Tentarättandets fem faser TEXT ANN-SOFI LENANDER
De som sysslar med att rätta tentor har ett inte särskilt varierande arbete. De rättar likadana tentor och tentasvar år efter år. Det är inte förvånande att under ett sådant arbete bli lite trött. Och virrig. Lite ensam? Denna artikel tar oss igenom tentarättningens fem känslomässiga faser. 1. Förvirring Efter att ha rättat ett antal tentor kan uppfattning av tid och rum försvinna. Det kan vara svårt för tentarättaren att formulera sin bedömning. Tentarättaren själv kan även vara lite tudelad gällande vilket poäng svaret är värt. Som i det här fallet, då svaret gavs två poäng. Eller?
2. Förnekelse Det kan vara svårt för en inbiten rättare att acceptera när vissa studenter bryter mot fysikens lagar. Det kan vara så uttröttande, att denna beslutar sig för att se mellan fingrarna. Bara den här gången. Tankegången går något i stil med “felet var kanske inte så grovt, och jag ORKAR INTE rätta detta igen. På omtentan.”
3. Ilska Det finns lätta tentor och svåra tentor. På samma sätt finns det studenter med stenkoll på formler och härledningar, och de som...inte har lika stenhård koll. Efter att gått igenom några tentor blir tentarättaren frustrerad, rentav arg. “Hur många gånger är det möjligt att göra samma fel?? Vilka antaganden har gjorts? För GUDS skull glöm inte inre derivatan!!!” Detta stadie resulterar i ilskna kommentarer, likt denna:
4. Meningslöshet Tentarättaren har nu tagit sig igenom hälften av alla tentor. Alltså i bästa fall. Vid det här laget har har tentarättaren hittat slarvfel, teoretiska fel och motiveringar till varför jorden är platt. Tentarättaren ger upp och en stark känsla av meningslöshet infinner sig. Kanske borde hen blivit astronaut, eller politiker? I dagdrömmandet glömmer hen bort att skriva kommentarer på tentor.
OSQLEDAREN #1
37
5. Acceptans Nu är det bara ett fåtal tentor kvar. Tentarättaren har sett svaren av både duktiga studenter och studenter mer begåvade på...annat. En högre grad av acceptans har uppnåtts, och tentarättaren ser fram emot att inte behöva rätta fler tentor förrän nästa period. Fram till att de sista tentorna är rättade kan tentarättaren föra monologer vid sidan av bedömningen. Då kan det se ut såhär:
