportkyrkan 26 februari Sölvesborg, St. Nicolaikyrkan 27 februari Pollux blåsare från Helsingborg Båstad, Hovs församlingshem 6 mars Konserthuset Kristianstad 75 år • Jubileumsprogram 16–19 mars med bl.a. Groupa, Lena Willemark & Musica Vitae; Roland Pöntinten & Charlotte Hellekant; familjefest med Tomas Sandberg • Hela programmet på www.musikisyd.se Martin Sturfält, piano Simrishamn, Kulturhuset Valfisken 19 mars Landskrona, Församlingshemmet 20 mars Rosengren-Bauer-Nagy Trio Växjö, Kulturskolans aula 27 mars • Oskarshamn 31 mars Vimmerby 2 april • Tingsryd, Söderportkyrkan 9 april • Varberg, Varbergs teater 10 april • Lund, Skissernas museum 11 april • Kristianstad, Konserthuset, LIlla salen 12 april • Ängelholm, Bibliotekets hörsal 13 april

Hej Ingmar, Vi tackar för tipsen, kanske dyker det upp någon Brucknerskiva i OPUS musikbutik framöver, i nuläget kan vi inte lova något. Dina tips har dock nått våra läsare och skivorna finns säkerligen att köpa via olika internetbutiker. Redaktionen

Blomstedt – vår svenske Brucknerexpert.

...och mycket mer. Planera sommaren på… OPUS 9

www.musikisyd.se

noter at

Världens 20 bästa körer? Det brittiska musikmagasinet The Gramophone presenterar i sitt senaste nummer en lista över vad man anser vara världens 20 bästa körer. Toppar listan gör Sir John Eliot Gardiners livsverk, The Monteverdi Choir, tätt följda av Stephen Laytons Polyphony. Svenska Radiokören är, som enda nordiska ensemble, med på listan på en tiondeplats. En tydlig brittisk dominans präglar listan: av de 20 körerna är inte mindre än 13 hemmahörande på de brittiska öarna, varav 10 i London, där även The Gramophone har säte. En jury bestående av mestadels engelska musikkritiker och redaktörer har stått för urvalet. I ett förord till rankningen kommenterar tonsättaren Eric Whitacre den brittiska dominansen: – Sångare i England lär sig tidigt att inte bara sjunga utan också att lyssna. De är också förmodligen världens bästa notläsare. Här är hela listan:

Gramophones 20-i-topp 1 The Monteverdi Choir, England 2 Polyphony, England 3 The Cardinall’s Musick, England 4 The Sixteen, England 5 Choir of Trinity College, Cambridge, England 6 Wells Cathedral Choir, England 7 Collegium Vocale Gent, Belgien 8 Accentus, Frankrike 9 RIAS Kammerchor, Tyskland 10 Radiokören, Sverige 11 The Dunedin Consort, Skottland 12 Choir of King’s College, Cambridge, England 13 The Tallis Scholars, England 14 Choir of New College, Oxford, England 15 Les Arts Florissants, Frankrike 16 Westminster Abbey Choir, England 17 The Balthasar-Neumann Chor, Tyskland 18 Stile Antico, England 19 Arnold Schoenberg Chor, Österrike 20 I Fagiolini, England

10 OPUS

OPUS kommentar:

Lönlöst men lönsamt Bli inte förvånade om ni de närmaste åren kommer att stöta på formuleringen »ranked as the X-th best choir in the world by the highly respected British music magazine The Gramophone« i cd-konvolut och programhäften för turnerande engelska elitkörer. Både de topplacerade enRadiokören. Världens semblerna och OPUS motsvarighet 10:e bästa kör enligt The Gramophone. i den brittiska magasinvärlden kommer nämligen att göra sitt yttersta för att referera till – och citera från årets körrankning. För det är ju främst detta det handlar om: att snacka om sig själv och berätta hur bra man är. Något annat användningsområde är svårt att identifiera för den sällsynt subjektiva och häpnadsväckande illa underbyggda topplistan i The Gramophone. Det skulle väl vara den kittlande läsupplevelsen då. Och något extra lösnummer säljer man säkert också på nyheten. Inget ont om de topplacerade körerna. Det är högklassiga ensembler allihop. Men det brittiska magasinet har helt missat att några av världens främsta körer numera också återfinns i de baltiska länderna och i Östeuropa. Och av vårt internationellt hyllade skandinaviska körliv kvalificerar sig endast den svenska radiokören till listan. Att fem tyska radiokörer låter minst lika bra som RIAS Kammerchor får läsaren heller inte veta. Ingen asiatisk ensemble, ingen manskör, ingen damkör. Men väl fyra engelska gosskörer! Vilket är tre för mycket. Det är naturligtvis en omöjlig uppgift att presentera en helt rättvisande lista, särskilt då det inte finns ett enda mätbart kriterium. Men om The Gramophone ändå bestämt sig för att ta fram en topplista, kan man önska att de till nästa gång höjer blicken från naveln en aning. London slutade vara världens ekonomiska och politiska centrum för hundra år sedan. Staden är måhända fortfarande det i körvärlden, men långt ifrån till den grad som engelsmännen själva vill tro. olof esbjörnsson

20 (minst) lika bra körer Estonian Philharmonic Chamber Choir, Estland Eric Ericssons kammarkör, Sverige SWR Vokalensemble Stuttgart, Tyskland DR Pigekoret, Danmark Wiener Sängerknaben, Österrike Orphei Drängar, Sverige Latvian Radio Choir, Lettland Det Norske Solistkor, Norge King’s Singers, England Oreya, Ukraina S:t Jacobs kammarkör, Sverige Taverner Choir, England Chanticleer, USA MDR Rundfunkchor, Tyskland Rundfunkchor Berlin, Tyskland Rilkeensemblen, Sverige Bach Collegium Japan Chorus, Japan Kungliga Operans kör, Sverige San Francisco Symphony Chorus, USA Nederländska kammarkören, Nederländerna

OPUS 11

OPPLEV NORGE OG FESTSPILLBYEN SOM FAVNER BÅDE ET LIVLIG SENTRUM OG VILL VESTLANDSNATUR. SE WWW.FIB.NO FOR TRANSPORT OG BILLETTER BILLETTBESTILLING: + 47 55 21 61 50 WWW.BILLETTSERVICE.NO (TICKETMASTER)

«NORWEGIAN NIRVANA: THE BERGEN INTERNATIONAL FESTIVAL OFFERS PERFORMANCES IN A VARIETY OF STUNNING VENUES, FROM AN ISLAND VILLA IN THE FJORDS TO GRIEG’S BEAUTIFUL LAKESIDE HOME.» THE GRAMOPHONE GATEWAY TO THE FJORDS OF NORWAY BERGEN AIRPORT FLESLAND WW.AVINOR.NO/BERGEN OPUS 11

WWW.KNUDSEN.NO – FOTO: MARCO BORGGREVE / PATRICIA KOPATCHINSKAJA

011

UNI 2 J . 8 – I A M . 5 2

noter at

Kort-Kort

Här spelas Wagners Ring fem gånger under våren.

Dudamel och GSO på cd Skivbolaget Deutsche Grammophon meddelar att man kommer att släppa en cd-box med Göteborgssymfonikerna och Gustavo Dudamel. Det blir de första inspelningarna med orkestern och den avgående chefdirigenten. Boxen, som innehåller symfonier av Sibelius, Nielsen och Bruckner, kommer att börja säljas i augusti. För alla som vill uppleva Dudamel och orkestern live finns i vår extra goda möjligeter. I april ger man sig nämligen ut på en kortare Sverigeturné med stopp i Norrköping, Visby, Uppsala och Gävle. Tre nya hovsångerskor Operasångerskorna Anna Larsson, Malena Ernman, och Miah Persson har utsetts till hovsångerskor från och med den 1 januari.

»Överlever vi 2011, överlever vi allt!«

VD hoppar av Pernilla Eduard

Det är årets största operasatsning med fem kompletta Ring-cykler. Men det räcker inte: en ny profil, ett nytt namn, ett nyrenoverat operahus och en ny hemsida har också sett dagens ljus. På detta ett helt nytt konserthus, Karlstad CCC , för operaorkestern att spela i med hela 1 600 platser. OPUS har talat med Pernilla Eduard, marknadschef på Wermland Opera, tidigare Värmlandsoperan. Varför har ni bytt namn? – Eftersom en av våra scener heter Värmlandsteatern och man där med sin ensemble – precis som vi – spelar musikal har det bidragit till förvirring och förväxlingar. Vi har också tidigare, rent visuellt, haft problem med att ordet Värmlandsoperan är så långt. Nu kan vi använda logotypen på två rader, vilket gör namnet lättare att arbeta med i affischoch annonssammanhang. Sedan fungerar det lika bra internationellt som på svenska. Ni har även renoverat själva operahuset? – Ja, nu får vi äntligen en arbetsmiljö som vi kan fungera i. Tidigare var det oerhört nedgånget och trångt bakom scenen, vilket har frestat på tålamod och hälsa. Nu har vi dessutom moderniserat scentekniken så att vi kan göra mycket roligare och mer spektakulära framträdanden än förut. I Ringen blir det till exempel en del flygningar och andra till synes omöjliga sceniska lösningar. Nu väntar fem kompletta cykler av Ringen. Hur ser intresset ut? – Intresset är stort, särskilt med tanke på att vi bara säljer biljetter till hela cykeln – det tar fyra helkvällar i anspråk. Två cykler är utsålda, så det ser bra ut! Vilken blir den största utmaningen framöver? – Vi är mitt uppe i den! Det är en enorm utmaning att repa in fyra långa operor och flytta in i ett hus under ombyggnad (invigningen sker i samband med premiären av Rhenguldet), samt att producera en stor musikal kort därpå med en i sammanhanget liten personalstyrka på 70 personer. Dessutom ska vi fylla den nya konsertsalen på Karlstad CCC. Vi har en fantastiskt trogen abonnemangspublik, men helst ska de bli dubbelt så många. Vi behöver få hela regionen att förstå hur speciellt det är att det – mitt i Värmland – finns ett operahus med professionella sångare, musiker och teaterarbetare som lockar publik från hela Sverige och från andra länder. Överlever vi 2011, överlever vi allt! johannes nebel 12 OPUS

Peter Waldemarsson hoppar av uppdraget som vd för Norrköpings symfoniorkester. Missnöje med den ekonomiska situationen och möjligheterna att utveckla orkestern konstnärligt uppges vara orsaken. Lönnqvist förlänger Malmö Operas dirigent Andreas Lönnqvist har förlängt sitt kontrakt med operan till 2012. Hawaiis symfoniorkester läggs ned Efter 110 år har symfoniorkestern i Honolulu gett sin sista konsert. År av dålig ekonomi har gjort att verksamheten nu måste läggas ned. Försök görs att hitta former för en ny orkester på ögruppen i Stilla havet.

Miah Persson – en av våra nya hovsångerskor.

Vår i Berwaldhallen februari Mahlers fjärde syMfoni 25 Fredag kl 19.30 26 Lördag kl 15.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Lisa Milne sopran J S Bach: Brandenburgkonsert nr 3 J S Bach: Kantat nr 82, Ich habe genug Mahler: Symfoni nr 4

Mars

tjajkoVskijs Violinkonsert 7 Torsdag kl 18.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Ray Chen violin TJaJKovSKIJ: violinkonsert ravel: Svit nr 1 & 2 ur Dafnis och chloe

Mendelssohns Violinkonsert 8 Fredag kl 19.30

Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Ray Chen violin MenDelSSohn: violinkonsert ravel: Svit nr 1 & 2 ur Dafnis och chloe

johannespassionen 9 Lördag kl 15.00 10 Söndag kl 15.00

Radiokören Drottningholms Barockensemble Peter Dijkstra dirigent Maximilian Schmitt evangelist Solister ur Radiokören J S Bach: Johannespassion

BrahMs andra pianokonsert 11 Fredag kl 19.30 12 Lördag kl 15.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Jukka-Pekka Saraste dirigent Arkadij Volodos piano DeBuSSy: Images III BrahMS: Pianokonsert nr 2

liszt 200 år 16 Onsdag kl 18.00 17 Torsdag kl 18.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Dmitri Slobodeniouk dirigent Peter Friis Johansson piano Music noir P2:s artist 2009-2010 13 Onsdag kl 18.00 Tally: Density (uruppf av P2:s beställningsverk) 14 Torsdag kl 18.00 P2:s tonsättare 2009-2010 lISzT: Totentanz rachManInov: Klippan, symfonisk dikt

loVe songs 19 Lördag kl 19.30

Anne Sofie von Otter mezzosopran Brad Mehldau piano Musik från den aktuella cD:n love Songs

nordic sounds 20 Söndag kl 15.00

Radiokören Peter Dijkstra dirigent Musik av J Sandström (uruppf), Stenhammar och Mäntyjärvi

sVenska stjärnor 24 Torsdag kl 18.00 25 Fredag kl 18.00 26 Lördag kl 15.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Anders Berglund dirigent Viktoria Tolstoy Svante Thuresson Jenny Silver Svenska visor av Ted Gärdestad, olle adolphson och cornelis vreeswijk

april BrahMs duBBelkonsert Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent 1 Fredag kl 19.30 Malin Broman violin 2 Lördag kl 15.00 Steven Isserlis cello BrahMS: Dubbelkonsert BrucKner: Symfoni nr 5

Sveriges Radios Symfoniorkester Enrique Mazzola dirigent Henrik Frendin elviola BerIo: ritirata notturna di Madrid nelSon: Music noir, för elviola och orkester (uruppf) SchuBerT/BerIo: Symfoni nr 10, rendering

Maj faMiljekonsert 7 Lördag kl 15.00

Radiokören Gustaf Sjökvist dirigent barnkör och musiker rIeDel: Trollringen (text: lennart hellsing)

sVenska stjärnor 12 Torsdag kl 18.00 13 Fredag kl 18.00 14 Lördag kl 15.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Anders Berglund dirigent Solister

siBelius Violinkonsert 19 Torsdag kl 18.00 20 Fredag kl 19.30

Sveriges Radios Symfoniorkester Susanna Mälkki dirigent Sergej Chatjatrjan violin lIDholM: Toccata e canto vårens tonsättare 2011 SIBelIuS: violinkonsert STravInSKy: Symfoni i tre satser

haydns truMpetkonsert 25 Onsdag kl 18.00 26 Torsdag kl 18.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Cornelius Meister dirigent Tine Thing Helseth trumpet hayDn: Trumpetkonsert MuSorGSKIJ: Tavlor på en utställning

Biljettbokning 08 - 784 18 00 berwaldhallen.se

OPUS 13

Turnésuccé för Lindbergs orkester

foto yngve olsen / noso

noter at

Arctic Philharmonic Orchestra mottogs varmt i Kina. I juni står Japan på tur för orkestern.

tikern Liu Xiaobo fick priset och reaktionerna från kinesiskt håll var oväntat starka. – Som norsk orkester blir man sedd som företrädare för norska intressen, vare sig man vill eller inte, särskilt i ett land som Kina, säger Rolf Cato Raade, vd och konstnärlig ledare för Arctic Philharmonic Orchestra. Under året kommer orkestern spela in musik av Ole Olsen (1850–1927) på BIS. Nyligen upptäcktes en tidigare okänd trombonkonsert av Olsen, som i höstas fick sin världspremiär med orkestern i Mariinskijteaterns konsertsal, S:t Petersburg. JoHANNES NEBEL

Svensk-danskt dirigentbyte Danmarks radios flickkör, DR Pigekoret, har fått en ny dirigent i svenska Cecilia Martin-Löf. Från och med årsskiftet leder hon ensemblen, som allmänt anses vara en av världens främsta ungdomskörer. Cecilia Martin-Löf har de senaste åren haft hand om körverksamheten vid universitetet i Lund. Michael Bojesen, Pigekorets tidigare dirigent, blir från och med februari en frekvent besökare just i Lund under de kommande åren då han tar över ledarskapet för Lunds Studentsångare. Vid sidan av detta uppdrag fortsätter Bojesen sitt värv som kompositör och docent på konservatoriet i Köpenhamn. Bojesen till Lund och Martin-Löf till Kbh.

14 OPUS

foto BJARNE bergius hermansen

foto THOMAS GRÖNDAHL

Under ledning av OPUS-listans vinnare 2010, Christian Lindberg, besökte världens färskaste symfoniorkester, Arctic Philharmonic Orchestra, Kina under nyåret. – Vi har tagits emot med öppna armar, fått dundrande ovationer och fantastiska recensioner, berättar Christian Lindberg. – Hela Kinaturnén har gått fantastiskt bra, men det är intressant att sådana här händelser också inverkar positivt för det skandinaviska näringslivet i Kina. Intresset för de nordiska länderna är oväntat stort. Mottagandet var något av en positiv överraskning, med tanke på allt rabalder som Nobels fredspris utlöste i höstas. Systemkri-

k i s u M n i V h oc Foto: Ben Ealovega

av hans artberg

Peter Jablonski Möt Peter Jablonski i ett finessrikt program med både musikhistorisk och stilistiskt bredd — och plats för pianistiska excesser. Musik av Haydn, Barber, Szymanowski, Chopin och Liszt.

Vad är likheten mellan Jussi Björling och februaris 2009 Santa Inés Sangiovese Cabernet (94969, 69 kr)? De oympade rötterna. Kring 1870 slogs de europeiska vinplantornas rötter ut av vinlusen och fick ersättas med inympade amerikanska. Men på några platser, till exempel i Chile och mycket lokalt i Aÿ i Champagne, överlevde de ursprungliga rötterna. I lyckliga fall skänkande frukten unik renhet och naturlighet. Fler Jussi-viner: 2005 Viña Maipo Limited Edition Syrah (88873, 149 kr) och exklusiva Bollinger Vieilles Vignes (ca 4 000 kr).

Onsdag 23 mars kl 19.30 Ur mästarnas händer Pianoserien fortsätter under våren: 17 april András Schiff 8 maj Lang Lang 4 juni Evgeny Kissin

OPUS 15

Stockholms Konserthus www.konserthuset.se Biljetter +46 8 50 66 77 88

OPUS 15

noter at

Det »danska« mozartporträttet.

OPUS RESTIPS

Mozartfynd visas i Salzburg Strax före jul invigdes en ny utställning i Mozarts födelsehus i Salzburg – Mozart: Mythos und Verehrung. Utställningen handlar om Mozarts tio sista levnadsår i Wien och den Mozartkult som växte fram efter hans död 1791 och som under 1800-talet antog religiösa dimensioner. Mozarts hustru Constanze spelade här en framträdande roll och bidrog aktivt till att hålla hans musik och minne levande. I utställningen möter vi henne och hennes andre man, den danska diplomaten Georg Nicolaus Nissen, betydelsefull inte minst genom en Mozartbiografi. Därtill finns bland annat Mozarts två söner och systern Nannerl representerade. Tre av de mest uppmärksammade föremålen kommer från Köpenhamn, där Constanze och Nissen levde i tio år. Ett av dem visas nu för första gången i Österrike; en liten pastellmålning som föreställer Mozart vid ett klaver. Bilden som finns i privat ägo upptäcktes först på 1990-talet och har efter det blivit föremål för allehanda spekulationer. Att den ursprungligen härrör

från Constanze torde vara uppenbart. Det som gör den extra intressant är likheten med det välkända ofullbordade Mozartporträtt som målades av kompositörens svåger Joseph Lange på 1780-talet. Om det är Lange eller någon annan, exempelvis en dansk konstnär, som är pastellens upphovsman är okänt. Och det oproportionerligt lilla instrument som Mozart spelar på? Kanske är det samma som också är med i utställningen. Enligt dansk tradition sägs det ha varit Mozarts reseklaver som Constanze hade med sig till Köpenhamn. Det finns mycket annat intressant att beskåda på utställningen som varar i minst två år till. För den som har vägarna till Österrike rekommenderas varmt ett besök i Salzburg. viveca servatius

Foto: Helén Karlsson

Fyra kvinnliga musiker samlas på en skärgårdsö för att spela in Stenhammars sista stråkkvartett. När Louise Armstahl skadar handen och upplåter ledarplatsen åt världsviolinisten Raoul Liebeskind rubbas maktbalansen inom kvartetten. Ett tätt och raffinerat whodunnit-drama av klassiskt Agatha Christie-snitt!

16 OPUS

www.albertbonniersforlag.se

R NGEN Samtliga operorna - på en och Samma vecka!

R NGEN R NG Wermland Opera kan som det enda operahus i världen presentera en helt nyproducerad Nibelungens Ring. Richard Wagners fyra operor, Rhenguldet, Valkyrian, Siegfried och Ragnarök har premiär i april 2011.

ring 1:

18/4 Rhenguldet

20/4 Valkyrian

22/4 Siegfried

24/4 Ragnarök

ring 2:

6/5 Rhenguldet

8/5 Valkyrian

13/5 Siegfried

15/5 Ragnarök

ring 3:

13/6 Rhenguldet

15/6 Valkyrian

17/6 Siegfried

19/6 Ragnarök

ring 4:

27/6 Rhenguldet

29/6 Valkyrian

1/7 Siegfried

3/7 Ragnarök

ring 5:

8/7 Rhenguldet

10/7 Valkyrian

15/7 Siegfried

17/7 Ragnarök

Välkommen in på vår hemsida för mer information samt specialerbjudande på hotellnätter. Biljetter: tel. 054- 21 03 90, www.wermlandopera.com, www. ticnet.se

 N

D

Vi ger fem cykler:

OPUS 17

intervju

Hur många tubaister i världen försörjer sig som heltidssolister? Svar: en. av ingela hofsten

18 OPUS

foto arild juul

Du använder gärna tuban på oväntade sätt. Du sjunger i den, spelar höga och snabba toner och så vidare… – Ja, jag har alltid försökt ha som motto att inget är omöjligt eller ens svårt. Om något inte funkar beror det på att jag övat för lite. Sen vill jag få fram det känsliga och uttrycksfulla i tuban. Visa att den kan användas till mer än ompa-ompa.

Han heter Øystein Baadsvik och har superlungor och stålnacke.

Det låter ganska trotsigt, typ »de ska minsann få se...«? – Kanske det. Tuban har dragits med ett envist rykte om att den inte är ett soloinstrument. Om någon hör en taskig soloviolinist skyller de inte på fiolen, men om någon hör en dålig tubaist drar de slutsatsen att tuban inte är ett soloinstrument. Kan du fatta?! Min amerikanska kollega Harvey Phillips har sagt att varje tubaist representerar alla andra tubaister och att han eller hon måste vara medveten om det. Upplever du det som en börda? – Nja, jag spelar först och främst för min egen skull. När jag står på scen känner jag mig aldrig som en ambassadör för instrumentet. Du måste ha utvecklat en stark relation till tuban. Hur ser den ut? – Jaaa du… Det är en slags hatkärlek. Ibland är det fruktansvärt tråkigt att sitta och nöta. Men jag har lärt mig att försöka se andra sidan av tunneln. Och när man är ute och spelar bra musik med bra orkestrar och dirigenter är det fantastiskt kul. Det är den sortens belöningar man behöver för att hålla motivationen vid liv. Just själva instrumentet har jag inga speciella känslor för, det är ju bara ett stycke metall. Och det är nog tur, för plötsligt kan tuban vara paj efter en flygfärd! Hur kom det sig att du fastnade för tuban? – Slumpen. Det var det enda blåsinstrumentet som var ledigt. Plus att jag kommer från en blåsarfamilj. Jag började med eufonium när jag var tio, men då var jag nog lite för ung och fattade aldrig riktigt poängen, så jag slutade. Men sen, när jag var femton och började fundera på allt det här med livet, döden och kärleken, blev den starka kraften i musiken viktig, så då började jag igen. Vad har du för musikaliska förebilder? – Artister som sätter ärlighet i sitt musicerade framför perfektion. De finns i alla läger. Bruce Springsteen, Miles Davis, Prince. Christian Lindberg är också en stor inspirationskälla, inte minst för hur han utvecklat sin karriär. Jag blir också inspirerad av skådespelare, författare, bild- och filmkonstnärer. Man kan lära sig mycket om dramaturgi från andra konstarter.

OPUS 19

intervju

Tuban är orkesterns tyngsta instrument. Behöver man träna flåset och nackmusklerna som tubaist? – Nja, mycket handlar om teknik. Jag använde mycket mer kraft när jag spelade som 20-åring än jag gör nu. Ändå åstadkommer jag mer idag. En viktig sak var när jag förstod att jag skulle använda tyngdkraften istället för att kämpa emot den. Andas in och släppa. Som när man låter en hammare falla mot spiken istället för att slå. Men visst rör jag på mig också. Simmar, går i skogen, dyker, klättrar i berg… Att vara heltidssolist innebär en hel del turnerande… – Ja, jag reser 200 dagar per år. Det tar på familjelivet förstås. När barnen var små var det påfrestande för min fru. Då bestämde jag mig för att bli datatekniker istället. Men det gick inte. Jag blev alldeles skakis och var tvungen att börja spela igen. Vi skaffade hjälp hemma istället. Sen kan jag vara extra mycket pappa när jag väl är hemma. Din hustru, Anna Baadsvik, är också musiker (violinist) och kompositör. Vad betyder det för dig? – Dels har hon skrivit en del musik som jag spelar, men framförallt har hon förståelse för mitt yrke. Och ibland är det bra att ha en kritisk lyssnare hemma. Som när jag satt och övade dubbelgrepp och började tycka att jag fick till det hyfsat och spelade upp det för henne. »Ska det inte vara rent« sa hon. »Jo men det är svårt«. »Jaha. Tror du det är enkelt att spela fiol, då?«. Det var bara att gå tillbaka med svansen mellan benen och fortsätta öva. Vad säger du till en ung människa som vill gå i dina fotspår och satsa på en karriär som tubaist? – Låt bli om du inte måste. Det är otroligt mycket arbete om man ska komma någon vart. Jämför dig inte med andra tubaister utan med andra musiker. Och se till att alltid känna glädje i det du gör!

20 OPUS

Musik för passionstider cd nyhet

Heinrich Schütz (1585-1672) Matthäus-Passion Julian Podger (evangelisten) Jakob Bloch Jespersen (Jesus) Ars Nova Copenhagen Paul Hillier dacapo cd 8.226094

Som en passande inledning till passionstiden utkommer nu den fjärde och sista utgåvan i Ars Nova CopenC hagens kritikerrosade serie med Heinrich Schütz utko D m vokalmusik. Den kontemplativa och underskönt 7 ma mer vackra barockmusiken kan du höra på CD eller www rs .dac som download i högsta kvalitet. I cd-boken apor ecor Dow kan du läsa om kompositören som under ett ds.d nload k tillg antal år var kapellmästare vid Kristian IVs hov.

från

ängli g ruari

1 feb

“Min beundran för Schütz musik har bara ökat för var och en av dessa inspelningar.” Foto: Benjamin Ealovega

paul hillier, dirigent

tidigare utgåvor Heinrich Schütz Lukas-Passion dacapo cd 8.226019

“Ars Nova Copenhagen’s intonation is superb, creating a rich tone in a reverberant Copenhagen Church.”

Heinrich Schütz Weihnachtshistorie; Auferstehungshistorie

Heinrich Schütz Die Sieben Worte; Johannes-Passion

dacapo cd 8.226058

dacapo cd 8.226019

“This is not to be missed.”

“De ligefremme stemmer blander sig til et væv af dybt interessante linjer.”

[gramophone]

gramophone award nominee 2010

Dacapo Records, Köpenhamn, Danmark | www.dacapo-records.dk. Dacapo distribueras i Sverige av Naxos Sweden, Tel. 019-20 68 60 | info@naxos.se | www.naxosdirect.se

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ [politiken]

OPUS 21

OPUS special Jussi 100 책r

22 OPUS

Han avskydde att repetera och var inte direkt någon större skådis på scenen. Tidvis drack han också alldeles för mycket och många föreställningar fick ställas in. Men, med sin glimrande röst, briljanta teknik och unika förståelse för musik fick Jussi Björling en makalös karriär. »Jämför mig inte med Jussi. Jag är bara mänsklig, sa Pavarotti.« Nej, större än Jussi blir man bara inte. Välkommen till OPUS Jussi-special.

OPUS vill särskilt tacka Jacob Forsell för all hjälp med bildmaterialet.

N Å R F N L NTHANDE AN A R L E P O L L I T Jussi som Hertigen i en uppsättning av Rigoletto på Metropolitan 1945.

24 OPUS

1911 Föds den 5 februari (förmodligen) i Stora Tuna församling utanför Borlänge. 1915 Första framträdandet. Jussi ger en konsert i Trefaldighetskyrkan i Örebro tillsammans med pappa David och bröderna Olle och Gösta. 1917 Jussis mamma, Ester, dör i sviterna av tuberkolos, endast 35 år gammal.

1919 Turné med pappa och bröderna i USA i 18 månader. 1926 Jussis pappa dör av brus-

ten blindtarm.

1928 Provsjunger för opera-

chefen i Stockholm, John Forsell, och antas till Operaskolan.

1928 Sonen Rolf föds. Mamma

är Linnéa Hellström, som Jussi är trolovad med.

1930 Debut på Kungliga Teatern (Operan) i Stockolm. 1931 Stor succé på Tivoli i Köpenhamn.

1935 Gifter sig med sångerskan Anna-Lisa Berg.

1936 Sonen Anders föds. 1936 Utomäktenskapliga dot-

tern Birgitta »Kickie« föds (moder är barndomsvännen Eva Zander). Dottern bortadopteras till Jussis advokat, Gösta Hansson, med familj.

1938 Premiär och succé på Metropolitan i New York. 1939 Sonen Lars föds. 1941–45 Stannar för det mesta i Sverige och ger hundratals konserter för att stärka den svenska folkviljan och försvarsmoralen. Ger dock en konsert i Berlin i april 1942, vid vilken han blir inropad 15 gånger…

1943 Dottern Ann-Charlotte

föds.

1944 Utnämns till hovsångare. 1945 En 20 månader lång USA-turné inleds.

1954 Konsertturné i Sydafrika. 1955 Sjunger Trubaduren med Maria Callas.

1960 Sista framträdandet, 20 augusti på Skansen.

1960 Dör den 9 september på

lantstället på Siarö i Stockholms skärgård.

Fadern var död och den föräldralösa brödraskaran som utgjorde Björlingkvartetten hade splittrats. Skulle det stanna vid de 955 konserterna med Olle, Gösta och Kalle? Var Jussis karriär över nu? Historien kom att visa något annat. av olof axler

stad, sent 1920-tal. Här verkar den omtalade apotekaren Salomon Smith, en välbärgad kulturmecenat som ömmade för det sydsvenska musiklivet och i åtskilliga städer såg till att gynna framför allt kammarmusiken. Det var denne apotekare och även förnämlige amatörsångare som fick tillfälle att höra Jussi, som vid tiden fått arbete som butiksbiträde i Belysningsmagasinet. Smith blev så imponerad av Johan Jonatan Björling (det var farmodern som introducerade tillnamnet Jussi) att han ordnade respengar och en audiens hos sin vän John Forsell, legendarisk chef för Stockholmsoperan. Provsjungningen dröjde dock och en otålig Jussi, som i huvudstaden försörjt sig på att tvätta bilar, presenterade sig istället för en av dåtidens störste svenska stjärntenor, Martin Öhman, som var på tillfälligt besök från Berlin. Även Öhman kontaktade Forsell och förklarade att han just hört århundradets svenska tenorröst och om inte Forsell var intresserad så skulle han själv ta med sig ynglingen till Tyskland. Forsell fann snabbt tid för provsjungning och anteckningen från denna lyder »Märkvärdigt bra, fenomen, 17 år. Bör anammas och skötas! Bör kunna bli ngt.« Och så blev det också; Björling tillbringade tre år på operaskolan. Men bara efter några månaders studier hos Forsell demonstrerade Jussi sin då modifierade sångstil för sina båda bröder. Dessa skakade dock bara på huvudet (»Glöm det där Jussi, det låter inte bra alls«) och efter lite funderande förklarade Jussi vid nästa lektion: »Jag måste sjunga på mitt sätt eller inte alls« vilket Forsell, till allas förvåning, tyst accepterade. Efter examen engageras Björling vid Stockholmsoperan, till en början under lätt slavbetonade former, men med ett kontrakt som via en brant lönetrappa avslöjar att man verkligen ville behålla honom under överskådlig tid. Under det tidiga trettiotalet uppträder han i en osannolik mängd föreställningar och studerar i runda tal in tio nya roller om året. Redan som 24-åring sjunger han krävande tenorpartier som Manrico (Trubaduren) och Radames (Aida) trots sin i ungdomen typiskt lyriska tenor. Samma år gifter han sig med sångerskan Anna-Lisa Berg och gör följande år triumfartade gästspel i Europa. Den berömde italienske dirigenten de Sabata meddelar exempelvis att han äntligen hört Radames parti »som det skall sjungas«. Björling hade dock hela livet ett speciellt förhållande till USA och efter en framgångsrik amerikansk turné skriver han kontrakt med Metropolitanoperan i New York från och med 1938. På The Met debuterar Björling som Rodolfo i La Bohème och den amerikanska succén är närmast fullständig – man visar till och OPUS 25

med Jussis svenska spelfilm, »Fram för framgång«, på biografer i landet med engelska undertexter. En imponerad Toscanini väljer tenoren för ett antal konserter under 1940 och samma år har han sin största framgång under sina tidiga år på Metropolitan med Verdis Maskeradbalen, där handlingen förlagts till Sverige istället för Boston. En internationellt omskriven skandal inträffar dock när han och hustrun skall åka från Stockholm till Metropolitansäsongen 1941–42. Björling, som länge varit tveksam till att resa på grund av kriget, vägrar att gå på tåget till Lissabon där båten till USA avgår ifrån. Han står kvar på perrongen och försvinner spårlöst i den efterföljande förvirringen. Allt får ställas in och Björlings agent skyller på »sjukdom«, men tyvärr siktas Jussi höggradigt berusad och sjungades Du gamla, du fria på krogen Den Gyldene Freden redan samma kväll, vilket ger upphov till mycket munterhet i pressen. USA drogs dock kort därefter med i kriget och paret Björling, som skulle lämna två barn hemma, hade utan Jussis tilltag troligen blivit fast i USA för mycket lång tid framöver. jussi, folkhjälten Följaktligen tillbringade Björling krigsåren i hemlandet och det är till stor del under dessa år bilden av honom som vår mest folkkäre sångare skapas. Han reser bland annat landet runt som fältartist i förströelsedetaljen, i illasittande uniform och med en ung Sixten Ehrling som ackompanjatör. Han får regelbundet uppdraget när sång behövs i radio vid nationella högtids- eller sorgestunder – exempelvis blir han i samband med Ulvenkatastrofen 1943 rimligen den ende som någonsin engagerats att sjunga i Dagens Eko. När Röster i Radio samma år utlyser en omröstning om den populäraste radiorösten vinner tenoren före Edvard Persson och Sven Jerring. Hans utomhuskonserter på Gröna Lund och Skansen varje sommar drar en publik på uppemot 30 000 personer. En starkt bidragande orsak till populariteten är Björlings oförfalskade, om än något reserverade, personlighet. I självbiografin »Med bagaget i strupen« utgiven 1945 förefaller världstenoren framför allt stolt över sin fiskeförmåga – denne självutnämnde »gäddans fiende nummer ett« besvarade i en tidningsintervju frågan om vad han skulle välja för yrke om han inte vore sångare med just »fiskare«. Efter kriget kom Björlings tid främst att delas mellan konserter och semester i Sverige under somrarna och turnéer i USA under vinterhalvåret. Han kom dock dåligt överens med den nye, mer affärsmässige chefen för Metropolitan, Rudolf Bing. Björling valde därför att ägna mer av sin tid åt andra amerikanska operascener och framför allt åt solokonserter, vilka alla gav bättre betalt än vad han fick av Bing. Denne ansåg stjärntenoren närig och opålitlig men det förra är helt orättvist – Björling gav regelbundet konserter i Sverige för närmast symbolisk ersättning. Vad gäller opålitligheten hade tenoren länge haft detta rykte, vilket så gott som alltid tillskrevs alkoholen – den inställda amerikaresan 1941 har redan nämnts. Mest frapperande under senare år (1954) var sannolikt då Björling lämnade återbud dagen innan inspelningen av Manon Lescaut skulle påbörjas i Rom. 26 OPUS

foto Bertil Stilling/scanpix

jussi biogr afi

Då – tre bröder som sjunger hand i hand. 35 år senare sammanförs de tre Björlingbröderna för ett nytt fototillfälle. Jussi till vänster, Olle i mitten och Gösta till höger.

foto Åke Borglund/Scanpix

david björling — FADERN

foto dn/Scanpix

Många vittnar om hur viktig familjen var för Jussi. Hustrun AnnaLisa, dottern Ann-Charlotte och Jussi i samband med en konsert på svenska flaggans dag, 1957 (ovan). Jussi leker med sonen Anders i hemmet på Nybrogatan, mars 1940 (t v).

Björlings far David var smed med en exceptionellt vacker tenorröst. I samband med en USAvistelse, då han försörjde sig som bland annat hamnarbetare och boxare, upptäcktes hans talang och han utbildades en tid vid Metropolitans operaskola. Väl hemma i Sverige fick han stipendium av kung Oscar att studera i Wien i två år och Stenhammar gav honom lysande recensioner. En professionell operakarriär blev dock omöjlig efter att Stockholmsoperans chef, greve von Stedingk, träffat David Björling på gatan och erbjudit honom engagemang mot att han enligt den tidens krav sjöng tre provroller. Tenoren, som sjungit ett antal företällningar i Göteborg, ansåg att han redan var en etablerad operasångare som inte behövde bevisa något och ett allt häftigare samtal avslutades abrupt med att Björling vände von Stedingk om och skickade iväg honom med en rejäl spark där bak. David försörjde sig därefter istället som konsert- och kyrkosångare. Medverkade gjorde snart även sönerna Olle, Jussi och Gösta som fick dagliga sånglektioner från tre års ålder. Fadern var både hård och målmedveten – eventuella felsjungningar under den timslånga lektionen bestraffades snabbt med ett käpprapp på smalbenet, och var kväll efter sänggåendet masserade han de tre gossarnas halsar omsorgsfullt. Efter att modern, sedan flera år sjuk i tuberkulos, avlidit 1917 tillbringade David resten av sitt liv med att turnera med sina söner, inkluderande två år i svenskbygderna i USA där man även gjorde några grammofoninspelningar. Efter en tids tilltagande alkoholmissbruk avled David i blindtarmsinflammation 1926, då Jussi var 15 år. OPUS 27

jussi biogr afi

foto (ovan) Alf Lidman/scanpix

28 OPUS

Efter att han lurats att tro att han skulle hållas ekonomiskt ansvarig för hela projektet dök han till allas förvåning upp dagen därpå – utan förklaring, nykter och i toppform. De flesta inställda konserter tycks i själva verket ha haft andra orsaker än alkohol: främst sjukdom, men även scenskräck i kombination med ett närmast obegripligt dåligt självförtroende. Björling var regelmässigt exceptionellt nervös innan sina framträdanden. Konsertaffischer som annonserade »världens främste tenor« gjorde bara saken värre, eller som Björling själv beskrev saken: »Jag tycker alltid att hela salongen är fylld av ett kompakt: Hur skall han låta nu? Är han verkligen så bra som de säger?« Barytonen Robert Merrill, som troligen kände Björling bäst av alla kollegor, berättar hur han handgripligen fick föra in tenoren i studion när de 1951 skulle spela in den klassiska lp:n med bland annat Pärlfiskarduetten, medan Jussi ständigt ville gå runt kvarteret »bara en gång till«. Långt gångna planer fanns för skivinspelningar av flera franska operor men tenoren backade varje gång ur, enligt hustrun då han ansåg sitt franska uttal för dåligt. Liveupptagningarna visar dock att det var väl i nivå med andra icke-fransktalande sångares. Även den tydliga bristen på ny repertoar under senare år bör sannolikt främst ses som en ovilja att utsätta sig för risker – han studerade bland annat in en aria från Giordanos Andrea Chénier men utelämnade den alltid i sista stund trots att den fanns med i flera program.

Framför Metropolitan 1939. Två huvudroller samtidigt (ovan t v). Jussi och Maria Callas på Kastrup (nedan t v). Margareta Hallin, Jussi, Hjördis Schymberg och Kerstin Dellert efter en konsert på Gröna Lund 1960 (mitten). Två versioner av Maskeradbalen med Georg Solti, 1957 (ovan t h) och 1960 (mitten t h). Vid den senare petades Jussi och ersattes av Carlo Bergonzi. Jussi som fältartist. Här vid Torneälven, sommaren 1941 (nedan t h).

foto Torsten Röstlund

trots vacklande hälsa – fullt ös Smedssonen Björling var utrustad med en järnfysik och det finns gott om berättelser om hans muskelstyrka. Som student på Operaskolan hade han drygat ut matkassan med att bryta arm med hamnarbetarna och fortsatte gärna som vuxen med alla som utmanade honom, bland andra Erroll Flynn. Under 50-talet blev dock Björlings hälsa allt sämre, främst till följd av alkoholen, och troligtvis hade han från mitten av 50-talet besvär med rytmrubbningar i hjärtat. Rösten förblev dock hela livet märkvärdigt intakt. Upptagningarna av Aida och Tosca skall till exempel ha sammanfallit med rejäla alkoholperioder och under inspelningen av Madame Butterfly kollapsade Björling av sina hjärtbesvär, men i alla tre fallen klingar han förträffligt. Toscanini beundrade Björlings rolltolkning i Verdis Maskeradbalen och tenoren skulle spela in verket för radio under denne dirigent 1954 när han för enda gången i sitt liv förlorade rösten under några veckor. Detta grämde Björling som såg en möjlighet till revansch när skivbolaget Decca valde honom för en inspelning av just Maskeradbalen sommaren 1960. Björlings hjärtbesvär var vid det här laget allvarliga men hölls hemliga. Inför en galaföreställning på Covent Garden under våren hade han fått en mindre hjärtinfarkt, men sjöng till slut obegripligt nog ändå. I stället spreds snabbt ett rykte att tenoren varit redlöst berusad och när nu Björling i ett stekhett Rom ville repetera sparsamt blev producenten John Culshaw därför snabbt övertygad om att alkohol och lättja var orsaken. Situationen blev snabbt ohållbar och projektet ställdes in, något som Solti senare till sin heder kom att djupt beklaga. OPUS 29

jussi biogr afi

foto Stig Arne Öström/dagens bild

Ryktet säger att Jussi aldrig förlorade en armbrytningsmatch. Här går han en enkel(?) match mot den danske författaren Rudolf Wange.

Trots hälsoproblemen blev Jussis sista år konstnärligt minst lika framgångsrika som de tidigare. I november 1955 gjorde han i Verdis Trubaduren på Chicagooperan sina enda två framträdanden tillsammans med Maria Callas, vilka beskrivits som »århundradets operaföreställningar«. När han återkom till Metropolitan 1959, efter ett par säsongers frånvaro, utbröt närmast tumultartade ovationer när tenoren visade sig på scenen. Han gjorde också ett antal klassiska skivinspelningar, av vilka den sista blev Verdis Requiem i juni 1960 med Fritz Reiner, bara lite drygt två månader före sin död. I en konsert för radio i augusti 1960 med Nils Grevillius som dirigent, kan man höra en röst som fortfarande är i superb kondition, och under september planerade det gamla radarparet att göra en serie operascener för tv. Året därpå väntade nyinspelningar i stereo av 78-varvsrepertoaren, projekt som aldrig fullbordades. Bara en månad senare, natten till den nionde september 1960, avled Johann Jonathan Björling i sömnen på sitt sommarställe på Siarö i Stockholms skärgård. Reaktionen på dödsbeskedet var såväl sorg som förvåning. Rösten, med sin unika blandning av solsken och vemod, hade visserligen genom radion bildat musikalisk bakgrund till miljoner svenskars liv i decennier, men Jussi hade ju ännu inte hunnit fylla femtio. Trots detta hann han lämna en enorm mängd inspelningar till eftervärlden: över sexhundra stycken, däribland trettioåtta kompletta operor. Luciano Pavarotti var sannolikt den som främst kan sägas ha axlat hans mantel i den italienska repertoaren: »När jag förbereder en opera lyssnar jag alltid först på Jussi Björling. Jag önskar helst av allt att bli jämförd med honom. Det är så jag strävar efter att sjunga.«

Till havs! Jussi kör sin motorbåt i mahogny, Lillan, i Stockholms skärgård. I aktern sitter Anna-Lisa och dottern Ann-Charlotte.

30 OPUS

O P ERA AV G DONIZET T I

Dirigent GIANCARLO ANDRETTA Regi DAVID ALDEN Scenografi CHARLES EDWARDS Kostymdesign BRIGITTE REIFFENSTUEL Ljusdesign ADAM SILVERMAN Originalkoreografi CLAIRE GLASKIN Rörelseinstruktör MAXINE BRAHAM Denna produktion skapades ursprungligen av English National Opera.

Medverkande MATS PERSSON, KERSTIN AVEMO, BÜLENT BEZDÜZ, TOMAS LIND, ANDERS LORENTZSON, ERIKA SAX, MATTIAS ERMEDAHL. GÖTEBORGSOPERANS KÖR, GÖTEBORGSOPERANS ORKESTER och STATISTER. 2 APRIL– 28 MAJ 2011 Biljetter och GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00, www.opera.se eller köp din biljett hos SJ 0771-75 75 75, www.sj.se/upplevelser eller i närmaste SJ Resebutik. Ungdomsrabatt på utvalda föreställningsdagar för alla t o m 28 år. www.opera.se/U28

OPUS 31

jussi K RÖNIK A

ET T V A T I L T R KO BBELLIV DU »lyssna på det här«, sade tobias kort och skickade över ett par hörlurar. På det lilla cafébordet på flygplatsen låg en walkman mellan två öl och en skål med nötter. (Detta hände på den tiden när man precis hade börjat köpa portabla cd-spelare, men nu rörde det sig om en avspelning på kassett från en stenkaka som Tobias kommit över hos en släkting.) Jag lyssnade i några sekunder. – Är det Jussi? Jodå, det var det, fast under pseudonymen Erik Odde. Sedan jag vägrat att släppa ifrån mig hörlurarna förrän bandet var slut, kunde vi trots högljudda diskussioner i flygkabinen på vägen hem inte begripa hur Jussi Björling trodde att någon enda människa skulle kunna undgå att veta att det var han som sjöng de dansanta slagdängorna under namnet Erik Odde. Vi kände oss efter vårt första möte med Odde emellertid lite sorgsna, varken smutsiga eller kränkta, men aningen besvikna. Jussi Björling var ju silverrösten från Stora Tuna. Frack, kraftig benstomme och vattenkammad elegans, han var Land du välsignade på Stockholms Stadion, Pinkerton eller Canio. Inte onödigt mänsklig, utan framför allt omänskligt bra och intresserad av gäddfiske. Erik Odde passade inte in. Det vi inte visste då var att Jussi iklädde sig rollen av »okänd jazzsångare« ungefär samtidigt som sitt riktigt stora genombrott på operascenerna. Många som njöt av Sahlbergs medryckande »Aj, aj, aj, du«, eller sensmoralen i Sylvains »Dina blåa ögon lovar mer än dina röda läppar ger« visste sannolikt inte vem den unge och lovande operatenoren Björling var. Hans mentor och chef John Forsell visste dock att vårda sin adepts image och ekonomi, så när han uppdagade de hemliga utsvävningarna inom 32 OPUS

av johan fredrik emilsson

I början av 1930-talet kunde en särskilt skönsjungande schlagersångare höras från svenska vevgrammofoner — Erik Odde. Få visste dock att det var Jussi Björling som sjöng. Johan Fredrik Emilsson minns sitt första möte med Erik Odde — Jussi Björlings pseudonym under sin kortlivade utflykt i schlagervärlden.

den lättsmälta underhållningsmusiken tystnade Erik Odde tvärt. Med tiden har jag lärt mig tycka om Erik Odde och hans tolv bevarade sånger nästan lika mycket som Jussi. Det finns något sårbart och rörande när den briljanta rösten och osvikliga musikaliteten staplar plattityder i struttiga dansnummer. Som en finare champagne i en sliskig bål på burkananas och dansk körsbärslikör. Det gör ont men det är skönt på samma gång. Den orientaliska mystiken i »Bagdad« med Fred Winter och hans orkester är dessutom underbart underhållande. Alldeles oavsett det musikaliska värdet i inspelningarna som Erik Odde, så genomfördes de under en dynamisk period i Björlings liv. Han var ung och på väg upp, men behövde extrainkomster. Jussi själv förefaller inte ha fäst någon större uppmärksamhet vid sina utflykter som refrängsångare, som han ingalunda var ensam om i sin genre. Han behövde pengarna och när han kommit på grön kvist höll han sig mestadels till operarepertoaren och sina folkkära visor. I sina tidiga memoarer från 1945 avslöjar han sig odramatiskt som rösten bakom Erik Odde, och ansåg därmed saken utagerad. Jag har många gånger gjort om numret att spela Erik Odde för operaintresserade. De flesta prickar rätt, men efter Naxos samlingsbox från 2005 med en hel skiva Erik Odde, blir allt färre överraskade. Så jag har för dessa tillfällen gått över till Placido Domingos alldeles genomvidriga lilla skiva Be My Love, inspelad 2000, med synthstråkar och allt. Omslaget, där Domingo syns med ett spanskt varggrin ovan två välsvarvade unga damer i åtsmitande guldfodral, svarar på frågan varför valfritt alias inte använts

även här. Originalskivorna med Erik Odde går fortfarande att få tag på, men det är inte lätt. För den som nöjer sig med något så modernt som en lp-skiva, så saluförs en samling Erik Odde ofta som en raritet för varierande summor på internetauktioner. Men införskaffa hellre en alldeles ospelad via Jussi Björlingmuseet i Borlänge för en facil femtiolapp. Även om många av dagens unga operaelever kommer att bli anonyma musiklärare i framtiden, kan man aldrig så noga veta. Idag har de flesta av oss en bättre inspelningsutrustning i mobiltelefonen än vad Erik Odde tillhandahölls i grammofonstudion. Alla utflykter – bisarra sångnummer på fester och brödsjungningar – som morgondagens odödliga röster bjuder på i sin ungdom, kommer att kunna skärskådas och handlas av insnöade entusiaster om 80 år. Hur tomt det än må vara i operaelevens plånbok kanske viss återhållsamhet inför framträdanden i bar överkropp på lättsamt alkoholdoftande firmafester är att rekommendera. En rekorderlig dansbandsrefräng under pseudonym håller bättre. Johan Fredrik Emilsson är psykiatriker och musikskribent.

Don Pasquale Opera av Gaetano Donizetti i regi av Philip Zandén Komedi om mänskliga svagheter Dirigent Johannes Gustavsson/Daniel Blendulf I rollerna bl a Lennart Forsén/John Erik Eleby, Jesper Taube/Ola Eliasson, Klas Hedlund/ Mats Carlsson, Marianne Hellgren Staykov/ Susanna Stern

Premiär 26 mars Biljetter 08-791 44 00 • www.operan.se KPMG • Nordea

OPUS 33

jussiS RÖST

Vad är det vi gör hans sång så gräva djupare Som

hör när Jussi sjunger och vad är det som oemotståndlig? Vi bad tenoren Nikola Matisic i den sångtekniska sidan av Jussis röst. en liten bonus får du en teorilektion i klassisk sång.

i t k a R hjärtat av nikola matisic

en gåva skänkt från ovan, utan egen insats. Vi människor har en tendens att särskilja oss från begåvningar långt över vår egen och, i falsk ödmjukhet, tilldela dem övermänskliga egenskaper. Se på ikoner som Stenmark, Borg och Björling. Deras viktigaste samband är ändå ett: de tränade helt enkelt mest och bäst – av alla. För mig gör detta deras särställning än mer magnifik och imponerande. Ingemar Stenmark uttryckte det: »Folk tycker jag haft tur, och det märkte jag själv. Ju mer jag tränade, desto mer tur hade jag.« Jussis far, David, förstod vikten av hård träning, och började instruera Jussi redan i fyra34 OPUS

årsåldern. Denna tidiga karriärstart gav honom femton års arbetslivserfarenhet redan vid tjugo års ålder. Fadern, en sångteknisk specialist tränad i Garcia-traditionen, hade varit mycket i New York och var samtida med Caruso, av vilken han inspirerades storligen. Han hamnade dock i kontroverser i Sverige där sångidealet – i synnerhet i arbetet med unga röster – var försiktigare och ljusare. Davids solistiska elitträning hamnade i direkt motsats till den svenska sångskolan, något som var förödande för hans höga ambitioner. Sångskolan kulminerar senare i det Eric Ericsonska vokala köridealet, som effektivt utraderar det individuella vokala uttrycket.

Garcia-traditionen Manuel Garcia, den klassiska sångskolans legendariske expert, som i början av 1800talet var den förste som vetenskapligt formulerade och nedtecknade sångkonstens krav på formell träning för en klassisk sångare.

l’impostazione Stämbandens vinkel och tryck mot varandra och lutning mot luftkudden (appoggio) under dem. Exempel på tecken på problem mellan »imposto« och »appoggio« är extremt läppgestikulerande, spänd eller krullad tunga och skakande eller nedpressad käke. Sångformant Den del av röstens övertonsregister som effektivt skär igenom orkesterns ljudmassa. Djupare röster har en lägre formant medan ljusare röster något högre. Larynx Den så kallade röstlådan som förutom stämbanden inkluderar den kraftiga broskringen i strupen som skyddar stämbanden och de mycket komplexa muskelkonstruktioner som omger dessa. Appoggio Den rörelseenergi som får stämbanden att vibrera. Med hjälp av en konstant öppen bröstkorg, öppen käkled och en stolt hållning utnyttjar den klassiska sångaren kroppens muskler optimalt. Utan bra appoggio slits rösten och hela sångapparaten tröttas ut. Squillo Briljant ljudeffekt på höjdtonerna som skär genom luften och upplevs vara mycket nära örat oavsett avstånd. Rollprogression Typisk följd av roller anpassade efter rösttypen. Lättare liricotenor Lätt lyrisk tenor. Kallas även Donizetti- eller Mozarttenor.

David Björlings träningsideal kan kortfattat uttryckas: även mycket unga röster kan träna l’impostazione. Det viktiga är dock att förstå den unga röstens begränsningar och att inte försöka sträcka ut de unga rösternas register eller omfång. Imitationsteknik, koordination och anatomisk förståelse var hans ledord. Björlingpojkarna fick därigenom en »mogen« ljudproduktion. Forskning av idag visar tydligt att koordinationskrävande träningsformer effektivt kan tränas under lekåldern fram till mitten av tonåren, något som även gäller för klassisk sång. Konstnärliga ämnen bör tränas ännu tidigare. Idag börjar sångare ofta sin träning efter gymnasiet. För den kultiverade lyssnaren finns ett enormt djup i Jussis röst: Hans gedigna träning etablerade ett vokalt övertonsförhållande som var mer likt en baryton än en tenor. Jussis sångformant låg lägre än hos dagens tenorer, något som gav rösten en framträdande nobilitet. Denna attityd kräver en konstant och mycket djup larynxpostering emot appoggio i strupen, utan muskulär nedpressning. En liknande situation av extrem precision finns annars i balansvingen på ett JAS-plan eller i segelfiskens pektoralfena. Djupet i larynx möjliggjorde Jussis svindlande höjdtoner med ett formidabelt squillo, något lyssnaren upplever som hisnande vackert. Jussi Björling höll sig strikt till traditionell rollprogression. Först lätta Mozartroller, därefter fransk, lyrisk repertoar när han kunde expandera i det övre registret med en lättare liricoröst. Jussi räknades som den idealiske i framför allt rollen som Romeo i Gonouds Romeo och Julia, men han sjöng också tunga roller som Radames (Aida) och Canio (Pajazzo) vid ett flertal tillfällen. En lättare röst har i sådana roller ett pris; mot slutet av Jussis liv kan urskiljas ett oroande kroppspulserande vibrato och i hans mellanregister ersätts den barytonala kärnan av en vitare karaktär. Jussi tenderade också att överkomprimera underifrån, något som tydligt kan

höras i slutstavelser på expressiva fraser, där han tydligt släpper iväg överskottsenergi. Attityden är svår att stå emot för sångare med lättare röster när de vill höras i starkare partier, och för Jussi var det en pliktskyldig uppoffring. Att alkohol förstör den muskulära koordinationen kan också ha varit en betydande faktor. Hans talang valde roller framför hälsa. Den konstnärliga storheten hos Jussi Björling ligger dock främst i hans vokala kultur och genom hela livet behöll han sin ursprungliga vokala identitet. Jussi förkroppsligade Bel Cantosångens konstnärliga ideal: Istället för att demonstrera och artikulera en idé och ett emotionellt tillstånd genom ljudeffekter och självutlämnande gestikulering, kommunicerade han med sin vokala linje och identitet. Orden och språket kom alltid i andra hand. För kraftkarlen Jussi var operakonsten en fysisk konstform – ett kroppsligt konsthantverk på samma sätt som balett, men med dansen på insidan av det mänskliga skalet. Hans hantverk var arbetet med röstens färg och lyster. Människans genetiska kod reagerar på just det vokala spektra som rösten omfattar. Teaterbyggnaden är konstruerad för att förstärka denna upplevelse, och alla röstens färger och övertoner har stor betydelse för vår emotionella reaktion. Musiken och rösten är naturfenomen som operakonsten kommunicerar genom, rakt in i vårt nervsystem, förbi den intellektuella apparaten. Det vi hör hos Jussi är hans särart mitt i denna »kroppens instrumentalitet«. Av detta mest fundamentalt mänskliga ljud väcks det mest djuriska inom oss, bortom all rationalitet. Så uppnådde Jussi med sin vokala briljans samma konstnärliga nivå som Picasso, Nurejev eller Horowitz. Nikola Matisic är tenor av lirico–spinto-typ. I vår är han aktuell i rollen som Lenskij i Göteborgsoperans uppsät-tning av Eugen Onegin. Han är även en drivande kraft bakom folkbildningsprojektet Operalabb.

Bel Canto Vokal teknik som bygger på att kommunicera en känsla, karaktär och emotionell upplevelse enbart via sångljudet och den vokala identiteten – helt utan vokala skådespelareffekter och utrop.

Spinto Röst som har förmågan att låta kraftfull och accentuerad på dramatiska höjdpunkter. Spintorepertoaren är tyngre orkestrerad och mer emotionell till karaktären än den lyriska.

OPUS 35

jussi SPECIAL

R E BILD JUSSI AV AV LENNART STENKVIST

jag blev helt bestört när en vuxen man grät rakt ut i tv-rutan. Det var i en nyhetssändning. Han satt på en förstukvist, precis likt den på det torp vi just lämnat efter mitt första sommarlov. Är man åtta år gammal har man inte sett så mycket av livet, i synnerhet inte vuxenvärlden, och det var för mig en omöjlighet som just skedde. Gråtandet gjorde så stort intryck att jag därefter alltid visste vem Nils Grevillius var. Att föremålet för hans sorg var den nyss avlidne Jussi noterade jag bara förbigående. Att han sörjde Jussi så djupt förstår jag 36 OPUS

Ingen i min generation, 50-talisterna, kan ha undgått »Jussi«. Men vi fick aldrig tillfälle att höra honom live, följa hans vardag i media. Så jag, som så många andra, har fått skapa mig en bild av Jussi i efterhand. Små episoder genom livet dyker upp i minnet, kalejdoskopiskt faller bitarna på plats och jag tror jag förstår.

först idag. Nils Grevillius dirigerade vid Jussis debut på Kungliga Operan och även vid hans sista framträdande med orkester den 5 augusti 1960 i Göteborg. Däremellan blev det otaliga gemensamma föreställningar på operan, och en mängd skivinspelningar. Det är inte självklart att ett sådant gediget samarbete formar annat än ett professionellt vänskapsband, men dirigentens tårar vittande om något annat. Förvisso var varken Grevillius eller Björling främmande för att ta ett glas och de två hade säkert många stunder då de pokulerade

tillsammans, men det var nog i förhållandet till musiken som de fann varandra. Jussi var alltid trogen partituret, noga med nyanserna och notvärdena, väl medveten om frasernas riktning. En dirigents dröm, helt enkelt. Och när sedan Jussi ovanpå denna medvetenhet lade sitt personliga musikaliska uttryck måste arbetet, och känslan av gemenskap med Jussi, ha varit gudabenådat för Grevillius. Det finns en anekdot om Jussi och en annan dirigent, den store Toscanini, som vittnar om detta. Under repetitionsarbetet med Verdis Requiem slutar Toscanini att slå

»Hej Dunkom, så länge vi leeeeeevom!« Jussi i huvudrollen i Gunnar Skoglunds film Fram för framgång, 1938 (längst t v). En av de 250 studioinspelningarna som Jussi hann med under sin karriär (mitten). Björling-bröderna under en turné i dalarna 1916–1917 (ovan). Jussi t h i bilden.

mitt under Jussis sång. Smått förskräckt avbryter Jussi sig och undrar vad som är på tok. »Sjung bara herr Björling, sjung« var den rörde dirigentens svar. *** Vilken pappa i min ålder har inte skrålat »Till haaavs, tiiill havs« så övertygande som möjligt när Pannkakstårtan utgjorde godnattsagan? Pettson och Findus måste locka tjuren på avvägar, och som vapen använder man Jussis inspelning av Till havs framförd på en vevgrammofon. Ett givet läge för att illustrera en del av det svenska kulturarvet för sina barn. Böckerna om Pettson och Findus staplar och leker med svenska arketyper – det faluröda torpet, den självklara ensligheten, naturens vackra inramning till vardagens bestyr. Att Jussis Till havs hamnar mitt i denna symbolik är inte konstigt. Jussi blev oerhört folkkär. Många i mina föräldrars generation berättar om hur de brukade lyssna på Jussi, om inte live så säkert på grammofontimmen på radion. Inte bara de musikintresserades högtidsstund, utan även ett av få tillfällen då man kunde höra skivor på radion överhuvudtaget. För Jussi var det en självklarhet att framträda för folket. Förmodligen formulerade han själv inte ens tanken »för folket«. När Jussi under andra världskriget inte kunde arbeta i sedvanlig ordning på andra sidan Atlanten, tog han fram sin barndoms erfarenheter och for land och rike runt och sjöng med sin ackompanjatör i konsertsalar, aulor och kyrkor,

när han inte framträdde som fältartist. Han genomförde ingen regelrätt folkparksturné, men framträdde så gott som årligen hela sitt liv på Gröna Lund, Skansen och Liseberg, liksom ofta i Furuviksparken och Malmö Folkets park. Han ställde upp på olika evenemang om almanackan bara tillät, som Ryavallens (fotbollsanläggning i Borås) invigning 1944, Barnens dag, Öresundsmässan i Helsingborg och så vidare… En kuriositet som säger något om tidsandan är Pillderdosan – ett konsertprogram som framfördes på Södersjukhuset och som spelades in för att sedan sändas internt över Stockholms sjukhus. Slagnumren vid dessa konserter var Till Havs och Land du välsignade. När man lyssnar på inspelningar förstår man varför publiken blev så hänförd. Varje ord hörs tydligt och mejslas fram så innebörden når fram till åhöraren. Känslan vid naturliknelserna bottnar i erfarenhet. Lägg därtill den storartade rösten, de säkra kulminationerna och musikens manipulerande höjdpunkter – hade tjuren i verkligheten konfronterats med Jussis sång hade den säkert stannat upp och lyssnat nyfiket. ***

med några av vår tids mest omhuldade tenorer. Rolando Villazón havererade totalt och tvingades ställa in halvvägs in i konserten med rösten söndersjungen. Jonas Kaufmann nådde bara delvis fram när han blandade mellan falsett, fullröst och sotto voce. Jussi var unik i sin teknik och han kunde växla mellan svagt och starkt utan att göra avkall på den fulla rösten. Genom en eftertänksam rollplanering, som gradvis anpassade sig till mer krävande partier, såg han till att inte slita ut sig i förtid. Att nå ut över orkesterdiket i en operasalong kräver volym, men också en fokusering av rösten så att även de svagare partierna blir tydliga. Jussi var en av de första tenorerna som kom att göra en grammofonkarriär, som en följd av framgångarna på scenen. På upptagningarna hör man hur han kommer i förgrunden balansmässigt, säkert inte bara beroende på dåtidens teknik, utan också på hans vokala styrka. Det skapar en oerhörd närvaro och nyansrikedom – endast ibland störs man av att det blir för starkt. Idag kommer gärna grammofonkarriären före scenrutinen och det är lätt att använda mikrofonen för att skapa ett uttryck, ett slags »operans croonerteknik« som inte fungerar på en stor scen.

»Annat var det på Jussis tid« viskade Malmöoperans casting manager i mitt öra, och han har åldern inne för att veta vad han pratar om. Vi hade för andra gången på kort tid bevittnat hur en stjärna föll. Tivolis konsertsal i Köpenhamn satsade i somras på två gästspel

*** Jag förmådde inte resa mig ur fåtöljen efter fotbollsmatchen, utan satt halvsovande kvar framför tv-rutan. Jag vaknade till liv när det visade sig att det följande programmet var en dokumentär om Jussi Björling. DokumentäOPUS 37

jussi SPECIAL

ren hade som ambition att jämföra Jussi med den andre dåtida stora tenoren, italienaren Gigli. Det som gjorde mest intryck på mig var dock det inledande avsnittet om David Björling. Innan dess hade jag ingen aning om att Jussis pappa också var sångare med ett förflutet på Metropolitan. Fram tonade bilden av en dominerande far med ambitioner för sig själv och sina barn. Men som också var en storartad pedagog. Vid ett tillfälle under en resa med en atlantångare fick de unga Björlingbröderna hälsa på hos telegrafisten. De stod och tittade på pappersremsan som matades fram, på vilken hela tiden korta och långa streck framträdde om vartannat i blått bläck. »Se där gossar, det är precis som när man sjunger. Pappersremsan är stödet och strecken är tonerna. Precis som skrivaren sätter ned linjerna på pappersremsan, ska ni sätta an tonerna i luftströmmen.« Åtminstone jag lärde mig något om sångteknik då. Nu, när jag läser mig igenom olika Jussiböcker, stöter jag ofta på en annan liknelse från David Björling: »sången ska vara likt en metallkula som svävar ovanpå en fontänstråle«. Man skulle ha önskat att alla som spelat ett blåsinstrument, sjungit i kör eller tagit sånglektioner någon gång stött på fader Davids visdomsord. *** Alldeles efter nyår läste jag den stora nya Jussiboken i ett kylslaget gammalt skånehus i den lilla byn Östra Herrestad på Österlen. Med täcket virat tätt omkring försökte jag balansera den tunga boken i sängen. Boken är intressant, men också förutsägbar. Efter att ha läst igenom en typiskt ranelidsk text och tittat på många fina bilder, slutar jag med att pliktskyldigast ögna igenom listan över alla Jussis framträdanden. Plötsligt inser jag att han har sjungit i kyrkan tvärs över vägen, den 6 februari 1926. Jag undrar hur många som kom och lyssnade från vår lilla by. Var systrarna som då bodde i huset på konserten? Kanske hade de efteråt suttit i köket och diskuterat vad de varit med om. Fanns det bil på den tiden? Inte för att den behövdes just denna dag – nästa konsert gick av stapeln några timmar senare i Smedstorp en dryg halvmil därifrån. Hur tog de 38 OPUS

Österlensk vinter.

sig dit i vinterkylan? Endast 15 år gammal hade Jussi (och hans bröder) turnerat över hela Sverige, på de mest skilda orter, med ett antal konserter (över 350 st) som skulle ha gjort Rikskonserter smaragdfärgade av avund. Så här i efterskott kan vi tycka att pappa David nästan våldförde sig på sina söners barndom, men utan den rutin – som bland annat innebar att alltid ställa upp på ett professionellt sätt och handskas med resandets vedermödor – skulle nog Jussi inte fått den goda förmågan att ta sig fram på egen hand som han senare tvingades till som tonåring. Att Björlingkvartetten turnerade på Österlen var ingen tillfällighet. Fadern hade kontakter i Ystad, och dit tog han sin tillflykt när jobben sinade i övriga Sverige. Kontakter som kom att visa sig vara avgörande för Jussis karriär. Ett tag efter faderns död försökte brödratrion upprätthålla verksamheten, dock utan större framgång. Till slut gick det inte längre och Jussi begav sig till Ystad för att bli försäljare i en lampaffär. Där träffade han Salomon Smith som kände John Forsell och så började bollen rulla. *** Till slut, en inverterad bild. Under min tid med Sveriges Radios Symfoniorkester arbetade jag tillsammans med den världsberömde dirigenten Jevgenij Svetlanov, ute i Europa rankad topp 10. En magiker på podiet. Han vägledde musikerna enbart med fingerrörelser som tycktes generera elektriska fält och fick musikerna att spela med full energi. Svetlanov var onekligen en stor konstnär, men samtidigt en besvärlig människa. Instängd i sitt hem på Dalarö satt han med gardinerna fördragna gloende på olika sportkanaler. Skenbart lugn rådde när han var ute

och fiskade. Han var fåordig, ofta inkonsekvent envis i programdiskussioner och oerhört lynnig i vardagsarbetet. Tydligt märkt av år av alkoholmissbruk, var han nu nykter och övervakades av en bestämd hustru. Jag grubblade mycket över denna paradoxala situation, den fullkomliga konstnärliga suveräniteten och den osäkre privatpersonen. Svetlanov tycktes leva på riktigt enbart på podiet under konserterna. Jag vet inte mycket om Sovjetsamhällets utbildningssystem, men jag inbillar mig att kraven på en talang, ett underbarn, var oerhörda. För varje framgång, varje steg i karriären skapades nya förväntningar som man var tvungen att leva upp till. Pressen blev allt större. Inställda repetitioner, utbrott mot management och berusningens förlåtelse, blev ett sätt för Svetlanov att avleda prestationsångesten. Fullt så besvärlig var nu inte Jussi mot sin omgivning, men väl mot sig själv. Ett mönster kan skönjas – efter varje ny större framgång väntade en ny irrfärd in i alkoholens dimmor. Kravet på framgång artikulerades i Jussis fall av faderns uppfostran och förväntningar och sonens vilja genom hela livet att visa att han dög. Vi vanliga människor kan inte förstå vilken press det innebär för en musiker att på en given sekund leverera på scenen, en sekund som inte går att göra om. Livet står på spel. Samtidigt blir detta tillfälle den stund då man kan transformera hela sin livserfarenhet till ett musikaliskt uttryck. Sällan blir det så utlämnande som när Jussi sjöng. Han levde sitt liv på scenen och vi har fått ynnesten att ta del av det. Lennart Stenkvist har tidigare varit chef för Helsingborgs, Sveriges Radios och Malmös symfoniorkestrar. Idag arbetar han som projektledare på Musik i Syd, och är även verksam som föreläsare och skribent.

Söndag 13 mars 15.00

Crossroads – A Video Art Concert När Heavy Breeze Ensembles komponerade och improviserade musik med akustiska och elektroniska sounds – möter Petra Lindholms videokonst i storformat tillförs både musiken och konsten nya dimensioner bortom all traditionell ”cross-over”.

Måndag 14 mars 19.30

Bengt Hallberg med vänner Möt den legendariske jazzimprovisatören Bengt Hallberg tillsammans med några av landets mest framstående jazzmusiker.

Söndag 10 april 18.00

Lördag 2 april 19.30

Diamanda Galás Avantgardens svarta ros. En konsert som tar ställning för olikheterna. Diamanda Galás är på allvar, obegränsad och skrämmande.

Roby Lakatos Ensemble Roby Lakatos är en sällan skådad violinvirtuos. Han ger lyster åt den traditionella violinrepertoaren, jazzimproviserar, arrangerar och komponerar – en djävulens violinist.

Fredag 15 april 19.30

José González + The Göteborg String Theory Måndag 23 maj 19.00

Philip Glass Möt den nyskapande minimalisten Philip Glass i en exklusiv konsert tillsammans med violinisten Tim Fain. 22 maj 18.00 visar Philip Glass filmen Koyaanisqatsi och berättar om sin musik – fri entré.

Se, lyssna och läs mer om vårens konserter på www.ukk.se, i UKK-appen, på facebook eller via twitter. Biljetter: ukk.se 018-727 90 00 ticnet.se 077-170 70 70

OPUS 39

jussi SPECIAL

D J Ö N U D ? R A Ä U , PA P P N Jussi och hans bröder var i mångt och mycket en produkt av fadern David Björlings hårda uppfostran och målmedvetna sångträning. Jussi nådde den största artistiska framgången av Björlingbröderna, men fick samtidigt leva med den största pressen. av YRSA STENIUs

40 OPUS

Sommaren 1950. Jussi sjunger på en av sina många utomhuskonserter på Gröna Lund, en tradition som inleddes redan 1934. Konserterna bevistades av mellan 15 000 – 30 000 åhörare.

i det nyligen utkomna praktverket »Jussi – sången, människan, bilderna«, Jacob Forsells med flera vackra hyllning till den svenske tenorlegenden med anledning av hundraårsminnet av hans födelse, finns den äntligen i svart på vitt – krönikan över Jussi Björlings barndom. Förvisso har vi känt till det, att Jussi Björling var barnstjärna en gång i förra seklets början. Att han debuterade som professionell artist innan han hade fyllt fem år, att han före tio års ålder hade turnerat i Förenta staterna tillsammans med sin far och två av sina bröder, att de fyra tillsammans kallade sig Björlingkvartetten och att de drog land och rike runt i tio- och tjugotalets Sverige, där de blev relativt kända framför allt i småstädernas musikliv. Men nu möter den en plötsligt, den prosaiska katalogen över Björlingkvartettens konserter från december 1915 till juli 1926, och man stirrar vantroget på noteringarna: Nästan tusen framträdanden gjorde David Björling, operasångare, utbildad vid Metropolitan i New York, och hans tre pojkar under drygt tio år. I begynnelsen var de småbarn, gossarna, folkdräktsdockor på knubbiga ben. Sedan sjöng de sig genom lekålder, skolålder och förpubertet tills pappa Björling plötsligt dog, och följde sin tidigt bortgångna hustru i graven när grabbarna var mitt i det vi idag kallar tonåren. Så står de där, tre föräldralösa ynglingar, blottställda på skolutbildning, blottställda på i stort sett allt utom sin sång och sin vana att arbeta hårt. De var förmodligen ännu fler, konserterna under pojkarnas tidiga år. Roger Alderstrand och Harald Henrysson, de två idoga forskarna som presenterar sitt material i jubileumsboken, letar vidare i arkiven. De hittar ständigt nya uppgifter om Björlingkvartettens framträdanden. Jag vågar hävda att Olle, Jussi och Gösta Björling gav så många konserter ihop med sin far att de hade stått på någon scen, något podium, någon estrad eller någon sockerlåda ställd på högkant, i snitt var tredje dag under hela det liv de kunde minnas den dag fadern lämnade dem, sexton, femton samt tretton och ett halvt år gamla. För hundra år sedan fick man beröva barn deras barndom utan att någon lade sig i. Alla tre bröderna Björling dog förhållandevis unga. Men de sjöng bra. De sjöng fruktansvärt bra. David Björling hade naturligtvis drömt om en karriär som sångsolist på någon berömd operascen efter att ha genomgått sin utbildning vid Metropolitan. Men det ville sig inte av någon anledning – som definitivt inte var brist på begåvning – och han valde en bana som sångpedagog istället. Hans tre äldsta söner blev försökskaniner i hans högst egensinniga utbildningsexperiment. Till teserna David Björling drev – och som han ville leda i bevis med hjälp av kaninerna sina– hörde att man kunde lära mycket små barn sjunga och att man genom korrekt placering och övning av rösten kunde låta unga pojkar sjunga genom målbrottet utan »brott«. David Björlings experiment utföll lyckligt, för att inte säga enastående väl. Pojkarnas röster klingade rent och klart mot landsortskyrkornas valv vid den tid då deras jämnåriga knappt hade klarat av potträningen och senare sjönk gossopranerna sakta, sakta ned i maskulint tenorläge med början i elva- tolvårsåldern, utan att några hack eller rasp kunde förmärkas i processen. OPUS 41

jussi SPECIAL

»I någon utsträckning tror jag att alkoholen närde Jussi Björlings sång även om den tärde på hans hälsa.« Jag har bekantat mig med programblad, affischer och recensioner från Björlingkvartettens hektiska tid som kringflackande cirkussällskap och kommit till slutsatsen att det förmodligen var Olle, den äldste, som i början knöt till sig faderns särskilda förhoppningar. I varje fall matchades han flitigt som solist, vilket delvis säkert berodde på att han var just äldst, men länge förmodligen även betraktad som den mest talangfulle. Så småningom stiger emellertid Jussi fram som broderns jämlike och jag gissar att de två äldsta pojkarna konkurrerade en hel del om sin fars speciella bevågenhet. Jussi gick av allt att döma till sist om sin bror i faderns ögon. Knappast för att denne skulle ha haft anledning att omvärdera sångbegåvningen hos någondera av sönerna, utan därför att Olle drabbades av sjukdom. När pappa David Björling hade lämnat scenen var det uppenbart att Jussi var den i brödraskaran som starkast hade internaliserat sin fars förväntningar. Sångare var han och sångare skulle han förbli. 42 OPUS

Hans målmedvetenhet var enorm liksom hans finska sisu. Det var Jussi som gick först, som tog sig till Stockholm, såg till att komma in både på Musikaliska Akademien och på Operaskola och som förvaltade faderns pund med hjälp av förstklassig musikutbildning. Blott tjugo år gammal, endast fem år efter faderns bortgång, omnämndes Jussi Björling för första gången som en världstenor i vardande. De två andra bröderna följde efter. Gösta Björling blev tenor vid Stockholmsoperan, Olle en firad konsert- och kyrkosångare. Men de saknade något av den heta viljan hos sin världsberömde bror. Viljan hos Jussi var också ett tvång. Med sin vilja banade han sig väg mot gyllene ögonblick och en solbelyst plats i musikens historia. Men samma vilja fjättrade honom också vid hans bestämmelse, vid oket av förväntningar som lades på honom när han var en liten pojke. Ett ok han oftast bar rak i ryggen, på starka ben men stundom även kollapsade under, skakande av gråt och förtvivlan. Jag har grubblat över anledningen till att Jussi blev den av de sjungande bröderna Björling som nådde längst, men också den som marterades hårdast av sitt prestationstvång. Alla tre upplevde en krävande men sannolikt också belönande far. Alla tre blev föremål för dennes höga sångpedagogiska ambitioner som även omfattade brutala undervisningsmetoder. Ändå kom Jussis bröder att bära på en lättare mental ryggsäck än Jussi själv– på gott och ont. De tvingade sig inte lika hårt som han och blev inte lika framgångsrika . Men jag är förvissad om att de led mindre, låt vara att även de kom att leva problemfyllda liv. Jag har spekulerat i om Jussis öde både som människa och konstnär präglades av att han under de allra tidigaste barndomsåren upplevde att storebror var nummer ett i faderns ögon – inte bara avseende den ordningsföljd i vilken bröderna föddes? Var han det typiska mellersta barnet i en extremt prestationskrävande relation till den enda förälder som fanns, vilket innebar att hans liv fick ett starkare inslag av kamp än brödernas? Den äldstes livskänsla präglades av att han var faderns favorit och sålunda obestridligen sedd, den yngste i sångartrion blev sedd just som den yngste medan Jussi fick mobilisera denna förtärande heta vilja för att förtjäna den kärlek han annars inte fick? Jussi Björlings sångarkarriär var en svindlande framgångssaga från början till slut. Från och med sitt genombrott på Tivoli i Köpenhamn, nyligen tjugo år fyllda, till sin död tjugonio år senare stod han kontinuerligt på topp. Det inföll förvisso relativt korta perioder av tystnad under dessa år. Perioder av depression och alkoholmissbruk, men framför allt perioder av sviktande kroppslig hälsa som tvingade honom att ställa in uppgjorda åtaganden. Det hände att han fick lämna scenen mitt i en konsert eller en föreställning då stämbandsinfektionerna slog till på kort varsel. Men Jussi Björling kom alltid snabbt tillbaka, steg ut på scen och estrad vid full vigör och visade en häpen värld vad han kunde, intill sista andetaget. Hur omöjligt det än är att förneka den hänsynslösa exploatering David Björling utsatte sina söner för, ska det inte heller förnekas att han måste ha varit en genial sångpedagog. Att Jussi Björling gick med stämman intakt i graven måste ses som ett mirakel både med hänsyn till att han sjöng i över fyrtiofem år och till att han stundtals

2011 års utbud har aldrig varit så stort. 2011 års utbud har aldrig varit så stort.

Res med Sveriges största Res med Sveriges största musikresearrangör till musikresearrangör till pärlorna i Musikens värld. pärlorna i Musikens värld.

Opera i Bryssel och Gent I renässansens Bryssel och två av landets Opera i Bryssel och Gent

charmerande medeltida städer Gent och I renässansens Bryssel och två av landets Brügge, njuter vi av konst, kanaler och historia. charmerande medeltida städer Gent och Bryssels vackra operahus ”Theatre Royal de La Brügge, njuter vi av konst, kanaler och historia. Monnaie” njuter vi av operan ”Hanjo”, av Toshio Bryssels vackra operahus ”Theatre Royal de La Hosokawa. Dramat svävar mellan österländskt och Monnaie” njuter vi av operan ”Hanjo”, av Toshio västerländskt - dröm och verklighet. Unga Hanjo/ Hosokawa. Dramat svävar mellan österländskt och Hanako gestaltas av den svenska sopranen Ingela västerländskt - dröm och verklighet. Unga Hanjo/ Bohlin och som uppvaktande Yoshio hör vi William Hanako gestaltas av den svenska sopranen Ingela Dazeley. På ”Vlaamse Opera” i Gent ges Richard Bohlin och som uppvaktande Yoshio hör vi William Strauss och Hugo von Hofmannsthals ”Die Frau Dazeley. På ”Vlaamse Opera” i Gent ges Richard Ohne Schatten”. Kejsaren gestaltas av Jon Villars Strauss och Hugo von Hofmannsthals ”Die Frau och Kejsarinnan av Marion Ammann. Ciceron är Ohne Schatten”. Kejsaren gestaltas av Jon Villars omtyckta Alexandra Ehrnst. 4 dagar • 15/4 och Kejsarinnan av Marion Ammann. Ciceron är omtyckta Alexandra Ehrnst. 4 dagar • 15/4

Ringen på Värmlandsoperan Richard Wagners episka mästerverk om Ringen på Värmlandsoperan

Musik och operasafari i Tyskland Fyra operahus av världsklass i den vita sparrisens tid. Musik och operasafari i Tyskland

Med bas i eleganta Baden-Baden tar vår musikaliska Fyra operahus av världsklass i den vita sparrisens tid. safari oss från Schwetzinger Schloss för en konsert, Med bas i eleganta Baden-Baden tar vår musikaliska till Stuttgart där vi ser Rossinis ”Barberaren safari oss från Schwetzinger Schloss för en konsert, i Sevilla”, vidare till Strasbourg i den franska till Stuttgart där vi ser Rossinis ”Barberaren regionen Alsace med Mozarts ”Enleveringen ur i Sevilla”, vidare till Strasbourg i den franska Seraljen” och slutligen Festspielhaus Baden-Baden regionen Alsace med Mozarts ”Enleveringen ur för Gustav Mahlers 5:e symfoni framförd av New Seraljen” och slutligen Festspielhaus Baden-Baden York Philharmonic Orchestra under musikalisk för Gustav Mahlers 5:e symfoni framförd av New ledning av Alan Gilbert. Vår ciceron är Niklas York Philharmonic Orchestra under musikalisk Lindblad. 7 dagar • 12/5 ledning av Alan Gilbert. Vår ciceron är Niklas Lindblad. 7 dagar • 12/5

Opera i Bratislava Den slovakiska huvudstaden vid Donau har Opera i Bratislava

två förnämliga operahus, det äldre uppfördes Den slovakiska huvudstaden vid Donau har 1886 och ligger praktfullt renoverat, skinande två förnämliga operahus, det äldre uppfördes som en nybakad krokan i stramt utsmyckad 1886 och ligger praktfullt renoverat, skinande nyrenässans, det yngre lika stramt men modernt, som en nybakad krokan i stramt utsmyckad luftigt och upplagt för den mest utsvävande och nyrenässans, det yngre lika stramt men modernt, utrymmeskrävande operakonst. På den gamla luftigt och upplagt för den mest utsvävande och operan ser vi Bizets ”Carmen” och på den nya utrymmeskrävande operakonst. På den gamla operan Puccinis ”Turandot”. Vår omtyckta ciceron operan ser vi Bizets ”Carmen” och på den nya är Carl Rüster. 4 dagar • 16/5 operan Puccinis ”Turandot”. Vår omtyckta ciceron är Carl Rüster. 4 dagar • 16/5

den forntyska sagoätten tog 26 år att färdigställa. Väldigt Richard Wagners episka mästerverk om den sällan spelas alla fyra verken i rad såsom Wagner forntyska sagoätten tog 26 år att färdigställa. Väldigt hade menat. Nu har vi en närmast unik möjlighet sällan spelas alla fyra verken i rad såsom Wagner att se samtliga fyra operor i Nibelungens Ring i hade menat. Nu har vi en närmast unik möjlighet följd under en vecka. Efter ombyggnad återinvigs att se samtliga fyra operor i Nibelungens Ring i Värmlandsoperan med Ringen, upplev mästerlig följd under en vecka. Efter ombyggnad återinvigs opera i solens stad Karlstad. 8 dagar • 18/4 Värmlandsoperan med Ringen, upplev mästerlig Opera och konsert i Amsterdam opera i solens stad Karlstad. 8 dagar • 18/4 Möt våren i Berlin – i musikens tecken Älskade anrika Amsterdam – en drottning på Opera och konsert i Amsterdam en resa med fina musikupplevelser, Under två kvällar får vi uppleva Antonin Dvoraks Möt våren i Berlin – i musikens tecken kanaler, Älskade anrika Amsterdam – en drottning på konstmuseer, gömda historiska trädgårdar och ”Rusalka” på Komische Oper under musikalisk kanaler, en resa med fina musikupplevelser, Under två kvällar får vi uppleva Antonin Dvoraks slottet Het Loo i Apeldorn. Några av världens ledning av Patrick Lange samt Mozarts ”Trollkonstmuseer, gömda historiska trädgårdar och ”Rusalka” på Komische Oper under musikalisk främsta konstmuseer finns här som Rijksmuseum flöjten” på Staatsoper med Julien Salemkour som slottet Het Loo i Apeldorn. Några av världens ledning av Patrick Lange samt Mozarts ”Trolloch Cobra med konst från 1945. Under dirigent. (Staatsoper unter den Linden är för främsta konstmuseer finns här som Rijksmuseum flöjten” på Staatsoper med Julien Salemkour som vistelsen får vi höra Mahlers andra symfoni närvarande under renovering och föreställningarna och Cobra med konst från 1945. Under dirigent. (Staatsoper unter den Linden är för ”Uppståndelsen”, på Concertgebouw. Vi avnjuter spelas nu på Schiller Theater). Vår kunniga ciceron vistelsen får vi höra Mahlers andra symfoni närvarande under renovering och föreställningarna Richard Strauss klassiska ”Rosenkavaljeren” under är Eva Jaehnert, bosatt i Berlin sedan 20 år. ”Uppståndelsen”, på Concertgebouw. Vi avnjuter spelas nu på Schiller Theater). Vår kunniga ciceron musikalisk ledning av Sir Simon Rattle och regi av 5 dagar • 28/4 Richard Strauss klassiska ”Rosenkavaljeren” under är Eva Jaehnert, bosatt i Berlin sedan 20 år. Brigitte Fassbaender, på De Nederlandse Opera. musikalisk ledning av Sir Simon Rattle och regi av 5 dagar • 28/4 Vår omtyckta musikciceron är Kristiina Ralf. Wien i musikens tecken Brigitte Fassbaender, på De Nederlandse Opera. 4 dagar • 17/5 I Wien möter vi arkitekturens och konstens Vår omtyckta musikciceron är Kristiina Ralf. Wien i musikens tecken mästerverk, här spelar musik och kaféliv fortfarande 4 dagar • 17/5 I Wien möter vi arkitekturens och konstens huvudroller i vardagslivet. På Volksoper ser vi mästerverk, här spelar musik och kaféliv fortfarande Giuseppe Verdis ”Rigoletto” och en kväll får huvudroller i vardagslivet. På Volksoper ser vi vi lyssna till en Mozartkonsert i Musikvereins Giuseppe Verdis ”Rigoletto” och en kväll får ”Goldener Saal”. Promenader i den vackra staden vi lyssna till en Mozartkonsert i Musikvereins för att njuta av Hofburg, det konsthistoriska muséet ”Goldener Saal”. Promenader i den vackra staden och Spanska ridskolan samt stadsrundtur med buss för att njuta av Hofburg, det konsthistoriska muséet för ett besök på Schönbrunn. Vår omtyckta ciceron och Spanska ridskolan samt stadsrundtur med buss är Alexandra Ehrnst. 5 dagar • 6/5 för ett besök på Schönbrunn. Vår omtyckta ciceron är Alexandra Ehrnst. 5 dagar • 6/5

Tel 08-660 18 00 WWW.FAVORITRESOR.SE Tel 08-660 18 00 WWW.FAVORITRESOR.SE

OPUS 43 BESTÄLL VÅR KATALOG! BESTÄLL VÅR KATALOG!

jussi SPECIAL

utsatte sin hals och sin allmänna fysik för ruskiga påfrestningar. En av de mest spektakulära uppvisningarna i genren osannolik återkomst ger Jussi Björling för övrigt den 24 september 1955 i Carnegie Hall i New York. Efter en depressiv och spritdränkt sommar, som slutar på sjukhus, ställer han sig efter några få veckors återhämtning på den osedvanligt prestigefyllda scenen inför en publik som tillhör världens mest krävande. Han känner till alla rykten som går om honom, han har inte sjungit i USA på två år, han vet hur mycket som står på spel. Jussi Björling sjunger tjugosex nummer i sträck och tar de svåraste till sist. Han möts av ovationer. Se där, David Björlings son! Det finns en psykologisk teori om underbarns personlighetsutveckling som har lagts fram av den tysk-amerikanska psykiatrikern Helm Stierlin. Hans resonemang lyder i stark sammanfattning såhär: Barn som föds med någon osedvanlig talang och tidigt upptäcks av en äregirig förälder som exploaterar dem – mer för att tillfredsställa sin egen narcissism än för att skapa lycka och välgång åt barnet

»Vad Jussi Björling riktigt dog av är oklart för alla utom hans närmaste anhöriga.« – råkar lätt ut för störningar i självkänslan. Stierlin talar om dem som bundna till sin förälder (det kan naturligtvis också röra sig om båda föräldrarna) på ett mycket motstridigt sätt. Å ena sidan är de sin förälders »utsända« i världen, ämnade att hämta hem alla lagerkransar, galoner och epåletter som denna själv inte mäktat med men möjligen drömt om. I den egenskapen får de ett starkt förtroende för sin egen kapacitet eftersom de har backats upp och bekräftats av en förälder som trott stenhårt på dem. Å andra sidan blir dessa barns självuppfattning starkt bunden till förälderns godkännande av deras prestationer, vilket leder till att den genuina känslan av eget värde, för att inte säga egenvärde blir svag. Dessa barns personligheter har inte fått växa på egna villkor och de behåller livet igenom vissa infantila drag: Som vuxna bär de på en ytterst sårbar, osäker, kuvad och våldsamt tredskande femåring inom sig. Alla som har berättat för mig om Jussi Björling talar om honom som anspråkslös och vänlig till sättet, ödmjuk inför de väldiga förväntningar som omgav hans sång, men också utomordentligt medveten om hur bra han var. Han var trygg i sin profession – det vill säga så trygg man nu kan vara som konstnär med uppgift att lyckas inför publik, exakt i det gestaltande ögonblicket varenda gång. Men han omtalas också som häpnadsväckande osäker som människa, sårbar och därför lättkränkt, oberäknelig och trotsigt envis – som en femåring. Här bör det tilläggas att villrådigheten i Jussis personliga hemmahörighet i tillvaron säkert förstärktes av att han var nära nog moderlös. Den svårt tbc-sjuka Ester Björling hade aldrig fått hålla sin son i famnen och dog när pojken var sex år. David Björ44 OPUS

ling saknade säkert inte helt kärleksfulla drag, men förefaller inte att ha hört till den smeksamma sorten. Kanske är det Jussi Björling själv som bäst sätter ord på sin egen mänskliga belägenhet när han i sin självbiografi skriver att hans far för honom står som det högsta här i livet, att han ofta drömmer om honom och att vad han önskar mest är att någon gång få veta att hans far nu var nöjd med honom. När Jussi skrev detta var han trettiofyra år gammal, ledande solist på Metropolitan och ofta omnämnd som världens främste tenor. Hans far hade varit död i nästan tjugo år. Att mentalt bära upp den karriär som blev Jussi Björlings, när man är försedd med en så kluven självkänsla som hans, blir med tiden outhärdligt påfrestande. Och vi vet att Jussi dignade, värre för vart år som gick, ju högre hans stjärna steg. Det var i tystnaden efter jublet som skräcken slog klorna i honom och den misshandlade lilla pojkens behov av tröst var omättligt. Alkoholen tröstade och lindrade. Jussi Björling bar säkert på en ärftlig disposition för missbruksproblem. Men den uppfattning som hans familj förfäktar, att han led av en nedärvd, somatisk bristsjukdom som yttrade sig i alkoholism är rent nonsens. Med de orimliga bördor som lades på Jussi i späd ålder och som ökades på efter hand, hade det varit konstigt om han inte hade druckit – och druckit självdestruktivt som han gjorde. I någon utsträckning tror jag att alkoholen närde Jussi Björlings sång även om den tärde på hans hälsa. I varje fall fann han välbehövlig vila i ruset och förmodligen fick han även kontakt med sidor av sig själv som tidigt tuktats till osynlighet. Ofta sjöng han bättre än någonsin när han återvände från dimmornas ängder. Det kan ha berott på att han på sitt sätt hade laddat batterierna. Helt säkert berodde det på att sången, den än mer omsorgsfullt gestaltade sången, var hans sätt att hela allt som hade blivit en trasa under supandet, hans sätt att återupprätta sin självrespekt. Mänskligt sett hade Jussi Björling mycket kvar att ge när han plötsligt dog i sömnen natten mot den 9 september 1960 endast 49 år gammal. Men i själva verket var mannen, som hade sjungit nästan lika länge som han hade levt, trött, outsägligt trött och förmodligen också deprimerad. Åtminstone bar han på rester av en depression. Vad Jussi Björling riktigt dog av är oklart för alla utom hans närmaste anhöriga. I min bok »Tills vingen brister« uppgav jag, i enlighet med vad Jussis hustru har låtit förstå, att han dog av en hjärtinfarkt. På den punkten har jag emellertid blivit kritiserad av maken till Björlings utomäktenskapliga dotter som möjligen förfogar över obduktionsprotokollet efter Jussi Björling. I varje fall påpekade han i ett mejl att jag hade angivit felaktig dödsorsak. Vilken den riktiga var meddelade han inte. Det är onekligen av visst allmänt intresse att få reda på hur Jussi Björling, underbarnet som infriade alla orimliga förväntningar, lämnade livet som blev så tragiskt kort. Obduktionsprotokollet blir offentligt om tjugo år. Yrsa Stenius är journalist, författare och krönikör. Hon är för närvarande Allmänhetens pressombudsman (PO). Åren 1982–87 var hon politisk chefredaktör på Aftonbladet. Hennes uppmärksammade bok Tills vingen brister (2002) är en personligt vinklad biografisk berättelse om Jussi Björlings liv.

Once in a lifetime Dirigent: Jaime Martin Per Tengstrand, piano

Weber Friskytten, uvertyr Broström Pianokonsert Mendelssohn Symfoni nr 5

tt spela nyskriven musik inför publik för första gången brukar kallas ett uruppförande. Musikhistorien är full av dramatiska och spektakulära uruppföranden. Ett av de mest kända är första framförandet av Igor Stravinskys balettmusik Våroffer i Paris 1913. Det blev helt enkelt kaos. Publiken blev upprörd över vad den fick höra och buade och skrek. Baletten blev förvirrad och Stravinsky själv furiöst arg eftersom ingen tycktes förstå vad han ville med sin musik. Idag anses Våroffer vara ett av 1900-talets mest betydande musikverk. Så är det ofta med det nya och okända. Men de som tar chansen och lyssnar till det ännu ohörda är också med om något som ändrar musikhistorien. Att vara med om ett uruppförande är ett unikt tillfälle som aldrig kommer tillbaka. Tobias Broström var tidigare Gävle Symfoniorkesters Composer in residence. Hans pianokonsert är det sista beställningsverket i den serien. Som solist möter vi den i New York boende svenske pianovirtuosen Per Tengstrand. Dessutom spelas Mendelssohns femte symfoni. Samme Mendelssohn som kanske är mest känd för sin bröllopsmarsch som många känner igen från både kyrkor och biosalonger.

VÄRLDSPREMIÄR! Torsdag 17 mars

Ett urval ur våren... Fredag 18 februari Tjajkovskijs violinkonsert Dirigent: Christian Vásquez Daniel Migdal, violin Beethoven Leonora uvertyr nr 3 Tjajkovskij Violinkonsert Sibelius Symfoni nr 2

Fredag 1 april Sagostund Dirigent: En Shao An-Lun Huang Flickan med svavelstickorna Ravel Svit ur Gåsmors sagor Rimskij-Korsakov:Scheherazade

Lördag 12 mars Tjajkovskijs 5:a Dirigent: Thomas Søndergaard Malin Christensson, sopran Rangström Pan, Flickan under nymånen, Sommarnatten R. Strauss Wiegenlied, Ich wollte ein sträusslein binden, Morgen, Das Rosenband Tjajkovskij Symfoni nr 5

Torsdag 14 april Concierto de Aranjuez Dirigent: Shi Yeon Sung Georg Gulyás, gitarr Tarrodi Zephyros Vivaldi Gitarrkonsert i D-dur Rodrigo Concierto de Aranjuez Prokofiev Divertimento op 43

Torsdag 17 mars Mendelssohns 5:a Dirigent: Jaime Martin Per Tengstrand, piano Weber Friskytten, uvertyr Broström Pianokonsert, uruppförande Mendelssohn Symfoni nr 5

www.gavlesymfoniorkester.se

Fredag 6 maj Haydns 100:e Dirigent: Joshua Weilerstein Andreas Brantelid, cello Bartók Danssvit Tjajkovskij Rokokovariationer Korngold Cellokonsert Haydn Symfoni nr 100 Fredag 20 maj Orphei Drängar Dirigent: Cecilia Rydinger Alin Andrew Staples, tenor Ivonne Fuchs, alt Lysell Gilded Splinters Brahms Altrapsodi Brahms Rinaldo

Fredag 29 april Tjernobyl 25 år Dirigent: Benjamin Bayl Karin Roman, sopran Simon Duus Svendsen, baryton Bach Brandenburgkonsert nr 6 Fauré Requiem

OPUS 45

Jussi tillsammans med barytonen Leonard Warren (t h) och ljudteknikern Richard Mohr under en inspelning av Aida i Rom 1955.

I S JUS ch o u —n igt v e för

Victoria de los Angeles, en av Jussis mångåriga sångkollegor, hävdade i sin biografi att det inte fanns någon enda inspelning som ens i närheten lyckades ge en korrekt bild av hans unika timbre. Men det är inspelningarna vi är hänvisade till idag, och nog finns det gott om tillfällen att bli hänryckt. Bland alla upptagningar med Jussi finns flera som fortfarande är oöverträffade. av OLOF AXLER

46 OPUS

de första skivinspelningarna gjordes för den inhemska marknaden under tidigt trettiotal och sjungs alla på svenska. Även om Jussis röst redan här är lysande kan en nutida lyssnare tycka att stilen ter sig lite gammaldags: slankare och med mindre av sångarens typiska attack i ansatsen. Det är först från mitten av årtiondet som man fullt ut känner igen hans mogna sångstil. De mest berömda skivorna spelades in under åren 1936–39 då den internationella karriären tog fart, och en samlings-cd med dessa är självklar om man är intresserad av tenoren. Frågan är om han inte under dessa år lät allra bäst – rösten har en lyrisk ungdomlighet som är svår att motstå i arior som Cielo e mar eller E luce-

van le stelle, båda från 1937. Förutom sina första inspelningar av opera på originalspråket gjorde han 1938 även några klassiska operettnummer på svenska, framför allt Uti en skog på berget Ida och naturligtvis även det stora numret ur Tiggarstudenten: Nu är jag pank och fågelfri, där Jussi avslutar med ett enastående och jussiskt klingande högt ciss. Skivorna från 1940-talet är mindre omistliga – här låter han generellt inte lika engagerad i studiosituationen, även om ljudet är klarare. Det mest operaproduktiva decenniet, femtiotalet, inleddes med en mycket inspirerad skiva med duetter från bland annat Bizets Pärlfiskarna, tillsammans med barytonen och nära

Fem omistliga inspelningar

Jussi Björling Collection Vol. 3 Inspelningar från 1936–44. Nils Grevillius med orkester. (Naxos)

Verdi: Il Trovatore Milanov, Björling, Warren, Barbieri. RCA Victor Orchestra, Cellini. (RCA)

Puccini: La Bohème de Los Angeles, Björling, Merrill, Amara. RCA Victor Orchestra, Beecham. (EMI)

Puccini: Turandot Nilsson, Björling, Tebaldi, Tozzi. Roms operakör och -orkester, Leinsdorf. (SACD, Sony BMG)

Jussi Björling, the Swedish Caruso Effektiv box (5 cd) med blandade karameller. Här finns allt ifrån Till havs och Trollsjön, till operaarior på svenska. (EMI)

vännen Robert Merrill. Efter detta följde ett antal kompletta och klassiska operainspelningar. Den första, Trubaduren från 1952, är en helt igenom legendarisk upptagning tillsammans med Warren, Barbieri och Zinka Milanov, Björlings favoritpartner (vid sidan om sopranerna Tebaldi och Callas). Den utmärkte dirigenten, Cellini, engagerades även för följande års båda projekt, där I Pagliacci blivit omistlig. För Björlings hustru Anna-Lisa var detta hans mest gripande roll och det är lätt att förstå varför. Cavalleria Rusticana spelade han in två gånger, 1953 och 1957, den senare i stereo och med Renata Tebaldi som dragplåster, men då med en betydligt alldagligare dirigent. Björling klingar bättre i den tidigare inspelningen som sammantaget är att föredra. Få om ens någon har gjort tenorrollen i Manon Lescaut så magnetiskt som Björling. I inspelningen från 1954 är han i röstmässig storform, men tyvärr låter motspelerskan Albanese ålderstigen och smått astmatisk. I Aida från året därpå återkommer stjärnkvartetten från Trubaduren men inspelningen har aldrig nått samma status. Perlea är en mindre energisk dirigent och monoformatet känns begränsande i en opera med så mycket masscener, men… vilka röster! Under 1956 gjordes två inspelningar, först en snabbt hoprafsad La Bohème under dirigenten Thomas Beecham, där allt tycks ha klaffat trots ett minimum av repetitioner. Victoria de los Angeles och Björlings röster är som gjorda för huvudrollerna och denna version av operan är fortfarande den främsta som gjorts. Lika bra som stämningen var under dessa dagar, lika infekterad lär den ha varit när Rigoletto spelades in med Merrill och kanariefågelsopranen Peters. Dirigenten Perleas insats är återigen träig och resultatet känns sterilt och oengagerat. Bättre gick det i den första stereoinspelningen följande år, en klart underskattad Tosca. Den har ibland beskrivits som en enmansuppvisning för en Björling i fin form, men Milanov passar väl som småhysterisk Tosca och detsamma gäller Warrens oljiga, insinuanta Scarpia. Prins Calafs parti i Turandot kom Björling aldrig att sjunga på scenen, men 1959 lärde han sig den inför en stjärnspäckad inspelning med Nilsson och Tebaldi i de båda sopranrollerna. Liksom i Bohème finns det här så gott som ingenting att anmärka på – dirigenten Leinsdorfs insats är ännu bättre än den var i Tosca, Nils-

sons Turandot är monumental och ljudet utmärkt. Björlings röst är dock allra bäst fångad i den nästan lika fina, smått kammarmusikaliska Madama Butterfly från samma år, återigen med en gripande de los Angeles som motpart. I vad som skulle bli tenorens sista skivinspelning, Fritz Reiners berömda version av Verdis Requiem för Decca, uppfattas rösten sakna en del kärna – skivbolagets mikrofonteknik tycks inte riktigt ha passat hans röst. Det finns även gott om liveupptagningar utgivna, som regel från radioutsändningar. Mest intressanta är självfallet de operor som Björling inte spelade in kommersiellt. Maskeradbalen kom ju tyvärr att höra till dessa, men succéuppsättningen på Metropolitan 1940 finns lyckligtvis bevarad med (för epoken) bra monoljud. Från samma år kommer en inspelning på svenska av Romeo och Julia, med gott om närvarokänsla och en fenomenalt klingande Björling i en av hans absoluta favoritroller. Av de olika versionerna av Faust rekommenderas framför allt Metropolitanföreställningen från 1950, som har energi och en ung Siepi i högform. Den kommersiellt utgivna Rigoletto går som sagt inte att rekommendera, lyckligtvis finns en bra liveversion från 1945 med Warren i huvudrollen och en uppenbart engagerad Björling, just återkommen till Met efter krigsuppehållet. Hans två Toscaninisamarbeten från 1940, Verdis Requiem och Beethovens Missa Solemnis, är båda vitglödgade tolkningar men kräver visst överseende med ljudet som blir ganska förvirrat i de starkare partierna. Även om Björlings sanna element var operan är det avslutningsvis självfallet intressant att höra honom i en liveinspelning med pianoackompanjemang, såsom de allra flesta hörde honom i verkliga livet. De mest kända är konserterna i Carnegie Hall 1955 och 1958 samt i Atlanta 1959. Alla tre kan rekommenderas, Jussis röst klingar något friare i den första. Håll också utkik efter en mycket intressant box som är en sammanställning från de årliga sommarkonserterna på Gröna Lund, den släpps senare i år.

OPUS 47

R E R O N E T TR E J U S S I OM AV Johannes Nebel

d r a k c r i b er g s ö d er l e a h c mi us w ei n i

Vad har Jussi betytt för dig? » Dels har han varit närvarande i mina tankar vid instuderingar och i valet av repertoar. Mest av allt har han inspirerat mig till att föra vår skandinaviska klassiska sångtradition och arv vidare. Det är min mission.«

Minns du första gången du hörde Jussi sjunga? » Jag var i tioårsåldern. Musikläraren och Jussi-kännaren (numera även kollegan) John Erik Eleby spelade upp något för oss i skolan, och jag minns att jag blev helt tagen.«

Finns det någon särskild aspekt av Jussis teknik som du eftersträvar att införliva? »Ja, att sjunga sunt! Vårdandet av texten, öppen och fri klang utan press och forcering, den »stolta« hållningen för en bra sångposition samt skapa en fin blandning mellan huvudklang och min ›vanliga‹ röst för att göra rösten unik och vacker att lyssna till!«

Finns det någon särskild aspekt av Jussis teknik som du eftersträvar att införliva? » Jussis röst låter aldrig tillkrånglad eller manierad. Han sjöng på ett så okonstlat och sunt sätt, och det är något jag också försöker eftersträva.«

foto Mats bäcker

Vilket verk tycker du bäst om med Jussi? » Då jag måste välja en bland många så får det bli Trollsjön av August Söderman.«

Har du något favoritspår med Jussi? » För mig personligen är hans inspelningar av svenska och nordiska romanser mycket speciella. Det finns ett vemod i hans stämma som berör mig starkt. En favorit är nog ändå Trollsjön av Söderman.«

48 OPUS

Finns det någon särskild aspekt av Jussis teknik som du eftersträvar att införliva? » Det fria flödet som bär upp en oforcerad placering av rösten är facit för god vokalhantering. Den tekniken inspireras jag väldigt mycket av, men att försöka efterlikna det unika soundet tror jag är både omöjligt och dumt. Jag älskar också det cleana och ärliga sätt på vilket han lägger fram varje fras; okonstlat, helt naturligt, och med en djävulsk hetta när så krävs.« Vilket verk tycker du bäst om med Jussi? » Jag älskar Jussi på svenska, där hans karaktäristiska och charmerande vokalfärger gör honom omisskännlig. Ska jag bara välja ett verk blir det nog Sibelius Flickan kom ifrån sin älsklings möte 1956. Osentimentalt och intimt. Storslaget och magnifikt. Annars förstås den mogna Jussi i Verdis Requiem, 1960.«

foto martin lindeborg

M a ts s o n Ca r ls

Vad har Jussi betytt för dig? » Jussi visar hur konsten är större än livet genom att gå in och göra den ena mer historiska föreställningen efter den andra, oavsett vad som hände i hans privata liv. Cyniskt säger vissa – gudomligt säger jag.«

KOMMANDE PROGRAM! KOMMANDE PROGRAM! RIGA OPERA FESTIVAL 2011 7–11 JUNI

SPÄNNANDE OPERA-MUSIKOCH KONSTRESA RIGA OPERA FESTIVAL 2011 7–11 TILL JUNI RIGA

Följ med till en av EU:s mest spännande städer, Riga, med fantastiska sevärdheter och vackert operahus. Vi reser när försommaren SPÄNNANDE OPERA-MUSIK- OCH KONSTRESA TILL RIGA är som vackrast. På Nationaloperan i Riga får vi uppleva Verdi´s AIDA och Puccini´s TURANDOT, två klassiker som vi ska njuta av. Följ med till en av EU:s mest spännande städer, Riga, med fantastiska sevärdheter och vackert operahus. Vi reser när försommaren är som vackrast. På Nationaloperan i Riga får vi uppleva Verdi´s AIDA och Puccini´s TURANDOT, två klassiker som vi ska njuta av.

OPERA OCH KONSERTRESA TILL WARSZAWA 25–28 JUNI 2011

Unikt tillfälle att uppleva Gaetano Donizettis opera ROBERTO DEVEREUX i konsertant uppförande med EDITA GRUBEROVA OPERA OCH KONSERTRESA TILL WARSZAWA 25–28 JUNI 2011 som Elisabeth. Vi får lyssna till enDonizettis konsert i ett vackert palats med musik av F. Chopin.uppförande Omfattandemed stadsrundturer och Unikt tillfälle att också uppleva Gaetano opera ROBERTO DEVEREUX i konsertant EDITA GRUBEROVA utfärd till Chopins födelsehem Zelazowa Wola samt visning av det sagolika barockslottet Wilanow. som Elisabeth. Vi får också lyssna till en konsert i ett vackert palats med musik av F. Chopin. Omfattande stadsrundturer och utfärd till Chopins födelsehem Zelazowa Wola samt visning av det sagolika barockslottet Wilanow.

RINGEN I WEIMAR 5–11 JULI 2011 RINGEN I WEIMAR 5–11 JULI 2011 NYSLOTT/SAVONLINNA OPERAFESTIVAL 14–18 JULI 2011 Världens vackraste operafestival har den kallats, den årliga festivalen på Olofsborgs 14–18 fästningJULI i Nyslott/Savonlinna. NYSLOTT/SAVONLINNA OPERAFESTIVAL 2011

Ta några dagars sommarsemester i det finländska ochårliga passa festivalen på att se två av operafestivalens föreställningar: Världens vackraste operafestival harinsjöområdet den kallats, den på Olofsborgs fästning bästa i Nyslott/Savonlinna. Puccinis TOSCA och Wagners LOHENGRIN årets Ta några dagars sommarsemester i det finländska insjöområdet och passa pånyproduktion. att se två av operafestivalens bästa föreställningar: Puccinis TOSCA och Wagners LOHENGRIN årets nyproduktion.

OPERAFESTSPELEN I VERONA, utfärd till Gardasjön och vindistriktet Valpolicella 27–31 JULI 2011 OPERAFESTSPELEN I VERONA, utfärd till Gardasjön ochföreställningen vindistriktet Valpolicella 27–31 JULI 2011 Här upplever vi G. Verdis LA TRAVIATA och den storslagna av AIDA. Här upplever vi G. Verdis LA TRAVIATA och den storslagna föreställningen av AIDA.

LONDON OCH GLYNDEBOURNE

2–5 AUGUSTI 2011

GLYNDEBOURNE 2–5 2011 Välkomna på sensommaren till LONDON ett högklassigt OCH musikevenemang. En verklig godbit att AUGUSTI se fram emot: Vi får vara med om Välkomna på sensommaren till ett högklassigt musikevenemang. En verklig godbit att se fram emot: Vi får vara med om en av de världsberömda ”Proms-konserterna” (symfonikonsert) i Albert Hall, London och operafestspelen i Glyndebourne. en av de världsberömda ”Proms-konserterna” (symfonikonsert) i Albert Hall, London och operafestspelen i Glyndebourne. Årets föreställning är Gaetano Donizettis LÉLISIR DÁMORE (Kärleksdrycken). Årets föreställning är Gaetano Donizettis LÉLISIR DÁMORE (Kärleksdrycken).

LYXKRYSSNING MED M/S VOLGA DREAM PÅ KEJSERLIGA RYSKA VATTENVÄGAR LYXKRYSSNING MED M/S VOLGA DREAM PÅ KEJSERLIGA RYSKA VATTENVÄGAR S:T PETERSBURG – MOSKVA 15–25 AUGUSTI 2011 15–25 S:T fyra PETERSBURG – MOSKVA Under resan får vi uppleva konserter ombord med stjärnartister frånAUGUSTI den ryska2011 operavärlden. Under resan får vi uppleva fyra konserter ombord med stjärnartister från den ryska operavärlden.

LYXKRYSSNING BLAND TSARER OCH OCH KOSACKER OMBORD PÅ M/S VOLGA DREAM. LYXKRYSSNING BLAND TSARER KOSACKER OMBORD PÅ M/S VOLGA DREAM. KEJSERLIGA RYSKA VATTENVÄGAR. MOSKVA – ASTRAKHAN VID KASPISKA HAVET KEJSERLIGA RYSKA VATTENVÄGAR. MOSKVA – ASTRAKHAN VID KASPISKA HAVET 23 SEPTEMBER–5 OKTOBER 2011 2011 23 SEPTEMBER–5 OKTOBER

Följ med påmed en konst kulturresa. Med historia och intriger, är Ryssland högt uppe reselistan. Följ på enoch konst och kulturresa. Med historia och intriger, är Ryssland högtpå uppe på reselistan.

FÖRETAG OCH FÖRENINGAR VI SKRÄDDARSYR ERA RESOR EFTEREFTER ÖNSKEMÅL! FÖRETAG OCH FÖRENINGAR VI SKRÄDDARSYR ERA RESOR ÖNSKEMÅL!

YOUR NEXT TOUR AB AB YOUR NEXT TOUR

Lill-Jans Plan 2Plan 1142 25 Stockholm Lill-Jans 114 25 Stockholm info@yournexttour.com info@yournexttour.com

-DIN BÄSTA RESEKLUBB -DIN BÄSTA RESEKLUBB OPUS 49 Tel: 08-611 51 5051 Fax: 60 4060 Tel: 08-611 50 08-735 Fax: 08-735 40 www.yournexttour.com www.yournexttour.com

intervju

Hardin beh책ller grepp 50 OPUS

Då Salonen, nu Harding. Radiosymfonikerna har gjort det förut: plockat en dirigenttalang i precis rätt tid. Trots toppuppdrag runt om i världen, har de tre åren som chef för Radiosymfonikena fått en central plats i hans hjärta. Peter Johnson har träffat den engelske dirigenten.

ng pet av peter johnson

foto micke grönberg / SR

han är ganska liten och späd och ser yngre ut än sina trettiofem år, men är redan en veteran på världens musikscener. En snabb titt på hans konsert- och operaengagemang det kommande året gör att man blir yr i huvudet. När jag träffar Daniel Harding är han mitt uppe i ett intensivt repetitionsarbete med Radiosymfonikerna. Vi kommer omgående in på frågor om svensk musik, situationen för dagens unga svenska dirigenter och inte minst – svenska orkestrar. Finns det något nationellt karaktärsdrag hos just svenska orkestrar? – En av de mest intressanta upplevelserna för en dirigent är att få arbeta med orkestrar från många olika länder. Vi vet alla att nationella stereotyper är klichéer, men vi kan ändå inte komma ifrån det faktum att orkestrar arbetar på väldigt olika sätt, som oftast passar in i dessa nationella stereotyper. I Sverige befinner man sig någonstans mittemellan Storbritannien och Centraleuropa. Brittiska orkestrar arbetar ofta under enormt tryck; de har lite tid att repetera och mycket kort tid mellan repetitionerna. I Stockholm får vi alltid den tid vi behöver – om man inte får den fastnar inget på djupet. Brittiska och svenska musiker har dock det gemensamt att de kommer från länder där det inte finns en mäktig inhemsk musikkultur på samma sätt som i Frankrike, Tyskland eller Italien. När man kommer från ett land utan en stark egen musikstil blir allt lite främmande, men kanske blir det också lite lättare att röra sig mellan de olika stilarna. Den flexibiliteten är en stor fördel. Svenskar är kända för att ogilla konfrontationer. Kan det vara ett problem? – Dirigenten har ingen fysisk kontakt med sitt instrument, så motstånd är viktigt för en dirigent. Karajan sa en gång: Att dirigera ett verk är lite som att börja med en stenkloss och genom att angripa och bryta ner stenen blottar man skulpturen som finns där inne. För mig finns det ingen möjlighet att skapa något eller utvecklas utan motstånd. Och konfrontation – det beror på hur man definierar det… I det stora hela handlar musik om extrema känslor. Om man har en kultur som bygger på icke-konfrontation, noll motstånd och total jämlikhet, fungerar det fram till en punkt då ingen längre tror på det man gör. I motsats till våra grannländer har Sverige inte haft någon riktigt stor tonsättare som fungerat som en nationell symbol på samma sätt som Sibelius har gjort i Finland, Grieg i Norge och Nielsen i Danmark. Hur är ditt förhållande till svensk musik? Finns det någon svensk tonsättare som särskilt intresserar dig? – Jag har inte gjort så hemskt mycket svensk musik än. Allra första gången jag dirigerade Radiosymfonikerna spelade vi Allan Pettersson och vi kommer att spela mer av hans musik i år. Det är en mycket speciell och intressant musikalisk värld. Vi har också arbetat med några samtida svenska tonsättare och öppnade säsongen med ett verk av Anders Hillborg. Han har en mångårig och stark relation till orkestern och är en fascinerande människa och underbar tonsättare. Jag får väldigt många partitur från svenska tonsättare som visar på stor potential och skicklighet, men jag måste säga att jag letar efter en tonsättare vars röst verkligen talar till mig. Finns det något i Radiosymfonikernas spel som du vill förbättra eller ändra? – Det finns många saker. Några av dem tänker jag inte gå in på eftersom de är privata, men i huvudsak gäller det blåssektionen. Med stråkarna är det till nittiofem procent gruppen som gäller, men med blåsarna är det OPUS 51

Göteborgs Symfoniker - en del av FILMPHILHARMONIC EDITION: Film and music by courtesty of Filmarchiv Austria / Schott Musik GmbH & Co. KG.

Stumfilm med orginalmusik av Richard Strauss Göteborgs Symfoniker ger den österikiska filmatiseringen av Richard Strauss opera Rosenkavaljeren från 1925 med musik som Strauss specialanpassade till filmäventyret. Förväxlingsfars med erotisk laddning och praktfulla wienervalser. Dirigent: Frank Strobel

FILMMEDLEVANDEMUSIK

R.STRAUSS ROSENKAVALJEREN 31/3 KL 19.30 OCH 1/4 KL 18.00 52 OPUS

KONSERTHUSET GÖTAPLATSEN. BILJETTER & INFORMATION: TEL 031-726 53 10. VARD. 12-18, LÖRD 11-15. WWW.GSO.SE, MOBIL.GSO.SE GÖTEBORGS SYMFONIKER ÄR SVERIGES NATIONALORKESTER. FÖRSTE HUVUDSPOSOR VOLVO. HUVUDSPONSOR SEB, GÖTEBORGS-POSTEN OCH SKF.

intervju

DANIEL HARDING Född 1975 i Oxford. Utbildning Chetham School of Music, Manchester. Spelade trumpet i National Youth Orchestra vid 13 års ålder. Bildade året därpå en egen ensemble och skickade en inspelning av Schönbergs Pierrot lunaire till Simon Rattle. Blev assistent till denne vid 16. Fortsatte därefter till Berlinfilharmonikerna och Claudio Abbado. Uppdrag Chefdirigent för Trondheim Symfoniorkester 1997–2000, Deutsche Kammarphilharmonie 1997–2003, Mahler Chamber Orchestra 2003–, Sveriges Radios Symfoniorkester 2007– Favoritlag Manchester United Gillar Snabba bilar och snabba flygplan Ogillade Engelsk musik under tonåren Familj Gift med Béatrice Muthelet, violaspelare i Mahler Chamber Orchestra. De har två barn, Adele and George.

femtio procent gruppen och femtio procent individuellt. Enskilda svagheter blir betydligt mera uppenbara bland blåsarna. Så är det i varje orkester i hela världen. Vi har fått några fantastiska nya spelare och vi har några platser som är lediga, så vi hoppas på att rätt personer fyller dessa luckor! En underbar egenskap hos denna orkester är att de älskar när man poängterar svagheter och de älskar utmaningen att fixa till dem. Hur mycket har det betytt för dig att ha tillgång till Radiokören? – Att ha Radiokören är verkligen en lyx. Den har varit en av världens bästa körer under mycket lång tid och håller på att bli ännu bättre under Peter Dijkstras ledning. Bland det bästa vi har gjort har varit med just Radiokören, till exempel Schumanns Faustscener och Haydns Skapelsen. Sverige har länge haft problem med att få fram egna dirigenter. I jämförelse med Finland ligger vi risigt till. Till och med de små baltiska länderna Estland och Lettland har lyckats betydligt bättre än vi. Hur kommer det sig, tror du, att Sverige inte har producerat en enda dirigent med internationellt rykte sedan Herbert Blomquist? – Återigen är det en fråga om att inte vara rädd för excellens. Om man har bestämt sig för att utbilda dirigenter måste man ta vara på det fåtal som verkligen kan och sedan göra väldigt mycket för att hjälpa dem. Man kan inte samla alla som är vagt intresserade och behandla alla likadant. Så får det inte gå till. Man måste vara hänsynslös när det gäller gallring av kandidaterna och man måste investera ordentligt. Men ändå, om man ser på Finland eller även lilla Estland har de en hel uppsjö dirigenter med internationella karriärer… – Ja, de har helt enkelt en annan kultur. Jorma Panula är ett fenomen som på egen hand har skapat en hel generation. Man kan identifiera hans elever på mils avstånd! Problemet har också att göra med den typ av person man måste vara för att kunna bli dirigent. Kanske är svenskarna alltför civiliserade? Det måste finnas en mörk sida också för att det ska fungera. Men ni engelsmän då, är inte ni civiliserade? – Nej! Vi är skitstövlar! Jag ser många studenter och jag kan tala om för dig på två minuter vilka som kommer att bli dirigenter. Så är det bara. Det räcker inte med att kunna förstå partituret eller ens att kunna höra allt som är fel och veta hur man kan rätta till det – då kan man bli en bra inspelningstekniker... Att dirigera är en helt annan sak. Det kommer hela tiden en enorm mängd information mot dig och du måste ta in allt och reda ut situationen. Det tar lång tid att lära sig, och den sortens person som klarar av det är inte nödvändigtvis den bästa musikern. Faktum är att han eller hon sällan är det. Hur trivs du i Stockholm? – Arbetsmiljön här i Sverige är helt underbar. De senaste tre och ett halvt åren har vi jobbat hårt med att skapa insikt och förståelse för att det är helt ok att vara ambitiös. Det är viktigt att vi är på helspänn, det finns alltid en risk i att bli alltför bekväm. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har varit så lycklig som här i Stockholm!

OPUS 53

VI ÄLSKAR MUSIK TELEMANNIA REBAROQUE

SOLROSEN OCH MOLNET MIKAELI KAMMARKÖR / ANDERS EBY

SJOSTAKOVITJ SYMFONI NR 10 ROYAL LIVERPOOL PO / PETRENKO

Proprius PRCD 2059 ”Med ett folkmusikaliskt temperament gör REBaroque denna snart 300 år gamla musik förälskat ny. Och albumet till en milstope vad gäller svenskt barockmusicerande.” Martin Nyström, DN betyg 5/5

Academus KMHCD 22 Mikaeli Kammarkör och REBaroque presenterar två verk av tonsättare med anknytning till Kungl. Musikhögskolani Stockholm; Requiem av Mattias Sköld och fem sonetter av Lars-Erik Rosell.

Naxos 8572461 Fortsättningen på den kritikerrosade symfoni-cykeln. Vasily Petrenko blev utnämnd till ”Male Artist of the Year” vid Classical Brit Awards. Skivan fick full pott (5 radioapparater) av CD-Revyn.

LARSSON GOTHE KLARINETTKONSERT

TRANSFIGURATION CAMILLA NYLUND

BERLIOZ SYMPHONIE FANTASTIQUE ROTTERDAM PO / NÉZET-SÉGUIN

Agnas Musikproduktioner AM 019 En klarinettkonsert tillägnad Tomas Agnas som med sitt fantasifyllda spel öppnar dörren till Larsson Gothes värld. Crusells Concertino tillhör en annan epok, och Gabriel Litsgård (fagott) lyfter med stilkännedom och virtuositet fram musiken. www.agnas.se

EVERT TAUBE-FAVORITER WILLIAM CLAUSON

Trubaduren William Clauson sjunger Evert Taube-favoriter till klassiska arrangemang av den legendariske orkesterledaren Gunnar Hahn. En efterlängtad återutgivning från 1963. www.williamclauson.com

Ondine ODE 11682 ”Här ger hon vackra smakprov på sin slanka, men dramatiskt kapabla sopranstämma med Tammerfors filharmoniker under Hannu Lintu från bland annat Lohengrin och Tannhäuser, samt ur Strauss Arabella…” SvD, betyg 5/6

BIS BISSACD 1800 Kanadensaren Yannick Nézet-Séguin är en av världens helt klart hetaste unga dirigenter. Han har fått vänja sig vid översvallande omdömen från bl a den svårflirtade brittiska pressen och nu gör han sin debut på BIS. Rekommenderas!

ELGAR VIOLINKONSERT TASMIN LITTLE / ROYAL SCOTTISH NO

A WORCESTER LADYMASS TRIO MEDIAEVAL

Chandos CHSA 5083 ”Med skälvande, smidigt böjlig violinton ger hon första satsens andratema en ömhet och lyrisk glöd… Poesin i violinspelet omväxlar med kraftfullt uttryck och lättflytande virtuositet.” Högsta betyg 6/6 SvD. Gramophone Editor’s Choice.

ECM New Series ECM 2166 Den Grammy-nominerade vokaltrion med svenska Anna Maria Friman gör nu sin femte skiva på ECM, denna gång tillägnad polyfon Maria-musik från 1200-talets benediktiner-kloster.

54 OPUS

Skivorna i annonsen distribueras av Naxos Sweden och finns i din skivaffär eller direkt från www.naxosdirect.se

OPUS

David Fanning Mieczyslaw Weinberg In Search of Freedom wolke

introduktion

när jag tittar ut från mitt vardagsrumsfönster ser jag den danska huvudstaden i all sin prakt. Jag ser Öresund och den vackra bron och allt andas idyll. Eller… den där gigantiska parkeringsplatsen är ju inte så munter förstås. Och inte är det så kul att ha en busshållplats bara några meter från bostaden, särskilt som Malmös bussar bullrar något alldeles förfärligt. Buller. Vi har det överallt. Sätt på teven och det låter konstant. Alla program är ljud- och musiksatta till bristningsgränsen. Svt är nog värst. Det är aldrig tyst, inte ens mellan programmen. Jag tror på allvar att människan om en miljon år har utvecklat förmågan att stänga öronen precis som vi gör med ögonen. Brådskan är enorm, för tänk om någon skulle ha tråkigt en sekund eller två. Tystnaden är underskattad både i verkligheten och på film. När det blir för många intryck laddar jag min dvd-spelare med Hemsöborna och njuter av lugnet. Jag njuter av det långsamma tempot, av Ulf Palmes underbara berättarröst och Bo Nilssons geniala musik. Av bilderna i svart-vitt. Det fanns en tid då Svt

tog sina tittare på allvar och såg till att serier och filmer fick förstklassig musik. Ett ypperligt exempel på detta är Vi på Saltkråkan, där behållningen för mig är Torsten Lilliecronas farbror Melker, och Ulf Björlins säregna musik. Man vågade mer förr och utmanade tittarna med, exempelvis, Björlins ibland atonala tongångar. En musik som speglar bilderna och livet på ön perfekt. Det finns många exempel på bra musik till filmer och serier från sextiotalet – vem minns väl inte Charles Redlands förnämliga musik till Kullamannen. Eller Nils Holgersson, så vackert tonsatt av Torbjörn Lundquist. Eller Hans Wahlgrens melankoliska toner till Pappa varför är du arg – du gjorde likadant själv när du var ung. Annars nynnar jag just nu mest på Anders Nilssons härliga Phonetasy för saxofonkvartett, recenserad och rosad i detta nummer. Ett stycke att bli glad av. Nilsson är en lysande kompositör och om vi hade regissörer som brydde sig det minsta om musik skulle de genast anlita honom som filmThomas Roth musikskapare.

OPUS 55

era

sion n e c e R orkester

Daphnis med rysk brytning MAURICE RAVEL Daphnis et Chloé, Pavane, Boléro London Symphony Orchestra & Chorus DIRIGENT Valery Gergiev cd LSO Live 0693 BETYG HHHHH LJUDKVALITET HHHHH

vi har tidigare haft nöjet att behandla två utmärkta inspelningar av Daphnis et Chloé med Bernard Haitink och James Levine, på Chicago respektive Boston Symphonys egna live-etiketter. Utmärkta, men inte alldeles exceptionella. Den här LSO Live-utgåvan är strået vassare. Valery Gergiev, som på ett förunderligt sätt kan åstadkomma allt från det himlastormande till det direkt ointressanta, hittar verkligen mycket i Daphnis, och mycket av ett alldeles eget uttryck. London Symphony är sedvanligt strålande, liksom orkesterns kör i sina viktiga ordlösa partier. Klyschigt kanske, men det är rysk Ravel över detta. Inte alls helt fel. Pavane för en död prinsessa spelas gripande, föga galliskt, mer germanskt, eller är det kanske ryskt här med? Oidiomatiskt, men rätt härligt. Bolero låter också bra, jag måste bekänna en viss oförmåga att bedöma tolkningar av den hiten. En stackars kollega i brittiska magasinet Gramophone genomförde nyligen en jämförelse mellan över trettio versioner. Enligt uppgift frivilligt, men han hade nu svårt att sluta gå i takt. Go’a redaktör’n, låt mig slippa något sådant! Upptagningen bjuder på lika många intressanta detaljer som själva framförandet. Verkligen en inspelning av detta mästerverk att ha i hyllan bredvid de gamla favoriterna Munch, Monteux och Boulez. Gunnar Lanzky-Otto

opera

vokalt Requiem Chicagos symfoniorkester och kör Solister Frittoli, Borodina, Zeffiri, Abdrazakov Dirigent Riccardo Muti cd CSO 901 1008 Betyg HHHH Ljudkvalitet HHHH

sospiri SOLIST Cecilia Bartoli DIRIGENTER Antonini, Fischer, Abbado cd Decca 478 22492 (2 cd) BETYG HHHHH LJUDKVALITET HHHHH

BARTOLI I SITT ESSE att cecilia bartoli förmår kombinera virtuositet, äkta inlevelse och ett personligt uttryck sällar henne till en exklusiv skara sångare och musiker. Samtidigt kan hennes ibland överintensiva sångsätt göra att tolkningarna blir för lika varandra. Men det märks främst i de mest virtuosa partierna, och mer sällan i musik som präglas av ett mer återhållet uttryck. Därför är den här samlingen med främst lyriska, inte sällan med ett sorgstämt uttryck, stämningar exempel på Bartoli när hon är som bäst. De två skivorna rymmer musik från sex olika album. Repertoaren är bred – barock, opera, sakralt – och Bartoli skapar utan undantag tonskön sång i smidiga och tonsäkert behärskade framföranden. Inte minst i exemplen på mer ovanlig repertoar – som Sposa, non mi conosci ur Merope (Giacomelli) och Quel buon pastor son io av Caldara – gör det faktum att hon aldrig låter en fras klinga utan innehåll, att musikens kvaliteter blir extra tydliga. Bartoli har även förmågan att behålla en varm och tydlig röstklang även i de allra svagaste nyanser. Kanske är det detta som imponerar allra mest. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta när hon sjunger Ombra mai fu (Händel) eller Casta diva (Bellini). Ibland har hon dock en tendens att fastna i detaljer. Så saknar Voi che sapete (Mozart) en nödvändig enkelhet och Una voce poco fa (Rossini) är mer briljant än elegant. Ensembler och dirigenter är av världsklass och inspelningarna är utmärkta. Jörgen Lundmark 56 OPUS

Större drama förra gången Verdi mönstret är numera tydligt – när symfoniorkestrar ger ut skivor på eget bolag väljer de i nio fall av tio en känd dirigent i 70-80-årsåldern och ett verk som denne spelat in framgångsrikt förut. Muti är sedan i höstas ny chefdirigent i Chicago och tangerar med denna skiva Abbados rekord med tre kommersiellt utgivna Verdirequiem. Mutis andra inspelning från 1987 är en klassiker från hans långa tid som musikalisk ledare för La Scala och har en riktigt bra solokvartett med bland andra Pavarotti och Ramey. Den nya Chicagoversionen är upptagen live men Muti väljer genomgående långsammare tempon och den operamässiga, dramatiska nerven från La Scala saknas. Även solisterna är blekare denna gång och Frittolis sopran har numera ett betänkligt brett vibrato. Orkestern och kören är visserligen mycket bra men som vanligt är det i La Scala-upptagningarna som Muti kommer till sin rätt. Av nyare versioner av detta requiem rekommenderas framför allt just Abbados senaste inspelning från 2001 på EMI. Olof Axler

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

era

sion n e c e R

IMPONERANDE SAMLINGSBOX WILLIAM BYRD

musiktorget ii samarbete samarbete med med solist

STUDERA MUSIK I KREATIV MILJÖ THE COMPLETE STUDERA MUSIK I KREATIV MILJÖ Drömmer du om ha som KEYBOARD WORKS MUSIKLINJE, KLASSISK/JAZZ Drömmer du om att att havillmusik musik som yrke yrke eller eller vill vill MUSIKLINJE, KLASSISK/JAZZ Tvåårig utbildning för digdina som musikaliska satsa på musik! SOLIST: Davitt Moroney du bara utveckla kunskaper. Tvåårig utbildning för dig som vill satsa på musik! du bara utveckla dina musikaliska kunskaper. cd Hyperion CDS44461/7 www.birka.fhsk.se MUSIKERUTBILDNING [EGY] www.birka.fhsk.se MUSIKERUTBILDNING [EGY] BETYG HHHHH Ettårig eftergymnasial musikerutbildning i Ettårig eftergymnasial musikerutbildning i LJUDKVALITET HHHHH klassisk musik eller jazz. klassisk musik ellerprofil jazz. * Klassisk ** Pop/rockprofil Klassisk profil Pop/rockprofil JAZZ*SINGER/SONGWRITER JAZZ *SINGER/SONGWRITER Jazzprofil * Tvåårig sångutbildning * sångutbildning Jazzprofil * FolkFolk- och och värlsmusikvärlsmusikTvåårig INTRODUKTIONSÅR I KLASSISK MUSIK profil bundet framfördes. Ungefär samtidigt fick tonsätINTRODUKTIONSÅR I KLASSISK MUSIK profil Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i klassisk musik. tarens klaververk en renässans, men det skulle Ettårig utbildning för dig1 som nybörjare i klassisk musik. Sista ansökningsdag aprilär 2011 dröja till 1950-talet innan den fickINTRODUKTIONSÅR någon större Sista ansökningsdag I1 JAZZ april 2011 INTRODUKTIONSÅR I JAZZ spridning via inspelningar. Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i jazz. www.framnas.nu Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i jazz. www.framnas.nu Davitt Moroneys samling om sju skivor med 11 00 0911-23 Ansök0911-23 på: www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 (0)63 14 74 41 11 00 Ansök www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 (0)63 14 74 41 William Byrds samtliga klaververk är en på: verkligt imponerande utgåva. Jag har till exempel sällan marorgeln och den fullstora orgeln tjänar verken på sett en så innehållsrik skivbox; boken som ingår bästa vis. Mindre självklara är cembaloupptagningär en sannskyldig skattkammare med texter om arna. Här är Moroneys tolkningar mindre vitala; i Byrd, om de olika typer av verk som ingår och om sämsta fall blir det fyrkantigt och tekniskt mindre de enskilda satserna. precist. För den som föredrar cembalon framför Det är uppenbart hur väl Moroney känner till virginalen och orgeln är Elizabeth Farr på Naxos den här musiken, för han förmår gestalta de allra www.miv.se med sina tre cd att föredra. flesta satser med stor frihet och expressivitet. Allra www.miv.se Inspelningarna är utmärkta: tydliga, välbalansebäst kommer han till sin rätt när han spelar på virrade och realistiska. Om man ska vara petig är ginalen. Dess spröda, genomlysta instrumentton är upptagningen av cembalon aningen överakustisk. som gjord för den här musiken; inte för inte hör Jörgen Lundmark Byrd till de så kallade virginalisterna. Även kam-

Musiklinje Musiklinje

under den kulturellt rika engelska renässansen intar William Byrd en särställning. Vid sin död 1623 beskrevs han i den annars så återhållsamma Cheque Book of the Chapel Royal som »musikens fader«. Byrds förmåga att måla med toner skapade förutsättningar för den rika brittiska vokaltraditionen efter honom, och utan honom skulle klavermusiken hos John Bull och Orlando Gibbons haft en mycket magrare jordmån att utvecklas ur. I den senaste utgåvan av Groves jämförs Byrds inflytande med det som Arnold Schönberg långt senare skulle utöva på sina studenter och musikutvecklingen i stort. För att vara en så tidig tonsättare finns ovanligt mycket bevarat av Byrds rika produktion: cirka 170 sakrala körverk, ett stort antal motetter och sånger på engelska, kammarmusik och en mängd verk för soloklaver. Fram till början av 1900-talet var det främst vokalmusiken till engelsk text som regel-

Musik Musik ger ger dig dig mening. mening. Vi Vi ger ger dig dig musiken. musiken.

musiktorget i samarbete med

STUDERA MUSIK I KREATIV MILJÖ

Drömmer du om att ha musik som yrke eller vill MUSIKLINJE, KLASSISK/JAZZ du bara utveckla dina musikaliska kunskaper.

Tvåårig utbildning för dig som vill satsa på musik!

MUSIKERUTBILDNING [EGY] Ettårig eftergymnasial musikerutbildning i klassisk musik eller jazz.

Musiklinje

www.birka.fhsk.se

* Klassisk profil

* Pop/rockprofil Folk- och värlsmusikINTRODUKTIONSÅR I KLASSISK MUSIK profil JAZZ SINGER/SONGWRITER * sångutbildning Jazzprofil * Tvåårig

Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i klassisk musik.

Sista ansökningsdag 1 april 2011

INTRODUKTIONSÅR I JAZZ Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i jazz. www.framnas.nu

11 00 Ansök0911-23 på: www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 (0)63 14 74 41

Musik ger dig mening. Vi ger dig musiken. www.miv.se

KOM KOM OCH OCH NJUT! NJUT! www.kmh.se www.kmh.se

Paul Paul c. c. Barter Barter violinateljé violinateljé

Köper/säljer/värderar , violiner/altvioliner/ Köper/säljer/värderar violiner/altvioliner/ Celli Samt ,stråkar. Celli Samt stråkar. Prästgatan 78, 111 29 stockholm Prästgatan 78, 111 29 stockholm Tel: 08-673 19 90 Tel: 08-673 19 90

www.violinbarter.se www.violinbarter.se

Medlem i entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers DÁrt Medlem i i entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers DÁrt Medlem entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers DÁrt

Opus Opus 3 3 Records Records –– 33 33 år år ii år! år! Finns till fördelaktiga priser Finns till fördelaktiga priser på: på: www.opus3records.com www.opus3records.com Tel: 08-580 186 86 – Fax: 08-580 174 20 Tel: 08-580 186 86 – Fax: 08-580 174 20

www.rorelseretorik.se www.rorelseretorik.se HITTA EN DIMENSION TILL SOM MUSIKER OCH SCENARTIST! HITTA EN DIMENSION TILL SOM MUSIKER OCH SCENARTIST!

KOM OCH NJUT! www.kmh.se

Paul c. Barter violinateljé

OPUS 57

era

sion n e c e R

kammarmusik

Älskvärt underhållande Max Reger

Musikhögskolan i Piteå och Framnäs folkhögskola ger, i samarbete med Festspel i Pite Älvdal

janet hilton har vid det här laget spelat in allt som är värt att spela in ur världslitteraturen av klarinettsonater, från Weber till Finzi. Max Reger har som så ofta fått vänta till sist, men bättre sent än aldrig och visst har det varit värt att vänta på dessa klara och klargörande alternativ av Regers tre klarinettsonater. Det är Reger på sitt omisskännligaste, alla fyrsatsiga med snabba yttersatser och mellan dem ett uppsluppet scherzo, gärna i valstakt, och en längtansfull långsam sats. Direkt inspiration till sonaterna i Ass och fiss op 49 nr 1 och 2 fick Reger år 1900 av Brahms sonatpar op 120:1–2, som utkommit bara fem år tidigare. Reger var nu i München och brukade mest få skäll av de lokala musikkritikerna. Men Robert Louis, som var värstingen bland Regers svurna fiender, skrev efter uruppförandet om långsamma satsen i op 49:1 att den »är ett av de bästa stycken som Reger någonsin har skrivit«. Den tredje av Regers klarinettsonater kom till 8–9 år senare, då han var kompositionsprofessor i Leipzig och den är tveklöst gjord av en mer avspänt musicerande tonsättare än de föregående sonaterna. Op 107 i B-dur är lätt att tillgodgöra sig, vänlig, ämabel, ja faktiskt underhållande. Melodiskt är Regers musik här bitvis mycket Brahmslik. Janet Hiltons insatser är värda lov och pris, men hon får dela på berömmet med sin musikaliske kavaljer vid flygeln, Jakob Fichert, som är en äkta regerian och har ägnat mycken tid åt Regers piano- och kammarmusik och säkert haft goda råd att ge i sammanhanget åt Hilton som är brittisk och alltså inte har någon Regertradition att falla tillbaka på. Naxos tar väl hand om Rex Mager och har samtidigt med denna cd just utkommit med volym 10 i sin utmärkta utgivning av Regers samtliga orgelkompositioner. Kanske kan den här aktuella cd:n vara början till en ännu intensivare utgivning av Regers oförtjänt undangömda kammarmusik. Nu väntar närmast klarinettkvintetten på Janet Hilton. P-G BERGFORS

Klarinettsonater solister Janet Hilton, klarinett, Jakob Fichert, piano cd Naxos 8.572173 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

Piteå Sommarakademi 4 - 11 juli 2011

Mästarkurser 7,5 HP

Datum

Folkhögskole- och högskolekurser 7,5 HP

7-11 juli 2011, folkhögskolekurs Läs mer på www.framnas.nu - musiklinjen/korta kurser

4-11 juli 2011, mästarkurs och högskolekurs 7,5 HP Läs mer på www.ltu.se/mme - sommarkurser

Violin: Cello:

Zakhar Bron Truls Mørk

Barocksång: Flöjt: Oboe: Klarinett: Fagott: Trumpet: Piano: Violin: Cello:

Emma Rönnlund Tobias Carron & Sven-Erik Sandlund Gunnar Månberg Robert Ek Anders Engström Kent Jonsson Natalia Kazimirovskaja, Helge Kjekshus & Ulla-Britt Sandlund Christian Svarfvar & Sven-Ole Svarfvar Hampus Linderholm & Hans Bergqvist

Anmälan

Anmälan till mästarkurser och högskolekurser SENAST 15 MARS 2011 på www.studera.nu därefter sen ansökan i mån av plats. Anmälan till folkhögskolekurser SENAST 15 APRIL 2011 på www.framnas.nu

58 OPUS

www.ltu.se/mme

www.framnas.nu

www.festspel.nu

era

sion n e c e R orkester

Unika tolkningar Schumann

Symfonier 1–4 London Philharmonic Orchestra Dirigent Adrian Boult cd First Hand FHR07 Betyg HHHHHH Ljudkvalitet HHHH

vokalt

det här var en överraskning må jag säga. Jag har alltid beundrat Adrian Boult och faktiskt aldrig hört honom lämna ifrån sig något som inte håller väldigt hög klass. Men att han skulle leverera så högoktaniga tolkningar av Schumanns komplexa symfonier kunde jag aldrig föreställa mig. Råös är ordet. Inspelningarna är gjorda under fyra dagar i augusti 1956 och de andas spontanitet och total övertygelse från början till slut. Det är onekligen mycket intressant att läsa hur Boult beskriver sitt möte med Fanny Davies, elev till Clara Schumann, och hur de spelade igenom symfonierna fyrhändigt. Här går alltså en röd tråd i rak linje tillbaka till tonsättaren själv, och jag kan bara konstatera att Boult är helt unik med sin kombination av det sångbara och ren kraft. Nog har han laddat med raketbränsle i treans inledning. Dessa inspelningar är i särklass de mest engagerande jag någonsin hört av Schumanns fyra symfonier och det är märkligt att Sir Adrian aldrig spelade in dem igen. Orkestern spelar på toppen av sin förmåga och det är tydligt att alla inblandade är rejält engagerade i projektet. Som bonus får man samtliga uvertyrer av Berlioz i fenomenala tolkningar, inspelade endast dagar efter Schumannsymfonierna. Thomas Roth

solist

Requiem g-moll Capella Istropolitana Dirigent Kirk Trevor cd Naxos 8.572371 Betyg HHH Ljudkvalitet HHH

Slätstruken dödsmässa Domenico Cimarosa det vore en överdrift att påstå att ensemblen från Bratislava åstadkommit en minnesvärd inspelning som lyfter kompositör och verk till oväntade höjder. Kören sjunger med välvårdad dynamik och för det mesta rent, men klingar instängt i sin torra konsertsalsakustik. Solisterna lever stundtals upp till sina goda meritlistor, med undantag för Ludovit Ludha som med alltför praktfulla hjältetenor-manér faller utanför ramen. Orkestern tuffar på utan anmärkningsvärda incidenter. Det hela andas rutinmässig uppspelning och Cimarosa förefaller välförtjänt bortglömd för sin habila men opersonliga insats i musikhistorien i senare delen av 1700-talet. JERKER SJÖQVIST

OANADE MUSIKVÄRDEN CLEMENTI GRADUS AD PARNASSUM 1 SOLIST Alessandro Marangoni cd Naxos 8.572325 BETYG HHHH LJUDKVALITET HHH

ingen etydsamling har haft så stort inflytande över pianostuderande som Mutius Philippus Vincentius Franciscus Xaverius (förkortat Muzio) Clementis Gradus ad Parnassum. Samtidigt är det nog få som känner till hur varierat innehållet i de tre samlingarna är och hur vittomfattande Clementis ambitioner med sina etyder var. För här finns även satser som uppenbart är menade att träna upp förmågan att gestalta musikaliska uttryck. Att musiken dessutom ofta har ett flerstämmigt innehåll gör Clementis etydsamling ovanlig för sin tid. Samtidigt går det inte att komma ifrån att åtskilliga satser knappast kan kallas för njutbar musik. Många övningar saknar dessutom ett melodiskt innehåll. Det har i sin tur lett till att mer intressant musik – inte minst den sonatlika Suite de quatre pièces, etyd 12 till 15, och den förvånansvärt romantiskt klingande 24:e etyden – inte spelats så ofta som de förtjänar. Vladimir Horowitz är en av få världspianister som tagit sig an Clementi. Han spelade främst ett urval sonater, men även den Beethovenlika 14:e etyden finns i hans diskografi. Alessandro Marangonis är bäst i de ovan nämnda, musikaliskt mest helgjutna etyderna. I mer mekaniskt orienterade satser är han dock slarvig och ger ett onyanserat och överpedaliserat intryck. Över lag är det här dock mer övertygande än Andrea Bacchetti och Bruno Canino i den första volymen från Arts. Ljudupptagningen är alltför distant och överakustisk för att vara idealisk. Jörgen Lundmark

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

OPUS 59

era

sion n e c e R

Tiden har kommit Korngold

orkester

hollywoodkompositören Erich Wolfgang Korngold hoppades att hans symfoni skulle göra honom till en stjärna igen. Trots framgångarna med filmerna drömde han om att få återvända till Wien som en firad tonsättare. Symfonin har inte på långa vägar blivit lika populär som violinkonserten och är också fylld av filmteman. Fascinerande nog känns verket ändå helgjutet och det är en gåta att vi inte får höra den oftare på konsert. Albrecht visar på hur komplex denna skenbart enkla symfoni egentligen är. Han tar fram influenserna från moderna tonsättare som Prokofjev och Bartók. Jag har aldrig tidigare hört inledningen accentuerats så kraftigt: symfonin framstår nu som ett genuint 1900-talsverk och inte bara som en nostalgisk återblick till senromantiken. Orkestern i Strasbourg spelar otroligt inspirerat, även om klangen inte alltid är lika subtilt raffinerad som hos Previns London Symphony Orchestra. Dessutom har Pentatone skapat ett alldeles enastående ljud: mjukt, luftigt och dynamiskt. Ja, ljudbilden påminner nästan om en fin gammal lp-skiva från Philips på 70-talet. Som avslutning får man dessutom höra en orkestersvit ur skådespelsmusiken till Mycket väsen för ingenting: Korngold är här på glatt humör, spjuveraktig, och ständigt lika underhållande. Per Nyhlén

Mytologisk road movie Jonathan Dove

opera

engelsmannen jonathan dove (f 1959) är en i hemlandet uppburen tonsättare som skrivit en hel del kyrkomusik och musikdramatik. Tobias and the Angel hör till båda kategorierna. Man tänker genast på Benjamin Brittens verk i kyrkooperagenren: dramer där professionella sångsolister samverkar med amatörkörer. Dove har tänkt sig både barn- och vuxenkör och en ensemble om nio musiker, däribland dragspel och harpa. TOBIAS AND THE ANGEL Handlingen går tillbaka på en uppbygglig gammaltestamentlig, så SOLISTER Ebrahim, Nicholls, kallad apokryfisk berättelse, Tobits bok, som i korthet handlar om Abrahams den blinde Tobit som skickar iväg sin son Tobias för att inkräva en DIRIGENT David Charles Abell penningsumma. Hans mystiske vägvisare visar sig vara en ängel. På resan händer CHANDOS CHAN 10606 märkliga magiska ting. Under resan ingår Tobias äktenskap med den demonridna BETYG HHHH Sara, som räddas från sin besatthet, varefter återfärden anträds och allt ställs till LJUDKVALITET HHHH rätta i gudfruktighetens tecken. Samma stoff begagnade Olaus Petri i Tobie comedia, det äldsta bevarade svenska dramat (1530). Doves verk uruppfördes 1999 och spreds kvickt till olika kyrkor och församlingar i Storbritannien och USA. Inspelningen sammanhänger med en teateruppsättning på Young Vic i London 2006. Ämnet kan låta avlägset och svårhanterligt. Men Dove och hans skicklige librettist David Lan håller berättelsens växlingsrika flöde vid liv och lyckas med konststycket att inom enaktarens ram skarvlöst flytta kamelerna från Nineve till Ekbatana och åter. En road movie med mytologisk last. Den uppfinningsrika och klangfagra musiken är hela tiden lättbegriplig och lättlyssnad utan populism. Den levererar taktfast pregnans, alternativt vingliga danser, mycket klezmer med klarinett och orientalism, en gnutta Philip Glass. Körsatserna är välskräddade och tacksamma; inte minst slutkörens färgrikt hymniska klanger gör intryck. Jonathan Dove är intresserad av folkloristiska ämnen, det märker man. Sångsolisterna, ingen nämnd och ingen glömd, är av ojämn kvalitet. På några håll noterar man ett ymnigt vibrato som hamnar i onödig patetik. Överspel är ett annat ord för detta fenomen. Det bryter mot den friska enkelheten i barnkörens satsningar och berövar i viss mån storyn det mått av naivitet som kunde behövas. Men man hinner fatta sympati för hela projektet. Tobias and the Angel är ett fräscht försök att förena konstnärlig halt med pedagogisk kreativitet och aktivitet. Carlhåkan Larsén 60 OPUS

Symfoni, Much ado about nothing Orchestre Philharmonique de Strasbourg Dirigent Marc Albrecht SACD PentaTone PTC 5186 373 Betyg HHHHHH Ljudkvalitet HHHHHH

vokalt

Sångcykler, sånger Berliner Philharmoniker Solist Dietrich Fischer-Dieskau Dirigenter Böhm, Kubelik cd DG 477 9375 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

Efterlängtad återutgivning Mahler långsamt, mycket långsamt släpar sig DG framåt med sin serie The Originals. Inspelningarna är gjorda mellan 1959–1968 och man kan påstå att Fischer-Dieskau var som bäst under dessa år. Karl Böhm är fenomenal dirigent i sångerna och jag kan inte låta bli att undra hur han skulle ha gjort symfonierna. De fyra (av fem) Rückertsångerna är så ljuvligt sjungna av Fischer-Dieskau och Ich bin der Welt abhanden gekommen ger mig fortfarande knotter på huden. Så ödsligt och med en stor portion weltschmerz. Tillsammans med dirigenten Rafael Kubelik sjunger Fischer-Dieskau också fyra sånger ur Lieder eines fahrenden Gesellen och cd:n avslutas med fem sånger med Karl Engel vid pianot. En av mig efterlängtad återutgivning som klingar suveränt. Thomas Roth

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

era

sion n e c e R

gilla suPeRKlassiKeRna i MalMö KonseRtHus

kammarmusik

VIOLIN SONATAS SOLISTER Vadim Repin, violin Nikolaj Luganskij, piano cd DG 477 8794 BETYG HHHH LJUDKVALITET HHHH

Vitalt i kammaren ˘ FRANCK, GRIEG, JANÁCEK i skivtexten lyfter Vadim Repin och Nikolaj Luganskij fram variation i uttrycket som vägledande för repertoarvalet; olika stämningslägen sammanlänkade av ett i grunden romantiskt tonspråk. Griegsonaten är den mest klassiskt avskalade, medan Janá˘ceks säregna harmonik och – särskilt i yttersatserna – tvära kast definitivt hör 1900-talet till. Den på alla sätt rikhaltiga Francksonaten är utan tvekan huvudnumret, en av den romantiska kammarmusikens verkliga höjdpunkter som även är en av de mest spelade violinsonaterna överhuvudtaget. Båda musikerna har nått och passerat 40-årsstrecket. Tolkningarna har dock definitivt en ungdomlig friskhet – på både gott och ont. Det här är en skiva där ett briljant och flyhänt uttryck dominerar. Vadim Repins violinstämma rymmer en rastlös energi som kommer i uttryck i stora kontraster och genomgående kortare fraser. Nikolaj Luganskijs lätta anslag och snabba fingrar återspeglar samma otåliga spelsätt. I den i grunden lyriska Griegsonaten (1867) lägger de dock band på sig, och det blir också skivans mest hörvärda tolkning. Ett tilltalande samlat uttryck; spänsten saknas inte men det blir inte heller överenergiskt. Framförandet av Janá˘ceks sonat (1914) är dock mer problematiskt. Här finns redan i musiken en underliggande oro; tonsättaren talade om hur han »nästan kunde höra stålets skramlande i mitt oroliga sinne«. Duon väljer att förstärka accenterna och oron, och det blir lite för mycket av det goda. Dessutom är balansen mellan musikerna mindre god här, med en alltför dominerande violinstämma. César Francks sonat (1886) är utan konkurrens det verk på skivan som oftast förekommit på skiva. Att göra ett bestående avtryck med en ny tolkning är därmed inte det lättaste. Repin och Luganskij bjuder på en lättare och mer flödande version än många. Jag kan sakna ett djupare poetiskt uttryck, men vitaliteten är det inte något fel på. Ljudupptagningen är tydlig och detaljerad, men saknar viss bas och med en väl dominerande violin i ljudbilden. Jörgen Lundmark

Plocka ihop din egen konsertserie, bokar du sex konserter får du rabatt. Ring 040-34 35 00 eller kom in till biljettkassan i Malmö Konserthus OPUS 61

Hitta dina konserter på www.mso.se

era

sion n e c e R kammarmusik

Predatory Dances solister Tobias Ringborg, Claes Gunnarsson, Per Lundberg, Staffan Mårtensson, Susanna Andersson, Francisca Skoogh cd Daphne 1031 Betyg HHH Ljudkvalitet HHHHHH

Stilistisk kurragömma Albert Schnelzer enligt sin egen hemsida är den för mig okände Albert Schnelzer »one of Sweden’s most frequently performed contemporary composers«. Nå, frekvens är inte amplitud och detta torde vara en gladare nyhet för Schnelzer än för Sverige. Skivan Predatory Dances är som en resa. Sångcykeln Requiem är sympatisk om än inte särskilt originell musik. Dess program om en hedersmördad kvinna känns väl politiskt korrekt, men det ödsligt elegiska stycket står gott på egna ben. Detta är den bästa delen av resan. Sen finns det trakter jag bara vill besöka en gång. Frozen Landscape, Solitude, och Lamento får mig att tänka på mina besök på Ung Nordisk Musik på 70-talet. För er som inte upplevt UNM kan jag berätta att vissa konserter där mest framkallade fniss och menande blickar. Dessa bleka, förutsägbara instrumentalstycken hade jag själv inte tagit med på skivan. Att det bakom Lamento finns tankar om H.C. Andersen, elaka barn och paraplyer förändrar inte saken. Programmusik må leva på sin substans, inte sin bruksanvisning. På resan hamnar jag i ett danssällskap (Wolfgang is Dancing!). Där är det rätt kul ett tag. Kanske inte klackarna i taket men småtrevligt med lite Balkankryddor. Sen kommer dimman (Predatory Dances, Dance with the Devil). Ett moln hänger tungt över nejden och fukten kryper in i kläderna. Det är ett moln av virtuosa reminiscenser: Våroffer, Bartóks Musik för stråkar, slagverk och celesta, Messians Vingt Regards, Ginasteras första pianokonsert. Men framför allt Allegro barbaro. Jag önskar att man kunde tala om inspiration eller parafraser, men i mina öron låter det som pastisch och imitation. Jag tror tonsättaren behöver emancipera sig från detta moln för att gå vidare. Eller så trivs han i dessa neobarbariska känslotrakter med idel förutsägbara formler och gester. Det är vackert så; tonsättare parkerar var de vill. Men som lyssnare tappar jag intresset när skivan bara visar vad Schnelzer gillar, inte vem han är. Det får kanske nästa skiva dokumentera. Eloge till musikerna för virtuost spel. Ladislaus Horatius

IBLAND ÄR DET SKÖNT MED EN PAUS.

62 OPUS

era

sion n e c e R

Fantasi för phonar Rollin’ Phones

vokalt

jag älskar klangen från en saxofon, och får här fyra! Det är obegripligt att så få tonsättare använder instrumenten i sina orkesterverk. Berg gjorde det för att ge Lulu en sensuell lyster och Vaughan Williams lät dem färga ett par symfonier. Sex tonsättare finns representerade på denna nya cd, som inleds med Anders Nilssons lysande stycke som gett skivan dess namn, Phonetasy. Ett lekfullt och fantasifullt verk med både ömsinta och vemodiga avsnitt. Vissa ekon från Stravinsky och minimalism i kombination med Nilssons särpräglade tonspråk gör Phonetasy till ännu ett mästerverk av honom. Härligt livsbejakande och vacker musik. Ännu tydligare influenser från Stravinsky hittar vi i Niklas Bremans Dinkum Thinkum II, en rask promenad på gott humör. Gunnar Jansson beskriver sin kvartett som »okomplicerad«. Klassiskt fyrsatsig och jag tänker på landskapsmålare. Den inledande vågrörelsen, senare det stilla havet på Österlen. Det dröjer ända till Fredrik Söderbergs Ocellatus innan Brecht gör sig påmind. Ocellatus är en fisk som gillar att samla egna snäckskal och gömma andras för att... äh, det spelar ingen roll. Ibland blir tonsättares förklaringar bara fåniga. Marie Samuelsson slår med sitt verk Sirén an en allvarligare ton. Sirenernas sång ligger som klangfält, som lockande borduner. Mycket fin och stämningsfull tondikt. Lite som Ingram Marshalls Fog Tropes. Jag påminns om när jag som barn under kvällar och nätter kunde höra mistlurar från havet. Jan Levander säger att det i hans verk Nisse finns »total frihet i formen«. Min dagsform säger mig att det är dags att ta sig friheten att sluta skriva nu. Ljudet på cd:n är superbt, men för en sexa bör man ge ut en sacd. Superbt spelat av Rollin’ Phones och jag rekommenderar skivan varmt. Thomas Roth

Phonetasy cd Phono Suecia PSCD 187 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

I OPUS MUSIKBUTIK FINNS DET DU BEHÖVER...

...FÖR ATT KOPPLA AV.

OPUS 63

WWW.OPUSMUSIKBUTIK.SE

era

sion n e c e R

opera orkester

I SKUGGAN AV SJOSTAKOVITJ hur kan det komma sig att en 1900-talstonsättare som skrivit 26 symfonier, 17 stråkkvartetter, 200 sånger med mera och som i sina bästa verk är en Sjostakovitjs och Prokofjevs like praktiskt taget är okänd – åtminstone utanför konnässörernas krets. Mannen bakom denna omfångsrika och angelägna verkkatalog heter Mieczyslaw Weinberg. Svaret på frågan är komplext. Det handlar dels om konsertarrangörernas och den traditionsfixerade publikens »försiktiga« programval, som väjer för obekant musik, dels om utommusikaliska omständigheter. I Weinbergs fall gäller det Andra världskriget, tyskarnas överfall på Polen, flykten österut, antisemitismen (som fanns även i Sovjetunionen!), den stalinistiska kulturpolitiken med sin »socialistiska realism« i kombination med tonsättarens blyghet och anspråkslösa personlighet. Alla dessa faktorer har gjort att Weinbergs musik fört en anonym tillvaro till i dag. Men en ändring är på gång! Den som väsentligen bidragit till att göra tonsättaren känd i Väst är den svenske musikvetaren Per Skans (1936–2007). På hans förarbeten har musikprofessorn vid Manchesters universitet, David Fanning, skrivit den första informativa, engagerade och detaljrika biografin: Mieczyslaw Weinberg. In search of freedom. Med »freedom« avser Fanning friheten för en polsk jude att få leva och friheten att som oberoende tonsättare få komponera. Weinberg föddes 1919 i Warszawa, fadern var violinist vid den Judiska teatern. Sonen lärde sig pianospelets elementa på egen hand. Vid tolv års ålder antogs han som elev på konservatoriet och blev snabbt så skicklig att han imponerade på den gästspelande polsk-amerikanske pianovirtuosen Josef Hofmann, som inbjöd honom att studera vid Curtis Institute of Music i Philadelphia. Weinberg flydde österut, till Minsk i Vitryssland. Han glömde aldrig att Sovjetunionen räddat livet på honom och låtit honom studera musik på statens bekostnad. Här hörde han för första gången musik av Dmitri Sjostakovitj, bland annat femte symfonin. »Det var som att upptäcka en kontinent«, be-

vokalt

kände han senare. Dittills hade han trott att impressionismen var 1900-talets mest radikala strömning. När Hitler angrep Sovjetunionen, i juni 1941, var Weinberg tvungen att fly österut igen, denna gång ända till Tasjkent i Uzbekistan. Här var han eftersökt som repetitör vid operan och produktiv som tonsättare, bland annat tillkom cykeln Barnsånger, opus 13, hans första publicerade verk. Ett lyckokast var också hans första symfoni (1942) med sitt oemotståndligt sprudlande scherzo. När Sjostakovitj fick syn på partituret såg han omedelbart till att Weinberg fick lov att bosätta sig i Moskva. Nu grundlades en 32-årig fruktbärande vänskap. De bodde nära varandra, umgicks nästan dagligen och brukade spela varandras verk fyrhändigt, innan de skulle framföras. Även om Weinberg aldrig officiellt var elev till Sjostakovitj, såg han den äldre kollegan som sin mentor och välgörare. Visst hör man ofta influenser från Sjostakovitj i Weinbergs musik, men å andra sidan har även den förre tagit intryck av sin yngre kollegas tonspråk. Särskilt gäller det judiska tongångar, till exempel i Sjostakovitjs andra pianotrio, en sannskyldig dödsdans. Eftersom Weinberg inte enbart kunde leva på sina seriösa kompositioner, skrev han mycket musik för film, teater och cirkus, högt prioriterade genrer och förhållandevis väl arvoderade. 1953 häktades Weinberg i samband med den antisemitiska kampanjen mot förment »judisk borgerlig nationalism«. Sjostakovitj skrev då ett brev till NKWD-chefen Berija och gick i god för att Weinberg uteslutande sysslade med musik. Sannolikt räddades hans liv av att Stalin dog den 5 mars 1953. Weinberg har kallats konservativ modernist eller om man så vill, modernistisk konservativ. Någon avantgardist i västeuropeisk mening var han således inte. Melodin är basen i hans tonspråk, harmoniken är traditionell, även om det finns inslag av fri tonalitet, till och med av tolvtonssekvenser. I vissa verk finns en elegisk, resignerad ton, betingad av de lidanden som han och hans familj genomgått. (Föräldrarna och systern mördades i ett polskt koncen-

VOKALGULD / MAX REGER DER EINSIEDLER, REQUIEM OP 144B Consortium SOLISTER Glynn, Gribbin, Learmonth DIRIGENT Andrew-John Smith cd Hyperion CDA67762 BETYG HHHHHH LJUDKVALITET HHHHH

64 OPUS

dvd / bok

David Fanning Mieczyslaw Weinberg In Search of Freedom wolke

Mieczyslaw Weinberg – In search of freedom Författare David Fanning Förlag Wolke Betyg HHHHHH trationsläger och svärfadern, en i Sovjet känd skådespelare, Solomon Michoels, dödades på order av Stalin.) I Weinbergs musik kan man höra judisk, polsk och moldavisk folklore. Vill man lära känna hans introverta sida, bör man lyssna på någon av stråkkvartetterna. Diskografin över Weinbergs verk håller på att växa. Av de 17 stråkkvartetterna föreligger hittills 11 med den ypperliga Danel-kvartetten (4 cd på cpo). På Chandos finns 4 cd med symfonier och sinfoniettor liksom en cd med flöjtkonserter och klarinettkonserten. På Naxos finns flera cd med cellomusik och violinkonserten. Operan The Passenger (som delvis utspelas i Auschwitz) har givits ut av Unitel Classica, på dvd och Blu-ray. Weinbergs rykte har vuxit efter hans död 1996. Höjdpunkterna hittills har varit festivalerna i Manchester 2009 och 2010 liksom det sceniska uruppförandet av The Passenger i Bregenz, sommaren 2010. När 1900-talets musikhistoria skall skrivas, kommer Mieczyslaw Weinbergs omfattande, varierade och i bästa mening tillgängliga verk inta en framträdande plats. Folke Freund

det är lätt att glömma bort att Max Reger komponerade för de flesta instrument och i de flesta genrer utom opera. Reger var dessutom en fullblodsromantiker för vilken texten och det poetiska uttrycket var väsentligt. Den här skivan har alla förutsättningar att åtminstone göra några av hans världsliga körverk mer kända. För en bättre introduktion till Regers vokalproduktion kan man inte få än med de här tolkningarna av Der Einsiedler och Requiem (till text av Hebbel). Båda satserna är komponerade ett år innan tonsättaren avled, och sorgen och vemodet i musiken är färgade av första världskrigets fasor. Även Regers kontrapunkt är nedtonad. Exceptionellt välklingande stämsång med två strålande solister hämtade ur kören. Pianostämman, Regers egen effektiva reduktion av den ursprungliga orkestersatsen, spelas med stor auktoritet och resten av skivan är lika imponerande. Förstklassig ljudupptagning där solister, kör och piano balanseras utmärkt. Jörgen Lundmark

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

era

sion n e c e R

Världspremiär av Sven-David Sandströms nya orkesterverk Seven Days!

Musik för inre oreda Erkki-Sven Tüür orkester

det är dramatisk, färgrik och orolig musik Tüür givit oss i sin Symfoni nr 6, Strata från 2007. Ett beställningsverk av Nordic Symphony Orchestra. Början av verket är så dramatisk och så tjockt skriven att det krävs några genomlyssningar för att kunna urskilja hans fina stämföring och harmonik. Tüür går grundligt till väga när det gäller valet av tonmaterial. Hans sätt att nyttja orkesterns möjligheter känns Strata, Noësis genomarbetat men blir, i mitt Nordic Symphony Orchestra tycke, ibland lite väl massivt. Stora Solister Widmann, klaridelar av verket bjuder på rätt rörig nett, Widmann, violin och komplex musik. Dirigent Anu Tali Positivt är att dirigenten håller cd ECM 2040 orkestern i strama rytmiska tyglar Betyg HHHH och det ger ett pregnant intryck i Ljudkvalitet HHHH Tüürs rytmiskt komplicerade slingor. Bäst tycker jag om det lätt minimalistiska slutpartiet som skänker ett bedrägligt lugn åt musiken, svävande men hela tiden med en fara lurande i bakgrunden. Verket är på det hela taget välspelat av orkestern som utstrålar en skön fräschör. Skivans andra spår, Noësis, är ett beställningsverk av Detroits symfoniorkester i samarbete med Philharmonia Orchestra i London från 2005. Fortfarande mycket intressant och komplex musik, men här mer lättbegriplig. Ett verk där den röda tråden känns tydligare, en tråd som hela tiden utvecklas och utforskas. Definitivt en skiva att ta till när den inre oredan behöver matchas med musik. Lena Byström

Delikat spelat BEETHOVEN 1802 var ett produktivt år för den då 32-årige Beethoven. Förutom den andra symfonin publicerades en hel del kammarmusik, bland annat stråkkvintetten i C-dur. Sju år tidigare tillkom den kända pianotrion i c-moll Op. 1 nr 3, som Beethoven 1817 återanvände för den här inspelade kvintetten i c-moll. Därtill knappt två minuter postumt publicerad Fuga D-dur Op. 137. God musik delikat framförd med den pondus och behärskade briljans som man kan förvänta av en av kammarmusikens förnämsta ensembler med anor ända från 1946. Tre av kvartettens nuvarande medlemmar har framträtt tillsammans i 25 år. jerker Sjöqvist

Bombastiskt, groteskt och formsäkert målas evolutionens avtryck upp. Med avstamp i skapelseberättelsen har koreografen Örjan Andersson skapat ett eget universum till Sven-David Sandströms suggestivt poetiska musik. Kvällen inleds med en prisbelönt duett, Small Hour, av den tjeckiske koreografen Václav Kuneš.

kammarmusik

LEAP SECOND

Seven clues. Seven days. One story.

12 mars - 2 april på Malmö Opera Stråkkvintetter C-dur och c-moll Fine Arts Quartet solist Gil Sharon, viola cd Naxos 8.572221 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

Skånes Dansteater i samarbete med Malmö Operaorkester

Biljetter www.skanesdansteater.se, 040-20 85 00

OPUS 65

era

sion n e c e R

Ett bad i skönhet KAROL SZYMANOWSKI

orkester

karol szymanowskis första violinkonsert från 1917 tillhör verkligen seklets vackraste musik, och detta är en av de mest gripande tolkningar man hört. Att Christian Teztlaff glänser, gnistrar och fångar stilen till hundra procent förvånar inte lika mycket som att Wien-filharmonikerna och Pierre Boulez definitivt också gör det. Men den store franske modernisten förklarar sin kärlek till Szymanowski på ett väldigt engagerande och sympatiskt sätt på en medföljande bonus-cd. Mycket glädjande, bara det att man efteråt ändå inte riktigt förstår sig på Boulez, när man tänker på vad han inte lär gilla. Men man ska väl inte ta för allvarligt på rykten, utan just helt enkelt lyssna på honom själv. Boulez är faktiskt också den förste som övertygat mig helt om de stora kvaliteterna hos Szymanowskis tredje symfoni, Nattens sång, från 1914–16. Ett extatiskt, impressionistiskt verk i samma anda som violinkonserten. Texten är av den persiske poeten Jalal al-din Rumi (1207–73), upphovsman till traditionen med de virvlande dervischerna, inspirationskälla för Rembrandt, Goethe, Gandhi, Ekelöf… och alltså för den starkt sufiskt intresserade Szymanowski. Den australiensiske tenoren Steve Davislim är utmärkt i sitt krävande parti. Beträffande violinkonserten får man inte försumma att ta del av exempelvis Wanda Wilkomirskas, Kaja Danczowskas eller Frank Peter Zimmermanns inspelningar. Hur som helst har vi här en av de verkligt viktiga Szymanowski-inspelningarna. En väldigt tjusig produktion också, inklusive ett rumsligt väldefinierat och luftigt ljud, speciellt naturligt i violinkonserten. Gunnar Lanzky-Otto

Violinkonsert nr 1, Symfoni nr 3 Singverein der Gesellschaft der Musikfreunde Wien Wiener Philharmoniker SOLISTER Tetzlaff, violin, Davislim, tenor DIRIGENT Pierre Boulez cd DG 477 8771 BETYG HHHHHH LJUDKVALITET HHHHH

Norrbottens Kammarorkester

David Gammelgård cello Daniel Saur slagverk Dirigent B. Tommy Andersson Edvard Grieg: Från Holbergs tid G M Monn/Arnold Schönberg: Cellokonsert John Corigliano: Conjurer, för slagverk och stråkorkester

Tor 31 mars 19.00 · Luleå Kulturens hus Fre 1 april 19.00 · Piteå Studio Acusticum Lör 2 april 17.00 · Haparanda Folkets hus Sön 3 april 16:00 · Älvsbyn Forum-Cosmos

Hommage à Brahms Norrbotten NEO Sören Hermansson valthorn

Anders Eliasson: Fantasia per sei instrumenti Johannes Brahms: Intermezzo e-moll György Ligeti: Trio för violin, horn och piano Anton Webern: Sats för stråktrio Johannes Brahms: Intermezzo E-dur Johannes Brahms: Trio för klarinett, cello och piano

66 OPUS

Tis 15 mars 19.00 · Älvsbyn Folkets hus Ons 16 mars 19:00 · Luleå Kulturens hus Tor 17 mars 19:00 · Haparanda Svefi aula

New Sweden

Norrbotten NEO

För tredje året i rad bjuder Norrbotten NEO på rykande färsk musik av några av Sveriges för närvarande mest intressanta tonsättare. Konserterna som sänds av Sveriges Radio P2 har snabbt blivit en institution i svenskt musikliv.

Ons 13 april 19:00 Piteå Studio Acusticum Tor 14 april 19:00 Luleå Kulturens hus Konsthallen

era

sion n e c e R opera

vokalt

Moskva Cheremushki Residensorkestern i Haag Ryska Statens Symfoniska kör Solister Baturkin, Gelakhova, Prokina, Apaikin Dirigent Gennadij Rozdestvenskij cd Chandos CHAN 9591 Betyg HHHH Ljudkvalitet HHHHH

En solig historia Dimitrij Sjostakovitj »jag anser att varje seriös kompositör bör pröva sina krafter i varje genre«, sade Dimitrij Sjostakovitj. »Även Mozart och Beethoven har skrivit lättsamma stycken, och ingen har tagit illa upp.« Och varför skulle man göra det? När nu resultatet blev så lyckat som i hans enda operett Moskva Cheremushki. Egentligen började Sjostakovitj som musikdramatiker. Mellan 1919 och 1936 skapade han verk för film och teater, tre långa baletter (Bulten, Den ljusa bäcken, Den gyllene tidsåldern) och två jazzsviter (snarast varietémusik). Dessutom operorna Näsan och Lady Macbeth från Mtsensk. När Stalin såg det senare verket publicerade Pravda en förintande artikel under rubriken Kaos i stället för musik. Sjostakovitj blev nedslagen, men inte uträknad. Året därpå återkom han med sin välvilligt mottagna femte symfoni som enligt tonsättaren var »en sovjetisk konstnärs svar på berättigad kritik.« Det dröjde ända till 1958 – det politiska tövädret under Chrustjev – innan han vågade sig på musikdramatik igen. Under några år åtnjöt pressen, de sköna konsterna och underhållningsindustrin ett visst mått av frihet. Operetten Moskva Cheremushki är typisk för sin tid. Den kombinerar en satirisk skildring av vardagsproblemen i en sovjetisk stad med en dos romantik. Librettisterna Mass och Chervinsky var uppskattade och officiellt godkända humorister som skrev för radion och musikshower.

Handlingen skildrar Chrustjevs kampanj för att riva de överbefolkade, nedgångna stadsdelarna i Moskva och flytta invånarna till nya, snabbt hopkomna höghus i utkanten av stan, ett slags »miljonprogram«. Vi lär känna en synnerligen brokig och originell grupp moskvabor, kommande från olika stadsdelar (flera riskerar att bli hemlösa!), människor som skattar sig lyckliga att ha fått en bostad i Cheremushki. De blir dock rasande över att deras flytt fördröjs av en korrupt tjänsteman och hans hantlangare, fastighetsdirektören. Den sovjetiska operetten under slutet av 50-talet var en blandning av Wienklassiker, Broadway-musikaler, amerikansk filmmusik plus en portion sovjetiska körsånger. Sjostakovitj roades av denna mix av valser, marscher och polkor, en hyllning till Lehár, Kalmán och Offenbach jämte citat ur sina egna verk. Sångarna platsar väl inte direkt i bel cantofacket, men får klart godkänt, särskilt basarna, tenoren verkar aningen ansträngd. Gamle sverigebekantingen Gennadij Rozdestvenskij leder den holländska orkestern med säker hand och den ryska kören garanterar en autentisk slavisk klang. Chandos skall ha en eloge för ljudkvalitén, särskilt balansen mellan tal och sång. Moskva Cheremushki uruppfördes 1959 på Moskvas Operett-teater och blev en stor framgång. 1961 omarbetade tonsättaren partituret till en filmversion, som länge var en favorit i rysk tv vid nyår. Folke Freund

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

Ernest Bloch: Avodath Hakodesh Bach: »Wachet auf, ruft uns die Stimme« BWV 140 Israel Philharmonic Orchestra The Collegiate Chorale Solist Thomas Hampson, baryton Dirigent Zubin Mehta cd Helicon 02.9623 Betyg HHHH Ljudkvalitet HHHH

Oratorium med touch av Hollywood bloch, bach den judiske, schweizisk-amerikanske kompositören Ernest Bloch har hamnat orättvist i skuggan av andra 1900-talsmästare. Hans utgångspunkt är senromantiken och Debussy, men i de senare verken finns en närhet till Bartoks lite fränare klanger. Vad som dock ger hans musik dess speciella prägel är de judiska inslagen. Sacred Service sjungs på hebreiska, men är trots det ett av hans mer lättillgängliga verk. Ofta går mina tankar till en monumental Hollywoodfilm och kanske är detta anledningen till att många rynkat på näsan åt verket. Mehta och hans israeliska kör och orkester är rätt artister i det här fallet: de fångar den judiskt färgade klangen till fulländning och kören sjunger extatiskt och jublande. Thomas Hampsons tolkning drar dock ned betyget. Det låter numera hest och ansträngt om hans en gång så varma röst. Jag önskar också att Bloch låtit bli att använda recitatör. När recitationen här också görs på bred amerikanska, av Raphael Frieder, är pekoralen tyvärr nära. Ljudet är nästan fläckfritt, vilket förvånade mig en aning, med tanke på hur strävt orkesterns skivor klingade förr på Deutsche Grammophon. Skivan avslutas med en Bachkantat, men denna koppling fungerar inte alls. Mehtas Bachtolkning känns nästan parodisk, ljusår från Gardiners skira och klara version. Ska man köpa denna cd är det för att upptäcka Blochs glödande körverk. Per Nyhlén OPUS 67

era

sion n e c e R solist

orkester

SVENSKA TANGENTER FÖRE 1950 SOLISTER Wilhelm Stenhammar, Wilhelm Peterson-Berger, Tor Ahlberg, Stina Sundell, Greta Eriksson, Hans Leygraf, Annie Fischer, Simon Barere, med flera cd Caprice CAP 21681 Betyg HHHHHH

IMPONERANDE PIANISTEXPOSÉ få personer har betytt så mycket som Carl-Gunnar Åhlén när det gäller att dokumentera inspelningar med svensk musik och svenska musiker. Huvudtanken bakom hans skötebarn Collector’s Classics har varit att samla information och inspelningar av västerländsk konstmusik gjorda före 1950. I introduktionen till den här senaste volymen, den tolfte i ordningen, beskriver han hur lite som bevarats av historiska pianister i Sverige och att den här utgåvan är ett försök att rädda åtminstone några av de viktigaste kvarvarande upptagningarna. Låt mig först konstatera att det här är ett fantastiskt dokument; en synnerligen rikhaltig uppslagsbok över svensk pianisthistoria. Särskilt viktig är det tryckta häftet på 200 sidor med ett överflöd av information: en inledande exposé över i Sverige verksamma pianister och de ledande pedagogerna, från Hilda Thegerström under andra halvan av 1800-talet; ett lexikon över framträdande pianister i Sverige med förteckningar över alla kända skivinspelningar, radioupptagningar och andra bevarade framföranden. Till det lägger Åhlén en mycket läsvärd och tänkvärd historisk genomgång av Sveriges radios programarkiv och varför så få inspelningar har bevarats. De fyra mycket välfyllda skivorna torde vara det mest kompletta material med svenska pianister som finns tillgängligt. Inte mindre än 63 pianister med inspelningar från tidigt 1900-tal och fram till de senaste decennierna ryms på de 84 spåren. Med tanke på vidden av genomgången är det inte konstigt att exemplen är korta och i många fall utdrag ur verk och satser. Den första cd:n är den kanske mest intressanta ur ett historiskt perspektiv. Här finns både Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar. Bara den sistnämnde hörs i akustiska inspelningar och då som en vital ackompanjatör med ett lätt anslag. Om vi vill höra de båda som soloartister får vi nöja oss med pianorullar; i det här fallet säger tyvärr inte Welte-upptagningarna så mycket om deras respektive spelstil. De fyra improvisationerna, i rätt risiga inspelningar från 1913, med Wilhelm Peterson-Berger är mer kuriosa. Av mindre kända namn framstår Natanael Boman som en frisk fläkt med sin Chopin-etyd inspelad 1919. Övriga tre cd presenterar i tur och ordning framstående pedagoger och deras elever som fört traditionen vidare, samt utländska pianister verksamma i Sverige. I den sistnämnda kategorin är det inte oväntat Simon Barere som står ut med sin briljanta tolkning av Chopins Ass-durvals op.42, inspelad i Stockholm 1930. Jörgen Lundmark 68 OPUS

Violinkonsert, Polonia, Interlude, The Crown of India Royal Scottish National Orchestra Solist Tasmin Little, violin Dirigent Sir Andrew Davis cd Chandos CHSA 5083 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

Idiomatiskt och innerligt Edward Elgar om skivutgivningen är ett mått på vilka violinkonserter som är populära, så måste Elgars tillhöra de hetaste just nu. På senare år har ett flertal violinister spelat in konserten och nu är det engelskan Tasmin Littles tur. Hennes tolkning är den vackraste jag någonsin har hört och hon identifierar sig fullständigt med den sköra atmosfär som ofta råder i verket. Ibland känns det som om hon inte kan slita sig från de vemodiga partier, som denna långa konsert är fylld av. Little har också den unika förmågan att göra rätt saker i de avgörande passagerna, till exempel i den grubblande, märkliga kadensen i konsertens avslutande del. Little visar också vilken fördel en skicklig engelsk uttolkare faktiskt kan ha. Elgars verk är alltid väldigt brittiska till stämningen: en slags svanesång över den viktorianska eran. Hon förstår även den underliggande spänningen som finns hos honom, den som speglar hans komplexa personlighet. I detta verk är det Elgar själv som talar: inget flaggviftande, ingen pompa och ståt. Little ackompanjeras mästerligt av vår tids kanske störste Elgarian, Sir Andrew Davis, som lyfter fram både tyngden och den spröda intimiteten. Little har tyvärr inte den kraftigaste klangen bland dagens violinister, och är det något man saknar så är det lite mer bett i de dramatiska passagerna. Som utfyllnad på skivan finns också en alternativ kadens som Elgar skrev för den första, förkortade, inspelningen av verket 1916. Ljudet är alldeles utmärkt, något man numera nästan alltid kan förvänta sig från Chandos. Per Nyhlén

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

era

sion n e c e R

SKÖN PILGRIMSRESA J.S. BACH

vokalt

fiol eller fysik?

john eliot gardiners årslånga »pilgrimage« för tio år sedan med Bachs kantater genererar fortfarande klingande reserapporter av yppersta klass inslagna i tilltalande förpackning. Av 27 planerade volymer saknas nu bara nr 12 och 18. Den senast tillgängliga gäller kantaterna för 20:e och 21:a söndagarna efter Trefaldighet. Det känns på något sätt overkligt, men även denna gång överensstämmer kvaliteten med helhetsintrycket för hela serien. Hur kunde denne efter tio månaders ständig veckopendling rimligen reströtte initativtagare och projektledare leverera ännu en överdådig veckorapport? Första resmålet, Cattedrale di San Lorenzo i Genua, bjöd på härlig akustik och rätt atmosfär för de välljudande pilgrimerna. Med avsteg från brittisk praxis utförs altpartierna här inte av en countertenor utan av från värdlandet rekryterade, suveräna Sara Mingardo. I den högt kvalificerade solistkvartetten förtjänar även Magdalena Kožená särskilt omnämnande. Särskilt intryck gör hennes pregnant välgjorda cantus firmus i form av en koralmelodi, som bär både över och genom den basaria och livliga orkestersats som avslutar kantat nr 49. I kantat efter kantat produceras mängder av briljanta instrumentala insatser. Som mycket gott exempel må nämnas hur Rachel Becketts ypperliga blockflöjtspel smyckar slutkantaten i Genua Schmücke dich, o liebe Seele. Nästföljande söndag är man på grund av sent återbud kvar i London. Inspelningen från Old Royal Naval College Chapel i Greenwich präglas av allvar nära kyrkoårets slut och inleds med kantaterna Ich glaube, lieber Herr, hilf meinem Unglauben (Jag tror, hjälp min otro!) och Aus tiefer Not schrei ich zu dir. »Ordningen« är återställd och altpartierna är imponerande välgjorda av countertenoren William Towers. De engelska barocksolisterna är i sitt esse och allt andas fulländning. Som tredje kantat framför man Was Gott tut, das ist wohlgetan (What God doth, is well done säger den engelska översättningen). Det är väl knappast en hädelse att i detta sammanhang frestas att ersätta God med Gardiner? Jerker Sjöqvist

CANTATAS VOL.11 The Monteverdi Choir The English Baroque Soloists SOLISTER I Kožená, Mingardo, Genz, Harvey SOLISTER II Lunn, Towers, Agnew, Schwarz DIRIGENT John Eliot Gardiner cd SoliDeoGloria SDG 168 Betyg HHHHHH Ljudkvalitet HHHHH

Både och! Vid Linköpings uniVersitet kan du kombinera dina studier med musicerande på hög konstnärlig nivå i den akademiska damkören Linnea, Linköpings studentsångare, östgöta kammarkör och Linköpings Akademiska Orkester. Dirigenter är Hans Lundgren och Merete ellegaard. www.liu.se/music

Figaros bröllop & Kärleksdrycken Figaros bröllop av Mozart. Regi: MIRA BARTOV. Gästspel från HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK I GÖTEBORG. Kärleksdrycken av Donizetti. Regi: CLAES FELLBOM. I samarbete med OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM. 15/3 – 10/4. OPUS 69 BILJETTER: 08-616 07 50 eller folkoperan.se

era

sion n e c e R

Blaskig världsmusik Osvaldo Golijov ibland vet man inte riktigt vilken fot man ska stå på. Hade jag sett La Pasión según San Marcos live hade jag nog haft en trevlig stund. Men när jag som skivrecensent letar efter styckets själ finner jag mer buller och brus än signal. Som idé är stycket inte ointressant, om än inte direkt högintressant. Beskriv Jesus sista tid på jorden som ett gatudrama. Okej. Blanda katolicism, latinamerikanska rytmer med afrikansk Yoruba-religion. Gärna för mig. Låt körerna sjunga på spanska, latin och arameiska till frenetiskt trumkomp. Kör för det. Men nyktert betraktat, utan religiös extas framkallad av timbales och berimbau, blir verket snart en tjatig historia. Jag hör ingen självständig ton här, bara en myckenhet musikaliskt allmängods. Klangen är »etnisk« (naturligtvis), melodierna formelartade, harmonierna förväntade. Verket lever på sin rytm, men även den är träig och enahanda. Det har liksom inte hänt så mycket sen Misa Criolla. Musiken fungerar bra som teatermusik och riktigt bra som dansmusik. Agonía, spår nr 18 på cd 1 är en pärla. Men det räcker inte. För att gilla den här plattan bör man nog ha en fäbless för gatan (till skillnad från salongen), känna sig dragen till kollektiva religiösa uttryck samt bli hänryckt av att höra salsa i sakrala sammanhang. Inte en enda träff på denna recensents måltavla.

Musiklinjen Kapellsberg

opera

La Pasión según San Marcos Schola Cantorum de Venezuela Orquesta La Pasión Dirigenter María Guinand, Robert Spano cd Deutsche Grammophon 477 7461 Betyg HHH Ljudkvalitet HHHHHH Markuspassionen skulle kunna vara en allmängiltig berättelse. Här blir den snarare provinsiell på ett blaskigt världsmusikaliskt sätt. Den medföljande dvd:n med en liveinspelning från Holland Festival ändrar inte slutintrycket. Och programhäftets obligatoriskt insmugglade (naturligtvis översvallande) minirecension gör mig bara trött. »This throbbing score, streaked with flashes of audible lightning…« Ah, jag längtar efter torra, sakliga kommentarer som inte låter som reklamblad från ICA. Ladislaus Horatius

Nordiska rn e t s e k r o r kamma

Villa Puccini Oak Aged Tuscan Red Wine – Super Tuscan

Villa Puccini produceras av familjen Castellani, ett välkänt och aktat namn i Florens och Toscana. Namnet är en hyllning till Giacomo Puccini, Toscanas store operason. Hans operor, La Bohème, Tosca, Turandot och Madame Butterfly, är både starka och känslotäta, liksom Villa Puccini.

SM A K O C H S TO R L E K Villa Puccini är till 90 procent Sangiovese Toscana och tio procent Merlot. Efter lagring i 12 månader i små ekfat är smaken mogen och balanserad. Villa Puccini har en fyllig doft av vanilj, frukt och en aning mineral. Smaken är frisk, mjuk men samtidigt lång och koncentrerad. Alkoholhalt 12,5%. Villa Puccini finns på Systembolaget i följande storlekar: 375 ml art. nr. 32417-02

750 ml art. nr. 32417-01

1500 ml art. nr. 32417-06

• www.vinogrosso.se

Alkohol kan skada din hälsa.

OPUS 71

Ett äkta Yamaha piano

För de stillsamma stunderna...

Med ett Yamaha silent piano eller flygel, kan detta också fungera som ett digitalt. Tillåter då tyst övning med hörlurar utan att störa familj eller grannar. På ett Yamaha Silent piano eller flygel har du alla de fördelar som ett äkta akustiskt instrument ger – tonen som endast klubbor på strängar och en resonansbotten i trä kan ge, plus känslan av ett äkta piano. Men när du aktiverar silentfunktionen blir strängarna tysta och du kan spela digitalt med ljud från en Yamaha flygel via de medföljande hörlurarna. För vidare information och för att se en videopresentation besök hemsidan http://europe.yamaha.com/silent eller www.yamahapianocenter.se

Köp ett nytt Yamaha Silent Piano eller Flygel innan 31 mars, och få gratis en Yamaha HiFi anläggning iPod ingår ej! Kontakta din auktoriserade Yamaha förhandlare för kampanjvillkor.

KALENDERN Falun IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Musik i Dalarna 023-77 40 50 www.musikidalarna.se Tor 24 februari 19.00 Gagnef kyrka, Gagnef Vasks: Musica appasionata för stråkar Mendelssohn: Symfoni nr 4 »Den italienska« Schumann: Cellokonsert i a-moll Dalasinfoniettan Daniel Raiskin Quirine Viersen, cello Lör 12 mars 15.00 Kristinehallen, Falun Webern: Symfoni Op. 21 Mahler: Kindertotenlieder Brahms: Serenad nr 1 Dalasinfoniettan Staffan Larsson Charlotte Hellekant, sopran Tors 17 mars 19.00 Konsthallen, Rättviks kulturhus Fre 18 mars 18.30 Hagagymnasiets aula, Borlänge Lör 19 mars Älvdalsskolans aula, Älvdalen Dalasinfoniettan Per Olof Ukkonen Anders Linder Tor 31 mars 18.30 Kristinehallen, Falun Mozart: Uvertyr till Titus Strauss: Oboekonsert Beethoven: Symfoni nr 4 Dalasinfoniettan Joachim Gustafsson Mårten Larsson, oboe Tor 14 april 19.00 Sälens Fjällkyrka Fre 15 april 19.00 Sockenstugan, Siljansnäs Lör 16 april 15.00 Åsgarns bygdegård Bacewicz: Konsert för stråkorkester Suk: Serenad i Ess-dur för stråkorkester Grieg: Stabbelåten Dalasinfoniettan Ulf Wallin Gävle IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 026-17 29 30 www.gavlesymfoniorkester.se Fre 18 februari 19.30 Beethoven: Leonora-uvertyr nr 3 Tjajkovskij: Violinkonsert Sibelius: Symfoni nr 2 Gävle Symfoniorkester Christian Vásquez Daniel Migdal, violin Lör 12 mars 15.00 Rangström: Pan, Flickan under nymånen, Sommarnatten Strauss: Wiegenlied, Ich wollte ein sträusslein binden, Morgen, Das Rosenband Tjajkovskij: Symfoni nr 5 Gävle Symfoniorkester Thomas Søndergaard Malin Christensson, sopran Tor 17 mars 19.30 Weber: Friskytten, uvertyr Broström: Pianokonsert

vä l ko m m e n t i l l o p u s K A LEN D E R ÖVE R SÄSON G ENS b ä s t a a k t i v i t e t e r i n o m k l a s s i s k m u s i k !

(uruppförande) Mendelssohn: Symfoni nr 5 Gävle Symfoniorkester Jaime Martin Per Tengstrand, piano Fre 1 april 19.30 An-Lun Huang: Flickan med svavelstickorna Ravel: Svit ur Gåsmors sagor Rimskij-Korsakov: Scheherazade Gävle Symfoniorkester En Shao Tor 14 april 19.30 Tarrodi: Zephyros Vivaldi: Gitarrkonsert i D Rodrigo: Concierto de Aranjuez Prokofiev: Divertimento op 43 Gävle Symfoniorkester Shi Yeon Sung Georg Gulyás, gitarr Göteborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 031-72 65 300 www.gso.se Fre 11 februari 18.00 Pärt: Symfoni nr 3 Grieg: Pianokonsert Göteborgs symfoniker Kristjan Järvi Stephen Hough, piano Sön20 februari 19.30 Wiener Johann Strauss Konzert-Gala K&K Philharmoniker Martin Kerschbaum Martina Haeger, sopran Ons 23 februari 19.30 Tor 24 februari 19.30 Schumann: Uvertyr, scherzo och final Brahms: Serenad nr 2 Chopin: Pianokonsert nr 2 Göteborgs symfoniker Christian Zacharias, piano Sön 27 februari 18.00 Stenhammarsalen Prokofjev: Kvintett Op 39 Schubert: Oktett Tüür: Symbiosis Per Enoksson, violin Mats Enoksson, violin Per Högberg, viola Johan Stern, cello Jenny Ryderberg, kontrabas Mårten Larsson, oboe Urban Claesson, klarinett Emely Hultmark, fagott Ingrid Kornfält Wallin, horn Fre 4 mars 18.00 Lör 5 mars 15.00 Strauss: Till Eulenspiegel Mozart: Sinfonia concertante Dean: Beggars and Angels Göteborgs symfoniker Brett Dean Marja Inkinen Engström, violin Brett Dean, viola Lör 12 mars 13.00 och 15.00 Barn- och familjekonsert: Hemligheten bakom mästarna och musiken Göteborgs symfoniker Joachim Gustafsson Erik Risberg, presentatör Sön 13 mars 18.00 Stenhammarsalen

F E B R U A R I – A P R I L / M e d re s er v a t i o n f ö r ä n d ri n g ar

Mårtensson: Tix Peters: Silent Repeat Mårtensson: Devotion Hall: Unio Mystica Gageego! Anders Jonhäll, flöjt Daniel Norberg, slagverk Tor 17 mars 19.30 Fre 18 mars 18.00 Lidholm: Kontakion Stenhammar: Snöfrid Nielsen: Symfoni nr 1 Göteborgs symfoniker Stefan Solyom Göteborgs symfoniska kör Nina Ewald, sopran Maria Forsström, alt Martin Thörnqvist, tenor

Ethel Schelin, mezzo David Hornwall, baryton Johan Sandberg, tenor Tor 24 mars 19.30 Brahms: Pianokonsert nr 1 Stenhammar: Symfoni nr 2 Helsingborgs symfoniorkester Andrew Manze Stefan Arnold, piano Sön 17 april 18.30 Larsson: Konsertuvertyr nr 1 Saint-Saëns: Violinkonsert nr 3 R Strauss: Symfoni nr 2 Helsingborgs symfoniorkester Benjamin Wallfish Cecilia Zilliacus, violin

Ons 23 mars 19.30 Tor 24 mars 19.30 Schumann: Konsertstycke för fyra horn och orkester Beethoven: Pianokonsert nr 2 Dvorák: Symfoni nr 8 Göteborgs symfoniker Gustavo Dudamel Lisa Ford, horn Ingrid Kornfält Wallin, horn Dick Gustavsson, horn Krister Pettersson, horn Lars Vogt, piano

Jönköping IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Tor 31 mars 19.30 Fre 1 april 18.00 Stumfilm Rosenkavaljeren med originalmusik av R Strauss Göteborgs symfoniker Frank Strobel

Sön 27 mars 18.15 Offer till våren Jönköpings Sinfonietta Jönköpings Kammarkör SVF-kören samt dansare Hannu Koivula

Ons 6 april 19.30 Tor 7 april 19.30 Stenhammar: Serenad Prokofjev: Symfoni nr 5 Göteborgs symfoniker Gustavo Dudamel Tor 14 april 19.30 Mozart: Tolv variationer över allegretto k 500 Mendelssohn: Variations Sérieuses Haydn: Variationer Hob XVIII:6 Schumann: Tema och variationer Ess-dur Beethoven: Diabellivariationer Andras Schiff, piano Helsingborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 042-10 42 70 www.helsingborgskonserthus.se Tor 17 februari 19.30 Barber: Orkesterstudie nr 1 Dohnányi: Variationer över »Blinka lilla stjärna« Tjajkovskij: Orkestersvit nr 3 Helsingborgs symfoniorkester Alexander Vedernikov Johan Ullén, piano Tor 3 mars 19.30 Lindgren: Poem Aulin: Violinkonsert nr 3 Alfvén: Symfoni nr 2 Helsingborgs symfoniorkester Andrew Manze Ulf Wallin, violin Sön 13 mars 18.30 Glazunov: Symfoni nr 6 Mozart: Requiem Helsingborgs symfoniorkester Shi-Yeon Sung Helsingborgs Konserthuskör Carolina Tholander, sopran

Konserthuset 036-12 95 90 www.programbolaget.se Sön 27 februari 18.15 Italienskt och engelskt Musik av bl a Cimarosa, Binge Jönköpings Orkesterförening Ove Gotting Adrian Roach, oboe

Luleå IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Kulturens hus 0920-45 59 00 www.kulturenshus.com Tor 31 mars19.00 Stora salen Edvard Grieg: Från Holbergs tid G M Monn/Arnold Schönberg: Cellokonsert, g-moll John Corigliano: Conjurer, för slagverk och stråkorkester Norrbottens Kammarorkester Petter Sundkvist David Gammelgård, cello Daniel Saur, slagverk Malmö IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 040-34 35 00 www.mso.se Tor 17 februari 19.30 Brahms: Ungerska danser nr 1, 3 och 10 Bartók: Violinkonsert nr 2 Dafgård: Through Fire and water (uruppförande) Strauss: Till Eulenspiegel Malmö symfoniorkester Daniel Raiskin Benjamin Schmid, violin Tor 3 mars 19.30 Stravinsky: Ode Tjajkovskij: Romeo & Julia (version 1869) Sjostakovitj: Symfoni nr 1 Malmö symfoniorkester Vassily Sinaisky Tor 10 mars 19.30 Mendelssohn: Meerstille und gluckliche Fahrt

Jönsson: Att Glänsa (uruppförande) Mendelssohn: Symfoni nr 4 »Den italienska« Malmö symfoniorkester Andrew Grams Karin Lovelius, mezzo Tor 17 mars 19.30 Sibelius: Tapiola Elgar: Cellokonsert Stravinsky: Symfoni i tre satser Malmö symfoniorkester Okko Kamu Samuli Örnströmer, cello Tor 24 mars 19.30 Schumann: Genoveva, uvertyr Bartók: Pianokonsert nr 3 Sjostakovitj: Symfoni nr 5 Malmö symfoniorkester Joshua Weilerstein Marianna Shirinyan, piano Lör 26 mars 12.00, 14.00 och 16.00 Nallekonsert: Musikalisk magi Malmö symfoniorkester Joakim Gustavsson Stefan Arwidsson och Kim Strandberg Ons 30 mars 18.00 Sibelius: Symfoni nr 2 Malmö symfoniorkester Thomas Söndergård Niklas Törnlund, programvärd Tor 31 mars 19.30 Broström: Lucerrnaris, trumpetkonsert Sibelius: Symfoni nr 2 Malmö symfoniorkester Thomas Söndergård Håkan Hardenberger, trumpet Tor 14 april 19.30 Beethoven: Symfoni nr 4 Prokofjev: Symfoni nr 5 Malmö symfoniorkester Dima Slobodeniouk Fre 15 april 19.30 De vackraste operakörerna Verk av bl a Verdi och Wagner K&K Philharmoniker K&K Operakör Matthias Georg Kendlinger Norrköping IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Louis De Geer Konsert och Kongress 011-15 51 00 www.norrkopings-symfoniorkester.se Tor 17 februari 19.00 Broström: Arena: Percussion concerto nr 1 Schubert: Symfoni nr 9 C-dur Norrköpings symfoniorkester Thomas Söndergård Johan Bridger, slagverk Mån 7 mars 19.00 Liszt: Pianosonat i h-moll Verk för violin av Paganini och Liszt Christian Svarfvar, violin Mats Jansson, piano Yoriko Asahara, piano Tor 10 mars 19.00 Bartók: Svit ur Den sällsamme mandarinen Gershwin: Rhapsody in Blue Dvorák: Symfoni nr 7

Norrköpings symfoniorkester Alan Buribayev Steven Osborne, piano Lör 19 mars 17.00 Bizet: Carmen Norrköpings symfoniorkester Patrik Ringborg Matilda Paulsson, Per-Håkan Precht, Krister St. Hill, Lauryna Bendziunaite, Liine Carlsson, Astrid Robillard, Lars Arvidsson, Linus Börjesson, Håkan Starkenberg, Mikael Axelsson Bel Cantokören Musikaliska Sällskapets Kammarkör Stefan Johansson, presentatör Tor 31 mars 19.00 De Geerhallen Fre 1 april 19.00 Crusellhallen, Linköping Brahms: Violinkonsert Brahms: Symfoni nr 4 Norrköpings symfoniorkester Michail Jurowski Vadim Gluzman, violin Tor 7 april 19.00 Koch: Alice under Skies Mozart: Violinkonsert nr 4 Pettersson: Symfoni nr 7 Norrköpings symfoniorkester Stefan Solyom Claudia Bonfiglioli, violin Sön 10 april 17.00 Stenhammar; Serenad för orkester Prokofjev: Symfoni nr 5 Göteborgs symfoniker Gustavo Dudamel Mån 11 april 19.00 Crescendo Rainer Kuisma 80-år Musik av bl a Kuisma och Milhaud Martin Orraryd, slagverk Lars Gärd, slagverk Anders Dahlstedt, slagverk Petter Svensson, slagverk Tanja Orraryd violin Lör 16 april 15.00 Barnkonsert Norrköpings symfoniorkester Katarina Andreasson Programvärd och solist Ayla Kabaca Stockholm IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 08-50 66 77 88 www.konserthuset.se Berwaldhallen 08-78 41 800 www.berwaldhallen.se Ons 16 februari 19.30 Lör 19 februari 15.00 Konserthuset Stenhammar: Pianokonsert nr 2 Tjajkovskij: Symfoni nr 6 »Pathétique« Kungliga filharmonikerna Eivind Gullberg Jensen Anders Kilström, piano Tor 17 februari 18.00 Fre 18 februari 19.30 Berwaldhallen Beethoven: Leonora-uvertyr nr 3 Berlioz: Nuits d’été Beethoven: Symfoni nr 5 Sveriges Radios symfoniorkester

OPUS 73

KALENDERN Nikolaj Znaider Karen Cargill, mezzosopran Fre 18 februari 19.30 Gustaf Vasa kyrka Musik av Ingvar Lidholm och Vårens tonsättare 2011 Radiokören Kjetil Almenning Michael Engström, piano Solister ur Radiokören Lör 19 februari 15.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Wikmanson: Stråkkvartett d-moll op 1:1 Hillborg: Kongsgaard Variations »The Arietta Quartet« Stenhammar: Stråkkvartett nr 5 »Serenad« Stenhammar: Stråkkvartett nr 4 a-moll Stenhammar Quartet Mån 21 februari 19.00 Grünewaldsalen, Konserthuset Schubert: Arpeggionesonaten Beethoven: Stråktrio c-moll samt musik av Chini, Paganini och Tjajkovskij ZilliacusPerssonRaitinen Mats Bergström, gitarr

NYHET!

ÄLSKAR DU KLASSISK MUSIK OCH VILL VISA DET? Då har OPUS något för dig: Stenhårda t-shirts med några av våra mest kända kompositörers namn tryckta med typsnitt från hårdrock och film: Bach (AC/DC), Mozart (Iron Maiden), Beethoven (Metallica), Mahler (Megadeth) och Stravinsky (Star Wars). Årets tuffaste tröja åt dig själv, en vän eller barnbarnet köper du enkelt och tryggt via OPUS Musikbutik. Dessutom skickar vi den fraktfritt.

BESTÄLL DIN TRÖJA PÅ WWW.OPUSMUSIKBUTIK.SE Tröjorna finns självklart i dam, herr och barnstorlekar. I OPUS musikbutik hittar du även utvald och rekommenderad musik på cd & dvd samt litteratur. Priset är 2 00 kr. OBS: Tröjorna finns bara hos OPUS!

Ons 23 februari 19.30 Konserthuset Verdi: Uvertyr till Ödets makt Donizetti: Udite, udite, o rustici ur Kärleksdrycken Boito: Son lo spirito che nega ur Mefistofele Offenbach: Uvertyr till Orfeus i underjorden Gounod: Le veau d’or ur Faust Weber: Schweig, Schweig ur Friskytten Gounod: Choeur des soldats ur Faust Puccini: Tre sbirri…una carozza »Te Deum« ur Tosca Verdi: Credo in un Dio crudel ur Otello Saint-Saëns: Danse macabre Verdi: Che faceste? Dite su! ur Macbeth Weill: Mack the Knife ur Tolvskillingsoperan Sullivan: When the Night Wind Howls ur Ruddigore Mozart: Uvertyr till Don Giovanni Gershwin: It Ain’t Necessarily So ur Porgy and Bess Kungliga filharmonikerna Gareth Jones Gustaf Sjökvists Kammarkör Bryn Terfel, basbaryton Tor 24 februari 19.30 Konserthuset Lidholm: Förspel ur Ett drömspel Lidholm: Vindarnas klagan ur Ett drömspel Lidholm: Troget och milt ur Ett drömspel Lidholm: Laudi Lidholm: Madrigal Lidholm: ...a riveder le stelle Lidholm: Högtidligt preludium för stråkorkester Lidholm: Kontakion Lidholm: Ritornell Kungliga filharmonikerna Petter Sundkvist Martina Batic Eric Ericsons Kammarkör Karl-Magnus Fredriksson, baryton Hannah Holgersson, sopran Fre 4 mars 12.15 Konserthuset Orgelmatiné Hampus Lindwall Ons 9 mars 18.00 Konserthuset Weber: Uvertyr till Friskytten Brahms: Pianokvartett nr 1 arr Arnold Schönberg Kungliga filharmonikerna Marc Albrecht Tor 10 mars 19.30 Konserthuset

74 OPUS

Weber: Uvertyr till Friskytten Schumann: Cellokonsert Brahms: Pianokvartett nr 1 arr Arnold Schönberg Kungliga filharmonikerna Marc Albrecht Alisa Weilerstein, cello Fre 11 mars 12.15 Konserthuset, Grünewaldsalen Soppkonsert Trad: Två svenska folkmelodier Norman: Capriccio über zwei schwedische Volkslieder för piano Norman: Pianotrio nr 1 Matts Arnberg, violin Klas Gagge, cello Fredrik Ullén, piano Fre 11 mars 19.30 Konserthuset Wagner: Förspel till Tristan och Isolde arr Adrian Williams Berg: Lyrisk svit arr Berg/Verbey van der Aa: Up-Close för cello, stråkorkester och video (uruppförande) Amsterdam Sinfonietta Candida Thompson Sol Gabetta, cello Jeroen Willems, skådespelare Pierre Audi, regissör Fre 11 mars 19.30 Lör 12 mars 15.00 Berwaldhallen Debussy: Printemps Debussy: images III Brahms: Pianokonsert nr 2 Sveriges Radios symfoniorkester Jukka-Pekka Saraste Arkadij Volodos, piano Ons 16 mars 18.00 Tor 17 mars 18.00 Berwaldhallen Tally: Density (uruppförande) Liszt: Totentanz Rachmaninov: Klippan, symfonisk dikt Sveriges Radios symfoniorkester Dmitri Slobodeniouk Peter Friis Johansson, piano Tor 17 mars 18.00 Lör 19 mars 15.00 Konserthuset Alina Pogostkina, violin Sibelius: Symfoni nr 6 Prokofjev: Violinkonsert nr 1 Sibelius: Rakastava Sibelius: Symfoni nr 7 Kungliga filharmonikerna Sakari Oramo Lör 19 mars Berwaldhallen Love Songs Anne Sofie von Otter, mezzosopran Brad Mehldau, piano Lör 19 mars 15.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Nielsen: Vid en ung konstnärs bår Mozart: Stråkkvartett C-dur »Dissonanskvartetten« Abrahamsen: Stråkkvartett nr 3 Nielsen: Stråkkvartett g-moll Den Danske Strygekvartet Sön 20 mars 15.00 Musik av Sandström, Stenhammar och Mäntyjärvi Radiokören Peter Dijkstra Ons 23 mars 19.30 Konserthuset Haydn: Sonat D-dur HXVI 42 Barber: Sonat Chopin: Mazurka ciss-moll Szymanowski: Mazurka Chopin: Mazurka C-dur

Szymanowski: Mazurka Chopin: Mazurka a-moll Liszt: Ballade nr 2 h-moll Liszt: Nuages gris Liszt: Ungersk rapsodi nr 15 »Rákóczy-marsch« Peter Jablonski, piano Tor 24 mars 19.30 Lör 26 mars 15.00 Konserthuset Börtz: Epodos (uruppförande av beställningsverk för Kungliga Filharmonikerna) Grieg: Pianokonsert Nielsen: Symfoni nr 5 Kungliga filharmonikerna Sakari Oramo Alice Sara Ott, piano Fre 25 februari 19.30 Tor 26 februari 15.00 Berwaldhallen Bach: Brandenburgkonsert nr 3 Berg: Sieben frühe Lieder Mahler: Symfoni nr 4 Sveriges Radios symfoniorkester Daniel Harding Lisa Milne, sopran Ons 30 mars 19.30 Tor 31 mars 19.30 Konserthuset Ravel: Gåsmors sagor Lalo: Symphonie espagnole för violin och orkester Rimskij-Korsakov: Capriccio espagnol de Falla: Den trekantiga hatten-svit nr 2 Kungliga filharmonikerna Xian Zhang Vilde Frang, violin Tor 31 mars 19.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Saint-Saëns: Havanaise Tjajkovskij: Valse-Scherzo Ysaÿe: Sonat d-moll för soloviolin »Ballade« Franck: Sonat A-dur Lorenzo Gatto, violin Eliane Reyes, piano Fre 1 april 12.15 Konserthuset, Grünewaldsalen Soppkonsert Telemann: Triosonat B-dur Vivaldi: Sonat g-moll Bach: Sonat e-moll Rameau: Cinquième concert ur Pieces de clavecin en concerts Ramón Ortega Quero, oboe Peter Kofler, cembalo Fre 1 april 19.30 Lör 2 april 15.00 Berwaldhallen Brahms: Dubbelkonsert Bruckner: Symfoni nr 5 Sveriges Radios symfoniorkester Daniel Harding Malin Broman, violin Steven Isserlis, cello Lör 2 april 15.00 Konserthuset Bellman: Hör, I Orphei drängar Reger: Frühlingsruf op 38:2 Schubert: Gesang der Geister über den Wassern Weill: Das Berliner Requiem Palmgren: Ingalill Palmgren: Säv, säv, susa Wikander: Kung Liljekonvalje Poulenc: Quatre petites prières de Saint François d’Assise

Barber: A Stopwatch and an Ordnance Map Barber: A Nun Takes the Veil Biebl: Ave Maria Alfvén: Gryning vid havet Orphei Drängar Peter Dijkstra Folke Alin, piano Daniel Ralfsson, tenor Ulf Lundmark, baryton Lör 2 april 15.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Szymanowski: Stråkkvartett nr 2 Lutoslawski: Stråkkvartett Schubert: Stråkkvartett a-moll »Rosamunda« Apollon Musagète Quartett Lör 2 april 19.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Liszt: Funérailles Liszt: Legend nr 1 »St François d’Assise: La prédication aux oiseaux« Liszt: Legend nr 2 »St François de Paule marchant sur les flots« Messiaen: Le merle de roche, »Bok VI« ur Catalogue d’oiseaux Neuburger: Trois chants de Maldoror Chopin: Sonat nr 2 b-moll Jean-Frédéric Neuburger, piano Sön 3 april 15.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Almqvist: Den lyssnande Maria Peterson-Berger: Längtan heter min arvedel Rangström: Flickan under nymånen Rangström: Pan Linde: Äppelträd och päronträd Linde: Den ängen där du kysste mig Nystroem: Bara hos den Nystroem: Havet sjunger Nystroem: Det enda ur Sinfonia del mare Nystroem: Önskan Stenhammar: Flickan kom ifrån sin älsklings möte Sibelius: Flickan kom ifrån sin älsklings möte Poulenc: Trois poèmes de Louise Lalanne Copland: ur 12 Poems of Emily Dickinson Bernstein: ur I Hate Music! R Strauss: Wie erkenn’ ich mein Treulieb? »Ofelia-sång nr 1« R Strauss: Guten Morgen, ’s ist Sankt Valentinstag »Ofelia-sång nr 2« R Strauss: Sie trugen ihn auf der Bahre bloss »Ofeliasång nr 3« R Strauss: Frühlingsfeier R Strauss: Hat gesagtbleibt’s nicht dabei Ida Falk Winland, sopran Matti Hirvonen, piano Tor 7 april 18.00 Berwaldhallen Tjajkovskij: Violinkonsert Ravel: Svit nr 1 och 2 ur Daphnis et Chloé Sveriges Radios symfoniorkester Daniel Harding Ray Chen, violin Tor 7 april 18.00 Lör 9 april 15.00 Konserthuset Beethoven: Pianokonsert nr 1 Vaughan Williams: Fantasia

F E B R U A R I – A P R I L / M e d re s er v a t i o n f ö r ä n d ri n g ar

över ett tema av Thomas Tallis för stråkorkester Brahms: Symfoni nr 3 Kungliga filharmonikerna Peter Oundjian Ingrid Fliter, piano Fre 8 april 19.30 Berwaldhallen Mendelssohn: Violinkonsert Ravel: Svit nr 1 och 2 ur Daphnis et Chloé Sveriges Radios symfoniorkester Daniel Harding Ray Chen, violin Fre 8 april 12.15 Konserthuset, Grünewaldsalen Soppkonsert Schubert: Stråkkvintett C-dur Julia-Maria Kretz, violin Joakim Wendel, violin Mikael Sjögren, viola Johannes Rostamo, cello Daniel Holst, cello Lör 9 april 15.00 Sön 10 april 15.00 Berwaldhallen Bach: Johannespassionen Radiokören Drottningholms Barockensemble Peter Dijkstra Maximilian Schmitt, evangelist Solister ur Radiokören Ons 13 april 18.00 Tor 14 april 18.00 Berwaldhallen Berio: Ritirata notturna di Madrid Nelson: Music Noir, för elviola och orkester (uruppförande) Schubert/ Berio: Symfoni nr 10, Rendering Sveriges Radios symfoniorkester Enrique Mazzola Henrik Frendin, elviola Tor 14 april 18.00 och 20.00 Dvorák: Symfoni nr 8 Kungliga filharmonikerna Daniel Blendulf Lör 16 april 14.00 och 16.00 Konserthuset Familjekonsert: Majas alfabetssånger Andeby: Majas alfabetssånger Kungliga filharmonikerna Joakim Unander Adolf Fredriks Musikklasser Sön 17 april 1930 Konserthuset Stora salen Mozart: 12 variationer över ett Allegretto KV 500 Mendelssohn-Bartholdy: Variations sérieuses Haydn: Sonat f-moll »Un piccolo divertimento; variationer« Schumann: Variationer över ett originaltema »Spökvariationer« Beethoven: Diabellivariationer András Schiff, piano Ons 20 april 18.00 Konserthuset Laurin: Iphigenia (uruppförande av Kungliga filharmonikernas beställningsverk) Sjostakovitj: Symfoni nr 1 Kungliga filharmonikerna Thomas Söndergård Anders Bergcrantz, trumpet Richie Beirach, piano

Sundsvall IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Nordiska Kammarorkestern Sundsvalls Stadshus 060-18 03 00 www.scenkonstbolaget.se/ musik Lör 26 mars 15.00 Musik av bl a Bach, Händel, Vivaldi, Corelli och Schütz Trio Stravaganti Anna Pertrini, blockflöt Tore Eketorp, gamba Christian Kjos, cembalo Tor 17 mars 19.00 Lör 19 mars 16.00 Sön 20 mars 16.00 Tonhallen »Svansjön« Nordiska kammarorkestern Fredrik Burstedt Norrdans & Teater Västernorrland Tor 7 apr kl 19.00 Britten: Lachrymae för viola och stråkorkester Dvorák: Stråkserenad op 22 Nordiska Kammarorkestern Daniel Blendulf Göran Fröst, viola Lör 16 april (tid meddelas) Tonhallen »Den stora melodifesten« en familjeföreställning Nordiska kammarorkestern Andreas Alin Cilla Klein & Tobias Edvardson, presentatörer Umeå IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII NorrlandsOperan 090-15 43 00 www.norrlandsoperan.se Sön 20 februari 18.00 Peterson-Berger: Frösöblomster Sibelius: Kareliasvit Helena Munktell: Bränningar av Carl Stamitz: Violakonsert Musiksällskapets symfoniorkester Ulrike Heider Pär Lindqvist, viola Sön 27 mars 13.00 Blåsensemble ur Norrlandsoperans symfoniorkester Anna Jakobsson, sång Tor 31 mars 19.00 Verdi: Nabucco, uvertyr Larsson: Gothe Sisyphus’ Dreams Mendelssohn: Symfoni nr 4 Norrlandsoperans symfoniorkester Mei-Ann Chen Cecilia Zilliacus, violin, Torleif Thedéen, cello Tor 14 april 19.00 Stumfilmskonsert: Fantomen på operan (1925) i regi av Rupert Julian Musik av Carl Davies Norrlandsoperans symfoniorkester Carl Davies

Tor 21 april 19.00 Sibelius: Symfoni nr 7 Britten: Cellosymfoni Segerstam: Symfoni nr 207 Sibelius: Kareliasvit Norrlandsoperans symfoniorkester Leif Segerstam Pia Segerstam, cello Uppsala IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Musik i Uppland 018-17 19 20 www.miu.se Tor 17 februari 19.00 Prokofjev: Symfoni nr 1 Mozart: Pianokonsert nr 23 Beethoven: Symfoni nr 2 Uppsala kammarorkester Andrew Manze Anna Christensson, piano Tor 24 februari 19.00 Zemlinsky: Stråkkvintett Schubert: Stråkkvintett Uppsala kammarsolister Lör 5 mars 13.00 Familjekonsert Uppsala kammarorkester Cecilia Rydinger Alin Eva Funck, presentatör Tor 10 mars 19.00 Laurin: The Painter för trumpet, jazztrio och orkester Sjostakovitj: Symfoni nr 9 Ravel: La Valse, bearbetning Paul Mägi Uppsala kammarorkester Paul Mägi Anders Bergcrantz, trumpet Trio X Lör 19 mars 16.00 Musik ur Rossinis Barberaren i Sevilla, Colomer »Diálogos Inmencionables« och TilsonThomas »Street Song«. Linnékvintetten Håkan Björkman, trombon Tor 24 mars 19.00 Olofsson: Stalingrad Madonna Schubert: Symfoni i C-dur Uppsala kammarorkester Mats Rondin Katarina Böhm, mezzosopran Tor 31 mars 19.00 Olofsson: Higg’s Boson – Capriccio för stråksextett och elektronik Mozart: Kvintett C-dur Brahms: Kvintett G-dur Uppsala kammarsolister Tor 7 april 19.00 Mozart: Kassation nr 1 Mozart: Violinkonsert nr 4 Mozart: Flöjtkonsert nr 2 Mozart: Symfoni nr 29 Nils-Erik Sparf, violin Sarah Lindloff, flöjt Uppsala kammarorkester Ons 13 april 19.00 Stenhammar: Serenad för orkester op 31 Prokofjev: Symfoni nr 5 Göteborgs symfoniker Gustavo Dudamel

Vara IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Vara Konserthus 0512-313 71 www.varakonserthus.se Fre 25 februari 19.30 Bach: Brandenburg Concerto Händel: Concerto Grosso op 3, no 2 Bach: Cantata, BWV 51 Jauchzet Gott in allen Landen Bach: Uverture no 4 Händel: Concerto a dui cori no 2 Mozart: Exultate Jubilate Göteborgsoperans orkester Lawrence Cummings Ida Falk Winland, sopran Ons 9 mars 19.30 Ligeti: Preludium för biltutor (ur operan Den stora makabern) Xenakis: Okho Sandström: Cool Reich: Music for pieces of wood Eriksson: Träd Cage: Branches Reich: Drumming (part one) Kroumata Fre 25 mars 19.30 Schumann: Konsertstycke för fyra horn och orkester Beethoven: Pianokonsert nr 2 Dvorák: Symfoni nr 8 Göteborgs symfoniker Gustavo Dudamel Lisa Ford, horn Dick Gustavsson, horn Ingrid Kornfält, horn Krister Pettersson, horn Lars Vogt, piano Västerås IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 021-39 01 00 www.vmu.nu Lör 26 februari 14.00 Familjekonsert: Markatta Västerås Sinfonietta Alexander Hanson Markatta Musikteater Tor 10 mars 19.00 Turina: Danzas Gitanas Lindberg: Panda in Love, tubakonsert (uruppförande) Sibelius: Impromptu för stråkar de Falla: Svit ur El Amor Brujo Västerås Sinfonietta Christian Lindberg Öysteon Baadsvik, tuba Lör 26 mars 15.00 Brahms: Liebesliederwaltzer Beethoven: Pianokonsert nr 1 Brahms: Symfoni nr 1 Svenska Kammarorkestern Thomas Dausgaard Kit Armstrong, piano Tor 31 mars 19.00 Haydn: Sinfonia concertante Rameau: Pygmalion Bridge: Idyll Britten: Variationer på ett tema av Frank Bridge Västerås Sinfonietta Roy Goodman Solistgrupp från orkestern

OPUS 75

KALENDERN Tor 14 april 19.00 Beethoven: Violinkonsert Byström: Svit för orkester (uruppförande) Västerås Sinfonietta Johannes Gustavsson Malin Broman, violin Lör 16 april 15.00 Tjajkovskij: Violinkonsert Byström: Svit för orkester Västerås Sinfonietta Johannes Gustavsson Cecilia Zilliacus, violin Örebro IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Örebro Konserthus 019-766 62 22 www.svenskakammar-orkestern.se Tor 17 februari 19.00 Rossini: Uvertyr till Barberaren i Sevilla Bo Linde: Violinkonsert Sjostakovitj: Kvartett nr 3 »Barsaj« Svenska kammarorkestern Anne Manson Roger Olsson, violin Lör 12 mars 16.00 Turina: Danzas Gitanas Lindberg: Panda in Love Sibelius: Impromptu de Falla: Svit ur Amor Brujo Västerås Sinfonietta Christian Lindberg Öystein Baadsvik, tuba

F E B R U ari — A P R I L / M e d re s er v a t i o n f ö r ä n d ri n g ar Lör 19 mars 15.00 Barnkonsert om Beethoven Bassalorum Svenska Kammarorkestern Tor 24 mars 19.00 Prokofjev: Sinfonia Concertante Sibelius: Symfoni nr 4 Svenska Kammarorkestern Thomas Dausgaard Jian Wang, cello Tor 31 mars 19.00 Tarrodi: Zephyros Dean: Testament Kats-Chernin: Torque Beethoven: Symfoni nr 2 Svenska Kammarorkestern Brett Dean James Crabb, ackordeon Tor 7 april 19.00 Martinsson: Kammarkonsert nr 2 Franz J Haydn: Konsert för piano Nilsson: Pianokonsert J Haydn: Symfoni nr 83 Svenska Kammarorkestern David Björkman Martin Sturfält, piano Tor 14 april 19.00 Ur symfonier och sånger av Mahler Svenska Kammarorkestern B Tommy Andersson Ingrid Tobiasson, mezzosopran

Köpenhamn IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Danmarks Radios Symfoniorkestret + 45 35 20 61 21 www.dr.dk/rso Tor 24 februari 19.30 Dean: Amphiteatre Walton: Violakonsert Rimskij-Korsakov: Sheherazade DR Symfoniorkestret Michael Schönwandt Maxim Rysanov, viola Lör 26 februari 16.00 Börresen: Uvertyr till Den kungliga gästen Strauss: Hornkonsert nr 1 Rimskij-Korsakov: Sheherazade DR Symfoniorkestret Michael Schönwandt Lasse Mauritzen, horn Ons 2 mars 17.00 Beethoven: Symfoni nr 5 DR Symfoniorkestret Ludovic Morlot Tor 3 mars 19.30 Kurtág: Grabstein für Stephan Golijov. Cellokonsert Beethoven: Symfoni nr 5 DR Symfoniorkestret Ludovic Morlot Alisa Weilerstein, cello Tor 10 mars 19.30 Fre 11 mars 19.30 Rimskij-Korsakov: Rysk påsk

NorrlaNdsoperaNs symfoNiorkester love & death Välkommen till en passionerad och blodig vårsäsong med NorrlandsOperans Symfoniorkester under ledning av Rumon Gamba! Vi gästas av den finske orkanen Leif Segerstam, spelar Mats Larsson Gothes nya dubbelkonsert och visar stumfilmen Fantomen på operan från 1925 med nyskriven, levande musik. Säsongen avslutas med Mark-Anthony Turnages Blood on the Floor.

Prokofjev: Pianokonsert nr 2 Rachmaninov: Symfoni nr 2 Dr Symfoniorkestret Dmitrij Kitajenko Anna Gourari, piano Sön 13 mars 15.00 Nielsen: Pan och Syrinx Nielsen: Klarinettkonsert Stravinskij: Pulcinella, komplett balettmusik Det Kongelige Kapel Michael Schönwandt John Kruse, klarinett Fre 18 mars 19.30 Messiaen: Les offrandes oubliées Bruckner: Symfoni nr 7 Det Kongelige Kapel Bertrand de Billy Tor 24 mars 19.30 Fre 25 mars 19.30 Mussorgskij: Introduktion och persisk dans från Khovantchina Prokofjev: Pianokonsert nr 1 Gorecki: Symfoni nr 3 Dr Symfoniorkestret John Axelrod Niklas Sivelöv, piano Isabel Bayrakdarian, sopran

Brahms: Dubbelkonsert för violin och cello Hindemith: Mathis der Maler DR Symfoniorkestret Thomas Dausgaard Janine Jansen, violin Mischa Maisky, cello Tor 14 april 19.30 Bach: Mässa i h-moll DR Symfoniorkestret Andrea Marcon Lisa Larsson, sopran Roberta Invernizzi, alt Carlos Mena, kontratenor Tom Allen, tenor Fre 15 april 19.30 Abrahamsen: Nacht und Trompeten Mahler: Symfoni nr 2 Det Kongelige Kapel Michael Schönwandt Inger Dam-Jensen, sopran Elisabeth Jansson, alt

Fre 1 april 19.30 Prokofjev: Pianokonsert nr 3 Tjajkovskij: Symfoni nr 5 DR Symfoniorkestret Thomas Dausgaard Simon Trpceski, piano Tor 7 april 19.30 Fre 8 april 19.30 Schubert: Symfoni nr 8

VÅREN 2011 Jönköpings Sinfonietta

20 mar Karl-Olof Robertson

Hyllning till Huskvarna-tonsättaren

27 mar Offer till våren

Stravinskij med dansare

2 apr

Läs mer på norrlandsoperan.se

Min väg

Västerländsk konstmusik möter österländsk folkmusik

14 apr Göteborgs Symfoniker Gäster i Symfoniserien

8 maj

Vårvirtuos

Veli Kujala - accordeon

Biljetter 036-34 81 81, 12 95 00 Läs mer på www.smot.nu

opera Stockholm IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Malmö IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Helsingfors IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Kungliga operan 08-791 43 00 www.operan.se

Finlands nationalopera +358 09 4030 2211 www.opera.fi/se

Coppelia (balett) – L. Délibes 8–21 april

Malmö opera och musikteater 040-20 84 00 www.malmoopera.se Charlie Chaplin – C. Chaplin/I. Berlin m fl. 19 februari–7 maj

Così fan tutte – W. A. Mozart 7 februari–4 mars

Hemligheter – J. Forssell 12 februari–25 mars

Don Pasquale – G. Donizetti 26 mars–2 juni

Madame Butterfly – G. Puccini november–februari

Orphée – C. W. Gluck 4–21 februari

Göteborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Rhenguldet – R. Wagner 23–29 april

Göteborgsoperan 031-10 80 00 www.opera.se

Stiffelio – G. Verdi 16 april–31 maj Tosca – G. Puccini 5 mars–7 april Werther – J. Massenet 19 februari–24 mars

Alcina – G. F. Händel 5 februari–16 april Min mamma är en drake – T. Lindahl Skövdescenen 5 mars–20 april

Glada änkan – F. Lehár 4 februari–29 mars Aleksis Kivi – E. Rautavaara 15 februari–8 april

Dans2Go – Apocalyptica/ Metallica/Tjajkovskij 8 oktober–8 mars La Bohème – G. Puccini 16 december–2 maj Madame Butterfly – G. Puccini 3 december–16 april Romeo och Julia – C. Gounod 14 februari–11 april

La Cenerentola – G. Rossini 18 mars–20 april

Oslo IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Karlstad IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

DEN NORSKE OPERA + 47 21 42 21 21 www.operaen.no

Wermland opera 054-21 03 90 www.wermlandopera.se Nibelungens ring – R. Wagner 18 april–17 juli

Lucia di Lammermoor – G. Donizetti 2 april–28 maj

Köpenhamn IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Sunset Boulevard – A. L. Webber 16 oktober–15 april

Det Kongelige Teater (Operaen) +45 33 69 69 33 www.kglteater.dk

Lulu –A. Berg 16 februari–25 mars Rigoletto – G. Verdi 24 mars–17 juni Umeå IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Norrlandsoperan 090-15 43 00 www.norrlandsoperan.se Otello – G. Verdi 26 februari–26 mars

Musik i Storkyrkan www.storkyrkan.nu

Musik i Storkyrkan

XII

Sön 20 feb kl 15.00 Ingvar Lidholm 90 år Gustaf Sjökvists kammarkör, Lilla Akademiens kammarorkester m fl. Sön 13 mars kl 15.00 Bach: Mässa h-moll Hannah Holgersson, sopran, Annika Hudak, alt, Mikael Stenbaek, tenor Ove Pettersson, bas, Gustaf Sjökvists kammarkör, Barockorkestern Sön 20 mars kl 15.00 Brahms: Ein deutsches Requiem Jeanette Köhn, sopran, Karl-Magnus Fredriksson, baryton Storkyrkans kör, Medl ur Radiosymfonikerna

Sön 3 april kl 15.00 Konsert med Bengt Hallberg, piano Georg Riedel, bas, Mats Bergström, gitarr, Gustaf Sjökvists kammarkör Sön 10 april kl 15.00 Mozart: Solister, Eric Ericsons kammarkör

Kröningsmässa m fl verk

Sön 15 maj kl 15.00 Rosenberg: Johannes Uppenbarelse Karl-Magnus Fredriksson, baryton, Storkyrkans kör Gustaf Sjökvists kammarkör, Medl ur Radiosymfonikerna Biljetter: Storkyrkoboden, inne på Storkyrkans gård mån-lör 11-16, sön 12-16, 08-723 30 17 Ticnetombud Ticnet, 0771-70 70 70 boden@stockholmsdomkyrkoforsamling.se www.ticnet.se www.storkyrkan.nu

I samarbete med

uruppföranden Jörgen Dafgård – Through fire and water Malmö symfoniorkester, dirigent Daniel Raiskin. 17 februari, Malmö konserthus

Leilei Tian – In our image, on our likeness, Karin Hellqvist, violin, Anna Petrini, recorder 18 februari, Fylkingen, Stockholm

Mats Larsson Gothe – Epilogos Marie Macleod, cello, Martin Sturfält, piano 19 februari, S:ta Ragnhildsgården, Södertälje

Lars Indrek Hansson, Tony Blomdahl, Dan Tommi Hildén – Unabomber för sopran och liveelektronik Monica Danielsson, sopran 19 februari, Capitol, Stockholm

1 4 februari – 2 7 april i s amarbe t e me d t o n s ä t t are n

Stefan Johnsson – Intermezzo Faculty Chamber Trio: Frank Hansson, trumpet, Abigail Martin, horn, Myung-Hee Chung, piano 22 februari, Greenhill Center of the Arts, Whitewater, Wisconsin

Johansson, dirigent 13 mars, Sofia kyrka, Stockholm

13 april, Berwaldhallen, Stockholm

Miriam Tally – Density Radiosymfonikerna, Dmitri Slobodeniouk, dirigent 16 mars, Berwaldhallen, Stockholm

Anna Eriksson – Pat and Cat into the woods, Malin Bång – Photon glades, Tebogo Monnakgotla – Four musical poems, Duo EN.D.E

Mattias Sköld – Requiem Nordic Saxophone Quartet, Magnus Sköld, synt, kören Cantores, Mats Bertilsson, dirigent

24 februari, IDKA, Gävle

19 mars, Olaus Petri kyrka, Örebro

Sven-David Sandström – Leap second: Ballet Skånes dansteater och Malmö operaorkester

Rolf Martinsson – Double bass concerto Dan Styffe, kontrabas, Oslo Filharmoniker, Jukka Pekka Saraste, dirigent

12 mars, Malmö opera

Radiosymfonikerna, Enrique Mazzola, dirigent

Anna-Lena Laurin – Iphigenia Richie Beirach, piano, Anders Bergcrantz, trumpet, Kungliga Filharmonikerna, Thomas Söndergård, dirigent 20 april, Konserthuset, Stockholm

Peter van Tour – Circles and clouds Stråkkvintetten Multicamerata och Gotlands blåsarkvintett 27 april, OPCW, Haag

7 april, Konserthuset, Oslo

Vladimir Levitt – Kaddish Golondrian Janke, cello, Sofia kammarorkester, Arne

MUSIKSVERIGES MEST SPÄNNANDE JOBB?

Daniel Nelson – Music noir Henrik Frendin, viola,

Anna-Lena Laurin

svenska kyrkan utlyser kulturstipendier till en sammanlagd summa av 500 000 kr för projekt inom alla konstformer. Syftet är att inspirera till utbyte mellan Svenska kyrkan och kulturutövare i ett nyskapande arbete kring livsfrågor. kontaktperson: Mikael Larsson e-post: kyrkokansliet.kulturstipendium@svenskakyrkan.se telefon: 018-16 95 00 ansökningstid: 15 mars–31 maj 2011. Se www.svenskakyrkan.se/kulturstipendium

www.musikkonservatoriet.com Ansökan 1 april 2010 Ansökan senast 1 april 2010 Ansökan senast 1senast april 2011 Inträdesprov vecka 16 & 17

Borganäsvägen 25, Borlänge

Inträdesprov vecka 16 & 17

Tel: 0243-742 40 www.borlange.se/jussibjorling E-post: jussibjorlingmuseet@borlange.se Öppet året runt!

PIANOLINJE (1-2 år) vänder sig till pianister som vill satsa på en omfattande utbildning solistiskt spel (klassisk repertoar), dessutom inrikta sina PIANOLINJE (1-2 år) vänder isig till pianister som vill satsa på samt en omfattande på romansackompanjemang i nära samarbete med sånglinjen. utbildning i solistisktstudier spel (klassisk repertoar), samt dessutom inrikta sina studier på romansackompanjemang i nära samarbete med sånglinjen.

Inträdesprov vecka 17 & 18 För mer information: mer information: För merFör information: Anders Peterson 0143-157 07 Anders Peterson 0143-157 07 www.vadstena.fhsk.se Anders www.vadstena.fhsk.se Peterson 0143-157 07 www.vadstena.fhsk.se

Pianister! Pianister! Pianister! Se Se hit....... hit........ Se hit.......

PIANOLINJE (1-2 år) vänder sig till pianister som vill satsa påSÅNGLINJE en omfattande utbildning solistiskt (1-2 år) för dig som vill fördjupa digii den klassiska repertoaren. Studierna inriktas mycket interpretation och olika projekt, som bl.a. SÅNGLINJE (1-2 år) för repertoar), dig som villsärskilt fördjupa dig ipåden klassiska repertoaren. spel (klassisk samt dessutom innefattar arbete med regissör. Dessutom har sånglinjeninrikta ett nära samarbete med Studierna inriktas särskilt mycket på interpretation och olika projekt, som bl.a. pianolinjen. sina studier på romansackompanjemang nära innefattar arbete med regissör. Dessutom har sånglinjen ett nära samarbetei med pianolinjen. samarbete med ndersånglinjen. många år har jag regelbundet gästat Vadstena folkhögskolas musiklinje. Vid

Utställning, video, dokumentation, lyssning, försäljning

USÅNGLINJE (1-2 år) för dig som vill fördjupa

Jussi 100 år

Hans Pålsson, Professor vid Lunds Universitet/Musikhögskolan i Malmö

mina kursdagar med de pianostuderande har jag inspirerats av de unga pianisternas

nder många år har jag regelbundet gästat Vadstena folkhögskolas musiklinje. Vid entusiasm och höga nivå både då det gäller interpretation och pianoteknik. Under ledning dendeutomordentlige pianisten och inspirerats pedagogen Anders Peterson får de studerande en promina kursdagar av med pianostuderande har jag av de unga pianisternas fessionell ett musikerlivs krav och ger också, vid sidan entusiasm och höga nivå både inblick då det igäller interpretation ochglädjeämnen. pianoteknik.Musiklinjen Under ledning de rent solistiska studierna, rika möjligheter tillde kammarmusikverksamhet, av den utomordentligeavpianisten och pedagogen Anders Peterson får studerande en pro- och inte minst den vokala av denna berikar en ung pianist. fessionell inblick i ett musikerlivs krav delen och glädjeämnen. Musiklinjen ger också, vid sidan Miljön ärrika lugnmöjligheter och harmonisk skapar bästa förutsättningar förinte en konstnärlig utav de rent solistiska studierna, tilloch kammarmusikverksamhet, och veckling och jag har själv genom åren haft flera studenter från Vadstena som fortsatt sina minst den vokala delen av denna berikar en ung pianist. studier vid musikhögskolan. Miljön är lugn och harmonisk och skapar bästa förutsättningar för en konstnärlig utHans Pålsson, Lunds från Universitet/Musikhögskolan veckling och jag har själv genom årenProfessor haft fleravid studenter Vadstena som fortsatt sinai Malmö studier vid musikhögskolan.

dig i den klassiska repertoaren. Studierna inriktas särskilt mycket på interpretation och olika projekt, som bl.a. innefattar arbete med regissör. Dessutom har sånglinjen ett nära samarbete med pianolinjen.

“En visuellt bländande resa genom 5000 år av kinesisk

historia och kultur.”

— San Francisco Chronicle

“Strålande koreografi... överdådigt vackert.”

24 - 25 APRIL KL 15:00 26 - 27 APRIL KL 19:00

— BroadwayWorld.com

CIRKUS, STOCKHOLM HELT NYTT PROGRAM 2011 MED STOR ORKESTER

BILJETTER: Cirkus: 08 - 660 10 20, Ticnet: 077-170 70 70 Ticnet-ombud t ex Vasagatan 14, Sthlm, www.ticnet.se Priser: 1200 kr, 800 kr, 700 kr, 500 kr (inkl. avgift) INFORMATION: 08-22 81 21, info@stockholm-show.se Arrangörer: Svenska föreningen för Falun Dafa & Sales Competence AB

En oförglömlig föreställning – femtusen år tar form

N FÖRESTÄLLNING AV Shen Yun är traditionell kinesisk kultur som den var ämnad att vara - en djupgående studie i barmhärtighet och visdom som förädlats fram under 5000 år av civilisation. Shen Yun presenterar en av de mest uttrycksfulla, och även en av de mest krävande konstformerna i världen: klassisk kinesisk dans. Det är ett komplett danssystem som förfinats genom årtusendena. De klassiskt skolade dansarna, musikerna och sångarna i Shen Yun har

dedicerat sig till att återuppväcka essensen i människans gudainspirerade kultur. De menar att för att kunna skapa sann konst, så måste det först finnas inre renhet. Därför är de noga med att inkludera studier och meditation i sitt strikta träningsprogram. Koreografer finner en outtömlig inspirationskälla i Kinas många dynastier och etniska grupper. De väcker liv i berättelser om välkända legender och tidlösa värderingar - berättelser som speglar godhet och lojalitet, mod och tragik.

Denna vår presenterar Shen Yun än en gång en fantastisk originalproduktion med helt nya danser, dräkter och musik. Stor ensemble med artister i världsklass och en nyskapande stor orkester. Del av en världsturné genom fler än tjugo länder. Världsturnén 2011 omfattar städer som London, Paris, New York, Sydney, Tokyo m fl. Upplev något helt enastående! www.ShenYunPerformingArtS.org

en opera om emanuel swedenBorg av jonas forssell & magnus florin dirigent staffan larson/andreas lönnqvist ljus Hans-Åke sjöquist scenografi & Kostym peder freiij regi Karl dunér

Bengt Krantz, miriam treichl, Kari postma, Karolina Blixt, naja monrad Hansen, monica einarson, emma lyrén

urpremiär 12 februari – spelas t o m 25 mars

80 OPUS

Biljetter 040-20 85 00, 0775-700 400 www.malmoopera.se

k rönik a

Röster från vår tid? det är mitt första besök på OPUS redaktion. Efter ett upplivat samtal med tidskriftens chefredaktör och några vaga planer om ett framtida samarbete får jag fem cd med mig hem, på måfå plockade ur en hylla med ett ståtligt antal skivor, troligen alla recensionsexemplar. »Lyssna på dem och gör vad du vill.« Nu har jag plockat fram dem igen efter julledigheten, vrider och vänder på de små cellofanklädda paketen, tittar på skivomslagen, kollar in skivmärken, upphovspersoner och interpreter och öppnar dem vördnadsfullt, en efter en. Nära nog sex timmars musik av nu levande tonsättare med musik från första decenniet av det tjugonde århundradet – sammanlagt elva röster i vår tid, övervägande svenska. Spännande, helt enkelt. Den stilistiska bredden är enorm: musik för symfoniorkester (Tommie Haglund – Hymns to the Night) traditionell kammarmusik (Stefan Lindgren – Kammarmusik), avantgardistisk kammarmusik (The peärls before swïne experience: Debris reassembled), elektroakustisk musik (Stefan Klaverdal – Revelations) och musik för slagverk (Tobias Broström – Arena). Klangupplevelserna är lika varierade: allt från déjà vu-artade (Lindgren) och förtrogna (Haglund) till nya och elektrifierade. Det krävs en hel del för att nutida musik ska kunna uppfattas som en röst i vår tid. Vissa tonsättare väljer elektronmusik och elektroakustisk musik som sina främsta uttrycksmedel och skapar på så sätt ett allmänt accepterat nutida tonspråk. Musik för slagverk ligger också i tiden. Denna genre har i en allt mer internationaliserad värld utvecklats till en autonom och mångsidig klangkropp, från att ha varit ett enbart rytmiskt inslag i orkestrar eller ett oumbärligt instrument inom det militära. En del nutida kammarmusik håller fast vid det tonspråk som Arnold Schönberg skapade omkring 1912 och som fortfarande genererar individuella uttryck tack vare nästintill oändliga kombinationsmöjligheter. Innehållet i dessa sex timmars musik är däremot betydligt smalare: här finns musik som inte sägs ha nå-

got budskap, som 6&8 av Tobias Broström eller 1st application av Mattias Petterson; eklektisk musik av så kallad absolut karaktär av Stefan Lindgren, uttalat mystisk musik som Stefan Klaverdals Revelation Pieces eller Röstens dotter av Tommie Haglund, och musik med mystifierande titlar som Twilight (Broström), Lågmälda göranden (Strindberg), Så snart av Kim Hedås och Peter Hansens Schweinbird. Trots medföljande programförklaring är det ibland svårt att förstå idén bakom verken. Saknas det kanske en länk i kommunikationen mellan tonsättaren och lyssnaren? Eller är verkets idé alltför privat för att avslöjas helt? Eller förlitar man sig på att musiken talar ur sig själv, och att både förklaringar och titlar egentligen är onödiga? Vad händer då med mig när jag lyssnar till all denna musik, tänkt att vara en röst i vår tid? Först och främst ska den accepteras som sådan. Det gör knappast Lindgrens eklektiska musik. Lika misstrogen blir jag gentemot den nutida symfoniska musiken och dess institutionella tyngd. Visst måste det vara svårt att uttrycka sig modernt med en uppsättning av gamla vokabler? Men rytmerna i Broströms kompositioner lyckas ta tag i mig och ge mig oanade energier, och jag rycks även med av de orgiastiska utbrotten i Klaverdals musik. Vissa verk lyckas fånga min uppmärksamhet till den grad att jag glömmer mig själv. Är det så jag vill ha det? Den grundläggande frågan är ändå vad vi ska ha musiken till. Distraktion, stimulus eller enbart sysselsättning för skickliga musikarbetare? Finns det inget allvar i att skapa musik? Finns det ingen som vågar säga att »min musik är till för att åstadkomma förändring, höja folks medvetande och inte minst trösta« som den nigerianska musikern Femi Kuti har uttryckt det? Mitt råd till dagens tonsättare är att våga träda fram och bekänna färg och ge beskedet att musik är till för att roa, att förändra, att uppröra eller att trösta. Då blir det lättare för mig att ta till mig det jag hör, att känna efter vad klangerna gör med mig och att uppleva genklangen av musiken som en röst i vår tid.

Marion Lamberth är filosofie doktor i musikvetenskap och verksam vid Lunds universitet. Hon disputerade på en avhandling om Arnold Schönberg och bedriver numera forskning kring konstmusikens betydelse i nutiden.

Marion lyssnade på Hymns to the Night Tommie Haglund Helsingborgs symfoniorkester Hannu Koivula Phono Suecia 184, 2010 Kammarmusik Stefan Lindgren pianist och tonsättare Nosag CD 177, 2010 Debris reassembled The Peärls Before Swïne Experience Musik av Henrik Strindberg, Fredrik Hedelin, Christoffer Elgh, Kim Hedås, Mattias Pettersson, Pär Lindgren, Peter Hansen och Tony Blomdahl Phono Suecia 183, 2010 Revelations Stefan Klaverdal under medverkan av Tippett kvartetten C-Y contemporary 2010

The Peärls Before Swïne Experience.

Arena Tobias Broström C-Y contemporary 2008

OPUS 81

I nästa nummer

I nästa nummer åker OPUS ut i världen. Via vårens bästa musikresmål, Prag, åker vi till Uganda och Mbale Youth Band – ett ambitiöst brassband som saknar såväl ekonomiska förutsättningar som skinande instrument. Drivkraften finns i gemenskapen och musiken. Vi har även varit i Karlstad för att bevittna en av årets mest våghalsiga satsningar. Wermland Opera har gett sig den på att ge hela Ringen – fem gånger om. Hur sjutton fick de ihop det?

opus 34 utkommer i slutet av april

Dessutom har OPUS mingelmaestro Carl Reinholdtzon Belfrage besökt the Met på premiären av Trollflöjten. En rykande rapport från New York, således.

Grattis JULKLAPPSBALETT & NÖTKNÄPPAREN

… bildade huvudorden i vårt julkryss i förra numret, och det var många som listade ut. Flera läsare har också noterat ett antal felaktigeter som smugit sig in i korsordet, vilket vi tackar för. Bättring utlovas till nästa gång! Tre vinnare får varsin Jussibok: Birgitta Scheer, Västerås Jarri Ederth, Vetlanda Tord Nihlén, Höör …och tre varsin Andsnes-cd: Karin Persson, Göteborg Vanette van Note, Hässelby Björn Åström, Stockholm Ett stort grattis från oss på redaktionen!

Expertis, värderingar och handel G. Cavaleri Genua 1747, såld av Sebastian Skarp

Regeringsgatan 72, 111 39 STHLM, Tel: 08-22 24 20 www.sebastianskarp.se Certiﬁed Valuer 82 OPUS

Member of Entente Internationale des Maîtres Luthiers et Archetiers D´Art

OPUS 83

2 0 4 7 3 0 0 0

POSTTIDNING B C/O AB, ONLINE AB SKIFFERVÄGEN 10 22478 LUND SVERIGE PORTO BETALT. RETURADRESS: OPUS TITELDATA 112 I86LUND STOCKHOLM

Rikskonserter

Sveriges nationella (och internationella) plattform för levande musik! Arrangerar turnéer över hela landet Samarbetar med musiklivets organisationer Satsar på unga musiker och kompositörer Lanserar svenska artister utomlands Presenterar utländska ensembler i Sverige

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 7,6-9,5 L/100 KM. CO2 UTSL. 199-219 G/KM. MILJÖKL. 2005. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. STENSTRÖM RED CELL

Samordnar festivaler och andra större evenemang örsta t s s e s rig T Sve mar avgör K E R ngdo K DI MUSI vling för u aj 2009 tä m musik la 21–23 sa i Upp

Medverkar till utveckling och debatt Producerar CD och DVD på Caprice Records Driver musikhuset Nybrokajen 11 i Stockholm Stöder elektroakustisk musik genom EMS

Performancekonst. Audi A8. Audi A8 -den kraftfulla formen skapar förväntningar. Något som köregenskaperna mer än väl lever upp till. Invändigt finns en rad tekniska och användarvänliga innovationer. Till exempel är Audis multimedia gränssnitt (MMI) utformad med touch control vilket gör att föraren intuitivt kan styra många av funktionerna. Tack vare effektiva motorer och en kaross helt i aluminium (Audi Space Frame-tekniken) är den låga bränsleförbrukningen även den ett bra exempel på performancekonst. Läs gärna mer om den moderna konstformen AudirA8 på audi.se. Bilen ge finns hos utvalda Audiåterförsäljare. Välkommen. usiklä

folkm a världen e d n a n hel biler å u r j f s r r å e O 20musik ETHN lar unga 9 am i 200 som s k 2–10 jul vi i Rätt