Opus 50 by Nebel Söderström Förlag AB

rsbu

ijt

insk

ar på M sjön

te t Pe rn, S eate

2014

Utresor från Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors

Sva

MÖT VÅREN I LISSABON

Reguljärflyg/buss: 26/3-30/3 2014 Historisk sjöfartsstad! Fantastiska muséer! Rikedom på konst. Uppmärksammad opera och konserthus! Fängslande miljöer! Musei Gulbenkian, Centro Art Moderna, Kakelmuséet, Nacional do Azulejo, Guidade promenader i Belém, Bario Alto och Baixa och bussutflykt till Sintra. Kultursightseeing

Till Santiago de Compostela i Spanien I PILGRIMERNAS FOTSPÅR Reguljärflyg/buss: 15-22/4 2014 Bilbao – pilgrimstrappa och Guggenheim museum. Burgos och Leon – enorma påskprocessioner, magnifika katedraler och kloster. Astorga – Gaudis biskopspalats. Ponferrada – enorm tempelriddarborg. Castrojeriz – Pilgrimsbyn, en gång med sju pilgrimskyrkor. Santiago de Compostela – slutmålet med mäktig pilgrimskatedral. Kultursightseeing med licensierade lokalguider

OPERA OCH KONST I ST PETERSBURG Reguljärflyg/buss: 26/4-1/5 2014 Historia – Vinterpalatset, Peterhof, Jusopovpalatset, Tsarbyn Tsarskoje Selo och Katarinapalatset med Bärnstensrummet. Konst – Eremitaget och Ryska Museet. Opera: Spader Dam och Krig och Fred Balett: Svansjön, Anna Karenina och Eldfågeln Marinskijoperan, Musorgskijoperan och Eremitageteatern. Kultursightseeing med svenskspråkig lokalguide

”SCHWEIZISK KULTURSAFARI”

Reguljärflyg/buss: 13-21/5 2014 Konst – Natur – Opera - Konsert Zürich – Basel – Bern – Baden – Luzern – Martigny – Lausanne Konst- och kultursightseeing! 4-stjärniga hotell - centralt belägna! Licencierade lokalguider!

Pås kpro cess ion i Le on, Spa nien

RIGAS INTERNATIONELLA OPERAFESTIVAL Reguljärflyg/buss: 3-6/6 och 13-16/6 2014 RIGA – kulturstad med unik Jugendarkitektur, dramatisk historia och långårig musikkultur. Elegant operahus med internationellt uppmärksammade operaförställningar OPEROR: 2/6 Rienzi, 3/6 Rosenkavaljeren, 5/6 Figaros Bröllop, 13/6 Rosenkavaljeren, 14/6 Trubaduren och 15/6 Rienzi Utflykt till barockslottet i Rundale och Art Noveau i Riga

GLYNDEBOURNE OPERAFESTIVAL OCH COVENT GARDEN I LONDON Reguljärflyg/buss: juli 2014 OPEROR i Glyndebourne och på Covent Garden Utmärkta biljetter! Centralt boende på Strand Palace Hotel! Kultursightseeing i London. Programmet presenteras i december

HELSINGFORS OCH OPERAFESTIVALEN I SAVONLINNA/NYSLOTT Reguljärflyg/buss: 14-18/7 och 22-25/7 2014 Helsingfors – stor kultursightseeing, utmärkt boende och gourmétmiddag. Savonlinna – svensktidens Nyslott med fästningen Olofsborg. Retretti – internationellt omtalat konstcentrum. OPEROR: 15/7 Madama Butterfly, 16/7 Trollflöjten, 17/7 Carmen, 23/7 Carmen och 24/7 Trollflöjten Kultursightseeing i Helsingfors! Båtkryssning på sjön Saimen.

OPERA OCH KONST I VERONA, VENEDIG OCH RAVENNA

Reguljärflyg/buss: 1-6/8 och 3-8/9 2014 Verona – Romarstad med magnifik arena, medeltidsfästningen Castelvecchio och historisk skådeplats för bl a familjen della Scala. Ravenna – Mosaikernas stad! Dante Alighieris stad! Venedig – kanalernas, kyrkornas, musikens och konstens stad. OPEROR: Verona på Arenan – 1/8 Carmen och 2/8 Turandot Verona på Arenan – 3/9 Carmen och 4/9 Aida

NYÅRSFIRANDE I WIEN!

Reguljärflyg: 28/12 2013-2/1 2014 Utresa Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors Wienerfilharmonikernas TV-sända Nyårskonsert i Gyllene Salen på Musikverein. Kejsarbalen på slottet Hofburg – Staatsoper – Volksoper – Spanska Ridskolan – Grinzing – Mayerling. 4- och 5- stjärniga, mycket centralt belägna hotell. Stor stadsrundtur med buss! Besök på Schönbrunns slott! Kultursightseeing med svenskspråkig lokalguide! Svensk färdledning!

Specialprogram arrangeras för föreningar och företag.

Svenska Kulturresor AB

Davidshallsg 21, Box 17554, 200 10 Malmö Tel 040-10 35 70, 0735-33 41 34 www.kulturresor.se info@kulturresor.se

opus 50 · årgå ng 9

innehåll

28 22

»Det är en sådan tillfredsställelse i att tänka på musik. Bara att se ett instrument kan ge mig en enorm lycka.« ola salo om musiken som drivkraft. den 2 november är det premiär för hans magnum opus: kult.

läsarbrev 8 Ros till OPUS omslag.

OPUS I BACKSPEGELN 18 Johannes Nebel delar med sig av minnen från produktionen av femtio OPUS-nummer.

noterat 10 Ny nationalopera?

SOLO MED SALO 22 Vi har träffat Ola Salo, upphovsman till KULT, världens första radiorockopera.

recensioner 66 Roth geniförklarar Roth. krönika 80 Ladislaus Horatius försvarar konsertrummet. kalender 85 När, var, hur i det klassiska Musiksverige. coda 96 Musikpoesi med Niklas Törnlund.

BRITTEN 100 ÅR 28 Till sist fick England en tonsättare som kan mäta sig med kontinentens giganter. Sofia Nyblom tecknar ett personligt porträtt av Benjamin Britten. ENGLANDS SVAR PÅ BAYREUTH 34 Varje år bjuder den lillakuststaden Aldeburgh in till en överdådig festival i Benjamin Brittens anda. Årets upplaga utgjorde inget undantag. Sofia Nyblom var där. ny serie: AKTÖRER I DEN KLASSISKA MUSIKEN 40 Först ut i vår nya serie om människorna bakom den klassiska musikscenen är Ann Braathen, agent för några av Sveriges största artister.

DEMONPIANISTEN 46 Jörgen Lundmark berättar historien om Charles-Valentin Alkan, mannen bakom världens mest svårspelade pianomusik. tema: MUSIKEN UNDER TREDJE RIKET VARFÖR, HERR FURTWÄNGLER? 50 Jesús Alcalá tecknar ett porträtt av Hitlers och Goebbels favoritdirigent. DÜSSELDORF 38 58 Läs om Reichsmusiktage i Düsseldorf 1938 – ett av de mest pinsamma exemplen på nazistisk kulturimperialism. MYTER & SANNINGAR 63 Några av de vanligaste missförstånden kring musiken i Nazityskland får sin förklaring. ENDRE IN MEMORIAM 82 Mästerviolinisten Endre Wolf skulle ha fyllt 100 år i november. Christer Thorvaldsson minns sin ungerske läromästare. OPUS 3

Aurora presenterar 2014 Aurora Vårfestival 29/4-3/5 Old Ox Chamber Music Festival 25/6-29/6 Aurora Music Star Festival 13/8-17/8 Aurora Höstfestival 28/10-1/11

Midori Goto

”one of Aurora´s many great artists 2014”

55 konserter i Trollhättan Vänersborg Mariestad www.aurorachambermusic.com

LEDAR E

foto toke bjørneboe

TR ÄGEN VINNER om man ser livet som en vandring ska man komma ihåg att då och då se sig om, titta på utsikten och låta intrycken sjunka in. De är ju en del av resan. När vi nu stannar upp efter arbetet med vårt femtionde nummer, OPUS 50, känns vissa saker viktigare än andra att dröja kvar vid: det vi försökt uppnå, vad vi lyckats med och varför. Hur självklart det än kan låta så handlar det i slutänden om dig, läsaren. Utan dig fanns förstås inget av detta. När vi startade OPUS var målet samma som idag: Vi ville göra Magasinet som omfamnade musiken och bjöd in den nyfikne och intresserade att upptäcka och återupptäcka nytt och gammalt, känt och okänt. Att vi fyllde en outnyttjad nisch visste vi och att det skulle bli svårt fick vi höra mer än en gång. De försök som tidigare gjorts hade ju gått om intet; det utmärkta magasinet ”M” fick bara några år innan det försvann. Tidningen Musik, som drevs av muskulösa Sveriges Radio och Rikskonserter, lades också ner efter ett fåtal år. Klart att OPUS också var dömt att misslyckas. Vi saknade ju inte bara (statliga radio-) pengar utan även Stockholmsanknytning. Vi var inte heller det minsta ”du” med musikinstitutionerna, än mindre med Kulturrådet, en maktfaktor i Kultursverige som har en avgörande roll för att lyfta fram och stötta nya initiativ. För att göra en frustrerande och långtråkig historia kort kan vi idag konstatera att det svenska tidskriftstödet är en tragisk halvmesyr, där många tidskrifter som verkligen behöver stöd tack och lov får det, men där avsevärda summor också går till sökande som sedan lång tid borde sett till att klara sig på egen hand. Två strukturella problem har visat sig: systemet missgynnar nya kulturtidskrifters möjligheter att etablera sig, då man i princip aldrig ger stöd till nystartade tidskrifter, oavsett behov eller kvalitet. Den andra inbyggda felaktigheten rör den kvävande effekt ett årligt bidrag kan få, när det betalas ut utan motkrav på utveckling. Det har varit en mental prövning att under dessa åtta år se på när ”systertidningar” till OPUS, med närmast identiska förutsättningar som oss, kunnat kvittera ut avsevärda belopp: mellan svindlande 13 till 18 gånger mer per år än de sorgliga 25 000 kronor som OPUS beviljades förra året. Det täcker inte ens halva tryckkostnaden för ett nummer. Men bevisligen har vi lyckats ändå. OPUS lever, vi finns kvar. Hårt arbete är en sak, goda relationer en annan. Runtomkring OPUS finns enskilda personer och organisationer vars

engagemang för musiken och vår idé har varit avgörande för oss. Vi avslutar den här femtionde ledartexten där vi började den: vi vill hylla allt det positiva, alla de som har haft förmågan att se nyttan i att samarbeta med oss. Allt ifrån skribenter och institutionschefer till musiker, läsare, artister och eldsjälar och individer som har spelat viktiga roller i avgörande skeden. Det har dessvärre hänt mer än gång att vi fått svaret ”men har ni skrivit något om oss?” på frågan om man kan tänka sig att annonsera i tidningen – en trist och avslöjande markör för oförmågan att se behovet av samarbetet som grundtanke, att jobba i samma riktning för en större idé: att ständigt försöka möjliggöra för musiken att erövra och återerövra våra sinnen. Tack och lov är en mycket vanligare replik vi fått höra”OPUS är enormt viktig för vår publik – självklart ska vi se till att samarbeta/annonsera/hitta på något ihop!”. Tack till er som vill och velat samarbeta. Ni, precis som läsarna, spelar de avgörande rollerna för att Sverige kan ha ett magasin om klassisk musik & opera. Tillsammans har vi bekräftat att OPUS behövs i Sveriges musik- och kulturliv.

Välkomna till det femtionde numret!

Johannes Nebel, ansvarig utgivare Jonas Söderström, vd & marknadsansvarig Olof Esbjörnsson, redaktör

The Silent

Revolution.

Hörlurar är inkluderat i priset (inte avbildad modell).

Studenten

Hem och familj Det finns tillfällen när inte ens det välklingande ljudet av ett Yamaha piano är önskvärt - särskilt om det skulle störa en annan familjemedlem eller en granne. Det är för dessa situationer som Yamaha har utvecklat SH och SG2 Silent-system. Anslagskänsligheten och spelkänslan från pianomekaniken kvarstår medan ljudet från en Yamaha konsertflygel strömmar ut från hörlurarna. Nu kan du spela medan resten av familjen tittar på TV i samma rum. Tidig morgon, sen kväll - inget problem. Öva i tysthet utan att störa andra eller själv bli störd. På ett äkta Yamaha piano. se.yamaha.com/silentpiano

Finn oss på Facebook / YamahaMusicSweden

Den moderna musikern

Scen & studio

KUND- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN annonsörer i detta nummer

Anna-Lena Laurin Aurora Chamber Music

Gäller prenumerationer, adressändringar och reklamationer. Självservice alla dagar: opus.prenservice.se E-post: kundservice@opusmagasin.se Telefon: : 0770-45 71 55, telefontid må–ti & to 8.30–16 Prenumerationspris 7 nr 479 kr, 14 nr 799 kr

Birka Folkhögskola BIS Drakamöllan EPTA Sverige Favoritresor Folkets Hus & Parker Gävle Symfoniorkester Göteborg Baroque Göteborgs Symfoniker Göteborgsoperan Härnösands Folkhögskola Kungliga Filharmonikerna Lilla Akademien

ges ut av Nebel & Söderström Förlag AB Ansvarig utgivare Johannes Nebel Redaktör Olof Esbjörnsson Redaktör recensioner, korrektur Thomas Roth AD Toke Nielsen Skribenter Jesús Alcalá, Hans Artberg, Maria Ezzitouni, Folke Freund, Ladislaus Horatius, David Härenstam, Gunnar Lanzky-Otto, Carlhåkan Larsén, Axel Lindhe, Jörgen Lundmark, Sofia Nyblom, Johanna Paulsson, Evabritt Selén, Lennart Stenkvist, Niklas Törnlund Omslagsfoto Mikael Andersson/Sveriges Radio

Malmö Opera

Korrektur Victoria Söderberg

Malmö Symfoniorkester

Annonser Jonas Söderström, VD & marknadsansvarig Telefon/fax: 040-12 55 90, 0706-52 42 72 E-post: jonas.soderstrom@opuspress.se

Musik i Dalarna Musik i Syd Musik i Uppland Musikkonservatoriet Falun Naxos NewOpera Co Nordiska Kammarorkestern Norrköpings Symfoniorkester

Kundansvarig Emma Eriksson – föräldraledig Tryck V-TAB, Vimmerby ISSN-NUMMER 1653-2619 Redaktionella ärenden OPUS, Stora Södergatan 8A, 222 23 Lund Telefon/fax: 040-12 55 90 E-post: fornamn.efternamn@opuspress.se www.opusmagasin.se OPUS gillar Röda Korset För egna gåvor använd PG 900 800-4 eller tel 020-213 213.

Paul Barter Violinateljé Piano-Jussi Püchner

Delar av innehållet i OPUS publiceras även på internet. Den som sänder in material till redaktionen förväntas samtycka till detta – om inte annat avtalats.

QEIMC Sandström de Wit Sebastian Skarp Violinatelje Steinway Gallery Stockholm Sinfonietta Svenska Kulturresor Tetra Pak Universal Music Uppsala Konsert & Kongress Vadstena Folkhögskola Yamaha

OPUS 50 I MUSIKEN – Carl Nielsen: Symfoni nr 5 Nielsens femma är en udda fågel. Egentligen ett musikdrama mer än en traditionell symfoni, hållen i två tunga block. Denna ständigt moderna musik komponerades mellan 1920-22 och Nielsen ledde själv uruppförandet i Köpenhamn endast ett fåtal dagar efter fullbordandet. Två år senare spelades den i Stockholm under ledning av Georg Schnéevoigt och när den solistiska, och smått vansinniga, virveltrumman larmat och stått i en stund lämnade en stor del av publiken salen. Visst, Nielsen utmanar det invanda örat, men i Danmark var reaktionerna mestadels positiva inför symfonin. Musiken inleds med en rörelse som närmast känns pockande och uppfordrande – och Nielsen släpper inte greppet en enda sekund. Gastkramande och vackert. Nyskapande och hyperoriginellt. Thomas Roth

Your Next Tour OPUS 7

berglins betr aktelser

LÄSARBREV Vad retar dig, gör dig glad, upprörd, berikad? Lufta dina åsikter i OPUS. Skicka ett mejl till: redaktion@opuspress.se eller ett brev till OPUS, Stora Södergatan 8A, 222 23 Lund. Publiceras ditt brev får du en cd som tack!

8 OPUS

Hej Opus! Jag tänkte köpa Adam Fischers sprudlande inspelningar av Mozarts symfonier, men tänkte vänta tills de samlas i en box. Nu ser jag att de som finns i boxen är vanliga cd, medan de som kommit ut separat är sacd. Det sägs ju att sacd ska ha bättre ljud. Så vilka ska jag välja? Robert Andersson, Malmö Hej Robert! Det beror på vilken slags anläggning du har. Har du en sacd-spelare och högtalare både framför och bakom din lyssningsplats, surroundljud, så får du en något större rumsupplevelse med sacd eftersom en liten del av ljudet

reflekteras i de bakre högtalarna. Har du en vanlig stereoanläggning med två högtalare kan du med gott samvete köpa boxen med vanliga cd. Härliga tolkningar! Thomas Roth, recensionsredaktör

Vad ska man välja - cd eller sacd?

l äsar br ev

MÅNADENS brev!

LÄSARBREV Hej,

KONSERTER I SAMVERKAN MED ARRANGÖRER I REGIONEN

. .. n r e d n e l a k t r Ur k o n s e Grand Jazz

Jag har prenumererat på OPUS sedan starten. Måste bara säga att omslaget med Anna Netrebko var det snyggaste hittills. En eloge till fotografen och er formgivare! Hälsningar Peter Lindberg, Norrköping

Stacey Kent, Buster Williams, Palle & Monica, Etienne Mbappé & Cæcilie Norby/ Lars Danielsson Lund 2 nov

Hej Peter, Tack för de värmande orden. Hög svansföring när det gäller form och bilder har alltid varit en målsättning när vi gjort OPUS. Och visst var förra numrets omslag ett av de skarpaste i tidningens historia. Men vi vilar inte på lagrarna för det. Nu går vi vidare och förnyar formen – omslaget till det här numret signalerar kursriktningen. Säkert upprör det en del, men vi ser det som ett led i ett helt nödvändigt och ständigt pågående utvecklingsarbete. OPUS kommer aldrig stå stilla, var så säker! Redaktionen

Malmö 9 nov - ingår i World Mix

Sofia Jannok

Bach i Småland

Samtliga Bachs orgelverk i Växjö domkyrka Växjö 10 nov | 24 nov | 7 dec

World Mix Växjö

Festival med Simone Moreno, Mamani Keita, Lisboa Project, Olov Johansson & Catriona McKay m fl. Växjö 15 nov

A tribute to Milt Jackson featuring Jesper Thilo Höör 15 nov

Mogens Dahls Kammarkör

OPUS.49

Älmhult 16 nov

SK A N DI N AV IE NS S TÖR S TA T IDSK R IF T OM K L A SSISK MUSIK & OPER A

4 9

Trio Copenhagen Växjö 17 nov

Musik & Akrobatik!

VERDI

200 ÅR

15 SIDOR SPECIAL

Musica Vitae och Manda Rydman Ljungby 21 nov Älmhult 22 nov Strömsnäsbruk 23 nov Åseda 24 nov Hovmantorp 25 nov Kristianstad 26 nov

10 Å R I H ET LU F T E N

ANNA NETREBKO AMATÖRENS KAMP MOT CHOPIN

INTERPRESS 0157-49

RICKARD SÖDERBERG: VAR ÄR NI, ARTISTER? Opus 49

New Zealand String Quartet Landskrona 24 nov Ängelholm 27 nov Helsingborg 28 nov Karlshamn 30 nov

VERK I FOKUS BILLY BUDD

sep-Ok t 2013

99 Dkk pris 90 kr 99 nOk 9,90 eur0

in terpress 0157-4 9 7 388015 7 09006 re turveck a 46

Snyggaste omslaget hittills?

7388015709006

Ruslan Strogyi – piano

RETURVECKA v 46

Malmö 1 dec OPUS 9

www.musikisyd.se

Mamani Keita

O P U S

noter at

Dramatiska beröringspunkter till Alfvén står att finna i Bille Augusts film Balladen om Marie Krøyer från förra året. Huvudrollen spelades då av Birgitte Hjort Sørensen. I rollen som Hugo Alfvén kunde man se Monica Z-aktuella Sverrir Gudnasen.

10 OPUS

Centrum för operan är Hugo Alfvéns förhållande till Marie Krøyer som han träffar på Skagen och ”stjäl” från hennes man, den sjuklige Skagenmålaren Søren Krøyer. Här skildras den första kärlekens stormande lycka, Maries vantrivsel i Sverige, Hugos svaghet för ära och glans, hans snedsteg och äktenskapets sammanbrott. Huvudrollerna kommer att sjungas av Glenn Kellberg (Hugo), Paulina Pfeiffer (Marie Krøyer), Magnus Loftsson (Søren Krøyer) och dirigent är Andreas Lönnqvist. Premiär blir det på Ystads Teater den 13 juli, den första av totalt 9 föreställningar. På OPUS applåderar vi initiativet och hoppas att representanter för våra stora operahus låter sig inspireras av det kreativa greppet. Är man klok gör man redan nu plats i kommande säsongsprogram för en återuppsättning av Alfvén. För är det något nya svenska operasatsningar behöver är det ett ”second performance”. Olof Esbjörnsson

Foto metropolitan oper a

Att döma av förhandsinformationen om den nya operan Alfvén vågar vi påstå att åtminstone potentialen finns. För Ystadoperans stora satsning för sommaren 2014 bär på såväl dramatiskt sprängstoff (Hugo Alfvéns förhållande till kvinnor) och slagkraftig musik (ett hopkok av tonsättarens mest älskade musik, däribland 4:e symfonin, sånger som Skogen sover, Gryning vid havet, Saa tag mit hjerte, m.fl.). Att scenografin byggs kring Skagenmålarnas tavlor lär inte försämra förutsättningarna för att verket ska gå hem hos publiken. – Hugo Alfvén skrev aldrig någon opera, vilket är märkligt med tanke på all den dramatiska, melodiska och textbaserade musik han skapade i olika sammanhang. Med denna opera vill vi lyfta fram en av vårt lands främsta tonsättare, ge hans musik nytt liv i ett musikdramatiskt sammanhang. Ett kulturarv i ny gestalt, säger Ystadoperans konstnärlige ledare Richard Bark, som står för libretto och regi i Alfvén.

Foto Rolf Konow

En ny svensk nationalopera?

Foto Jan-Ol av Wedin

Fillan goes digital Kungliga Filharmonikerna har följt Göteborgssymfonikernas exempel och lanserat en egen tjänst för digitala konserter – Konserthuset Play. På sajten med adressen konserthusetplay.se erbjuder man framför allt konserter med orkestern, men även jazzkonserter och kammarmusik samt en avdelning med pedagogiskt material tänkt att användas av skolorna. Sveriges senaste digitala orkester.

Det går åt rätt håll … men än är det långt kvar Så kan man sammanfatta den nya statistik över konserthusens repertoar som KVAST (Kvinnlig Anhopning Av Svenska Tonsättare) presenterade nyligen. Säsongen 2013-14 spelar Sveriges 19 största orkestrar drygt 1000 verk. Av dem är 7,9 % komponerade av kvinnliga tonsättare – en markant ökning från de 3,5 % som var fallet säsongen dessförinnan. I och med ökningen går världens samlade kvinnliga kompositörer (från alla tider) om Beethoven, som står för 7 % av alla spelade verk. – I dag firar vi och gläder oss med orkestrarna och konsertpubliken eftersom vi ser flera unika framgångar i årets statistik, säger Stina Lyles, ordförande för Kvast. Men i morgon kavlar vi upp ärmarna och jobbar vidare för att nå de 20 %, som vore en rimlig målsättning. Med dagens takt dröjer det till 2025 och så länge kan vi inte vänta. Det är sjätte gången som KVAST presenterar orkesterstatistiken och klart står att utvecklingen är positiv. Allt fler orkestrar har kommit till insikt om vikten av att spela musik även av kvinnliga tonsättare. – Sedan starten 2008, då siffran var deprimerande låga 1,2 procent, har det hänt fantastiskt mycket. Framför allt tack vare att enskilda orkestrar höjt sin ambitionsnivå. I årets statistik imponerar Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (30 % kvinnliga tonsättare), Wermland Operas orkester (25 %) och Norrbottens kammarorkester (med NEO, 22,2 %). Att de har så pass hög andel verk av kvinnor drar upp

Musiken i de svenska konserthusen Spelåret 2013–2014 Framföranden av 19 orkestrar (med offentliga medel finansierade) enligt säsongsprogrammen:

• • • •

genomsnittet enormt, säger Stina Lyles. – Men frågan är om inte Berwaldhallen, som i fjol blev så kritiserade efter att ha presenterat ett säsongsprogram där 56 av 58 komponister var män, står för den största överraskningen, när de 2013-14 spelar 14,5 % verk av kvinnliga tonsättare från olika epoker. Det har de all anledning att vara stolta över. Fortfarande är det så att flera av de största och mest namnkunniga ensemblerna väljer att spela ytterst få, om ens några, verk av kvinnliga tonsättare, på ett helt år. Och en tredjedel av orkestrarna i mätningen spelar uteslutande repertoar för manliga tonsättare. – Det demonstrerar en brist på konstnärlig förnyelse som måste vara tråkig för orkestrarna själva, men framför allt för publiken, menar Stina Lyles. Alla undrar var publiken är, hur man ska nå yngre? En bra början vore kanske att följa med sin tid. Det brukar sägas att jämställdheten är bättre när det gäller ny musik. Om man tittar på den mer samtida musiken, verk komponerade efter 1960, utgör den ca 17 % av totalrepertoaren, vilket är en normal nivå. Men tre gånger fler verk av dessa är skrivna av män än av kvinnor. – Eftersom utvecklingen är så ojämn tar vi det arbetet ett steg till genom att erbjuda orkestrarna ett partnerskap, där de själva preciserar vilka mål och metoder som passar dem, och vi coachar dem dit. Vi kallar det Repertoarrycket, eftersom det är hög tid för en uppryckning. Olof Esbjörnsson

92,1 % av all framförd musik är komponerad av manliga tonsättare. 7,9 % är skriven av kvinnliga tonsättare Ludwig van Beethoven (1770–1827) svarar för 7 % av all framförd musik 6 av 19 orkestrar framför 0 % musik av kvinnliga tonsättare

• •

17 % av musiken är komponerad efter 1960 – 3,9 % av kvinnliga tonsättare och 13 % av manliga tonsättare Antalet uruppföranden – 34 verk. 59,5 % av manliga tonsättare, 40,5 % av kvinnliga tonsättare

OPUS 11

noter at

HOLLÄNDSK MÄSTARE BERNARD HAITINK det är bara fyra år sedan som Decca gav ut en box med 7 cd kallad The Art of Bernard Haitink. Men nästa år fyller maestron 85 och en utförligare låda om 20 cd har sammanställts till hans ära. Nog är det lite märkligt att inte mindre än nio verk, varav åtta i samma inspelningar, har följt med från den äldre boxen till denna nya. Ännu märkligare blir det när man ser att det är samma person som sammanställt dem. En handfull inspelningar har inte sett dagens ljus på cd tidigare och jag välkomnar speciellt hans Haydn, symfonier 96 och 99 (förevigade 1964), och Schuberts nia (1975). Fina framföranden med musikantiska förtecken. Haitinks första Beethovencykel från mitten av 70-talet, med London Philharmonic, minns jag som helt ointressant och här har man valt symfonierna 1 och 3 från just den cykeln. Mitt minne sviker mig inte och de är oerhört bleka – inte minst jämfört med Haitinks superladdade cykel på LSO Live som kom för några år sedan. Annars är detta en provkarta på det den holländske maestron gör bäst, Bruckner, Mahler, Strauss, Debussy och Ravel. Jag är tacksam att man valt Beethovens violinkonsert med dåvarande konsertmästaren Hermann Krebbers. Ett gudabenådat framförande som utklassar många större namns tolkningar. Krebbers är en musiker helt utan åthävor och pretentioner. Han musicerar för musikens skull och att dirigent och solist känner varandra väl är underbart tydligt. De gjorde Brahms violinkonsert också, men den är inte inkluderad. En annan och mer namnkunnig violinist som Haitink samarbetade med på 60-talet är Arthur Grumiaux. Mendelssohns konsert är välkänd i den här inspelningen, men det är första gången vi får deras Bruch och Tjajkovskij på cd. Att det är urfina framföranden behöver jag väl inte påpeka. Vad gäller Bruckner så har man valt tre symfonier, 3, 8 och 9. Trean är den berömda med Wiener Philharmoniker och nian är den från 1981 med Concertgebouw. Lysande tolkningar båda två – min favorit av nian faktiskt. Lustigt nog valde man åttan från 1969 och här hade Haitink tänkt om redan när den första gången mötte skivdiskarna. Det är en ungdomlig och frisk tolkning med snabba och spänstiga tempon. Redan året efter framförde Haitink åttan med större tyngd och bredare anslag. Av Mahler får vi symfonierna 6 och 9 och den store Mahler12 OPUS

forskaren Deryck Cooke gav inspelningen av nian de mest glödande lovord. Det är fortfarande en stark upplevelse att ta del av nian i Haitinks tolkning, men sexan känns lite lättviktig och inte minst Haitink själv har gjort mer djuplodande framföranden sedan dess. Med dess avses 1960-talet. En rad klassiska inspelningar, som Ein Heldenleben (Krebbers som solist) och Tod und Verklärung av Richard Strauss, en gnistrande Dvořák-sjua inspelad så tidigt som 1959, Brahms tredje symfoni med Concertgebouw och en makalöst inspirerad Daphnis et Chloé av Ravel med Boston Symphony. Hans Debussy är självklar i varje samling och jag välkomnar med varm hand Liszts pianokonserter och Totentanz tillbaka på cd. Sanslöst fina framföranden av Alfred Brendel, LPO och Haitink. Fantasi och fantasteri i oslagbar kombination. Jag måste nämna den tonsättare man väl inte förknippar med Haitink, Tjajkovskij. I boxen får vi de två första symfonierna i tolkningar som får det att vattnas i munnen (En box med alla symfonierna, inklusive Manfred, är precis släppt och jag kan knappt vänta). Sista cd:n är lite udda med musik av Takemitsu, November Steps, och Messiaen, Et exspecto resurrectionem mortuorum. Dessutom ett trevligt stycke av Hendrik Andriessen, Symhonische etude, och en tidig tolkning av Stravinskys korta svit ur Eldfågeln. Något som är mindre bra? Jag skulle gärna byta ut en medioker Bartók Konsert för orkester, en småtråkig Beethoven Trippelkonsert och en samling uvertyrer av Mozart. Det finns att ta av och Rimsky-Korsakovs Scheherazade bör ges ut på cd igen. En förnämlig tolkning med LPO. Brahms serenader borde finnas i boxen och Bizets symfoni likaså. Någon av Beethovens pianokonserter med Claudio Arrau vore välkommet. Haitinks tidiga inspelning av Mendelssohns En midsommarnattsdröm är fenomenal. Men det finns massor att imponeras av i lådan och dessutom är det ett odelat nöje att höra Concertgebouworkestern som den klingade under Haitinks ledning. London Philharmonic i all ära, The Philips Years men här är Amsterdams stoltBernard Haitink het kung. Decca 478 5671 (20 cd) Thomas Roth

musik & vin

av h a n s a r t b e r g

Nostalgiska viner är knepigare. Idag finns inte längre Systemets härtappade bordeauxer, och rioja är heller inte som förr. Men luck happens, två tillfälliga anno dazumal: 1998/99 Ch Grandis (3000, 175 kr), Bordeaux. 2000 Faustino I Gran Reserva (2678, 154 kr), Rioja.

Knockout!

New York Times

Unsuk

Chin

Årets tonsättarfestival 14-17 november 2013

För nyfikna öron! Sydkoreanska Unsuk Chin, en hyllad tonsättare med ett modernt tonspråk som prisats för sin instrumentation, orkesterklang och rytmiska fantasi. Upplev bl a utdrag ur operan Alice in Wonderland samt hennes orkesterverk Rocaná (Ljusets rum). För hela festivalprogrammet, se konserthuset.se

Konserthuset Mer än du tror

www.konserthuset.se 08-50 66 77 88

Foto: Felix Broede

NOSTALGI – av grek. nostos, hemkomst, och algos, smärta – är ett tårmilt ord som frammanar minnen. Jag är sex år och hör min farfar på stenkaka spela Chopins Scherzo nr 2 med Aleksandr Brajlovskij. Förundran. Som en mystisk grotta man ville gå längre in i. Tio år senare, stereosändning på radion, Stravinskys Våroffer. Samma förundran. Samma hemliga rum att utforska. Så följde skivköp. Debussys La Mer (Toscanini), Stravinskys Eldfågeln (Ansermet), Holsts The Planets (Sargent), Boulez Le marteau sans maître (Boulez) ... Vår musikaliska oskuld mister vi gradvis. Men inte helt. Även som veteran kan jag förundras. Kanske frön till kommande nostalgier, nya gråtminnen? Svar i OPUS 100.

NOTER AT

3 X Verdi-Shakespeare i Kbh

Det Kongelige Opera i Köpenhamn tar ett ståtligt grepp om Verdi/ Shakespeare genom att under hösten sätta upp alla de tre fullbordade operorna på sin prestigescen. Det blir olika regissörer men bara en scenografi, som skall kunna modifieras allteftersom. Att visa Desdemonas sängkammare, värdshuset Strumpebandet och en blodbesudlad skotsk medeltidsborg i samma visuella andetag, det blir en utmaning. Carlhåkan Larsén

Raymond Very och Ann Petersen i Det Kongeliges kritikerrosade uppsättning av Otello.

Expertis, värderingar och handel.

14 OPUS

Violoncell av Paolo Antonio Testore, Milano 1760. Såld av Sebastian Skarp Violinateljé, Regeringsgatan 72, 111 39 STHLM. Tel: 08-22 24 20. www.sebastianskarp.se

Foto miklos sz abo

Giuseppe Verdi var kräsen när det gällde kvaliteten på de libretton han ville göra opera av. Inte undra på att han älskade Shakespeare. Macbeth, Otello och Falstaff talar sitt tydliga språk. Verdi kastade också blickarna på Kung Lear men kom aldrig till skott. Han intresserade sig dessutom för Romeo och Julia, Stormen och Hamlet, men i de fallen blev planerna aldrig konkreta. Det hade ju varit fint med alternativ till Gounods Romeo et Juliette och Thomas Hamlet. När det gäller Stormen har man på senare tid fått något nytt att bita i, Thomas Adès version av The Tempest.

Opera – nu även i Småland Operakonsten sprider sig i landet. Nytt för hösten är grundandet av Smålandsoperan, som har långtidsplaner för sin etablering och tillväxt. Meningen är, kort sagt, att Smålandsoperan ska få fasta tillhåll i alla de tre länen i landskapet och, förstås, göra operans klingande värld levande i ett nytt geografiskt sammanhang. Rent konkret startar Smålandsoperan med Mozarts Trollflöjten nästa sommar. Platsen blir Huseby bruk, två mil utanför Växjö, på vägen till eller från Älmhult och inte långt från den gård som förknippas med Christina Nilssons namn, Snugge. På Huseby finns kvar en masugn som blir utgångspunkten för både scenen och en läktare för 250 personer. ”Orkestern” kommer att bestå av stråkkvartett och pianist. Det har aldrig rått någon brist på renommerade småländska sångare. En sådan ur en yngre generation, barytonen Björn Elmgren, står bakom initiativet till Smålandsoperan. Att ge arbetstillfällen åt professionella sångare i närområdet tillhör Carlhåkan Larsén konceptet med den nya grupperingen.

Jan Björklund: Läs här! “My bassoon teacher, Herbert Tauscher, who taught me that the only way to do something right is to practice and listen and practice and listen, hours, and hours, and hours.” Thomas Sudhof, Nobelpristagare i medicin, på frågan om vem har varit hans viktigaste lärare genom åren. I the Lancet-intervjun från 2010 berättar han även att Mozart är den historiska person han helst skulle vilja äta middag med “so that I could try and find out if his creativity was conscious or inherent.” Dags att omvärdera de estetiska ämnena nu?

Chefdirigent Jaime Martín rekommenderar

Gävle Konserthus Fredag 29 November

Sir Neville Marriner Dirigent Sir Neville Marriner Elgar Enigmavariationer Beethoven Symfoni nr 7 Gävle Konserthus Fredag 15 November

Gävle Konserthus Fredag 21 Februari

Dirigent Jaime Martín Francois Leleux, oboe Respighi Gli Uccelli Hummel Tema och variationer Schneltzer The Enchanter – oboekonsert Stravinskij Eldfågeln 1945

Dirigent Jaime Martín Katarina Karnéus, sopran Gävle Symfoniorkester Västerås Sinfonietta Mahler Sånger ur ”Des Knaben Wunderhorn” Mahler Symfoni nr 5

Eldfågeln

Gävle Konserthus Fredag 4 April

Martín spelar Bach

Dirigent och solist Jaime Martín, flöjt Bach Svit i h-moll Bruckner Symfoni nr 4

Mahlers femte symfoni

www . gavlesymfoniorkester . se

OPUS 15

noter at

Hallå där!

Det här var ert andra framträdande på festivalen. Vad ger den er musikaliskt? – Att få träffa musikanter från musiknationer som vi normalt inte kommer i kontakt med är inspirerande och påverkar en helt klart. Det är verkligen en förmån att få samarbeta med musiker från olika delar av världen på ett sådant här sätt. Hur skiljer sig festivalen från era ”vanliga” spelningar? – Den geografiska spridningen på de deltagande ensemblerna gör att nivån är ganska ojämn. Det kan också vara svårt att samordna alla olika spelstilar, men det är en spännande utmaning. Stämningen var på topp och vi upplevde en enda stor förbrödring. Och mottagandet från den algeriska publiken var varmt och entusiastiskt. Vad tyckte algerierna om Stenhammars musik? – Vi var oroliga för att det nordiska vemod som genomsyrar Stenhammar och annan svensk musik som vi presenterade skulle framstå som väl deppig för den algeriska publiken, men det funkade hur bra som helst. Algerierna bär också på ett vemod. Hur var stämningen bakom kulisserna? – Hjärtlig och nyfiken. Intresset för klassisk musik i Nordafrika är stort, men resurserna är ännu knappa. Och nu har vi fått inbjudningar till konserter och workshops i Ryssland och Marocko. Maria Ezzitouni

David Härenstam, gitarrist som i och med detta nummer gör sin premiär som OPUS-recensent.

Vad är det hetaste man kan lyssna på i gitarrväg just nu? – Mie Ogura & Atanas Ourkouzounov och deras False Classic. De har gjort skivan jag själv önskar jag hade gjort, fast dessvärre före mig. Vad har du själv på g på skivfronten? – Jag har börjat spela in en ny solo-cd med klassisk gitarrepertoar – från Murcia till Dyens. Med trion med Nisse Sparf och Andreas Brantelid planerar vi en skiva med musik av Paganini. Och så har jag under året också spelat in med bland andra Torkel Rasmusson, Mats Öberg, Roland Keijser och Bengt Berger. Musik som släpps under hösten/vintern. Du är ju annars känd för ditt samarbete med Bad Liver och flera andra projekt utanför den klassiska musiken. Vad ger det att verka inom olika genrer? – Det är visserligen en väldigt liten del av det jag gör som inte är klassisk musik, men förutom att jag tycker att musiken är genuint bra och musikerna fantastiska så har jag en förkärlek för att kunna ge mina barn mat och betala hyra! – För mig är annars själva sökandet den roligaste delen av musicerandet. Jag har aldrig förstått grejen med att bara göra en sak. Blir man en bättre musiker om man uteslutande spelar musik från, säg, mexikanska gränsen 1670-1672? Tvärtom upplever jag att ju mer musik man omfamnar, desto bättre även för spetskompetensen. Olof Esbjörnsson

New York City Opera i graven – men av vilken anledning? Häromveckan gick den amerikanka motsvarigheten till Folkoperan, New York City Opera, i konkurs. Det sista desperata försöket att rädda det ekonomiskt vanskötta operahuset misslyckades, då ledningens kickstarter-kampanj ”bara” genererade 12,5 av de 45 miljoner dollar som hade behövts för verksamheten att rulla vidare. Nya uppgifter gör dock gällande att ett av huvudskälen till nedläggningen kan ha varit att en av operans trogna donatorer, David H. Koch, valt att hoppa av. Koch ska nämligen ha varit missnöjd med New York City Operas val att sätta upp Anna Nicole – Mark Anthony Turnages opera om den skandalomsusade bystdrottningen. I operan framställs en av Koch-familjens investorer, den framlidne miljardären J. Howard Marshall II, i en allt annat än smickrande dager. Kort innan Marshall dog vid 90 års ålder gifte han sig med Anna Nicole. Den efterföljande arvstvisten är en saga i sig. Hur det vekligen gått till lär vi aldrig få veta. Att pengarnas makt är stor i USA – även inom konstens område – är då ett som är säkert.

16 OPUS

J. Howard Marshall II, som han framställdes på scen.

Foto pelle piano, Barbro Vivien

Mats Olofsson, cellist i Stenhammarkvartetten, som tidigare i höstas medverkade i Algeriets femte internationella kulturfestival för symfonisk musik.

Foto Alex ander Kenney

Weinius som Parsifal på Kungliga operan.

Weinius dubbelt prisad En av Europas bästa tenorer heter Michael Weinius. Detta börjar allt fler bli varse om, exempelvis publiken på Staatsoper i München, där Weinius i våras gjorde succé med titelrollen i Parsifal. Under hösten har lovprisandet av den svenske tenoren fortsatt. Först ett samstämmigt jubel från både publik och kritiker för en magnifik insats på Kungliga Operan, återigen som Parsifal. Och så mottagandet av Lunds Studentsångares Solistpris, ett av Sveriges största årliga musikpris som sponsras av Tetra Laval. Michael Weinius mottog diplom och prissumman på 150 000 kronor under Studentsångarnas höstkonsert den 25 oktober.

Vänskä lämnar Minnesota Orchestra Den finländske dirigenten Osmo Vänskä har fått nog. Häromveckan meddelade han att han lämnar uppdraget som chefdirigent för krisande Minnesota Orchestra. Den 110-åriga orkestern har varit lockoutad i över ett år och förslag på olika lösningar har hela tiden strandat, senast i början av oktober då orkestermedlemmarna tackade nej till ett erbjudande om en månadslön på 55 000 kr, 10 veckors betald semester och en ”sign on”-bonus på 125.000 kr. ”Ett artistiskt ohållbart förslag”, enligt talespersonen Blois Olson som försäkrar att det ”inte bara handlar om pengar, utan om att behålla ett rykte och talanger i världsklass”. Hur ett års speluppehåll påverkar den saken återstår att se.

HOT SPRING!

VINTERFEST 6-9 FEBRUARI MORA, ORSA & ÄLVDALEN WWW.VINTERFEST.SE

TORLEIF THEDÉEN • DALASINFONIETTAN • LAWRENCE POWER DAN LAURIN • SIMON CRAWFORD-PHILLIPS • DANIEL RAISKIN POLINA LESCHENKO • MICHAEL WEINIUS • VILDE FRANG BORIS BROVTSYN • ANNA PARADISO • MAXIM RYSANOV MALIN BROMAN • JAKOB KORANYI • HIDEMI SUZUKI RIGMOR GUSTAFSSON

Läs programmet på www.vinterfest.se Biljetter från 6 november via hemsidan eller Siljan Turism 0248-79 72 00 OPUS 17

Det här klarar ni aldrig

Vi fick höra det ett antal gånger. Man kan inte driva ett magasin om klassisk musik i Sverige. Som bekant höll vi inte med. Det första numret av OPUS såg dagens ljus i november 2005 och sedan dess har ytterligare 49 välmatade utgåvor släppts, fulla av artiklar, texter och tankar om musik. Mängder av medarbetare, en handfull formgivare och redaktörer och fotografer har skapat massor av unikt material. Johannes Nebel tittar tillbaka på åren som gått.

TEXT JOHANNES NEBEL

OPUS 1 Ettan. Det var just den vi ville ta fasta på när det kom till omslaget. Vi valde en design med en röd siffra som tydligast tänkbara markör. Här skulle en era börja och när tidningen väl kom från tryckeriet var känslan obeskrivlig. Innehållet tog avstamp i frågan varför Sverige aldrig fått någon Grieg, Nielsen eller Sibelius. OPUS 1 tog nästan fem månader att färdigställa och vi hade ganska exakt fem veckor på oss för nästa nummer. Hur skulle det gå till? Vi hade ingen aning, ärligt talat. OPUS 2 Det fick förstås ödesdigra konsekvenser. Innehållmässigt blev visserligen vårt andra nummer minst lika bra som det första, om inte bättre – OPUS 2 innehöll bland annat en stor intervju med Cecilia Bartoli som gjordes på plats i Rom, ett stort tema på filmmusik och en intervju med Daniel Blendulf som vid den tiden ”bara” var cellist. Ett av de mest ambitiösa numren, men även det svåraste. Tidsnöden krävde att tre personer arbetade 45 timmar i sträck, utan sömn. Maratonarbetet satte sina spår, eller vad sägs om ”Petter Suindkvist och muxikerna laddar upp”, en bildtext till en artikel om Musica Vitae som gått till historien här på redaktionen som den värsta korrekturmissen.

18 OPUS

OPUS 6 Med avsevärd möda och mycket adrenalin producerades nu nummer på nummer. Sex nummer per år var löftet till prenumeranterna. Mitt möte med Leif Ove Andsnes i OPUS 6 är fortfarande ett av den här tidens största ögonblick. Omslagsrubriken Flygelfantomen var passande.

OPUS 16 Ännu ett pianomöte – en intervju och middag med Lang Lang. Vi ordnade så att världspianisten höll i en workshop på Lilla Akademien i Stockholm. Precis som de flesta av de stora musikpersonligheter vi mött var även Lang Lang en mycket jordnära och högst mänsklig musiker, med lika stort intresse för tv-spel och god mat som för musiken.

OPUS 20 Den första OPUS-listan presenteras. Gunilla Brodrej träffar listettan Peter Mattei i hans sommarstuga och har med sig en läsvärd och personlig intervju hem. 20

OPUS 22 Det är inte många som hamnat på OPUS omslag vid två tillfällen. Vid sidan om Glenn Gould och Ola Salo är det bara Malena Ernman. I samband med sin lätt banbrytande schlagervinst syntes hon på OPUS 22. Andra gången var på nr 38 när hon toppade OPUS-listan för år 2011. OPUS 24 OPUS fick uppmärksamhet i media när vi rankade Sveriges symfoniorkestrar och operahus i en mängd mätbara kategorier (utom konstnärliga). I topp hamnade två Stockholmsinstitutioner: Sveriges Radios Symfoniorkester och Folkoperan. OPUS 27 Vår tids mest omtalade, mest spelade och mest överexponerade kompositör fick ett helt temanummer i och med vår 27:e utgåva. Gustav Mahler hamnade på omslaget i och med sitt dubbla jubileum: 2010 firades hans 150:e födelsedag och året därpå hundraårsdagen av hans död. OPUS 30 OPUS goes rock. Ett av våra coolaste omslag om vi får säga det själva. Sveriges store musikfotograf Mats Bäcker åkte till Kutens Bensin på Fårö tillsammans med cellisten, basisten och kompositören Svante Henryson.

OPUS 19

OPUS 31 Hundratals barns första möte med den klassiska musiken förevigas i samband med att den första El Sistema-skolan kickas igång i Göteborg. Tre år senare är succén ett faktum: modellen återfinns nu på sju platser runtom i Sverige. I vår kommer uppföljaren i OPUS. OPUS 33 Ännu ett stort specialnummer kom när vi firade Jussi Björling. Tack vare ovärderlig hjälp av Jacob Forsell kunde vi publicera fantastiska bilder som gjorde de olika texterna rättvisa, inte minst Yrsa Stenius betraktelse över Jussi. OPUS 35 Eva Redvalls möte med Anne Sofie von Otter resulterar i den längsta intervjun i OPUS historia. Erik Augustin Palms reportage, Klassisk Underground i LA, är en annan höjdpunkt i detta nummer som kom ut sommaren 2011. OPUS 39 En av många utflykter till okända musikplatser. Efter nedslag i Uganda, Kina och Egypten fick läsarna ta del av livet i Bolivias djungel, där barn och unga spelar okänd och unik barockmusik. En annorlunda och mycket bra artikel såväl som en visuell höjdpunkt. OPUS 42 Ambitionen att följa med vår samtid har alltid funnits i OPUS. I nummer 42 gjorde vi en analys av läget med anledning av alla nedläggningar som följt i spåren av finanskrisen. Men vi gläntade även på de dörrar som

20 OPUS

behöver öppnas för att hitta en ny publik. Bland annat besökte vi Göteborgs Symfoniker som under 2012 blev Sveriges första orkester att göra sina konserter tillgängliga via webben. OPUS 45 Kvinnorna i den klassiska musiken är många och tongivande idag. Men konservativa strömningar lever i högsta grad kvar i vår bransch, vilket märks i både repertoar och val av dirigenter. På omslaget gav vi en enkel fingervisning om hur många som faktiskt finns. Ett viktigt nummer i OPUS historia, där Thomas Roth även gav läsaren mycket en personlig betraktelse och inblick i de franska systrarna Boulangers öden. MOT OPUS 100 Många trodde att OPUS inte skulle leva mer än ett par nummer. Att du håller OPUS 50 i din hand visar vad träget arbete har lett fram till. Med dessa nedslag i de senaste åtta årens utgivning vill vi tacka alla som medverkat till att varje nytt nummer av OPUS har kunnat publiceras. 4000 sidor senare lever och utvecklas tidningen mer än någonsin. Slutligen får man inte glömma den viktigaste delen av alltsammans: ni som läser OPUS. Hade det inte funnits en solid bas av intresserade och musikälskande läsare hade OPUS aldrig överlevt. Ett enormt tack till dig som läsare, och till alla er som förstått att alla som värdesätter musiken och kulturen måste hjälpas åt att sprida den, på alla tänkbara sätt. Fortsätt med det!

INNOVATION & TRADITION sedan 1973

Storgatan 42 582 23 Linköping 013 -14 91 92 www.sandstrom-dewit.com Margareth Sandström och Peter de Wit blev pionjärer för en ny smyckeutveckling i Sverige på 1970-talet, både genom sina egna verk och genom att förmedla vad som hände internationellt. Bådas arbeten har en estetisk kraft som gör dem tidlösa. Trots att de arbetat tillsammans i snart fyrtio år har var och en av dem behållit sin särart. Peter de Wits intellektuellt skarpa och abstrakta formvärld är diametralt motsatt Margareth Sandströms ofta organiska formspråk. Om han har sökt sin inspiration i geometrin, har hon hämtat sin i naturen, i OPUS 21 frökapslar, blåstång. De är representerade på en rad museer runt om i världen och deras arbeten köps av samlare i USA och på kontinenten och visas på framstående smyckegallerier. Två starka konstnärer med mycket olikartade formspråk. Detta ger en spännvidd åt deras galleri och butik. Den konstnärliga kvaliteten genomsyrar allt.

INTERVJU OL A SALO

KULT

är det största jag har gjort den andra november klockan sju på kvällen stannar sverige för en stund. åtminstone riksradions p1 och p2. ”en berättelse om svek, kärlek och mörka hemligheter i en svensk småstad” står att läsa i tablån för de båda kanalerna. vad som började med en idé för tio år sedan får sin målgång i ett 140 minuters genomkomponerat musikdrama. vi har träffat

ola salo , upphovsman till kult , världens första radiorockopera. TEXT OLOF ESBJÖRNSSON, OCKSÅ VID SAMTALSBORDET: JOHANNES NEBEL

det är mäktigt att Ekot utgår. Men kanske ännu mäktigare att Radioteaterns gong-gong pitchats om för att passa tonarten som KULT börjar i, säger Ola Salo nöjt när vi träffar honom på OPUS redaktion några veckor innan premiärsändningen. En musikal i form av tv-serie. Det var ursprungstanken. Till en början var intresset också stort från SVT. Men det hela rann ut i sanden och allt föll inte heller ut riktigt som Ola Salo tänkt sig. – Jag kände att jag behövde ett format som jag behärskade. När Sveriges Radio sedan tog kontakt 2009 var det som att allt stämde. Jag var då mitt uppe i Jesus Christ Superstar på Malmöoperan och tanken slog mig att just den musikalen från början inte alls var någon scenföreställning eller film, utan en dubbel-lp. ’Så borde jag också kunna göra med KULT’, tänkte jag. När Marie Wennersten på Sveriges Radio lägligt frågade om jag ville skriva musikdramatik för dem så insåg jag att det var perfekt. KULT skulle i sin första gestalt bli ett radioverk! Med beställningen gick även en mångårig dröm om att få 22 OPUS

skriva ett genomkomponerat verk i uppfyllelse. Ola Salo började lyssna mycket på opera och Wagner, en bekant från förr, gjorde sitt intåg i den skånske smålänningens liv igen. – Jag har försökt ta lärdom av Wagner när jag skrivit, framförallt när det gäller användandet av ledmotiv och hur man bygger dramatik med musik. Men jag har också känt att där måste finnas urskiljbara låtar, i alla fall om jag ska kunna skriva det. Så KULT har ena foten i Wagner och andra i den typ av ”hit”-tänkande som jag ägnade mig åt under åren med The Ark. Ola Salo berättar att han vid tidpunkten för beställningen kände en stark längtan att skriva musik som hänförde romantikern inom honom. Sturm und Drang, romantiskt ödesdrama, kombinationen romantik och modern musik och en blandning av seriöst och popmusik var idéer och begrepp som flög runt i huvudet. Samtidigt började Ola Salos gymnasietid alltmer anta formen av en saga. Drygt tio år hade passerat sedan studentexamen i Växjö.

Foto mik ael andersson

Ola Salo Ålder: 36 Bor: På landet utanför Hörby i Skåne. Familj: Gift med Anneli Pekula. Tillsammans har de dottern Judith, 3. Klassiska förebilder: Wagner, Brahms, Rautavaara, Prokofjev, SvenDavid Sandström ”High Mass är ett av de bästa moderna stycken som skrivits.” Tidigare tonsatta ”klassiska verk”: Symfoniska körverket Lema Sabachtani – A mass for my generation (1995), Linnaeus Rex (2007), symfonisk dikt för orkester, kör och pianosolist, komponerat till 300-årsjubileet av Carl von Linné. OPUS 23

INTERVJU OL A SALO

»I KULT har jag avlägsnat mig själv från det jag skapar. Jag är till exempel inte med och sjunger. Samtidigt har jag lagt ner mer jobb på KULT än något annat jag gjort tidigare.«

– Under min egen Sturm und Drang-period, på gymnasiet, utvecklade jag en stil där jag skrev popmusik med inspiration från senromantiken. Länge tyckte jag att det var det bästa jag hade gjort. Med KULT öppnade sig en möjlighet att ta fasta på tråden jag släppte – bland annat ett mindre tonalt tonspråk med udda ackordföljder – och ge det en passande inramning. – KULT ska definitivt också ses som en hyllning till dagens alla pretentiösa tonåringar. Det är rätt att vara högstämd och romantisk! Åren närmast efter gymnasiet blev dock ett smärtsamt uppvaknande. – Ingen fattade riktigt vad jag höll på med. Så jag bytte spår och började skriva i en melodiskt enklare stil. Jag började intressera mig mer för vad man kunde säga med musik snarare än hur själva melodierna lät. ”Postmodernism och plast”, sammanfattar Ola Salo kursändringen, tydligast exemplifierat av det plastigt air-brushade omslaget till the Arks genombrottsplatta We are the Ark från millennieskiftet. En 10-årig framgångssaga följde för Ola Salo och bandet, med otaliga spelningar, fem fullängdsplattor, turnéer, priser och utmärkelser (däribland segern i Melodifestivalen 2007). Ett hundratal framträdanden med Jesus Christ Superstar, varvat med programledarskap i tv-talangjakten the Voice förstärkte bilden av Ola Salo som en av de mest etablerade artisterna i Sverige. Men framgångarna och mediafokuset har också gjort att Ola Salo själv blivit allt mindre intresserad av artisten Ola Salo. – I KULT har jag avlägsnat mig själv från det jag skapar. Jag är till exempel inte med och sjunger. Samtidigt har jag lagt ner mer jobb på KULT än något annat jag gjort tidigare. Ola Salo menar att melodierna i KULT också är bland de bästa han har skrivit och att de i radiorockoperan får sin rätta inramning. – Men jag är fullt på det klara med att det kan bli en lustmordssågningsfest när KULT tas emot i medierna. Ur ett pop-perspektiv är verket enormt anspråksfullt, ur ett konstmusik-perspektiv är det 24 OPUS

KULT Radiorockoperan KULT, med undertiteln ”en berättelse om svek, kärlek och mörka hemligheter i en svensk småstad” komponerad av Ola Salo direkt för Sveriges Radio. Verket är en helaftonsföreställning på två timmar där nästan alla repliker är sjungna. Librettot bygger på en nyskriven berättelse och rockoperan innehåller nyskriven originalmusik. För framförandet står ett handplockat rockband, Radiokören, Sveriges Radios symfoniorkester, och sångare från både pop- och operavärlden. De tre huvudrollerna sjungs av Noonie Bao, Ole Bang, och Paula Santa Eufemia. Karaktärsrol-

lerna görs av Sven-Bertil Taube, Marcus Jupither, Anne-Lie Rydé, Markus Krunegård, Solgerd Isalv och Niklas Hjulström. Urpremiären sker Alla helgons dag, lördagen den 2 november kl. 19.00 i P1 och P2. KULT går även att lyssna på i Berwaldhallen och i Folkets Hus och Parkers digitala biografer som sänder en exklusiv surroundversion av radiosändningen. KULT bygger på en originalberättelse av Ola Salo och Viktor Björnberg. Jonas Nydesjö har arrangerat och dirigerat symfoniorkesterdelarna. För regi står Radioteaterns Marie Wennersten.

inte direkt nyskapande. Men att skriva musik som undviker alla konventioner har aldrig intresserat mig, det som intresserat mig har istället varit mötet mellan konventionen och det oväntade. Vad har varit speciellt med att skriva för radioformatet? – Det har naturligt inneburit många begränsningar. Begränsningar som också har varit stimulerande. Man har till exempel ingen scenografi att falla tillbaka på, utan allt måste förklaras genom sången. Den största utmaningen låg helt klart i att skriva handlingsbärande låtar.

Foto mik ael Andersson

Finns det några planer på en scenisk uppföljare?

»I mötet mellan lusten att skapa och viljan att kommunicera – där skapas något väldigt bra. Där uppstår konst och artisteri.«

– Inga konkreta planer. Men min förhoppning är att det inte tar slut med radioversionen. Jag har hela tiden tänkt att KULT ska kunna sättas upp på scen. Ola Salo stegar bort till stereon och drar upp volymen. Vi får lyssna till en råmix av förspelet till KULT. Parsifal möter Bo Nilsson är Ola Salos egen kommentar. Vi är beredda att hålla med. Men hur lyckas en popartist, som beskriver sig själv som ”usel på noter och piano”, producera ett genomkomponerat, noterat verk för full symfoniorkester, kör, kompband och solister? Svaret stavas Jonas Nydesjö, dirigent och arrangör och ständig vapendragare i de av Ola Salos projekt som rör klassisk musik. – Jonas har varit ovärderlig i det här projektet. Det känns som att vårt samarbete hela tiden har pekat fram emot det här, och den här gången har han verkligen överträffat sig själv. Han är exOPUS 25

INTERVJU OL A SALO

Foto jonna spiik

Jonas Nydesjö och Ola Salo under inspelningarna.

»Jag har verkligen fått känna på hur det är att fly från 3-minuters-fängelset, som popvärlden innebär, och har kunnat sträcka ut mig ordentligt. Vilket inte alls var så lätt som jag först trodde – att skriva svårt är inte så jävla enkelt!« tremt kunnig, men samtidigt prestigelös. Jonas kan ta kritik – men också ge! Han totalsågade till exempel en uvertyr jag skrev – ”det låter som en dussin-uvertyr”– och hade helt rätt! Mer konkret står Ola Salo för melodier, ackord, basgångar och viktiga sidostämmor. Musik som sjungits in på diktafon och som sedan Jonas Nydesjö dragit sina slutsatser ifrån. På textsidan har Ola samarbetat med dramaturgen Viktor Björnberg. – Jag har alltid älskat mötet med andra i skapandet av musik. Total konstnärlig frihet är ensamt och ganska trist. I mötet med andra uppstår nya möjligheter men också begränsningar som i sig kan vara positiva – att skapa ett verk handlar ju lika mycket om att bestämma sig för vad man inte ska göra. I mångt och mycket lever jag för dessa synergieffekter. Det är då verklig magi uppstår. Valet av medarbetare är ett av de absolut viktigaste kreativa besluten i skapandet av ett verk. Vilka är annars dina främsta drivkrafter? – Kärleken till musiken, svarar Ola Salo snabbt. Det är en sådan tillfredsställelse att tänka på musik. Bara att se ett instrument 26 OPUS

kan ge mig en enorm lycka. Att sedan att få skapa 140 minuter rockopera är närmast att likna vid barnslig förtjusning. Ola Salo berättar att han hade många stunder av långtråkighet som barn. Uppväxten i en prästfamilj gav många tillfällen av stillhet och tid. Tillfällen att fantisera och roa sig själv. – Jag tror att mycket av min kreativitet och lust till att skapa föddes där. En egentligen egoistisk drivkraft, men som jag tycker är ganska sund. När du drivs av att roa dig själv och inte blandar in förväntningar och krav skapas ett äkta konstnärligt uttryck. Det har också varit utgångspunkten när jag skrivit KULT. Om ingen får höra KULT så skulle det inte heller göra så mycket. Men jag tror inte SR skulle bli så glada, säger Ola Salo med ett skratt. – Samtidigt har jag blivit enormt intresserad av kommunikation och det är för mig viktigt att musiken jag skriver är tillgänglig utan förkunskaper. När vi känner igen en musikalisk symbol, det är då vi blir vi gripna. Men det är de oväntade ackorden och melodisprången som visar på det magiska i tillvaron. – Viktigast är dock att utgå från det du själv vill, då kommunicerar du bättre. I mötet mellan lusten att skapa och viljan att kommunicera – där skapas något väldigt bra. Där uppstår konst och artisteri. Har du planer på fler klassiska verk? – Just nu känns KULT som mitt magnum opus. Om jag får en stroke imorgon skulle jag ändå känna mig nöjd med vad jag uträttat. Någon tonsättare av ”seriös musik” (ett ordval Ola Salo återkommer till i beskrivningen om klassisk musik), ser han sig inte som. – Jag har verkligen fått känna på hur det är att fly från 3-minutersfängelset, som popvärlden innebär, och har kunnat sträcka ut mig ordentligt. Vilket inte alls var så lätt som jag först trodde – att skriva svårt är inte så jävla enkelt! – Visst inspireras jag av konstmusiken, men inom ramen av pop, det hantverk som jag behärskar. Jag skulle helt enkelt inte vara trovärdig i den seriösa världen. Men om vi nu tänker att du visst hör hemma i den ”seriösa” musiken – vilket skulle då bli ditt nästa projekt? – Då skulle jag vilja utforska vad man kan göra med enskilda instrument och små ensembler. Jag har ju alltid tagit min utgångspunkt i det stora formatet. KULT är inget undantag – symfoniorkester, kör, rockband, solister, och så vidare. Det har varit ambitiösa och tidskrävande projekt. Men det ligger också något fegt i det. Med en stor ensemble kommer det alltid låta fett och imponerande – även om inte musiken är så sinnrik. Jag växte upp med mycket stråkkvartettsmusik omkring mig och skulle vilja utmana mig själv i det minimalistiska formatet. Kanske det blir den största utmaningen av dem alla?

voice14 QUEEN ELISABETH COMPETITION

BRUSSELS—BELGIUM

14 May > 10 June 2014

D E A D L I N E F O R A P P L I C AT I O N S : 1 5 J A N U A R Y 2 0 1 4 A G E L I M I T 3 0 Y E A R S [candidates must have been born after 15 January 1984]

14 > 16/05

First round

FLAGEY

18 > 20/05

Semi-final FLAGEY

28 > 31/05

Final B R U S S E L S C E N T R E F O R F I N E A R T S [ PA L A I S D E S B E A U X - A R T S ]

La Monnaie / De Munt Symphony Orchestra, dir. Roland BÖER

10/06

Closing Concert B R U S S E L S C E N T R E F O R F I N E A R T S [ PA L A I S D E S B E A U X - A R T S ]

Orchestre de l’Opéra Royal de Wallonie, dir. Paolo ARRIVABENI

WWW.QEIMC.BE Q U E E N E L I S A B E T H I N T E R N AT I O N A L M U S I C C O M P E T I T I O N O F B E L G I U M I N F O : R U E AU X L A I N E S 2 0 , B - 1 0 0 0 B R U S S E L S [ B E L G I U M ] T E L : + 3 2 2 2 1 3 4 0 5 0 – FA X : + 3 2 2 5 1 4 3 2 9 7 – I N F O @ Q E I M C . B E

br itten for ever

Till sist fick England en tonsättare som kunde mäta sig med kontinentens giganter. Egensinnig som få går Benjamin Britten sin egen väg genom 1900-talets musikliv. Därför älskades han redan under sin livstid. Därför älskas han idag. Därför kommer han vara älskad om 100 år. Benjamin brit ten 10 0 år

BRITTEN

FORE text sofia nyblom

28 OPUS

EVER

OPUS 29

br itten for ever

”Jag vill att min musik ska vara användbar för andra människor, att den ska göra dem lyckliga och ge en ytterligare dimension till deras liv.” Benjamin Brittens motto återspeglar visserligen den tid han växte upp och verkade i. Men det är också ett djupt känt credo. Mellan två världskrig, och i slitningarna mellan modernism och viktorianska ideal i Storbritannien, formades en av 1900-talets mest originella tonsättarröster. Britten ville kombinera skönhet och ändamålsenlighet i sin musik. Att göra den tillgänglig var livsviktigt för honom. Visst ligger det något storslaget i Benjamin Brittens livsverk! Att befästa sin ställning som tonsättare med en musikfestival, och att inrätta ett konserthus i en fiskeby vars största samlingslokaler är kyrkan, biografen och rådhuset. Man kan se hans ambition inom ramen för drömmen att lyfta brittiskt musikliv till en internationell nivå. Patoset i War Requiem och medkänslan med de mest utsatta i operor som Peter Grimes och Billy Budd balanseras av ivern att bjuda in till musicerande med amatörprojekt som Let’s Make an opera eller barnsångcykeln Friday Afternoons. Typiskt nog älskade Britten att bjuda in sina vänner till umgänge i blockflöjtsklubben – med kravet att var och en måste spela ett instrument man INTE behärskade. Samtidigt var kraven på proffsen nådelösa. Brittens ambition hade sina rötter i politiska ideal med socialdemokratisk färg. En jämlikhetstanke som går igen hos Hanns Eisler och Paul Hindemith, eller sovjetiska röster som Sergej Prokofjev och Dmitrij Sjostakovitj. Men Brittens ideal var rotade i hans egen övertygelse, inte i ett politiskt system med inbyggda straffmekanismer. Även om Britten som vuxen sökte sig tillbaka till tryggheten i barndomens Suffolk, behöll han utblicken mot dyningarna vid horisonten. Existentiella frågor upptog honom livet ut. Samtidigt hade han kvar Peter Pans blick för leken som konstnärskapets urkälla. ett anspråksfullt konstnärskap Ett besök i Aldeburgh och Snape Maltings fördjupar förståelsen för Benjamin Britten som person och konstnär. Den naturliga utgångspunkten är Red House, den forna bondgården från 1700-talet som blev Brittens och livskamraten, sångaren Peter 30 OPUS

Pears, bostad från och med 1957. Det var hit tonsättaren förlade sin studio och det var här han tillbringade de sista och mest produktiva decennierna i sitt liv. Huset tillhör i dag Britten-Pears Foundation, stiftelsen som förvaltar det musikaliska arvet och gör det tillgängligt för eftervärlden. Studion i Red House byggdes i en gammal hölada ovanpå garaget (där Britten förvarade sin Rolls Royce) med utsikt över trädgården. Här komponerade han flera av sina största verk, som War Requiem, En midsommarnattsdröm och Cellosymfonin. Efter ett decennium i Crag house intill sjöstranden i Aldeburgh var Britten trött på stojet nere i byn. Växande berömmelse innebar att nyfikna turister kunde stå utanför fönstret och kika in. Och havsvyerna var alltför lockande. Som om de hindrade honom från att fokusera på de inre vyerna. För även om han var uppvuxen vid havet, i närliggande Lowestoft, så blev han aldrig riktigt vän med det. Träskmarkerna, hagarna omgivna av lövskog och promenadstråken inåt landet svarade mer mot hans poetiskt mättade inre landskap. Varje eftermiddag innebar långa promenader där ny musik föddes på stigarna i trakten. Morgnarna innebar disciplinerat arbete vid skrivbordet och flygeln. Pears stod för inredningen i Red House, vilket han fyllde med konst. Tennisbanan garanterade avkoppling – om bara Britten fick vinna, vill säga. Varje sommardag innebar obligatoriska havsdopp eller, när swimmingpoolen småningom byggdes vid Red House, några längder i poolen. De två förlöste och stöttade varandra konstnärligt: Pears sociala begåvning kompletterade Brittens skygghet. Samtidigt bidrog Brittens känsla för Pears gestaltningsförmåga till att förlösa honom som sångare. Nya roller och sånger studerades in med Pears – musik skriven som en kärleksförklaring till partnern. Ett stadgat, gift par: så skildras Britten och Pears bara några år efter att de flyttat ihop som vänner, och fördjupat sin relation till kärlek. Ett dynamiskt konstnärsäktenskap som resulterar i dynamisk konstnärlig verksamhet i och kring Aldeburgh.

”Typiskt nog älskade Britten att bjuda in sina vänner till umgänge i blockflöjtsklubben – med kravet att var och en måste spela ett instrument man INTE behärskade.”

Men också två distinkta individer, vilket blir tydligt när man ser de två separata gravstenarna på kyrkogården. Enkla, mörka hällar, utan yttre indikationer på hur nära stod de varandra. Alla kände till deras relation. Ändå var det bäst att inte göra väsen av den – i livet och efter döden. spjuver med mörka sidor

MER LÄSNING

Britten och Yehudi Menuhin repeterar inför en Aldeburghrecital,1958

Lagom till 100-årsjubileet har två läsvärda Britten-biografier kommit ut: dirigenten och författaren Paul Kildeas kontroversiella Benjamin Britten – A Twentieth Century Composer och Suffolk-poeten och författaren Neil Powells Benjamin Britten - A Life in Music (Hutchinson, London). TIPS! På sajten www.britten100. org finns en databas som listar över 1500 evenemang och omfattande information om tonsättaren och hans verk.

Han är full av motsägelser, Benjamin Britten. En lyriker och naturromantiker med mörka stråk. En barnslig spjuver som balanserar på gränsen till det uthärdliga när han utforskar människans mörkaste sidor. Ett tonspråk som präglas av lyrisk skönhet och inslag av folkmusikalisk modalitet, omväxlande med rå, dramatisk nerv, ibland vässat med utflykter i seriell teknik. Musikaliskt sett lämnade han aldrig förankringen i ett tonalt komponerande. Mozart, Purcell och Sjostakovitj hörde till husgudarna. Det erotiskt laddade, trolska skimret i Shakespeare-komedin En midsommarnattsdröm å ena sidan. Krigstumultet och de förandligade stråken i War Requiem och tonsättningarna av John Donnes sonetter å den andra. De senare komponerade efter besöket i koncentrationslägret Bergen-Belsen efter krigsslutet. Motsägelserna finns också i hans sätt att betrakta barn. De sexuella övergreppen och svårförklarade dödsfallen i Turn of the Screw står i skarp kontrast till den glada actionmusiken till BBC-serien Svärdet i stenen. De olika sidorna i Brittens personlighet sammanfattas i landskapet kring Aldeburgh: den dramatiska utsattheten vid havsstranden och den drömska idyllen i Snape Maltings. brådmoget underbarn Britten var ett underbarn och den brådmogne tandläkarsonen från lilla Lowestoft skämdes bort av sin mamma. Att han slukade partitur och poesi som nattlektyr i tonåren var en indikation på vart det barkade hän. Tondikten Chaos and Cosmos, komponerad vid 13 års ålder, en annan. Tonsättaren formades under inflytande av Frank Bridge under studierna vid Royal College of Music. Hade inte hans mamma stått i vägen med hänvisning till ”moraliska invändningar” hade han sökt sig till Alban Berg i Wien. Den unge Britten drogs instinktivt till medier som vässade hans förmåga: teater, film, och radio. Ett tidigt engagemang i London’s Group Theatre betydde lika mycket som arbetet med musik till beredskapsfilmer och det nya mediet – radio. Kopplingen mellan ord och ton kom att bli lika stark som känslan för att överföra filmiskt tänkande till komponerandet. Brittens namn förknippas med några av 1900-talets största konstnärer och författare. En nyckelroll spelades av författaren W H Auden. Dels OPUS 31

br itten for ever

”Ändå är det operorna som har lämnat ett bestående intryck – det är här som tematiken i hans konstnärskap tar tydligast form.” genom att förlösa Britten som tonsättare i samarbeten kring som en grumlig och illa formulerad faderslängtan – klarnar bilsångcykeln Our Hunting Fathers, Kabaretsångerna och operet- den av Brittens relation till unga pojkar. ten Paul Bunyan. Auden hjälpte tonsättaren att släppa loss sin humor och känsla för tajming. Men Auden tog också på sig att i some nice noises maskopi med Christopher Isherwood uppmana den unge Britten att bejaka sin sexuella läggning på ett vuxet sätt (istället för Benjamin Britten var i grunden både blyg och blygsam. Han gilatt sublimera den i platoniska förälskelser i unga pojkar). lade definitivt inte att hamna på omslaget till Time Magazine ef Men under Brittens livstid var det inte lätt att skydda sig mot ter Metropolitan-premiären på Peter Grimes. För sina närmasskvallret kring honom och Peter Pears. Skvaller som ledde till att te lyckades han med att förbli sig själv trogen: en jordnära perBritten blev intervjuad av Scotland Yard 1953 när häxjakten på son. För brorsonen Allan var han ”Uncle Benjie”, en lekfull och homosexuella män gick som varmast. generös farbror som kunde smuggla in en 8-åring på puben; ett Britten släpptes utan påföljd. Det ansågs inte tillräckligt ”typiskt krigsbarn” som gärna gick upp mitt i natten för att sleva komprometterande att bjuda sina unga skyddslingar på te, ge i sig jello från kylskåpet (som om ransonen av sötsaker när som dem faderligt inspirerade råd och till och med bjuda in dem att helst kunde dras in). En farbror som kunde avfärda sitt komposova över. ”Han rörde mig inte” och ”det var ett privilegium att nerande med en svepande gest: ” I made some nice noises”, och umgås med honom” är två återkommande kommentarer från konversera om väder och familjeangelägenheter. En farbror som pojkarna, som ofta medverkade i Brittens operor. Ingen har vitt- älskade slapsticken hos Bröderna Marx och Charlie Chaplin. nat mot honom, ens efter hans död. Brittens platoniska kärlekar tycks snarare ha handlat om dödsaning och evig ungdom längtan efter att ha egna barn. Omöjligt för en homosexuell man på 1950-talet, men naturligt i dag. Sett i det sammanhanget – När Benjamin Britten i samband med sin 50-årsdag kallades för operatonsättare protesterade han. Även andra har invänt att kammarmusiken och orkesterverken har lika stor tyngd som musikdramatiken. Ändå är det operorna som har lämnat ett bestående intryck – det är här som tematiken i hans konstnärskap tar tydligast form. Brittens sista opera, Döden i Venedig, kretsar kring en äldre mans erotiska besatthet av ett kärleksföremål utom räckhåll mot en fond av dödsaningar. Temat dyker upp redan i ungdomsverk som det klassicistiska Young Apollo, men även i operan Billy Budd. Dödsaningarna och känslan av livets skörhet hör till bilden Var Brittens relation av Britten och hans musik. Den levnadsglade Pears fnös dock med unga pojkar ett uttryck för en längtan att åt sin partners skröplighet. Men rädslorna bottnade i verkligsjälv ha barn? het (den depressive Britten var sjuklig livet igenom). På ålderns höst hopades krämporna. Han fick tinnitus (ironiskt nog kretsade denna kring tonen B), lungsäcksinflammation och ett försvagat hjärta. Men Brittens dödslängtan och besatthet av ung, manlig skönhet kan också tolkas som ett uttryck för en önskan om att förbli evigt ung – likt Dorian Gray i Oscar Wildes berömda roman. Även om skuggor förmörkar porträttet av Benjamin Britten, så präglar livsglädjen hans stora drag. En livsglädje som får sin relief av djup insikt och medfödd melankoli.

32 OPUS

OPUS 33

br itten on the beach

Englands motsvarighet till Bayreuth. Så skulle man kunna sammanfatta Aldeburgh. Varje år lockar den lilla kuststaden i Suffolk såväl inbitna entusiaster och proffsmusiker som helt vanliga musikälskande turister till en hejdundrande festival i Benjamin Brittens anda. Årets upplaga utgjorde inget undantag. Sofia Nyblom var där.

Britten on the Beach text SOFIA NYBLOM

34 OPUS

et är ingen hemlighet att Storbritannien dragits med något av ett komplex kring sin musikaliska identitet. Tyskarna har Wagner och Beethoven, fransBenjamin brit ten 10 0 år männen Debussy och Ravel, österrikarna Mahler och Mozart. Räknar man bort populära storheter som Beatles och Rolling Stones, så hör det väna, brittiska musikaliska landskapet till lika väna och lättviktiga profiler som Henry Purcell och Ralph Vaughan Williams. Med hundraårsjubileet av Benjamin Brittens födelse är det som om man vill återställa balansen. Men det handlar inte om att befästa ett mausoleum kring Britten – frågade man honom själv, ville han bara vara ”en så bra tonsättare som det är möjligt – men framförallt, en tonsättare för de Nu Levande”. Under mottot ”Benjamin Britten Lives Here” sjösätter Aldeburgh Foundation under 2013 ett gästabud där både Britten och den samtida musiken finns representerad – med juni månads festival som höjdpunkt. Den lilla byn i kustlandskapet Suffolk, som Benjamin Britten och hans partner Peter Pears valde till platsen för sitt hem och för en festival som varje år växer i internationell renommé, är också intimt förknippad med Snape Maltings, det forna bryggeriet som Britten lät bygga om till konsertsal och campus på 1960-talet.

Foto robert workman

operaäventyr på stranden Som ett naturligt fokus står satsningen att presentera Peter Grimes, Brittens mest kända opera – som en utomhusföreställning, med Nordsjöns vågor och fullmånen som scenografi och levande ljudinstallation. Det var läsningen av George Crabbes poem om Peter Grimes som väckte Benjamin Brittens hemlängtan under exilen i USA mitt under andra världskriget, och fick honom inte bara att återvända – utan också att skriva sin första, och största helaftonsopera. Crabbes poem utspelar sig i den lilla fiskebyn vid Nordsjön som på senare år utvecklats till en fashionabel badort och reträttplats för välbärgade pensionärer. Än i dag säljer man färsk och rökt fisk längs strandpromenaden. Att driva en festival för samtida musik var inte helt friktionsfritt vare sig på Brittens tid eller i dag. Men brorsonen Allan Britten, 75 år gammal, kan bättre än de flesta intyga att projektet ”Grimes on the Beach” har engagerat lokalborna så starkt att få längre har några invändningar. ”De är stolta över att läsa om Aldeburgh i tidningen, och se hur turisterna strömmar till” noterar Britten förnöjt. Och för festivalens vd Jonathan Reekie innebär tre framgångsrika föreställningar att han kan äntligen kan sova lugnt.”I rollbesättningen var jag tvungen att arbeta med helt andra parametrar än normalt, säger Reekie – och välja sångare som kunde stå ut med att arbeta utomhus, med vetskapen om att snålblåst OPUS 35

br itten on the beach

och regn mycket väl kunde avbryta föreställningen.” Dit hör föreställningens Grimes, tenoren Alan Oke, som trots att vinden var så stark under premiärkvällen att hans kontaktlinser vibrerade benämner detta som en absolut höjdpunkt i karriären. En praktisk förutsättning för föreställningen var att hela orkestersatsen spelats in separat på förhand: således står dirigenten Steuart Bedford nedgrävd i en musikalisk skyttegrav på stranden, för att bistå sångarna i denna ”sing back” föreställning, medan trettiotalet högtalare strösslade över hela stranden ger en fullödig akustisk upplevelse. Den kväll då jag ser föreställningen sveper en sydlig bris in över den steniga stranden. Den romantiska värmen i operan förstärks av vågbruset och diset som rullar in över stranden när mörkret sänker sig och ljuskäglorna från bybornas ficklampor riktas ut mot oss i publiken. I mellanspelet före den sista akten bryter fullmånen igenom som på beställning. Ett melankoliskt duggregn faller över scenografin av slitna båtskrov och skeva bryggor när Grimes hallucinerar inför sin sista färd ut till havs. publiken aktörer i dramat Peter Grimes skugga svävar faktiskt över hela festivalen, och bidrar till ännu en stark teatral upplevelse. Men den här gången är det jag själv som är huvudaktör i dramat – och jag är helt ensam, på min vandring i Britten och Grimes Aldeburgh, utrustad med hörlurar. Den suggestiva berättarrösten får mig att tro att jag befinner mig på en enkel stadsvandring, med svallvågorna från Brittens opera ringande i öronen. Men gradvis smittas jag av Grimes paranoia och överkänslighet tills gränsen mellan oss helt suddats ut. ”You’re on your own now, Peter”, säger rösten innan jag darrande öppnar dörren som leder ut mot träsklandet. Utanför det lilla fiskeskjulet står den ilskna pöbeln rustad med knölpåkar, och Grimes lärling – en pojke med mörka ögon, en begåvad ung barnskådespelare – har tryckt en säck med förnödenheter i min hand och visat mig dörröppningen. ”Peter Grimes! Peter Grimes!” De anklagande ropen från byns invånare, blandade med den övermäktiga körsatsen i mina hörlurar, ringer fortfarande i öronen när jag raglar uppför stigen som leder bort från fiskarens lilla skjul. Att återfinna mig själv – sedan jag drunknat i myten om fiskaren och dragits in i mötet med Ellen Orford i hennes lilla hus vid sidan om puben på High Street och ropat av skräck vid mötet med pöbeln – tar hela dagen. Det är en omskakande upplevelse, att genom ”immersive theatre” – en teaterform som innebär att man själv blir aktör i spelet – ta del av det drama som Benjamin Britten identifierade sig med så starkt. snape maltings Aldeburgh och Snape Maltings är varandras motsatser – ändå kompletterar dessa två byar i Suffolk varandra, och utgör tillsammans 36 OPUS

”Suffolk är de romantiska konstnärernas landskap, John Constables och Thomas Gainsboroughs – ett brittiskt Blekinge eller Österlen.”

hjärtat i den verksamhet som Benjamin Britten och Peter Pears grundlade. Suffolk är de romantiska konstnärernas landskap, John Constables och Thomas Gainsboroughs – ett brittiskt Blekinge eller Österlen, som än i dag producerar både öl, griskött och ull. Artären mellan Snape och Aldeburgh är den vackra floden Alde, på vilken man en gång transporterade ölen ut till resten av landet från bryggeriet Snape Maltings. I dag är de gamla tegelbyggnaderna förvandlade till ett campus där festivalpubliken samsas med musiker och tonsättare – ett slags Lincoln Center mitt ute på landet. I tvärkonstnärlig anda ger årets festival anledning att lyssna på Britten genom andra konstarter: installationen utanför konsertsalen, där Brittens sånger förvandlas till fågelsång som strömmar ur trädkronorna, är en sådan kommentar. Dansaftonen, där Royal Ballet och Royal Ballet Flanders uruppför tre baletter av olika koreografer som låter de erotiska underströmmarna och skuggspelet i Brittens musik få kropp i nerviga pas de deuxer och laddade triangeldraman är en annan. Med inspiration i Döden i Venedig – Brittens sista opera – ungdomsverket Young Apollo och Nocturnerna väver kvällen fram ett sammansatt porträtt av en man som ville och vågade mycket. Målsättningen med baletterna är densamma för Grimes-projektet: att låta publiken möta den känslomässiga dimensionen hos Britten, snarare än att fastna i klichén av den svåre, intellektuelle tonsättaren. musikalisk oas… Rubriken ”Britten lives here” antyder ambitionen att Snape Maltings inte ska förvandlas till ett mausoleum. År 2009 invigdes därför Hoffmann-salen, som rymmer 300 åskådare och fungerar som både laboratorium och repetitionssal. I festivaltider är det här som kammarmusiken presenteras: konstnärlige ledaren Pierre-Laurent Aimard och hustrun/eleven Tamara Stefanovich firar året 1913 i en krävande recital för dubbelpiano, där Boulez och Elliot Carter står sida vid sida med Debussys Jeux och Stravinskys Våroffer. Hoffman-salen är ett ypperligt rum för kammarmusik, med kortare efterklang än stora salen på Snape Maltings. Aimard medger själv att han inte älskar all Brittens musik. Men egentligen gällde detsamma Britten själv, som välkomnade alla uttryck till sin musikaliska oas. OPUS 37

br itten on the beach

Snape maltings concert hall invid floden Alde.

Foto robert workman

Foto Philip Vile

Scen från sommarens Grimes on the Beach.

”Hade Britten själv varit med skulle hans hjärta ha värmts av åsynen.” … och plantskola för unga begåvningar ”Jag trodde aldrig att jag skulle gilla att undervisa – men nu känner jag definitivt att jag tycker om det!” Tenoren Ian Bostridge, en av Brittens mest besjälade uttolkare i dag, är tagen när han tackar publiken och sångarna vid slutkonserten efter en veckas masterclasses. När konserten i den lilla kyrkan närmar sig sitt slut är stämningen enormt förtätad: i kantaten Abraham och Isaac låter sudanesiske counterttenoren Magid El-Bushra och amerikanske barytonen Kyle Stegall fläta samman rösterna som färgerna i en akvarellmålning, på det hypnotiska vis som är Brittens kännemärke. Här, som så ofta hos Britten, spinner tonsättaren på temat ”oskuld och erfarenhet” – i form av berättelsen om hur Abraham beordras offra sin egen son, Isaac. För Ian Bostridge började resan till Aldeburgh när han var 24 år. Som ung sångare besökte han utbildningen för just unga sångare. Men redan som 10-11 åring introducerades han till Brittens sånger genom sin skollärare (som råkar vara närvarande den här eftermiddagen i den lilla kyrkan i Aldeburgh). Barnvi38 OPUS

Britten och Eric Crozier, producent för den första Peter Grimesuppsättningen i Aldeburgh 1949.

sorna, Friday Afternoons, utgjorde hans ingång. ”Aldeburgh har betytt allt för mig rent konstnärligt,” säger Bostridge, som nyligen spelat in Brittens sånger på nytt – något han aldrig tröttnar på. ”I synnerhet om man älskar Brittens musik, som jag gör, så är det otroligt givande att se hur den levandegörs av unga, fräscha sångare”. Att utbilda unga musiker, och fylla tomrummet mellan konservatoriet och yrkeslivet var något som engagerade både Britten och Peter Pears starkt. Deras pionjärverksamhet har i dag nått internationella proportioner. Till Snape Maltings kommer musiker och tonsättare från hela världen för att fördjupa sig i egna projekt, residencies, eller för att delta i masterclasses. Och det är något signifikativt över att festivalens sista två konserter domineras av Brittens pedagogiskt upplagda Young Person’s Guide for the Orchestra. När dirigenten Mark Elder med farbroderlig värme bjuder in barnen i auditoriet svärmar småknattarna upp på scenen, för att varsamt guidas genom olika instrumentgrupper och de olika skikten i Brittens arrangemang av Purcells Chaconnne. ”Gillar ni harpan – så stanna bredvid harpan. Ni kommer att känna vibrationer, mycket starkare än ni föreställt er!” Hade Britten själv varit med skulle hans hjärta ha värmts av åsynen. Kanske det inte låter så märkvärdigt för moderna öron, men för en tonsättare som ville betyda något för ”de nu levande” är det självklart en triumf att hans vision bärs vidare av kommande generationer.

francis FORD COPPOLA presents

LIFE OUT OF BALANCE

LIVE PÅ SCANDINAVIUM LÖRDAG 1 FEBRUARI 2014 KL 18

. PHILIP GLASS, GOTEBORGS SYMFONIKER

. . och GOTEBORGS SYMFONISKA KOR .

framför PHILIP GLASS MUSIK LIVE till filmen KOYAANISQATSI i samarbete med GOTEBORG international FILM FESTIVAL THE PHILIP GLASS ENSEMBLE, PHILIP GLASS SYNTHESIZER music director MICHAEL RIESMAN director GODFREY REGGIO

photography by RON FRICKE edited by ALTON WALPOLE/RON FRICKE sound design by KURT MUNKACSI film produced by IRE production management POMEGRANATE ARTS, INC.

BILJETTBOKNING WWW.TICNET.SE, PRISVÄRDA PAKET MED BILJETT OCH HOTELLÖVERNATTNING PÅ WWW.GOTEBORG.COM

OPUS 39

agenten

AGENT

Varför är brittiska agenturer så framgångsrika i Sverige? Och vad ligger egentligen bakom ett ”nej”? Ann Braathen, agent med några av Sveriges största artister i sitt stall, sitter inne med svaren. Lennart Stenkvist fick en pratstund. TEXT LENNART STENKVIST

40 OPUS

Foto anna thorbjörnsson

MED RÄTT ATT DEALA

när jag besöker ann braathen får jag en reminiscens av liknande besök i London. Kontoret ligger på Södermalm, en bit ut från centrum, men ändå inom rimligt transportavstånd, i en okänd men mycket charmig och personlig del av huvudstaden. Lokalerna, en halvtrappa ned, är vitmålade och möblerade ”ad hoc” snarare än trendigt. Artistbilder på väggarna ramar in kontoret, lagom stort för de fyra personer som arbetar där. Ann är den enda som har ett enskilt rum innanför glasväggar. Jag tas emot och en slät kopp fixas fram, vilken avverkas under det inledande kallpratet. Det är en lite udda situation. Nu är min roll den objektiva journalistens, från att tidigare varit en kund och kollega i musiklivet. Men det ger också möjlighet att leda in samtalet på frågor som jag som konserthuschef ofta grunnat på. Som den frustrerande känslan när man fått nej till en eftertraktad artist från agenten – har artisten överhuvudtaget själv fått frågan? Ann blir lite förvånad över min öppning. – Vet man att en artist är upptagen är det förstås lika bra att säga det men en gång. Man kan också säga att när en artist blir tillräckligt efterfrågad så sätter de mindre arrangörerna ofta sina egna gränser eftersom man dels inte har så mycket pengar och dels ofta har kort framförhållning. Men jag låter alla förfrågningar gå vidare, även de jag har sagt nej till, så artisten kan få en bild över vilka som är intresserade. Ibland händer det att en sångare eller musiker ber mig vara extra hörsam mot någon mindre arrangör. För att försäkra sig om att artisten är medveten om förfrågan brukar många arrangörer söka upp artisten, ibland till agenturernas irritation. – Jag bejakar direktkontakt mellan artist och arrangör. Det underlättar repertoardiskussionen när väl engagemanget är knutet. Men det är viktigt att jag får reda på det och att allt det praktiska sköts via agenten. Hur många artister tror du har koll på sin agenda? I synnerhet inte i ett exalterat tillstånd direkt efter en konsert eller föreställning. Då kan det också vara svårt för en artist att säga nej till en propå, i bästa fall kommer denne ihåg att berätta för mig om besöket så att jag är beredd när förfrågan kommer in till mig. Ann Braathen var med från starten när Svenska Konsertbyrån startades som en del av Rikskonserter för 28 år sedan. Hon upplever att det är stora skillnader idag mot när hon började. – Då uppfattades vi av arrangörerna som om att vi var i vägen, en aktör som fördyrade processen. Man förstod inte agentens roll. Idag kan jag känna att man snarare är glad över att få hjälp. Efter några år blev Konsertbyrån fristående. Så småningom fick de många svenska sångare knutna till sig, inte minst tack vare Ann Braathens personliga intresse. År 2001 fann hon så tiden mogen att ta med sig ”sina” sångare in i en egen agentur. Hon lyckades med konststycket att både behålla sina artister och samtidigt bli deras general manager. – Det var många faktorer som spelade in. När vi arbetade som lokal agentur med många utländska artister upplevde jag att deras general managers gjorde lite i gengäld för att hjälpa våra ut. Det gick inte att exportera svenska artister. Men det blev också ett incitament att själv försöka. När väl de stora agenturerna uppvaktade våra sångare insåg många att de inte hade något att vinna på att anlita en utländsk agentur. De ville gärna vara kvar, förmodligen för att jag också gjorde ett bra jobb. Eftersom jag inte vill ha någon mastodontlista kan jag erbjuda personlig service. Ann berättar om att det gäller att skapa förtroenden åt två håll. – Alla artister behöver rådgivare, personer som kan vara ärliga gentemot dem. Agenten ska vara en av några få sådana. Tillsammans diskuterar vi drömroller eller partier man gärna vill sjunga som jag sedan har i bakhuvudet när jag träffar konsertarrangörer och rollbesättare. Detta är grunden. Men beställarna ska också kunna lita på att de artister jag föreslår håller måttet. Till slut blir de lyhörda för att prova även sådana som inte är kända. Men det

FAKTA Ann Braathen Yrke: Vd för Ann Braathen Artist Management. Förra året omsatte agenturen knappt 2,4 miljoner kr. Artister i stallet: Peter Mattei, Loa Falkman, Erika Sunnegårdh, Malin Byström, Kerstin Avemo, Elin Rombo, Katija Dragojevic, Matilda Paulsson, Joachim Bäckström, Rickard Söderberg, Karl Magnus Fredriksson, Ingela Brimberg, Daniel Johansson, Luthando Qave m.fl. Resdagar/år: 82 ”Och det går inte en vecka utan att jag är på konsert i Stockholm.”

Ann Braathen om … engelska agenturers inflytande över det svenska musiklivet – Jag kan tycka att svenska operaoch konserthuschefer har en viss flathet gentemot de engelska agenturerna. Sverige är en bra plantskola i synnerhet för unga dirigenter och de engelska agenturerna lyckas väl med att placera ut sina talanger här. När jag sedan ser hur dirigenterna gör världskarriärer kan jag inte låta bli att undra om inte våra svenska chefer har glömt bort att ställa sig frågan ”What’s in it for us?”.

”Hur många artister tror du har koll på sin agenda? I synnerhet inte i ett exalterat tillstånd direkt efter en konsert.”

OPUS 41

agenten

Andra svenska agenturer Sedan 1994 är det tillåtet att bedriva arbetsförmedling i privat syfte. Många svenska agenturer har bildats. Här några av de största. Svenska Konsertbolaget Det första företag inom musikbranschen som fick dispens för att bedriva arbetsförmedling privat. Bolaget utvecklades kraftigt under Helmer Enwalls ledning, som bland annat hade att tampas med Jussi Björlings alla nycker.

fordrar många besök … De nordiska operaskolorna har regelmässigt uppsjungningar som är öppna för agenter och konsertarrangörer. Tidigare åkte Ann Braathen alltid till dem för att höra artisterna. Idag är det istället artisterna som söker upp henne. – Ibland kan jag tycka att det vore nyttigt för unga artister att arbeta med sin egen karriär, för att lära sig hur det fungerar innan de kommer till mig. När sedan det är dags att gå vidare ut i världen behövs agenten. För att bygga en karriär måste man besöka operaoch konserthuschefer. Följa upp möten med mejl och uppdateringar. Den tiden har inte en etablerad artist. Just då ringer telefonen. Det är en arrangör som håller på att besätta ett av de stora verken för kör, solister och orkester. Det ska framföras av den utländska chefdirigenten som inte känner till svenska sångare alltför väl, utan gärna vill gå på egna namn. Nu är det sopranpartiet som man inte är överens om. Ann lanserar ett namn som hon är säker på kommer att göra det bra. Samtalet avslutas med att Ann arbetar fram en deadline för sin artists tillgänglighet, så att arrangören kan skynda på processen med dirigenten och motverka beslutsångesten. Jag känner igen situationen, vilket Ann också inser. Efter en stunds tystnad tar hon upp tråden igen. – Det är viktigt att inte lova en artist några specifika roller utan att man arbetar för att skapa en så bra matchmaking som möjligt mellan arrangören och artisten. Är man en duktig sångare går det bra att skynda långsamt, tids nog kommer de stora rollerna. Man kan inte skapa ett mönster för artistens utveckling genom att försöka sälja specifika roller, man måste invänta förfrågningar på dessa. – Men man kan också påverka karriären genom att säga nej till roller som inte passar. Kan man styra upp något hos artisten som fungerat mindre bra har man lyckats med en viktig uppgift. Vi har varit ensamma på kontoret. Det är i början av augusti och medarbetarna har semester precis som större delen av det kontinentala musiklivet. Men tiden börjar ändå bli knapp för Ann Braathen. Hon måste förbereda sig inför mötet med Peter Mattei – en artist hon arbetat med ända sedan studietiden – som ska komma förbi för sin månatliga avstämning. Jag tackar för mig.

”Är man en duktig sångare går det bra att skynda långsamt, tids nog kommer de stora rollerna.”

42 OPUS

Svenska artister (i urval): Ragnar Bohlin, Staffan Scheja, Torleif Thedéen, Göran Söllscher, David Härenstam, Nils-Erik Sparf, Mats och Olle Persson.

Svensk Konsertdirektion Startades för drygt 50 år sedan av Henrik Lodding och representerar fortfarande lokalt en rad av världens mest namnkunniga artister. Lodding hade upparbetade kontakter med det forna Östeuropa och Sovjet vilket gav många svenska orkestrar möjlighet att möta förnämliga dirigenter. Svenska artister (i urval): Christian Lindberg, Roland Pöntinen, Charlotte Hellekant, Love Derwinger, Gunnar Idenstam, Frans Helmerson, Svante Henryson, Jakob Lindberg, Andrea Tarrodi, Tobias Carron, Dan Laurin, Helén Jahren, Anders Paulsson.

Svenska Konsertbyrån Grundades för ca 25 år sedan av dåvarande vd:n för rikskonserter Magnus Enhörning. En uppstickare som ville utmana de två då allenarådande klassiska artistagenturerna. Sedermera avknoppades Svenska Konsertbyrån från Rikskonserter. Förutom en rad dirigenter har man en diger sångarlista. Svenska artister (i urval): Mats Rondin, Petter Sundkvist, Stenhammarkvartetten, Hannah Holgersson, Susanne Resmark, Michael Weinius, Fredrik Zetterström, Maria Fontosh. Bland övriga svenska agenturer kan nämnas Good Company (med bland andra Anne Sofie von Otter, Katarina Dalayman och Miah Persson) och Eliassons artists (Anna Larsson, Lars Cleveman, m.fl.)

Foto julia knowles

Foto nils petter nilsson

Anders Paulsson Svensk konsertdirektion

SÅ FUNKAR DET Våra klassiska musikinstitutioner är i högsta grad en del av ett internationellt musikliv. Konkurrensen är hård, men också stimulerande. Lennart Stenkvist, med förflutet som chef för tre svenska symfoniorkestrar, berättar hur det går till bakom kulisserna. TEXT LENNART STENKVIST

Gunnar Idenstam Svensk konsertdirektion

symfoniorkestrarna traktar alla efter att engagera ett topplag om ungefär 10 dirigenter, bara de kunde och hade råd. Skiktet därunder består av ca 50 dirigenter, namn som både ger glans åt säsongsprogrammet och stimulerar orkestern. Samma princip gäller för solister. Operahusen arbetar på ett liknande sätt. De flesta artister har en ”general manager”, en huvudagent som representerar artisten över ett bestämt marknadsområde som Hela Världen, USA, Europa. För att underlätta arbetet var det tidigare vanligt att lokala agenturer representerade artisterna i respektive land, samtidigt som de hade en ”egen” lista med nationella artister. Ibland resulterade detta i att de skickligaste av de egna artisterna fick de stora agenturerna som general managers. De nationella agenturernas roll har idag förändrats. Internet gör att det går lika snabbt att kommunicera direkt med artistens general manager. Nationella agenturer måste således lägga mer fokus på de egna artisterna – viktigt är framför allt att informera om nya artister. Men de nya kommunikationsvägarna har också medfört möjligheter. Nu är det till exempel fullt möjligt för en svensk agentur att arbeta över hela världen som general manager för sina artister. De flesta stora agenturerna huserar i London.

Costello och von Otter under inspelningen av cd:n For the stars.

OPUS 43

agenten

Dessa generar i sin tur nya kontor när avhoppare som inte varit bekväma i de stora organisationerna öppnar eget. Bekvämligheten i att vara samlade nära varandra, samt att engelskan är samtalsspråket, gör att London-agenterna har en bättre konkurrenssituation än kollegerna i Wien, Berlin, Paris och Milano – åtminstone gentemot det nordiska musiklivet. Samtidigt erbjuder man namn på lysande musiker från hela världen. Påverkar agenterna konsert- och operahusens repertoar? Det starkaste inflytandet hos agenturen är inte i den enskilda diskussionen om till exempel repertoar, utan i skapandet och vidmakthållandet av hierarkier. Självfallet är ambitionen att få artisterna engagerade vid de stora scenerna i världen. Agenturerna medverkar till att definiera vilka dessa är. Konsertarrangörer kan i princip inte undgå att bli en del av detta kretslopp – dels måste man kunna ge sin publik kända namn, dels måste man få sin position som attraktiv orkester bekräftad. Oundvikligen uppstår en ”mainstream”-kultur, vilken fungerar som det klassiska musiklivets gemensamma nämnare. Alla aktörer är dock beroende av varandra och var och en måste hitta sitt förhållningssätt gentemot de övriga. Den konsertarrangör som vill kan säkert hitta agenturer som förstår och är villiga att tänka ”utanför boxen”, så länge man upplever att ”investeringen” betalar sig.

Marin Alsop Intermusica

Internationella drakar Askonas Holt Har anor tillbaka till 1800-talet och är kanske den största av alla agenturerna. Genomför årligen långa turnéer med de orkestrar där ”deras” dirigenter är chefer, till exempel Daniel Harding och Simon Rattle. HarrissonParrot Grundad så sent som 1969, men har etablerat sig som en av de ledande på marknaden. Bland annat tillhör Sakari Oramo och Martin Fröst denna agentur. IMG artists En underavdelning till den kända sportagenturen som bland annat tog hand om Björn Borg. Artistagenturen startade för ca 30 år sedan och satsar hårt på en internationell spridning med kontor i flera länder. Manfred Honeck, Thomas Dausgaard och Nikolaj Znajder tillhör denna agentur.

Foto joakim roos

CAMI Columbia artists management är USA:s dominerande agentur med anor från 1930-talet. Agnturen är OPUS gästskribent Norman Lebrechts främsta hatobjekt. Han anser att bolaget styr marknadens gager och villkoren för chefdirigenters engagemang i olika orkestrar. Michael Tilson Thomas tillhör CAMI.

Kerstin Avemo Ann Braathen Artist Management

44 OPUS

Konzertdirektion Schmid Tysklands ledande agentur som även har kontor i London. Firman grundades 1959 och är stora på turnésidan. Håkan Hardenberger tillhör Schmid.

Intermusica Den senaste uppstickaren i Londons agentvärld, grundad 1981. Världen mest kända kvinnliga dirigent Marin Alsop tillhör denna agentur såväl som Malmösymfonikernas förre chefdirigent Vassily Sinaisky.

Vad tjänar en artist? Gagernas nivåer varierar beroende på land, ort och arrangörens förmåga att betala. Den lokala kyrkomusikern kan ibland få etablerade artister till vänskapspris (kanske gick de på musikhögskolan ihop?) utan agenturers inblandning. Således är det svårt att ge en mer precis prislista, men mellan tummen och pekfingret:

Solistframträdande i kyrka Lokal artist med orkester Nationell artist med orkester Nationell ”stjärna”

5.000 – 10.000 kr 10.000 – 25.000 kr 25.000 – 40.000 kr 40.000 – 70.000 kr

Rickard Söderberg Ann Braathen Artist Management

Internationella toppnamn, i synnerhet dirigenter, handlar om sexsiffriga belopp. Ofta tjänar en sådan dirigent betydligt mer på en konsert än den orkestermusiker han dirigerar gör på ett år. Någonstans i pengaflödet måste agenten få sin del. Tumregeln i Sverige är att 12% av gaget vid ett operaengagemang går till agenten och 15% vid ett konsertframträdande.

Men samarbetsproblemen över genregränserna kan också bero på rena missförstånd. När Radiosymfonikerna tog kontakt med Elvis Costellos agentur för en medverkan i en konsert tillsammans med Anne Sofie von Otter, trodde man först att det var ett skämt och lade förfrågan åt sidan. Det var först efter femtioelva påstötningar som man förstod att förfrågan var allvarligt menad och att orkestern kände till att Costello avgudade Anne Sofie. Konserten blev sedan en veritabel succé.

POP VS. KLASSIKST

Den enes ”död”

I popvärlden råder helt andra spelregler än i den klassiska musiken. Men eftersom ”crossover”-program har blivit en viktig företeelse, har den klassiska världen fått lära sig att leva med att det aldrig kommer några raka besked eftersom popartisten inte vet när han blir klar i studion, eller hur han bäst ska lansera sin senaste skiva.

En av de viktigaste prövningarna för en agentur är när en artist har tvingats ställa in med kort varsel. En driven agent har genast ett bra namn inom sitt stall som förslag till ersättare. Här öppnas ofta en möjlighet för unga artister. Esa-Pekka Salonens genombrott kom när han med kort varsel ersatte en dirigent som skulle dirigerat Mahler med en etablerad Londonorkester. Radiosymfonikerna fick kontakt med Gianandrea Noseda eftersom man litade på agenturens förslag till ersättare när en känd dirigent hoppade av, etc… Nikolaj Znajder IMG Artists

OPUS 45

t r

ALK A N 200 ÅR

RADIKAL DEMON

Glenn Gould, John Cage, Carlos Kleiber. Många outsiders har passerat OPUS genom åren. Men frågan är om någon slår Charles-Valentin Alkan. Jörgen Lundmark berättar om en av pianohistoriens mest särpräglade gestalter.

TEXT JÖRGEN LUNDMARK

Negativ av ett av endast två kända fotografier av Alkan – en förunderligt modern bildidé som har mer gemensamt 1900-talets dadaister än med 1850-talets strikta porträttideal. Fotografiet avspeglar en misantropisk läggning som Alkan gav uttryck för under senare delen av sitt liv, men här finns också en egensinnig humor som är en viktig ingrediens i Alkans musik. 46 OPUS

öreställ dig en 1800-talstonsättare som både skriver ett verk som låter som Béla Bartók på sitt mest frenetiskt rytmiska humör och musik som är mjukt melodisk, nästan jazzlik, och för tankarna till Erik Satie. Tänk dig dessutom en pianist vars virtuositet enligt Franz Liszt inte hade sin like, en tonsättare vars musik är så svårspelad att endast de djärvaste av dagens virtuoser vågar sig på att framföra den. Charles-Valentin Alkans är utan tvekan en av pianohistoriens mest imponerande gestalter. Men hans musik är tyvärr fortfarande ovanlig på skiva och förkommer nästan inte alls på konsertprogrammen. Charles-Valentin Morhange föddes den 30 november 1813 i Paris. Föräldrarna – Alkan och Julia – var båda av judisk börd och de skulle få sex barn, en flicka och fem pojkar. Samtliga skulle senare i livet visa stora musikaliska begåvningar, men det blev Charles som kom längst. I tidig ålder tog han sin faders förnamn till efternamn och kom hädanefter att heta Charles-Valentin Alkan. Vid sex (!) års ålder blev Alkan antagen till Musikkonservatoriet och efter bara ett och halvt år tilldelades han första pris i sång. Senare skulle han även vinna första priset för orgelspel och komposition. Knappt tio år gammal debuterade Alkan som violinist vid en offentlig konsert och inledde då även sina egentliga pianostudier för den berömde pedagogen Joseph Zimmerman. Zimmerman undervisade även César Franck och George Bizet. Men Alkan förblev hans favoritelev. Som ungt pianolejon fick Alkan sin första musikaliska chock då han i början av 1830-talet upplevde Franz Liszts enastående pianospel. Det blev avgörande för hans fortsatta utveckling både som pianist och tonsättare. Vid samma tid blev Alkan en nära vän med Chopin och han inrättade sig i de fashionabla konstnärskvarteren vid torget d’Orleans. I slutet av 1830-talet tillhörde Alkan de allra mest hyllade virtuoserna. Men så plötsligt, efter en succéartad konsert den 3 mars 1838, försvinner han från konsertestraden och det skulle dröja sex år innan nästa framförande. Det är svårt att veta vad som orsakade det här avbrottet i konsertkarriären, men det sammanfaller med en annan avgörande händelse i Alkans liv: den 8 februari föddes Élie-Miriam Delaborde, den man idag misstänker är Alkans oäkta son. Modern hörde troligen till Alkans förmögna pianoelever – antagligen redan gift – men varken Alkan eller Delaborde avslöjade hennes identitet och ingen av dem bekräftade släktskapet. Till sin död förblev Alkan ogift och levde ett noga inrutat ungkarlsliv. När Pariskonservatoriet sökte en ersättare för Joseph Zimmerman på

På gränsen till det spelbara Trois grande études från 1838 hör till Alkans mest spektakulära verk. De inleds med två mycket stort upplagda och synnerligen svårspelade satser för enbart vänster respektive höger hand! Den tredje etyden är skriven för båda händerna, där tonvirvlarna oupphörligen accelereras till ett magnifikt slut. Alkans mest kända verk är annars de tolv etyderna i alla molltonarter. För den som inte hört Alkans musik är det närmast omöjligt att föreställa sig den här musikens komplexitet, mångfald och makalösa proportioner. Till exempel är fyra av de tolv styckena utformade som en symfoni och tre påföljande studierna som en gigantisk solokonsert, där pianot både spelar orkesterns och soloinstrumentets roll. Alkan bearbetade första satsen av Beethovens tredje pianokonsert och hela Mozarts tjugonde pianokonsert. Även här agerar pianisten både solist och orkester och Alkan bjuder även på två enorma kadenser. Bland Alkans rika produktion finns även många sofistikerade och melodiska miniatyrer, vacker och originell kammarmusik, en sonatin som är allt annat än liten liksom en magnifik pianosonat.

Notexempel ur pianosonatens andra sats, Quasi-Faust, en fuga med åtta stämmor!

Alkan på nätet Alkansällskapet har en ypperligt informativ hemsida med bland annat en fyllig diskografi: alkansociety.org OPUS 47

ALK A N 200 ÅR

Alkan-tolkare

Foto Sim Canett y-Clarke

Marc-André Hamelin är utan tvekan världens främste Alkanpianist. Hans inspelningar på Hyperion är överlägsna både i det musikaliska och i det virtuosa. Ronald Smith på EMI och APR hör även han till de allra främsta uttolkarna av Alkan. Raymond Lewenthals intensiva och färgrika Alkanspel är med rätta omtalat. Tyvärr är hans inspelningar på Élan svåra att få tag på.

Marc-André Hamelin, världens främste Alkanpianist.

”Slutet kom hastigt. Att den 74-årige Alkan skulle ha krossats av en bokhylla när han sträckte sig efter Talmud är dock en seglivad myt. Istället tycks det som om han kollapsat i sitt kök och i fallet dragit med sig en tung rockhängare.” posten som ansvarig för pianoavdelningen, var Alkan som den mest meriterade av Zimmermans elever ett naturligt val. Tyvärr hade han gjort sig ovän med rektorn Daniel Auber. Till sin förvåning och stora besvikelse fick Alkan se en av sina egna elever – Antoine Marmontel – bli utnämnd till tjänsten. En förbittrad Alkan gav i maj 1849 en avskedskonsert: en violinsonat av Mozart och en konsert av Bach som han blandande med några av sina egna, mindre verk. Det skulle dröja nära 25 år innan han spelade offentligt igen. Efter Chopins död i oktober 1849, flyttade Alkan ifrån sin lägenhet vid torget d’Orleans. Hädanefter visade han sig nästan aldrig offentligt och hans liv kretsade alltmer kring den egna hälsan. Matinköpen och matlagningen blev närmast en ritual som han vägrade överlåta åt någon annan. Efter faderns död 1855 drog sig Alkan helt bort ifrån offentligheten. I slutet av 1860-talet bestämde sig Alkan för att återigen ge konserter, ett mycket modigt beslut av en nästan 60-årig pianist och efter ett så långt uppehåll. Planerna försenades av preussarnas belägring av Paris 1870, under vilken Alkan led svårt av hunger och den extrema kylan. I februari 1873 inledde dock Alkan de konserter som han med stor ironi kallade ”Petits Concerts de Musique”. De i allt annat än småskaliga programmen spelade Alkan tillsammans med andra framstående musiker en mängd verk ur musikhistorien – från Rameau till verk av honom själv. Konserterna, som kan ha pågått ända in på 1880-talet, rehabiliterade Alkans rykte och han blev rosad av kritikerna. Hans teknik var kanske inte lika ofelbar som tidigare, men alla berömde hans ton och musikaliska uttryck. Slutet kom hastigt. Att den 74-årige Alkan skulle ha krossats av en bokhylla när han sträckte sig efter Talmud är dock en seglivad myt. Istället tycks det som om han kollapsat i sitt kök och i fallet dragit med sig en tung rockhängare. 48 OPUS

Sådan far Élie-Miriam Delaborde (1839–1913) registrerades som barn till en Lina Eraïm Miriam i Nates, med en ej angiven far. Det finns dock mycket som tyder på att den senare var Charles-Valentin Alkan. Delaborde tillhörde Alkans elever och spelade och redigerade hans musik för publikation, så de tycks ha haft ett nära samarbete. Under sitt händelserika liv som pianovirtuos, pedagog, fäktare, atlet, kvinnotjusare och ägare till 121 papegojor och två apor (!) hann Delaborde bland annat turnera i England, Tyskland och Ryssland med Vieuxtemps och Wienawski. Han stod även för det första framförandet av Francks preludium, koral och fuga och blev till sist professor vid Pariskonservatoriet. Dessutom dedicerade Saint-Saëns sin tredje pianokonsert till honom. Under det fransk-preussiska kriget 1870 tvingades Delaborde fly till London. Med på färden följde papegojorna och aporna. Man kan även med fog påstå att han också var indirekt skyldig till George Bizets död, som insjuknade efter en simtävling med Delaborde. Mer läsning Det främsta verket om Alkan är alltjämt Ronald Smiths “Alkan, the Man, the Music”, Kahn & Averill, andra reviderade upplagan (2000). Boken finns att beställa på Amazon.

Arabesque Limited edition

by DakOta JacksOn

Design that makes music. Like a ballet dancer, the 160th anniversary Limited edition arabesque by Dakota Jackson touches the soul with pure beauty. Whether in polished black or macassar ebony paired with surprising silver-colored accents, the instrument has a special, breathtaking power. it captivates with design accents such as the spiraling pentagonal legs, the gracefully curved prop stick and the lid, which seems to float weightlessly above the piano.

LimiteD eDitiOn 1 of 1 in the nordic countries 1 of 12 in europe 1 of 50 in the World Do you want to own a unique and beautiful part of the steinway history?

tegeluddsv채gen 100 | 115 28 stockholm info@piano.se | www.piano.se | telefon 08-663 40 44

OPUS 49

intervju

av Johanna Paulssonâ&#x20AC;&#x192; FOTO Har ald Hoffmann

50 OPUS

REICHSMUSIK Hösten 1933. Kulturskymningen sänker sig över Nazityskland. Steg för steg försvårar Goebbels och hans propagandaministerium villkoren och förutsättningarna för landets konstnärer. Musiken, ”den mest tyska av konstformer”, får snart en särskild ställning under hjärntvätten av den stolta kulturnationen.

På femton sidor

illustrationer björn öberg

berättar vi om vad som hände – om övergrepp, offer och tonsättare som flyr. Men också om medlöpare, skamliga vetenskapsmän och karriärstörstande medelmåttor som viger sina liv och karriärer i Hitlers namn.

OPUS 51

furt wä ngler

VARFÖR,

HERR FURTWÄNGLER?

Historien är kantad av kulturpersonligheter som tjänat hänsynslösa regimer. Var Wilhelm Furtwängler, Hitlers och Goebbels favoritdirigent en av dem? Efter andra världskriget ställdes Furtwängler inför en så kallad denazifieringstribunal anklagad för att ha tjänat nazistaten. Hur såg han på sig själv och vad kan vi lära av hans exempel? Jesús Alcalá tecknar ett porträtt av en sammansatt och svårtydd gestalt. TEXT JESúS ALCALÁ

52 OPUS

”herr dr furtwängler, varför blev Ni kvar i Tyskland och tjänade nazismen?” Förhandlingen har just börjat. Ännu försöker vakterna stänga ute icke ackrediterade åhörare. Ännu står den anklagade och väntar på uppmaningen att sätta sig ner. Ännu är det stökigt i rättssalen på Schlüterstrasse i Berlin. Och så ordföranden för Denazifieringtribunalen som plötsligt frågar Wilhelm Furtwängler: Varför blev Ni kvar Herr Dr Furtwängler? Ett kort ögonblick förblir Furtwängler stående. Sedan, utan att svara eller säga någonting, sätter han sig. Scenen jag skildrar tilldrar sig den 11 december 1946. Nio månader tidigare hade segermakterna satt upp Wilhelm Furtwängler på sin svarta lista över misstänkta nazistiska kulturpersonligheter.

För Furtwängler innebar det yrkesförbud. Det innebar också en så kallad denazifieringsprocess: en prövning inför tribunal av den store dirigentens medverkan i nazismens gärningar. Processen – eller snarare processerna, Furtwängler ställdes inför både österrikisk och tysk denazifieringstribunal – är noggrant dokumenterad. Förundersökningar finns bevarade från såväl Tyskland som Österrike. Promemorior skrivna av amerikanska och ryska myndigheter finns. Protokoll från tribunalernas förhandlingar i Wien och i Berlin existerar också. Det är ett ovärderligt material som såväl ger inblick i ”Tredje Rikets” musikliv som insikt om det svåra i att förhålla sig anständigt i en diktatur. Ändå är materialet mycket litet utnyttjat. Få av Furtwänglers många levnadstecknare har trängt djupare in i akterna. Curt Riess, Fred K. Prieberg, Sam H. Shirakawa, Audrey Roncigli och Klaus Lang har gjort det – men samtliga så gott som enbart med inriktning på det som ursäktar Furtwänglers hållning. Särskilt Klaus Lang sovrar betänkligt i materialet, inte minst i första delen av hans nyss utkomna Furtwänglertrilogi: Wilhelm Furtwängler und seine Entnazifierung. Boken är ett slags svar på Ronald Harwoods Taking sides. Dess huvuddel är skriven som ett skådespel där Lang bland annat återger vissa av förhören hållna vid Berlintribunalens sista förhandling den 17 december 1946. De återgivna utsagorna kommenteras sedan i ett separat avsnitt. Upplägget är fyndigt. Problemet är att Klangs kommentarer huvudsakligen tjänar syftet att antingen försvara Furtwänglers mest tveksamma handlingar eller att förringa Tribunalledamöternas och vittnenas trovärdighet. Ibland blir det riktigt olustigt. Så exempelvis när Lang presenterar Tribunalens föredragande som ”halvjude”. Läsaren ska då förstå det som att en ”halvjude” inte kunde ha varit opartisk. Jag menar att Klang i själva verket gör Furtwängler en otjänst. Tillrättaläggandena skymmer det ack så mänskliga i Furtwänglers svaghet och felsteg. Bakom

”Bakom Furtwänglers hållning till de nazistiska mörkermännen fanns motiv som var oklara, motsägelsefulla och kanske inte alltid medvetna.”

Furtwänglers hållning till de nazistiska mörkermännen fanns motiv som var oklara, motsägelsefulla och kanske inte alltid medvetna.

RELATIONEN TILL HITLER Furtwängler var inte nazist. I motsats till många av sina kollegor vägrade han gå med i det nationalsocialistiska partiet. Före nazisternas maktövertagande i januari 1933 hade han träffat Hitler ett par gånger. En gång i Bayreuth hos Hitlers vän och trogna anhängare Winifred Wagner, änka efter Richard Wagners enda barn Siegfried. En annan gång på hotell Kaiserhof i Berlin där Hitler ville diskutera sina storvulna framtidsplaner för Bayreuth. Hitler ville den gången också locka Furtwängler in i nazistpartiet som vid nyss hållna val mer än fördubblat sina röster och blivit största parti. Vid båda dessa tillfällen betygade Hitler sin beundran för Furtwängler, favoritdirigenten. Vad Furtwängler själv tyckte om Hitler

Berlinfilharmonikerna var direkt underställda Goebbels propagandaministerium. Som ett led i uppgörelsen med sitt förflutna medverkade man till utgivningen av filmen Das Reichsorchester, vilken hade premiär i samband med orkesterns 125-årsjubiluem år 2007.

och dennes planer vet vi inte riktigt. Det har sagts att Furtwängler fann Hitler vulgär. Och får man tro Friedelind Wagner, det enda av Richard Wagners barnbarn som tog avstånd från nazismen, skulle Furtwängler och Hitler ha råkat i öppet politiskt bråk i samband med 1936 års Bayreuthfestspel. Friedelind Wagner skriver om episoden i sina memoarer Heritage of Fire. Säkert är att Furtwängler förstod den klassiska tyska musikens betydelse för Hitler. Han förstod och han delade Führerns övertygelse att klassisk tysk musik utgjorde den tyska folksjälens främsta uttryck. Många delade för övrigt den uppfattningen. Föreställningen att klassisk musik hörde ihop med tysk identitet och med den tyska nationen som sådan var vida utbredd. På Thomas Manns frågor i Betrachtungen eines Unpolitischen ”kan man vara musiker utan att vara tysk… kan man i Tyskland tala om kultur och politik utan att tala om musik” skulle många svara precis som Mann gjorde: nej, det kan man inte. ”Tysk” betyder här något annat och mer än att vara född i Tyskland. Exakt vad det betyder är svårt att ringa in men vi rör oss mot ett slags mytifiering. Och också mot en utsortering – judar födda och uppväxta i Tyskland kunde inte räkna med att självklart bli betraktade som ”tyska”. När nazisterna tar över makten når mytifieringen av ”det tyska” sin kulmen. Den klassiska tyska musiken lyfts till statsangelägenhet. Regimen tillförsäkrar orkestrar och operor ekonomisk trygghet. Snart blir Furtwängler utsedd till rådgivare i musikfrågor. Goebbels ser till att Berlinfilharmonikerna får generösa statsbidrag. I gengäld upphör orkestern att vara en ideell förening och blir istället statligt verk. Dess chefsdirigent Furtwängler lyder från och med nu under Goebbels Folkupplysning- och propagandadepartement. Kort därefter förordnas Furtwängler till Staatsrat i Görings preussiska regionalstyrelse. Slutligen utnämns Furtwängler till vice ordförande i Reichsmusikkammer, ett på samma gång OPUS 53

furt wä ngler

”Övertygad om att konsten är till för att förena och inte splittra, vädjar Furtwängler till Goebbels att i musiklivet ingen skillnad måtte göras mellan judar och icke judar.”

54 OPUS

statligt tillsynsorgan över musiklivet och ett musikernas korporativa fackförbund.

VÄDJAR TILL GOEBBELS Alltsammans sker i rasande fart men inte alltid friktionsfritt. Den 10 april 1933 – tre dagar efter att naziregimen lyckats genomdriva den lag som möjliggör utrensningar av judar från musikinstitutioner, press, radio, universitet och rättsväsende – skriver Furtwängler till Goebbels. Han vill att lagen inte ska gälla för musiker. Som konstnär som står över all partipolitik, övertygad om att konsten är till för att förena och inte splittra, vädjar Furtwängler till Goebbels att i musiklivet ingen skillnad måtte göras mellan judar och icke judar. Också om ”kampen mot judendomen” och för återställande av ”tysk värdighet” är berättigad så är det fel att hindra skickliga musiker som dirigenterna Bruno Walter och Otto Klemperer att fortsätta verka i Tyskland. Furtwängler talar för döva öron. Dock görs ett undantag för just Berlinphilarmonikerna. Åtminstone en kort tid ska detta undantag fungera. Ett år senare förbjuder myndigheterna uppförandet av Paul Hindemiths opera Mathis der Maler. Furtwängler försöker få förbudet upphävt. Men en opera som handlar om konstens frihet får under inga omständigheter uppföras i Nazityskland. Vädjanden till Goebbels, Göring och själve Hitler hjälper inte. Inte heller hjälper den artikel till Hindemiths försvar som Furtwängler skriver i Deutsche Allgemeine Zeitung. I artikeln betonar Furtwängler det som nazisterna är så måna om – blodets renhet. Hindemith är inte jude skriver Furtwängler. Han är ”blutsmäßig rein germanisch”. Någon vecka senare är Furtwängler inte längre vice ordförande för Reichsmusikkammer. Inte heller är han chefsdirigent för Berlinfilharmonin eller prefekt för Berliner Staatsoper. Sparkad? Möjligen. Själv kommer han att inför Denazifieringstribunalen hävda att Goebbels

alls inte avskedade honom – han lämnade självmant sina uppdrag och detta som protest mot hur Hindemith behandlats. Hur det än var, Furtwängler ändrar sig. Ett par månader efter avsägelsen eller entledigandet avger Furtwängler en ny lojalitetsförklaring gentemot Hitler. Hans andra, om vi nu inte räknar de tre tillfällen då han svurit Hitlereden. Den första avgav han och många andra kulturpersonligheter i ett ”kulturutövarnas upprop” i augusti 1934: ”Wir glauben an diesen Führer, der unseren heißen Wunsch nach Eintracht erfüllt hat. […] Der Führer hat uns wiederum aufgefordert, im Vertrauen und Treue zu ihm zu stehen. Niemand von uns wird fehlen, wenn es gilt, das zu bekunden. […] Wir setzen unsere Hoffnung auf den Mann und gehören zu des Führers Gefolgschaft”. Den nya lojalitetsförklaringen innebär ett förbehållslöst erkännande av Hitler som överhuvud för ”rikets kulturpolitik”. Nu återvänder Furtwängler till Berlinfilharmonikerna – på papperet som ”fri dirigent”, i praktiken som ledare för orkestern, som därmed får tillbaka de över trettio procent konsertabonnenter som hade sagt upp sitt abonnemang när Furtwängler tidigare slutat. Nu inleds naziregimens hårt drivna utnyttjande av Furtwängler i propagandan för ”ren tysk kultur”, den högkultur som fri från varje judiskt inflytande skulle spegla Stortysklands innersta väsen. Furtwängler dirigerar vid konserter laddade med nazistiskt symbolvärde. Inför Reichsparteitag der Freiheit, det kombinerade naziparti- och riksdagsmöte som hösten 1935 beslutade om raslagarna. Inför Reichsparteitag Großdeutschland, det partimöte som 1938 firade annekteringen av Österrike. Vid firandet av Hitlers födelsedag. Vid invigningen av ”Führers orkester” i Linz. Inför nazistpartiet i det ockuperade Prag. Inför den nazistiska organisationen ”Kraft durch Freude”. Vid firandet av att Hitler bestämt att själv ta över kommandot över Wehrmacht på Östfronten.

Foto sv t bild

Wilhelm Furtwängler och Sergiu Celibidace i samspråk. Under denazifieringsprocessen fick den färgstarke rumänen ta över ledarskapet för Berlinfilharmonin. År 1952 var tiden mogen för Furtwängler att återta posten som orkesterns chefdirigent, vilken han hade till sin död 1954.

Applådtack efter en konsert i gamla filharmonin. På första raden: Hitler och Göring.

Gamla Berlinfilharmonin i olika skepnader. Till höger draperad för okänd nazistisk högtid. Nedan en datorrekonstrution av stora salen, Beethoven-Saal. Byggnaden låg i närheten av Potzdamer Platz och totalförstördes vid ett brittiskt bombangrepp i januari 1944.

Furtwänglers denazifieringsprocess återspeglas även i spelfilmen Taking sides från 2001. I rollen som den tyske dirigenten: Stellan Skarsgård.

Musikaliskt-konstnärligt har Wilhelm Furtwängler ett anseende som en av de största dirigenterna genom tiderna. Tolkningarna är inte sällan mycket personligt färgade. På YouTube finns flera klipp där han dirigerar Berlinfilharmonikerna. OPUS 55

furt wä ngler

”Långt senare kom det fram att Furtwängler hade skrivit fyra versioner av sin slutplädering. I en av versionerna löd slutorden: Som varje människa har jag felat.”

56 OPUS

PROTESTER I STOCKHOLM Furtwängler dirigerade även vid ett stort antal konserter utanför Stortyskland. Somliga av dessa konserter väckte stora protester. Så var fallet i Stockholm när Beethovens nionde symfoni framfördes den 5 december 1943. En grupp studenter vid Stockholms universitet skrev ett par dagar före konserten ett brev till Furtwängler. De upplyste dirigenten om att SStrupper nyss hade stormat Oslo universitet och gripit ett stort antal studenter och professorer. Konserten i Stockholm borde ställas in. Om så inte skedde skulle evenemanget bojkottas och en stor demonstration mot Furtwängler äga rum. Många kulturpersonligheter och musikkritiker stödde bojkotten. Men något hände som fick studenterna att avstå från aktionen. Vad det var vet vi inte eftersom sekretessen som omgärdar händelsen ännu inte lyfts. Klart är att Tyskland tog kontakt med UD och att UD sedan kal�lade till sig studentledarna som alltså avstod från den utlysta demonstrationen. Efter konserten utbröt emellertid en debatt på kultursidorna i flera tidningar. DN:s musikkritiker Curt Berg kallade Furtwängler för ”Tredje rikets främste kulturpropagandist”. Aftontidningens musikskribent Moses Pergament försvarade däremot Furtwängler: ”…hans framträdande med ´nian´ hade inte kunnat komma lägligare. Den innebär ju den kraftigaste protest mot våld och vanstyre, hat och människohets som någonsin uttalats på tankens och känslans gemensamma språk”. Så skiftande kunde synen på Furtwängler och hans gärning den gången vara. Och så skiftande har den förblivit. Också i denazifieringsprocesserna mot Furtwängler svallade känslorna mellan tvärt avståndstagande och okritiskt omfamnande. Den österrikiska Tribunalen avvisade snabbt alla anklagelser mot Furtwängler. Han var ”ren” och han behövdes i kulturlivet. Han borde ha en viktig roll att spela i kulturens återuppbyggnad. Den tyska tribunalen tog tid på sig, förhörde sexton vittnen, ställde många och

besvärande frågor, övervägde. Nej, Furtwängler var varken nazist eller nazistsympatisör. Han hjälpte förföljda, däribland judar. Han sågs aldrig göra Hitlerhälsning. Hans Staatsratspost i Preussen var bara honorär. Men jo, Furtwängler hade blivit kvar i Tyskland och tjänat som redskap för Goebbels propaganda. Han var därmed en medlöpare. Dock var han ingen hårt belastad sådan och därför borde förbudet mot hans framträdanden upphävas.

Varför blev jag kvar i Tyskland? I sin slutplädering ställde Wilhelm Furtwängler sig själv den fråga som många ställt honom tidigare. Han svarade: För att jag såg som min uppgift att värna den tyska musiken. För att oron över att bli utnyttjad i nazisternas propaganda fick stå tillbaka för plikten att så långt möjligt bevara den tyska musiken med tyska orkestrar och tyska musiker. En musikens motståndsman? Är det faktiskt så han såg sig själv? Långt senare kom det fram att Furtwängler hade skrivit fyra versioner av sin slutplädering. I en av versionerna löd slutorden: Som varje människa har jag felat. Ja, han hade felat. Hade han felat mer än vad som gick att överse med? Mer än vad som vad förlåtligt? Många som i Nazityskland lyssnade till Furtwänglers konserter har efteråt berättat om hur mycket den omdiskuterade dirigenten betytt för dem. En av dem var Willy Brandt, den socialdemokratiska motståndsmannen som småningom blev förbundskansler: ”Mig gav Furtwängler, om så bara för en liten stund, både inre ro och inre kraft. Ingav mig hopp. Jag saknade honom så när jag tvingades fly undan nazismen.” sade Brandt som aldrig upphörde att ge Furtwängler sitt stöd. En stor musiker behöver nödvändigtvis inte vara en stor människa. Och vi som lyssnar till musiken och låter oss tröstas, uppfyllas, inspireras – vi kan kanske aldrig riktigt pejla andras samveten. Men försöka borra i våra egna.

opera av gaetano donizetti

Gustav Mahler Symfoni nr 3 i d-moll

dirigent Tobias RingboRg regi sTina anckeR scenografi olav MyRTvedT kostymdesign kajsa laRsson maskdesign anna caRlbeRg och susanne ÅbeRg ljusdesign ellen Ruge koreografi MaTTias caRlsson och cynThia kai elin RoMbo, daniel johansson, MaRkus schwaRTz, Åke zeTTeRsTRöM, eva-loTTa ohlsson göTeboRgsopeRans köR, göTeboRgsopeRans oRkesTeR, dansaRe

16 november 2013 – 24 januari 2014

Biljetter och GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00, www.opera.se

21 november kl 19.00 Dirigent PATRIK RINGBORG Solist KATARINA KARNÉUS GÖTEBORGSOPERANS DAMKÖR GÖTEBORGSOPERANS BARNKÖR GÖTEBORGSOPERANS ORKESTER Speltid ca 1 tim 30 min. Ingen paus. Biljettpris: 100–300 kr.

düsseldor f 38

DÜSSELDORF 38

För 75 år sedan utspelar sig ett av de mest pinsamma exemplen på nazistisk kulturimperialism: Reichsmusiktage i Düsseldorf. Folke Freund berättar om evenemanget och de besynnerliga föreställningar och idéer som det vilade på. TEXT FOLKE FREUND

Utställningsaffischen för Entartete Musik.

58 OPUS

i all konstnärlig verksamhet som vill skapa något verkligt nytt – inte bara reproducera vedertagna mönster – gäller icke-normen, det som totalitära regimer kallar degenererad eller formalistisk. Nazisterna talade om Entartung. Uppenbarligen strävade nazisterna efter harmoni inom musiken. Dissonanser vållade dem obehag, ty dissonant musik var individualistisk. Klassisk musik skulle hållas i helgd. Den skulle uttrycka det ”eviga”, det ”kollektivt folkliga”, den hörde hemma i känslans domäner. Kritisk analys stod inte högt i kurs. Den som gjorde termen Entartung känd var den ungerske läkaren och författaren Max Nordau. Symptom på Entartung var enligt honom viljesvaghet, starka, dominerande sinnesrörelser, brist på insikt, avsaknad av empati. Överförd på kulturens område tyckte sig Nordau finna Entartung framförallt inom mysticism, representerad av Richard Wagner som han beskyller för förföljelsemani och storhetsvansinne. Nazisterna kunde naturligtvis inte explicit

bekänna sig till juden Nordaus teser – i synnerhet inte till hans negativa omdömen om Wagner – men de övertog med förtjusning innehållet i begreppet ”entartet”. Det var inte bara fanatiska politiker som smutskastade all modern och experimentell musik. Det fanns de som borde vetat bättre, vetenskapligt meriterade musikforskare. En av dessa var professor Hans Joachim Moser (1889–1967). År 1914 publicerade han sin artikel Dur-tankens tillblivelse – ett kulturhistoriskt problem. I denna hävdar Moser att den tyska musiken skulle ha nordiska (!) rötter och han påstår att germanska tonsättare var de enda som hade utvecklat dur/molltonaliteten till skillnad från den gregorianska monodin (enstämmigheten). Moser hävdar att förkristna nordiska stammar med en bronslur hade alstrat naturliga harmoniska oktav-, ters- och kvintklanger och motiverar med detta påstående att dur-treklangen har germanska rötter, ett argument som ivriga nazistiska ideologer tacksamt noterade. Mosers antijudiska inställning var dock

[judarna] efter 1933 har försvunnit ur vår kulturkrets, så kan vi tacka arierna för det rättvisa nödvärnet mot det andliga och ekonomiska tyranni som judendomen åsamkat oss.” Moser inte bara höll fast vid sina rasistiska åsikter från 20-talet utan kunde till och med publicera dem 1957(!) i sitt 1 000 sidor omfattande verk Die Musik der deutschen Stämme (ung. De tyska stammarnas musik). Under åren 1950–1960 var denne man rektor för Väst-Berlins Konservatorium. 1963 erhöll Moser staden Wiens Mozart-medalj …

RIKSMUSIKDAGARNA 1938

Entartete musik föregicks av Entartete kunst i München 1937. Till de utfrysta och hånade konstnärerna här hörde bland andra Marc Chagall, Paul Klee och Otto Dix. Sammanlagt sågs utställningen av 3,2 miljoner besökare.

en smula mera nyanserad än andra musikskribenters på den tiden. Efter 1933 ådrog han sig bruna sekteristers vrede, när han vägrade följa regimens påbud att rensa den tyska kulturhistorien från varje spår av judendom. I stället försvarade han geniet Mendelssohn och höll fast vid att i sin Kleine Geschichte der deutschen Musik (1938) behandla judiska tonsättare som Meyerbeer, Offenbach, Mahler och Schönberg. Hans nyanseringsförmåga avhöll honom dock inte att i kapitlet Judisk musik (i sitt Musik-Lexikon, 1933-1935) beskriva judarnas position i tyskt musikliv med orden: ”Att enstaka bland dem [judar] genom anpassning och talang har åstadkommit väsentliga ting, i synnerhet som reproducerande musiker, behöver vi inte förneka. Men även om de

1938 ägde utställningen Entartete Musik rum i Düsseldorf som en del i Riksmusikdagarna 2229 maj. Staden firade det året sitt 650-årsjubileum och var en pålitlig bastion för de bruna. Det ideologiskt viktiga talet hölls av HansSeverus Ziegler, Staatsrat och Generalintendant för teatern i Weimar. I sitt tal som brukar gå under namnet Uppgörelsen yttrade han bland annat: ”Det som utställningen Entartete Musik här har sammanställt är en avbild av en sannskyldig häxsabbat och av den mest frivola andligkulturella kulturbolsjevismen liksom en avbild av undermänniskans triumf, arrogant judisk fräckhet och komplett andlig fördumning. (…) Om de största av musikens mästare har skapat med tonaliteten och den germanska treklangen som bas, har vi rätt att brännmärka alla dem som dilettanter och charlataner som vill kasta dessa musikens lagar på sophögen. Jag har den bestämda åsikten att atonaliteten – som ett resultat av tonalitetens destruktion – betyder Entartung och kulturbolsjevism.” Någon katalog för utställningen fanns inte, endast en liten broschyr, författad av Ziegler. Besökarna kunde i små bås genom att trycka på en knapp lyssna på infamt sammanställda fragment utan något som helst sammanhang ur modern, samtida musik (t.ex. av Hindemith och Weill). En tonsättare saknades på utställningen och inte vilken som helst: Bela Bartók. Han hade nämligen vägrat svara på frågorna om sin härkomst. Istället vände han sig till UD i Berlin och bad om att få bli upptagen bland de degenererade. OPUS 59

düsseldor f 38

MER LÄSNING För den som vill fördjupa sig i ämnet musiken under Tredje riket finns ett stort antal läsvärda böcker och forskningsrapporter. Här ett axplock: Michael H. Kater The Twisted Muse – Musicians and their Music in the Third Reich (Oxford University Press) Amaury du Closel Erstickte Stimmen – Entartete Musik im Dritten Reich (Böhlau). Erik Levi Music in the Third Reich (MacMillan Press) Misha Aster The Reich´s Orchestra – The Berlin Philharmonic 1933-1945 (Souvenir Press) Greger Andersson & Ursula Geisler Myt och propaganda – Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland (Forum för levande historia 5:2007)

60 OPUS

En särskild arbetsgrupp – Musik och ras – skulle ta fram kriterier för hur olika rasegenskaper återspeglas i musiken. Det visade sig vara svårare än väntat! Det fanns nämligen judiska tonsättare som motsvarade den förment ”ariska” synen på harmonier (till exempel Mendelssohn). Å andra sidan fanns det ”arier” som experimenterade med atonal musik (Alban Berg och Anton Webern, för att nämna några). Ziegler fortsatte: ”Ett folk som jublar åt operan Jonny spielt auf (Ernst Krenek) har blivit själsligen så sjukt och i sitt inre så förvirrat, att det är oförmöget att ta emot enkelheten och djupet i de första takterna av ouvertyren till Friskytten.” Även moderna operalibretton (förmodligen Wozzeck och Lulu) hade framkallat Zieglers raseri. Han formulerade nämligen den sällsamma testen: ”Säg mig vem som skrivit ditt libretto, och jag ska säga dig vem du är.” Han hade dock glömt att två av operalitteraturens främsta librettister (Lorenzo da Ponte och Hugo von Hofmannsthal) båda var judar som försett Mozart och Richard Strauss med odödliga texter. Eftersom det inte fanns någon vetenskaplig definition av Entartung i musiken, måste begreppet tolkas intuitivt. Man fick stödja sig på den ”sunda folkliga känslan”, någon differentiering var inte efterfrågad.

Under det trubbiga samlingsbegreppet ”kuturbolsjevism” sammanfattade nazisterna sina politiska och rasistiska fiender: judarna. Till svartlistad musik hörde bland annat jazz (”negerkultur och sexuell befrielse” – saxofonens klang liknades vid en ”kastrerad negers sång”), futurism, dissonanser, Schönbergs 12-tonsmusik, Brecht/Weills Tolvskillingsoperan, operor av Krenek, Korngold (”erotiserande klangvärld”) och Eislers ”aggressiva” arbetarkörer. Men även ”arier” brännmärktes, till exempel Hindemith som enligt Goebbels var en ”atonal oljudsmakare”. Även den pryde Hitler ogillade Hindemith, främst för en vågad scen med en lättklädd dam i ett badkar i operan Neues vom Tage. Under musikdagarna i Düsseldorf var programmet späckat med seminarier, föredrag, utomhuskonserter med militärorkester, inomhuskonserter med tyska klassiker (naturligtvis Beethovens 9:e symfoni med slutkörens Schiller-ord ”Alle [!] Menschen werden Brüder”…) och talrika, i dag i regel okända, sannolikt regimtrogna tonsättare. En av dessa förtjänar att nämnas: Hans Pfitzner (1869–1949). Hans opera Palestrina (1917) framförs fortfarande, om än sällan. När Weimarrepubliken hade grundats (1919) talade han om ”den nationella kroppens insjuknande”. Av honom framfördes i Düsseldorf en

”Bortsett från Hitlers genuina förkärlek för Wagners operor och Bruckners symfonier tog han sällan ställning till musikaliska frågor.”

Hitler under sitt besök på Entartete kunst i München 1937. Musikutställningen i Düsseldorf besöker han dock aldrig.

romantisk kantat ”Von deutscher Seele” (Om den tyska själen) för fyra soloröster, blandad kör, stor orkester och orgel. Pfitzner var en av den nazistiska rörelsens andliga vägröjare, vilket framgår av ett av hans uttalanden om samtida musik: “Det atonala kaos jämte dess motsvarande former i de andra konstarterna är en konstnärlig parallell till bolsjevismen som hotar Europas stater.” På Riksmusikdagarnas nästsista dag höll Goebbels ett stort kulturpolitiskt tal som föregicks av ett Festligt preludium, komponerat och dirigerat av Richard Strauss. Intressant nog deltar inte Hitler under dessa musikdagar, han var mera för måleri och teckning. Bortsett från hans genuina förkärlek för Wagners operor och Bruckners symfonier tog han sällan ställning till musikaliska frågor. Endast i en fråga om tempi yttrade sig Hitler 1939, nämligen om den tyska nationalsången och partihymnen Horst-Wesselsången. När det gällde underhållningsmusik lär han ha varit särskilt förtjust i Donkey Serenade av Rudolf Friml i den amerikanska filmen Señorita (1937).

HATOBJEKTEN Dokumentationen av svartlistade tonsättare och musiker i Nazi-Tyskland är omfattande och av tidigt datum. Redan 1887 (!) utgav Theodor Fritsch en Handbuch der Judenfrage, som fram till år 1935 hade tryckts i hela 49 upplagor. Men krönet på infamin nåddes med Theo Stengels och Herbert Gerigks Lexikon der Juden in der Musik (1940), som enligt historikern Reinhard Bollmann är ett av de mest deprimerande proven på nationalsocialistisk förföljelsemani. Som sentida läsare och musiklyssnare inser man att en betydande del av det musikaliska avantgardet i Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien under 1920- och tidigt 30-tal bars upp av judar. Uppräkningen kunde göras lång – här några namn: Schönberg, Zemlinsky, Toch, Eisler, Goldschmidt, Schreker, Schulhoff, Ullmann, Haas, Weill, Krása, Dessau och Korngold. På operettens område var judarna särskilt starkt företrädda, till exempel av Offenbach, Fall, O. Straus, Kálmán och Abraham. Men även så kallade ariska tonsättare kunde bli hatobjekt för nazisterna, i synnerhet de progressiva och experimenterande. Ett intressant och motsägelsefullt fall är Anton Webern – en av den moderna musikens portalfigurer. År 1935 hamnade han på nazisternas lista över ”musikbolsjeviker” för sina atonala avvikelser, vilket dock inte hindrade honom från att i brev till sin gode vän Josef Hueber uttrycka beundran för Hitler och det Nya Riket. Den 2 maj 1940, efter ockupationen av Danmark och Norge, skriver Webern sålunda: ”Det är alltså Tyskland av i dag. Men det är just det nationalsocialistiska!!! Inte vilken stat som helst! Det är just den nya staten till vilken frön såddes för mera än 20 år sedan. Ja, det är en ny stat, vars like aldrig funnits förr. Det är något nytt! Skapat av denne ende man [Hitler]!!!” Visserligen spelar man i dag, här och där, verk av Schreker, Zemlinsky och Toch. Men vem kan påstå sig ha hört musik av eller åtminstone känna till namn som Gurlitt, Rathaus, Zeisl, Gál? För att inte tala om dem som mördats i Auschwitz och andra koncentrationsläger. Tack vare senare forskning och flera väl underbyggda faktarika böcker har en hel generation förföljda musiker räddats från att falla i glömska. OPUS 61

ja nine ja nsen

En musikal av Michael Kunze & Sylvester Levay

Text och sångtexter: Michael Kunze Musik och arrangemang: Sylvester Levay Efter Daphne du Mauriers novell Rebecca Originaluppsättning av Vereinigte Bühnen Wien GmbH Regi: Åsa Melldahl Dirigent: Anders Eljas

Biljetter: 040–20 85 00, 0775–700 400 www.malmoopera.se 62 OPUS

MY T & SANNING

MYT & SANNING

I takt med att andra världskriget blir mer avlägset förenklas bilden av det nazistiska förtrycket. Jesus Alcalá reder ut några av de vanligaste missförstånden inom musikens område. TEXT JESúS ALCALÁ

den tyska tv-serien Krigets unga hjärtan som sändes på SVT i våras börjar och slutar med scener från en ölstuga. I inledningen ser vi fem unga vänner som i 1941 års Berlin dansar swing. Tittarna får veta att swing är förbjuden och att det är ödesdigert att bryta mot förbudet. I slutscenen träffas tre av vännerna, de tre som överlevt det nyss avslutade kriget, på samma ölstuga. På väggen i den nu utbombade lokalen sitter en skylt som kameran dröjer vid: SWING TANZEN VERBOTEN. Förbudet är, står det på skylten, utfärdat av Reichskulturkammer, det vill säga Nazitysklands statliga tillsynsorgan över den tyska kulturen. Fanns sådana skyltar i verkligheten? Var swing verkligen förbjuden? Nej, faktiskt inte. Officiella förbudsskyltar mot swing förekom aldrig i Tredje riket. Några generella förbud mot just swing utfärdades aldrig vare sig i Stortyskland eller i de av Nazityskland ockuperade länderna. Inte av Reichskulturkammer – som för övrigt inte ens skulle varit behörig att utfärda förbuden – och inte av Goebbels Propaganda- och folkupplysningsdepartement som hade det reella ansvaret för vilken musik som fick spelas. Departementet utfärdade vid vissa tillfällen dansförbud men förbuden gällde då all dans. Förbuden var därtill tidsbe-

gränsade och utfärdades alltid i samband med någon dramatisk krigshändelse. Jazzmusiken då, var den förbjuden? I mars 1933 beslutar chefen för Berlin Radio att förbjuda lokala sändningar av ”omelodiös jazzmusik”. Den sortens jazz är ”niggerjazz” och som sådan fördärvande. Men hur skilja ”niggerjazz” från ”melodiös jazz”? Många nazister, inte minst musikkritiker, bryr sina hjärnor i försöken att peka ut just ”niggerjazz”. Ingen lyckas riktigt. Två år senare förbjuder rikssändningarna all ”omelodiös jazzmusik”. Återigen blir det debatt i musiktidskrifter och annan press. Förgäves försöker man hitta den klara skiljelinjen mellan melodiös jazz och ”niggerjazz”. Eftersom definitionen är omöjlig att göra blir förbudet i stort sett verkningslöst. En sak drivs emellertid igenom: engelska sångtexter får inte längre förekomma i den tyska radion. Detta senare förbud får till följd att en judisk klassiker som Joseph, Joseph förvandlas till schlagern Sie will nicht Blumen und nicht Schokolade. Sweet Georgia Brown förblir en populär sång men nu med texten Hallo, kleines Fräulein. Propaganda- och folkupplysningsdepartementet beslutar också att en ny jazzorkester ska bildas. Orkesterns OPUS 63

MY T & SANNING

Nej, sådana här skyltar fanns inte i Nazityskland.

uppgift ska vara att i våglängder som når fienden spela engelska sånger med nya tyskvänliga texter. Charlie and His Orchestra föds. Bandet kommer ofta att kallas Goebbels orkester. En del lokala myndigheter går emellertid längre än regeringen. De inför lokala förbud mot ”negerjazzdans”. Så sker i Freiburg, Pommern, Franken, Thüringen, Württemberg-Hohenzollern och Tirol-Vorarlberg. Tirol-Vorarlberg definierar swingdans: »Med Swingdans skall förstås alla typer av danser vid vilka dansparterna - oftast slappt - fattar varandras armar och rör sig hit och dit svängande knä- och höftleder i fjäderrörelser.« (Pikant är att Tirol-Vorarlberg år 1962 skulle förbjuda twist med hänvisning till att denna dans hade ”fördärvlig inverkan på dess utövare”.) Men i ett specifikt fall är naziregimen skoningslös mot swingentusiasterna, nämligen gentemot den rörelse som myndigheterna kallar Swing-Jugend. Egentligen är det fel att här tala om en rörelse. Det handlar om en ungdomskultur. Unga pojkar och flickor vänder sig mot att staten – kanske främst i form av Hitlerjugend – tvingar på dem tycke, smak, beteende och nöjen. Swingmusiken förenar dessa ungdomar. De hälsar varandra med ett ”Swing heil” eller genom att göra Churchills V-tecken. När lagen till ”skydd av ungdomen” stiftas 1940 och underåriga (under 18 år) därmed förbjuds tillträde till offentliga dansställen, ja då ordnar de här ungdomarna egna fester. Det fungerar en tid. Men i augusti 1941 slår polisen till och griper mer än 300 ”swingungdomar”. De gripna sänds till koncentrationsläger. Efter kriget har en hel del musikvetare och historiker påpekat att det inte går att tala om generella jazz- och swingförbud. Men föreställningen om sådana förbud lever envist kvar. Svår att ändra är även bilden av 1938 års utställning om ”Entartete Musik”. Utställningen framställs så gott som alltid som det tydligaste uttrycket för Nazitysklands syn på jazz och atonal musik. Men bilden är tillrättalagd, förenklad. Utställningen var för det första inget officiellt evenemang. Visserligen invigdes den i samband med de Riksmusikdagar som Goebbels departement arrangerat men invigningen försiggick helt vid sidan av de officiella seminarierna. Goebbels närva64 OPUS

rade exempelvis inte vid invigningen. Ingen utställningskatalog trycktes, endast en broschyr med titeln Entartete Musik. Eine Abrechnung von Staatsrat Dr. H.S. Ziegler. Broschyren innehöll inget annat än just Dr. Zeiglers personliga vidräkning med modern musik, med ”negermusik”, med judiska tonsättare, med tonsättare av atonal musik, ja med allt denne Dr. Ziegler fann förhatligt. Ziegler, som var honorärt statsråd i Thüringen, var starkt kritisk till Goebbels och dennes ”liberala och släpphänta” kulturpolitik. Varken Goebbels eller Reichsmusikkammer stod alltså bakom utställningen. Tvärtom såg Goebbels till att enbart korta och intetsägande notiser skrevs om den. Han beordrade också rivning av utställningen drygt två veckor före utsatt tid. Ordföranden för Reichsmusikkammer Peter Raabe – själv rabiat antisemit och motståndare till atonal musik – opponerade sig energiskt mot att utställningen visades. Och Friedrich Krebs, Frankfurts borgmästare och tillika ansvarig för konsertväsendet inom Reichsmusikkammer, höll dagen efter invigningen ett tal där han protesterade mot utställningen och mot Ziegler. Ziegler hade helt enkelt gått för långt. Han brännmärkte verk som Goebbels och många med honom varken ville förbjuda eller rensa ut. Varför har då den här utställningen kommit att betraktas som själva symbolen för nazisternas musikpolitik? Kanske för att den så på kornet bekräftar vår bild av den nazistiska kulturskymningen. För kulturskymning rådde. Värre än så: mörker rådde. Men detta dystra konstaterande ursäktar förstås inte eftervärldens slarv med fakta.

”Efter kriget har musikvetare och historiker påpekat att det inte går att tala om generella jazz- och swingförbud. Men föreställningen om sådana lever envist kvar.”

OPERAHISTORIENS SEVILLA HISTORISKA SEVILLA var knutpunkt för framgångsrika spanska kolonisatörers erövringar i Nya Världen. Då fullkomligt sjöd Sevilla av liv med sjöfartens dyrbara handelsvaror och viktiga kontaktnät. Här frodades exotism, folklor och mytiska karaktärer med starkt romantisk prägel. Under den GYLLENE ERAN besöktes Sevilla av en mängd författare och kompositörer. Verdi, Rossini, Donizetti, Mozart och Bizet baserade många av sina intriger och karaktärer ur stadens fängslande personligheter och historia. Faktum är att mer än 20 operors handling utspelar sig i Sevilla och tillsammans med vår Sevillakännare och ciceron CATHERINE URWITZ och engelsktalande lokala guider lär vi inte bara att känna Sevilla ur kulturens och historiens perspektiv utan i synnerhet genom Figaros, Don Juans och Carmens ögon. TEATRO DE LA MAESTRANZA i stram funktionell stil, byggdes inför Världsutställningen i Sevilla 1992, inte ens 100 meter från den plats där Carmen mötte sitt öde vid den ikoniska tjurfäktningsarenan.

FÖR ATT BOKA 08-660 18 00 www.favoritresor.se

Här njuter vi av Belcantomästaren Rossinis ”Askungen”, med scenografi av bekante Paul Curran. Under vistelsen blir det flera nedslag bland det andalusiska kökets läckerheter, noggrant utvalda av Catherine. Vi hinner också med ett heldagsbesök i Jerez. Besök i ett av de många sherryhusen är ett måste i sherryns hemstad. Liksom i Real Escuela där de världsberömda ANDALUSISKA HÄSTARNA har sin träningsanläggning.

5 dagar • Avresa 19/2

MER UR SVERIGES STÖRSTA MUSIKRESEPROGRAM Operahelg i Barcelona, 5 dagar • 12/2 Mallorca med musik, 8 dagar • 18/2 Opera i Oslo, 2 dagar • 1/3 Opera i Dresden och Berlin, 5 dagar • 20/3

BESTÄLL VÅR KATALOG, WWW.FAVORITRESOR.SE/KATALOG, OPUS 65 ELLER 08-660 18 00

OPUS 50

introduktion

jag har tillbringat de senaste kvällarna i sällskap med Lennart Hedwalls bok ”Den svenska symfonin”. Ett stort projekt där Hedwall beskriver de symfonier som komponerats i Sverige fram till 1982. Det är en häpnadsväckande mängd som presenteras och det första som slår mig är hur få som spelats in på skiva. Men bokens innehåll får mig också att tänka på den serie om 20 cd med svensk musik komponerad 1910-1945, kallad Modern Classics och som gavs ut i samarbete mellan STIM, Sveriges Radio, Svensk musik och Kungl Musikaliska akademien. Ett ambitiöst projekt som startade 1998 och som innehöll en hel del omistliga inspelningar. Finns dessa att köpa idag? Jag finner inget absolut svar på detta, men på deras hemsida listas inte många av dem längre. När jag hos STIM försöker få klarhet i var skivorna finns nås jag av ett rykte som sä-

66 OPUS

ger att de kastats i en container och förstörts. Om detta är sant är det inte mindre än en skandal. Ifall någon vet om, och i så fall var, lagret finns så hör gärna av er till Opus. I detta jubileumsnummer av Opus ägnar vi ett större utrymme åt en av mina husgudar, Benjamin Britten. Jag upptäckte musiken när radions P2 spelade hans Vårsymfoni på 70-talet och jag fascinerades av tonsättarens rika palett och ovanliga upplägg. Engelska vårsymfonier var annars något jag förknippade med ganska beskedliga och rofyllda saker. Men man tager lärdom. Jag är glad att vi även i recensionsblocket ägnar Britten utrymme, leve honom! Thomas Roth

ORKESTER

Fredagsmys Haga Duo vi börjar med en svit av Piazzolla. Han är lite som Vivaldi; har man hört en

tango har man hört dem alla (med viss överdrift). Det är alltid dansant, lekfullt och virtuost, med vackra skuggor, men lite väl förutsägbart efter ett tag. Sedan en svit av Robert Beaser med arrangemang av melodier från Appalacherna. Detta (tydligen Grammynominerade) verk känns som underhållningsmusik som vill komma in i finrummet. Det låter stundtals som trubadurkväll på puben, ibland nästan kinesiskt pentatoniskt, ibland som jazzig cowboymusik. Mysigt och så, men denna recensent har svårt att komma från associationen till High Chaparal. Till slut Gunnar Hahns variationer över Ådalsvisan, ett verk med fina höstfärger och varierad klangform (satser för gitarrsolo, piccola, altflöjt). Hur mycket man än må gilla leken är det skönt att ibland hoppa över den. Haga Duo har gjort en trevlig skiva med musik från Argentina, USA, Sverige och Indien. De spelar skickligt, lyhört och med säker stilkänsla. Inte minst är jag förtjust i deras Hahn. Urvalet av verk är väl sött för min smak, hade gott kunna vara lite mer disparat. Sa jag Indien? Ravi Shankars »L´Aube enchantée« faller utanför den lättuggade ramen. Västerländska instrument kan inte härma sitar eller bambuflöjt; trots glissandi hör man tydligt avståndet till orienten. Melodi och rytm är möjligen desamma, men intonation och timbre är på en annan planet. Det är Shankars stycke jag vill lyssna på igen. Jag sätter cd-spelaren på repeat spår 9 och mediterar över orientaliska fotspår från Haga. Ladislaus Horatius

Violinkonserter nr. 1 och 2 Solist Isabelle Faust, violin Sveriges Radios Symfoniorkester Dirigent Daniel Harding Harmonia mundi HMC 902146 Betyg HHHHHH Ljud HHHHH

Från och för hjärtat Béla Bartók

kammarmusik

ingen överraskning, egentligen. Inte att Isabelle Faust är Bartók-specialist, hennes enormt uppskattade debut-cd ägnades åt hans sonater. Inte heller att det finns en konsert till, trots att tonsättaren själv bara ville kännas vid det berömda mästerverket från 1938. Konserten från 1907-8 bar på smärtsamma minnen, den skrevs för hans stora kärlek Stefi Geyer. Hon avvisade honom: ”Då jag läst ert brev satte jag mig vid pianot - jag har den trista föraningen att jag inte kommer att finna någon annan tröst i livet än musik”, skrev Bartók. Därunder en skiss av motivet som öppnar konserten, musik direkt från hjärtat enligt honom själv. Stefi spelade den aldrig offentligt, den hamnade i byrålådan till hennes död. Vid premiären 1958 igenkändes första satsen som Ett ideal ur Två porträtt för violin och orkester, Bartók hade inte kunnat avhålla sig från återanvändning. Trots bekantskap med ett antal legendariska tolkningar, är Faust faktiskt först med att helt och fullt övertyga mig om den andra konsertens storhet. Framförandena av båda verken präglas av en oerhörd närhet och innerlighet, ett perfekt fångande av sköra stämningar som samtidigt kräver robusthet och sunt förnuft. Övriga violinistiska kvaliteter behöver inte ens nämnas. Hardings och orkesterns prestationer är sagolikt idiomatiska, liveinspelningarna från Berwaldhallen i april 2012 mycket naturliga, Fausts egna textkommentarer lysande. Inga konstigheter. Bara så fruktansvärt bra. Gunnar Lanzky-Otto

Footprints Sareidah Hildebrand, flöjt Joakim Lundström, gitarr Haga Musikproduktion HMCD-001 Betyg HHHH Ljud HHHH

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass OPUS 67

Makalös mährisk mästare Leoš JanáCek

DVD

leoš janáček är nog för de flesta framför allt en av förra seklets riktiga operagiganter, efter en trög start steg hans stjärna på världsscenerna under hela 1900-talet. Även i Sverige har vi haft stolta Janáček-traditioner. Men glöm för allt i världen inte hans orkestermusik! Den är inte så svår att hålla reda på, förutom de här fyra verken finns det bara material för ungefär en cd till, bland annat en underbar men ofullbordad violinkonsert och de relativt tidiga (Janáček var inget underbarn) valakiska danserna. 72-åringens Sinfonietta från 1926 (måste höras för att tros, slog det mig nu när det åter var ett tag sen för min del) och tondikten Taras Bulba, om Gogols hämndlystne kosack, är odiskutabla mästerverk. Sinfoniettan är förövrigt numera något otippat i ropet genom sin betydelse för Haruki Murakamis 1Q84. Kul reklam för fantastisk musik. Kombinationen Sinfonietta/Taras är klassisk, men det fiffiga här är att två något mindre mästerverk, mycket sällan hörda, också finns med. Nog är även balladen Musikantens barn och den symfoniska dikten Blaníks ballad mästerliga! Och som sagt allt för lite kända, inte jättelätta att ramla över bara så där ens på skiva. En lysande koppling, alltså. Tomáš Netopil har jag tyvärr hittills lyckats missa. Den här repertoaren behärskar han fullständigt utomordentligt, och det gör också den våldsamt stilsäkra radioorkestern i Prag. Helt rätt, och en väldigt naturlig upptagning från gamla kära Supraphons sida, ett mästarmärke. Ljuvligt. Gunnar Lanzky-Otto

Proffsigt från öst SERGEJ PROKOFJEV

ORKESTER

Sinfonietta, Taras Bulba, Musikantens barn, Blaníks ballad, Prague Radio Symphony Orchestra č Dirigent Tomáš Netopil Supraphon SU 4131-2 Betyg HHHHH Ljud HHHHH

68 OPUS

The Gambler Solister Vladimir Galuzin, Sergei Aleksashkin, Tatiana Pavlovskaya, Larisa Dyadkova m.fl DIRIGENT Valery Gergiev REGISSÖR Temur Ckhheidze Mariinsky Orchestra Mariinsky MAR0536 Betyg HHHHH Produktion HHHHH

prokofjevs opera Spelaren, efter Dostojevskijs roman från 1867, komponerades 1915-1916, men det kom att dröja till 1929 innan verket förverkligades på scenen, då i reviderad version och inte i Ryssland utan i Bryssel. Historien utspelar sig i den fiktiva tyska kurorten Roulettenberg, där allt liv är centrerat till stadens kasino, i en värld av begär, girighet och besatthet. Handlingen låter sig inte sammanfattas på några få rader; kortfattat kan man konstatera att verkets huvudpersoner på ett snårigt sätt alla är insnärjda i varandras liv, antingen genom släktskap, penningskulder eller via komplicerade kärleksrelationer. Men låt nu inte en rörig handling avskräcka från kontakt med denna sällan spelade opera, för det här är riktigt bra. Till en stor del kan denna framgång tillskrivas energiknippet Gergiev, en ivrig förespråkare för Prokofjevs musik, som injicerar just de rätta doserna av kraft och vitalitet i orkestern för att tonsättarens växlingsrika och livliga partitur skall ta fyr. På scenen huserar en förstklassig sångarensemble med den karismatiske Vladimir Galuzin i huvudrollen som spelaren Alexej som övertygar i både agerande och med smidig tenorröst. Lägg därtill en i övrigt proffsig produktion med enkel men smakfull scenografi och stilfull kostym, och man är garanterad en underhållande stund framför tv:n med den här dvd:n. Axel Lindhe

I nattens töcken Dreamlike

DVD

erik westberg har skaffat ett rykte om sig som körförnyare. Med en se-

kulärt sakral klangbildning i Eric Ericson-skolan rör sig hans vokalensemble också med lätthet mellan det jordiska och himmelska; nu också mellan dröm och vakenhet. Det musikaliska sökandet på Dreamlike är inte lika äventyrlig som på fjolårets fransk-arabiskt-inspirerade album Arabesques, men tar istället avstamp i balansen mellan oskulden och erfarenheten – närmare bestämt William Blakes dikt The Tyger i 2000-talstonsättning av Emil Råberg. Tidsspannet sträcker sig tillbaka till 1800-talet med en tematik som fångar in såväl aftonsånger som soluppgångar. Från Sibelius-eleven Toivo Kuulas nationalromantik till Camille Saint-Saëns nattliga lugn i Calme des nuits, där Monteverdi, enligt det gedigna skivhäftet, endast behöver »en lätt hjärtmassage för att återuppstå«. Det drömska, dämpade flödet går igen i Helge Kjekshus pianoackompanjemang. Även ljudbilden låter något nattomtöcknad, antagligen avsiktligt otydlig och i gengäld onödigt skarp i diskanten. När skivan avslutas med sångcykeln Drömmarne signerad »den svenska sångens fader« Adolf Fredrik Lindblad känns det där med drömlikt mest av allt som en vackrare omskrivning av sömnigt. Johanna Paulsson

Erik Westbergs Vokalensemble Solist Helge Kjekshus, piano Dirigent Erik Westberg Studio Acusticum SA07 Betyg HH Ljud HHH

vokalt

DOKUMENTÄR OCH OPEROR Warner 2564-66202-7 BETYG: HHHHHH PRODUKTION: HHHHH

EN SÅNGERSKAS AVSKED JANET BAKER mezzon janet baker utstrålar ett lugn och klarhet som få an-

dra när hon sjunger. Men skenet bedrar, för hon led av svår scenskräck; en betvingande rädsla som gjorde att hon vid knappt 50 års ålder avslutade sin operakarriär. Detta sista år porträtteras i dokumentären Full Circle och dessutom filmades två av hennes sista föreställningar, Donizettis Maria Stuart (på engelska) och Glucks Orfeus och Eurydike. Tillsammans är de här tre filmerna (samt Orfeus på två cd) ett vittnesmål om en av 1900-talets allra främsta artister. Med få undantag är ljudet förvånansvärt tydligt, bilden dock av förståeliga skäl mer brusig. Full Circle börjar direkt med Bakers förklaring om varför hon slutar. Det okonstlade tilltalet gör att vi kommer den sympatiska och jordnära sångerskan nära. Vi får också exempel på hennes perfektionism och naturligtvis hennes fulländade sångkonst. Operorna visar på bredden: från sopranrollen(!) som Maria Stuart och i titelrollen som Orfeus. Allra mest gripande är hennes prestation i den sistnämnda; en över två timmar lång föreställning med Baker som den aldrig sviktande brännpunkten. Det enda som saknas i paketet är exempel på hennes oöverträffade lied-tolkningar. Jörgen Lundmark

OPUS 69

ORKESTER

En speciell afton Giuseppe Verdi

Ein Heldenleben, Tod und Verklärung, SWR Sinfonieorchester Baden-Baden und Freiberg Dirigent François-Xavier Roth Hänssler CD 93.299 Betyg HHHHHH Ljud HHHHH

det finns stunder då allt smälter samman till en i det närmaste perfekt helhet. Det här är en sådan. Verdis requiem är väldigt lyckosam på skiva och dvd med en rad förnämliga inspelningar. De stora sångarna och dirigenterna har alla, nästan, gett oss sina visioner av detta Verdis sena mästerverk. Att Daniel Barenboim älskar musiken går inte att ta miste på, ej heller att han tillbringat många timmar med att finjustera framförandet i alla dess små nyanser. Till sin hjälp har han en stor samling lydiga och hyperprofessionella sångare och instrumentalister, som alla följer hans minsta vink. Solisterna, Anja Harteros, Elīna Garanča, Jonas Kaufmann och René Pape är nästan osannolikt bra och man förleds att tro att de sjungit som vokalkvartett på fritiden under många år. Så väl klingar deras röster tillsammans – och var för sig. Harteros sopran är smidig och lyrisk och hon smeker fram de finaste pianissimon. Gåshud. Slutdelen med hennes Libera me är djupt gripande och det känns som om tid och rum upphört. Kaufmann är lysande och den mest teatrale av de fyra, vilket naturligtvis musiken inbjuder till. Inspelningen är gjord i Teatro alla Scala 2012 och regisserad av Andy Sommer. Inga överraskningar väntar och jag tror inte att kören börjar sitt enorma Rex tremendae samtidigt som den reser sig. Sen tycker jag att det är lite billigt att visa Barenboims hand som sluter sig i närbild samtidigt som musiken slutar. Men som helhet en stor upplevelse och detta är nummer ett på min lista över inspelningar av verket. Finns även på cd och Blu-ray. Thomas Roth

Roth är ett geni! Richard Strauss här har vi en dirigent som går från klarhet till klarhet. Jag är än en gång oerhört imponerad Roths förmåga att blåsa nytt liv i gamla käpphästar. Så min initiala tanke om att vi inte behöver fler inspelningar av Strauss tondikter faller platt till marken när de framförs så övertygande som här. Men vad är det Roth gör som är så speciellt? Jo, han tar varenda takt på fullaste allvar och har en fenomenal blick för struktur och form. Dessutom är detta de mest genomlysta tolkningar av Richard Strauss jag någonsin hört. Det är således en stor kontrast till de mer ljusskygga framförandena där tonsättaren ibland hamnar i ett evigt skymningslandskap. Roths tempon är ganska friska, men de känns aldrig för snabba eller hurtiga. Det är ett kraftfullt musicerande med gott om muskler när så efterfrågas. Christian Ostertag är violinsolist i Ein Heldenleben och hans spel är poetiskt och vackert, inkännande. Jag fascineras av den nyansrikedom och de små, och stora, kontraster Roth plockar fram i Tod und Verklärung, det bättre verket enligt mig. Energi och poesi i perfekt kombination. Orkestern följer sin dirigent galant och det här är samförstånd och samspel av högsta klass. Då är det glädjande att veta att samtliga tondikter av Strauss ska förevigas och att Zarathustra står på tur. Ljudkvaliteten håller väldigt hög klass och orkestern klingar öppet och varmt. Naturligt, helt enkelt. Thomas Roth

70 OPUS

DVD

Giuseppe Verdi Messa da Requiem Solister Harteros, Garana, Kaufmann, Pape, Kör och orkester från Teatro alla Scala Dirigent Daniel Barenboim Decca 074 3807 Betyg HHHHHH Produktion HHHH

Vi Älskar Musik ANNE SOFIE VON OTTER DOUCE FRANCE Naïve V5343 (2cd)

HEGE WALDELAND & GUNNAR SPJUTH KAIJA SAARIAHO CELLO & GUITAR KAMMARMUSIK FÖR STRÅKAR Euterpe EMCD1316 Ondine ODE12222

Bengt Forsberg, Mats Bergström, Bengan Jansson m fl. En kärleksfulla hyllning till de franska melodi- och sångskatterna.

Ett varierat program, en njutbar dialog mellan två instrument och två extraordinära musiker. Repertoaren är från 1900- och 2000-talet.

Polarprisvinnaren Kaija Saariahos kammarmusik framförd av den internationellt hyllade finska stråkkvartetten META4.

MEDTNER: VIOLINSONATER 1 & 3 CLOË HANSLIP, VIOLIN Hyperion CDA67963

BACH: VIOLINKONSERTER VIKTORIA MULLOVA Onyx ONYX4114

BACH: MISSAE BREVES PYGMALION; RAPHAËL PICHON Outhere ALPHA816 (3cd)

Rysk 1900-talsmusik. “Sonata Epica” kanske den mest bombastiska violinsonaten någonsin, här kopplad med den mer timida, Fauré-liknande ”Sonat nr 1”.

Förutom violinkonserterna bjuds vi även, i Bachs anda, på arrangemang där violinen fått huvudrollen i stycken som vanligtvis framförs av andra instrument.

Pygmalion är en ensemble som verkligen rört om i barockgrytan de senaste åren. Här en komplett cykel av alla Bachs fem ”Missae Breves”.

BERLIOZ: L’ENFANCE DU CHRIST RADIOSYMFONIKERNA, RADIOKÖREN Linn Records CKD440 (2cd) Robin Ticciati befäster sin position som en utomordentlig ”Berliozian” med denna superba inspelning med toppsolister och Radions kör och orkester.

FIORI MUSICALI TRIBERG BAROCKENSEMBLE UR WIENERSYMFONIKERNA Solo Musica SM190 (6cd-box) Utsökt musikalitet i verk av Händel, Vivaldi, Telemann m.fl. Ca sju timmars ren njutning, inspelad i pittoreska Triberg.

TJAJKOVSKIJ: EUGENE ONEGIN STOYANOVA; KEENLYSIDE m.fl; TICCIATI Opus Arte OA1120 (dvd); OABD7132 (bluray) Kaspar Holtens banbrytande produktion med en “stellar cast”, kritikerrosad vid premiären. Finns både som DVD och Bluray.

Skivorna i annonsen distribueras av Naxos Sweden och finns i din skivaffär eller direkt från www.naxosdirect.se OPUS 71

Vi finns på Facebook OPUS 71

ORKESTER

Symfonikern i fin form Richard Wagner The Ring – An Orchestral Adventure Arr: Henk de Vlieger Dirigent: Lawrence Renes CD/SACD BIS-2052 Betyg HHHHH Ljud HHHHHH

72 OPUS

under introduktionen till Rhenguldet sänks lyssnaren långsamt

ned i det förrädiskt stigande, virvlande vattnet. Fyra och en halv minut senare: dammluckan öppnas och äventyret kan börja. Musik som annars tar mer än 15 timmar i anspråk får 65 minuter på sig i form av ett instrumentalt destillat av Ringen, i tretton tablåer. Här ryms inga jättar, dvärgar, gudar eller hjältetenorer, utan vi får soundtracket från deras värld. Genvägarna är många, stickspåren få. Blir det fattigt eller rikt? Känslan av att »fuska« så här med Ringen ger med sig snabbt. Detta är under alla omständigheter otrolig musik från en sagolik melodivärld, även i denna nedkortade form. Medan den puritanske Wagerianen tar avstånd från helgerånet erkänner jag hellre att jag väl hundra och en gång konstaterat att det inte blir någon Wagner »idag heller«. Oftast saknas tid, möjlighet och ibland även lusten att säga adjö till omgivning och distraktioner för timtals av koncentrerat lyssnande. de Vliegers syntes skalar bort mycket men det som valts ut är hundra procent Wagner i melodisk högform, och påminner om att vi både kan ha och äta hela kakan, allt efter hur hungriga vi känner oss. Wagner skulle gnuggat händerna om han hört musicerandet som Hovkapellet och Lawrence Renes erbjuder. Här märks de tusentals timmar som sitter i instrument- och musikerkropparna, i huvuden, ben och ryggmärg. Det är detaljerat, slipat och fyllt av imponerande strukturer och fraseringar som Renes formar finkalibrerat och stramt. Neeme Järvi och Edo de Waart står för två andra utmärkta inspelningar som gjorts på samma material. Frimodigheten och den pampiga efterklangen från Järvis version passar nog mitt rebelliska jag lite bättre, men inte mitt analytiska. Här finns andra kvaliteter, inte minst möjligheterna till nya upptäckter i partituret, något BIS-inspelningen förstärker ytterligare med sin extrema naturtrogenhet. Renes släpper aldrig taget och leder lyssnaren även till de dolda stigarna. Jag som alltid älskat Soltis anabola tolkning av Siegfrieds begravningsmusik upplever att samma musik i Renes händer blänker mycket mer. Ilska har blivit stolthet Nej, den som vill klaga på de Vliegers idé, som Lorin Maazel faktiskt hann före med, får vackert stå kvar vid Rhens strand med åsikten att Wagners musik i formen av symfonisk tondikt nog mest är kattguld. Vinnaren blir den som vågar släppa taget om tradition och istället öppnar sina öron för Wagner, symfonikern. Extra guldstjärna för det snygga omslaget, baserat på Enar Merkel Rydbergs legendariska foto av tenoren Helge Brilioth som Siegfried på Kungliga Operan. johannes nebel

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

DVD

I SKUGGAN AV TOURETTES J.S. BACH pianistens ensamma liv frestar på. Redan Franz Liszt slutade att ge kon-

serter på höjden av sin solokarriär. Glenn Gould valde vid 32 års ålder helt bort konserten för att istället spela in skivor. Så finns det ett antal musiker som av hälsoskäl slutat ge konserter. Vladimir Horowitz var även han bort borta från konsertscenen, under tre olika perioder. Den strålande Bachpianisten Nick van Bloss hör till den sistnämnda kategorin. Att hans svåra muskel- och tal-tics under lång tid saknade diagnos gjorde hans livslånga kamp mot Tourettes syndrom än svårare. Det enda som stoppade symptomen var när Nick satt vid flygeln och spelade. När han så vid en pianotävling för första gången som musiker drabbades av svåra spasmer drog sig Nick van Bloss under 15 år tillbaka från offentligheten. Två år innan den omtalade återkomsten till konsertscenen 2009 porträtterades pianisten i BBC-dokumentären Mad But Glad. Alldeles oavsett Nick van Bloss ovanliga bakgrund och hans kamp mot Tourettes syndrom imponerar de här två Bach-skivorna på alla sätt och vis. Det finns en klarhet och spänst i spelet som har han gemensamt med Glenn Gould. Även förmågan att ge varje stämma en egen karaktär påminner om van Bloss berömde kollega. Både soloskivan och orkesterupptagningen har dessutom en naturlig klangbalans och klarhet. Det som inte minst gör inspelningen av Goldbergvariationerna övertygande är att tolkningen både är helgjuten och bjuder på många expressiva detaljer.Inte ens Murray Perahias förstklassiga version på Sony är lika flerskiktad. Perahias spel är dock mer pregnant i de briljanta variationerna. På Nimbus NI 6141 är Nick van Bloss en exemplarisk solist i fem av Bachs klaverkonserter. De kreativa utsirningarna av solostämman kombineras med en linjeklarhet i sofistikerat mångskiftande tolkningar. Återigen är det behärskningen i både det lilla och det stora som gör stort intryck. English Chamber Orchestra är föredömligt alerta under David Parrys ledning i tolkningar som balanserar tidstroget och modernt på ett intelligent vis. Jörgen Lundmark

ORKESTER SOLIST

GOLDBERVARIATIONERNA, KONSERTER SOLIST Nick van Bloss English Chamber Orchestra DIRIGENT David Parry Nimbus NI 6136 & 6141 BETYG HHHHH LJUD HHHHH

Peter Grimes, John Graham-Hall, Susan Gritton, Felicity Palmer Orchestra e coro del Teatro alla Scala Dirigent Robin Ticciati Opus Arte OA1103 Betyg HHH Produktion HHHHH

utan drabbning benjamin britten regissören richard jones har vi kunnnat bekanta oss

med ihöst då hans lovordade uppsättning av Billy Budd från Frankfurtoperan satts upp på Göteborgsoperan. Nu har han tagit med sig ett gäng britter som gör Brittens Peter Grimes på La Scala i Milano. Iscensättningen placerar handlingen i en stadsbebyggelse på 1980-tal där havets närvaro är nära nog helt eliminerad. Endast uppstoppade måsar och en bild på ett segelfartyg kan förmå att ge några havsfläktar. Kanske att regissör/ scenograf vill visa att samhället blivit fjärmat från naturen. Flera av scenerna utspelas i en separat ”låda”, den fungerar som krog eller Peters hem. Lådan är rörlig så när det är storm gungar hela krogen, som om de vore på ett skepp. Det kan se ut som om havet har gått iland. Det stora dramat saknas på scenen men desto mer av storm och stiltje finns det i orkestern. Vad vi inte ser på scenen, det hör vi från La Scalas fenomenala orkester under ledning av den unge Robin Ticciati. Här är havet verkligen i centrum. I orkestermellanspelen visas orkesterdiket och många närbilder på orkestermedlemmarna. Annars är bildregin lite vild, ofta får man se scenen rakt uppifrån som ett fågelperspektiv. John Graham-Hall tolkar titelrollen frånvarande introvert med en stundtals sliten röst. Det borde vara bra men jag saknar utstrålning, drabbas inte av hans utsatta position i det hårda, känslokalla 80-talssamhället. Annars är det damernas afton. Susan Gritton som en lite vilsen men sökande Ellen Orford – hon sjunger fint om än med lite otydlig diktion. Felicity Palmer som den lite bedagade Auntie och Catherine Wyn-Rogers i rollen som den präktiga och hispiga Mrs Sedley visar båda på rutin och närvaro. Bra rollporträtt av Christopher Purves som kapten Balstrode. I den långa rollistan hittar vi också svenskan Ida Falk Winland som en av brorsdöttrarna. Många bra ingredienser men det tänder inte. Jag blir inte berörd, och det är ovanligt när det gäller denna opera. Jag återgår till Pears, Vickers och Dean Griffey. Evabritt Selén

OPUS 73

Kammarmusik

samlingsbox

Benjamin Britten: The Complete Works Decca 478 5364 (65 cd + 1 dvd) Betyg HHHHHH Ljud HHHHH

Ett storartat livsverk Benjamin Britten vem skulle inte vilja ha en tidsmaskin? Tänk att få åka till Händels

alltid vänlig och mån om sina musiker. Han ställde stora krav på de han samarbetade med, men han litade fullt ut på dem och kände väl till deras proLondon och få höra hur hans sångare och musiker lät. Eller vara med om uruppförandet av Liszts första pianokonsert med tonsättaren vid pianot fessionalitet. Detta visar sig inte minst i den intressanta dvd som finns med och Berlioz som dirigent. Drömma kan man ju. Fast ett bättre alternativ från inspelningen av The Burning Fiery Furnace i byn Orford 1967, i regi av är att ta vara på de stora kompositörer vars tolkningar av sin egen musik vi Tony Palmer. Slagverkaren James Blades visar med illa dold – och välförtjänt faktiskt kan lyssna på idag, och som oftast har unika egenskaper. Engelska – stolthet den serie trummor han tagit fram för att på bästa sätt levandegöra skivbolaget EMI var tidigt ute och förevigade Edward Elgar dirigerandes sin Brittens intentioner. Producenten John Culshaw och teknikerna Kenneth egen musik. Amerikanska Columbia (CBS och idag Sony) såg till att vi kan Wilkinson och Gordon Parry visar hur noga och professionella man var på höra hur Aaron Copland och Igor Stravinsky vill att deras musik ska spelas. Decca på den tiden.Underhållande är också att se och höra byinvånarnas avoga inställning till de där märkvärdiga människorna från den stora staden. RCA gav Sergej Rachmaninov möjlighet att spela in sin musik och Deutsche Grammmophon gav samma möjlighet till Hans Werner Henze, Karlheinz Jantelagen är absolut inget svenskt eller nordiskt påfund. I boxen finns också en intressant cd med kommentarer från en rad muStockhausen och Pierre Boulez. Decca med sina lyhörda producenter var tidigt intresserade av att få Ben- siker Britten arbetat med, en cd man gärna sett som dvd. Där får man också tillfälle att höra tonsättaren repetera sin musik. Det finns också gott om kujamin Brittens framföranden av sin musik i katalogen. Redan 1943 spelade de in honom i egenskap av pianist och året efter som dirigent. Men det var riosa i lådan, filmmusik, pianomusik (förvånansvärt lite) och småsaker som först efter att man gett ut operan Peter Grimes på skiva 1958 som Britten bör- Timpani piece for Jimmy; ett litet stycke för James Blades och hans pukor jade bli en kraft att räkna med i de klassiska topplistorna. Riktig fart tog det med piano. Decca har dessutom haft klokheten att komplettera med några historiska inspelningar, som Serenade for tenor, horn and strings med Peter fem år senare när Decca gav ut hans War Requiem i en suggestivt formgiven utgåva – svart. Här hade producenten John Culshaw dessutom lyckats få so- Pears och Dennis Brain från 1944. Med boxen, som är begränsad till 3000 ex följer en fint producerad bok med ytterst läsvärda texter och, bland annat, lister från Sovjet: Galina Vishnevskaya, Tyskland: Dietrich Fischer-Dieskau bilder på samtliga skivomslag. och England: Peter Pears. Our job is to be useful, and to the living. Med åren skulle det bli en lång rad inspelningar och när hans vacklande hälsa 1972 hindrade honom från att dirigera fick den unge Steuart Bedford ta Orden är Brittens och när man idag lyssnar igenom hans makalösa musik över, fast med Britten närvarande. Alla dessa är nu samlade i en attraktiv box slås man av hur mycket engelska sångare, musiker, ensembler och orkestrar innehållande inte mindre än 65 cd. Allt finns här, de fenomenala operorna, har att tacka honom för. Här kan man utan att tveka använda det populära orkesterverken och konserterna. All körmusik, och den samlingen är omfat- uttrycket att sätta England och engelsk musik på kartan. Benjamin Britten är en av de största kompositörerna någonsin. Jag vill till sist nämna att Decca tande, kammarmusik och solostycken. Det fåtal verk Britten inte spelade in har man hämtat från andra skivbolag, som den tidiga operetten Paul Bunyan, också gett ut en box med 27 cd där Britten dirigerar andra tonsättare. dirigerad av Philip Brunelle. Thomas Roth Britten var en fantastisk dirigent. Oerhört noggrann och krävande, men

74 OPUS

www.bis.se

Vi väntar Tobias Broström tobias broström är vad jag förstår slagverkare från början.

Hans Samsara, dubbelkonsert för violin och marimba, får mig att fundera över musikens parametrar. Rytm, melodi, harmoni, klangfärg... Samsara är, inte överraskande, rytmiskt pregnant och spännande. Orkestreringen är lysande, men det är inte så ovanligt. Det jag höjer på ögonbrynet åt är harmoniken. Broström tillåter sig något som jag sällan hör, en harmonik som vissa skulle kalla »romantisk« men som jag kallar sensuell. Modern musik kan vara en öken vad gäller engagerande harmonik. Samsara har också i bästa mening patetiska ögonblick. Två reservationer: det blir väl mycket rytmisk orgie av det hela (toccatavarning), och violinstämman kunde vara mer intressant. Jag får ett liknande intryck av cellokonserten. Här finns mindre toccata och fler patetiska ögonblick. Återigen känns solostämman väl påver, för formelartad. Kanske är jag ute och cyklar men jag får en känsla av att Broström vill utbrista i det som Bach, Liszt, Tjajkovskij och Respighi generöst bjöd lyssnarna på, nämligen MELODIER. Melodi har varit parameter non grata under lång tid och skrämt bort den stora publiken som, låt oss erkänna det, primärt livnär sig på melodier. BIS-2052_f-b.indd 1 Våga språnget, Tobias! Publiken hungrar. Det är svårt att tänka sig att det bara är två musiker i Dreamscape. Rättelse, den tredje heter Lap och den fjärde Top. Detta är en klangskog med mystiska, halvelektroniska klanger. En doft av »goth«. Broströms rapsodiska stil kommer bättre till sin rätt här än i konserterna, även om han inte når samma laddade ögonblick. Försklassigt framförande av samtliga. Möjligen är solofiolen och solocellon lite för svaga i ljudbilden. Ladislaus Horatius

WAGNE R T HE RI NG AN ORCHESTRAL ADVENTURE ARRANGED BY HENK DE VLIEGER

ROYA L SW E DISH ORCHE S T R A BIS-2052

· L AW RE NCE RE NE S

Nie b e lu n g e ns Rin g på 65 min u te r

2013-08-23 15.15

Ett orkesteräventyr i arrangemang av Henk de Vlieger Kungliga Hovkapellet Lawrence Renes

ORKESTER ORKESTER

Cello Concerto, Samsara double concerto, Dreamscape Solister Mats Rondin, Hugo Ticciati, Johan Bridger Västerås Sinfonietta Dirigent Johannes Gustavsson dBCD154 Betyg HHHH Ljud HHHHH

För nedladdning i högupplöst flac / mp3: eclassical.com

BIS-2052 SACD SURROUND & STEREO | CD STEREO Distribueras av NAXOS SWEDEN naxosdirect.se OPUS 75

EN MAKALÖS KLARINETTIST Portraits

Kammarmusik

klarinetten är förhållandevis sen i symfoniorkestern. Man brukar datera dess till-

komst till början av 1700-talet. Det skedde i Nürnberg och upphovsmannen hette J. Chr. Denner. I träblåsargruppen är instrumentet således lagets ”benjamin”. Andreas Ottensamer är född i Wien, son till Wienfilharmonikernas soloklarinettist Ernst Ottensamer. Brodern Daniel spelar också klarinett i orkestern. Karriären kröntes i juni 2013, då han utsågs till ordinarie soloklarinettist i Berlins Filharmoniska Orkester – visserligen efter två omröstningar, men ändå: raskt marscherat för en 24-åring! Sin debutskiva har han kallat Portraits, som han beskriver så här: ”Detta album ställer interpreten för utmaningen att växla mellan olika stilar och speltekniker. Samtidigt har jag dock vinnlagt mig om att bevara min personliga tolkning och klang. Gershwins lilla, jazziga Preludium nr 1 (ursprungligen för piano) har arrangerats för klarinett och orkester och tjänstgör nu som ett slags aperitif för Coplands alltför sällan framförda konsert för klarinett, harpa, piano och stråkorkester. Den beställdes 1947 av den legendariske Benny Goodman, som också uruppförde den live i en radioutsändning 1950 under dirigenten Fritz Reiner. Debussys ömsinta preludium för piano Flickan med linhåret sammanställs med Cimarosas konsert för klarinett och stråkar (ursprungligen fyra ensatsiga pianosonater). Romantiska klanger i amerikanskan Amy Beachs Berceuse korresponderar med de lyriska satserna i Spohrs konsert nr 1 för klarinett och orkester. Ottensamer behärskar sitt instruments alla tekniska svårigheter, den wienska tonen är stor, rund och varm, hans pianissimo är bärigt, diminuendot egaliserat, staccatot är säkert, han använder sig av cirkulärandning, där långa fraser kräver det. Kort sagt: Bättre kan man inte blåsa klarinett. Utomordentligt stöd får solisten av Rotterdams Filharmoniska Orkester under ledning av den dynamiske Yannick Nézet-Séguin. Efter att ha lyssnat på Portraits några gånger, förstår jag varför Andreas Ottensamer är den förste klarinettist, som fått ett exklusivt skivkontrakt med Deutsche Grammophon! Folke Freund

Orkester

Clarinet Sonata, Clarinet Trio Goran Gojevic, klarinett; Mary Kenedi, Piano; Lynn Kuo, violin; Winona Zelenka, cello; Michael Sweeney, fagott Naxos 8.572778 Betyg HHHH Ljud HHHH

Lekfullhet & sentimentalitet Nino Rota låter tonsättarnamnet Nino Rota bekant? Du

The Clarinet Album Solist Andreas Ottensamer Rotterdam Philharmonic Orchestra Dirigent Yannick Nézet-Séguin DG 481 0131 Betyg HHHHHH Ljud HHHHHH

76 OPUS

har i alla fall med största sannolikhet hört hans musik. Denne italienare var mannen bakom musiken till såväl Coppolas Gudfadern som till många av Fellinis filmer. Men Rota komponerade också orkesterverk, operor, konserter och kammarmusik. Även om verken på den här skivan delvis är av en annan värld än filmmusiken, kan man ändå då och då känna igen tonspråket. Inslaget av leklynne, fantasi och humor slår mig omedelbart i första satsen av klarinettrion; instrumenten ”pratar” med varandra som om de vore goda vänner, inbegripna i ett trevligt samtal över en espresso på en bar någonstans i Rom eller Milano. Men det vore för enkelt att hävda att Rota bara har fantasi och humor i sin verktygslåda. Ett annat kännetecken är sentimentaliteten och nostalgin, som till exempel finns närvarande i den Brahmsinspirerade klarinettsonaten. Och melankolin och sentimentaliteten är också tydligt på plats i fantasin för piano, komponerad under andra världskrigets slutskede. Än fler kammarmusikaliska verk – en violinsonat och en toccata för fagott – ryms på denna lilla pärla till skiva. Alltsamman förträffligt presenterat av Goran Gojevic och hans medmusiker. Axel Lindhe

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass

Orkester

Energi och finess Cello and Guitar det finns två tydliga klangidiom för klassiska gitarrister idag. Dels den äldre

skolan med en svagare, mjukare klang och med gitarrer i samma tradition som Antonio Torres byggde redan i mitten av 1800-talet. Å andra sidan ‘latticegitarrerna’ som Greg Smallman gjorde så populära på 80-talet, med ett tunnare lock och därför betydligt spetsigare och, i värsta fall, banjolik ton men med mer volym. Det räcker med att Spjuth sätter an första anslaget för att man ska höra vilken tradition han följer. Min känsla är att han hellre skulle använda Smallmangitarrer som brasved, än att spela på dem. Och tur är väl det för i mina öron finns det ingen gitarrist i Sverige idag med vackrare ton och starkare uttryck helt i Segovias anda. Skivan är en verklig guldgruva för intresserade i denna lite aparta instrumentkombination och duon premierar här inte mindre än tre nyskrivna verk. Dels den lyriska vackra sviten Sonnenuhr (Solur) och Serenad i sommarnatten av Staffan Storm och dels stycket Twins av Rolf Martinsson. Det senare är en suggestiv svit där stämmorna på ett intrikat sätt flätas in i varandra. Inte lättsamt, inte tungt men med substans, ett perfekt stycke kammarmusik! Att Gnattalis Sonat, som har en fot i den Brasilianska folkmusiken medan den andra stampar takten till jazz, har en härligt drivande cello och ett skönt sväng, medan De Fallas Nana har blivit min 5-årige sons favoritstycke (bara en sådan sak) gör detta till en verklig favorit bland kammarmusikinspelningar. David Härenstam

UPPSALA TONSÄTTARTÄVLING 2014 För tredje gången arrangeras tävlingen! Unga tonsättare från hela Norden ges möjlighet att få sin musik spelad. FINAL Torsdag 13 mars kl 19.00 Uppsala Konsert & Kongress, fri entré

KAMMErMUSIK Kammarmusik

Hege Waldeland, cello Gunnar Spjuth, gitarr Euterpe Musica 1316 Betyg HHHHH Ljud HHHHH

UPPSAL A K AMMARORKESTER SPELAR NY MUSIK A fragmented memory; My overgrown little tree house Jonas Valfridsson 21 november Valfridsson delade första pris i Uppsala Tonsättartävling 2010!

Första pris 50.000 kr, samt att vinnarverket kommer att framföras av tio orkestrar!

Yankadi, Concerto Grosso Britta Byström 6 mars Serenade in Seven Colours Andrea Tarrodi 18 mars

Uppsala Tonsättartävling genomförs med stöd av: Kjell och Märta Beijers Stiftelse, Uppsala universitet, Regionförbundet Uppsala län, Svensk Musik och Föreningen Svenska Tonsättare.

Tarrodi delade första pris i Uppsala Tonsättartävling 2010!

Analytic Tales of Mechanical Movements Daniel Nelson 10 april

OPUS 77

Musik i Uppland tel. 018-17 19 20 www.miu.se

OPUS 77

ORKESTER

Mozartsymfonier x 2 W.A. Mozart året är 1782 och livet är hektiskt för den 26-årige Mozart. Dagarna fylls av undervisning, konserter och komponerande i en rasande fart. Tiden är knapp och pragmatism är av nöden, när han är i behov av en symfoni till en konsert använder han sig av ett tidigare komponerat stycke för familjen Haffner i Salzburg. Fischer och hans danska orkester har nu nått fram till Haffnersymfonin i sitt pågående projekt med inspelningar av Mozarts samtliga symfonier, och spelar här med sådan glöd att jag har svårt att inte tro att tonsättaren själv skulle blivit nöjd. Framförandet är rakt igenom impregnerat av en imponerande avvägning mellan kontraster, här serveras både skönhet och rastlös nervighet i väl avpassade portioner. Lyssna till exempel till prestosatsen, som sannerligen tar Mozarts ord, ”så fort som möjligt”, på orden. Och i den fyra år senare komponerade Pragsymfonin lyser de operamässiga tongångarna igenom på ett fenomenalt sätt. Man blir helt enkelt på så gott humör av ett sådant här musicerande – i prima SACD-ljud dessutom – och jag tackar och bugar för att vårt grannland huserar orkestrar som den här. Om början av 1780-talet innebar medgångstider för Mozart var decenniets senare år betydligt tuffare. Ekonomiskt trångmål tvingade familjen ut till en bostad i Wiens utkanter. Men med skaparkraften obruten färdigställde Mozart sommaren 1788 en mästerlig symfonisk trilogi. Inspelningarna av de här tre sista symfonierna är oräkneliga, men i den så ofta spelade fyrtionde symfonin står Herreweghe på det hela taget väl upp i konkurrensen. Hans tidstrogna Elysée-orkester hittar precis lagom nivå av ängslig rastlöshet i den första satsen, och spelar med energi, driv och en transparent klang som andas naturlighet och tjänar musiken väl. Tyvärr visar tolkningarna av de båda andra verken att Herreweghe har en bit kvar till ful�lödig Mozarttolkare. I både 39:e och 41:a symfonierna blir jag lite besviken på framförandet av andante-satserna som känns forcerade. Den där förlösande känslan av magi och mystik som de bästa framförandena av den här musiken kan locka fram vill inte riktigt infinna sig. För riktigt helgjutna versioner av den här sena Mozart-repertoaren vänder man sig istället med fördel till riktiga Mozarträvar som Mackerras eller Harnoncourt. Eller så håller man ögon och öron öppna för vad Adam Fischer och hans orkester hittar på även här så småningom. Axel Lindhe

78 OPUS

Symphonies vol. 10 Symphony No. 35 ”Haffner”,Symphony No. 38 ”Prague” Danish National Chamber Orchestra DIRIGENT Adam Fischer Dacapo 6. 220545 Betyg HHHHHH Ljud HHHHH The Last Symphonies (nr 39-41) Orchestre des Champs-Elysées DIRIGENT Philippe Herreweghe PHI LPH 011 Betyg HHHH Ljud HHHH

Aktuella releaser fr책n Decca & Deutsche Grammophon!

Best채ll dem hos CDON.COM.

OPUS 79

k rönik a

Stör inte pianisten under färd!

en polske pianisten Krystian Zimerman skapade en smärre storm härom månaden när han i protest mot en öppet filmande publikdeltagare avbröt sin pianoafton. Diva? En överkänslig typ som hindrar spridningen av klassisk musik? Eller bara sunt försvar av konsertsituationen och -rummet? Vissa tycker si, andra så. Det finns ingen enighet i frågan, ingen kompass med tydlig Norr. För mig handlar saken om rum, och respekt. Vi känner alla kostcirkeln – men inte lika väl rumscirkeln. Det finns offlineoch online-rum, stojiga kasinon och intima salonger. Matsal, badrum, sovrum, krog, museum – alla har de olika funktioner. Till detta kommer nya virtuella rum som Twitter och Facebook. Vissa rum tillväxer medan andra bara krymper. Nästan allt fungerar som kontor numera medan de stilla, skuggiga offlinerummens dagar är räknade. Jag läser att symfoniorkestrar i USA börjat införa »tweet seats«, platser för folk som vill kunna twittra under konserten. Detta kallar man »an attempt to enliven the concert experience«. Enliven, jo, jag tackar jag! Här visar sig rumsignoransen i all sin nakenhet. Varför inte lika gärna spela technomusik till zenmeditation? En djup desorientering och känsla av impotens ligger över den klassiska musikens nejd. Man duger inte som man är. Den nya melodin är bjällror på skorna, clownnäsa, glitter och ansiktslyftning. Musiker ska klä sig ballt och får gärna ha punkfrisyr. Tatuering är ett plus. Och så ska det lockas ny publik. Komsi, komsi... Jag förstår inte varför publik prompt ska lockas, den är väl ingen kossa heller? Varför inte uppfostra den? Eller är det kanske kränkande att lära folk att lyssna på sin egen kulturs Beethoven? Den klassiska musiken ska tydligen gå hela vägen över bron, medan publiken står helt stilla på andra sidan och gapar, väntar på att den stekta kycklingen ska landa i munnen. Jag har själv hört en konserthuschef säga till publiken att den gärna får applådera mellan satserna. Då har man fruktansvärda

80 OPUS

komplex för sin egen konstform. Hur förklara det fina med den när man nästan ber om ursäkt för den? Tänk er en jazzpresentatör som på konsert säger: »Nej, ni behöver inte applådera efter solot.« Vilken hädelse! I den informella (?) jazzens värld håller man hårt på koderna. Solo följs av applåder, basta. Varför ska då den klassiska musiken fråntas sina koder om tystnad och respekt? Varför ska dess rum göras om till Internetcafé? Vi har glömt att konsertsalen, precis som kyrkorummet, har en unik atmosfär som inbjuder till meditation och lätt trans. Vissa stackare ser bara snobbism i rummet, men varför ska just dessa glömska ignoranter få bestämma var skåpet ska stå? Konsertsalen har tydligen valts ut för dekonstruktion och demolering. Andra rum som Operan och Dramaten ska däremot fredas. Till och med biografen är mer skyddad än konsertsalen, trots att inga artister, bara publik, kan störas där. Och våga inte ens tänka tanken att spela in filmen med iPhone! Finns det någon som minns att musik handlar om lyssnande, och att lyssnande är en koncentrationsakt? Eller har alla blivit sinnesslöa av Aspartam? Hela konsertsituationen, på bägge sidor om rampen, handlar om centripetal koncentration. Men det vill man inte höra i en kultur som undviker k-ordet och hellre talar om «nöje» eller «underhållning». Nej, låt folk twittra till Mahler, det tycker de är kul! Man har också glömt att konsertsalen är musikerns arbetsplats. Stör inte föraren under färd, säger skylten på bussen. Zimerman har ett hundra gånger känsligare jobb än en busschaufför, så varför ska han få störas? Precis som chauffören tar han med oss på en resa, en INRE resa. Stör honom för all del med ringsignaler och kamera, men bli inte förvånad om han kör i diket och resan ställs in. Ladislaus Horatius

SNART KAN DU SOM ÄR PRENUMERANT PÅ OPUS

KOMPLETTERA DIGITALT.

Redan nu går det att köpa och läsa OPUS i digitalt format via tjänster som Paperton, Readly och Ztory. Man kan välja mellan att betala för lösnummer, eller få tillgång till flera olika magasin för en månadsavgift på runt en hundring. Du som prenumererar på OPUS är viktig för oss, och vi vill gärna bjuda dig på något extra. Därför lanserar vi inom kort en egen OPUS-app för smartphones och surfplattor, som ger dig tillgång till tidningen digitalt – när du vill och hur du vill. Som prenumerant betalar du inget extra för denna förmån, som vi kallar komplettera digitalt. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på opusmagasin.se eller gå in och gilla OPUS på Facebook idag så blir du den förste att få veta när vi har lanserat appen: facebook.com/TidskriftenOPUS

OPUS 81

ENDR E WOLF 100 ÅR

INSPIRATÖREN KLANG, TON, INSPIRATION. Tre ord man förknippar med den ungerske mästerviolinisten Endre Wolf, som skulle fyllt hundra år den 6 november. I ett decennium hänförde han Göteborgarna från första pult i konserthuset. Christer Thorvaldsson, som 30 år senare tog över stafettpinnen som förste konsertmästare i GSO, tecknar här ett minnesporträtt av sin läromästare. en legendariske violinisten professor Endre Wolf gick ur tiden i mars 2011. Därmed lämnade en av vår tids stora personligheter inom den klassiska musiken den musikaliska scenen. Endre Wolf var traditionsbäraren och länken till gångna tiders violinmästare. I kraft av sin starka övertygelse och karisma skapade han en tonbildning och klangkänsla som var starkt personligt färgad och som knöt an till den moderna – men samtidigt även den klassiska violintraditionen. Den sångbara tonen med aldrig sinande bredd och bärighet, kunde för alla violinister som upplevde honom vara källan till inspiration och drivkraft genom hela yrkeslivet. År 1933 avslutade Endre Wolf sina studier med solistdiplom vid Franz Liszt-akademien i Budapest. Solistdebuten genomfördes 1936, samma år som han kom till Sverige. Som nyutnämnd förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker (dåvarande Göteborgs Orkesterförening) började en intensiv tid i det Göteborgska musiklivet. Parallellt med den krävande tjänsten som konsertmästare började ett flitigt konserterande som solist med orkestern. Under de tio år som följde fick publiken uppleva ett konstnärskap på högsta nivå med violinkonserter från barocken – med Bach i centrum – och ett helt spektrum av violinrepertoaren med de stora romantiska violinkonserterna som tyngdpunkt, till vår tids klassiker där Prokofjev och Bartók fick representera 1900-talet. Denna tid av ständigt konserterande som solist kan sägas lade grundstenen för en kommande solistkarriär, som tål att jämföras med de allra främsta. Till detta kan läggas den erfarenhet och rutin som en konsertmästarbefattning tillför. Efter åren i Göteborg bedrev han en omfattande turnéverksamhet i Sverige och övriga Europa inklusive England, och efter stora framgångar där utnämndes han år 1954 till professor i violinspel vid Royal Manchester College of Music på rekommendation av den legendariske chefdirigenten för Halléorkestern Sir John Barbirolli. Wolf stannade på denna post i 10 år. Därmed började ett 82 OPUS

regelbundet återkommande samarbete som solist med Halléorkestern i framförallt Brahms violinkonsert. Brahmskonserten intog på så vis en särställning och spelades in på grammofon med London Symphony Orchestra år 1958 under dirigenten Anthony Collins ledning. Även Dubbelkonserten för violin, cello och orkester med den danske mästercellisten Erling Bløndal Bengtsson och Radiosymfonikerna dirigerad av Leif Segerstam, vid en direktsänd TV-konsert i Stockholms Konserthus 1974, ger en god helhetsbild av Wolfs konstnärskap. Under Englandsåren genomförde Endre Wolf också en framgångsrik Italienturné med Halléorkestern, och han spelade även med Israels Filharmoniska Orkester en serie konserter 1964. Landsmannen Bela Bartóks musik intog förstås en av rangplatserna i repertoaren. Hans andra violinkonsert spelade Endre Wolf med stor framgång och hyllades av både publik och kritiker för sin sångbara cantilena. Den för Bartók så karaktäristiska rytmiken utmejslades med största finess och skärpa. Hörnpelare i repertoaren var även den monumentala och komplicerade solosonaten. Mitt första möte med Endre Wolf var vid en konsert i min födelsestad Arvika 1959 då han bland annat spelade Johann Sebastian Bachs Partita i h-moll för soloviolin. Wolfs spel fångade mig totalt och drömmen formades att en dag bli hans elev. På pedagogikens område fostrade han under sin långa levnad rader av mycket framstående violinister med brett verksamhetsfält inom nordiskt och internationellt musikliv. Förhållandet mellan lärare/elev var något annorlunda på 60-talet i jämförelse med idag. Läraren var en auktoritet som man inte gärna ifrågasatte. Det betyder inte att man inte kunde diskutera tolkningsfrågor och tekniska lösningar med sin lärare. Det gick alldeles utmärkt, bara det fanns motivation och kreativt tänkande bakom. Endre var lyhörd vid sådana tillfällen, och han uppmuntrade till individuellt musikskapande inom givna ramar. Att slaviskt kopiera och försöka härma föll aldrig ”i god jord”.

Johann Sebastian Bachs Sonater och Partitor för soloviolin var grunden i all undervisning, och man minns många oförglömliga lektioner där interpretation och teknik analyserades och prövades i alla tänkbara variationer och möjligheter, men där musiken till slut fick ”tala för sig själv” i klingande form, utan för mycket av teoretisk lärdom. Underförstått: Endre kunde konsten att sätta fingret på ”den springande punkten” just i ögonblicket. Endre Wolf undervisade vid Sveriges Radios musikskola på Edsbergs slott (nu Edsbergs musikinstitut) i Sollentuna 1958-98, där jag var hans elev 1964-68. Han utnämndes också till professor vid det Kongelige Danske musikkonservatorium i Köpenhamn 1969, en tjänst som varade i 14 år. Mästarkurser, eller ”masterclasses”, kan man kal�la förlängningen av pedogogverksamheten. Höjdpunkten – som han själv berättade för mig – var inbjudan och återinbjudan till Franz Liszt-akademien i Budapest som han inte besökt sedan studietiden. Detta var för honom det finaste hedersbeviset han kunde tänka sig från sitt gamla hemland. I kraft av sin internationella berömmelse inbjöds Endre Wolf också som jurymedlem till två av världens mest ansedda violintävlingar: Tjajkovskijtävlingen i Moskva och Sibeliustävlingen i Helsingfors. Även kammarmusiken gick som en röd tråd genom hela livet. Under Göteborgsåren var Wolfkvartetten en av landets främsta ensembler, och i Stockholm på 60- och 70-talen var Wolftrion (György Vásárhelyi piano, Erling Bløndal Bengtsson cello) en efterlängtad upplevelse för kammarmusikentusiasterna. Duon med pianisten Hans Leygraf var även den en stark kombination. Endre Wolf på cd Dubbel-cd:n The Great Violinist Endre Wolf (Danacord Records) som kom i fjol är en lyssnarupplevelse utöver det vanliga. Inspelningarna är från tiden då inspelningstekniken krävde mer eller mindre kompletta tagningar utan avbrott – att liknas vid en konsert. På så vis ökade prestationskraven på solisten, samtidigt tillät det en större konstnärlig frihet. Detta gör upplevelsen extra stark genom hela skivan. Wolf visar hela bredden av sitt konstnärskap – från briljansen och elegansen i Tjajkovskijs, Bruchs och Mozarts violinkonserter (nr 5) till

dramatiken i Beethovens Kreutzersonat och slutligen bel cantot i Vårsonaten av samme tonsättare. På cd:n bjuds också konsertstycken där vi upplever virtuositeten i Paganinis 5:e Caprice, folkligheten i Bartóks Ungerska folkvisor, lekfullheten i Aulins Humoresk (ur Fyra Aquareller) och Rimsky-Korsakovs Humlans flykt. Det sakrala lugnet i Bachs d-mollsarabande (ur dmoll partitan) kontrasterar fint mot det virtuosa och spirituella i de övriga styckena. The Great Violinist Endre Wolf finns att köpa på amazon.com, men går också att avnjuta på Spotify.

”Wolfs spel fångade mig totalt och drömmen formades att en dag bli hans elev.”

Endre Wolfs sista framträdande med Göteborgs Symfoniker skedde i februari 1973. Då spelade han Beethovens violinkonsert vid en extra insatt konsert till förmån för Island som drabbats av ett våldsamt vulkanutbrott. Det var ett makalöst framförande av denna konsert som var en av Wolfs absoluta höjdpunkter i karriären. En totalupplevelse! Samma år invaldes Endre Wolf synnerligen rättmätigt som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Till sist avslutar jag detta minnesord med en liten berättelse ur vardagslivet. Ibland hände det att Endre besökte Göteborg för att hälsa på gamla vänner. Vi förflyttar oss i tid och rum till en höstdag för cirka 20 år sedan: ”Efter repetitionen i Konserthuset skyndar jag nedför Kungsportsavenyen mot spårvagnshållplatsen. Det är en grå dag och regndiset hänger tungt i luften. Människorna ilar fram som mörkgrå skuggor längs avenyen. I allt detta finns en person som trotsar den grå dagen och lyser genom regndiset. Det är Endre – i sin klargula regnkappa – som väntar på spårvagnen tillsammans med sin fru Jennifer. Ett oväntat möte som leder till ett avspänt och trevligt samtal några minuter innan våra vägar skiljs åt för att skynda vidare.” Endre intog rummet utan att förhäva sig, såväl på konsertestraden som i vardagen. Christer Thorvaldsson, Konsertmästare i Göteborgs Symfoniker 1973-2009 OPUS 83

NEW YORK METROPOLITANOPERAN 20–28 FEBRUARI 2014

J. Strauss klassiska operett LÄDERLAPPEN med Susanna Phillips och Christoffer Maltman, Borodins FURST IGOR dramatisk opera i tre akter med Ildar Abdrazakov i huvudrollen och Massenets WERTHER med JONAS KAUFMANN och ELINA GARANCA i huvudrollerna. Varje årstid har sin charm i New York. Följ med till ”The Big Apple” en vecka i februari och upplev fantastiska operaföreställningar, otroliga enastående konstmuseer, shopping och underbara måltider! New York är staden som har allt, inte minst ett av världens främsta operahus ”The MET”. Besök på Modern Museum of Art (MoMA) och utflykt till Brooklyn med bl.a. det berömda Brooklyn Museum ingår också i programmet. Resevärd Tomas Svendén.

OPERAMÖTEN I PRAG 9–14 MARS 2014

Prag, Den gyllene staden, är inte bara en av Europas vackraste städer utan även en av de kulturellt mest högtstående. Inte minst vad gäller musiklivet. Staden som kan ståta med konstmuseer i världsklass och tre operahus. Vi besöker alla tre av dessa operahus för att njuta av Mozarts DON GIOVIANNI på Estate theatre (Mozartteatern), Dvoráks RUSALKA på National teatern (Stora operan) och Verdis RIGOLETTO på Statsoperan. Vi bor på femstjärniga Hotel Palace Prague. Vi reser till förvåren tillsammans med Tomas Svendén som resevärd.

I MUSIKENS OCH VÅRENS TECKEN I BARCELONA OPERA OCH KONSERT.

5-DAGARS-RESA 21–25 MARS 2014

I konserthuset Palau de la Música får vi höra en konsert med verk av L. van Beethoven Pastoralsymfonin nr. 6, Ramon Humet Trasperend wind och W. A. Mozart konsert för två pianon. Orquestra Simfònica del Vallès. Dirigent Enrico Onofri. På Gran Teatre del Liceu får vi uppleva Puccinis TOSCA och konsert med NINA STEMME tillsammans med pianisten Matti Hirvonen. Resevärd Tomas Svendén.

PINGSTFESTSPELEN I SALZBURG WAGNERFESTIVALEN I WELS

5–10 JUNI 2014

Richard Wagner och Gioacchino Rossini i Österrikiska Wels och Salzburg Våra musikaliska upplevelser börjar i Wels där vi får vara med om Wagners DEN FLYGANDE HOLLÄNDAREN. I Salzburg får vi uppleva Rossinis opera ASKUNGEN i ”Haus für Mozart”. Dirigent Jean-Christophe Spinosi. Regissör Damiano Michietto. Solister Cecilia Bartoli, Javier Camarena, Nicola Alaimo och Enzo Capuano. Dagen där på “GRAND ROSSINI GALA” i ”Grosses Festspielhaus”. Dirigent: Ádám Fischer. Artister Agnes Baltsa, Cecilia Bartoli,Teresa Berganza, Montserrat Caballé, Vesselina Kasarova, Montserrat Martí, Ildebrando D'Arcangelo, José Camerena, José Carreras, Carlos Chausson, Alessandro Corbelli, Leo Nucci, Michele Pertusi, Ruggero Raimondi och Erwin Schrott. Gioacchino Rossinis opera OTELLO ossia IL MORO DI VENEZIA i Grosses Festspielhaus. John Osborn, Cecilia Bartoli, Peter Kálmán, Edgardo Rocha, Barry Banks, Liliana Nikiteanu, Nicola Pamio. Resevärd Johan Molander från Kungliga Operan i Stockholm.

RIGA OPERA FESTIVAL 2014 13–17 JUNI 2014

SPÄNNANDE OPERA-MUSIK-OCH KONSTRESA TILL RIGA.

Följ med till en av EU:s mest spännande städer, Riga, med fantastiska sevärdheter och vackert operahus. Vi reser när försommaren är som vackrast. På Nationaloperan i Riga får vi uppleva Verdis MACBETH och sensationellt får vi uppleva en av Wagners första operor, RIENZI. Denna opera började Richard Wagner att skriva när han visslades i Riga 1837-39. Förutom härliga musikupplevelser får vi även en stadsrundtur där vi ser kulturskatterna i Lettlands huvudstad med omgivningar. Riga har norra Europas i original bäst bevarade Jugendbyggnader. Utflykt till slottet Rundale, sommarresidens till greven av Courland. Visning av Nationaloperan i Riga. Vi bor på Tallink Hotel Riga ****. Resevärd Tomas Svendén, Your Next Tour. Musikciceron Johan Molander.

FÖRETAG OCH FÖRENINGAR VI SKRÄDDARSYR ERA RESOR EFTER ÖNSKEMÅL!

YOUR NEXT TOUR AB Lill-Jans Plan 2 114 25 Stockholm info@yournexttour.com

-DIN BÄSTA RESEKLUBB Tel: 08-611 51 50 Fax: 08-735 60 40 www.yournexttour.com

vä l ko m m e n t i l l o p u s K A LEN D E R ÖVE R SÄSON G ENS b ä s ta a k t i v i t e t e r i n o m k l a s s i s k m u s i k !

FALUN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII MUSIK I DALARNA 023-77 40 50 www.musikidalarna.se

Elgar: Enigmavariationerna Beethoven: Symfoni no 7 Gävle Symfoniorkester Sir Neville Marriner

Tor 7 nov 12.00 Musik i Dalarna, Falun Lunchkonsert Britten: Sinfonietta, op 1 Poulenc: Sinfonietta Dalasinfoniettan

Göteborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 031-72 65 300 www.gso.se

Fre 22 nov 19.00 Aveny Folkets Hus , Ludvika Lör 23 nov 17.00 Hagagymnasiet, Borlänge Mozart: Serenata Notturna Mozart: Sinfonia Concertante i Ess-dur Mozart: Symfoni nr 39 i Ess-dur Dalasinfoniettan Ellen Nisbeth, viola Tobias Ringborg, violin & dirigent Lör 30 nov 14.00 Falu Kristine kyrka, Falun Bach: Juloratoriet, del 1-3 Dalasinfoniettan Tobias Ringborg Ann-Kristin Jones, mezzosopran Maria Keohane, sopran Anders Dahlin, tenor Håkan Ekenäs, bas Gävle IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 026-17 29 30 www.gavlesymfoniorkester.se Tor 7 nov 19.00 Gevaliasalen Fre 8 nov Kulturhuset Glada Hudik Rachmaninov: Pianokonsert no 2 Sibelius: Symfoni no 5 Gävle Symfoniorkester Joshua Weilerstein Marianna Shirinyan, piano Fre 15 nov 19.00 Gevaliasalen Respighi: Gli Ucelli Hummel: Tema och variationer Schneltzer: The enchanter oboekonsert Stravinskij: Eldfågeln (1945) Gävle Symfoniorkester Jaime Martín Francois Leleux, oboe Fredag 29 nov 19.00 Gevaliasalen

Lör 2 nov 15.00 Stora Salen Musorgskij: En natt på Blåkulla Prokofjev: Pianokonsert nr 2 Borodin: I Centralasien Stravinsky: Svit ur Eldfågeln (1945) Oslo Filharmoniska Orkester Jakub Hrusa Denis Kozhukhin, piano Ons 6 nov 19.30 Tor 7 Nov 19.30 Stora Salen Pärt: Cantus in memoriam Benjamin Britten Britten: Serenad för tenor, horn och stråkar Hultqvist: Stone After Stone Sibelius: Symfoni nr 7 Göteborgs Symfoniker Anna-Maria Helsing Mark Padmore, tenor Radovan Vlatkovic, horn Introduktion: båda dagar 18.30, Jan Alm Fre 8 Nov 15.00 Stora Salen Gageego! Kammarensemble Hultqvist: Stone After Stone Hultqvist: Rain and After Hultqvist: Alphabeth Hultqvist: Apricot-trees Exist Hultqvist: Darkness Hultqvist: Among traveling Angels Göteborgs Symfoniker Anna-Maria Helsing Lör 9 nov 11.00 Götaplatsfoajén Kammarmusik Musiker ur Göteborgs Symfoniker Sön 10 nov 15.00 Stora Salen Körprojektet The Boxer Musik av Simon & Garfunkel Körer från Munkedal, Sotenäs, Töreboda, Dalsland, Uddevalla, Tjörn, Kungälv och Härryda Fredrik Berglund, Simon Ljungman, Anna Lund

Sön 10 nov 18.00 Stenhammarsalen Britten: Phantasy Quartet för oboe och stråkar Verdi: Stråkkvartett e-moll Lutoslawski: Sachervariationer Lutoslawski: Bukoliki (viola och cello) Lutoslawski: Subito Arenskij: Kvartett Mårten Larsson, engelskt horn Marja Inkinen Engström, violin Tuula Fleivik, viola Ernst Simon Glaser, cello Samuel Runsteen, violin Erik Risberg, piano Claes Gunnarsson, cello Tis 12 nov 18.00 Stenhammarsalen Sixtens sexa: De stora engelsmännen, särskilt Benjamin Britten Lör 16 nov 15.00 Stora Salen Familjekonsert Britten: Orkesterguide för ungdom Göteborgs Symfoniker Halldis Rønning Anna Persson, presentatör Thomas Wennsten, presentatör Tor 21 nov 19.30 Fre 22 nov 18.00 Stora Salen Britten: War Requiem Göteborgs Symfoniker Göteborgs Symfoniska Kör Gosskör Kent Nagano Sångsolister Ons 27 nov 19.30 Tor 28 nov 19.30 Stora Salen Sibelius: Pohjolas dotter Britten: Pianokonsert nr 1 Prokofjev: Symfoni nr 6 Introd. 28 nov 18.30, Jan Alm Göteborgs Symfoniker Hannu Lintu Steven Osborne, piano Fre 29 nov 20.00 Stenhammarsalen Popical Musiker ur Göteborgs Symfoniker Christian Kjellvander, sång Lör 30 nov 11.00 Götaplatsfoajén Kammarmusik

Foto aul-Marc-Mitchell

KALENDERN

Denis Kozhukhin Göteborg 2/11

Musiker ur Göteborgs Symfoniker

www.helsingborgssymfoniorkester.se

Tis 3 dec 18.00 Stenhammarsalen Sixtens sexa: Sverige i början av 1900-talet Om Peterson-Berger, Gösta Nystroem & Wilhelm Stenhammar

Fre 1 nov 18.30 Nordisk Orkesterakademi Maurice Ravel: La Valse Mozart: Symfoni nr 31 “Paris” Prokofeiev: Romeo & Julia Svit Helsingborgs Symfoniorkester Fredrik Burstedt

Tor 5 dec 19.30 Fre 6 dec 18.00 Lör 7 dec 19.00 Stora Salen Juljubel: Göteborgs Symfoniker Göteborgs Symfoniska Kör Rickard Söderberg, tenor Mia Skäringer, presentatör

Ons 6 nov 18.00 After Work konsert Dvorák: Symfoni nr 7 Helsingborgs Symfoniorkester Stefan Solyom

Sön 8 dec 18.00 Stenhammarsalen Kammarkonsert Mendelssohn: Stråkkvartett nr 2 Beethoven: Grosse Fuge Ginastera: Stråkkvartett nr 1 Simón Bolívar-kvartetten

Tor 7 nov 19.30 Britten: Young Person’s Guide to the Orchestra Sibelius: Violinkonsert Dvořák: Symfoni nr 7 Upptakt: Lilla Salen 18.30 Helsingborgs Symfoniorkester Stefan Solyom Catherine Manoukian, violin

Helsingborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 042-10 42 70

Sön 17 nov 18.30 Felix Mendelssohn: Elias, oratorium Upptakt: Lilla Salen 17.30

85 OPUS

KALENDERN Helsingborgs Symfoniorkester Helsingborgs Konserthuskör Christoffer Nobin Solister: Henriette BondeHansen, Elisabeth Jansson, Niklas Engquist och John Erik Eleby Tor 21 nov 19.30 Wagner: Förspel till Mästersångarna i Nürnberg Wagner:”Dich teure Halle“ ur Tannhäuser Wagner: Siegfriedidyll Verdi: Ouvertyr till Siciliansk vesper Verdi: ”Tu che le vanita” ur Don Carlos Verdi: ”Canzone del Salice”, ”Ave Maria” ur Othello Upptakt: Lilla Salen 18:30 Helsingborgs Symfoniorkester Pier Giorgio Morandi Hillevi Martinpelto, solist Lör 30 nov 14.00 Familjekonsert Spyflugan Astrid - ny mu-

siksaga Ulrika Emanuelsson, musik Maria Jönsson & Ulrika Emanuelsson, manus Flugkör från Helsingborgs musikklasser, Wieselgrensskolan med Sara Edwardsson Helsingborgs Symfoniorkester Mats Paulson Lör 7 dec 18.00 Sön 8 dec 18.00 Jul i Konserthuset Sing-along och julmys för hela familjen Helsingborgs Symfoniorkester och kör Jönköping IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Jönköpings Sinfonietta Kulturhuset Spira, Jönköping 036-328080 www.smot.se Tor 31 okt 12.30 Swedese möbelfabrik,

Vaggeryd Magi och Musik i Fabrik Från Bach till Porgy and Bess Två violinister från Malmö Musikhögskola Magi: Malin Nilsson Fre den 1 nov 12.00 Matsalen vid Skillingaryds läger Musikalisk lunch i historisk miljö John Bauer Brass från Smålands Musik&Teater Militär och civil musik Bernt Lindqvist serverar anekdoter Fre 1 nov 14.30 Gunillaberg, Bottnaryd Eftermiddagssalong Bach och Tranströmer Mats Bergström, gitarr Kristina Adolphson, recitation Fre 1 nov 18.00 Rännet på Hooks Herrgård Känd och älskad filmmusik från bl a Harry Potter, Schindlers list,

Gudfadern med flera Kammarorkestern Musica Vitae Peter Nordahl, dirigent och presentatör Fre 1 nov 18.00 Asa kyrka Petter Berndalen: Northern Lights för 21 handgjorda lampor Kärlekssånger och vallmusik, folkliga koraler, polskor Petter Berndalen Ulrika Bodén, folkmusiksångerska Fre 1 nov 22.00 Nydala kyrka Musik i natten – Peace of Mind Junekvintetten från Smålands Musik&Teater Lör 2 nov14.30 Gunillaberg, Bottnaryd Gästspel från Smålands Musik&Teater Kerstin Jansson, piano Hanna Schön, recitation Lör 2 nov 16.00 Hörle Slott En resa genom Robert Schumanns liv och konstnärskap John Kinell baryton Daniel Johansson och Samuel Edvardsson Wigervall, gitarr Mattias Bokinge, projicerande bildkonst Oskar Thunberg, recitation Lör den 2 nov 18.00 Nya Hjälmseryd kyrka Originalmusik från filmen Titanic Texter av W. Mobergs Utvandrarna Ensemblen I Salonist Stina Ekblad: Kristinas röst Sön den 3 nov 11.00 Lädja Snickerimagasin, Berg Smålands Musik och Teater Skålar på en utställning Mussorgskijs musik. Möte mellan en svarv och ett piano Kerstin Jansson, pianist, Ulf Jansson, matematiker, svarvare

Shi-Yeon Sung Malmö 21/11

Sön 3 nov 13.30 Asa Herrgård Lunchföreställning Musik av John Dowland Kvartett ur Romeo&Juliakören Sön 3 nov 14.30

86 OPUS

Gunillaberg, Bottnaryd Klanger och texter från barock och renässans Romeo&Juliakören Judith Maria Blomsterberg, cello Susanne Rydén, konstnärlig ledare och gästartist Sön 3 nov 16.00 T-Emballage i Vetlanda Slagverksfyrverkeri och festivalavslutning Tango och streetdance Slagverksteatergruppen Komodo Dansgrupper fr Medborgarskolan, Vetlanda Ons 6 nov 19.30 Konsertsalen, Spira Junekvintetten Mats Olsson, slagverk Lena Willemark, sång Ulrika Bodén, sång m.m. Tis 12 nov 12.00 Caféscenen, Spira, Jönköping Brasskvintetten inventerar ryska tonsättare Rysk musik – Ewald, Sjostakovich m fl. John Bauer Brass Sön 17 nov 18.00 Konsertsalen, Spira, Jönköping Kodaly: Marosszek Dances Mendelssohn: Violinkonsert e-moll Villa-Lobos: Bachianas Brasilieiras Jönköpings Sinfonietta Hannu Koivula Ava Bahari, violin Sön 24 nov 18.00 Konsertsalen, Spira, Jönköping Kyrkoåret runt på 80 minuter Jönköpings Orkesterförening Immanuel Brass Ove Gotting, Rolf Johansson, dirigenter Lena Maria Klingvall, solist Anders Andersson, solist & konferencier Tis 26 nov 12.00 Caféscenen, Spira, Jönköping Bowen: Sonat Johan Innab Tiger, horn Kerstin Jansson, piano Tor 28 nov 18.30 Caféscenen, Spira, Jönköping TALK Kari Sjöstrand, tenorsax Lör 30 nov 14.00 Konsertsalen, Spira, Jön-

nov–dec / Med reservation för ändring ar

Christian Lindberg Norrköping 31/10

köping Vinterkonsert för barn Jönköpings Sinfonietta Gräshagskyrkans barnkörer Anna-Karin och Gosegrisen Tis 3 dec 12.00 Caféscenen, Spira, Jönköping Schubert: ”Forellkvintetten” A-dur Musiker ur Sinfoniettan Tor 5 dec 19.00 Konsertsalen, Spira, Jönköping Mozart: Mässa i c-moll Christopher Warren-Green Jönköpings Sinfonietta Jönköpings Kammarkör och sångsolister NN, solist Malmö IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 040-34 35 00 www.mso.se Tor 31 okt 19.00 Allhelgonafrid Barber: Adagio Mahler: Kindertotenlieder Lutoslawski: Konsert för orkester Malmö SymfoniOrkester Marc Soustrot Lilli Paasikivi, alt Ons 6 nov 18.00 À la Sixten Vilka tavlor och vilka symfonier! Mussorgskij, Schumann och Dvorák Musikhistorisk föreläsning, Sixten Nordström Ons 13 nov 18.00 Efter jobbet Mussorgskij: Tavlor på en utställning Musikalisk konstrunda genom Mussorgskijs verk

We congratulate

Sophie Dartigalongue

Lör 16 nov 16.00 Dvorák: Symfoni nr 9 „Från nya världen“ Före paus: Introduktion och föreläsing, Efter paus spelas hela verket. Malmö SymfoniOrkester Charles Hazlewood, dirigent och presentatör Tor 21 nov 12.00 Öppet Genrep Vi bjuder på ett smakprov ur kvällens konsert Malmö SymfoniOrkester

2nd Prize and Audience Prize winner for Bassoon of the ARD Music Competition 2013

Tor 21 november 19.00 Ravel: Tombeau de Couperin Zivkovic: Cellokonsert, uruppförande Tjajkovskij: Symfoni nr 1 Malmö SymfoniOrkester Shi-Yeon Sung Hanna Dahlkvist, cello

Sophie performs on a Püchner Bassoon model 23 Compact Antique Finish

Fre 6 dec 19.00 Lör 7 dec 16.00 Sön 8 dec 18.00 S:t Petri kyrka Bach Juloratorium I-III Malmö SymfoniOrkester Petri Sångare Alexander Einarsson Mathias Hedegaard, evangelist & tenor Karin Dahlberg, sopran Helene Ranada, alt (ersätter Maria Streijffert) Carl Ackerfeldt, bas

www.puchner.com

Norrköping IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Louis De Geer Konsert och Kongress 011-15 51 00 www.norrkopingssymfoniorkester.se

Foto Robert Eklund

Foto mats bäcker

Malmö SymfoniOrkester Charles Hazlewood, dirigent och presentatör

Tis 29 okt 11.30 De Geerhallen, Norrköping Öppen repetition inför konserten 31 okt

NewOpera CO

Tor 31 okt 19.00 De Geerhallen, Norrköping Lindberg: Kundraans Karma Pettersson: Symfoni nr 16 Pettersson: Symfoni nr 4 Norrköpings Symfoniorkester Christian Lindberg, dirigent, trombon Jörgen Pettersson, saxofon Introduktion 18.30 med Stig Jacobsson

Sånglösa – en nyskriven opera för barn, 6–9 år Urpremiär 18 november på scenen Atalante i Göteborg www.newopera.se www.atalante.org

OPUS 87

KALENDERN Mån 4 nov 19.00 Crescendo, Norrköping, Järnbrogatan 3 Webern: Langsamer Satz Haydn: op 9 nr 2 Sjostakovitj: nr 8 Wenhovkvartetten Mikael Wenhov, violin Tanja Orraryd, violin Gunnar Enbom, viola Bo-Göran Christians, violoncell Fre 8 nov 19.00 Crusellhallen, Linköping Lör 9 nov 15.00 De Geerhallen Norrköping G Fröst: Dtangled Sörensen: Doll steps in Venice Dukas: Trollkarlens lärling Stravinsky: Svit ur Pulcinella Lutoslawski: Dance prelude Norrköpings Symfoniorkester Martin Fröst, dirigent, klarinett Introduktion: 8 nov 18.30, Stig Jacobsson Introduktion: 9 nov 14.30, Stig Jacobsson Tor 14 nov 11.30 del I; 13.00 del II Flygeln, Norrköping Öppen repetition Kang: Catena Stravinsky: Svit ur Eldfågeln (vers 1919) Ligeti: Concert Romanesc Chin: Pianokonsert Norrköpings Symfoniorkester Antony Hermus Sunwook Kim, piano Fre 15 nov 19.00 OBS: Stockholms Konserthus Tonsättarfestival

Chin: Allegro ma non troppa för slagverk och tape Kang: Catena Stravinsky: Svit ur Eldfågeln (1919) Ligeti: Concert Romanesc Chin: Pianokonsert Norrköpings Symfoniorkester Antony Hermus Sunwook Kim, piano Tor 21 nov 18.00 De Geerhallen, Norrköping After Work Musik av Dauprat, Spontini, von Koch, R Strauss, Saint-Saëns m fl Delphine Constantin, harpa Annamia Larsson, valthorn Tis 26 nov 11.30 De Geerhallen, Norrköping Öppen repetition Programmet till torsdagens konsert Stefan Solyom Tor 28 nov 19.00 De Geerhallen, Norrköping Mozart: Symfoni nr 39 Korngold: Violinkonsert Dvorák: Symfoni nr 5 Norrköpings Symfoniorkester Stefan Solyom Paul Waltman, violin Tor 5 dec 19.00 De Geerhallen, Norrköping Ives: Three places in New England R. Strauss: Konsert för valthorn nr 2 Dvorák: Symfoni nr 9 “Från nya världen” Finalbidrag från kompositionstävlingen Anne Sophie Mutter Fond framförs vid konserten

Meta4 Strings Quartet Stockholm 23/11

Norrköpings Symfoniorkester Michael Francis David Pyatt, valthorn Introduktion kl 18.30, Viveca Ringmar Lör 7 dec 15.00 De Geerhallen, Norrköping Julstämning Norrköpings Symfoniorkester Kulturskolans barnkörer Marie Rosenmir Stockholm IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Berwaldhallen 08-78 41 800 www.berwaldhallen.se Lör 2 nov 19.00 Berwaldhallen Radiorockopera: Kult – Urpremiärsändning Musik och libretto: Ola Salo. Regi: Marie Wennersten Arr/dirigent: Jonas Nydesjö Beställningsverk skrivet för Sveriges Radio Sveriges Radios symfoniorkester Radiokören, rockbandet Lewenhaupt Medverkande: Noonie Bao, Ole Bang, Paula Santa Eufemia, SvenBertil Taube, Markus Krunegård, Anne-Lie Rydé, Marcus Jupither, Solgerd Isalv, Niklas Hjulström Fre 8 nov 19.30 Lör 9 nov 15.00 Berwaldhallen Mahler: Symfoni nr 3 Sveriges Radios Symfoniorkester Damer ur Radiokören Adolf Fredriks Gosskör Jonathan Nott Susanne Resmark, alt Sön 10 nov 15.00 Berwaldhallen Vivaldi: De fyra årstiderna Medlemmar ur Sveriges Radios Symfoniorkester Malin Broman violin, musikalisk ledning Boel Adler, diktläsning Mån 11 nov 12.00 Radiohuset Studio 2 Chamber Unplugged Britten: Engelska folkvisor Francaix: Duo baroque Britten: Svit för soloharpa Lisa Viguer Vallgårda, harpa Ulla Ryman, kontrabas Lisa Carlioth, sång

88 OPUS

Lör 16 nov 15.00 Engelbrektskyrkan The Harmony Of Spheres Del I Ligeti: Lux Aeterna Palmer: Kissrain, watersleep Palmer: Min fackla, lys Whitacre: Lux Aurumque Gjeilo: Northern Lights Gjeilo: The Spheres J Sandström: Pie Jesu J Sandström: Landskap med solar J Sandström: Uruppförande J Sandström: O magnum mysterium Radiokören Peter Dijkstra Karl Thorsson, slagverk Tor 21 nov 18.00 Fre 22 nov 19.30 Berwaldhallen Ravel: Valses nobles et sentimentales Lutoslawski : Chantefleur et Chantefables Musorgskij : Tavlor på en utställning Sveriges Radios Symfoniorkester Lionel Bringuier Laura Claycomb, sopran Sön 24 nov 15.00 Berwaldhallen Musik av Vivaldi och J Dominique Radiokören REbaroque Maria Lindal Skådespelare från Unga Dramaten Ons 27 nov 18.00 Tor 28 nov18.00 Berwaldhallen Stravinsky: Pulcinella C Schumann: Pianokonsert Marques: Danzón nr 2 Sveriges Radios Symfoniorkester Alondra De la Parra Peter Friis-Johansson, piano 30 nov 12.00 & 14.00 Berwaldnallens konsert: Någon har varit i Berwaldhallen Musikmysterium för de små. Sveriges Radios Symfoniorkester Jonas Nydesjö Niklas Riesbeck, nallevärd Tor 5 dec 18.00 Lör 7 dec 15.00 Berwaldhallen Wagner: Tredje akten ur Valkyrian Sveriges Radios Symfoni-

orkester Daniel Harding Nina Stemme, Brünnhilde Ingela Brimberg, Sieglinde Bryn Terfel, Wotan Konsertintro 1 timme före konsert Fre 6 dec 12.00 Radiohuset Studio 2 Chamber Unplugged Folkmusik från USA och Rumänien Martin Stensson, violin Magnus Lanning, cello Walter McTigert, kontrabas Sön 8 dec 16.00 & 1800 Berwaldhallen Luciasånger och julmusik Nacka Musikklasser Gästartister: Margareta Bengtson, Mathias Algotsson, Peter Asplund Konserthuset IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 08-50 66 77 88 www.konserthuset.se Ons 30 okt 18.00 Tor 31 okt 18.00 Stora salen Uruppförande av Kungliga Filharmonikernas beställningsverk: Monnakgotla: Light years away – Supernova! Rimskij-Korsakov: Scheherazade Kungliga Filharmonikerna Kazuki Yamada Karl-Johan Elf, tuba Konsertkvarten: 30 okt & 31 okt 17.15 Trappan parkett vänster Ons 6 nov 19.00 Stora salen Britten: A.M.D.G. Poulenc: Sonat för två klarinetter Poulenc: Un soir de neige Poulenc: Mässa G-dur Britten: Sex metamorfoser efter Ovidius för solooboe Britten: A Hymn to the Virgin för kör a cappella Britten: Hymn to St. Cecilia Eric Ericsons Kammarkör Stephen Layton Jesper Harryson, oboe Hermann Stefánsson, klarinett Johan Fransén, klarinett Konsertkvarten 18.15 Trappan parkett vänster Tor 7 nov 19.00

nov–dec / Med reservation för ändring ar

Unsuk Chin Stockholm 14/11

Tonsättarfestivalens final Grünewaldsalen Chin: Graffiti Chin: Gougalon “Scenes from a Street Theater” Chin: Dubbelkonsert för piano, slagverk och ensemble KammarensembleN Staffan Larson Dimitri Vassilakis, piano Samuel Favre, slagverk

Foto Eric Richmond

Ons 20 nov 19.00 Tor 21 nov 19.00 Stora salen Mozart: Symfoni nr 40 g-moll Britten: Serenad för tenor, horn och stråkar Britten: Matinées musicales Elgar: Cockaigne “In London Town” Kungliga Filharmonikerna Sakari Oramo Paul Agnew, tenor Markus Maskuniitty, horn Konsertkvarten: Ons 20 nov & Tor 21 nov, 18.15 Trappan parkett vänster

Lör 9 nov 15.00 Stora salen R Strauss: Don Juan Hillborg: Cold Heat Brahms: Symfoni nr 1 Kungliga Filharmonikerna David Zinman Fre 8 nov 12.15 Grünewaldsalen Soppkonsert Alfvén: Romans E-dur Peterson-Berger: Sonat nr 2 G-dur för violin och piano Bo-Gustaf Thorell, violin Stefan Lindgren, piano Sön 10 nov 15.00 Grünewaldsalen Hindemith: Sonat för valthorn och piano Hindemith: Sonat för tuba och piano Hindemith: Sonat för trombon och piano Hindemith: Sonat för trumpet och piano Markus Maskuniitty, horn Joakim Agnas, trumpet Karl Frisendahl, trombon Karl-Johan Elf, tuba Stefan Lindgren, piano Mån 11 nov 19.00

Grünewaldsalen M Samuelson: Sånger för baryton och stråkkvartett Britten: Stråkkvartett nr 1 D-dur T Haglund: Stråktrio (uruppförande) ZilliacusPerssonRaitinen Julia-Maria Kretz violin Mikael Samuelson baryton Ons 13 nov 19.00 Grünewaldsalen «Från ett hotellrum i Paris till en etta på söder» Sånger och duetter av Poulenc, M. Hallin. Fauré, Debussy, Duparc, Thuresson Kerstin Avemo, sopran Katija Dragojevic, mezzosopran Matti Hirvonen, piano Tor 14 nov 18.00 Stora salen Tonsättarfestivalen med Unsuk Chin invigs Chin: Rocaná Chin: Su, konsert för sheng och orkester Chin: Scener ur Alice in Wonderland Kungliga Filharmonikerna Susanna Mälkki

Wu Wei, sheng Sally Matthews, sopran Jenni Bank, mezzosopran Fre 15 nov 19.00 Stora salen Chin: Allegro ma non troppo för slagverk och tape Kang: Catena Stravinsky: Eldfågeln-svit (1919) Ligeti: Concert Românesc Chin: Pianokonsert Norrköpings Symfoniorkester Antony Hermus Jonny Axelsson, slagverk Sunwook Kim, piano Konsertkvarten: 18:15 Trappan parkett vänster Lör 16 nov 15.00 Stora salen Chin: Violinkonsert Chin: Cellokonsert Chin: Scener ur Alice in Wonderland Kungliga Filharmonikerna Susanna Mälkki Viviane Hagner, violin Alban Gerhardt, cello Sally Matthews, sopran Jenni Bank, mezzosopran Sön 17 nov 15.00

Lör 23 nov 15.00 Grünewaldsalen Fagerlund: Stråkkvartett nr 1 “Verso l’interno” Mendelssohn-Bartholdy: Stråkkvartett nr 1 Ess-dur Zemlinsky: Stråkkvartett nr 2 Meta4 String Quartet Sön 1 dec 15.00 Grünewaldsalen Lindberg: Steamboat Bill Jr för klarinett och cello Beethoven: Trio för klarinett, cello och piano B-dur Brahms: Trio a-moll för klarinett, cello och piano Hermann Stefánsson, klarinett Johannes Rostamo, cello Love Derwinger, piano Ons 4 dec 18.00 Stora salen Mendelssohn-Bartholdy: Symfoni nr 3 “Den skotska” Kungliga Filharmonikerna Mats Rondin Konsertkvarten17:15 Trappan mot parkett vänster Ons 4 dec 19.00 Grünewaldsalen Haydn: Sonat F-dur Aulin: Sonat sérieuse i f-moll op.14 Norman: Capriccio över två svenska folkvisor op.8 ”Och minns du vad du lovade”, ”Kisti du kom du” Ravel: Sonatine

F Mendelssohn: Variations sérieuses op.54 Lucia Negro, piano Sön 8 dec 19.00 Stora salen Nobelkonsert Verdi: Le quattro stagioni från akt III ur I vespri siciliani Martucci: Notturno op 70:1 Respighi: Roms pinjer Kungliga Filharmonikerna Riccardo Muti Sundsvall IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Nordiska Kammarorkestern Sundsvalls stadshus www.scenkonstbolaget.se/ musik Fre 1 nov 21.00 GA Kyrka, Sundsvall Musik av bl.a. J.S. Bach, Samuel Barber, Astor Piazzolla Nordiska Kammarensemblen Ons 6 nov 19.00 Medborgarhuset, Ånge Tor 7 nov 19.00 Tonhallen, Sundsvall G. Månsson: Haverö-svit, Dop-vals & Dunker A. Sallinen: Aspekter på Hintrikin Peltoniemis sorgemarsch M. Edén: Naturae Sonus konsert för Härjedalspipor & orkester Nordiska Kammarorkestern Göran Månsson Band Rolf Gupta Göran Månsson, härjedalspipor Tor 14 nov 1200 Stadshuset, Sundsvall Lunchkonsert Nordiska Blåsarkvintetten Tor 21 nov 19.00 Stadshuset, Sundsvall Lör 23 nov 15.00 Hullsta Gård, Sollefteå Karłowicz: Serenade op 2 för stråkorkester Vaughan Williams: The Lark Ascending Beethoven: Symfoni nr 7 i A-dur, op 92 Nordiska Kammarorkestern Alexander Hanson Ewa Filek-Kryger, violin Tis 26 nov 19.00 Sundsvalls Teater, Sundsvall Ons 27 nov 12.00 Gamla Kyrkan, Östersund Tor 28 nov 19.30 Metropol, Härnösand

OPUS 89

KALENDERN Fre 29 nov 19.00 Gamla Svar-huset, Ramsele Arranja (fd. Mishra) Mauricio Garay, 10 strängad gitarr, sång. Richard Ekre Suzzi, bansuri fllöjt. David Kuckhermann, slagverk Ons 27 nov 19.00 S.t Petrilogen, Härnösand Tor 28 nov 19.00 Stadshuset, Sundsvall Franck: Sonat i A-dur Martinů: Nonett Duruflé: Prelude, Recitatif et Variations Franck: Pianokvintett i f-moll Nordiska Kammarensemblen Sön 1 dec 15.00 & 17.00 Stadshuset, Sundsvall Nallekonsert Nordiska Blåsarkvintetten Kören Voice Toys Johanna Westman, programvärd Umeå IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Norrlandsoperan

090-15 43 00 www.norrlandsoperan.se Snödrottningen operaäventyr för hela familjen Teatern Intro 30 min innan föreställning, Baren Tor 14 nov 19.00 - Premiär Lör16 nov 15.00 Sön 17 nov 15.00 Fre 22 nov 19.00 Sön 24 nov 15.00 Lör 30 nov 18.00 Sön 1 dec 15.00 Pierangelo Valtinoni, musik Pablo Madron, libretto NorrlandsOperans Symfoniorkester NorrlandsOperans barnkör Andreas Hanson, dirigent Staffan Aspegren, regi Alexandra Büchel, Fredrik af Klint, Ulrika Tenstam, Lars Arvidson, Lotta Kuisma, Veronica Janunger Blås! - Dans Tor 21 nov 19.00 Premiär Black Box NorrlandsOperan

Intro 30 min innan föreställning, Baren Lör 23 nov 13.00 Black Box NorrlandsOperan Intro 30 min innan föreställning, Baren Lör 23 nov 16.00 Black Box NorrlandsOperan Intro 30 min innan föreställning, Baren Tis 26 nov 18:00 Skellefteå Nordanåhallen Musiker ur NorrlandsOperans Symfoniorkester Musikarrangemang: Calle Rasmusson Linus Mattsson, tuba Jonas Olsson Hakelind, klarinett Daniel Hedin, trombon Koreografi, iscensättning: Claire Parsons Dramaturgi: Tove Salmgren Dansare: Annika Hyvärinen, Mira Björkman, Viktor Gyllenberg Lör 23 nov 18.00 Konsertsalen Mozart: Eine kleine Nachtmusik Sibelius: Romans i C-dur Sjostakovitj: Stråkkvartett nr.

8 (orkesterbearbetning) Norrbottens Kammarorkester Petter Sundkvist Mån 25 nov 13.15 Tis 26 nov 13.15 ”Bäbiskonsert” Ons 27 nov 13.15 B-salen Rörelsesånger och barnvisor, klassiska stycken av Brahms och Tjajkovski Stråkkvintett ur NorrlandsOperans Symfoniorkester Kristina Sturk Fre 29 nov 19.00 Black Box Bass & friends Varierat program, alltifrån polskor till soul. Sånggruppen Kraja, Malin Jonsson sång, Samuel Muntlin, saxofoner, Per Mannberg, gitarr, Emil Lundberg, trummor, Olov Lindroth, piano, Göran Teljebäck, slagverk, Yvonne Renman, sång, Håkan Burström, piano och hammond, Niklas Lindroth, trummor,

Sofia Högstadius, fiol, Torbjörn Näsbom fiol, Erik Wäcklén gitarr, Eric Lundberg sång, Henrik Sjöberg trumpet, Malin Högberg trombon Tor 5 dec 19.00 Konsertsalen Intro18.30, i Baren Elgar: Introduktion & allegro för stråkar Verrando: Multiplicity – uruppförande Dvořák: Symfoni nr 9, Från nya världen Norrlandsoperans Symfoniorkester Rumon Gamba Kroumata (slagverk) Uppsala IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Musik i uppland 018-17 19 20 www.miu.se Lör 9 nov 16.00 Uppsala Konsert & Kongress, Sal D Carte Blanche Trio X

Vill du ha mer? På OPUS hemsida hittar du förutom musiknyheter, artiklar, tips, tävlingar och förmånliga erbjudanden också ett arkiv med nya och gamla recensioner av cd och dvd. Glöm inte att anmäla dig till vårt nyhetsbrev, ett perfekt komplement till tidningen. Och du: gå in på Facebook och gilla OPUS, så får du de senaste uppdateringarna från hemsidan direkt i ditt flöde och kan diskutera och dela vidare till alla dina vänner. Vi ses på nätet!

opusmagasin.se facebook.com/TidskriftenOPUS

nov - dec / Med reservation för ändring ar

Lennart Simonsson, piano Per V Johansson, bas Joakim Ekberg, trummor samt gästartister ”Trio X och Norrbotten Big Band” Lör 16 nov 13.00 Zodiaken, Bruksgymnasiet, Gimo Sön 17 nov 18.00 Tilassalen, Kommunhuset, Knivsta Mån 18 nov 19.00 Folkets Hus, Skutskär Tis 19 nov 19.00 Stenhagens kultur- och bildningscentrum Ons 20 nov 19.00 Joar Blå, Enköping Tor 21 nov 19.00 Bildningscentrum Jan Fridegård, Bålsta Fre 22 nov 19.00 Enåkers bygdegård Lör 23 nov 18.00 Borgenkyrkan, Tierp Sön 17 nov 16.00 Uppsala Konsert & Kongress. Sal B Röda höst - musik av tonsättaren Bo Nilsson.

Linnékvintetten Olle Persson, baryton Tor 21 nov 19.00 Uppsala Konsert & Kongress. Stora salen Uppsala Kammarorkester Ligeti: Concert Românesc Jonas Valfridsson: A fragmented memory Jonas Valfridsson: My overgrown little tree house Brahms: Serenad nr 1 D-dur, op 11 Paul Mägi Tor 28 nov 19.30 Uppsala Konsert & Kongress, Sal B Jolivet: Stråkkvartett Debussy: Stråkkvartett Vincent d’Indy: Stråksextett Uppsala Kammarsolister och Elemér Lavotha, cello Lör 30 nov 16.00 Uppsala Konsert & Kongress, Sal D Carte Blanche Lennart Simonsson, piano Per V Johansson, bas Joakim Ekberg, trummor samt gästartister

Vara IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Vara Konserthus 0512-313 71 www.varakonserthus.se Fre 1 nov 19.30 Stora salen M Mussorgsky/Rimsky-Korsakov: En Natt på Blåkulla Prokofiev: Pianokonsert nr. 2 Borodin: In the Steppes Stravinsky: Eldfågeln Oslo Filharmonin Jakub Hrusa Introduktion 18.30, Lilla salen Mån 11 nov19.30 Lilla scenen Sångglädje på scen Vara kvinnokör och Sjumilakören Ons 20 nov 19.30 Stora salen Magnus Lindgren ”Artist in Residence” med vänner Introduktion 18.30, Lilla salen Tor 21 nov 19.00 Stora salen

Provläs Svenska Pianobulletinen: www.sppf.net/gratisprov

Grieg: Cellosonat i a-moll Grieg: Intermezzo i a-moll C Schumann: Romanze, ur Pianokonsert a-moll Brahms: Cellosonat nr 2 F dur Andreas Brantelid, cello Peter Friis Johansson, piano Lör 23 nov 11.00 & 12.30 Studion Min kralliga kamrat (3-6 år) Musikkalas med Musikteater Kåbra Lör 23 nov 14.00 Blåsväder – om vänskap i vått och torrt (från ca 6 år) Göteborg Wind Orchestra med Anci Hjulström Fre 29 nov 19.00 Stora salen La Traviata – kammarversion Malmö Opera Ons 4 dec 19.00 Stora salen Murail: L’èsprit de dunes Ravel: Trois poèmes de Mallarmé R Strauss: Orkestersånger Nörgård: Night symphonies,

Day Breaks Schönberg: Kammarsymfoni Århus Sinfonietta Joachim Gustafsson Ann-Christine Larsson, sopran Sön 8 dec 14.00 & 19.00 Stora salen ”I decembertid” Malena Ernman Västerås IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 021-39 01 00 www.vmu.nu Ons 30 okt 12.15 Västerås Konserthus Stora salen Västerås Sinfoniettas Höstlovsorkester Tor 7 nov 19.00 Lilla salen Verk av Werner Wolf Glaser, Ture Rangström och Giuseppe Verdi Västerås Sinfoniettas stråkkvartett

KALENDERN

vä l ko m m e n t i l l o p u s K A LEN D E R ÖVE R SÄSON G ENS b ä s ta a k t i v i t e t e r i n o m k l a s s i s k m u s i k !

Fre 8 nov 19.00 Lör 9 nov 15:00 Stora salen Score – dataspelskonsert Genom spelens musikaliska världar Västerås Sinfonietta

Musikhögskolan Ons 27 nov 17.00 Musikhögskolan Konsert Svenska kammarorkestern

Tor 14 nov 19.00 Lilla salen Glaser 100 år – hyllningskonsert Lärare och elever från Västerås Kulturskola Fre 15 nov 12.15 Lilla salen Musik från Portugal Vera Guita, sång Jan Bülow, piano Ingrid Lindström, violin, Agneta Ölund, cello Malin Trast, flöjt Lör 16 nov 15.00 Lilla salen Barnoperan „Prinsessan Erik“ Kjell Perder, tonsättare Märit Bergvall, librettist/ regissör Matilda Wahlund och Mads Korsgaard, sångare Stråkmusikerna i „Pyjamaskvartetten“ Andreas Berglund, slagverkare Sön 17 nov 18.00 Stora salen Symfoniskt orkesterspel Ledning: Glenn Mossop Tor 21 nov 19:00 Stora salen Andrea Tarrodi: Serenad Britten: Serenad Västerås Sinfonietta Michael Weinius, tenor. Johan Ahlin, horn. Johannes Gustavsson Lör 23 nov 13.00 Lilla salen Sjung med Pettson & Findus Västmanlandsmusiken Lör 23 nov 15.00 Stora salen Gästspel: Sveriges Radios Symfoniorkester Sånger av Lutoslawski Laura Claycomb, sopran Lionel Bringuier, dirigent Mån 25 nov 19.00 Stora salen Musikalisk cocktail: Livsbejakande musik och sång. Arosorkestern Eva Magnusson, sopran,

92 OPUS

Tatjana Pavlovskaya Köpenhamn 21 - 22/11

Markus Norrman, baryton. Konsertmästare: Christer Norrman. Dirigent: Helen Grönberg. Konferencier: Bo Magnusson Tor 28 nov 19.00 Lilla salen Solistliv med Jakob Koranyi Soloverk för cello av Bach och Salonen Ons 4 dec 19.00 Tor 5 dec 15.00 & 19.00 Fre 6 dec 19.00 Stora salen Västerås Sinfonietta Västerås Musikklasser vid Fryxellska skolan Jan Åke Hillerud, dirigent Ingela Johnsdotter Omnell, Anna Karin Annmo, Mats Gålnander, Malin Ytterberg Blixt, körledare Lör 7 dec 19.00 Stora salen Juleljus i vintermörkret Västerås Kammarkör Västerås Stadsmusikkår Dirigenter: Fredrik Winberg och Håkan Johansson Mån 9 dec 19.30 Stora salen Klassisk julturné Svenska stråkensemblen Malena Ernman Örebro IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 019-766 62 22 www.orebrokonserthus.com/ svenskakammarorkestern Tor 24 okt 19.00 Haydn: Symfoni nr 101 D-dur Mozart: Sinfonia Concertante Ess-dur KV364 Brahms: Serenad nr 2 A-dur

op. 16 Svenska kammarorkestern Ledare och solist: Antje Weithaas, violin Ledare och solist: Tabea Zimmermann, viola 18.00 Repsalen: Konsertintroduktion, Peter Appelros Fre 25 okt 12.00 Konserthuset Wirénsalen Lunchkonsert Kulturskolan Tor 7 nov 19.00 Beethoven: Pianokonsert nr 3 c-moll op. 37 Mozart: Symfoni nr 35 D-dur KV 385 Poulenc: Sinfonietta Svenska kammarorkestern Nathalie Stutzman Solist Inger Södergren, piano 18.00 Repsalen: Konsertintroduktion, Jan Hagenfeldt Fre 8 nov 12.30 Konserthuset Wirénsalen Lunchkonsert Kävesta folkhögskola Tis 12 nov 19.00 Wirénsalen, Örebro konserthus Schuberts „Winterreise“ Duo Dialog Magnus Grönlund, gitarr Dan Larsson, klarinett. Jacob Högström, baryton Fre 15 nov 19.00 Tema broar. Svenska kammarorkestern Alexander Hanson Risbergska och Karolinska skolans musikesteter åk 3 Fre 22 nov 12.30 Konserthuset Wirénsalen Lunchkonsert

Tor 28 nov 19.00 Dvorák: Pianokonsert g-moll op 33 Dvorák: Symfoni nr 8 G-dur op 88 Svenska kammarorkestern Thomas Dausgaard Christian Ihle Hadland, piano 18.00 Repsalen: Konsertintroduktion, Linn Elvkull Fre 29 nov 12.00 Konserthuset Wirénsalen Lunchkonsert Musikhögskolan Lör 30 nov 16.00 Grieg: Pianokonsert a-moll op 16 Dvorák: Symfoni nr 8 G-dur op 88 Svenska kammarorkestern Thomas Dausgaard Christian Ihle Hadland, piano KÖPENHAMN IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII DR Symfoniorkestret +45 35 20 61 21 www.dr.dk/rso Tor 31 okt 19.30 Koncertsalen Adams: Lollapalooza MacMillan: Violinkoncert Tjajkovskij: Symfoni nr 4 f-mol op 36 DR SymfoniOrkestret Joshua Weilerstein Akiko Suwanai, violin Ons 6 nov 17.00 Koncertsalen Tjajkovskij: Symfoni nr 6 hmol op 74 Pathetique DR SymfoniOrkestret Nikolaj Znaider Tor 7 nov 19.30 Koncertsalen Poul Ruders: Fairytale Mozart: Klaverkoncert nr 25 C-dur KV 503 Tjajkovskij: Symfoni nr 6 hmol op 74 Pathetique DR SymfoniOrkestret Nikolaj Znaider Piotr Anderszewski, klaver Fre 8 nov 19.30 Koncertsalen

Beethoven: Symfoni nr 2 D-dur op 36 Beethoven: Symfoni nr 8 F-dur op 93 DR UnderholdningsOrkestret Adam Fischer Claus Johansen (Præsentator) Lör 16 nov 19.30 Koncertsalen Fra Wagners store operaer: Ouverturen til Mestersangerne Uddrag fra Mestersangerne „Was duftet doch der Flieder“ Uddrag fra Mestersangerne: „Gut‘n abend Meister“ (Sach og Evas duet) Forspil til 3. akt af Lohengrin Uddrag fra Lohengrin „Einsam in trübenTagen“ Uddrag fra Rhinguldet: „Abendlich strahlt der Sonne Auge“ Ouverturen til Den flyvende Hollænder Uddrag fra Den flyvende Hollænder: Senta og hollænderens duet Uddrag fra Valkyrien: Valkyrieridtet Uddrag fra Tannhäuser: „Dich teure Halle“ Uddrag fra Valkyrien: „Wotans afsked“ DR Symfoniorkestret Gareth Jones Bryn Terfel, baryton Rachel Willis-Sørensen, sopran Tor 21 nov 19.30 Fre 22 nov 19.30 Koncertsalen Britten: War Requiem op 66 DR SymfoniOrkestret, DR UnderholdningsOrkestret, Københavns Drengekor, DR KoncertKoret John Nelson Tatiana Pavlovskaya, sopran Jeremy Ovenden, tenor Florian Boesch, baryton Fre 22 nov 22.00 Christiansborg Slotskirke Sankt Cæcilies nat DRs nye årlige hyldest til musikken DR UnderholdningsOrkestret DR PigeKoret Sankt Cæcilie Titus Engel Ons 4 dec 17.00 Koncertsalen Nielsen: Symfoni nr 1 g-mol op 7 DR SymfoniOrkestret Thomas Søndergård

JAZZ SINGER/SONGWRITER * sångutbildning Jazzprofil * Folkoch värlsmusikTvåårig Paul c. Barter violinateljé

UPPLEV MER!

INTRODUKTIONSÅR MUSIK Köper/säljer/värderar , violiner/altvioliner/ profil www.hsm.gu.se I KLASSISK Celli Samt stråkar. Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i klassisk musik.

Sista ansökningsdag 1 april Prästgatan 78,2011 111 29 stockholm

nov - dec / Med reservation för ändring ar

La Cage aux Folles (musikal) – Jerry Herman Spelas 7 sep 2013 – 9 mar 2014 Stora scenen Sagofoajén, en musikalisk sagostund Spelas 21 sep 2013 – 10 maj 2014 Lilla scenen Berättare, dansare och musiker från GöteborgsOperans ensemble Foajékonserter Spelas 21 sep 2013 – 10 maj 2014 GöteborgsOperans foajé Carmencita Rockefeller (musikal) – Rikard Bergqvist Spelas 5 okt – 7 dec Out of Mind - En gräns- och genreöverskridande upplevelse Spelas 11 okt – 17 nov Stora scenen Richard Siegal och Hiroaki Umeda Lördagskonserter 19 okt – 7 dec Skövdescenen, Skövde Mobbad? Spelas 5 nov (Urpremiär) – 2 dec Lilla scenen

Opus_HT2011_Musiktorget.indd 3

Karlstad IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Wermland Opera 054 - 21 03 90 www.wermlandopera.com Shrek the musical Spelas 25 apr till 31 dec – Stora scenen Lör 2 nov 13.00 Wermland Operas stora scen Saint-Saëns: Septett för stråkar, piano och trumpet Messiaen: Kvartett för tidens ände Fre 22 nov 19.00 Karlstad CCC Hyllning till Britten Emilie Mayer: Faust-Ouverture Pärt: In memoriam Benjamin Britten Britten: Four Sea interludes (Ur Peter Grimes) Feliv Mendelssohn: Symfoni nr 3 Wermland Operas orkester Halldis Rönning Malmö IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Malmö Opera 040-20 84 00 www.malmoopera.se

Tel. 08 - 612 73 42

www.miv.se

Nilla Pierrou Sveriges ledande Sveriges ledande musikgymnasium musikgymnasium & en Stradivarius

NILLA PIERROU

KOM OCH NJUT! Under viviMONTH” förverkligat I snart45 45år årOFhar har förverkligat ungdomars VALD TILL “RECORDING THE AV ungdomars Lilla Pre-College För Akademiens mer information: NILLA PIERROU

Tor 21 nov 2013 Stora scenen Höstens Orkesterkonsert Mahler: Symfoni nr 3 i d-moll GöteborgsOperans Orkester GöteborgsOperans Damkör GöteborgsOperans Barnkör Patrik Ringborg Katarina Karnéus, mezzosopran

& en Stradivarius

drömmar drömmarom omett ettliv livmed med musiken. musiken. MUSICwww.rorelseretorik.se WEB INTERNATIONAL!

Högskoleförberedande musikutbildning

www.kmh.se HITTA EN DIMENSIONnillapierrou.se TILL SOMwww.m MUSIKER OCH se SCENARTIST! usuikkons vat www.m si k k o ner r v aor t oiet r i e.c t .om co m

INLAY front Oak Grove CD 2027 Nilla Pierrou

www.lillaakademien.se

Paul c. Barter violinateljé Köper/säljer/värderar , violiner/altvioliner/ Celli Samt stråkar. Prästgatan 78, 111 29 stockholm Tel: 08-673 19 90

www.violinbarter.se Medlem i entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers D´Art

classicdisc.se

Opus 3 Records – 33 år i år! Finns till fördelaktiga priser på: - Unik butik för klassisk musik www.opus3records.com Tegnérgatan 4 103 58 Stockholm Tel. 08 - 612 73 42

Tel: 08-580 186 86 – Fax: 08-580 174 20

STUDERA MUSIK I KREATIV ”...en musikMILJÖ som tycks inrätta

Sveriges ledande musikgymnasium egen genre."

MUSIKLINJE, KLASSISK, JAZZ/IMPROVISATION sin

plays utbildning för dig som vill satsa på musik! eller FOLKMUSIK Tvåårig I snart 45 år har vi-förverkligat Erik Wallrupungdomars

MUSIKERUTBILDNING [EGY] drömmar om ett liv med musiken. www.rorelseretorik.se "…konstmusiken och jazzen Utkast_Pianojussi_94x25mm.indd 1 Ettårig eftergymnasial musikerutbildning i klassisk musik och jazz/improvisation

ANNA-Lena Laurin

mötas lika villkor, lika HITTA EN DIMENSION TILL SOM w MUSIKER OCHpåSCENARTIST! JAZZ SINGER/SONGWRITER Cond. Mats Rondin w w. musikk onse rva toriet.com ovanligt som imponerande gjort av Laurin." - UNT

Tvåårig sångutbildning med betoning på egna kompositioner INTRODUKTIONSÅR I KLASSISK MUSIK OPUS OPUS

is one of the top trumpet players in the world today." -Richie Beirach

"he Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i klassisk musik. GP

SDS

INTRODUKTIONSÅR I JAZZ

Ettårig utbildning för TA dig som VF är nybörjare i jazz. Ansök på: www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 (0)63 14 74 41 Sista ansökningsdag 14 mars 2012 NORRLANDSOPERAN SYMPHONY ORCHESTRA Ansökningskurs 30-31 marsQUARTET 2012. ANDERS BERGCRANTZ

"Han säger det med hela sin gestalt; att han är bra – www.birka.fhsk.se fruktansvärt bra. En av de absolut bästa!" - VF

STUDERA MUSIK I KREATIV MILJÖ MUSIKLINJE, KLASSISK, JAZZ/IMPROVISATION eller FOLKMUSIK Tvåårig utbildning för dig som vill satsa på musik! MUSIKERUTBILDNING [EGY]

Miss Saigon (musikal) – Alain Boublil och ClaudeMichel Schönberg Spelas 6 sep 2013 – 30 jan 2014 La traviata (opera) – Verdi Spelas 14 sep – 4 dec

2011-10-1942

Tel: 08-580 186 86 – Fax:- 08-580 174 20

Kärleksdrycken (opera) – Donizetti Spelas 16 nov 2013 - 24 jan 2014 Stora scenen

OAK GROVE

Göteborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Göteborgsoperan 031-10 80 00 www.opera.se

classicdisc.se

Lilla Akademiens Opus 3 Records – 33 årMusikgymnasium i år!

ANNONSERA PÅ Musik dig mening. Spetsutbildning med riksintag Finns till ger fördelaktiga priser MUSIKTORGET 1 ÅR / 7 musik NR på: - Unik butik för klassisk Vi www.opus3records.com gerTegnérgatan dig musiken. www.lillaakademien.se FÖR BARA 41000: 103PER 58 UTGÅVA! Stockholm

NILLA PIERROU

OPERA MUSIKAL BALETT

Spelas även på Skövdescenen Idé och regi: Mia Ringblom Hjertner Musik och musiker: Teresa Indebetou

www.violinbarter.se 0911-23 11 00 Medlem i entente Internationale des Maitres Luthiers et (0)63 Archetiers D´Art Ansök på: www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 14 74 41

OAK GROVE

Tor 5 dec 19.30 Christian Winther Christensen: DR Bestillingsværk [arbejdstitel] Pelle Gudmundsen-Holmgreen: Symfoni - antifoni Nielsen: Symfoni nr 1 g-mol op 7 DR SymfoniOrkestret Thomas Søndergård Toke Møldrup, cello Bjarke Mogensen, accordion

musiktorget INTRODUKTIONSÅR ITel: JAZZ 08-673 19 90 Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i jazz. www.framnas.nu

Ettårig eftergymnasial musikerutbildning i klassisk musik och jazz/improvisation JAZZ SINGER/SONGWRITER Tvåårig sångutbildning med betoning på egna kompositioner INTRODUKTIONSÅR I KLASSISK MUSIK Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i klassisk musik. INTRODUKTIONSÅR I JAZZ Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i jazz. Ansök på: www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 (0)63 14 74 41 4 Sista ansökningsdag 14 mars 2012 2 2 mars 2012. 4 Ansökningskurs 30-31

www.birka.fhsk.se

2013-0

KALENDERN Andrejs längtan (barnopera) – Georg Riedel och Barbro Lindgren Spelas 28 sep – 3 nov The Feeling of Going – Ben Wright och Jónsi Spelas 26 okt – 24 nov Skånes Dansteater och Malmö Operaorkester och kör Timothy Henty Orkestrering: Jonas Nydesjö Lör 2 nov 14.00 Kammarkonsert Lutosławski: Stråkkvartett (1964) Debussy: Ur Etudes (1915) Anything Goes - musikaler Andreas Hagman, violin; Tomas Gunnarsson, violin; Martin Ranefalk, viola; Monika Mikalajunaite, cello Max Lörstad, piano Rickard Söderberg, sång, m.fl. Lör 30 november 14.00 Kammarkonsert Pianolinjen Musikhögskolan i Malmö med Hans Pålsson Hans Pålsson, conferencier

vä l ko m m e n t i l l o p u s K A LEN D E R ÖVE R SÄSON G ENS b ä s ta a k t i v i t e t e r i n o m k l a s s i s k m u s i k ! Stockholm IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Folkoperan 08-616 07 00 www.folkoperan.se Trollflöjten (opera) – Mozart Spelas 18 sep – 28 nov Carmina Burana (konsertant operaversion) – Carl Orff Nypremiär 4 okt – Spelas t.o.m 30 november Kungliga Operan 08-791 43 00 www.operan.se

Maskeradbalen (opera) Giuseppe Verdi Spelas 15 okt – 8 nov Parsifal (opera) – Richard Wagner Spelas 5 okt – 7 nov Trollflöjten (opera) – W.A. Mozart Spelas 14 sep 2013 – 5 apr 2014 Premiärsamtal kl 18.00 i

uruppföranden Tebogo Monnakgotla ‑ Light years away - Supernova! 2013 -10-30, Stockholm, Konserthuset

Henrik Strindberg ‑ One child teacher book and pen 2013 -11-05, Stockholm, Kulturhuset

Anna-Lena Laurin ‑ Dual Quest III 2013 -11-06, Fiuggi/Rom

Staffan Storm ‑ Också dessa dagar signerade 2013 -11-06, Jyväskylä City Theatre, Finland

Mats Edén ‑ Naturæ sonus 2013 -11-07, Sundsvall, Tonhallen

Tommie Haglund ‑ Stråktrio 2013 -11-11, Stockholm, Grünewaldsalen

Jan Sandström ‑ Verk 2013 -11-16, Stockholm, Engelbrektskyrkan

94 OPUS

Guldfoajén Salome: 25 november 18.00 Svansjön (balett) – Tjajkovskij Spelas 1 nov – 2 dec Salome (opera) – R Strauss Spelas 30 nov 2013 – 17 feb 2014 Samtal inför premiären ges i Guldfoajén Lunchkonserter 12.00 Gustaf III:s kafé 30 okt & 1 nov Sånger av Debussy, Chausson och Poulenc Henriikka Gröndahl, sång Magnus Svensson, piano 6 & 8 nov R. Strauss: Romanser R. Schumann: Frauenliebe und leben Sara Olsson, sång Gunnel Lundberg, piano 13 & 15 nov ”Britten Jubileum” Britten: Phantasy Quartet Mozart: Oboe kvartett Fredericke Hulman, oboe;

Anna Petry, violin James Opie, viola; Mirjam Pfeiffer, cello

Otello (opera) – G. Verdi Spelas 21 sep – 23 nov 2013

20 & 22 nov ”Britten Jubileum” Britten: Three Divertimenti för stråkkvartett Britten: Winterwords Anna Petry, violin (20/11); Anneli Jonsson, violin (20/11) James Opie, viola (20/11); Miriam Pfeiffer, cello (20/11) Conny Thimander, sång (22/11); John Erik Eleby, piano (22/11)

Falstaff (opera)- G. Verdi Spelas 19 okt – 22 nov 2013

26 & 29 nov Musik av bl.a. Schönberg, Korngold och Stolz Cecilia Nannesson, sang; Marinela Mitria, piano

Macbeth (opera) – Verdi Spelas 14 nov – 11 dec

2-6, 9-13 & 16-20 dec Juliga lunchkonserter

Rusalka (opera) – Dvořák Spelas 25 nov – 29 jan 2014

Köpenhamn IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Det kongelige teater (operaen) +4533 69 69 33 www.kglteater.dk

Gammeljomfruen og tyven (opera) - Menotti Spelas 6 dec – 15 dec 2013

Katja Kabanova (opera) – Janáček Spelas 10 nov – 11 nov Gamle Scene Gästspel Den Jyske Opera Intro: Macbeth - 11. nov 18:00 Operaen Takkelloftets foajé

Intro: Rusalka 18. nov 18:00 Operaen Takkelloftets foajé

3 0 ok t – 6 ja nua ri 2014 i s a m a rbe t e med tons ät ta ren

Andrea Tarrodi ‑ Serenade in seven colours 2013 -11-21, Västerås konserthus

Jesper Nordin ‑ Verk 2013 -11-22, Huddersfield, England

Mattias Svensson Sandell ‑ Strings for piano 2013 -11-24, Gare du Nord, Basel, Schweiz

Ulrika Emanuelsson ‑ Spyflugan Alice - mitt i musiken! 2013 -11-27, Helsingborg, Konserthuset

Henrik Denerin ‑ Unhörbares hörbar machen, Part I

2013 -12-05, Norrköping, Louis De Geer Konsert & Kongress

Maria Löfberg ‑ O Maria, det är kärlek – ett juloratorium 2014 -01-06, Stockholm, Årsta-Enskede församling

OPERA PÅ DRAKAMÖLLAN     . .

”Svenska Toner och Ord” – en musikalisk upptäcktsfärd i -talets Sverige med Dan Ekborg, Mats Rondin och medlemmar ur Huaröds Kammarorkester. Under sången och musiken väver vi in en trerätters middag – också den med svenskt tema.

    . .

Julmusik från hela världen Drakamöllan smyckad i juleskrud, julbordets alla fröjder och härlig julmusik; allt från Händel till moderna klassiker med Guido Paevatalu och sångare från Operan i Köpenhamn.

     . .

Trettondagsbal med opera Vi välkomnar det nya året med bubbel och en sprakande festmeny i fem akter till tonerna av pärlor från operans och operetternas värld. För den musikaliska menyn svarar Guido Paevatalu, Niels Jörgen Riis och en primadonna som får bli en överraskning.    www.drakamollan.com/aktuellt

014

2 roque 2013–

a göteborg b

Tyska Christinæ kyrka,

Göteborg

10 & 11 december 19.30

Julkonsert

Säsongens största och maffigaste konsert! 18, 19 samt 23–26 januari 19.30

Dido och Æneas

Obs! På Röda Sten På ett sätt som du aldrig sett den förut. I samarbete med Utomjordiska. 25 & 26 mars 19.30

Membra Jesu Nostri Buxtehudes magiska musik i påsktiden. 29 & 30 april 19.30

Jubileumskonsert Pompa och ståt på festligast tänkbara vis!

10 år! 2004–2014 DRAKAMÖLLAN GÅRDSHOTELL

e.se

www.goteborgbaroqu

Tel: + -   | info@drakamollan.com | www.drakamollan.com

lassisk lassisk ul ul Hovsångarna

Miah Persson och Loa Falkman Gustaf Sjökvist Dirigent Hedvig Eleonora Kammarkör Daniel Lozakovitj, 12-årig violinvirtuos (Vivaldis Vintern) Stockholm Sinfonietta

Hedvig Eleonora kyrka Måndag 16 december 19.00, fredag 20 december 19.00, lördag 21 december 15.00 och söndag 22 december 15.00. Biljetter: 077– 170 70 70 | ticnet.se Ev. rest. biljetter 1 timme före konsert, vid ingången till kyrkan. N U M R E R A D E P L AT S E R

www.vadstena.fhsk.se

CODA

dikten om musiken av niklas törnlund

Musik från andra sidan

Norr om Lund det gamla slagfältet, idag: motorväg, betodling. Skönmålat av skymningen. Ur bilradion strömmar Bach, en inspelning från år 11 före Förintelsen. Musiken, ung och trosviss, stiger mot en ännu obesudlad himmel... u Konserten äger rum i München. Denna septemberkväll 1931 sitter en kort, mörk herre på tredje raden: Skarpskurna drag, huvudet på sned. Han lyssnar andäktigt: I sanning himmelsk propaganda! Han låter ena benet gunga i takt med musiken. Skorna är specialbeställda. Defekten måste döljas när han ska upp i talarstolen, hans egen dirigentpulpet. Snart, mycket snart. Möge das Spiel beginnen. u

Möge... Ur Joseph Goebbels: Michael – Ein deutsches Schicksal in Tagebuchblättern. München 1935

96 OPUS

Musiklinjen Kapellsberg Sök till en av Sveriges mest välrenommerade musikutbild ningar för klassisk och nutida konstmusik. Professionella lärare ger dig en gedigen grund för fortsatta studier till musiker, pedagog eller tonsättare.

Scenisk sång med operainriktning

Produktionsinriktad utbild ning för dig som vill vidare utveckla sångförmåga och sceniska färdigheter. Kursstart i augusti 2014

An söka n 15/3

hfs.se

Nalles julkalender

14 & 15 december kl 12, 14 och 16 Komsi Komsi, vi sjunger tillsammans och det vimlar av luciatärnor och tomtar.

VÄRLDSR IÄ PRE6M no v

Jul-sing-a-long 19 & 20 december kl 19

Sjung in julen tillsammans med Christopher Wollter. Vi spelar och sjunger de bästa jullåtarna. Från Hallelujakören till Stilla natt.

Nyårskonsert 31 december kl 14 och 17

Med musik skålar vi in det nya året. Ett sprakande musikfyrverkeri som aperitif till en skön gemenskap. Richard Söderberg, tenor. Lisa Wall, presentatör

r” Mats Edéns Härjedalspipor & orkeste r fö rt e “Kons

S U N O S E A R NATU A

NORDISK RKESTERN MABanRd:O K AanM Månsson & Daniel Ek Gör ndalen on, Petter Ber Göran Månss Gupta Dirigent Rolf

www.mso.se 040-630 45 01

MalMö KOnserthus

nästA nummer

Vem kniper den åtråvärda förstaplatsen på OPUSlistan? För sjätte året i rad presenterar vi 20 personer eller organisationer som utmärkt sig i den klassiska musikvärlden. I nästa nummer kikar vi även närmare på Allan Petterssons nionde symfoni – högaktuell i och med Christian Lindbergs och Norrköpingssymfonikernas nya inspelning på BIS. Ur innehållet kan vi också nämna en intervju med cellospelande vd:n för Företagarna, Elisabeth Thand Ringqvist och så har Hanna Höglund undersökt vad som rör sig i huvudet på några av framtidens yrkesmusiker. Räkna såklart även med julklappstips, julkryss, frågesport och allt annat som hör ett riktigt julnummer till. Vi ses i december!

98 OPUS

OPUS 51 kommer ut i mitten av december.

2 0 4 7 3 0 0 0

ang fes t S Rikskonserter

POSTTIDNING B C/O AB, ONLINE AB SKIFFERVÄGEN 10 22478 LUND SVERIGE PORTO BETALT. RETURADRESS: OPUS TITELDATA 112 I86LUND STOCKHOLM

221 Fogra39 TAC300 Coated

BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring

STJÄRNSPÄCKADE FESTIVALDAGAR Söndag 9Konsert mars 18.00 Uppsala & Kongress 3–6 november 2011 25 oktober – 4 november 2012

Les Dissonances spelar 7-14 juli 2013 Uppsala International Mozarts violinkonserter LARS CLEVEMAN Sveriges nationella (och internationella) plattform för levande musik! MED

Uppsala Sacred Music Festival International Arrangerar turnéer över hela landet Sacred Music Samarbetar med musiklivets organisationer Mavis Staples (USA) / The Kronos Quartet (USA) / Mari Boine (Norge) / Festival på unga musiker och kompositörer Giora Feidman & Matthias Eisenberg (IsraelSatsar / Tyskland) / Abderrahman www.bmw.se

PERS ANNA LARSSON

När du älskar att köra

Franska Les Dissonances presenterar konstmusik med hundra å r av g l ö d o ch pa ssi o n dynamiskt samspel och yttersta precision. De tar med MICHAEL WEINIUS sina lyssnare på en färd till helt nya dimensioner av den klassiska musiken. Festivalen, som tar fasta på andlig musik och musikens andlighet utan att begränsa sig till GÖRAN ELIASSON

KARL-MAGNUS FREDRIKSSON

några särskilda genrer, har vuxit och etablerat sig som en av Europas viktigaste i sitt slag.

FREDRIK ZETTERSTRÖM INGRID TOBIASSON MARCUS JUPITHER

ANDERS J.för DAHLIN Festivalen andlig musik och musikens andlighet

svenska/ artister utomlands Kazzoul (Marocko) / Kazue Jojje Wadenius Konserter, seminarier, workshops, film Sawai (Japan) / Trio X &Lanserar CHARLOTTA LARSSON ANNELI LINDFORS Brahms Requiem / Sacred Konserter: The Campbell Brothers, Trio Pearls Mediaeval, Rustavi, Presenterar utländska ensembler i Sverige Vox Archangeli, Anouar Brahem Quartet, Alireza Ghorbani MAGNUS KARLBERG Även workshops, seminarier och filmer.Requiem – Uppsala & Dorsaf Hamdani – Ivresses, Mozarts MARIA KEOHANE Domkyrkokör, Schola Cantorum, Svenska Barockorkestern, The Gloryfires, Sacred Pearls – Uppsala Akademiska KammarHÅKAN EKENÄS kör, Gävle Symfoniorkester, Allmänna Sången

Samordnar festivalerSöndag och4 december andra16.00 större evenemang

RICHARD LABY

ANTON LJUNGQVIST störs tid, Vemodet och Seminarium: Medeltidsmusik si modern e g i s Khayyam r e Svår av här och glädjen, och vgö– rOmar MALINTusen NILSSON r anu KT ett

spelar Händels Concerti Grossi

Producerar CD och DVD på Caprice Records

WAGNER Ann-Sophie Mutter och TrondheimVERDI solisterne BRITTEN TYSK KRAFT. Performancekonst. a E gdom 2009 lin j v a ä t m k i CATHRINE SETTERBERG 3 mus 21–2 a l a s HENNING i Upp VON SCHULMAN IR 19.30 Tisdag 23D oktober

OHLSSON Kortfilm: USIK Tema: för un MEVA-LOTTA g Text

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 7,6-9,5 L/100 KM. CO2 UTSL. 199-219 G/KM. MILJÖKL. 2005. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. STENSTRÖM RED CELL

Il Giardino Armonico Medverkar till utveckling och debatt

Barockmusiken får plötsligt Driver musikhuset Nybrokajen 11en iheltStockholm ny lyster och en intensitet som känns både sann och riktig.

Stöder elektroakustisk musik genom EMS

TOBIAS WESTMAN

Den tyska klassiska superstjärnan bjuder den här gången på Vivaldis Årstiderna och en nyskriven violinkonsert tillsammans med Trondheimsolisterne.

SMÅLÄNDSK FÖRBRUKNING. Audi A8. Brodsky Quartet Fredag 13 april – söndag 15 april

Den världsberömda kvartetten Brodsky ”…och då Quartet den redan efter så kort öfning kan åstadkomma så mycket, Audi A8 -den kraftfulla formen skapar förväntningar. Något som köregenskaperna mer än väl firar sitt 20-årsjubileum med att spela samtliga Med hjälp av lättviktsmaterial, aerodynamik och ständigt ny sedan teknik harden våra ingenjörer sänka både förbrukning och utsläpp kandagar icke då väntas, hunnit lyckats spela sig riktigt lever upphvad till. Invändigt en rad tekniska och användarvänliga innovationer. Tillsamman exempel är Sjostakovitjs Tre fem –finns rejält – utan 15 att stråkkvartetter. göra avkall på motorkraft eller kördynamik. Ett resultat av ingenjörskonsten är nya BMW 320d EfficientDynamics Audis multimedia gränssnitt (MMI) utformad medi touch control vilket att föraren intuitivt konserter, en unik konserthändelse barariktigt i Uppsala. Edition Touring. Den geroch dig karaktäristisk BMW-körkänsla, förpackad en rymlig Touring medgör enastående låg bränsleförbrukning blifvit varm i kläderna!” kan styra många av funktionerna. Tack vare effektiva motorer och en kaross helt i aluminium som gör att du kommer längre på varje tank. (Audi Space Frame-tekniken) är den låga bränsleförbrukningen denonsdagen ett bra exempel på 1912, Gefleäven Dagblad den 17 januari performancekonst. Läs gärna mer om den moderna konstformen Audi på audi.se. premiärkonsert. Bilen dagen efter Gefleborgs länsrA8 orkesterförenings

NYA BMW 320d EFFICIENT DYNAMICS EDITIONläTOURING. finns hos utvalda Audiåterförsäljare. Välkommen. ik ge n s u m 163 hk.Se, Från 0,43 l/mil och 114 g CO2/km. olk om Se,lyssna lyssnaoch ochläs läsmer mer om världe nde f a a l r e e h l i kommande konserter www.ukk.se, höstens konserter på på www.ukk.se, ub rån 0-årsj musiker f 2 i iUKK-appen, UKK-appen,på påfacebook facebook O ETHN lar unga Biljetter: 9 eller via eller viatwitter. twitter. Följ oss digitalt på Facebook, Instagram och Twitter. li 200 sam u j m www.konsertladan.com o 0 s På www.ukk.se/SeLyssna du018-727 Podcasts, Spotify-listor Biljetter: ukk.se Biljetter:hittar ukk.se 018-727 ik00002–1 och Youtube-klipp. v90 t90 t ä Siljan Turism ticnet.se R ww w.gav lesy mfo nio r kest er .se 077-170 70 70 i ticnet.se 077-170 70 70

Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring. Pris från 327.500 kr. Effekt 163 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 4,3 l/100 km. Koldioxidvärde från 114 g/km. Billån från 2.795 kr/mån. Baseras på ränta 5,90% (ränteläge mars 2011), 30% kontantinsats, 50% restskuld efter 36 mån. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Effektiv ränta 6,53%. Finansiering via BMW Financial Services.

tel 0248-79 72 00, www.siljan.se