EKO Borgå Energi 1/2020

1 2020

Eko

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING RÄTTA PERSONER PÅ RÄTTA PLATSER VID RÄTTA TIDPUNKTER Borgå Energi 120 år

GRÖNT OCH GRÖNARE EKOenergi är den grönaste av de gröna

ENERGIEFFEKTIVITET SKALL FÖRVERKLIGAS PÅ ETT HÅLLBART SÄTT Arkitekt Pekka Saatsi

1/2020 Eko 1

Genom att välja

miljövänlig energi bryr vi oss tillsammans om kommande generationer

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR UTSLÄPPSFRI www.pbe.fi info@pbe.fi

Eko I DETTA NUMMER

25

6

5 NYHETER Kundbetjäning, Projektkarta visar vad som görs och var, Avbrottsvakttjänst 8 VAD GÖRA OM DET ÅSKAR? Åskväder är ett återkommande sommarfenomen och varje år väcks frågan, vad göra när åskan går?

10 BORGÅBO ARKITEKT PEKKA SAATSI Energieffektivitet skall förverkligas på ett hållbart sätt.

8 22

10

16 RÄTTA PERSONER, PÅ RÄTTA PLATSER, VID RÄTTA TIDPUNKTER Ett flertal personer har haft en central roll i den utveckling, som gjort Borgå Energi till vad den i höst 120-åriga energikoncernen i dag är.

20 GRÖNT OCH GRÖNARE EKOenergi, som Borgå Energi producerar och saluför, är den grönaste av de gröna.

22 MOT ETT CENTRALISERAT INFORMATIONSUTBYTE Om några år har Borgå Energi en datahub till hjälp i sin kundtjänst.

24 STOR ”TERMOS” PLANERAS Borgå Energi har för avsikt att bygga en stor värmeackumulator som ansluts till fjärrvärmenätet.

25 ”MILJÖVÄNLIG ENERGI VAR ETT SJÄLVKLART VAL FÖR OSS!” Pariisin Ville, Onni, SicaPelle och Meat District finns I hjärtat av gamla stan i Borgå.

26 SAMARBETSPARTNERS Redaktionella medarbetare Rolf och Maarit Gabrielsson.

1/2020 Eko 3

LEDAREN

LÄGRE TAK OCH LÄNGRE TIDSFRIST större grad beakta också andra alternativ än bara jordkabling. Det kan indirekt tolkas som en misstanke att nätbolagen mer eller mindre automatiskt väljer den ofta dyrare jordkablingen och inte beaktar andra sätt att förbättra leveranssäkerheten. Jag kan försäkra att Borgå Elnät noga väger olika alternativ mot varandra och att kostnadseffektiviteten liksom också i andra investeringsavgöranden ges stor tyngd.

Vad gäller överföringstarifferna rent allmänt verkar det finnas en viss korrelation mellan vem som äger nätbolaget och hur skälig man är i sin prissättning. Det saknar inte heller ur ett större samhällsekonomiskt perspektiv betydelse var tariffbesluten fattas och vart pengarna går.

Till sist vill jag önska alla en skön och avkopplande sommar.

Patrick Wackström Energiråd, verkställande direktör

Borgå Energi -bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95 06101 Borgå tel. 019 661 411 www.pbe.fi info@pbe.fi

4 Eko 1/2020

BILD: NIKO LAURILA

Elöverföringsavgifterna är igen en gång på tapeten i och med regeringens förslag att begränsa avgiftshöjningarna. Regeringen vill sänka taket för den årliga höjningen av elöverförings- och eldistributionspriserna från nuvarande 15 procent till 12,5 procent.

Taket sattes i elmarknadslagen från år 2017 som en följd av de ovanligt stora prishöjningar, som vissa stora elöverföringsbolag gjorde under den föregående vintern, och som de sedan måste ändra efter den uppståndelse de orsakade i offentligheten samt efter förhandlingar med konsumentombudsmannen.

I den aktuella regeringspropositionen föreslås också ändringar, som jämnar ut eventuella höjningar av kostnadsnivån genom att kostnaderna periodiseras över en längre tid. Det gäller till exempel tidsfristen för säkring av elleveranserna, som föreslås förlängas med åtta år från 2028 till 2036.

Det är dessa krav, som i praktiken betyder att nätinnehavarbolagen och vårt dotterbolag Borgå Elnät Ab som ett av dem tvingas göra stora årliga jordkabelinvesteringar, vilka sedan oundvikligen avspeglar sig i överföringstarifferna. För vårt nätbolags del handlar det om 6-7 miljoner euro årligen. Det är helt klart att trycket på tarifferna minskar om bolaget får längre tid på sig att genomföra de leveranssäkrande investeringarna.

Intressant är emellertid skrivningen att det här förslaget främst skulle gälla bolag med distributionsnät på glesbygden. Var dras gränsen? Hur stor del av bolagets nät skall finnas på glesbygden för att komma ifråga?

Och hur definieras glesbygd? Vore det inte bättre att så att säga dra alla bolag över samma kam och på det sättet slippa tolkningsoenigheter? Det skulle också gagna hela befolkningen och inte bara en del av den.

Ett kapitel för sig är propositionens uppmaning att i

Chefredaktör Ella Kaasinen Redaktörer Patrick Wackström Rolf Gabrielsson Maarit Gabrielsson Maria Käki

Layout Sherpa Ombrytning Creative peak Tryckeri Etelä-Suomen Media Oy / Painotalo Plus Digital Oy Upplaga 33 000

NYHETER

Kundresponsen är viktig I februari 2020 förverkligade vi en kundnöjdhetsförfrågan bland Borgå Energis kunder.

Förfrågningars skickades per e-post till c. 4 400 kunder och vi fick nästan 600 svar.

Vi fick bra respons från kunderna, mycket tack och förstärkning på vägen vi valt

för utveckling. Vi fick också byggande kritik och utvecklingsförslag. Med hjälp av resultaten är det bra att fortsätta utvecklingen av vår verksamhet, vår service och vår kunderfarenhet.

Vi mäter vår kundnöjdhet också på daglig bas efter kundkontakter. Kunden kan bedöma per sms eller e-post hur nöjd hen varit med kundservicen och vi kan följa med om vi kunnat betjäna på önskad nivå.

ETT NATURLIGT EKOLOGISKT VAL

BILD: NIKO LAURILA

BILD: NIKO LAURILA

Utsläppsfri och kolneutral energi

BILD: JENNI TUOMINEN

ILLUSTRATÖR

Jukka Pylväs ”Jag illustrerar gärna mångsidigt och olika typers teman, speciellt teknologi och natur. Det finaste är, om man kan kombinera dem båda, på ett sätt som skulle gynna båda.

Av olika tekniker är jag intresserad av speciellt animering av illustreringar. Att göra och planera dem är ibland som en riktig Rubiks-kub. Roliga projekt från i vår har varit Jengi-barnböckerna, som vi gjort tillsammans med min fru, illustratör Jenni Tuominen samt den av mig mäktigt illustrerade biblioteksbussen, som dyker upp i gatubilden i sommar. (www.studiojenniandjukka). I vår är det pop med lokalt!

På fritiden styr jag cykeln oftast längs med strandrutten mot Hammars, där det finns passligt mångsidiga terränger och stigar för cykling eller mäktiga klippor för klättring. Jag uppskattar, att man under färdplanen inte just skulle behöva dela fil med någon brummande apparat.”

Kundbetjäning i corona-tider Vår kundbetjäning på Lundagatan är stängd på grund av coronaviruset.

Vi betjänar tillsvidare per telefon i numret 019 – 6614230 må-to 9-17 och fre 9-15.

Chat-servicen betjänar vardagar 8-17.

Illustratör Jukka Pylväs, Borgå Agentur Napa Agency www.jukkaillustrations.com instagram: @jukkaillustrations

Jukka har illustrerat Grönt och grönare -artikeln på s.20

I Min Energi-servicen kan man som Borgå Elnäts kund följa med sin elförbrukning och ställa varningsgräns för förbrukningen, göra en flyttanmälan, se fakturauppgifter och uppdatera sina egna uppgifter.

1/2020 Eko 5

NYHETER

BILD: NIKO LAURILA

Projektkarta visar vad som görs och var Borgå Elnät Ab upprätthåller och förbättrar leveranssäkerheten i eldistributionen genom att fortlöpande investera i underhåll och utbyggnad av elnätet.

Kunderna har nu en möjlighet att få information om aktuella projekt med hjälp av en projektkarta, som finns på bolagets hemsida.

Av kartan framgår till exempel de områden, där det görs linjeröjningsarbeten för att förebygga skador på elnätet förorsakade av stormar och snö. Kartan visar också var det byggs eller planeras nytt och var det utförs mätnings- eller underhållsarbeten.

Genom att i kartrutans nedre högra hörn välja vilken typ av projekt man vill se närmare på, och sedan med muspekaren klicka på något av de aktuella projektområde-

6 Eko 1/2020

na, får man fram uppgifter om bland annat budget, tidtabell och kontaktperson för respektive projekt.

Den största delen av bolagets investeringar går alltjämt till att ersätta luftledningar med jordkablar. År 2019 grävdes det ner ca 120 kilometer jordkabel på olika håll inom bolagets eldistributionsområde och meningen är att i år komma upp till ca 100 kilometer.

Som ett resultat av de redan många år pågående investeringarna har andelen jordkabel i det nuvarande ungefär 3 700 kilometer långa elnätet stigit till ca 43 procent. Då projektet inleddes år 2010 var jordkabelandelen i det då ca 3 500 kilometer långa elnätet 26 procent. Målsättningen är 60 procent fram till år 2028.

Huvudparten av det årliga investeringsbeloppet på ca 6-7 miljoner euro går till installation av jordkabel. I år har dessutom en miljon euro reserverats för sanering av Norr-Veckoski elstation.

PROJEKTKARTAN HITTAR MAN PÅ ADRESSEN: pbe.fi/projektkarta/

Avbrottsvakttjänst

Avbrottsvakten informerar i nästan realtid (ca 5 minuters fördröjning) med ett textmeddelande om stora fel i elnätet samt om kommande, planerade distributionsavbrott.

– Med stora fel avses att över 100 kunder berörs av felet och att felet syns på avbrottskartan, berättar Borgå Elnäts driftchef Mikael Hämäläinen.

– Fel, som kan utlösa textmeddelandet, är till exempel träd eller grenar som fallit på en

20kV-linje.

Enligt Hämäläinen är omkring 37 000 telefonnummer för närvarande anslutna till tjänsten.

Kampanjen producerades av Enerity Solutions Ab Som användare av textmeddelandetjänsten får kunden fel- och arbetsavbrottsinformation gällande sin förbrukningsplats direkt till sin telefon. Informationen skickas i realtid mellan kl. 07 – 22. Informationen skickas om avbrott p.g.a. fel i högspänningsnätet.

– Vi får också larm om fel i lågspänningsnätet, det nät som finns nära kunden, men det ger ingen automatisk avbrottsinformation, påpekar Hämäläinen.

Ta i bruk elnätets avgiftsfria textmeddelande­ tjänsten om avbrott

BILD: SHUTTERSTOCK

Borgå Energi Ab:s dotterbolag Borgå Elnät Ab genomförde i våras en kampanj med vilken man erbjöd kunderna en Avbrottsvakt som en gratis tjänst.

MERA INFORMATION: pbe.fi/avbrottsvakt/

Vi skickar dig orsaken till avbrottet och den uppskattade avbrottstiden.

Öppna AVBROTTSVAKT –tjänsten genom att skicka ett sms ”PBE AKTIVERA kundnummer förbrukningsplatsens nummer” till numret 16126.

Modell: PBE AKTIVERA 12345 1234567 Kund- och förbrukningsplatsens nummer hittar du på din elfaktura. Meddelandet är avgiftsfritt.

1/2020 Eko 7

VAD GÖRA OM DET ÅSKAR? Åskväder är ett återkommande sommarfenomen och varje år väcks frågan, vad göra när åskan går?

Skall man stänga av mobiltelefonen, internetuppkopplingen, är det tryggt att sitta inne eller i bilen och vad om man råkar vara ute i naturen?

TEXT MAARIT GABRIELSSON || BILD SHUTTERSTOCK

8 Eko 1/2020

I Finland är antalet åskdagar 12 om året och åskväder har vi 25 gånger om året. Blixten är elström och farorna med den är de samma som med en elstöt.

Det lönar sig inte att söka sig under ett träd och överhuvudtaget skall man undvika högre platser. Är man ute och cyklar eller löper lönar det sig att avbryta träningspasset. Det samma gäller golfare.

Det är inte heller skäl att röra sig på vattendrag eller att vistas vid vattenbryn.

Borgå Energis råd är att söka sig inomhus om åskan överraskar. Det är skäl att dra ut olika elektriska apparaters, it-anordningars och digi-boxars stickkontakter ur vägguttaget. Mobiltelefonen kan tryggt användas, eftersom den inte har galvanisk förbindelse med jorden.

Bilen har ansetts vara ett tryggt ställe, men det beror fortfarande på att bilens kaross bildar en så kallad Faradays bur, inte på grund av gummihjulen, som många tror.

Solpanelerna blir allt fler i andrahandsbostäder och stugor. Med lämpligt överströms- och överspänningsskydd skyddar man också solenergisystemets olika komponenter mot fel i elnätet.

Om det inte i elcentralen finns några överspänningsskydd kopplade till byggnadens huvudjordningsskena lönar det sig att låta installera sådana. På det sättet får man solenergisystemets inverter skyddad mot överspänningar från elnätet.

Yrkesmässigt installerade solpaneler i enlighet med tillverkarens direktiv ökar inte risken för blixtnedslag. I oklara fall gällande anläggningsskyddet lönar det sig att konsultera tillverkaren och importören.

På Borgå Energis dotterbolags, Borgå Elnät Ab:s hemsida kollar man lätt elavbrottssituationen på nätbolagets område för fritidsbostadens eller stugans del. Nationellt kan man göra det på avbrotts­ kartan www.sahkokartta.fi

Livsfara!

När åskan går är det främst luftledningar och stolptransformatorer som befinner sig i farozonen. Det är sannolikare att blixten slår ned nära en luftledning än i jordkabelnätet.

Om man under en storm eller efter en sådan upptäcker att det fallit träd på luftledningarna, lönar det sig att anmäla om saken till Borgå Energis felanmälningsnummer 020 690 144.

Borgå Energi varnar för att på egen hand börja reparera någon som helst form av skador på elnätet. Det kan finnas livsfarlig spänning i träd som fallit på luftledningarna.

Reparationsåtgärderna skall överlåtas åt yrkesfolk, som behärskar situationen och farorna.

Det lönar sig inte att söka sig under ett träd, men mobiltelefonen kan tryggt användas.

1/2020 Eko 9

NYHETER

INVESTERING

Vi förnyar Hattulastrandens elstation BILD: NIKO LAURILA

Hattulastrandens nya elstation skall vara färdig våren 2022. Projektet inleds med val av entreprenör för att arbetena skall kunna inledas våren 2021. Projektet är en helhetsinvestering på ca 2,5 miljoner euro.

INVESTERING

Borgå Elnät Ab börjar under år 2023 förnya 110 kV-kraftledningen mellan Borgå och Sannäs. Syftet är att förstärka och

trygga eldistributionen i synnerhet i den östra delen av Borgå centrum, det vill säga på industriområdet.

Projektet tar ungefär ett år att genomföra och väntas vara slutfört under år 2024. Den här investeringen i förbättrad leveranssäkerhet från Borgå Elnät Ab:s sida går på ca 2 miljoner euro.

BILD: NIKO LAURILA

Kraftledningen mellan Borgå och Sannäs förnyas

Följ vår feltjänst! pbe.fi/feltjänster

FOTO: VASTAVALO

Följ vår feltjänst!

pbe.fi/feltjänster/

Kolla elnätets eller fjärrvärmens distributionsläge • Felanmälan om distributionsläge, också träd som fallit över linjen • Felanmälan om gatubelysningsfel • Ta i bruk elnätets avbrottstjänst • Läs felmeddelanden

10 Eko 1/2020

KUVA: SHUTTERSTOCK

Lättbegripliga råd om hur man från elmätaren stänger av strömmen - och den här tiden på året aktuellare - hur man kopplar på den, finns på adressen: pbe.fi > Elnät

Elen på och av från mätaren

Med den nya typen av mätare faktureras kunden för den faktiska förbrukningen också under den tid stugan inte används, och inte för en uppskattad förbrukning på basen av tidigare förbrukningsuppgifter.

– Det här förutsätter att strömmen stängs

av från elmätaren. Gör man det från huvudströmbrytaren förloras kontakten med mätaren, och nätbolaget kan inte veta om det används ström i stugan eller inte, förklarar Borgå Elnät Ab:s kundrelationschef Tomas Nordström.

Följden är i det fallet att bolaget måste fakturera i enlighet med en uppskattning utgående från tidigare förbrukning.

Genom att stänga av strömmen från elmätaren bryts elmatningen, men mätaren är alltjämt i användning och i kontakt med bolaget, som informeras om att ström inte används, varvid någon uppskattningsfakturering inte behövs.

– Vi får också uppgifter om eventuella fel och avbrott och kan åtgärda dem snabbare, tillägger Nordström.

BILD: NIKO LAURILA

En av fördelarna, som de fjärravläsbara elmätarna fört med sig för kunderna, gäller fastigheter, som används bara en del av året, exempelvis sommarstugor, där man har för vana att stänga av strömmen när stugan lämnas för vintern för att sedan igen kopplas på när den nya stugsäsongen börjar.

1/2020 Eko 11

12 Eko 1/2020

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: ANETTE SUNDSTRÖM

BORGÅBO

Energieffektivitet skall förverkligas PÅ ETT HÅLLBART SÄTT – I de senaste årens diskussion om byggnadstraditioner och byggande överhuvudtaget har energieffektiviteten betonats alldeles för mycket.

Energieffektivitet är en viktig sak, men den bör förverkligas på ett hållbart sätt, konstaterar Borgåarkitekten Pekka Saatsi.

– Ett energieffektivitetsöverbetonande tekniskt byggnadssätt leder till ökade fukt- och mögelrisker, men resulterar inte nödvändigtvis i en mindre energiförbrukning. Miljöförändringen ökar ytterligare de fukttekniska riskerna i konstruktionerna.

– Ett hållbart sätt baserar sig inte på värmeisoleringslager och maskinell ventilation, utan på ekologiska lösningar och material.

En gammal byggnad kan ses som en energifrossare.

– Det kan den gott också vara, men oftast är det tvärtom. Massiva konstruktioner, som andas, i stil med timmerbyggnader eller massivhus i tegel är oftast mycket energieffektivare än man tror.

– Undersökningar visar att 100 år gamla stenhus kan vara till och med energieffektivare än moderna byggnader, med fjärrvärmeoch elförbrukning mätt.

– Men det förutsätter att byggnaderna är välskötta, underhållna och renoverade.

Vårt gamla och allt mindre byggnadsbe- sätt gjord reparation kan leda till oåterkallestånd hotas inte enligt Saatsi av rivning i sam- liga skador. ma utsträckning som under tidigare decen– Det är det centrala i sammanhanget, rätt nier. gjorda bevarar reparationer de arkitektonis– Reparaka värdena tionerna utoch den bygggör ett störn a d s f ys i ka re hot. Det är liska funktio100 ÅR GAMLA STENHUS mycket lätt att nen.

KAN VARA TILL OCH MED söka råd om Saatsi påENERGIEFFEKTIVARE ÄN olika reparapekar att retionssätt på parationsproMODERNA BYGGNADER. nätet och i sojekt ofta har ciala medier flera målsättsamt på serningar. En av vicetillverkarnas hemsidor och i järnaffärer- de vanligaste är att förbättra energieffektivina, och det är inte alltid man nödvändigtvis teten. Det strävar man efter att åstadkomma får rätta uppgifter. bland annat genom att förnya gamla fönster Arkitekt Saatsi framhåller att det är en och andra byggnadsdelar, och slutresultatet smart kulturgärning att reparera en timmer- är ofta sorgligt. byggnad endast i det fall att det görs rätt. En – När man reparerar gammalt borde man i välmenande syfte, men på ett oförståndigt förstås först undersöka hur byggnaden ur-

1/2020 Eko 13

sprungligen byggts och sedan försöka hitta – Rätt iståndsatt, rätt skött och väl underpassande bygg- och reparationssätt. hållen är en gammal timmerbyggnad oftast Han konstaterar att byggandet i dag är an- tekniskt mycket bättre och hälsosammare än norlunda än det var till exempel före krigen. nya byggnader.

– Dagens produkter lämpar sig sällan för Det retar Satsi att byggnadssätten och -begamla byggnader och det är mycket typiskt stämmelserna förändrats i oroväckande och att man använder olämpliga byggnadssätt ohållbar riktning. Tekniska flerlagerskonsamt material struktioner, och på det sätmaskinell tet bara skadar ventilation, NÄR MAN REPARERAR byggnaden. felbenägEnligt Saatna lösningGAMMALT BORDE MAN si kräver det ar och kemiFÖRSTÅS FÖRST UNDERSÖKA en helt annan kalier är exHUR BYGGNADEN attityd och förempel på slit ståelse att bo i och släng URSPRUNGLIGEN BYGGTS. gamla hus. mentalitet.

– En gam– Jag tror mal byggnad behöver inte vara dragig och kall inte på alla rådande byggnadstekniska bestämoch inte på något sätt obekväm, det gäller ba- melser och alla tankar, som nu florerar. Byggra att förstå hur man bor på rätt sätt i den. Och nadsbestämmelserna leder i helt fel riktning det betyder inte att det skulle behöva vara trå- och det är enligt min mening ohållbart att tänkigare eller besvärligare. Tvärtom! ka sig en överbetonad energieffektivitet.

Ett av lätt material byggt hus kyls snabbt ner, ett massivt långsamt Hur snabbt byggnader blir kalla efter det att uppvärmningen avbrutits beror bland annat på konstruktionernas värmelagringsförmåga, utomhustemperatur och vind. Ett massivt tegelhus blir långsammare kallt än ett modernt elementvåningshus med liten värmelagrande massa. Ett timmerhus hålls längre varmt än ett stombyggt panelfordrat hus. Statens tekniska forskningsanstalt VTT:s kalkyler visar att temperaturen i vardagsrummet i en byggnad med lätt konstruktion sjönk från 21 grader till 15 grader under ett elavbrott på 10 timmar och till 10 grader på 18 timmar. Ner till noll grader sjönk temperaturen på litet under två dygn. I ett hus med massiv konstruktion sjönk vardagsrumstemperaturen till 15 grader på 20 timmar.

14 Eko 1/2020

– Med stöd i olika bestämmelser förs byggnader upp, som är rivningsfärdiga om 30-50 år, om de inte redan före det befunnits oanvändbara på grund av fukt-, mögel- och inomhusluftproblem.

– Man borde ha fokus på hur byggnaden förbrukar naturresurser på lång sikt, exempelvis under 100-300 år.

– Om man bygger nytt borde det göras på ett hållbart sätt, av ekologiska material som massivt trä eller tegel, vilka tål tidens tand.

Enligt Saatsi är det helt fantastiskt att det finns gott om gammalt byggnadsbestånd i östra Nyland. Det är ett värde och en rikedom som borde främjas.

– I gamla stan i Borgå finns det 250 år gamla byggnader, som är exempel på välbevarade byggnader. Den förmögenhet som placerats i dem tycks dessutom hålla sitt värde.

Själv bor arkitekt Pekka Saatsi i en gammal skolbyggnad i Saxby i Borgå tillsammans med hustrun, arkitekt Emilia Saatsi och parets 13och 11-åriga barn.

BILD: PEKKA SAATSI KOTIALBUMI

Landsbygdsidyllen är fullständig. På gårdsplanen håller två katter, höns och en tupp till.

– Vi flyttade hit till Borgå ådal från Helsingfors år 2008 för landskapets och kulturarvets skull. Borgå har varit en bra boplats för familjen. Här finns goda fritidsverksamhetsmöjligheter, skolor, musikinstitut.

– Vi har rustat upp den gamla lokala folkskolebyggnaden efter vårt tycke och smak. Vi använder vedeldning, en gammal kakelugn med metallhölje samt eluppvärmning med Borgå Energis EKOenergi.

– Vi vill med våra egna val stöda en hållbar utveckling. Vi lever som vi lär, det vill säga att vi reparerat och upprätthållit ett kulturhistoriskt värdefullt kulturarv.

– Som familjeföretag har vi också mycket kunnande och erfarenhet när det gäller byggnadshistoriska reparationer, och vi hjälper gärna andra med sådana.

VEM PEKKA SAATSI Född: år 1980 i Helsingfors Examen: arkitekt år 2006 (TTY) Kompetens: huvudplanerare i reparations- och ändringsprojekt samt nybyggen Förbereder: doktorsavhandling i ämnet reparation av traditionell timmerbyggnad Forskare: projektet nordiskt informationscenter för renovering (TTY) Arbetat: åtta år som lärare på heltid i arkitekturhistoria och reparationsbyggande (TTY), arkitektmedlem i kyrkans rådgivande nämnd för kulturarv (2017-2020) Äger: tillsammans med makan, arkitekt, landskapsarkitekt Emilia Saatsi SAATSI Arkkitehdit Oy, som har kontor i Helsingfors och Borgå.

Gör: bland annat reparationsplanering och byggnadshistoriska utredningar samt planerar nybyggen. Uppdragsgivare är både offentliga samfund och privatpersoner.

Bland SAATSI Arkkitehdit Oy:s objekt finns ett pågående gårdsbyggnadsprojekt på J.L. Runebergs hems gårdsplan. Gavelbostadsutrymmet tas i museiverksamhetens användning.

1/2020 Eko 15

16 Eko 1/2020

TEXT: ROLF GABRIELSSON BILDER: ANNI PORRASMÄKI, BORGÅ MUSEUM, NIKO LAURILA, MAARIT GABRIELSSON, PBE ARKIV

RÄTTA PERSONER

PÅ RÄTTA PLATSER

VID RÄTTA TIDPUNKTER ETT FLERTAL PERSONER HAR HAFT EN CENTRAL ROLL I DEN UTVECKLING, SOM GJORT BORGÅ ENERGI TILL VAD DEN I HÖST 120-ÅRIGA ENERGIKONCERNEN I DAG ÄR, BÖRJANDE MED R.W.EKBLOM, SOM LADE GRUNDEN TILL DET HELA. HISTORIEN VISAR ATT RÄTTA PERSONER VARIT PÅ RÄTTA PLATSER VID RÄTTA TIDPUNKTER. Ekblom var den första av dem då han grun- modor för segelsällskapet på orten samt som dade Borgå Elektricitetsaktiebolag den 3 sep- kommunpolitiker var Ekblom en känd och i tember år 1900. I elektricitetskraftstationen mångt och mycket framstegsvänlig person. på Ågatan, som bolaget byggde, producerades Först i Borgå stad blev han ändå inte med sitt elverk. Den äran elektricitet med tillkommer Wertvå ångkraftsdrivner Söderström, na dynamomasom år 1893 elekskiner. ÅngkrafR.W.EKBLOM VAR trifierade sitt ten producerades DEN FÖRSTA AV DEM. tryckeri med ett med ved, närmare eget ångdrivet elbestämt vedklabverk i tryckeribar som bränsle. En intressant detalj med tanke på att Bor- byggnadens källare.

På Borgå landskommuns sida hade elekgå Energi i sin fjärrvärme- och elproduktion redan länge använt träbaserad biomassa som trifieringen fått sin början ännu litet tidigabränsle. Fröet till den gröna linje, som präg- re. Kommerserådet Johan Askolin lät år 1888 lat koncernens verksamhet i decennier, såd- installera el i Boe gård. Året därpå lät kommerserådet August Eklöf elektrifiera Borgå des med andra ord redan då.

Som ägare till Borgå Bryggeri och kom- Ångsåg och år 1891 Tolkis Ångsåg. Eletricitet

1/2020 Eko 17

R.W.EKBLOM

WERNER SÖDERSTRÖM

JOHAN ASKOLIN

AUGUST EKLÖF

Under disponent Janssons ledning beredanvändes med andra ord i Borgåtrakten långt innan R.W. Ekblom startade sin elbolagsverk- des frågan om ett nybygge vid vägen till Östersamhet i staden och i Tolkis har det produce- malm, som numera går under namnet Mannerheimgatan. I slutet på år 1913 stod den nya rats el i snart 130 år.

Först blev han inte heller som elleverantör. kraftcentralen där färdig. År 1920 började Borgå stad köpa el till distWerner Söderström hade redan samma år, ribution från sitt som elverket i elverk av Syd-FintryckerikällaSTORA AVGÖRANDEN ska Kraftaktieboren togs i bruk, laget SFK, som byggt ett ledSKEDDE UNDER grundats några år ningsnät och GRANROTHS OCH tidigare. SFK skafbörjat levereLINDROOS TID I fade i sin tur elen ra belysningsfrån AB Stockfors ström åt välKONCERNLEDNINGEN. kraftverk i Kloobärgade stadssari. Elverket höll bor.

Det var ändå med Ekblom och hans elek- dock sina dieslar i reserv.

Sin första direktör fick elverket år 1954 då tricitetsaktiebolag som elektrifieringen i Borgå stad tog fart på allvar. Enligt samtida tid- ingenjör Åke Hällsten anställdes. Fram till ningsnotiser hade bolaget redan samma år dess hade elverket och dess verksamhet i som det grundades ett eget eldristributions- praktiken i åratal förknippats med framförallt nät och 800 kunder och började också levere- Borgå stads legendariska stadsingenjör Georg Christiernin, som samma år gick i pension. ra ström åt företag.

Mycket hade hänt också under åren fram Rätt snart började man ändå i Borgå diskutera grundandet av ett kommunalt elektrici- till Hällstens utnämning, men i och med hotetsverk. År 1911 utmynnade diskussionerna i nom började en helt ny och revolutioneranett stadsfullmäktigebeslut att köpa Ekbloms de era i elverkets historia. Den kan sägas ha börjat med att styrelsen för Borgå stads tekprivata elektricitetsaktiebolag.

För det nu kommunala elektricitetsverket niska väsen, som länge ansvarat för elektricitillsattes en styrelse och till disponent valdes tetsverkets förvaltning och ledning, år 1965 eringenjör Johan Jansson, som i praktiken an- sattes med en nämnd, tekniska nämnden. Till svarade för verksamheten. Energiförbruk- ordförande valdes överingenjör Ljunghard ningen ökade stadigt och verkets tre maski- Lindroos, vars roll i elektricitetsverkets utner, den ursprungliga ångdrivna och två nya veckling till en energikoncern inte går att nog betona. Tillsammans kom han och Hällsten dieseldrivna gick snart för fullt.

18 Eko 1/2020

ÅKE HÄLLSTEN

GEORG CHRSTIERNIN

att bli det arbetspar, som skulle lotsa in verket på helt nya banor.

Det var Hällsten, som fick elverket att börja fundera på en breddning av affärsverksamheten med fjärrvärmeproduktion och -distribution. Början skedde sedan med placeringen av de första flyttbara värmecentralerna i Vårberga åren 1971-73. Tillväxtutsikterna för värmeförbrukningen såg lovande ut och redan år 1974 inleddes produktionen av fjärrvärme i stadens centrum.

De lokala värmecentralerna var ändå ingen lösning på sikt, varför olika möjligheter att lösa fjärrvärmefrågan i större skala började diskuteras. I fråga om den lösning man slutligen kom fram till hade Ljunghard Lindroos en central roll. Han var platschef på Tampellas såg i Tolkis, som fick ånga, värme och el från SFK:s kraftverk i Tolkis, och förde diskussioner med bolagets vd, industrirådet Harry Björk, vilka slutligen ledde till att SFK erbjöd sig att finansiera en fjärrvärmerörledning från bolagets kraftverk i Tolkis till staden. Samtidigt skapades den modell för samproduktion av värme och el, som alltjämt tillämpas i kraftverken både i Tolkis och i Harabacka.

Det blev Hällstens efterträdare Roy Granroth, som genast efter sitt tillträdande i slutet på år 1980 genast följande år fick fjärrvärmeavtalet med SFK på sitt bord. I och med att fjärrvärmen kommit med i verksamhetsbilden hade elverket vid det laget omdöpts till Borgå stads energiverk och Granroth titulerades förty energiverkets direktör.

Under Granroths tid skaffades en ny vär-

mecentral till Vårberga. Den finansierades med leasing, vilket år 1985 var någonting nytt i kommunala sammanhang. Det blev också Granroth, som ledde anskaffningen av naturgasvärmekraftverket i Harabacka i början på 1990-talet. Han ger i 100-årshistoriken en eloge åt produktionschef Christer Allén och tekniska direktören Gösta Andelin, som hade en stor betydelse för genomförandet av projektet och senare för själva driften i värmekraftverket. Igen två personer på rätta platser vid rätt tidpunkt.

Till samma grupp hör också Merja Wilkman. Som nyanställd ekonomichef var hon med i leasingprojektet och har efter det haft en central roll i finansieringsarrangemangen för alla de många och stora investeringar, som energiverket och sedermera energibolaget genomfört under de senaste 35 åren. Wilkman är numera ekonomidirektör och har alltsedan år 2019 varit verkställande direktörens ersättare.

Roy Granroth drev också tillsammans med Ljunghard Lindroos på en bolagisering av energiverket och fick äran att bli den första verkställande direktören då Porvoon Energia Oy – Borgå Energi Ab, såg dagens ljus sommaren 1991. Fyra år senare var det dags för nästa steg då bolaget grundade tre dotterbolag, Borgånejdens El Ab, Borgånejdens Värme Ab och Borgå Elnät Ab. Patrick Wackström inledde sin direktörsbana i koncernen som vd för Borgånejdens El, Christer Allén fick vd-posten i Borgånejdens Värme och Göran Ahlskog blev vd för Borgå Elnät.

Sex år senare reduceras vd-posterna i kon-

MERJA WILKMAN

cernen till två då elbolaget och värmebolaget biovärmekraftverk, som också använder träfusioneras med moderbolaget. baserad biomassa som bränsle, byggts intill Stora avgöranden skedde under Granroths det gamla värmekraftverket, bolaget gått med och Lindroos tid i koncernledningen. Ett av de i Fennovoimas kärnkraftverksprojekt och tastörsta var kögit i bruk fjärravpet av SFK:s läsning av kunJOHAN SÖDERBERG elnät och vatdernas elmätat e n k r a f t ve r k re. Bolaget har VALDES TILL samt fjärrvärköpt ägoandeSTYRELSEORDFÖRANDE meverksamhet lar i vind- och ÅR 2004 OCH PATRICK i Borgå landsolkraftsparker skommun år samt vattenkraftWACKSTRÖM TILL 1995, vilket fölverk i Norge.

VERKSTÄLLANDE jande år följdes E l n ä t s ve r kDIREKTÖR ÅR 2006. av köpet av bosamheten bolagets kraftverk lagiserades år i Tolkis.

2005 och till vd för Borgå Elnät Ab utnämndes Det här gjorde det möjligt att i fortsättning- Magnus Nylander. Hans och bolagets störsen bedriva en gemensam energipolitik i hela ta och dyraste projekt har varit och är alltjämt Borgånejden, som länge varit ett mål för sty- jordkablingen av elnätet. Man är nu mer än relsen och parduon Granroth-Lindroos. Till- halvvägs på väg mot målsättningen på en 60 sammans med Christer Allén genomförde procents jordkabelandel fram till år 2028. duon också en uppdatering av Tolkiskraftverket att använda träbaserad biomassa som KÄLLOR: bränsle år 2002.

Risto Valkeapää, Energi ur tidens ström, 100 år elektricitet i Borgå 2000 Fjärrvärmeverksamheten utvidgades efter Borgå, Rolf Gabrielsson, Tillbakablick på åren 2000-2009, Borgå det först till Lovisa och sedan till Askola. I Lo- Energi 110 år. Borgå 2009 Rolf Gabrielsson, Från elektricitetsverk till energihus, En värvisa började Borgå Energi producera och le- debyggnads många skepnader, Borgå 2013 verera fjärrvärme år 1999 och tio år senare var bolaget ensam värmeleverantör i staden. Vid BILDER Borgå Museum/ August Eklöf. Visiittikorttikuva, valokuvaamo Hansen & det laget hade Granroth och gått i pension och Weller, Kjöbenhavn Georg Christiernin Valokuvaamo Floor, Porvoo.

Lindroos lämnat styrelseordförandeposten.

J.A. Askolin Visiittikorttikuva, valokuvaamo Natalia Linsén, Johan Söderberg valdes till styrelseordfö- Porvoo R.W. Ekblom Visiittikorttikuva, Valokuvaamo Gösta Florrande år 2004 och Patrick Wackström till verk- man, Stockholm Werner Söderström Visiittikorttikuva, valokuvaamo Atelier ställande direktör år 2006. Under deras tid i Nyblin, Helsinki ledningen, som alltjämt fortsätter, har ett nytt

ROY GRANROTH

PATRICK WACKSTRÖM

MAGNUS NYLANDER

JOHAN SÖDERBERG

1/2020 Eko 19

20 Eko 1/2020

TEXT: ROLF GABRIELSSON || ILLUSTRATION: JUKKA PYLVÄS

Grönt och grönare Allt är inte guld som glimmar och allt är inte heller lika grönt. Det gäller också den gröna elen. Elhandeln är i dag full av olika begrepp, och det är inte alltid så lätt för konsumenten att veta vad det är som bjuds ut till försäljning.

M

Med grön el förstår man vanligen att det är el producerad med energi, som förorenar lite eller inte alls. All grön el är ändå inte automatiskt lika grön.

Det finns nyanser i det gröna beroende på i vilken utsträckning hållbarhetskriterierna beaktats i produktionen av elenergin.

EKOenergi, som Borgå Energi producerar och saluför, är den grönaste av de gröna. Det här miljömärket betyder att elen fyller de allra strängaste internationella hållbarhetskriterierna. I Finland övervakar Finlands Naturskyddsförbund att produktionen och försäljningen av EKOenergi fyller kraven ifråga.

EKOenergi garanterar via sin klimatfond att en del av elförsäljningsomsättningen används till att bygga mera förnybar energi. Det här är det enda sättet för en elkund att försäkra sig om att det egna gröna valet ökar sådan energiproduktion, som fyller hållbarhetskriterierna.

Produktionen av Borgå Energis EKOenergi sker huvudsakligen i bolagets biovärmekraftverk i Tolkis i Borgå. Som bränsle i samproduktionen av värme och el används lokalt anskaffad skogsflis. Inga träd fälls för detta ändamål utan det är endast de

avverkningsdelar som inte duger att vidareförädla som flisas. När flismassan bränns i biovärmekraftverkets pannor uppstår aska, som återförs till skogen i gödselform, och därmed är det cirkulärekonomiska kretsloppet fullbordat.

Vind-, sol- och vattenkraft räknas också till de gröna energiformerna och Borgå Energi utnyttjar dem alla i sin egen elproduktion. Bolaget skaffar dessutom en betydande del av sin saluförda el av sitt delägarbolag Finska Kraft Ab och får den vägen bland annat vind- och vattenkraft.

All el, som Borgå Energi saluför, är koldioxidneutral. Produktionen av denna el ökar med andra ord inte koldioxidmängden i atmosfären och har sålunda inte heller någon klimatuppvärmande effekt. Elen har också ursprungsgaranti, vilket betyder att den garanterat producerats med förnybara energikällor såsom vind-, sol- och vattenkraft eller biomassa.

Sitt samhällsansvar bär Borgå Energi genom att säkerställa bolagets verksamhetsförutsättningar på lång sikt med beaktande av såväl ekonomiska och miljömässiga som sociala ansvarsområden.

EKOENERGI, SOM BORGÅ ENERGI PRODUCERAR OCH SALUFÖR, ÄR DEN GRÖNASTE AV DE GRÖNA.

1/2020 Eko 21

MOT ETT CENTRALISERAT INFORMATIONSUTBYTE Om några år har Borgå Energi Ab och dess dotterbolag Borgå Elnät Ab en datahub till hjälp i sin kundbetjäning.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA, SHUTTERSTOCK

22 Eko 1/2020

D

Detta centraliserade informationsutbytessys- stort projekt. Enligt Borgå Energis miljö- och förutsättning för att datahuben skall fungera tem för eldetaljhandelsmarknaden kommer utvecklingschef Jukka Rouhiainen har man som avsett är att den tas i bruk samtidigt av alatt användas av landets alla ca 100 elförsäljare beaktat det i den pågående reformen av bo- la aktörer på marknaden.

En annan förutsättning för att ett centralioch drygt 80 distributionsbolag när uppgifter lagets kundbetjäningssystem liksom också de om Finlands sammanlagt 3,7 miljoner elan- ändringar i system och processer som projek- serat informationsutbytessystem skall fungera är att uppgifterna om elanvändningsplatser vändningsplatser tet medför. blivit införda i daDatahuben byggs och kunder finns registrerade i korrekt form i tabasen.

NU KONCENTRERAS upp av Fingrid, eller systemet.

– För att försäkra oss om ett tryggt inforPlatser, där el anrättare sagt av dotterboALLT TILL EN OCH vänds, kan vara allt laget Fingrid Datahub mationsutbyte måste varje användningsplats SAMMA PLATS, från hem, sportplaOy, som stamnätsbola- och dess ägare kunna identifieras på ett säkert ner och glasskiosget grundat. Projektet sätt. När det gäller identifieringen av kundEN DATAHUB. ker till industrianhar en prislapp på 41,9 uppgifter används för konsumentkundernas del socialskyddssignum och för företagens läggningar. I distmiljoner euro. ributionsbolagens och elförsäljarnas dataEnligt den ursprungliga tidtabellen skulle del fo-nummer, berättar Jukka Rouhiainen.

– Vi uppdaterar som bäst våra kunduppsystem finns en mängd uppgifter om dem al- datahuben vara användningsklar i april nästa la, såsom ägarens eller innehavarens kontakt- år. Ibruktagandet har emellertid skjutits fram gifter för att säkerställa kundernas dataskydd och för att försäkra oss om att uppuppgifter och förbrukningssiffror för varje till början av år 2022. enskild användningspunkt. Uppgifterna om Gjorda kartläggningar visar att ungefär gifterna ligger på den nivå som datahubens elanvändningsplatserna och kundförhållan- 30 procent av användningsplatserna i dis­ krav föreskriver. Det betyder att du som Bordena har funnits decentraliserade i de olika tributionsnäten ännu skulle vara utanför da- gå Energis kund kan ha fått ett brev eller ett företagens egna system och utbytet av uppgif- tahuben om den togs i bruk i april 2021. En samtal om det här. ter dem emellan har gått långsamt.

Nu koncentreras allt till en och samma plats, en datahub, som är ett lager för kundoch elanvändningsplatsuppgifter. Där kommer de att finnas tillgängliga samtidigt och på lika villkor för samtliga parter. Byte av försäljare, flytt och andra elavtalsrelaterade ändringar är exempel på situationer, som förutsätter informationsutbyte, varvid ett centraliserat datasystem är till hjälp.

Datahuben kan också behandla och förädla uppgifter lagrade i den. Dessa kan i likhet med eventuella framtida mobilapplikationer erbjuda elkonsumenterna helt nya tjänster.

Förhoppningen är att datahuben och smarta system tillsammans skall hjälpa elanvändarna att delta i skapandet av efterfrågeflexibilitet på elmarknaden.

Med efterfrågeflexibiliteten avses balansering av elproduktion och -förbrukning så att elanvändningen automatiskt regleras enligt nätbelastningen. I toppkonsumtionssituationer kan elanordningar kopplas bort och å andra sidan överproduktion matas in i till exemI datahubprojektet skapas ett lager för mätnings-, kund- och elanvändningsplatsupppel stora fastigheters elanordningar. gifter. Dessa uppgifter behövs till exempel då en kund vill byta elförsäljare.

Allt som allt är det fråga om ett dyrt och

1/2020 Eko 23

TEXT: ROLF GABRIELSSON

Stor ”termos” planeras Borgå Energi har för avsikt att bygga en stor värmeackumulator, det vill säga ett värmelager, som ansluts till fjärrvärmenätet. Lagret är i praktiken en värmeisolerad tank, som något förenklat sagt fungerar som en stor termos.

När efterfrågan på värme är mindre lagras värme i tan- ter fjärrvärmevatten.

– Ackumulatorn får en maximal kapacitet på 350-400 ken och används sedan när efterfrågan igen är större, vilket gör att spetsanläggningar inte behöver användas i li- MWh, vilket innebär att den fulladdad kan leverera sin ka hög grad. Eftersom dessa anläggningar i Borgå Energis maximala effekt på ca 35 MW i omkring 10 timmar.

Värmeackumulatorprojektet är en investering på ca 2 fall drivs med naturgas har ackumulatorlösningen också miljoner euro. Enligt den preliminära tidtabellen lämsin givna positiva betydelse ur miljöskyddssynpunkt.

– Vi kan på detta sätt väsentligt minska användning- nas bygglovsansökan in ännu i år och som det nu ser ut borde det hela vara färdigt hösen av naturgas, som kompenten 2021. seras med träbaserad bränsVÄRMEACKUMULATORÄn så länge har det inte slutleanvändning. Förutom att vi PROJEKTET ÄR giltigt bestämts var värmeackudärigenom ytterligare minsmulatortanken byggs. Den kan kar vår redan obetydliga anEN INVESTERING PÅ i princip placeras var som helst vändning av fossila bränslen CA 2 MILJONER EURO. längs fjärrvärmensystemets uppnår vi också tydliga inbestomrörledning. Laddningen sparingar, förklarar Borgå Engår till så att hett fjärrvärmevatten från stomrörledningergis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

Han tillägger att värmeackumulatorn också skapar en pumpas in i den övre delen av tanken samtidigt som svalare vatten pumpas ut nerifrån och in i stomreturstabilitet i fjärrvärmesystemet vid eventuella läckage.

Enligt de preliminära planerna kommer ackumula- rörledningen. Då värme behöver tas från tanken pumtortanken med en diameter på ca 20 meter att bli unge- pas hett vatten uppifrån in i stomrörledningen samtidigt fär 40 meter hög och rymma omkring 10 000 kubikme- som tanken fylls på nedifrån med svalare vatten.

Fulladdad ackumulator 350-400 MWh Volym 10 000 m3

LADDNING

PÅFYLLNING

VÄRMEACKUMULATOR

VÄRMEACKUMULATOR

FJÄRRVÄRMENSYSTEMETS STOMRÖRLEDNING

24 Eko 1/2020

Maximieffekt 35 MW

FJÄRRVÄRMENSYSTEMETS STOMRÖRLEDNING

I hjärtat av gamla stan i Borgå finns de högklassiga boutiquehotellen Pariisin Ville och Onni samt restaurangerna SicaPelle och Meat District. Helheten drivs av paret Stenroos, Johanna och Riku.

”Miljövänlig energi var ett självklart val för oss!”

TEXT: MAARIT GABRIELSSON BILD: ANETTE SUNDSTRÖM

R

Riku Stenroos berättar att de tagit miljövärdena i beaktande genast i början på sin företagsverksamhet.

– Att välja Borgå Energis miljövänlig energi var för oss en självklar sak.

– Ju mer vi på energisidan kan stöda förnybar energi och gröna värden, desto bättre.

Dessa värden har vi burit med oss under hela vår företagsverksamhetsfärd.

Stenroos nämner som ett exempel att Pariisin Ville ställer en laddningspunkt för elbilar till gratis förfogande åt hotellets gäster, med omnämnande att elen är Borgå Energis EKOenergi.

Stenroos säger att främjandet av miljövärden börjar med återvinning.

– När det gäller användning av närproducerade råvaror har vi redan kommit ner till ett avstånd på 10 kilometer. I SicaPelle är användningen nästan 100-procentig.

– I allt vad vi gör tar vi den hållbara utvecklingen i beaktande från första början. Vi har bekantat oss med producenterna av närmat i trakten och vet hur maten producerats, på ett klimatvänligt sätt eller inte och om den är av hög kvalitet.

Coronaviruset slog som värst hårt till också

mot Stenroos företagsverksamhet.

– Omsättningen föll på en vecka från hundra procent till noll.

– Efter det har vi byggt och lyft upp verksamheten med olika nya verksamhetsmodeller inom ramen för vår affärsverksamhet.

– Hotellverksamheten ändrades helt och gjordes ytterst trygg, vi halverade rumskapaciteten och började servera frukosten till borden utan någon som helst kontakt med kunderna.

Nycklarna ligger färdigt i rummen och varenda liten detalj har beaktats ur virussynvinkel.

Riku Stenroos understryker att de redan före coronan satsat på en hög hygiennivå bland personalen. Kvaliteten har man inte gett avkall på till följd av coronan, tvärtom.

– Vi har kunnat erbjuda kunderna trygghet genom att ytterligare poängtera vår höga hygiennivå och resultatet är att det funnits användning för vårt hotell.

– Dagen efter att vi tvingades stänga restaurangerna beslöt vi att kavla upp ärmarna och sätta igång med att göra mat för avhämtning, take away.

– Och det fungerar.

– Vi levererar mat hem och man kan ock-

så avhämta lunch- och middagspaket hos oss.

Till särskilda helger har vi också sålt picknickassar.

– De har haft verkligt god åtgång. Till Helsingfors hade det gått mer åt än vad vi kunde leverera.

– Kanske det har att göra med att man just i dylika tider sätter värde på Borgå och inhemska närproducerade råvaror.

Riku Stenroos berättar att de som hotellets jourfordon har en elbil.

– Vår ekologiska natur hade inte annars medgett att vi gratis skulle köra de hemtransporter vi strävat efter att erbjuda våra restaurangkunder. Nu har vi redan lika mycket kilometrar på mätaren som vi normalt skulle ha efter ett års användning.

Beträffande sommaren konstaterar Stenroos att det blir kul att igen få fart på verksamheten.

– Jag hoppas också inrikesturismen får vind i seglen och att också Borgå skulle vara med på ett hörn som resmål.

– Vi har små sektioner i våra restauranger, så kunderna kan känna sig trygga där. Vi vill att de skall få med sig en bra bild av Borgå.

1/2020 Eko 25

SAMARBETSPARTNERS

Energiintresserad journalist

INGENTING ÄR OMÖJLIGT, DET OMÖJLIGA TAR BARA LITE LÄNGRE TID.

Borgå Energis redaktionella medarbetare Rolf Gabrielsson är för många Borgåbor en bekant journalist och tidigare chefredaktör på flera tidningar.

För honom är energifrågorna ett outtömligt intresseobjekt.

BILD: NIKO LAURILA

– Energibranschen utvecklas så snabbt att det kräver aktiv och regelbunden uppföljning för att kunna hänga med.

De förnybara bränslena har kommit för att stanna och de utvecklas hela tiden.

Från renstigar till energi Vår redaktionella medarbetare, journalisten Maarit Gabrielsson bor i Borgå och tillbringar fritiden i sina rötters Kuusamo tillsammans med maken, chefredaktöremeritus Rolf Gabrielsson. Våra kunder har kunnat bekanta sig med Maarits texter i vår kundtidning samt till exempel via artikelserien Vi på Borgå Energi.

– Mina rötter sitter stadigt i fjällen i norr och i ödemarkerna i Kajanaland och Kuusamo, berättar journalist Maarit Gabrielsson om sin bakgrund.

– Jag upplever mig som mest äkta på renstigar och vid strida strömmar och skum-

26 Eko 1/2020

mande forsar. De är mina värderesemål i naturen! Löprundorna till Svinö i Borgå kompenserar min ödemarkssaknad.

– Jag tror att den nya generationen i framtiden kommer att sätta allt större värde på natur och motion. Till de ungas värderingar hör att lämna ett så litet koldioxidavtryck som möjligt. Det är glädjande!

– Vandrarnas led i min egen åldersgrupp börjar glesna och i stället ser man fler och fler unga i toppmoderna tekniska klädesplagg, särskilt kvinnogrupper. Ovanligt är inte heller att stöta på ensamma mödrar med barn.

– Förvisso är det med en viss oro man frågar sig hur Finlands unika natur skall tåla de utländska turisternas ankomst. Vet de hur man skall bära sig åt i en ställvis känslig miljö?

För Maarit har arbetet en stor betydelse i hennes vardag.

– Att jag fått medverka i Borgå Energis publikationer har gett vidgade vyer och varit givande.

När Maarit skrivit om bolagets personal

på dess hemsidor har hon funnit att många har en koppling till skärgården.

– Jag förstår bra vad skärgården och skärgårdslivet betyder för i synnerhet infödda Borgåbor.

Hon berättar att hon via intervjuerna fått träffa intressanta personer och personligheter.

Maarit har jobbat som journalist i Borgå i 25 år och konstaterar att arbetet berikat hennes livsuppfattning.

För Maarit med hennes skönhetsbranschutbildning hör kännedomen om mode- och kosmetikvärlden till hennes styrkor, och hon har också skrivit om den världen.

– Det räcker inte att du är moderiktigt klädd och omsorgsfullt sminkad om innehållet är ihåligt, då bleknar också ett vackert skal.

– Skönhetsvården börjar med god kost och motion. Allt annat är extra. Men visst måste det konstateras att en välvårdad människa är en glädje för ögat, säger Maarit med ett lätt skratt.

Maarit är 4-, 9- och 12-åriga barns farmor.

– Det är trevligt att följa med deras utveckling och att få vara med i deras liv, konstaterar hon tacksamt.

För Maarit är motion en livsstil, som hon inte lätt ger upp. Löpning, vandring, skidlöpning, gym är de viktigaste.

Ifråga om motionen säger hon att den största och henne själv mest uppfostrande erfarenheten i hennes liv varit övervinnandet av rädslan, då hon två olika gånger för några år sedan bestigit Sydtoppens glaciärtopp (2 117 m) i Kebnekaise i norra Sverige.

– Där uppe på toppen överraskades vi av snöblandat regn, snöfall och hård vind. Glaciärtoppen är halvannan meter bred. Sikten var bara några meter och på bägge sidorna flera hundra meters fall ner till glaciären.

På vägen ner från toppen satte rädslan in, det var brant med isiga stenar. Jag var rädd att falla! Ögonen tårades. Då kom jag att tänka på FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjölds tänkespråk ”Den längsta resan är resan inåt”.

Alexandersgatans bro och ordförande för brobyggnadsarbetsgruppen.

För Rolf är hembygden Borgå viktig. I likhet med många andra infödda Borgåbor tillbringade han bardomssomrarna i närheten till havet.

Det egna modersmålet, svenskan är en del av hans identitet.

Språket har också varit en bidragande orsak till att han under sin långa karriär hittat sig i månget nordiskt samarbetsforum. Via redaktörskapet i tidningen Rotary Norden är han alltjämt med i det nordiska samarbetet.

För Gabrielsson betyder Borgå utöver rötter också att få leva i en trygg stad med vänner och barndomskamrater i närheten. Han sätter också värde på den idylliska, historiska stadsmiljön och den vackra skärgården.

Via sin hustru Maarit har han fått bekan-

BILD: NIKO LAURILA

– Borgå Energi är på många sätt en föregångare i energibranschen och det är intressant att skriva om det.

Trafik- och trafiksäkerhetsfrågor är också föremål för Rolfs intresse. De stod honom särskilt nära under hans tid som Trafikskyddets kommunikationschef.

Också försvarsfrågorna förtjänar att nämnas. De ligger fortfarande journalistveteranen varmt om hjärtat. Han hade god användning för sitt journalist- och kommunikationskunnande under de många år han var medlem av både informations- och beredskapsutskottet i planeringskommissionen för försvarsinformation.

Han har också suttit i stadsfullmäktige i Borgå, varit medlem av byggnadsnämnden och lett fasadsektionen. Kanske man också minns honom som förespråkare för

ta sig med en annorlunda kultur och natur.

– Maarit tog mig norrut till människorna och ödemarkerna där.

Nu har paret ett eget smultronställe i Kuusamo, dit de åker alltid då tillfälle ges.

Att röra sig i naturen, skida och läsa är några av hans fritidsintressen.

Det viktigaste i hans liv är hustrun och sonen med familj, till vilken hör en 4-årig pojke och två flickor, 9 respektive 12 år gamla.

– De har gett mitt liv så mycket innehåll att jag ibland frågar mig själv om jag verkligen förtjänat det allt, säger Rolf.

JAG TROR ATT DEN NYA GENERATIONEN I FRAMTIDEN KOMMER ATT SÄTTA ALLT STÖRRE VÄRDE PÅ NATUR OCH MOTION.

– De orden gav mig kraft och jag beslöt att det här är min resa inåt och att ingenting i världen kan vara så svårt att jag inte skulle klara det.

1/2020 Eko 27

HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL

GREEN DEAL Coronan har förstås satt sina spår också i Bryssel. Möten har skjutits upp eller skötts på distans. I mitt intressebevakningsarbete har det synts så att förberedelserna för vårt möte den 7.5.2020 sköttes via epost och en förberedande videokonferens här med min finska stödtrupp. Själva Brysselmötet skedde sedan också via en 6 timmar lång videokonferens.

Det som diskuteras är bland annat EU-kommissionens mål att EU skall vara klimatneutral om trettio år och därmed då också den första klimatneutrala världsdelen. Den plan med vilken målet skall nås benämns ”European green deal”.

Avsikten med planen är att förändra hela EU:s ekonomi så att den är hållbar med tanke på framtiden och så att övergången till en grön ekonomi gynnar både medborgarna och företagen. I denna stora helhet ingår såväl jordbruk, energi, transport, finansieringsfrågor, industrin som EU:s yttre förbindelser.

Bland de 50 ambitiösa åtgärder, som planen innehåller, finns till exempel en utvidgning av utsläppshandeln att omfatta också trafik och uppvärmning, vilket får full uppbackning av vår egen energiindustris intressebevakningsorganisation Finsk Energiindustri rf. I juni 2021 ska kommissionen presentera konkreta planer för hur utsläppshandeln skall ses över och utvidgas. Det finns en möjlighet att Covid-19 skjuter fram det till hösten.

Vad planen rent konkret kommer att inne-

28 Eko 1/2020

bära för exempelvis enskilda energibolag som Borgå Energi är ännu oklart. Vi har det hur som helst såtillvida väl förspänt att vi redan i dag, årtionden i förväg uppfyller de miljökrav, som EU tidigare satt för energiproduktionen.

Som enskllt EU-land ligger också Finland väl till i och med att vi satt som mål att vara klimatneutrala redan år 2035 när målsättningen för hela EU nu är att vara klimatneutral år 2050. EU väntas i sommar komma med en åtgärdsplan för hur 2030 års delmål på vägen dit skall höjas från nuvarande 35 till minst 50 procent.

Koltullar är det kanske mest uppmärksammade enskilda förslaget i hela planen. Avsikten är att ta sådana tullar i bruk för de utsläpp, som inte omfattas av utsläppshandeln.

Utsläppshandeln är det viktigaste styrverktyget i EU:s klimatpolitik och inget talar för att det inte borde vara det också i framtiden.

Det kan ändå var motiverat att utreda om uppbärande av koltullar kunde utnyttjas som en kompletterande skyddsmetod.

Viktigt är att EU kan nå en enig hållning, när unionen nu genom att försöka inverka på klimatpolitiken också utanför sina gränser, strävar efter att vara en större påverkande aktör än vad dess storlek skulle ge vid handen.

Patrick Wackström Energiråd, verkställande direktör

NYHETER

Elnäten är känsliga för många med klimatförändringarna förknippade väderförhållanden.

Borgå Elnät Ab strävar i likhet med andra elnätsbolag att göra sitt nät så vädersäkert som möjligt.

I praktiken betyder det framförallt en målmedveten utökning av jordkabeldelen av nätet.

– Allmänt taget verkar det som om åren blivit oroligare, det kan storma när som helst under året och man kan inte som förr lita på att det under vissa årstider i regel är lugnt, konstaterar Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander.

Enligt honom har bolagets redan mångåriga jordkabelinvesteringar och andra åtgärder i syfte att trygga driftsäkerheten i nätet ändå minskat antalet fel.

– Vi klarar hårda stormar bättre än förr.

Av de förutspådda klimatförändringarna bedöms största delen på ett eller annat sätt vara skadliga för elnäten. De största skadliga förändringarna beror på att de hårda vindarna blir vanligare liksom också de hårdare åskvädren till följd av att värmeböljorna sommartid ökar. Vindarna och åskvädren skadar elledningar och transformatorer med oftast elavbrott som följd.

I Finland syns temperaturökningen i till exempel längre höstar och kortare tider med snötäckt mark samt i mindre tjäle.

– Mindre tjäle kan öka vindskadorna på luftledningarna vintertid eftersom träden faller lättare i tjälfri mark än i frusen mark, bedömer Nylander.

Han påminner också om att bolaget satsar allt mer på att förbättra arbetarskyddet och ser problem i byggandet av luftledningar om man blickar långt in i framtiden.

– Dagens distributionsnät skall vara i bruk ännu över 40 år framåt och i framtiden blir

Utmärkt ekonomioch miljöår 2019 År 2019 var utmärkt såväl ifråga om ekonomin som miljömålsättningarna. Ocksä dotterbolaget Borgå Elnät Ab nådde de uppsatta målen med glans.

På koncernnivå ökade omsättningen, liksom också försäljningsbidraget och driftsbidraget.

– De ekonomiska och miljömässiga målen, som ägaren, det vill säga Borgå stad satt, förverkligades utmärkt väl, konstaterar styrelsens ordförande Johan Söderberg.

Borgå Energi är i linje med stadsstrategin ett kolneutralt bolag.

– Vad gäller miljömålsättningarna kan bolaget vara stolt över att användningen av förnybara bränslen i den egna produktionen steg till närmare 100 procent, när målsättningen var en 90-procentig andel, berättar Johan Söderberg.

80 64,9

67,1

70,6

BILD: NIKO LAURILA

Klimatförändringarna och arbetarskyddet UTMANINGAR FÖR NÄTBOLAGEN

det inte lätt att i nattens stormiga timmar hitta montörer, som är färdiga att på traditionellt visa klättra upp i stolparna, och ur arbetarskyddssynpunkt är det inte heller längre ändamålsenligt. Därför ersätter vi en allt större del av nätet med jordkabel även om takten i framtiden kanske är långsammare än vad den varit under de senaste fem åren.

72,1

8

6,1

6

60

4,9 40

4

20

2

0

2016

2017

2018

OMSÄTTNING MILJ. €

2019

0

4,2

2016

2017

4,4

2018

2019

RESULTAT MILJ. €

DET FÖRNYBARA BRÄNSLETS ANDEL I FJÄRRVÄRMEPRODUKTIONEN ÄR CA 97 % I BORGÅ OCH CA 99 % I LOVISA.

1/2020 Eko 29

Borgå Energi 120 år

EN FÖREGÅNGARE INOM GRÖN EL OCH FJÄRRVÄRME Fröet till den gröna linjen i Borgå Energis verksamhet såddes för 120 år sedan, då el började produceras med vedklabbar i ett ångkraftverk.

Under sina 120 verksamhetsår har Borgå Energi vuxit från ett litet privatägt elbolag till en av Borgå stad hundraprocentigt ägd energikoncern med verksamhet utöver Borgå också i Lovisa, Askola och Borgnäs.

Dotterbolaget Borgå Elnät Ab sköter distribution av el All el som bolaget saluför är koldioxidfri. Det förnybara bränslets andel av fjärrvärmeproduktionen är ca 97 % i Borgå och ca 99 % i Lovisa.

Borgå Energi är ett av de grönaste energibolagen i sin storleksklass. Bolaget fyller redan nu de miljökrav EU ställt på energiproduktionen för år 2050.

30 Eko 1/2020

BILD: ANNI PORRASMÄKI

och utveckling av elnätet.