öster sjöfestivalen 2010
Å r e t ä r 19 9 9 , tio år efter Berlinmurens fall, och fortfarande finns inget samarbete mellan länderna kring Östersjön inom den klassiska musiken. Samtidigt skriker h av e t, e t t av vä r l d e n s me s t f ö r o r e n a d e , p å h j ä l p. Nå g o t m å s t e göras …
Konsten att rädda ett hav Itämeri, Baltijas Ju¯ra, Läänemeri och Morze Bałtyckie är alla namn på Östersjön bland de nio språk som talas runt havets stränder. Men för de 85 miljoner människor som bor kring Östersjön finns faktiskt bara en gemensam musikfestival för klassisk musik och opera – Östersjöfestivalen.
OPUS 43
öster sjöfestivalen 2010
E
n sen sommarkväll i s:t petersburg 1999 tänds gnistan till en livlig diskussion mellan Berwaldhallens konserthuschef Michael Tydén och dirigenterna Esa-Pekka Salonen och Valery Gergiev. De diskuterar om man inte skulle starta ett musikprojekt som på något sätt inkluderar de olika länderna runt Östersjön. Musiken kan bygga broar mellan folk – det är känt. Men kan den även kan hjälpa till att sätta fokus på det hårt nedsmutsade vattnet mellan länderna? Att det verkligen fanns ett problem med Östersjön hade Salonen själv upptäckt något år tidigare. Nyss hemkommen från Los Angeles konstaterade han att barnen inte kunde simma vid sommarhusets strand på grund av sörjan av giftalger som låg som ett grönt täcke över vattnet. Under ett lunchmöte i Helsingfors några månader efter den där kvällen i S:t Petersburg började Tydén, Gergiev och Salonen dra upp riktlinjerna – fyra år senare hade den första Östersjöfestivalen blivit verklighet. I augusti är det dags igen när den åttonde upplagan invigs. På scenen kommer nystartade Sveriges nationella ungdomsorkester göra sin premiärkonsert under ledning av bland annat Esa-Pekka Salonen. Sedan starten 2003 har Östersjöfestivalen årligen lockat runt 10 000 besökare. Men lyssnarna är långt fler. Både Sveriges Radio och EBU (Europeiska radiooch TV-unionen) sänder alla konserter. Förra årets konsert med Mahlers femte symfoni kunde till exempel höras på radio i 14 länder. Genom åren har också spelplatserna varit många, alltifrån förra årets gästspel med Oedipus Rex i BrysFestivalens tre grundare. Berwaldhallens och Radiosymfonikernas vd, Michael Tydén och dirigenterna Esa-Pekka Salonen och Valery Gergiev. sel, till tidigare säsongers gungande konserter på finlandsfärjorna. Årets upplaga kommer dock att stanna i Stockholm, som sedan starten varit navet i festivalen. Årets program bjuder på ett antal självklara höjdpunkter: Sjostakovitjs 14:e symfoni med Mariinskijteaterns orkester och Valery Gergiev, Mendelssohns sällan framförda oratorium Elias och så avslut»Den ursprungliga tanken var ningskonserten, Brahms Requiem med ingen mindre än Riccardo Muti på pulten. Längre fram att många musiker, komposikan du ta del av programmet i dess helhet. törer, orkestrar och körer I årets program har man extra fokus på ny musik. Den nyfikne hittar fyra uruppföranden, skulle bygga musikaliska broar, eftersom dessa rörde samtliga av svenska, kvinnliga tonsättare, som med utgångspunkt från fyra kända verk fått uppsig fritt. Det har visat sig – draget att komponera stycken som skall fungera som uvertyrer till huvudverket. OPUS har prabåde praktiskt och symbotat med de fyra tonsättarna för att ta pulsen på hur arbetet har gått. liskt – att Östersjön återigen Och så var det där med miljön. Hur kommer den in i bilden? För två år sedan beställdes och har blivit ett område med en uruppfördes de stort uppslagna verken Holocene av Jonas Bohlin och Polarhavet av Klas Torgemensam kultur.« stensson. Båda med fokus på havet som urkraft och källa till liv. Men går det verkligen att med musikens hjälp rädda miljön? — Esa-Pekka Salonen Det har vi försökt ta reda på. Häng med på Östersjöfestivalen innan den ens har börjat – dirigent och initiativtagare till östersjöfestivalen Sveriges största festival för klassisk musik! 44 OPUS
Fr v Katarina Leyman, Catharina Palmér, Britta Byström och Ylva Q Arkvik
Damerna först! av hanna höglund
Östersjöfestivalen h a r a l lt id h a f t ambitionen at t spel a och beställ a ny musik. I år hit tar man inte mindre än s e x VERK k o m p o n e r a d e AV k v innor I p rogr a mme t. F y r a a v d e s s a ä r b e s t ä l lningar som blir uruppförda under fest i v a l v e c k a n . OPUS H a n n a Hö g l u n d tr äffade tonsät tarna mitt i kompositionsprocessen.
B
ritta byström, ylva q arkvik, catharina palmér och katarina leyman har alla fått samma uppdrag: att skriva varsitt verk i en annan kompositörs anda till Östersjöfestivalen. Britta Byström komponerar ett stycke som ska fungera som en uvertyr till Mahlers tredje symfoni, Ylva Q Arkvik till pianomusik av Chopin, Catharina Palmér till vokalmusik av Arvo Pärt och Katarina Leyman till Prokofjevs Romeo och Julia och Bartóks Riddar Blåskäggs borg. Vad har ni för relation till kompositörerna och verken sedan tidigare? byström Jag har alltid känt en sorts hatkärlek till Mahler, men han är en tonsättare som det är inspirerande att göra en musikalisk kommentar till. arkvik För mig var det roligt att spela Chopin, men annars dras jag mer till den ryska pianoskolan. leyman Bartók är en av mina favoritkompositörer, men jag har ingen direkt relation till Prokofiev. Jag tror att rörelsemönstren i min musik har koppling till Bartók och kanske att jag låter dem komma fram mer den här gången. palmér Jag tycker mycket om vokalmusik och har följaktligen lyssnat en hel del på Pärt, men jag tolkar min uppgift mer som att göra musik som passar ihop med övriga verk på konsertprogrammet, inte nödvändigtvis att göra en musikalisk kommentar till Pärt i allmänhet.
Utöver dessa fyra kompositörers verk, spelas även musik av stockholmstonsättarna Andrea Tarrodi och Victoria BorisovaOllas. Tarrodis komposition, Zenelö, framförs på invigningskonserten medan BorisovaOllas Angelus är en beställning från Münchens filharmoniker till stadens 800-årsjubileum för två år sedan.
Hur kommer era uvertyrer att låta? Kan ni beskriva musiken? byström Ja, det låter ju väl så bra som Mahlers trea! palmér Mitt verk blir stilla och sakralt med text på latin, men med en mer »vardagsmänsklig« känsla än hos Pärt, som ju är nästan klosteraktigt upphöjd och andlig i sitt uttryck. Det förekommer svällare och fortissimo-utrop i ett stycke som annars mest går i pianissimo. Pärt använder sig gärna av vilopunkter och det gör jag med, men jag har ofta längre fraser. arkvik Jag tänker att jag använder mig av Chopins karaktärsdrag – briljans, teknik, stora gester – men också av det mer drömska, som i hans nocturner. byström Jag har tagit fasta på det programmusikaliska hos Mahlers trea. Bland annat ett oboemotiv som Mahler beskrivit som Der Vogel der Nacht (nattfågeln) i en kommentar som han senare tog bort ur partituret. Det är ett Hölderlin-citat som också blivit titeln på mitt verk. Jag väver också in Mahlers klockor och posthornsolo, men i ny musikalisk skrud. Sedan vill jag säga OPUS 45
ANNONS
OPUS 45
öster sjöfestivalen 2010
Britta Byström Född 1977 i Sundsvall Bor Stockholm Verk i urval Picnic at hanging rock för orkester (2010), kammaroperan Om man blivit av med sitt bagage (2004), Avskedsvariationer för orkester (2005) Ylva Q Arkvik Född 1961 i Uppsala Bor Stockholm Verk i urval Tid läggs som tunt papper över berörningar, för stråkorkester (1997), De som varit, de som ska komma, de som blev för orkester (2002), kortoperan Du får inte gå (2002) Catharina Palmér Född 1963 i Karlskrona Bor Stockholm Verk i urval Counterpoint to silence (1999), A prayer (2002), Like Endless Chains of Gold (2003) Katarina Leyman Född 1963 på Orust Bor Stockholm Verk i urval Streams för orkester (2006), Dreamscapes för kammarensemble (2009), Skulptörens öga för orkester (2005)
att ett sådant här uppdrag inte är lika styrt som man tror. Jag har gjort ett liknande verk till Radiosymfonikerna tidigare med koppling till Haydn och det har spelats många gånger även utan Haydn-stycket. Om det här stycket alltid skulle följas av Mahlers trea vore det ju fruktansvärt… Vad finns det för kompositionstekniska detaljer i uvertyrerna som är typiska för er som tonsättare? byström Jag rör mig i en instrumentering och en harmonisk klangvärld i orkestern som jag tror att man kan känna igen här också. Sedan har vi fått en maxtid på tio minuter… arkvik Jag har fått sex! byström …och tidsbegränsningen gör att vissa orkesterblomningar blir omöjliga att göra. palmér I vokalsammanhang är tio minuter i och för sig inte så kort, även om jag i vanliga fall ofta tar tid på mig. Jag hoppas att varje stycke jag skriver ska komma med något nytt och jag brukar inspireras av texten väldigt mycket. arkvik Jag tror att man hör att det är jag på harmoniken och hur jag använder mig av dynamik och klangfärg, även om det i det här fallet handlar om pianots klangfärger i motsats till orkester och elektronisk musik. Min harmonik är ofta ganska sträv, men har kanske blivit mer harmonisk med tiden. Jag använder mig av en slags rörelse i den, men inte i den traditionella bemärkelsen. Sedan är det här mitt första stycke för solopiano, och det är inte på något sätt lättare att skriva kort. leyman Jag är i grunden en kontrapunktmänniska, men nu jobbar jag med harmoniska block där det är rörelse inuti, linjer. Jag tycker om att jobba med musikalisk textur med en koppling till skulptur och måleri, som är den värld som jag har min bakgrund i. Ibland konkret som att försöka komponera utifrån en bild. Jag brukar börja arbetet med ett nytt stycke med att konstruera en skala och ta fram ett tonmaterial ur den, som jag sedan använder mer eller mindre fritt. Formen brukar komma av sig själv, men just nu är jag inne i en jobbig fas mitt i komponerandet. Jag vet inte riktigt hur det kommer att bli.
Ni är ju nutida, kvinnliga kompositörer som här möter en död, eller i fallet Pärt levande, manlig tonsättare. Vad blir det för musikaliskt och idémässigt resultat av den krocken? byström För mig är det inte så laddat med döda mäns musik. Jag tänker mer på att när Mahler skrev sin första symfoni var han bara några år äldre än jag. Man kan se det som en tävling. leyman Som en tävling? Hjälp! byström Ja, varför inte? Jag ser dem nog mer som konkurrenter än som förebilder. palmér Jag tänker på dem mer som kollegor. När man, som jag, har en levande tonsättare att förhålla sig till tänker man mer självkritiskt »de här klangerna är väl inte för mycket Pärt? I så fall får jag ändra …« leyman Min kompositionsidé än så länge är solen. Solens utseende, kropp och solen som kraft och energikälla. Jag tänker att Riddar Blåskägg är som ett svart hål, en utslocknad sol och destruktiv kraft, medan Romeo och Julia är fas ett – den skira, omogna kraften. Solen står för det mogna, fas två, och Riddar Blåskägg fas tre. Men det här är bara en idé jag har innan jag börjat skriva. I kompositionsprocessen tar musiken över helt. Jag tänker mer konkret då: hur man gestaltar kraft, energi och så vidare. Men det här är känsligt att prata om just nu, eftersom jag inte vet hur det kommer att bli. Det kanske inte blir en sol, det kanske blir en måne … byström Jag tycker att uvertyr-idén är ett bra sätt att föra in ett modernt stycke på en konsert. leyman Jag tycker att ett modernt verk per konsert alltid vore bra. arkvik Man ska inte underskatta publiken. Plötsligt hamnar man bredvid en blåhårig tant i publiken som säger att »Åh, vad skönt med något nytt. Jag är så trött på Mozart!« byström Samtidigt ska man heller inte underskatta den klassiska musiken, vad den har att ge och vad den gett människor i flera hundra år. Jag har själv ett varmt förhållande till den.
Kan ni nämna musik som är skriven under er livstid som ni verkligen tror kommer att överleva in i framtiden? arkvik Stockhausen och Ligeti. Hans musik har ju till och med blivit snodd till filmer så den lever sitt eget lilla liv. palmér Jag säger också Ligeti. byström Magnus Lindberg, för att det han gör för orkester är så bra och så lätt att inkludera i den befintliga orkesterlitteraturen. OPUS 47
öster sjöfestivalen 2010
Program 23 aug—2 sept ......................................................
Måndag, 23 augusti Orkesterinvigning Sveriges Nationella Ungdomssymfoniorkester Esa-Pekka Salonen, dirigent David Björkman, dirigent David Lundblad, dirigent BRITTEN: The Young Person’s Guide to the Orchestra TARRODI: Zenelö TJAJKOVSKIJ: Symfoni nr 4
kovskis Serenad för stråkar på Östersjöfestivalen tidigare. Den gången var det på ett discodansgolv på en färja mellan Helsingfors och Stockholm. I år får publiken uppleva Gergievs hemmaorkester spela ytterligare två makalösa verk. Särskilt vill vi lyfta fram Borisova-Ollas stämningsfulla stycke Angelus. Missa inte detta.
Andrea Tarrodi
Tisdag, 24 augusti Mariinskijteaterns orkester Valery Gergiev, dirigent BORISOVA-OLLAS: Angelus TJAJKOVSKIJ: Serenad för stråkar SJOSTAKOVITJ: Symfoni nr 14
Vi har hört Gergiev dirigera Tjaj48 OPUS
Fredag, 27 augusti
Lilli Paasikivi
Stanisław Drzewiecki, piano ......................................................
Valery Gergiev
Onsdag, 25 augusti Sveriges Radios Symfoniorkester Damer ur Eric Ericsons Kammarkör Adolf Fredriks Gosskör Esa-Pekka Salonen, dirigent Monica Groop, mezzo BYSTRÖM: Uruppförande MAHLER: Symfoni nr 3
Mahlers trea är vad man skulle kunna kalla för ett ur-verk. Det speglar tidernas begynnelse, livets och naturens födelse. Verket kom också att markera födelsen för EsaPekkas Salonens dirigentkarriär: det var med denna symfonimastodont som han slog igenom när han hoppade in för en sjuk Michael Tilson Thomas i London, 1983. ......................................................
Torsdag, 26 augusti
......................................................
......................................................
Q ARKVIK: Uruppförande
......................................................
Ska Sverige äntligen få en nationell symfoniorkester för unga musiker? Det verkar så! Engagemanget och pengarna finns där – det har Lilla akademien och Hans-Jacob Bonnier sett till. Och en mer prestigefylld förstakonsert går väl knappt att finna. Extra roligt att Andrea Tarrodis (f. 1981) musik får klinga inför en internationell publik. I henne har Sverige en ung, stor kompositörstalang. OPUS hyllar det djärva arrangemanget redan innan vi ens hört resultatet. Vilken festivalöppning!
verk alla kategorier. Har du inte hört Elias? Gör det. Och gör det vid detta tillfälle, för med Thomas Quasthoff i stan blir förutsättningarna knappast bättre än så här.
Mahler Chamber Orchestra Radiokören Daniel Harding, dirigent Thomas Quasthoff, basbaryton Julia Kleiter, sopran Bernarda Fink, mezzo Michael Schade, tenor MENDELSSOHN: Elias
Hela ensemblen är av högsta klass och den här konserten kan egentligen bara sluta lyckligt. Dessutom är detta Mendelssohns bästa sakrala
CHOPIN: Polonaise fiss-moll op 44 Fem mazurkor op 7: B-dur, a-moll, f-moll, Ass-dur, C-dur Tre valser op 34 Ass-dur, a-moll, F-dur Fantasie-impromptu ciss-moll op 66 Scherzo h-moll op 20 Polonaise Ass-dur op 53
Stanisław Drzewiecki har spelat Chopin i konsertsammanhang i sjutton år. Då ska man kanske til�lägga att den polske pianisten är 23 år gammal. Om du skulle råka träffa honom i festivalvimlet (eller om du skulle få lust att tillrättavisa någon okunnig bekant) uttalas hans namn »stanisoav djevetski«. ......................................................
Lördag, 28 augusti Helsingfors Stadsorkester Esa-Pekka Salonen, dirigent Lilli Paasikivi, mezzo Gabor Brezt, baryton LEYMAN: Uruppförande BARTÓK: Riddar Blåskäggs borg PROKOFIEV: ur Romeo och Julia
En helt ny komposition, ett verk som är uppförs allt för sällan, samt en slagdänga – så ser Finlands bidrag ut i år. När Helsingfors stadsorkester i vintras spelade Mahlers femma under Mahlerfestivalen i Stockholm fick vi höra ett makalöst musicerande och en grym brassektion, något som kommer väl till pass både när dörren till Blåskäggs femte rum öppnas och i den blytunga riddardansen. Vad Katarina Leyman bjuder på för att öppna konserten blir tveklöst också spännande.
Söndag, 29 augusti Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding, dirigent R STRAUSS: En alpsymfoni
Programmusikens överstepräst Richard Strauss kämpade länge med att uppbåda äkta inspiration till det som till slut fick namnet Alpsymfonin. I ett brev skrev Strauss att han »torterade« sig själv med symfonikomponerantdet, som han beskrev som »mindre njutningsfyllt än att jaga kackerlackor«. Först efter Gustav Mahlers död fick han ny kraft och motivation att slutföra verket. För Strauss symboliserade symfonin hur människan bara kan bli fri genom egen kraft, arbete och dyrkan av den eviga och makalösa naturen. Orkesterns uppgift blir att leverera soluppgång, bergsbestigning, tjock dimma, resliga klippor och häftiga åskoväder. Verket speglar elva timmar i naturen, tar femtio minuter att spela och skall enligt partituret realiseras av hundratjugofem musiker.
Daniel Harding
......................................................
Måndag, 30 augusti Gustaf Vasa Kyrka Estniska körkontraster Stockholms Sinfonietta Lettiska Radions Kör Tõnu Kaljuste, dirigent PALMÉR: Dona nobis pacem, uruppförande av beställningsverk TORMIS: Reminiscentia PÄRT: Berlinmässa PÄRT: Adam’s lament
CRUSELL: Klarinettkvartett nr 1 BRAHMS: Klarinettkvintett
Östersjöfestivalens kammarmusik håller även i år högsta klass och denna konsert markerar årets stora satsning på kammarformatet. Radiosymfonikernas soloklarinettist, Niklas Andersson, spelar två pärlor ur repertoaren med musikerkollegor ur orkestern. Crusells klarinettmusik är, vid sidan om Brahms, bland det snyggaste man kan hitta i genren.
Kan musiken rädda Östersjön?
av fredrik larsson
R e d a n f r å n s t a r t e n h a r v ä r l d s n a t u r f o n d e n , W W F, v a rit en samarbetspartner till östersjöfestivalen. OPUS h a r t a l a t m e d g r u n d a r e n M i c h a e l T y d é n o c h L asse Gustavsson, gener alsekre ter are för W WF i S v e r i g e . K a n e n f e s t i v a l v e r k l i g e n g ö r a n å g o n s k i l lnad för mil jön?
......................................................
Torsdag, 2 september Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Bayerska Radions Kör Riccardo Muti, dirigent Miah Persson, sopran Peter Mattei, baryton Veljo Tormis
......................................................
Tisdag, 31 augusti Lettiska körklanger Lettiska Radions Kör Sigvards Klava, dirigent ,
Lettiska radions kör gästar festivalen, men är musikaliskt på hemmaplan. Den första konserten, som firar Pärt och Tormis (75 respektive 80 år) leds av en av festivalens återkommande dirigenter, Tõnu Kaljuste. Akustiken i Gustav Vasa-kyrkan borgar för en av Östersjöfestivalens finaste upplevelser. Under den andra konserten dirigerar körens chefdirigent Sigvards Klava ett a cappella, program i Berwaldhallen. Även då står lettisk körmusik på programmet.
BRAHMS: Ein deutsches Requiem
Egentligen lider inte Östersjöfestivalen brist på stora dirigentnamn. Men att uppleva Riccardo Mutis tolkning av ett av musikhistoriens största mästerverk får ändå ses som en once-in-a-lifetime-händelse. Men faktum är att den forne La Scalachefen själv har mycket att vara tacksam för. När får han annars dirigera Brahms tyska requiem med ett så här hundraprocentigt ensembleupplägg, framför allt på den vokala sidan? Miah Persson och Peter Mattei är båda världsbäst i dessa solopartier. Att konserten bara ges en gång är förstås bra för den musikaliska nerven, men betydligt sämre för alla som inte får plats i Berwaldhallen under den avslutande konserten.
......................................................
Onsdag, 1 september Niklas Andersson, klarinett Malin Broman, violin Per Öman, violin Eriikka Nylund, viola Ola Karlsson, cello
Hur gick snacket i början – ni ville ha en musikfestival med en tydlig miljöaspekt? michael tydén När vi började med festivalen upplevde jag inte att miljöfrågan var uppmärksammad, inte alls som i dag. När jag och Esa-Pekka Salonen tog upp Östersjöns miljöproblem undrade Valery Gergiev, »Is there a problem with the Baltic Sea?« Vi ville uppmärksamma problemet och letade efter en samarbetspartner som, vi hittade i WWF.
Miah Persson
.....................................................
Vad var det som lockade WWF att samarbeta med en musikfestival för klassisk musik? lasse gustavsson Det finns en spännande historik kring Östersjön. Under kalla kriget var det två saker som sipprade igenom järnridån som delade Östersjön: musiken och oron för miljön. Han nämner Helsingforskommissionen som grundades 1974. Ett organ som finns än i dag och som jobbar med frågor kring Östersjöns marina miljö. Kommissionen lyckades även under kalla kriget samla öst och väst under en gemensam fråga. lg Så det var lockelsen. Att miljön och musiken hade lyckats engagera trots områdets skillnader i politik, ekonomi och kultur. Vi tänkte att om man kombinerar dessa ämnen skulle engagemanget bara bli ännu större. I festivalprogrammet kan man läsa att festivalen ska vara ett instrument för att sätta fokus på nedsmutsningen av Östersjön. Nu efter sju festivaler, hur välstämt tycker ni det instrumentet är? mt Jag tycker att festivalen har lyft upp den ena efter den andra viktiga frågan till agendan. Inför varje festival har det varit olika fokus, som till exempel på torskfisket eller algblomningen. lg Arbetet med Östersjöfestivalen ligger högt upp bland vår arbetsprioritet i WWF Sverige. Inför valet 2006 sa Fredrik Reinfeldt att kultur och miljö inte skulle vara i fokus för Alliansen. Men det har ju nästan blivit tvärtom. De frågorna har ju klättrat på dagordningen under åren som festivalen funnits. Festivalen har en roll i det, men exakt hur stor är svårt att säga. Sätter ni upp några långsiktiga strategier att arbeta efter? mt Från festivalens sida sätter vi aldrig upp några framtida mål OPUS 49
öster sjöfestivalen 2010
WWF:s generalsekreterare Lasse Gustavsson
angående miljön. Vi försöker leva i nuet, för att kunna sätta fokus på de mest aktuella frågorna. lg Det är också därför det är intressant att koppla miljöfrågorna till kultur. Vissa frågor kan ibland ha så långa perspektiv att det känns jobbigt att man inte får uppleva resultaten. Då kan kultur ge tröst och kraft att arbeta vidare. mt Musik är ju en urkraft som förenar. Det är fascinerande att man kan använda musiken till att fokusera i en viss riktning, för att skapa ett bättre samhälle. Vid tidpunkten för den här intervjun är programmet för miljöaktiviteterna inte spikade och hemsidan är inte helt färdig. Det som får mest fokus är vilka dirigenter och världssolister som ska komma till årets festival. Miljöbiten hamnar lite längre ner.
Är det ett medvetet val att inte blanda musik- och miljöaktiviteterna i ett mer gemensamt program? mt Vi känner att det är viktigt att besökarna själva får välja. Vill de gå på våra konserter utan att behöva läsa om miljöproblemen i Östersjön ska de kunna göra det. Samtidigt slår vi ju på trumman för miljön och försöker inspirera våra besökare. Men vi får också vara försiktiga så att vi inte skriver folk på näsan. Östersjön anno 2010 jämfört med 2003 har fortfarande problem med döende havsbottnar, giftalger och höga halter farliga ämnen i fiskarna. Det är lätt att ställa sig frågan om en festival med miljötema egentligen spelar någon roll i det stora hela. Esa-Pekka Salonen har i en intervju sagt att han inte är så naiv att han tror att klassisk musik ska rädda Östersjön, men att chanserna till en förbättrad miljö ökar om festivalen lyckas höja graden av medvetande inför miljöproblematiken. Konkret nu, vad har festivalen bidragit med till miljön? mt Det är svårt att svara på. Gergiev, Salonen och jag har pratat om miljön med media. Vi har även skrivit debattinlägg i samband med festivalen. Men det är ju omöjligt att säga hur stor betydelse det har. lg Det är alltid svårt att mäta opinionsarbete, vilket det här ju är. Det vi kan se är att vi får hit viktiga personer till vårt Östersjöseminarium som hålls varje år under festivalen. Det är statschefer och departementschefer som kommer hit. För folk som arbetar med miljöfrågor har ju Östersjöseminariet blivit det seminarium man vill gå på. Musiken har ju del i det, helt klart. Det blir professionell nytta på dagen och högklassig kultur på kvällen. Men har det lett till något konkret? Att viktiga människor kommer till ett möte behöver ju inte betyda något... lg Ja, en konkret sak kan jag nämna. Varje år delar vi ut Baltic Sea Leadership Award. För två år sedan gick det till Finlands president Tarja Halonen och när hon fick priset lovade hon att ta ett presidentinitiativ. Hon samlade ett hundratal viktiga organisationer och företag som verkar kring Östersjön. De träffades i norra Finland och fick inför alla andra presentera de åtaganden man lovade att genomföra för Östersjöns miljö. Detta sätter fingret på en av Östersjöns värsta fiender; bristen på samordning. Enligt Lasse Gustavsson finns det rent av för många organisationer som arbetar med Östersjön. Arbetet blir utspritt och glest och det är lätt hänt att frågor hamnar mellan stolar eller att de försvinner i mängden. Ja, hur ser pengafrågan ut, vilka Östersjöländer ger stöd till festivalen? mt Det finns nio länder som har gränser till Östersjön och alla länder har någon gång varit involverade genom åren. Men i dagsläget får vi en miljon kronor från Svenska staten och lika mycket från Stockholms stad, liksom från sponsorn Swedbank. Sedan får vi också indirekta bidrag från Finland, Ryssland och Polen som ger bidrag i form av att helt eller delvis stå för kostnaderna för de ensembler som kommer hit från deras respektive land.
Michael Tydén, konserthuschef och entusiastisk ornitolog
50 OPUS
Vad tror ni krävs för att Östersjöns miljö verkligen ska bli bättre? mt Kan vi få igång ett intellektuellt samtal, där vi lyckas få alla Östersjöländer att tänka i ett helhetsperspektiv, då kan festivalen fungera som en bra kommunikationsplattform. lg Engagemanget som det ser ut i dag är lyckat och jag ser inget slut på vår del i det. Östersjön är ett av världens skitigaste hav och det finns ingen lösning som kan göras i en handvändning. Och visst, det kan tyckas som att det är långt mellan ämnen som musik och miljö. Men för människor är det inte det, båda värdena är viktiga.