BRANSCH
VARFÖR TAR VI STUDENTER EGENTLIGEN TJACK?
Varför tar vi studenter egentligen tjack? TEXT LOVE BOOK ILLUSTRATION MINA TAVAKOLI
I mina tidiga tonår fastnade jag för en mysig amerikansk sitcom från 80-talet vid namn “Fem i familjen”. För er som inte känner till serien handlar den om ett liberalt hushåll i Ohio under Reagan-eran där tonårssonen Alex Keaton (spelad av Michael J. Fox) motsätter sina föräldrars boomer-hippie-libtard fasoner genom att vara en överambitiös Reagandyrkande republikan. Som ni själva kan tänka er; mysfaktor 10 000. Under en extra jobbig tentaperiod vänder sig Alex till sin syster Mallory som tydligen kan fixa fram “bantningspiller” vilka ska kunna hjälpa honom att ta sig igenom den tuffa perioden. Vad jag inte förstod vid 13 års ålder är att det pillret i själva verket består av samma aktiva substans som min socialarbetande pappas klient “Johnny
med tungan” missbrukat hela sitt vuxna liv. Den enda skillnaden är att tjacket Alex stoppade i sig med största sannolikhet hade en högre renhetsgrad än det som Johnny brukar få tag på i knarkrondellen utanför folkets park i Malmö. Ovan nämnda sitcom-avsnitt indikerar på att användandet av prestationshöjande substanser för att hjälpa en i studierna inte är ett nytt fenomen. Faktum är att Time magazine publicerade en artikel på ämnet redan 1937 under rubriken “pep-pill poisoning”. På den tiden rörde det sig om det luftvägsvidgande läkemedlet Benzedrine som hade börjat nyttjas av universitetsstudenter runt om i landet. Benzedrine var inget annat än ren amfetamin, precis som Alex bantningspiller. Läkemedlet är numera mest känt för att man gav det till sol-
OSQLEDAREN #4
10
dater under framförallt andra världskriget och vietnamkriget för att förbättra deras uthållighet och fokus ute på slagfältet. Vad är då dagens studenters drug of choice? Svaret är att det mer eller mindre är samma som det alltid varit; tjack. Eller i mer medicinska termer: Amfetaminderivat i form av receptbelagd ADHD-medicin. I USA där ADHD-medicin förekommer bland studenter i större utsträckning heter det Adderall medans det i Sverige rör sig om framförallt ritalin och concerta. Adderall består av fyra olika amfetaminsalter, concerta och ritalin har Metylfenidat som aktiv substans vilket innebär att dessa i praktiken inte är amfetaminderivat. Men på grund av att effekten mer eller mindre är densamma (har jag hört), och för att det är lättare för mig som skribent, väljer jag att sporadiskt kalla alla dessa läkemedel för plugg-tjack.
