Osqledaren #1 2019/2020

INFO

LEDARE

OSQLEDAREN #1

3

INFO

OSQLEDAREN

And soon many more...

Chefredaktör Robin Kammerlander Ansvarig utgivare Simon Sundin Grafisk form och layout Sabina Nordell, Maria Jacobsson, Linda Cnattingius & Simon Sundin Omslag Carl Järmyr Eriksson Tryck Norra Skåne Offset Papper Inlaga: 120g Amber graphic Omslag: 250g Tom&otto Silk

Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 10 000 exemplar.

Bidrag Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera på osqledaren.se

Kontakt osqledaren@ths.kth.se Specifik redaktionsmedlem: [förnamn.efternamn]@osqledaren.se

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.

/osqledaren

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om inte annats anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

OSQLEDAREN #1

4

@osqledaren

Annons Kontakta chefredaktör eller se osqledaren.se/annonsera Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Producerad med kärlek  på KTH

INFO

TABLE OF CONTENTS

BRANSCH

829 gram plast, 8 rika män och 1 lösning på klimatkrisen 7 Till försvar för allmänbildningen 9 Jag tillhör generation Y och jag har absolut spelat Mulle Meck offline 10 En karriär innan karriären – THS Consulting 12 VAD TYCKER MINISTERN FÖR HÖGRE UTBILDNING & FORSKNING? 13

ENGLISH

THS All Day, Every Day—An Inside Look at the Management Team 15 Sweden from the outside 17 Changing How We Drink Our Coffee 18 Synthetic Biology Art Exhibition Winners 20

OL GRÄVER

Plugga med barn? Hur går det egentligen? 25 Nu räcker det. Vi vill ha anonym tentarättning 28 Ett tryggt rum 30

UNDERHÅLLNING

3 studentbostäder i huvudstaden 33 SERIE 36 Tentarättandets fem faser 37 Roskilde resereportage 38

AKTUELLT

PQ-trädet – vi minns dig och dina ränder 41

OSQLEDAREN #1

5

BRANSCH

BRANSCH

829 gram plast, 8 rika män och 1 lösning på klimatkrisen

829 gram plast, 8 rika män och 1 lösning på klimatkrisen TEXT THOMAS VAKILI ILLUSTRATION SIMON SUNDIN

829 gram av uppblåsbar, brun plast i form av en bajsemoji. För 129 kr plus frakt kan den bli din. En otroligt låg kostnad givet arbetet som krävs för framställning och den resa den måste göra för att ta sig till ditt hem. Det är något som möjliggörs av vårt nuvarande ekonomiska system – den globala kapitalismen.

OSQLEDAREN #1

7

BRANSCH

Ett system så expansivt och världsomfattande att den till och med trängt in i den nominellt kommunistiska folkrepubliken Kina, med en sådan ideologisk sprängkraft att de flesta av oss inte ens reflekterar över att systemet är skapat av människan snarare än av naturlagar.

Kapitalismens försvarare pekar till exempel ofta på den massiva ökningen av välstånd som kapitalismen möjliggör genom sin otroliga förmåga att generera värde, och just den tillväxten har varit central för att lyfta miljontals människor ur fattigdom. De rika blir kolossalt mycket rikare och i utbyte sipprar lite av kapitalet ner till de fattigaste, vilket hittills framstått som en ganska bra deal.

Men det finns inga gratisluncher, och priset för denna modell är en tickande bomb i form av klimatkrisen, en bomb som snart kommer smälla.

829 GRAM PLAST, 8 RIKA MÄN OCH 1 LÖSNING PÅ KLIMATKRISEN

“När de nästa gång samlas i en sån minibuss knuffar vi ut den över ett stup”

Det ekonomiska etablissemanget, fastlåsta i tanken om kapitalismen som Den Enda Vägen™, låtsas som att ny teknik kommer att lösa problemet och att vi kommer kunna fortsätta med business as usual, fast med effektivare energianvändning.

Men redan 1865, för nästan 200 år sedan, upptäckte man att energieffektiviseringar i praktiken leder till att vi bara producerar och släpper ut ännu mer. Enligt Jevons paradox, som den här observationen döpts till, kommer effektivare fabriker alltså leda till fler bajsemojiflytleksaker och utsläpp, även om varje enskild leksak släpper ut lite mindre. Allt pekar alltså på att vårt nuvarande system är i direkt kollisionskurs med vad vår planet klarar av, och de flesta forskare erkänner att drömmen om att hålla uppvärmningen under 2 grader börjar bli ganska orealistisk.

Tiden vi har på oss att hindra närmast apokalyptiska framtidsscenarier börjar rinna ut, men för att den omställning av produktionen som krävs ska kunna genomföras på demokratisk väg är det centralt att det som faktiskt produceras idag kommer alla till dels.

Det finns faktiskt en fantastiskt enkel lösning som i ett svep skulle kunna fördubbla välståndet hos världsbefolkningens fattigaste hälft. I rent utilitaristiska termer

är den en no-brainer, särskilt om vi beaktar det enorma lidande som orsakas av den fattigdom min lösning skulle utradera. Enligt Oxfam äger nämligen åtta män lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning. Ägarna av detta obscena välstånd är så få att de alltså får plats i en liten minibuss.

Lösningen är uppenbar: när de nästa gång samlas i en sån minibuss knuffar vi ut den över ett stup, beslagtar deras egendom och fördelar ut rikedomarna till den delen av världen som uppenbarligen behöver den mer än dem. Vips så blir varannan människa på jorden dubbelt så rik, med en enda liten knuff!

Eller ja, det är inte strikt nödvändigt att ha ihjäl dem. Och visst, att beslagta egendomen och fördela ut den skulle vara svårt att genomföra i praktiken. Det är en absurd lösning på en absurd snedfördelning av resurser. Det är också poängen, problemet med fattigdom i världen har ingenting med brist på resurser att göra, utan är en konsekvens av det faktum att lika bra som kapitalismen är på att skapa välstånd, lika dålig är den också på att fördela det rättvist och effektivt.

OSQLEDAREN #1

8

Vi måste inse att för att uppnå ett hållbart samhälle så måste de resurser vi har, om de inte ska växa exponentiellt, också fördelas så att alla får sina behov tillgodosedda.

Den resursbrist miljontals människor lider under är helt och hållet konstruerad, den är ett resultat av vårt sätt att organisera ekonomin. Och givet att vi idag lägger produktiv kapacitet och koldioxidutsläpp på att producera bajsemojiflytleksaker för att en liten liten del av världens befolkning ska bli obscent rika så är det helt uppenbart att en rättvis omställning är möjlig – om vi vill.

BRANSCH

Till försvar för allmänbildningen

Till försvar för allmänbildningen TEXT ANTON THORELL

Här i Sverige hör jag ofta hur det talas om att högskolepoäng i högre grad ska leda till arbete. Att högskolorna måste anpassa sig till näringslivets behov.

Finns det en risk i att göra högskolor och universitet för inriktade på att producera duktiga yrkesarbetare, anpassade för företagen i vårt näringsliv?

Vi börjar med ett köttigt citat från OL-intervjun med superakademikern Nils-Göran Areskoug i OL #4 i våras (läs hela på osqledaren.se eller rota fram tidningen från arkiven, värt det!): ”Vad är syftet med utbildning? Jag skulle nog säga att det är personlighetsutveckling. Den sidan tycker jag ofta är bortglömd: personligheten, karaktären, vem man blir. Man söker sig till olika kunskapsområden för att komplettera sin bild av verkligheten. Jag tror att man måste fundera allvarligt på hur man kan stärka högskolans självständighet, med kvalitet och människans mognadsutveckling som primärt syfte. Resultat i form av siffror, antal bildade företag och patent, det kommer ju om vi är på rätt spår som människor.“ För att besvara frågan i ingressen: ja, jag tror det finns problem med att göra högskolor för näringslivsanpassade. För det första: att akademierna lämnar över beslut om vad som är relevant kunskap, forskning och utbildning till särintressen, politiska eller näringslivsmässiga, är inte en fri högre

utbildning. För det andra så sipprar denna ”arbetslinje” inom utbildningsväsendet också ned i gymnasiet och till och med till grundskolan, där själva existensen av vissa ämnen diskuteras, ofta slöjd och estetiska ämnen, med motiveringen att de inte producerar tillräckligt mycket kvantitativ, ”hård” kunskap. Vilken ignorant och fattig inställning till kunskap!

I Moskvas medelklass är föräldrarna närmast galna i att sätta sina barn i olika verksamheter utanför skolan. Det är schackklubbar, musiklektioner, matematikklubbar, dans och allt möjligt de stackars barnen ska syssla med. Varför, undrar du. Är det för att, som vi fått lära oss, Moder Ryssland gärna piskar sina barn till övermänskliga prestationer? Nej, det är nog snarare så att skolan inte är bra nog, och att konkurrensen på deras arbetsmarknad är förtvivlande hård. De mer andliga kvalitéerna och att ha många strängar på sin lyra ses som en konkurrensfördel. Här i Sverige tycks det vara svårt att förstå att matematik, humaniora, teknik och estetiska ämnen

OSQLEDAREN #1

9

kompletterar och stärker varandra, samtidigt som de i sig själva bär värde. Att de tillsammans skapar, i en vidare bemärkelse, bildade individer.

Areskoug sade det bra: satsa på kvalitet, bredd och människans utveckling så kommer duktiga yrkesarbetare på köpet.

Högre utbildning i andra länder har förstått det, där man läser ämnen som historia och kanske filosofi – även om man blir ingenjör.

Den ryska medelklassen har också förstått det. Våra universitet är inga yrkeshögskolor.

Yrkeshögskolorna finns och ska styras som sådana. Men låt universiteten vara universitet!

Att bearbeta de mer andliga bitarna av ens liv är alltså inte bara bra för ens eget välbefinnande och intellekt, det gör en förmodligen också mer attraktiv. Bokstavligt talat. Men också på arbetsmarknaden, får man hoppas. Så vi slutar där vi började, i Areskoug-intervjun, med det han gav som personligt tips till studenter: ”Vinnlägg dig om din personliga utveckling! Våga höja blicken och se vad personlig mognad egentligen innebär. Och är det något tips jag verkligen kan ge alla så är det att gå med i en kör.”

Jag tillhör generation Y och jag har absolut spelat Mulle Meck offline BRANSCH

JagtillhörgenerationYochjagharabsolutspelatMulleMeckoffline

TEXT ERIK HÄGGSTRÖM ILLUSTRATION MARIA JACOBSON

Generation Y och generation Z är barn av olika delar av den digitala tidsåldern. Men har det någon relevans för de olika generationernas inställning och attityd? Osqledarens Erik Häggström tror att skillnaden mellan de båda generationerna har andra orsaker.

I år börjar 00:orna på KTH och jag hoppas att ni känner er mycket välkomna! Ni tillhör generation Z och er entré på högskolan markerar början på slutet av inströmningen från generation Y, även kallade millennials.

Millennials är den generation som under sin uppväxt upplevde millennieskiftet och internets framkomst, alltså personer födda mellan 1982 och typ 2000. Alla födda mellan 1996-1999 utgör ett slags gränsfall och kan i många fall sägas tillhöra generation Z beroende på kulturell kontext eller personlig identifikation. Men från och med år 2000 är det ingen diskussion, efter det föddes inga millennials.

Jag är född 1992, alltså en odiskutabel millennial och minns tiden innan internet.

Jag hoppas att jag ,i egenskap av millennial, på ålderns höst kommer kunna inkassera hutlösa summor pengar av framtida desperata historiker för att försöka meditera fram barndomsminnen om hur det var att leva i en ouppkopplad värld. För att sedan se besvikelsen i deras ögon då den enda information jag lyckas vidareförmedla är nostalgiskt mummel om hur det var att spela Bygg Båtar med Mulle Meck på min klasskompis Daniels dator - utrustad med Windows Millennium. Ett operativsystem byggt för klara av millenniebuggen som skulle orsaka global teknikförödelse och

OSQLEDAREN #1

10

slå ut stora delar världens datorsystem och program nyårsnatten 1999. Millenniebuggen var 90-talets version av vad klimathotet är i dag. Den dominerande dystopin.

(Lägg till en mening om att klimathotet, precis som millenniebuggen, bara är skit) Nåväl. Personligen tror jag inte det faktum att generation Z inte minns tiden innan internet är det som särskiljer dem från oss millennials - det är en falsk dikotomi.

En millennial-hjärna är lika marinerad i den digitala like-ekonomin som en generation Z-hjärna. Det spelar ingen roll att vi millennials kan erinra oss några ouppkopplade Bygg Båtar med Mulle Meck-sessioner. Det gör oss inte annorlunda.

För att hitta den verkliga skillnaden mellan oss millennials och generation Z måste vi blicka tillbaka. Millennials föräldrar var unga på 70 och 80-talet. 80-talet präglades av kalla kriget och konflikterna mellan väst och öst. Mina föräldrar som var unga på 80-talet växte upp i ett Sverige som var ganska isolerat från omvärlden. På TV fanns

BRANSCH

inget annat än SVT där relativt lågkvalitativ underhållning växlades med utbildande program där akademikergubbar iklädda tweed la ut texten om världsläget (läs Fråga Lund). Trots den gissningsvis gråa vardagen kunde min föräldrar vara drömmare.

De kunde se föreställa sig en bättre värld.

Skräcken från andra världskriget var fortfarande närvarande och det globala väst som Sverige allt mer identifierade sig med hade utkristalliserat en utopi att sträva mot: den fria världen.

Sen kom 90-talet. Det årtionde då generation Z:as föräldrar var unga. Efter att Berlinmuren föll 1991 så hade väst nått sitt mål och utopin var uppnådd. 80-talet var över och indie-kulturen anlände till Sverige.

Broder Daniel - en grupp medelklassbarn som ylade ut sin frustration över vardagens meningslöshet och tristess - blev ett av Sveriges största band. Nihilismen slog brett. Det blev coolt att vara ironisk och blaise. Ingen brydde sig om politik för det fanns inte längre några konflikter av dignitet att utkämpa. Som sagt: en bugg i datorsystemen var den brutalaste dystopin 90-talet var kapabel att fantisera fram.

Och den kulturen som uppstod i det svenska nihilistiska 90-talet tror jag vi millennials också är en del av. Vi sen-millennials födda på 90-talet växte visserligen bara upp i kölvattnet av den men vi gjorde aldrig något ordentligt motstånd mot den.

Utan det vi istället gjorde bytte var att byta ut nihilismen mot hedonismen, en annan sida av samma mynt. Vi millennials skulle förverkliga oss själva genom njuta.

JagtillhörgenerationYochjagharabsolutspelatMulleMeckoffline

Generation Z och andra sidan är något helt annat, de har en gjort revolt mot föräldragenerationens 90-talsnihilism, de är seriösa, allvarliga. Det finns visserligen spår av allvaret redan hos många sen-millennials. De började studera tidigare än 80-talisterna och under deras tonår började det återigen bli hett att intressera sig för politik. Men hos 00:orna är allvaret fullt utblommad och hedonismen som bortblåst Det som bäst illustrerar skillnaden mellan millennials längtan efter njutande och frihet kontra generation Z seriositet är respektive generations två främsta svenska representanter: Avicii och Greta Thunberg.

Avicii är den ultimata symbolen för oss millennials. Han blev världsberömd genom att förkroppsliga hedonismen. Party, fest, Ibiza, beats och pengar i överflöd.

Greta Thunberg å andra sidan har blivit världsberömd genom att med monoton domedagsliknande röst och ett urkristet tilltal försöka övertyga omvärlden att ta klimathotet på allvar.

Med det sagt så önskar jag återigen alla 00:or, trots våra skillnader, välkomna till KTH. Slå era kloka ihop med oss millennials så kan vi bli bäst. Både på fest och i andra sammanhang. Jag lovar att berätta om när jag säsongade i en skidbacke.

Alla millennials känner till det här, det högsta goda vi kan göra är att resa fyra varv runt jorden, supa på alla världens kontinenter. Vårt sanna jag finns i ett säsongsjobb på en turistort. För bland oss millennials ska allt ska vara nice, kul, fett, ballt, grymt, awesome, hela tiden, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.

Bland oss är det också coolt att inte brinna för saker. Visst det är okej att vara lite intresserad av litteratur men inte för mycket, man får hänga med sin familj men man får inte älska det. Man får lära sig en massa och egentligen göra vad som helst men det får absolut under inga omständigheter bli seriöst. För alla som blir seriösa utgör ett hot. Ett hot mot den bland oss millennials hegemoniska hedonistiska kulturen.

OSQLEDAREN #1

11

BRANSCH

En karriär innan karriären – THS Consulting

En karriär innan karriären – THS Consulting TEXT THS CONSULTING

INSÄNDARE

Vad är THS Consulting?

THS Consulting är en konsultbyrå som drivs av KTH-studenter i THS regi sedan årsskiftet 2011/2012. Verksamhetens grundidé är att utnyttja den kompetens som finns inom KTH för att konkurrera med konkurrenskraftiga priser samt att skapa möjligheter för studenter att komma i kontakt med näringslivet redan under utbildningen.

Vad gör THS Consulting?

Karolinska Institutet, DB Schenker Consulting, och Bravida är ett axplock av tidigare uppdragsgivare som anlitat THS Consulting bland annat för utveckling av webbapplikationer, förbättring av supply chain-processer och omvärldsanalyser. De fyra affärsområdena som THS Consulting har i fokus är strategi och analys, produktutveckling, informationsteknik samt hållbar utveckling. Genom dessa områden kommer konsulterna i kontakt med bland annat marknadsanalyser, strategiska utvärderingar, startup-bolag, IT-management samt mjukvaruutveckling.

Hur arbetar vi och vilka är vi på THS Consulting?

Verksamheten drivs genom en aktiv kontakt mellan styrelse, ledningsgrupp och konsulter vilket skapar en förhållandevis platt hierarki. Ledningsgruppen består av VD:n Ran Li, affärsområdes- och försäljningschef Josefine Toft, marknadsföringschef Luise Schwarz samt HR-chef Olle Ellison. Genom att en ny ledningsgrupp väljs varje år kommer det stadigt in nytt blod och nya idéer om hur verksamheten ska drivas framåt. En självklar fördel med att driva verksamheten på detta vis är att studenter kontinuerligt har möjligheten att inte endast arbeta som konsult utan även att det finns flera tillfällen att söka till ledningsgruppen.

Ord från VD Ran Li ”THSC är just nu i ett tillväxtstadium och därav har vi för tillfället ett stort behov av kompetens, särskilt inom IT. Det är min åsikt att vägen framåt för THSC är att expandera kraftigt, och för att kunna göra det söker vi aktivt efter nya engagerade och ambitiösa konsulter och säljare. Jag vill verkligen uppmuntra studenter på KTH att söka till oss då jag är övertygad om vikten av arbetslivserfarenhet men även

OSQLEDAREN #1

12

för att det är väldigt roligt och givande. Visionen för THSC är att verksamheten inom ett par år ska vara den största studentdrivna konsultbyrån i Sverige och jag är övertygad om att vi kan nå dit!”

Vill du veta mer? Kolla in vår hemsida www.thsc.se, eller följ oss på LinkedIn, Facebook eller Instagram

BRANSCH

VAD TYCKER MINISTERN FÖR HÖGRE UTBILDNING & FORSKNING?

VAD TYCKER MINISTERN FÖR HÖGRE UTBILDNING & FORSKNING? TEXT SIMON SUNDIN

På Osqledaren.se kan du hitta en intervju med Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans. Där kan du läsa om vad ministern tycker om CSN och dess funktion. Vad ministern tycker vi ska göra för att förhindra psykisk ohälsa och vad regeringen har för planer för detta. Samt mycket mer.

OSQLEDAREN #1

13

ENGLISH

ENGLISH

THS All Day, Every Day—An Inside Look at the Management Team

THS All Day, Every Day— An Inside Look at the Management Team TEXT CHARLIE MÅRTENSSON ILLUSTRATION CARL JÄRMYR ERIKSSON

For many students, both Swedish and international, THS is the background radiation of KTH: we know they are there, but not quite what they do or how they do it. But for some, THS literally becomes their full-time occupation. These students have put their studies on hold for one year to become part of the Management Team, or Kårledningen (KL), the operational section of THS. Their job? Putting the goals set by the THS Council into action.

OSQLEDAREN #1

15

ENGLISH

THS ALL DAY, EVERY DAY—AN INSIDE LOOK AT THE MANAGEMENT

To find out more, OL visited the Management Team’s office next to KårX and spoke to Johan Hamredahl, currently the Head of Student Welfare, and Naveen Sundaravadivel, Head of Social and International Relations.

“I thought: why not? This job lets me make decisions, lead 300 people, and represent 2000 students on campus. This is not the kind of responsibility you are usually entrusted with even after a couple of years at most jobs,” he says.

“I knew that the Management Team existed before I got this job, but it was very much an awareness in the back of my head—not something that I noticed or thought about,” Johan says. “I found out about my position because I knew the Reception Coordinator [also part of the Management Team], who recommended it to me when we talked about the work I was doing within my chapter. Normally you’re already involved to a degree where you begin to realize what role you would play as part of THS, so it becomes a natural extension of the work you’re already doing.”

Since Naveen is an international student from outside of Europe, his situation is different from the average Swede’s. However, his post has previously been held by internationals, so THS has a good idea of what formalities and documents need to be tak-

Both Naveen and Johan had previously been very active in other student projects, which they emphasize is practically a prerequisite for landing a spot on the Management Team.

“I can say with 100% certainty that you won’t end up here if you’re not already actively involved in student life,” Johan says. “When you apply, you are interviewed by the THS Nomination Committee. If you don’t have the experience they deem necessary, they will say they can’t recommend you as a candidate, and it’s likely that the Union Board will reject your application. You don’t go from zero involvement to working this job.”

Much of Naveen’s work is focused on creating greater inclusivity for international students. He points out that although each chapter has a representative in charge of equality issues, they may not be aware that the language barrier is preventing internationals from participating.

“That’s where we come in and say: do you realize that all of these people want to be part of your chapter, but you are hindering them in this sense? We make small changes, but they add up to have a bigger impact in the long run.”

“I thought: why not? This job lets me make decisions, lead 300 people, and represent 2000 students on campus. ”

Naveen was recommended for his position by several people due to his work with projects such as TEDx, the International Reception, THS MAIN, THS Armada, and the Students’ Nobel Night Cap. Naveen’s experience, which showcased his ability to manage several things at the same time, led to him being hand-picked for the job.

en care of and can provide assistance with the transition.

“The biggest challenge for me was convincing my parents it was a good idea,” Naveen says.

“Extending my stay for another year while not studying was not something they were comfortable with.”

OSQLEDAREN #1

16

One such recent change is that several chapters and associations have started writing their social media posts and posters in both Swedish and English, to allow international students to partake in relevant information.

In sum, being part of the T HS Management Team is not something to be taken lightly. It requires experience and comes with responsibility, entrusted in you by your fellow students.

However, for someone who feels strongly about helping to affect real change, it is also an amazing opportunity. In Naveen’s words, it was one he didn’t want to miss: “I’ve learned, and am still learning, so much.”

Nomination Committee, Council, Board … Interested in learning more about the structure of THS and the work they do? For more information, visit ths.kth.se/en/ general/about-ths.

ENGLISH

SWEDEN FROM THE OUTSIDE

Sweden from the outside TEXT ROHAN WADHWA ILLUSTRATION LINDA CNATTINGIUS

To the casual observer Sweden might not be a significant change from your everyday European country. The architecture is minimalistic, the roads are spic and span clean, everything is green and nice. You would hardly see anything outrageous around you except for lovers indulging in blatant display of affection. The people, well, they wouldn’t bother you too much and you’ll find yourself as independent as you have ever been. To someone who comes with a perspective though and is used to making sheep’s eyes at everything, welcome to the bizarre land of the Norsemen.

Being born in a small city in India, I had no exposure to this part of the world until I started exploring music. I recently heard that Sweden is the third largest exporter of music in the world and in hindsight it’s so true that it’s almost an understatement.

The stereotype is that Swedes don’t talk much, they are shy people who would sit through a party by themselves but claim that they had a good time. They also say that Swedes are cold like their weather but spend a few days in the country and you’ll realise how forced the metaphor is.

Personally, I feel that Swedes are the nicest race of people I have ever come across, maybe too nice sometimes.

For all their niceties, it did not take me much time to unleash the most effortless but complex human emotion, prejudice.

Swedes, like most citizens of the “first world,” gets a 24-hour supply of potable water. Yes, you can drink the water that you bathe with. It took me a few days to stop complaining about the sheer entitlement and privilege that people are used to here. Anyways, I asked some of my classmates from Europe about this and expectedly, they too were used to being treated like royalty. On the contrary though, they shared my pain of groceries costing a bomb here. Yes, I have been told that prices in Sweden are exorbitant even when compared to countries like Germany and UK where cost of living is known to be high.

I dug deeper into this and found that Sweden is known to have the highest tax quota in the industrialised world. It means that the constitutional framework relies too much on high taxes to run public welfare, education and healthcare. So, in a nutshell, in return of a high tax burden, the citizens get a high standard of living and world class amenities. Is that a fair trade?

I don’t know but it is quite a brave recipe for Utopia.

Enough of economic jargon, let’s have a look at Sweden from a cultural standpoint.

Like most of Europe, Sweden’s national cuisine is Italian food. Trust me, the country’s authentic food is oddly also exceptionally exotic to them. The sweet smell of Cinnamon buns is almost always in the air, a Swedish creation, these sweet rolls are usually served during Fika which traditionally means getting together with friends over coffee. Another peculiar habit that some Swedes like to indulge in is Snus. Snus is a packaged form of moist tobacco which is placed somewhere in the mouth. A friend was kind enough to show me the contents of his small round box of Snus and it is by far the subtlest way of consuming tobacco I have ever seen.

OSQLEDAREN #1

17

They say that as a by-product of neoliberal policies and stress on individualism, you might find yourself friendless, isolated and depressed in Sweden. The climate adds to it, they say, the winters get so gloomy and vitamin D so scarce that before you know it you are stranded in a Stephen King novel in a post-apocalyptic setting. Although I too, like other outsiders, am dreading this six-headed monster which is the Swedish winter but far from feeling low, I feel extremely cosy amidst a society which stands for inclusivity and equality above all. It’s true that Sweden too like rest of the industrialised world is under attack by radical fringes for its liberal view on immigration but it goes without saying that the citizens have only warmth to give in the cold weather.

ENGLISH

Changing How We Drink Our Coffee

Changing How We Drink Our Coffee

The journey towards a deposit scheme for reusable cups on campus INSÄNDARE

TEXT CHARLOTTE RASCHE AND NIKLAS BÄCKSTRÖM, STUDENTS FOR SUSTAINABILITY

Do you also feel like an excessive amount of disposable cups is being wasted on campus every day?

Shouldn’t there be a more sustainable way to consume your daily coffee? After all, KTH claims to put sustainability at the forefront of their work as an institution… but the overflowing bins of unsorted waste are not the only thing failing to convey a convincing message. With this article, the Students for Sustainability THS Association (S4S) wants to brief you on the current situation and present a silver lining regarding the cup issue!

in collaboration with the KTH Sustainability Office, change is finally on the way. IVL (the Swedish Environmental Institute) has found supporting evidence in favour of a deposit scheme for reusable cups. They are currently working on a pilot project in Stockholm, and the KTH main campus will be a part of it! Together with our recently founded S4S Association and cafés/restaurants across Stockholm, two of which are on campus, an application for research funding through Vinnova (the Swedish Innovation Agency) is in the pipeline. Hopefully, we can start drinking coffee in a more sustainable way as of next semester. Similar systems are being successfully implemented across Europe, including at Linköping University.

What has happened so far

The time has come for KTH to abandon old, unsustainable processes and practice what they preach!

We know that solutions to a global problem like single-use packaging need to start at the local level. We also see a great desire for change, both among the KTH community and in society at large. Yet somehow, this has still not led to concrete action at our university, even though frustration about the issue has been raised in previous Osqledaren articles and at many sustainability student group meetings. There was an attempt to introduce the ‘Green Cup’ which, as many of you might know, failed to fulfill its purpose. This was mostly a result of its bad quality and the inconve-

nience of having to bring and wash your own cup. Throughout the past year many conversations and workshops with all the parties involved—café owners, students, KTH, and Akademiska Hus—took place in order to find a better way to reduce the use of single-use cups (among other issues). The conclusion was that our campus needs reusable cups which are not owned by individuals, but used and returned by means of a deposit scheme.

What is coming up Now, after many months of rather fruitless attempts to find a concrete solution

OSQLEDAREN #1

18

Information about when and how will follow. Next, we would like to introduce Sonja and Diana from Stories (located in the library) and Sam from Coffice, who are on board for this pilot project! They have participated in the workshops mentioned above, and S4S interviewed them about what they are already doing to be more sustainable and what is coming up in the future.

Read the full interviews at Osqledaren. se!

ENGLISH

SYNTHETIC BIOLOGY ART EXHIBITION WINNERS

Synthetic Biology Art Exhibition Winners TEXT & FOTO IGEM

The theme of the exhibition was Synthetic Biology, a new interdisciplinary area that studies how the components of existing organisms work in nature and re-purposes them to create new biological systems that can be used to generate biofuels and other green products such as renewable bio-based acrylic paint!

Triple Helix Feeling (grand prize)

DNA simulations combined with electronic music to describe a DNA triplex structure.

Sergio Pachon-Dotor and Y. Vladimir Pabon-Martinez. Mentee: Sergio PachonDotor, Microbiology student (7th semester) at Universidad Industrial de Santander (UIS) in Colombia. Mentor: Y. Vladimir Pabon-Martinez, Postdoc Researcher at Universidad Autonoma de Bucaramanga (UNAB) in Colombia.

What is your opinion on synthetic biology?

Synthetic Biology is a field fundamental for the development of future and novel biological technologies. Synthetic Biology connects Science, Technology and Innovation, and can be the way for humanity to generate new inventions and increase knowledge in Life Sciences. Moreover, Synthetic Biology inspires young students and researchers to use their creativity to create new strategies to face and solve scientific questions.

How does your artwork reflect synthetic biology?

This artwork reflects Synthetic Biology because of the use of Molecular Dynamics

OSQLEDAREN #1

19

ENGLISH

SYNTHETIC BIOLOGY ART EXHIBITION WINNERS

Linda Nurk - Serendipity

What is your opinion on synthetic biology?

Synthetic biology is a vital component in Post-growth design/art disciplines and education. With my art concept I´m aiming to satisfy the wearer’s desire of transformation in wearing something “new”. Inviting instead to an active involvement of a slow fashion process by agriculting a living cloth on the body itself whiles wearing it.

How does your artwork reflect synthetic biology?

I’m a designer, my art is fashion centered around the idea of growing degradable textiles/plants on the human body. Exploring the impact of the body when it’s losing control over environment - a body’s place when a bio-synthetic growth takes over the layers we put on our bodies.

OSQLEDAREN #1

20

ENGLISH

SYNTHETIC BIOLOGY ART EXHIBITION WINNERS

HĂĽkan Lidbo - Slime Mould Chess How does your artwork reflect synthetic biology?

The Slime Mould Chess game is a collaboration between one of the most simple intelligences on earth - and the most advanced one. Slime mould and humans. It's inspired by synthetic biology in the sense of co-creation with nature and evolution.

What is your opinion on synthetic biology?

Synthetic biology will re-define, not only natural science, medicine, humanity, nature and evolution - but also art.

OSQLEDAREN #1

21

ENGLISH

SYNTHETIC BIOLOGY ART EXHIBITION WINNERS

Maria Euler - Being a Dove & Making Senses

natural for human beings to do what is possible and if that means to change what had been deemed the natural status quo than that will be changed. However as said, to evaluate such a change is difficult and in retrospective, it might not just be impossible to reverse it but also to think about it from an outside perspective. Therefore I think it is important to encourage discussions among experts, researchers and scientists as well as a wider audience while synthetic biology is developing and redefining what is possible. Those discussions have to be concrete in regard to specific developments that are about to be implemented, but also abstract and philosophical exploring the very notion of what it means to change the very stuff we are made of and the changing nature of our nature.

How does your artwork reflect synthetic biology?

Synthetic biology will challenge us to rethink what we perceive as natural and what not. Biological cells, systems and (on a higher level) bodies could be augmented and changed. Today we mostly think about cells and bacteria with new properties. But what if we gave ourselves new abilities or senses?

What is your opinion on synthetic biology?

I believe that it has immense potential. Potential to improve human life but also to change it. To evaluate such a change is often difficult. Especially changes made on the level of biology literally become embodied and cannot but become the “new normal” once they spread. I think we have to reconsider our concept of “natural” once research has developed the ability to create synthetic biological structures. It is

This does not mean to reject those changes, but to seriously attempt to think about the implications before, during and after the implementation.

OSQLEDAREN #1

22

ENGLISH

SYNTHETIC BIOLOGY ART EXHIBITION WINNERS

Basstian - Mechamorphosis // Energy // Reaction How does your artwork reflect synthetic biology?

What happens when you conspicuously alter the body structure of animals through mechanical enhancement? Mechamorphosis.

Energy and Reaction represents dynamic outcomes of biological modifications.

What is your opinion on synthetic biology?

I do not know much about synthetic biology but this competition made me discover the subject.

OSQLEDAREN #1

23

OL GRÄVER

OL GRÄVER

Plugga med barn? Hur går det egentligen?

Plugga med barn? Hur går det egentligen?

TEXT LOVE BOOK ILLUSTRATION LINDA CNATTINGIUS

Alla vet hur planen lyder. Först tar du en examen, sedan börjar du bygga din karriär och därefter startar du familj. Eller hur?

Vem är det som har bestämt att det ska fungera på det sättet och med just det kronologiska händelseförloppet? Är det helt enkelt för att det är det bästa alternativet eller är det bara något vi kollektivt som samhälle kommit överens om för en herrans massa år sedan?

OSQLEDAREN #1

25

OL GRÄVER

Jag satte mig ner på ett café i Hornstull tillsammans med Hedvig och Johannes för att försöka bena ut just den här frågan och belysa alternativ till samhällets rådande bild av hur vi som medborgare ska lägga våra individuella livspussel.

När jag precis ska ta min andra klunk av det överprisade kaffet ser jag huvudpersonerna i detta reportage dyka upp vid ingången mot gatan. Trots det relativt gästfyllda caféet är det svårt att missa dem, deras bf (beräknat förlossningsdatum) är nämligen beräknat till nästa dag.

Hedvig och Johannes har precis börjat sista året på sin master och planerar att fullfölja den till sommaren.

– Vi ser ingen anledning till att vi inte skulle kunna ta examen till sommaren, men å andra sidan vet man ju inte hur det blir. Det kan bli så att vi skjuter upp det ett halvår eller ett år.

Någon av oss eller båda, säger Hedvig.

PLUGGA MED BARN? HUR GÅR DET EGENTLIGEN?

– Vi tycker det här är genialiskt! Vi kan ta CSN-lån, det bästa lånet man kan ta, och klara oss hela sista året. Sen kan vi spara våra föräldradagar och ta ett halvårs ”semester” med barnet om vi skulle vilja det, berättar Johannes.

Som nybliven förälder kan man även ta utökat CSN-lån som också baseras på att man jobbat innan studierna.

Av uppenbara skäl kan varken Johannes

eller Hedvig svara på hur det är att ha småbarn under studietiden. Att vara gravid mitt under plugget däremot, det är något Hedvig har fått erfara.

– När man är gravid mår man ofta väldigt illa, och det gjorde jag också de första tre månaderna. Det är också ofta då man kanske inte berättar för sin omgivning att man är gravid.

“Vi tycker det här är genialiskt! Vi kan ta CSNlån, det bästa lånet man kan ta, och klara oss hela sista året.”

Jag vet vad ni kanske tänker. Det här verkar ju inte så genomtänkt.

Hur ska de försörja sig om någon eller till och med båda känner att de inte klarar studierna och att ta hand om barnet samtidigt? Om ni tänkte så tänkte ni fel. Det här paret är nämligen allt annat än oförberedda och just detta är anledningen till att de inte behöver klara studierna i tid av ekonomiska skäl. Det visar sig nämligen att om man har jobbat utan uppehåll innan man började plugga och inte tagit någon paus under studierna så har man rätt till den inkomstbaserade föräldraförsäkringen, som är betydligt högre än den grundläggande föräldrapenningen.

Båda kände att de ville vara helt i fas med plugget inför första året med barnet. Hedvig hade en tenta i elektroteknik som släpade och kände att det var dags att ta itu med den. Efter ett försök i våras som inte riktigt gick vägen satt hon återigen i tentasalen i slutet av sommaren, denna gång med ett mindre stresspåslag men desto större mage.

– När jag skulle plugga till augustitentan nu så hade jag ganska mycket sammandragningar och det kan vara ganska svårt att sitta upp längre stunder. Men jag kände mig av någon anledning mindre stressad och hade bättre sinnesnärvaro än i våras, så det gick faktiskt väldigt bra.

Hedvig och Johannes fortsätter med att förtydliga att det inte är en garanti att det går så bra som det gått för dem. Många kan må betydligt sämre under graviditeten och kan i vissa fall bli sängliggande under perioder som då omöjliggör att hålla sig i fas med studierna.

Det känns efter en tids samtal som att det här verkligen är väl genomtänkt, men jag vågar ändå inte ställa den där känsliga frågan som man så ofta undrar över. Lyckligtvis tog Johannes upp det åt mig.

OSQLEDAREN #1

26

OL GRÄVER

PLUGGA MED BARN? HUR GÅR DET EGENTLIGEN?

– Under fjärde året bestämde vi oss för att vi inte ville vänta längre med att skaffa barn. Under hösten där började vi kolla upp hur det skulle fungera med CSN och försäkringar och kom fram till att åtminstone en av oss kunde få den här inkomstbaserade föräldraförsäkringen.

Så där har vi svaret på frågan. Det var definitivt planerat. Inte nog med det men Johannes och Hedvig menar att det rentav var ett taktiskt val.

– Vi ville inte vänta med att skaffa barn till precis efter examen, för då vill vi ju jobba och inte behöva vänta ett år till med det.

Trots att detta låter som ett ganska smart drag är det inte så lätt att hitta information på nätet om folk som väljer att göra så här.

– När man ska gå in och läsa på Försäkringskassan om möjligheter till föräldrapenning finns inte ens vårt scenario som ett alternativ på hemsidan. Man måste ringa in och kolla med dem, och den man pratar med måste kolla med en kollega för de har inte heller koll, eftersom folk inte riktigt verkar göra så här.

Vi återkommer nu till frågan som artikeln inleddes med. Vem är det som har bestämt att detta inte är det bästa sättet att bilda familj på?

– Det är inte alla som ifrågasätter bilden av att man måste ha ett hus och bil, en fast inkomst och färdig examen innan man skaffar barn. Det är en bild som även jag delade innan jag började ifrågasätta varför det faktiskt är så.

Efter att jag sagt hej då och lämnat caféet känner jag mig övertygad om att detta kommer gå hur bra som helst för Hedvig och Johannes. Exakt hur det blir återstår att se men det som jag tycker att vi kan ta med oss av detta samtal är att ordningen i vilken du lägger livets pusselbitar inte behöver spela någon roll. Du kommer att få ett färdigt pussel oavsett, så länge du vet vart bitarna ska ligga.

Vill du höra om Martins erfarenhet av att plugga som pappa eller om Simon som växte upp på Lappis med två heltidsstuderande föräldrar? Då kan du läsa mer på Osqledaren.se.

OSQLEDAREN #1

27

OL GRÄVER

NU RÄCKER DET. VI VILL HA ANONYM TENTARÄTTNING

Nu räcker det. Vi vill ha anonym tentarättning SKRIBENT LINNEA HOLM

Jag har suttit på lite drygt 30 tentamenstillfällen under mina år på KTH, och tanken har slagit mig ett flertal gånger — kommer det att påverka mig att jag skriver vem jag är?

Det krävs inte så mycket tankekraft för att konstatera att, utan att låta som en komplett foliehatt, det finns vissa risker med att skriva ut mitt fulla namn och personnummer på respektive tenta. Att läraren ska veta vem jag är och bedöma min tenta baserat på något de kan utläsa av mina personuppgifter, till exempel. Men är det allt?

Föreställ dig att du skriver en tenta, kanske i Envariabelanalys. Det är (numer) 6 uppgifter på en tenta, varav många uppgifter

kräver två blad, eftersom du inte får skriva på baksidan. Säg att du lämnar in mellan 8 och 10 blad, där ditt fulla namn, vilket program du läser, och ditt fulla personnummer står skrivet (över linjen, självfallet, alla andra kan skärpa sig) på samtliga.

Dessa går sedan förbi tentavakter, lärarassistenter, lärare, examinatorer. För att inte tala om de som skannar tentorna när de är skrivna, och sedan ytterligare en gång när de är rättade. Det är inte en liten skara människor som har full tillgång till dina personuppgifter.

OSQLEDAREN #1

28

Det kan tyckas självklart att rättningen av en tenta på KTH inte ska utsätta studenter för någon typ av risk. Har du någon gång känt dig orolig kring det faktum att du skriver ut ditt fulla namn och samtliga 10 siffror i ditt personnummer på inte bara ett, utan samtliga (!) blad under tentamen?

Nej, det hade inte jag heller, egentligen.

Jag har inte någon särskilt ansträngd relation till någon som undervisar eller rättar tentor. Där vet jag andra som inte är lika lyckligt lottade. Jag är priviligerad i att jag har ett svenskklingande efternamn och är

OL GRÄVER

varken särskilt ung eller gammal. Jag vill också hoppas att jag inte får någon särskild bedömning på grund av att jag är kvinna.

Så nej — jag tänkte aldrig på riskerna. Tills den dagen jag fick ett samtal från min bank och ett besked om att min identitet var kapad.

Först då blev jag på riktigt tvungen att rannsaka hur vitt och brett jag spritt mina personuppgifter, däribland genom min utbildning på KTH. Då handlade det inte längre om en lågt klingande oro att bli orättvist bedömd av någon examinator längre, då handlade det om ett brott, där pengar var stulna från mitt sparkonto. Under den tiden var det en tanke slog mig hårdare än någon annan, och det gör mig så otroligt frustrerad: VARFÖR är tentarättningen inte anonymiserad på KTH? Och hur kommer det sig att jag inte kan lita på att mina personuppgifter hanteras på ett säkert sätt?

Vi backar lite. Osqledaren rapporterade under läsåret 2016/2017 att processen för att införa anonymiserad tentarättning var kraftigt på gång.

Att frågan drivits mer eller mindre sedan 1980-talet, att KF i dess nuvarande form haft en motion med krav från studenterna om detta sedan 2005, och att cheferna för utbildningsinflytande på THS mer eller mindre konstant efterlyst detta hos KTH under flera års

NU RÄCKER DET. VI VILL HA ANONYM TENTARÄTTNING

tid verkar inte påverka frågans framgång nämnvärt. Fakultetsrådet gav dock positivt gehör runt tiden då Sigbritt Karlsson tillträdde som ny rektor och THS ytterligare en gång skickade in ett förslag om att fortsätta arbetet för anonym tentarättning.

En anledning som uppgavs till varför ingenting hänt än var bristen på central styrning

“Jag tänkte aldrig på riskerna.

Tills den dagen jag fick ett samtal från min bank och ett besked om att min identitet var kapad.”

av tentamen, och vidare brist på översikt generellt, då KTH på central nivå inte heller kunde konstatera hur många tentor som överhuvudtaget skrevs på KTH varje år. Tobias Bolin, som då var Chef för Utbildningsinflytande på THS, hävdade att det funnits så många som 43 tentasamordnare, samt

OSQLEDAREN #1

29

att systemen för tentascanning som de ser ut idag inte stödjer möjlighet till anonym rättning. Framförallt ligger svårigheterna, tydligen, i att hitta en process som samtliga tentavakter kan följa, som är tillräckligt tydlig för att misstag ska undvikas (tentavakterna som redan nu har svårt att släppa in studenter i salarna i tid och hålla koll på att mobiltelefoner är avstängda och placerade på avsedd plats…).

Trots detta lyser hoppets ljus, om än långt i fjärran och ytterst svagt. Det verkar i nuläget handla mer om HUR, eftersom att många, om inte alla, är relativt överens om att det SKA genomföras. Det verkar dock som att när det väl fanns en gnutta gehör kring frågan så lades istället tid och resurser på att införa nya Ladok samt att fokusera på allt vad skolsammanslagningen förde med sig. Låg prioritet, helt enkelt.

Men nu får det räcka. Jag tycker det är dags att det läggs ordentliga resurser på det här nu. Vi ska inte behöva vara oroliga längre.

Jämför vi med andra högskolor i Sverige, både små och stora, så har många haft anonymiserad tentarättning i över 10 år.

Så sent som i augusti skrev jag fortfarande mitt fulla namn och personnummer på samtliga blad under en tenta, TROTS att detta har efterfrågats på KTH sedan innan jag föddes. När kan vi förvänta oss en förändring, egentligen?

Om du har tankar eller åsikter kring det här, skriv gärna till Osqledaren.

OL GRÄVER

Ett tryggt rum

Ett tryggt rum TEXT CHARLIE MÅRTENSSON ILLUSTRATION MARIA JACOBSON

Under var och en av mina hittills tre läsårsstarter på KTH har jag tänkt att jag ska gå på Speqtrums kickoff-picknick, men det var först nu i höst som det blev av. Vi samlas runt en regnbågsflagga och beger oss sedan till Humlegården för att fika i den falnande sommarvärmen.

OSQLEDAREN #1

30

OL GRÄVER

Speqtrum är KTH:s förening för hbtqia+-personer. Bland annat därför ses det som självklart för alla deltagare att presentera sig med både namn och pronomen: något som är mindre vanligt i utrymmen där cisnormen råder, men som kan kännas oerhört bekräftande för personer som bryter mot den. I det här sammanhanget finns en större medvetenhet om att slutsatserna som många i vanliga fall drar av någons utseende inte nödvändigtvis stämmer överens med personens identitet, och att det därför är bäst att låta människor själva definiera sig redan från början.

Resten av picknicken spenderas med att leka lekar, äta pizza, lyssna på musik och småprata med nya människor. För att få svar på vad Speqtrum gör när de inte bjuder på pizza i Humlegården träffade jag senare Paty Arango, styrelsemedlem i Speqtrum, och diskuterade föreningens roll och syfte.

– Den främsta drivkraften till att vi finns och fortsätter finnas är att vi får agera som en trygg punkt för de studenter och anställda som inte identifierar sig med hetero- eller cisnormen, berättar hon. Vi har särskilt märkt att vi uppskattas av studenter från länder som inte har kommit lika långt som Sverige när det gäller acceptansen av hbtqia+-personer.

Ett tryggt rum

SFQ (Sveriges förenade hbtqia+-studenter) som verkar för inkludering och normkritik på högskolor i Sverige. För medlemmarna märks SFQ:s närvaro främst på event som arrangeras i samarbete med andra lokala avdelningar, t ex pubcrawls och karaoke tillsammans med SU:s Rainbows och KI:s Queerolinska. Dock är det även möjligt att engagera sig på en högre nivå, både nationellt och internationellt, via Speqtrums kontakt med SFQ. Det kan handla om konferenser och möten inom Sverige eller utomlands där representanter från olika

– Det är en tillgänglighetsfråga för att kunna studera på KTH. För många transpersoner kan det vara väldigt påfrestande att röra sig i starkt könade miljöer som exempelvis segregerade toaletter. Detta är särskilt jobbigt om andra inte uppfattar ens kön rätt eller om man har ett uttryck som är normbrytande.

Responsen från KTH har varit mestadels positiv, och förslaget ska möjligen testas i D-huset framöver. KTH:s lösning var dock att konvertera herrtoaletterna till att bli könsneutrala och låta damtoaletterna vara kvar.

– Det var ju inte riktigt det som var vårt förslag, så jag hoppas att det inte möts av allt för stark opposition om det nu händer, säger Paty.

“Det är en tillgänglighetsfråga för att kunna studera på KTH. För många transpersoner kan det vara väldigt påfrestande att röra sig i starkt könade miljöer som exempelvis segregerade toaletter. ”

Alla är välkomna att gå med i Speqtrum oavsett läggning, könsidentitet och könsuttryck. Man behöver varken vara medlem i THS eller en del av KTH för att vara med, utan det räcker med att man känner någon eller har hört talas om föreningen på något annat sätt. Det händer också att gamla medlemmar dyker upp på event. I vardagen fungerar Speqtrum huvudsakligen som just en mötesplats, och arrangerar olika aktiviteter under året. Det kan vara alltifrån skridskoåkning i Kungsträdgården till bakning och brädspelskvällar i Nymble.

Speqtrum som förening är registrerad under THS, men är även ett lokalt utskott av

Om man har blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande särbehandling på grund av sin sexuella läggning, könstillhörighet eller könsuttryck ska man i första hand vända sig till de representanter som finns på KTH. Speqtrum framhåller dock att man är välkommen till dem om man av någon anledning behöver en trygg miljö eller socialt stöd.

– Tyvärr har inte alla det så lyxigt att deras familj eller personerna i deras närmaste omgivning accepterar dem till fullo, men då går det att prata mer öppet här hos oss.

Läs mer om Speqtrum speqtrumths.se.

hbtqia+-organisationer träffas och utbyter idéer. Bland annat har de träffats i Malmö och tillsammans granskat olika högskolors jämställdhetsplaner.

Föreningen för kvinnliga teknologer, Malvina, kämpade in på 1960-talet för att få damtoaletter i varje byggnad på KTH. Speqtrum tar nu nästa steg för att alla ska känna att de har en plats här och driver frågan om att det ska finnas minst en könsneutral toalett i alla byggnader där undervisning förekommer.

OSQLEDAREN #1

31

på

Ordlista: HBTQIA+: Förkortning för homo, bi, trans, queer, intersex och asexuell. Plustecknet tyder på att även identiteter som inte ryms inom dessa kategorier inkluderas i communityt.

Cisperson: Någon vars könsidentitet stämmer överens med det kön hen tilldelades vid födseln. Begreppet används som motsvarighet till transperson.

UNDERHÃ…LLNING

UNDERHÅLLNING

3 STUDENTBOSTÄDER I HUVUDSTADEN

3 studentbostäder i huvudstaden TEXT MARIA JACOBSON ILLUSTRATION LINDA CNATTINGIUS

Höstterminen är i full gång. Universitetslivet har börjat på riktigt, men var ska en student få en plats att sova på i den här stan? För att se över alternativen har OL pratat med några studenter med olika boendesituationer.

OSQLEDAREN #1

33

UNDERHÅLLNING

Korridor via SSSB

1

SSSB! En vägvisare i huvudstadens bostadsmarknadsmyller. Eller tillgång till en plats att sova, åtminstone.

SSSB äger ett flertal områden både innanför och utanför tullarna med varierande kötider och upplägg. Du kan bland annat välja mellan att bo i lägenhet, en etta med pentry eller ett korridorsrum. Det sistnämnda tenderar att vara lättast att få tag i med ett fåtal ködagar. Områdena Kungshamra och Lappktärrsberget (eller ”Lappis”) ligger bara två respektive en station bort från KTH på röda tunnelbanelinjen och erbjuder lägenheter eller en klassiskt studentikos korridorsmiljö för den som känner sig sugen på att få tag i något relativt snabbt.

Ella bor i korridor i Kungshamra, med eget badrum men gemensamt korridorskök.

Hon sökte i april under sitt första år, och tipsar om att inte söka i augusti och januari då det är högsäsong. Hon trivs med att bo i korridor med understryker att social förmåga är viktigt för att göra korridorslivet trivsamt. ”Det gäller att hålla god stämning i korridoren, för om folk inte trivs kommer de inte bry sig om att städa och hålla korridoren fin för sina korridorskompisar.”

Stämningen i Ellas korridor har förändrats i och med att folk flyttat in och ut, så om man har lätt för att lära känna många nya människor och bära ansvar för sociala situationer passar man perfekt för korridor. Det är stor variation på vilka man kommer träffa under sin tid i korridor, och man kommer i kontakt med många andra kulturer då områdena där det är lättast att få rum oftast blir dit utbytesstudenter flyttar.

3 STUDENTBOENDEN I HUVUDSTADEN

2

Lärkstaden

Lärkstadens studiecentrum är ett studenthem för unga högskole- eller forskarstuderande män, och vilar på kristen grund.

Här finns plats för 12 män att bo i ett varsitt enkelrum.

I hyran ingår matlagning, tvättservice och lätt städning. Med det könsseparatistiska upplägget, den kristna profilen och ett drömläge på bara ett stenkast från KTH på en tvärgata till Valhallavägen är det nästan något mytiskt som vilar över Lärkstaden.

Man får starka associationer till amerikanska frat societies. Vad pågår egentligen innanför de fyra väggarna på Lärkstaden?

Tanken springer lätt iväg. Är det något slags slutet sällskap? Sitter De Tolv i varsin läderfåtölj om kvällarna i ett cigarrinrökt rum efter den gemensamma middagen, sippar en whiskey och reflekterar över livets stora frågor?

Svaret verkar (tyvärr?) inte nödvändigtvis vara riktigt lika spaceat, även om det kan ligga lite sanning i det. OL träffade en av de boende på stu anhang, centralt läge, mat och tvätt ingår.

Nackdelar: Schemat kring just måltider kan möjligtvis tyckas lite uppstyrt, man måste ibland anpassa sig efter andra.

För vem: Den som precis börjat plugga, inte är rädd att initiera social interaktion, taggad på att träffa utbytesstudenter Fördelar: Lätt att få något utan att vänta allt för länge Nackdelar: Stämning och organisation i

korridoren kan variera med tiden då folk flyttar in och ut

OSQLEDAREN #1

34

UNDERHÅLLNING

Inneboende

3 STUDENTBOENDEN I HUVUDSTADEN

3

Var tidigare alternativ inte riktigt din grej? Frukta inte, än finns det hopp om att ackordera in sig i någon av Stockholms alla skrubbar och vrår. Med kontaktannonser på Facebook eller Blocket kan det gå att hitta till någon privat hyresvärd. Visserligen kan det vara svårt att hitta ett andrahandskontrakt till en rimlig hyra för en student, men det går att hitta folk som hyr ut rum i sina hem.

Andraårsstudenten Matilda bodde inneboende sina två första perioder i ettan.

Hon kom i kontakt med hyresvärden via Facebook efter att ha lagt ut kontaktannonser. ”Att bo inneboende var egentligen det enda rimliga alternativet för mig som kommer från en annan stad, om man inte skulle ha extremt mycket flyt i bostadssökandet.

Jag var väldigt nöjd i början då detta var ett sätt för mig att bo nära skolan utan att behöva betala en sjuk hyra”, säger Matilda. Hon tyckte dock att det var jobbigt att känna sig som en inkräktare hemma hos någon annan. ”Jag kände mig ofta instängd när jag var i mitt rum eftersom jag inte ville vara i vägen. Detta gjorde dock att jag ville spendera mer tid utanför lägenheten, vilket jag tror gjorde att jag fick nya vänner fortare och blev tightare med dessa än jag hade blivit om jag trivdes allt för bra med att sitta hemma på helger.”

För vem: Personer som värdesätter läge och inte är allt för hemmakära och gärna hänger själva hemma en hel dag Fördelar: Går att hitta centralt läge till ett inte allt för högt pris

Nackdelar: Upplevelsen kan variera utifrån vilken hyresvärd man kommer i kontakt med

OSQLEDAREN #1

35

UNDERHÅLLNING

SERIE

ILLUSTRATION CARL JÄRMYR ERIKSSON

OSQLEDAREN #1

36

Tentarättandets fem faser TEXT ANN-SOFI LENANDER

De som sysslar med att rätta tentor har ett inte särskilt varierande arbete. De rättar likadana tentor och tentasvar år efter år. Det är inte förvånande att under ett sådant arbete bli lite trött. Och virrig. Lite ensam? Denna artikel tar oss igenom tentarättningens fem känslomässiga faser.

1. Förvirring Efter att ha rättat ett antal tentor kan uppfattning av tid och rum försvinna. Det kan vara svårt för tentarättaren att formulera sin bedömning. Tentarättaren själv kan även vara lite tudelad gällande vilket poäng svaret är värt. Som i det här fallet, då svaret gavs två poäng. Eller?

2. Förnekelse Det kan vara svårt för en inbiten rättare att acceptera när vissa studenter bryter mot fysikens lagar. Det kan vara så uttröttande, att denna beslutar sig för att se mellan fingrarna. Bara den här gången. Tankegången går något i stil med “felet var kanske inte så grovt, och jag ORKAR INTE rätta detta igen. På omtentan.”

3. Ilska Det finns lätta tentor och svåra tentor. På samma sätt finns det studenter med stenkoll på formler och härledningar, och de som...inte har lika stenhård koll. Efter att gått igenom några tentor blir tentarättaren frustrerad, rentav arg. “Hur många gånger är det möjligt att göra samma fel?? Vilka antaganden har gjorts? För GUDS skull glöm inte inre derivatan!!!” Detta stadie resulterar i ilskna kommentarer, likt denna:

4. Meningslöshet Tentarättaren har nu tagit sig igenom hälften av alla tentor. Alltså i bästa fall. Vid det här laget har har tentarättaren hittat slarvfel, teoretiska fel och motiveringar till varför jorden är platt. Tentarättaren ger upp och en stark känsla av meningslöshet infinner sig. Kanske borde hen blivit astronaut, eller politiker? I dagdrömmandet glömmer hen bort att skriva kommentarer på tentor.

OSQLEDAREN #1

37

5. Acceptans Nu är det bara ett fåtal tentor kvar. Tentarättaren har sett svaren av både duktiga studenter och studenter mer begåvade på...annat. En högre grad av acceptans har uppnåtts, och tentarättaren ser fram emot att inte behöva rätta fler tentor förrän nästa period. Fram till att de sista tentorna är rättade kan tentarättaren föra monologer vid sidan av bedömningen. Då kan det se ut såhär:

OL GRÄVER

Undvik svenskt bröl - besök Roskilde

Undvik svenskt bröl - besök Roskilde TEXT JUSSI KANGAS FOTO JUSSI KANGAS

Sommaren är kort, det mesta regnar bort. Det blir inte heller bättre för studenterna som ofta sommarjobbar och kanske bara har någon vecka ledigt under sommaren. Vad ska man då göra för att få ut det mesta av sommaren? Ett alternativ till en weekend-resa kan vara att åka på festival! För på festival spelar det ingen roll om det regnar, man kan ändå ha det festligt. Om man inte heller reser alltför långt kan det vara ett miljövänligt resealternativ, speciellt om man reser med tåg.

Roskildefestivalen är en av Danmarks största festivaler och har gamla anor ända till år 1970. Det är en ideell festival där all vinst skänks bort till hjälporganisationer.

Med sina 130 000 besökare blir festivalen som en mindre stad, vilket märks på dess geografiska utbredning och stora antal scener. OLs reporter Jussi Kangas besökte festivalen för att ta tempen på plats och upptäcka nya artister.

Roskilde är rätt annorlunda från de svenska festivaler jag tidigare besökt som till exempel Way out West eller Bråvalla. Alkoholregleringen är inte lika hård på festivalområdet som på Way out West och alkoholpriserna är inte heller lika höga.

Bråvalla var en av de större festivalerna i Sverige och jag upplevde den som väldigt brölig, det vill säga att det fanns gott om testosteronpumpade fulla män på festivalen. Trots att Roskilde är mer än dubbelt så stor så kändes den inte alls lika brölig som Bråvalla. För de flesta festivalbesökare är campingen halva festivalen. Jag bodde på lyxcampingen med ett tält som hade

satts upp i förväg av personalen. Denna campingen är oftast till den för den erfarne festivalbesökaren som varit med några år på den vanliga campingen men fått nog av dekadensen. Lyxcampingen var väldigt ren och det var lagom mycket fest på natten.

Dock var det förvånansvärt mycket spindlar som ansamlades varje morgon runt kl 10 i tälttaket. Kanske hade de festivalmöte?

Det fanns även vattentoaletter och duschar på lyxcampingen vilket var en rätt annorlunda upplevelse från dekadensen på den vanliga campingen som såg ut som ett slagfält. Det fanns det även en ”Silent and clean” camping som var ungefär som lyxcampingen i termer av renlighet. Men där fick man inget färdigt uppställt tält.

Ett av campingområdena hette Dream City. När jag var där hade campet Avengers samlats för stormöte vid skylten. Jag fick även höra från en kompis att der var hit man skulle komma om man ville handla ”stoffer” (danska för droger). Kanske var det därför området hette Dream City?

OSQLEDAREN #1

38

Förutom på campingen händer den andra delen av festandet på själva festivalområdet. Den största scenen ”Orange” öppnades första dagen med en allsång där alla som ville fick sjunga med till klassiska danska sånger, lite som allsång på Skansen. Det blev en väldigt folklig stämning på området de första timmarna. Det märks att danskarna är mer liberala med sina alkoholvanor än vi svenskar då man får ta med sig en öppnad öl in på festivalområdet, vilket jag tidigare aldrig upplevt på en svensk festival. På festivalområdet kunde man köpa Tuborg på fat eller burk. Men måste erkänna att den på fat var mycket godare! Man kunde även köpa olika drinkar på festivalområdet. Dessutom kunde man gå runt med sin öl eller drink vart man ville på festivalområdet, till skillnad från till exempel Way out West där man var tvungen att hålla sig inom en viss inhägnad.

Trots att Roskilde är en så pass stor festival kändes den rätt lugn. Det fanns även förvånansvärt många medelålders människor på festivalen. Inte bara på festivalområdet utan även på campingen. Dessutom var de ”äldre” ofta lika stökiga som de yngre.

Kanske har danskarna bara de lättare att ha kul? Eller så växer de aldrig upp… Kanske finns de något magiskt med Tuborgen.

Ett hett tips är att om man inte längre orkar ha öronproppar kan en skön paus vara att köra hörselskydd istället. Tyvärr blir det inte lika bra ljud som om man skulle använda öronproppar men de funkar bra som skydd för öronen. De värmer även öronen bra på kvällen. Tyvärr var det många människor som inte hade några öronproppar alls på konserterna. Inte helt förvånansvärt ändå, danskarna hade väl supit bort kon-

OL GRÄVER

sekvenstänket. Som den medietekniker jag är har jag lärt mig att höga ljudnivåer snabbt blir skadliga om man exponeras för dem en längre tid, speciellt om man sovit dåligt eller druckit alkohol. Därför hoppas jag att du som läser det här och planerar att åka till en festival alltid använder öronproppar. Det finns faktiskt riktigt bra som inte sänker musikupplevelsen.

En bra festival behöver oftast även bra artister vilket det fanns gott om på Roskilde.

Några stora namn var Bob Dylan, Cardi B, Robyn, Wu Tang Clan och The Cure.

Undvik svenskt bröl - besök Roskilde

Den bästa konserten på festivalen var enligt mig Robyns. Konserten var 90 minuter lång och hon hade delat upp den i tre distinkta akter med klädombyte emellan.

Hon hade även en dansare på scen som charmade de flesta i publiken. Dessutom levererade hon varje låt fantastiskt bra. Det gjorde att 90 minuter kändes som 9 minuter. Hon får även ett plus i kanten då hon hälsade på publiken genom att faktiskt säga ”Hej Roskilde”. Tro det eller ej men det var förvånansvärt många artister som trodde de var i Köpenhamn för att inte

tala om Cardi B som trodde hon var i Denver (men hon rättade sig sen som tur var).

Några artister jag aldrig tidigare lyssnat på var Janelle Monaé, Underworld och Rosalía vilket jag starkt kan rekommendera till er som vill ha lite nya musikinfluenser!

Det fanns ofta många burna fanor på varje konsert, detta var olika camps egna fanor för att folk skulle hitta till dem under konserter. En fana jag blev speciellt intresserad av var en uppblåsbar alien som juckade på en uppblåsbar ko.

Min kompis berättade för mig att detta camp var legendariskt på Roskilde. Fanan hade varit med sen 1999 och ett år var deras fana med som en logga på Roskildes officiella Tuborgburkar.

Bob Dylans konsert var väldigt underlig. Jag måste erkänna att jag inte kan mycket om hur en bra sångröst ska låta, men jag hade väldigt svårt för Dylans framträdande. Det kändes som att han hade ätit knäckebröd och glömt att svälja, det lät väldigt dåligt. Jag pratade om detta med ett mer vant Dylanfan som sade att hon gillade framträdandet. Hon menade att de krävs att man lyssnar mycket på Dylan för att kunna uppskatta hans underliga stil. Jag antar att det är som med kaffe, man behöver lära sig att tycka om smaken.

En annan intressant anekdot om festival- och campingområdet är att det låg flintasten överallt på området. Om jag hade gått i scouterna kanske jag lätt hade kunnat fixa en eld eller göra ett stenåldersverktyg på området. Kanske var det här många stenåldersmänniskor levde och gjorde sina verktyg?

Men hursomhelst, man kan ha mycket kul på festival och speciellt på Roskilde. Jag kan verkligen rekommendera dig som läser att åka till Roskilde då det är bra atmosfär på festivalen med många bra artister. 5 av 5 Tuborg!

En artist jag inte lyssnat på tidigare men som jag uppskattade väldigt mycket var Cardi B, hon hade en bra röst och jag blev imponerad av att hon endast var 26 år och redan blivit så stor som hon är. Hon twerkade sig rakt in i mitt hjärta, för det var bokstavligen det hon gjorde konstant genom konserten. Jag måste erkänna att jag blev både provocerad och imponerad av detta.

OSQLEDAREN #1

39

AKTUELLT

AKTUELLT

PQ-TRÄDET – VI MINNS DIG OCH DINA RÄNDER

OSQLEDAREN #1

41

PQ-trädet – vi minns dig och dina ränder TEXT SIMON SUNDIN FOTO SIMON SUNDIN

Datumet var den nionde juli. En mulen sommardag och jag hade precis blivit klar för dagen och var på väg hem. På vägen ut från Nymble hörde jag ett ljud från något tungt som föll. Det var ett gäng arborister fullt uppe i att såga ner en del av Nymbles skyline. PQ-trädet var på väg att sågas ner.

Mina tankar flög direkt till Almstriden 1971 och jag blev direkt lite upprörd.

OSQLEDAREN #1

42