Borgå Energi 1/2014

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 1 | 2014

PIM-agenternas kampanj för Östersjön Hur miljövänligt är Borgå Energi?

Tove Jansson – en kreativ människa Eldistributionsnätet grävs ned • Leveranssäkerheten förbättras

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 1

19.3.2014 10.20

BILD GREGER GRÖNROOS

Borgå Energi

Ett naturligt

val

2

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 2

18.3.2014 16.53

Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om företagets goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära.

3

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 3

18.3.2014 16.54

PIM-agenter i farten s. 18

Innehåll

Lopptorgsfynd s. 22

Fick du ett elavtal, fastän du inte ville ha ett? ----------------------- 6

Ralf Sjödahls nya utmaningar s. 10

Mätarbytesoperationen så gott som slutförd ------------------------------ 7 Borgå Energi betjänar ---------------------------- 8 PBE Nytt ------------------------------------------ 12 Värmeackumulator, Välfungerande biokraftverk, Historik över Borgå Energis 100-åriga kontorsbyggnad En tredjedel av distributionsnätet ------------ 14 redan under jord Hur miljövänligt är Borgå Energi? ---------- 16

UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Benny Broman, Nina

Fransas, Magnus Nylander, Ari Raunio, Jukka Rouhiainen, Patrick Wackström och Merja Wilkman REDAKTION & LAYOUT | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa www.peakpress.net REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén PÄRMBILD | Janne Lehtinen TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi UPPLAGA | 30 200 st

4

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 4

18.3.2014 16.54

Förbryllande försäljning av elnät

BILD SEPPO SIRKKA

Ledare Vattenfall och Fortum har med försäljningen av sina respektive elnät förbryllat branschen. Det finns de, som anser att man nu skall sälja innan det är för sent.

Mera kabel s. 14

PIM-agenternas kampanj för Östersjön ----- 18 Lopptorg i Borgå och Lovisa ------------------ 22 Tove Janssons liv -------------------------------- 24 Lätt och kul -------------------------------------- 28 Tips åt motionärer ------------------------------ 29 Elektricitetens väg ------------------------------ 30 Intresserad av energibranschen? ------------- 32 Bildkavalkad från Energidagen --------------- 34

Bildkavalkad från Energidagen s. 34

Det är ändå skäl att fråga sig, varför utländska pensionsfonder köper våra elnät och vår infra. Månne det inte är för att de är ute efter en säker och skälig avkastning på sina pengar och ser att de kan få det genom att äga elnät.

”För Borgå stad passar det också i fortsättningen bra att äga elnät.”

Att äga elnät är något, som det även för kommuner och städer skulle löna sig att eftersträva – om de inte redan i likhet med Borgå stad drar nytta av ett dylikt ägarskap. Via sitt energibolag äger Borgå ett distributionsnät med över 30 000 anslutna elkonsumenter.

En utländsk ägare behärskar knappast elnätsbranschen bättre än fackmän på området, eventuellt med undantag för de finansieringsarrangemang, som kan behövas. Med dagens räntor borde de dock inte heller för en lekman utgöra något större problem.

För Borgå stad passar det också i fortsättningen bra att äga elnät. Det skall dock tillstås att det är förknippat med ett högt investeringstryck i åratal på grund av att staten satt stränga gränser för hur länge eventuella strömavbrott, som förorsakats av stormar eller andra naturfenomen, får vara. I praktiken betyder det att mer och mer av näten måste grävas ner i jorden.

Borgå Energis eget nätbolag, Borgå Elnät Ab, har varit förutseende och i god tid målmedvetet börjat ersätta sina luftledningar med jordkabel. Det sker i en takt på mer än hundra kilometer årligen. Ungefär en tredjedel av nätet är redan satt under jord. Trots det finns där ännu ett investeringsbehov på flera miljoner euro varje år ända fram till 2020-talets slut.

Det här kommer utan tvivel att tära på nätverksamhetens avkastning.

Borgå stad kan ändå lita på att dess energibolag med sina produktionsanläggningar och eldistributionsnät också i fortsättningen kommer att ge en säker och skälig dividend samtidigt som skattebetalarna får produkter och tjänster till ett skäligt pris.

Patrick Wackström, verkställande direktör

5

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 5

19.3.2014 10.20

Nytt PB E TEXT SEPPO IISALO BILD JANNE LEHTINEN

Fick du ett elavtal, fastän du inte ville ha ett?

Många skäl at t välja

Borgå Energi

n, ma sig oss . Per telefo 1. Det är lät t att när t vår på in tit ta e-p ost elle r gen om att r. ko nto jän ing .

2. Vi ger person lig bet . ko nk urrens kraftiga ser 3. Vi hål ler våra pri .

4. Vi sat sar på mi ljön ljningschef, Janette Englund, elförsä rgi Ene gå Bor er, und privatk

Borgå Energis kundbetjäning har kontaktats av bekymrade personer, som blivit uppringda av tvivelaktiga telefonförsäljare, vilka utgett sig för att samarbeta med Borgå Energi.

– Vi samarbetar inte med ifrågavarande bolag, säger Borgå Energis elförsäljningschef Janette Englund.

Försäljaren har ringt på kvällen och erbjudit ett nytt och fördelaktigare elavtal än det nuvarande. När den uppringda begärt tilläggsuppgifter har telefonförsäljaren bett om konsumentens personnummer. Därefter har ett nytt elavtal kommit på posten.

– När kunden därefter velat reda ut saken har det visat sig vara svårt att få kontakt med företaget eller gjorts mycket besvärligt att få det gjort.

Borgå Energi hjälper

Janette Englund poängterar att telefonförsäljare, som kommer med lockande erbjudanden, inte i verkligheten ens kan känna till innehållet i Borgå Energis kunders elavtal och det aktuella pris de betalar.

– Det finns olika slags avtal – sådana, som är i kraft tillsvidare, tidsbundna avtal och avtal, som är bundna till priset på elbörsen. Jämför man borde det alltid ske med ett likadant avtal, som det man har.

Om man ändå ingått ett elavtal, men ångrar sig, lönar det sig enligt Englund att så fort som möjligt vara i kontakt med Borgå Energi.

– Ju längre processen framskrider, desto svårare är det att få avtalet hävt.

Konsumentskyddslagen ändras den 13.6.2014 Leveranstiden för en bekräftelse av ett i telefon eller på nätet uppgjort avtal bestäms i enlighet med konsumentskyddslagen.

Bekräftelsen skall ges inom rimlig tid från det distansavtalet ingicks och senast innan tjänsten börjar utföras.

Enligt den förnyade konsumentskyddslagen upphör ångerfristen också när det gäller elavtal 14 dagar efter det att avtalet ingicks och inte längre 14 dagar efter mottagande av avtalsbekräftelse.

– Ångerfristen börjar med andra ord från försäljningssamtalet eller

från det att konsumenten ingått ett avtal på Internet, preciserar Janette Englund.

Försäljaren åligger att informera om ångerfristen och dess längd. I annat fall är ångerfristen 12 månader och inte 14 dagar. Med tanke på eventuella meningsskiljaktigheter lönar det sig för telefonförsäljaren att vara beredd att med hjälp av en samtalsinspelning kunna bevisa att konsumenten informerats om ångerrätten.

– Om försäljaren underlåtit att göra det har kunden en 12-månaders ångerfrist.

6

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 6

18.3.2014 16.54

TEXT ROLF GABRIELSSON BILD NINA FRANSAS

Mätarbytes-

operationen så gott som slutförd Massinstallationen av fjärravlästa elmätare på Borgå Elnät Ab:s verksamhetsområde närmar sig sitt slut.

Massmätarbytet skedde i en takt på nästan 60 mätare per dag, sju dagar i veckan i ungefär ett och ett halvt års tid.

Projektet, som inleddes i maj 2012, avslutades strax före julen i fjol. Sammanlagt ca 31 000 elmätare ersattes med fjärravlästa mätare. Omkring 1 300 mätare väntar ännu på att bli bytta.

– De är mätare, som vi av olika orsaker inte kommit åt att byta. Kunden har inte varit på plats, tid för bytet har inte kunnat överenskommas eller också är elcentralen så gammal att den först måste ersättas med en ny innan ett mätarbyte kan ske, förklarar Borgå Elnäts mätningschef Tomas Nordström.

Han är ändå nöjd med slutresultatet.

– Allt har gått väldigt bra och reklamationerna har varit få.

Montörerna, som har erfarenhet av mätarbyten på många håll i landet, säger också de att borgåborna förhållit sig mycket positiva till hela operationen, vilket inte

alltid annorstädes varit fallet.

En eloge till montörerna

Nordström ger montörerna en eloge bland annat för att de inte en enda gång körde på grund då de rörde sig i skärgården.

– Nästan 800 mätare byttes på ställen, dit man måste ta sig med båt.

Det fi nns ännu en och annan mätare i skärgården, som väntar på att bli ersatt med en fjärravläst mätare liksom också enskilda mätare i rad- och våningshus. Största delen av de ca 1 300 ännu obytta mätarna är dock i egnahemshus.

– Vi kontaktar ifrågavarande kunder, men får vara beredda på att det nu kommer att ta mera tid per mätare än i massbytesskedet. Det är våra egna montörer, som gör det här jobbet, berättar Nordström.

7

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 7

18.3.2014 16.54

Nytt PB E TEXT ROLF GABRIELSSON BILD PEAK PRESS

Kundrapporteringstjänsten

redan i flitig användning Kundrapporteringstjänsten, som de fjärravlästa elmätarna möjliggör, har fått ett gott mottagande.

Antalet inloggningar är uppe i 400-800 per dag och 3 000-4 000 per vecka.

Borgå Elnät och Keravan Energia byggde tillsammans en likadan rapporteringstjänst. Borgå Energi har vid det här laget ca 3 000 registrerade användare och Keravan Energia ca 1 000.

– Vi satte inledningsvis som mål 10 procent av kunderna, det vill säga ca 3 300. Dit är det inte längre långt, säger mätningschef Tomas Nordström med ett nöjt leende på läpparna.

– Den andra februari var en av toppdagarna hittills. Då hade vi över 800 inloggningar till tjänsten. Inloggningar registreras också från ungefär hundra olika slags mobila apparater.

De flesta inloggningarna görs enligt Nordström mitt i veckan, minst under veckosluten.

– Oftast vill kunden se vilken elförbrukningen varit un-

der det förra dygnet eller titta närmare på den fakturerade förbrukningen. Genom att följa med förbrukningen får man också en uppfattning om hur stor följande räkning blir.

Mångsidig tjänst

En sommarstugeägare kan på distans kolla läget på stugan, till exempel försäkra sig om att strömmen fungerar normalt. Det är också möjligt att sätta en alarmgräns för elförbrukningen i stugan eller hemma. Om gränsen överskrids får kunden ett meddelande om det på sin mobiltelefon eller till sin e-post.

– Om man till exempel sätter 1 kWh/dygn som gräns får man automatiskt varje dag totalförbrukningssiffran för det föregående dygnet, tipsar Nordström.

Nya tjänster på kommande

Kopplingen av utomhustemperaturen till förbrukningskurvan har fått tack. Om det gått mera ström än vanligt bekräftar temperaturkurvan genast att det inte finns någon annan orsak till den ökade förbrukningen.

– I något skede kommer vi kanske också att kunna erbjuda en möjlighet att se hur mycket till exempel installeringen av en luftvärmepump skulle inverka på den totala elförbrukningen i bostaden, föreställer sig Nordström.

8

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 8

18.3.2014 16.54

Borgå Energi betjänar ”Planmässighet i elförbrukningen” ”Vi fick en fjärravläst elmätare installerad i fjol somras. Efter det har vi aktivt använt oss av Min Energi -tjänsten.

Vi hade redan nästan hunnit glömma, hur mycket man till exempel sparar genom att använda nattström. Numera sätter vi igen på diskmaskinen litet efter klockan tio på kvällen. Vi har också märkt att det blir förbrukningstoppar under veckosluten då tv:n och Playstations är på länge samtidigt.

När alarmgräns-meddelandet kommer på e-posten kan vi alltid ta oss en funderare på vad det är vi gjort, som lett till att det gått åt mera ström än beräknat.

Tack vare Min Energi -tjänsten har vi kunnat inverka på elräkningens storlek och användningen av el har blivit mera planmässig.”

Stefan Appel, använder Min Energi -tjänsten Familjen, som består av fyra personer, bor i ett drygt 200 kvadratmeter stort egnahemshus

”Jag rekommenderar också åt stugägare” ”Avbrottsinformation via sms är en avgiftsfri och verkligt lätt tjänst att använda. Man får ett sms med uppgifter om orsaken till avbrottet och besked om att reparationsarbetet inletts. Det bästa med den här tjänsten är just meddelandet om att avbrottet noterats och att man reagerat på det.

Jag rekommenderar den här tjänsten också åt stugägare. Om avbrottet varat längre är det bra att veta att innehållet i frysen kanske inte längre är i prima skick när man kommer till stugan. När man fått sms-meddelandet kan man också själv åka ut till stugan och kontrollera att allt är i sin ordning.”

Jonna Nyblom, använder sms-tjänsten för avbrott Familjen bor i Borgå skärgård

BILDER JANNE LEHTINEN

tar man i bruk via ikonen Tjänsten elavbrottsinfo till mobilen .borgaenergi.fi www , sidan på första sidan på hem

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 9

9

18.3.2014 16.54

Nytt jobb för kommunpåverkare Ralf Sjödahl myser förnöjt. Han har i snart fyra år varit vd för Forsby Gård, som koncentrerat sig på lant- och skogsbruk, och släktgårdens framgångshistoria bara fortsätter.

SEPPO IISALO BILD JANNE LEHTINEN

R

alf Sjödahls hopp från posten som ekonomidirektör för det förenade Lovisa till verkställande direktör för ett nästan 150 år gammalt släktföretag slogs upp stort i medierna – Sjödahl var ju en av de mest centrala och erfarnaste kommunpåverkarna i östra Nyland.

– Jag var kommundirektör i Pernå åren 1987-2009, och efter det ännu åtta månader ekonomidirektör i Lovisa efter kommunfusionerna. Det tog 27 år innan jag kom underfund med att jag var i fel bransch – kommunalt tjänstemannajobb är inte längre någonting för en vit man, säger han halvt på allvar och hänvisar till den ständigt växande kommunala byråkratin och de allt flera administrativa uppgifterna.

Fusioneringen av Pernå, Liljendal, Lovisa och Strömfors kritiserar han inte i sig, fastän det i Pernå fanns också de, som hellre hade sett att kommunen gått samman med Borgå.

– Resultatet av den rådgivande folkomröstningen var det som sedan definitivt vände det hela i Lovisas favör.

Det var också ett historiskt förståeligt val, för samarbete hade ju redan tidigare idkats på till exempel hälsovårdsoch skolområdet.

Inget hopp ut i det okända

Oy Forsby Gård Ab inledde sin verksamhet så pass tidigt som den 21.1.1865. Vd:n kommer ihåg grundläggningsdatumet som sin egen födelsedag.

– Företaget, som ägs av den askolinska släkten, är ett av de äldsta i landet. Det grundades bara tre år efter Stockmann, konstaterar Sjödahl, inte utan en viss stolthet.

Bolagets huvudkontor finns i Forsby i Lovisa i en fabriksmiljö på det gamla herrgårdsområdet vid den otroligt vackra Forsby ån. Nedre våningen i rödtegelbyggnaden är uthyrd till tre företagare. På väggarna i kontorsutrymmena i andra våningen hänger släkttavlor och fotografier.

Det är nästan som man hör historiens vingslag.

Sjödahls arbetsuppgifter är ändå intimt förknippade med nutiden, med lant- och skogsbruk samt därtill hörande annan verksamhet.

– Oy Forsby Gård Ab är bokföringsmässigt en koncern, fastän antalet anställda är ”bara” 16. Bolaget äger 9 000 hektar skog samt 517 hektar odlad åkermark, i huvudsak i Pernå.

Markinnehav finns också i Vanda och Vichtis, och till och med i Utsjoki.

Lantbruk betyder i Forsby Gårds fall traditionellt åkerbruk.

– Vetet är det viktigaste, men vi odlar också korn, vårraps och havre. År 2013 odlade vi totalt 1 645 ton spannmål. Ekologiskt jordbruk har vi inte ännu gett oss in på, men nog diskuterat.

Hållbar avverkning

Största delen av Forsby Gårds skog fi nns i Lovisaområdet, men företaget täljer grönt guld också annorstädes, ända bort i Keitele.

– Vi håller våra avverkningsvolymer på en måttlig nivå, det vill säga 38 000 kubikmeter per år. Vår skogspolitik är långsiktig och vi följer principerna för hållbar avverkning.

Skogsindustriföretaget UPM har också det engagerat sig för en hållbar utveckling och är därför en naturlig samarbetspartner för Forsby Gård.

– Vi vill värna om naturen. Vi har också fridlyst en del av våra skogar.

Sjödahl nämner som exempel Kvarnträsk-området, som Forsby Gård för några år sedan sålde åt Föreningen Nylands friluftsområden.

– Det här natursköna ödemarksområdet i Lovisa, precis i närheten av Borgå är nu tillgängligt för alla, som söker fritidsrekreation. Vem som helst kan njuta av naturens frid vid den karga sjön.

10

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 10

18.3.2014 16.54

Ett naturligt val Forsby Gård är en ”normal” kund hos Borgå Energi.

– Vi har konkurrensutsatt vår elanskaffning vartannat år. Borgå Energi har visat sig vara konkurrenskraftig, säger gårdens verkställande direktör Ralf Sjödahl. Årsförbrukningen på Borgå Elnäts område är ca 650 000 kWh. Ett eget flisvärmeverk med en effekt på en megawatt värmer upp kontorsbyggnaden, slottet och husen i näromgivningen.

– Vi är en rätt stor markägare i östra Nyland och har i god anda med Borgå Elnät Ab kommit överens om byggande av elnät på våra marker. Också i övrigt har samarbetet med Borgå Energi löpt smidigt.

Forsby Gård • Släkten Askolins släktföretag, som består av sju olika bolag • Bransch, lant- och skogsbruk samt därtill hörande verksamhet • Verkställande direktör, Ralf Sjödahl • Antal anställda i moderbolaget, 16 • Omsättning, drygt 2,1 miljoner euro • Skogsbruket lönsammast, årsbidraget i 890 000 euros klass • Bolaget har år efter år stoltserat på tidningen Kauppalehtis Balance Consulting -analysenhetsens lista över de 200 framgångsrikaste företagen i landet.

Ralf Sjödahl är synbart tillfreds med företagsvärldens utmaningar. En come back i kommunförvaltningen eller politiken lockar inte den tidigare kommunpåverkaren.

11

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 11

18.3.2014 16.54

Nytt PB E TEXT ROLF GABRIELSSON

Stamnätsavgifterna steg igen De lokala energibolagen kritiserar stamnätsbolaget Fingrid för dess beslut att höja stamnätsavgifterna vid årsskiftet.

Den förbrukningsavgift, som Fingrid uppbär, har under åren 2012-2014 stigit med över 20 procent, köp av el från stamnätet med 19 procent och inmatning av el i stamnätet med rent av 70 procent.

Energibolagen kan inte annat än beklaga att alla dessa prishöjningar höjer varje elförbrukande finländares elräkning.

I elskatt uppbärs också 80 miljoner euro mera år 2014. Det här innebär en nästan 12-procentig höjning av hemhushållskundernas elskatt. Skatten höjdes också år 2011, då den fördubblades.

Det varma vädret avspeglar sig i verksamhetsresultatet Vädret var i fjol märkbart varmare än normalt, vilket syns i Borgå Energi Ab:s fjolårsverksamhet och -resultat. Både el- och fjärrvärmeförsäljningen var mindre än föregående år. Minskningen är ändå mindre än i landet som helhet.

Koncernen omsatte 51,6 miljoner euro, eller ca tre procent mindre än år 2012. Resultatet före skatter och reservationer föll från föregående års 4,1 miljoner euro till 1,5 miljoner euro.

Investeringar gjordes till ett belopp av 15,9 miljoner euro (18,6 miljoner euro år 2012). Liksom de två tidigare åren var biokraftverket i Tolkis, som invigdes på våren, det största investeringsobjektet.

GRAFIK PEAK PRESS

Värmeackumulator till Borgå Energi?

Borgå Energi planerar att skaffa en värmeackumulator till sitt fjärrvärmenät.

Bakgrunden är den att värmeförbrukningen inte är jämn. Det behövs olika mängder värme under olika tider på dygnet oberoende av utomhustemperaturen. Värmeförbrukningen ökar till exempel snabbt på morgonen då folk duschar och arbetsplatser värms upp.

Produktionen av värme kan jämnas ut med hjälp av värmeackumulatorer.

– På det sättet går det att öka användningen av de energieffektiva anläggningarna för samproduktion av värme och el och minska användningen av de dyrare värmeproduktionsanläggningarna, berättar Borgå Energis utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

Värme, som producerats i biokraftverket i Tolkis, kan lagras i en stor vattenreservoar, det vill säga en värmeackumulator, därifrån den sedan kan tas när värmebehovet ökar.

Värmeackumulatoranvändningen betyder också att den förnybara energins andel av Borgå Energis produktion växer. Samtidigt uppnår man kostnadsinbesparingar.

Vid sidan av näromgivningen kring kraftverken i Tolkis undersöker man i det här skedet av planeringsprocessen också andra placeringsalternativ för värmeackumulatorn.

12

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 12

18.3.2014 16.54

Nytt PB

BILD JORI GUSTAFSSON

E

Sähkölaitoksest a energ giatalok ok ksi si ARVORAKENNUKSEN MUODONMUUTOK

SET

Sähk ölait o ksest a ene rgi a t a ARVORAKENN l o k UKSEN MUOD si ONMUUTOK SE T Sähkölaitoksest a g taloksi ene rgia ARVORAKENNUKSEN MUODONMUUTOKSET

Från elektricitetsv erk rk rk til l energihus us EN VÄRDEBYGGNADS MÅNGA SKEPNAD PNNAADDER ER

Från e lekt ri cit etsv erk t i l l en ergihu s EN VÄRDEB erk YG Från elektricitetsv MÅNGA SKEP GNADS NADER gihus till energ EN VÄRDEBYGGNADS MÅNGA SKEPNADER

På grund av de långa perioderna med blidväder under den pågående eldningssäsongen har det nya biokraftverket i Tolkis tillsvidare behövt köras med full effekt bara någon vecka.

Välfungerande biokraftverk Det har snart gått ett och ett halvt år sedan den första elden tändes i pannan i Borgå Energis nya biokraftverk i Tolkis. Driftserfarenheterna är mycket positiva.

Endast en gång, på tröskeln till julen 2012 var man tvungen att köra ned anläggningen på grund av en trasig värmefläkt.

– Då pågick ännu provkörningen, berättar driftsmästare Kaj Kulju.

Efter det har anläggningen fungerat klanderfritt. Borgå Energis kunder har fått fjärrvärme och grön el gjord på träflis.

Samdriften med det invidliggande äldre värmekraftverket har också fungerat problemfritt.

Efter det att pumpstationen i Gammelbacka blivit färdig får man vid behov allt ut av biokraftverkets effekt. Pumpstationen garanterar att det högre trycket än tidigare i stamrörledningen inte sjunker för mycket på vägen till de mest avlägsna förbrukningsställena.

”Driftserfarenheterna är mycket positiva.”

Historik över Borgå Energis 100-åriga kontorsbyggnad Borgå Energi har låtit skriva en historik över sin kontorsbyggnad vid Mannerheimgatan. Den hundraåriga byggnaden planerades av arkitekt Selim A. Lindqvist och uppfördes av tre byggmästare från Sordavala.

I byggnaden, som numera helt disponeras av Borgå Energi, producerades till en början med dieselkraft all den elektricitet Borgå behövde. Redan då fanns det också kontorsutrymmen i byggnaden. De användes av dåtida Borgå Elektricitetsverk, men också av bland annat stadens vattenverk.

Den kortfattade skriften belyser de olika skedena i byggnadens historia från elektricitetsverk till energihus. Historiken har sammanställts av Rolf Gabrielsson.

Layouten är gjord av lovisaföretaget peak press & productions ab.

13

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 13

18.3.2014 16.54

Nytt PB E

En tredjedel av distributionsnätet redan under jord

Jordkabel läggs i viktighetsordning.

Borgå Elnät Ab ersätter årligen omkring 120 km luftledning med jordkabel. Samtidigt byggs bolagets elnät ut med nya jordkabellinjer i en årlig takt på ca 30 km.

TEXT ROLF GABRIELSSON BILDER ROLF GABRIELSSON OCH MATS JUSLIN

K

abelinvesteringarna kostar Borgå Elnät ungefär sex miljoner euro varje år under den kommande 15-årsperioden. En snabb räkneoperation ger slutsumman 90 miljoner euro, varav 60 miljoner går till ersättande av luftledningar med jordkablar.

Inga små summor, verkställande direktör Magnus Nylander!

– Nej, och vi klarar inte av fi nansieringen med enbart egna intäkter utan behöver också en del lånemedel.

Det stora investeringsbehovet beror på nya bestämmelser, som trädde i kraft i fjol höstas. Enligt dem ska eldistributionsnät planeras och byggas så att eventuella fel på nätet inte förorsakar längre än sex timmars distributionsavbrott för kunder på

stadsplanerat område. På andra områden får avbrottet vara högst 36 timmar.

Ute i god tid

”Andra alternativ finns just inte.”

Enligt Nylander måste man i allt större utsträckning satsa på jordkabel för att kunna uppnå målsättningarna. Andra alternativ fi nns just inte.

Borgå Elnät har redan i god tid före de nya bestämmelserna börjat förstärka sitt distributionsnät.

– Ungefär en tredjedel av vårt nät är redan under jord. På

14

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 14

18.3.2014 16.54

Lovisa Borgnäs Borgå

De viktigaste investeringsobjekten år 2014 1. Högspänningsnätets sanering till jordkabel, Ölstens och Gammelbacka 2. Inkoppling av sjökabel i elnätet, Kråkö 3. Slutarbetena för sjökablarna, Tolkis

KARTA PEAK PRESS

4. Inkoppling av sjökabel i elnätet, Kulloviken 5. Högspänningsnätets sanering till jordkabel, Näse 6. Högspänningsnätets sanering till jordkabel, Finnby 7. Högspänningsnätets sanering till jordkabel, Veckjärvi 8. Högspänningsnätets sanering till jordkabel, Kabböle 9. Högspänningsnätets sanering till jordkabel, Sarfsalö 10. 110 kV:s kraftledning, Andersböle-Borgnäs

”Årligen omkring 120 km.”

stadsplaneområden håller vi redan ganska bra den av myndigheterna fastställda tidtabellen, enligt vilken tidsgränsvillkoret på sex timmar skall vara uppfyllt till år 2019. Glesbygdsområdena är sedan ett kapitel för sig, där har vi utmaningar så det räcker.

Borgå Elnäts ambitiösa mål är att ca 75-80 procent av bolagets distributionsnät skall ligga under jord fram till år 2028. Ute på holmar och skär är det till exempel inte ändamålsenligt att dra jordkabel, och de omfattas inte heller av de nya bestämmelserna.

Nylander påminner också om att bestämmelserna bara gäller distributionsavbrott förorsakade av naturfenomen som stormar eller snöbelastning.

– Och inte är ju jordkabel heller helt idiotsäker.

Många projekt samtidigt

Vid saneringen av sitt distributionsnät eftersträvar Borgå Elnät stora helheter, och är inte ute efter att vädersäkra bara en enskild linje åt gången. Det här betyder att en nyare luftledningslinje kan ersättas med jordkabel före en äldre linje.

Markentreprenadernas andel av helhetsinvesteringarna blir hela tiden större. Borgå Elnät upphandlar den delen.

Jordkabelarbeten pågår vanligen samtidigt på många håll. När markentreprenaden inklusive kabelnedläggning blivit färdig på ett ställe fl yttar entreprenören till följande, varvid montörerna kan ta itu med kopplingsarbetet.

I fjol höstas drogs sjökabel från Tolkis till Kullo och från Tolkis till Kråkö. Den sammanlagda längden på de nya kabelförbindelserna är sju kilometer. En del markarbeten på landfästena återstår ännu liksom också kopplingsarbeten. Meningen är att kablarna skall vara kopplade till nätet före sommaren.

15

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 15

18.3.2014 16.54

”Borgå Energi är en föregångare på den förnybara energins område i Finland.”

Miljöminister Ville Niinistö

Hur miljövänligt är PBE? TEXT ROLF GABRIELSSON GRAFIK JUKKA SALMINEN BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

Borgå Energis produktion av fjärrvärme och el blir allt grönare. Vindkraftskapaciteten nära nog fördubblades i fjol.

Borgå Energis bägge kraftverk i Tolkis producerar el och fjärrvärme med hundraprocentigt förnybart träfl isbränsle.

Förnybart bränsle används också i Oy Alholmens Kraft Ab:s kraftverk i Jakobstad, Kanteleen Voima Oy:s kraftverk i Haapavesi och Jyväskylän Voima Oy:s kraftverk i Keljonlahti.

De är alla anläggningar, i vilka Borgå Energi äger produktionsandelar.

Vindkraftsproducerad el får Borgå Energi från vindparker på olika håll i landet, i vilka bolaget äger andelar.

Den vindkraftskapacitet, som står till Borgå Energis förfogande, nära nog fördubblades i fjol då Kanteleen Voima Oy:s dotterbolagsägda vindkraftverk i Brahestad körde i gång och Finlands Kraft Ab:s vindkraftverk i Mäkelänkangas i Fredrikshamn togs i kontinuerligt bruk.

Det nya biokraftverket i Tolkis höjde i fjol det förnybara bränslets andel av bolagets fjärrvärmeproduktion i Borgå från knappa 70 till ca 90 procent. Samtidigt nästan fördubblades bolagets kapacitet att producera ekoel.

I Lovisa har Borgå Energi inte en kombinerad värme- och elproduktion, utan där produceras enbart fjärrvärme. Också där används i huvudsak träfl is som bränsle. Det förnybara bränslets andel av produktionen är ca 70 procent. I värmeverket i Valkom används ännu olja.

Av den el Borgå Energi säljer är 57 procent (2013) producerad med förnybara bränslen antingen i egna kraftverk eller i anläggningar, i vilka bolaget äger produktionsandelar.

Av produktionen är 73 procent i dagens läge koldioxidutsläppsfri. När Fennovoimas kärnkraftverk står färdigt (enligt planerna år 2024) stiger anFjärrvärme, Lovisa, %-andelar Fjärrvärme, Borgå, %-andelar delen till över 90 procent. Borgå Energi deltar i projektet via sitt andelsbolag Finlands Kraft Ab. Naturgas 10 % Olja 30 % På EU-nivå ligger man långt efter Borgå EnerTräfl is 90 % Träflis 70 % gi. Den förnybara energins andel av EU-ländernas elproduktion är i dag bara ca 21 procent. Målsättningen är att höja andelen till 45 procent fram till år 2030.

16

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 16

18.3.2014 16.54

Landsomspännande laddningsnät för elbilar TEXT ROLF GABRIELSSON BILD EASY PARK

Elbilisterna kan med sin egen tjänsteleverantörs kort ladda bilen på Virtapistes laddningspunkter var som helst i Finland.

Elproduktion, förnybara bränslen, %-andel, PBE:s egna anläggningar Övriga 0,1 % Förnybara 99,9 %

*I siffrorna ingår produktionen vid värme- och biokraftverket i Tolkis, vattenkraftverket i Strömsberg och gaskraftverket i Harabacka.

Koldioxidutsläppsfri elproduktion, %-andel, PBE:s egna anläggningar och anläggningar, i vilka PBE äger produktionsandelar

Övriga 27 % Koldioxidutsläppsfri 73 %

*Vindkraftens andel ökade år 2013 med 93 %.

Fjärrvärme, Borgå och Lovisa tillsammans, %-andelar

Olja 5 % Naturgas 8 % Träflis 87 %

Borgå Energi och 16 andra inhemska energibolag har grundat Liikennevirta Oy, ett laddningsoperatörsbolag för elbilar. Tack vare det nya bolaget kan elbilar laddas överallt i Finland, där det finns en laddningspunkt försedd med Virtapiste-tecknet.

Ett heltäckande laddningsnät är en förutsättning för att elbilismen skall kunna slå igenom. Det har hittills hindrats av att det är så glest mellan laddningspunkterna.

– Det nu grundade bolaget kopplar ihop olika ägares laddningspunkter till ett gemensamt Virtapiste-laddningsnätverk, berättar Borgå Energis utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

Tack vare tydliga standarder och spelregler kan olika aktörer ansluta sig till laddningsnätverket. Utöver energibolag kan Virtapiste-tjänsten också erbjudas av till exempel kommuner, städer, affärskedjor, parkeringshallar och varför inte av även drive-in snabbmatsrestauranger.

I augusti i fjol fanns det 330 laddningsbara bilar i Finland och 261 offentliga laddningspunkter, av vilka nio var snabbladdningspunkter. Redan till nästa sommar fördubblas antalet snabbladdningspunkter. Bland annat Vanda och Mäntsälä kommer att få sådana.

Ensto med i utvecklingsarbetet Borgåföretaget Ensto och EasyPark inleder ett samarbete i syfte att kunna erbjuda ett färdigt system för mobil laddningsbetalning.

Europeiska kommissionen förbereder ett direktiv, som förpliktar länder att investera kännbart i laddningsinfrastruktur fram till 2020. Det betyder att den kostnadsfria laddningen av elbilar kommer att upphöra.

– Vi måste kunna erbjuda en enkel och förmånlig möjlighet att fakturera laddningen. Därför har vi valt att samarbeta med EasyPark, en leverantör av parkeringsbetalningstjänster, säger direktör Allan Ahlgren, som ansvarar för verksamheten med laddningslösningar för elbilar på Ensto.

– Eftersom man måste parkera för att kunna ladda bilen är det vettigt att kombinera parkerings- och laddningsavgiften, säger direktör Magnus Flodberg, som ansvarar för EasyPark-koncernens elmobilitetsprojekt.

17

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 17

18.3.2014 16.54

PIM-agenternas kampanj för Östersjön REIJA KOKKOLA BILD JANNE LEHTINEN

Eleverna i klass 6 b i Albert Edelfelt -skolan i Borgå beslöt att bli Rädda Östersjön -agenter eller PIM-agenter (från finskans Pelastakaa Itämeri). På skolans vårfest uppträdde de med ett mångsidigt program och instruerade också andra att skydda hav och natur. Deras föreställning vann Intohimona Itämeri -tävlingen (Passion för Östersjön).

18

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 18

19.3.2014 10.20

19

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 19

18.3.2014 16.54

– Inte får man mobba Östersjön heller, menar Leo Viikari, Henna Meriläinen och Verner Juuvinmaa.

D

et råder en entusiastisk stämning i klass 6 b i Albert Edelfelt -skolan. Efter några veckor åker hela gänget tillsammans med sin lärare, Maija Tiilikainen på en prisresa till Helsingfors.

Klassen vann med sin vårfestföreställning den av Borgå Juniorhandelskammare arrangerade tävlingen Passion för Östersjön. I föreställningen ingick parkour, dans och teater. Eleverna ville på det sättet visa hur var och en kan bidra till att göra Östersjön renare.

– I Helsingfors besöker vi ett avloppsvattenreningsverk och blir bjudna på festlunch i John Nurminen Stiftelsens lokaler.

Maija Tiilikainen har allt skäl att vara stolt över sina elever. När fjolårets vårfest planerades fick hon många kreativa svar på sin fråga, vad klassen vill uppträda med på festen. Parkour, dans, videopresentation och teater föreslogs.

– Vi beslöt att koppla samman dem alla. Och eftersom det gemensamma temat för vårfesten var vatten, kom jag genast att tänka på Östersjön och dess beskyddande. Samtidigt såg jag i Uusimaa en annons om en tävling med Östersjön som tema, så vi beslöt att delta i tävlingen med vår festföreställning, berättar Tiilikainen.

Många ivriga beskyddare

Summan av kardemumman var att en dvd-inspelning av föreställningen vann tävlingen, och Östersjön fick många nya och entusi-

astiska beskyddare, som också gärna delar med sig av sitt vetande.

Henna Meriläinen, Leo Viikari och Verner Juuvinmaa har hemma pratat om vad man bör göra för att skydda naturen och Östersjön.

– Föräldrarna har i samband med projektet blivit intresserade av saken på ett helt annat sätt än tidigare. Och Östersjön är ju vårt eget hav. Nog måste det skyddas, konstaterar de tre.

Eleverna började egentligen sin färd mot att bli Östersjöns beskyddare redan läsåret 2011-2012, då Tiilikainen fogade samman de nordiska ländernas och Baltikums geografi, vattenväxter och djur -ämnet i biologin samt vattenanalysen i kemiundervisningen till en studiehelhet. Tiilikainen satte själv ner mycket arbete på att ta fram läromedel som kombinerar de olika läroämnena.

– Det var fantastiskt att se hur ivriga och motiverade eleverna var att ställa upp för renandet av Östersjön. Föräldrarna förtjänar också ett tack för deras uppmuntrande inställning. De har stött oss när vi gjort exkursioner i anslutning till ämnet, säger en tacksam Tiilikainen.

Blåalg och blåstång, den onda och den goda

Barnen besökte Maretariumet i Kotka och avloppsvattenreningsverket på Hermansö i Borgå samt den ekologiska gården Bosgård i Borgå.

Henna, Leo och Verner lärde sig mycket om miljöskydd på

20

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 20

18.3.2014 16.54

”Enligt eleverna i klass 6 b skall Östersjön skyddas och inte mobbas.”

dessa exkursioner.

– I Maretariumet såg man att fi skarna där hade det bra. De hade mat och rent vatten. I reningsverket visade man hur avloppsvatten rent konkret renas och på ekogården såg vi hur djuren fick gå ute och beta ren föda.

Barnen påminner om att man inte ens skall spotta ut tuggummi i vattnet. Det kan bli ödesdigert för en fågel eller en fisk..

– Också små saker kan ha en stor inverkan. Östrsjöns skick har redan tidigare väckt oro bland barnen när det flöt alger i stugstrandvattnen. Tiilikainen använde fenomenet som delämne i den pjäs hon skrev för elevernas vårföreställning.

Hon låter där Sini Levä (blåalg) och Rakko Levä (blåstång) föra en diskussion.

– Sini Levä är den onda och Rakko Levä den goda. Blåstången är viktig för Östersjön, blåalgen inte, vet Henna, Leo och Verner berätta. Östersjön får inte mobbas

Albert Edelfelt -skolan deltar också dagligen i KiVa-skolprojektet mot mobbning. I pjäsen på vårfesten mobbar Sini Levä Rakko Levä, vilket fick Tiilikainen att länka temat till KiVa-projektet.

Under östersjöprojektet blev eleverna Pelastakaa Itämeri -agenter, eller PIM-agenter. På vårföreställningen uppträdde de med bland annat olika konster och instruerade andra att skydda Östersjön och annan natur.

– PIM-agenternas budskap var att Östersjön inte får mobbas.

Inte får man ju heller mobba i skolan, konstaterar Henna, Leo och Verner.

Också om det vinnande projektet nu är avslutat vill dessa unga också i fortsättningen dra sitt strå till stacken för en renare natur.

– Nog påverkar det här östersjöprojektet vårt beteende för naturens bästa också i framtiden, lovar de.

Borgå Energi med på ett hörn Borgå Juniorhandelskammare uppmuntrade skolorna att delta i ”Intohimona Itämeri” -projektet, som syftar till att öka elevernas och lärarnas vetskap om hur också små gärningar kan inverka på balansen i naturen.

Borgå Energi deltar i projektet.

– Östersjön är vårt gemensamma hav och vi vill att det liksom även vår värdefulla skärgård skall bevaras också för kommande generationer, konstaterar informationschef Nina Fransas.

Finlands Juniorhandelskamrar r.f. arbetar för Östersjöns bästa tillsammans med Baltic Sea Action Group.

-Östersjöns största problem har att göra med övergödning, sjöfartsrisker, farliga ämnen samt försämring av naturens mångfald.

Deltagarna i Intohimona Itämeri -projektet vill medverka till att finna lösningar på samtliga dessa problemområden.

21

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 21

18.3.2014 16.54

TEXT MAARIT GABRIELSSON, PÄIVI AHVONEN BILDER BORGÅ MARIT GABRIELSSON BILDER LOVISA PEAK PRESS

r a s i p p Lo

i

a s i v o L h c o å g r o B Ett ymnighetshorn Storloppis, som också kallas för Lovisas Stockmann, är ett med kärlek skött, rymligt, rent och snyggt inomhuslopptorg. Ett brett urval användbara varor och antikt har i förening med kundvänliga öppethållningstider gjort det till ett populärt ställe att träffas på.

Doris & Duke Second Hand vintage & modern Kyrkogatan 3, Porvoo Öppet mån-fre kl. 11-19, lör kl. 11-16 ja sön kl. 12-15. www.dorisdukeshop.com Tel. 040 765 3999

Fascinerande Doris & Duke Doris & Duke skyltar i Gamla stan i Borgå med fascinerande vintageklädesplagg och -accessoarer. Det omfattande urvalet går tillbaka ända till 1960-talet.

En del av utbudet är nytt, så som underbara klänningar från England i 1920-talsstil. Också i sko- och smyckesurvalet går det att göra fynd.

En vacker långklänning kan man få för en billig penning, några tior. På räcken hänger den ena vackrare sommarklänningen än den andra. Priserna startar från knappa tio euro.

För män finns ett eget hörn med bland annat läderrockar av tidlös modell, byxor, skjortor och hattar.

– Försäljningsbord har vi inte, men däremot försäljningskonto för intäkter från försäljning av produkter, som kunderna lämnat till försäljning, berättar aff ärens ägare Päivi Dietrich.

– Vi har 200 stora lopptorgsbord, mycket möbler i gott skick samt växlande säsongvaror. Rätt prissatta varor går åt och urvalet förnyas i rask takt. Det är ett av våra trumfkort och orsaken till att kunder kommer också längre ifrån, berättar lopptorgsföretagaren Petra Makkonen.

Idén till lopptorget föddes när Petra och hennes man Sami Naskali, som flyttat från Esbo till Lovisa, tröttnade på att dagligen köra till huvudstadsregionen, där de jobbade.

Det var så berättelsen om Storloppis började för 2,5 år sedan.

– Många sade att det inte lönar sig. Depressionen är snart förbi. Men vi skall inte glömma att det fi nns ett stort antal människor i Finland, för vilka tiderna ständigt är ekonomiskt dåliga. Å andra sidan är det också ett etiskt val att återvinna.

Det är ekologiskt och för en del människor ett levnadssätt.

Makkonen, som tidigare jobbat som hortonom och trädgårdsplanerare, berättar att Storloppis i Lovisa sysselsätter fyra fastanställda personer. Företaget har från första början gett sitt också till välgörenhet.

– Intäkterna från donationsvaror styr vi till barn och ungas bästa. Vår senaste donation gick till Valkom skola. Vi betalade ett biobesök för alla elever i skolan. Filmen de såg var Onnelia och Amelia. Det känns gott att kunna hjälpa, säger Petra Makkonen.

Närköp på nätet Itä-Uusimaa ostetaan ja myydän -gruppen på facebook är en regional sälj- och köpkanal med nästan 7 000 medlemmar. Det är lätt att själv avhämta produkterna och samtidigt kontrollera deras skick. För att delta i kedjan måste du be om lov att ansluta dig till den slutna facebook-gruppen.

Varorna rör sig bra – i synnerhet om förhållandet mellan pris och kvalitet är rätt. www.facebook.com Itä-Uusimaa ostetaan ja myydään

www.suurkirppis.fi öppet varje dag året runt.

Du kan hitta Suurkirppis på Facebook, där finns bilder på möblar.

Bokningar: Tel. 0400 166411

22

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 22

18.3.2014 16.54

Loviisan Romu & Realisointi Vanha Valkontie 97 Öppet helgar Tel. 040 550 4974 www.facebook.com Loviisan Romu & Realisointi

Romu & Realisointi

En begagnad elapparat kan vara farlig INTERVJU SEPPO IISALO BILD TUKES

Loviisan Romu & Realisointi slår varje veckoslut upp sina dörrar i den gamla kylanläggningen i Valkom. Affären är rätt ny, men en synnerligen beaktansvärd aktör på återvinningsfältet för gamla saker.

Urvalet är brett och innehåller också verkliga pärlor och skatter.

Det lönar sig att köra dit också längre ifrån för att snoka och leta, det må nu sedan vara gamla plåtburkar, ett soff bord eller byggnadsmaterial man är ute efter.

Försäljaren bär alltid ansvar för en begagnad elapparats säkerhet, påminner säkerhetsingenjör Reino Rinnemaa på Säkerhets- och kemikalieverket Tukes.

Sporttipiste Porvoo Fredsgatan 33, gård Öppet mån-fre kl. 12-17 lör kl. 10-13 Sommarlördagar stängt www.lastenhyvaksiporvoo.net Tel. 044 271 0511

Unikt i hela Finland Dörren till Sporttipiste i Borgå går i ett. Människor kommer för att köpa sportredskap åt avkomman eller för att donera redskap till försäljning.

Sporttipiste säljer förmånligt i huvudsak begagnade sportredskap för barn och unga.

Far till aff ärsidén är borgåbon Jussi Sairanen, som hela sitt liv själv idkat motionsidrott och länge varit med i juniorcoaching-verksamhet.

– Vi vill att alla barn och unga skall ha möjlighet att idka sporta och idrotta utan att dyra utrustningsanskaffningar ställer hinder i vägen, berättar han.

Verksamheten upprätthålls av föreningen Lasten liikunnan ja yhteisöllisyyden hyväksi.

– Den ekonomiska nyttan donerar vi oavkortad till idrottsoch andra föreningar som stöd åt dem i deras verksamhet, konstaterar Sairanen.

Föreningen betalar också i mån av möjlighet barns säsongavgifter i idrottsföreningar.

Är de elapparater, som säljs på lopptorg, säkra, ingenjör Rinnemaa?

– I regel ja. Urvalet är emellertid brett, varför det också kan finnas farliga apparater till salu. Vi har påträffat säkerhetsbrister i bland annat gamla lampor, vilkas ”stöpsel”, det vill säga stickpropp inte passar till dagens skyddsjordade väggkontakter. Ett annat problem har att göra med den på senaste tid ökade modifieringen av lampor. När man själv gör lampor kan det vara litet si och så med de använda materialens brandsäkerhet.

Hur fördelar sig ansvaret mellan lopptorgsförsäljaren och kunden (konsumenten), som köper en begagnad produkt?

– Ansvaret vilar på den, som satt produkten till försäljning, inte på köparen, men inte heller till exempel på lopptorgsägaren. Försäljning av elskrot utgör dock ett undantag.

Försäljaren uppmanas också vanligen att kapa nätsladden, vilket gör att apparaten inte längre fungerar utan säljs som skrot. Ansvaret för reparationer flyttas då över på köparen.

Vilka råd ger du den, som köper elapparater på lopptorg?

– Allra först skulle jag kontrollera att apparaten är hel till alla delar: hölje, nätsladd inklusive stickpropp. Speciell uppmärksamhet skulle jag rikta på nätsladdens yttre mantel och införingen i apparaten, att inte ledningarna är synliga utanför apparaten. Naturligtvis lönar det sig också alltid att kontrollera att apparaten fungerar som den skall och att väsentliga dokument i stil med bruks-, säkerhets- och installationsanvisningar finns tillgängliga.

23

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 23

18.3.2014 16.54

© MOOMIN CHARACTERS™

Ett liv, oändliga historier

24

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 24

18.3.2014 16.55

En hurdan människa var Tove Jansson? Konsthistorikern och författaren Tuula Karjalainen beskriver henne som en ovanligt nyfiken, öppen, noggrann och modig själ.

INTERVJU ANNA MALIN

25

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 25

18.3.2014 16.55

Titeln ”Arbeta och älska” baserar sig på Tove Janssons ex libris, ”labora et amare”. För henne utgjorde dessa två livets kärna, och de är i viktighetsordning.

K

onsthistoriker och författare Tuula Karjalainen vinkar en hälsning och bjuder på ett varmt leende. Hon är klädd i glada färger och granna accessoarer där hon dricker en kopp kaffe på Café Aalto i Akademiska Bokhandeln, omgiven av vänner och bekanta som kommer och går.

– Det har varit ganska mycket arbete på sistone, säger Tuula anspråkslöst. Jag hinner inte riktigt umgås med mina vänner tillräckligt, nu ska jag just iväg och träffa mina japanska gäster.

Gästerna är museichefer och assistenter från Japan. Den 14 mars är det dags för jubileumsutställningen om Tove Jansson på Ateneum. Tuula är kurator för den stora utställningen, som i september beger sig ut i världen då en Japan-turné kör i gång.

Hon har fullt upp med förberedelserna och besökte Japan i somras för att bekanta sig med utställningsmiljöerna.

– Tänk nu, Tove Jansson är en av de mest översatta författarna i Finland, hennes verk har nått till världens alla hörn. Historierna är tidlösa och tilltalar gammal och ung.

Det är så mycket mera än Mumin.

Att Tove Jansson skulle rubbas av Muminfigurernas kommersiella framgångar köper Tuula inte.

– Tove välsignade spridningen av Mu-

”Hon var en flitig och kunnig konstnär.” min och ansåg att ju mera glädje de kunde skapa, desto bättre var det. Såklart var hon emot en del saker men då sade hon ifrån.

Muminsagorna utgör bara en bråkdel av Tove Janssons alster, och Tuula pekar på den vackra boken på bordet.

– Det finns personlighetstest på nätet, de där skojiga, där man kan svara på några frågor och sedan säger testet om man är Lilla My eller Muminmamman, jag har aldrig gjort dem. Jag vill nog inte, säger Tuula.

Författaren vill ogärna välja någon favorit bland figurerna, böckerna eller historierna. Bildkonsten är omöjlig att låta bli att kommentera, och efter en kort tankepaus öppnar hon boken.

– Målningarna från 1930-talet tilltalar mig speciellt mycket, men allra mest berörs jag av självporträtten, säger hon och visar

tre favoriter: Per il mio carissima Trinca från 1939, Loboa från 1942 och Självporträtt från 1975. Hon tittar länge på det sista självporträttet.

– Tove Jansson var en gåtfull person, det är inte lätt att sätta fingret på någon speciell sak som gjorde henne så unik. Hon var mångsidigt begåvad, inte begränsad till ett område. Sagorna och böckerna, illustrationerna, målningarna – det är någonting med inställningen.

Kommer det flera böcker om Tove?

– Pust! Vet du, det här kunde vara den första delen i en serie på nio böcker, det märkte jag ganska snabbt. Det fi nns så mycket jag kunde skriva om men just i dag vet jag inte vad framtiden för med sig.

Hon medger att hon var oförberedd på hur populär boken verkligen skulle komma att bli.

– Jag var överraskad, javisst! Jag insåg inte att det skulle bli så stort. Tove Jansson har format den finländska kulturen mer än vi tror. Man är av den uppfattningen att man vet mycket om henne, men när man börjar gräva märker man att det finns så mycket mer. Hon var en fl itig och kunnig konstnär.

Tuula beskriver Tove Jansson som en enormt nyfiken, öppen, noggrann och modig själ. Hon var gåtfull och tyckte väldigt mycket om att ha roligt, att känna glädje.

26

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 26

18.3.2014 16.55

Toves skjutskarl TEXTI OCH BILD ROLF GABRIELSSON

Tove Jansson köpte den här fågeln som gåva åt Per-Erik Holmberg på sin resa jorden runt. Fågeln med stor näbb är gjord av snäckskal. ”Den såg så tokig ut att jag kom att tänka på dig”, berättade hon senare. Hon har signerat gåvan med orden ”Åt Peje, Hawaij, 1972, Tove”.

© MOOMIN CHARACTERS™

Speciellt mycket älskade hon att dansa och rytmen spelade en stor roll i hennes liv. Vad borde vi lära oss av henne?

– Tove Jansson var en skapare, hon förverkligade sitt eget liv. Hon gjorde exakt det hon ville göra, hon skapade sin konst på sina egna villkor. Det är väl det vi bör ta lärdom av – förverkliga ditt liv, och gör det med glädje och känsla.

Goda råd. Tiden rinner ut, gästerna väntar och Tuula Karjalainen ger sig av på nya äventyr, äventyr som hon själv har skapat.

På sina egna villkor. Då hon vinkar åt ytterligare några bekanta som kommer förbi slår det mig – hon påminner ju om Tove Jansson.

Pellingebon Per-Erik Holmberg såg i åratal till att Tove Jansson kom tryggt ut till sin stuga på det lilla och karga skäret Klovharun. Där tillbringade hon tiotals somrar tillsammans med sin livspartner Tuulikki Pietilä.

Holmberg minns Mumintrollens skapare som en lugn och trevlig människa.

– Speciellt lugn var hon då det blåste hårt och båten gungade mera än normalt.

Färden ut till skäret från Södra hamnen i Helsingfors tog halvannan timme. Det var där Holmberg hämtade Jansson och Pietilä med sin taxibåt och dit han skjutsade dem tillbaka i slutet på sommaren.

Också gäster skulle då och då hämtas ut till Klovharun och bort därifrån.

– Pianisten och kompositören Erna Tauro var en ofta sedd gäst på harun. Jag minns också en tjeck, som berättade att han känt Emil Zatopek.

Holmberg skjutsade också Janssons japanska vänner, som översatt muminböcker till japanska.

Båtresorna ut till Klovharun gick i regel utan problem, utom en gång.

– Tove hade tillsammans med sina gäster varit på den årliga sommarfesten på Skärgårdshemmet. När jag förde dem tillbaka ut till harun var vinden så kraftig att jag inte kunde använda den vanliga landstigningsplatsen utan måste försöka ta i land på ett annat ställe.

Där gick det emellertid inte att komma ända fram till stranden. Tove Jansson tvekade inte utan hoppade i från båten i strandvattnet.

– Går det bra, så ses vi igen, ropade hon och hoppade.

Och visst gick det bra. Tove Jansson och Per-Erik Holmberg träffades ännu många gånger.

”Går det bra, så ses vi igen!”

27

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 27

18.3.2014 16.55

Lätt och kul!

SAMMANSTÄLLD AV SANNA NYLÉN OCH NINA FRANSAS

BILD EEVA KANGAS

Ljus och kärlek åt plantorna

Sådd i enlighet med månkalendern Med lätta steg mot sommaren! När dagarna blir ljusare och luften redan bär löfte om den annalkande sommaren motiverar det att sätta sig i rörelse.

Källa: www.kotipuutarha.fi

När ljuset ökar kan man så de första trädgårsplantorna inomhus.

En tidig sådd betyder tidigare skörd, men det lönar sig ändå inte att skynda för mycket om man inte har tillgång till växthus eller annat utrymme för uppdrivning av plantor. Krukorna blir förr eller senare för små och spirande plantor klarar sig inte i friland så länge jorden är kall.

Alltför näringsrik jord skall man inte använda. Passande kaktus- och såjord säljs i påsar, men det går också att späda ut vanlig blomjord ordentligt med sand.

Placera sådderna på en varm plats, skydda dem för drag och håll dem fuktiga. Ge plantorna rikligt med ljus och kärlek. Växtarter, som kräver lång tid att gro, är bland annat chili, paprika, kronärtskocka, äggplanta och jättelök.

I mars kan man sätta nypotatisen att gro och så växthustomater, purjo, kinalök, basilika, timjan, mejram, citronmelass och salvia.

I april är det dags för sådd av frilandstomater, växthusgurkor, meloner, bladsallad, spenat och kål.

I maj är turen kommen till kruksådd av frilandsgurka, majs, bönor samt sommar- och vinterpumpa.

Morotskaka

2 ägg 2 dl socker 2 dl vetemjöl 2 tlk kanel 1 tlk vaniljsocker 1 tlk soda 1 tlk bakpulver 1 dl smält smör 3 dl riven morot

Glasyr 100 g färskost t.ex. Philadelphia naturell 250 g florsocker 2 tlk vaniljsocker 60 g mjukt smör ½ spressad citron hasselnötter eller hackad mandel

orange sockermassa persilja eller citronmeliss

Gör så här Vispa ägg och socker vitt och pösigt.

Blanda alla torra ingredienser och vänd ner dem i äggsmeten.

Tillsätt det smälta smöret och de rivna morötterna.

Häll i en smord o bröad kakform o grädda ca 20-25 min i 175 grader.

Låt morotskakan svalna.

Rör ihop alla glasyringredienser med elvisp och bred blandningen utanpå kakan.

Strö över hasselnötter eller hackad mandel.

Laga små morötter av sockermassan, sätt en liten persiljekvist/citronmeliss som blad.

BILD NINA FRANSAS

Ingredienser

Recept

Dekoration

na hör n

En mycket god morotskaka som är superenkel och går snabbt att göra. Morötterna gör att kakan blir saftig. Len och fin färskostglasyr som passar perfekt med kakan och smälter i munnen. Servera till kaffe eller som dessert!

Servera!

Förvara morotskakan i kylskåp.

Mums!

28

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 28

18.3.2014 16.55

PÄIVI AHVONEN BILD EEVA KANGAS

Tips åt motionärer av olika slag Med lätta steg mot sommaren! När dagarna blir ljusare och luften redan bär löfte om den annalkande sommaren motiverar det att sätta sig i rörelse.

Motionsfantast!

Kom ihåg att din kropp också behöver återhämtande, lugn motion. Glöm inte heller kroppsvården. Fäste du för liten vikt vid stretchingen?

Tre tips värda att prova.

1. Djupstretchande YIN-yoga gör susen.

Bindväven på alla håll i kroppen tänjs ut. Långa stretchande rörelser djupare och djupare, steg för steg, lyhört för kroppen och reagerande på dess signaler.

2. Alla vanliga stretching-timmar gör gott åt musklerna. Stretching förebygger problem förorsakade av flitigt motionerande.

3. En avkopplande promenad i skogen är en bra utmaning för hjärnan.

Samtidigt fungerar den som en ypperlig, avslappnande motvikt till effektmotionen.

Katternas kung – soffpotatis!

Du har inte ännu funnit glädjen i att röra på sig. Månne det beror på att du inte funnit en motionsform, som tilltalar dig? Eller rena rama latheten?

1. Gå. Börja med fem minuter och öka med en minut per dag. Gå åtminstone varannan dag, ens 10 minuter per gång.

Njut av att vara ute – låtsas fast till en

början. Det blir nog en riktig njutning så småningom.

2. Man kan röra på sig också sittande. Börja med att försöka sitta med ryggen rak och gräv fram stolgymnastikinstruktionerna.

3. Fundera, vad du faktiskt tycker om. Skulle det gå att kombinera någonting av det med motion – ens på något sätt? Om du till exempel tycker om svampsås, kunde du tänka dig att plocka svampen själv?

29

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 29

18.3.2014 16.55

Elektricitetens väg från kraftverk till eluttag SEPPO IISALO GRAFIK JUKKA SALMINEN

KRAFTVERK

KRAFTVERK

STAMNÄT 400 KV

ANSLUTNINGSLEDNINGAR LÅGSPÄNNINGSNÄT (LUFTLEDNINGAR)

KUND STOLPTRANSFORMATOR

KUND LÅGSPÄNNINGSNÄT (JORDKABEL) FÖRDELNINGSSKÅP RDELNINGSSKÅ

30

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 30

18.3.2014 16.55

i

S

tamnätet förenar olika delar av Finland och kraftverken med varandra. Alla kraftverk distribuerar den el de producerar via stamnätet. Stamnätet i Finland står också i förbindelse med stamnäten i alla våra grannländer.

I elstationerna sänks spänningen i elströmmen så att den lämpar sig för vidaredistribution.

Högspänningsnätet för elströmmen allt närmare slutanvändaren. Spänningen i det här nätet är redan märkbart lägre än i början på strömmens väg till konsumenterna.

an

hör nfo n

I transformatorerna sänks spänningen ytterligare. Nu är den längre 230 eller 400 V. El med 230 Volts spänning kallas för belysningsström och el med 400 Volts spänning för kraftström.

Anslutningsledningarna är det sista avsnittet på elströmmens väg till förbrukningsstället. Anslutningsledningen är den ledning, som förbinder byggnadens säkringspanel och lågspänningsnätet med varandra.

Källa: Energia ja ympäristö

STAMNÄT 110 KV

ELSTATION 400/110 KV

HÖGSPÄNNINGSNÄT (LUFTLEDNINGAR)

ELSTATION 110/20 KV

HÖGSPÄNNINGSNÄT (JORDKABEL)

LÅGSPÄNNINGSNÄT (JORDKABEL) TRANSFORMATOR

Stamnätet ägs av Fingrid Abp. Borgå Elnät Ab äger på sitt verksamhetsområde den övriga delen av nätet ända fram till kunden.

Elstationerna 110/20 KV är sju till antalet och finns i Veckoski, Hattula, Ölstens, Vårberga, Tolkis, Grännäs och Tjusterby.

Högspänningsnätet (luftledning) 20 KV: 783 km Lågspänningsnätet (luftledning) 0,4 KV: 1779 km Högspänningsnätet (jordkabel) 20 KV: 159 km Lågspänningsnätet (jordkabel) 0,4 KV: 798 km Stolptransformatorer: 871 st

Parktransformatorer: 266 st Fördelningsskåp: 1250 st Borgå Elnät Ab:s selnät är 3 500 km långt.

Det betjänar ca 33 000 kunder.

31

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 31

18.3.2014 16.55

i

an

hör nfo n

KIRSI RIIPINEN BILDER STUDIO LINDELL , FINSK ENERGIINDUSTRI

Intresserad av energibranschen?

Många vägar leder till energibranschen • • • •

läroavtalsutbildning yrkesläroanstalter yrkeshögskolor universitet och högskolor

Hur skaffar jag mig utbildning?

Var i Finland får man branschutbildning och hur söker man till dessa läroanstalter?

Uppgifter finns på www.energiamaailma.fi

Var tredje arbetsplats är hotad. Den framväxande informationstekniken slår hårt mot till exempel långtradar- och taxichaufförsyrkena, spår Näringslivets forskningsanstalt ETLA i en rapport. Men också i framtiden finns det branscher, där det är svårt eller omöjligt att ersätta människan med en robot. Energibranschen är en sådan, och där finns det gott om jobb.

– Vi har ett brett utbud. I en del krävs det tekniskt kunnande, det är jobb, som lämpar sig för ingenjörer eller montörer. Men vi har också arbetsplatser inom kundbetjäning och förvaltning, berättar Milka Kortet, sakkunnig på Finsk Energiindustri.

Omkring 800 personer går årligen i pension inom energibranschen. I stället för dem behövs nya arbetstagare.

Ta fart från Next Step -mässan

Energiindustrin har varit orolig för att ungdomarna inte ser ut att få upp ögonen för de goda sysselsättningsutsikterna inom branschen.

– Kockar och inredningsplanerare vill man bli åtminstone delvis för att dessa yrken titt och tätt figurerar i olika televisionsprogram.

Kanske man borde få med en roll som kraftverksplanerare i den populära Salkkarit-serien, slänger Kortet ur sig halvt på skämt.

Hon träffade en mängd unga på jobbmässan Next Step i början på året. Hon delade ut information och frågade hurudana uppgifter de kunde vara intresserade av. Tycker du om att planera byggnader?

Om du gör det kunde du gilla ett jobb som anläggningsbebyggare.

Eller tycker du om att röra dig i naturen, till exempel med snöskoter? Då kunde nätmontörsarbete vara något för dig. Måhända trivs

32

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 32

18.3.2014 16.59

SEPPO IISALO BILD JANNE LEHTINEN

du bland människor och då kunde personaloch informationsuppgifter passa dig.

Det spektrum människor, som Energiindustrin anställer, är brett. Däri ryms såväl fjärrvärmemontörer, markandsanalytiker, vindkraftsingenjörer, miljöplanerare, snickare, mjukvaruarkitekter som portföljskötare.

Och det här är bara en liten del av den långa listan.

Snabbt mera nätmontörer

För närvarande skulle det snabbt behövas mera arbetstagare inom nätinstallationssektorn, för ellinjerna grävs i allt större utsträckning ner i jorden. I Birkaland har man startat en vuxenutbildning för att råda bot på arbetstagarbristen och nätmontörsutbildning erbjuds också för yrkesskolgångna elmontörer. I praktiken har de alla en arbetsplats väntande på sig efter avslutad utbildning.

Det behövs också mera kraftverkschefer och fjärrvärmesakkunniga.

– Vidare behövs det nätplanerare ute i terrängen och för att underhandla med markägare. Det är uppgifter för personer, som kan det tekniska och som har lätt att komma överens med människor.

”Idealisk rekryteringstakt” Borgå Energi -bolagen rekryterar årligen några arbetstagare. I fjol anställdes tre personer. Antalet förväntas ligga på den här nivån de närmaste åren.

Enligt ekonomi- och förvaltningsdirektör Merja Wilkman är pensioneringstakten idealisk i förhållande till bolagets storlek.

– Några pensioneringar årligen.

De stora åldersklasserna har redan huvudsakligen gått i pension, någon större pensioneringsvåg är därför inte att vänta under de närmaste åren.

– Målsättningen är att personalresurserna beträffande antal och kunnande skall motsvara verksamhetsbehovet. Vi strävar efter att i god tid förbereda varje pensionering liksom också anställning och introduktion av en ny person.

Enligt Wilkman sker pensioneringarna i jämn takt från olika avdelningar.

-Rekryteringsbehoven skiljer sig inte just från varandra inom de olika personalgrupperna.

Borgå Energi har de senaste åren sysselsatt ungefär 20 ungdomar varje sommar. Antalet motsvarar 20 procent av den ordinarie personalstyrkan.

– Helst tar vi förstås ungdomar, som utbildar sig till branschen eller är intresserade av dem. Största delen av dem är semestervikarier. Sommarjobbare har emellertid också deltagit i olika projekt, till exempel uppstädning av biokraftverksområdet, rengöring och till och med dekorering av transformatorskåp samt arkivstädning. Årets sommaranställda är redan valda.

Borgå Energis personal, åldersfördelning 2013 Över 60 år

12

50–59 -åringar 43 40–49 -åringar 26 30–39 -åringar 13 Under 29 år

11

Totalt 105 kpl

Medelåldern 46,5 år • Borgå Energi -bolagen har sammanlagt 105 anställda.

• Medelåldern är 46,5 år.

• Antalet anställda i Borgå Elnät Ab är 35, varav 25 elmontörer.

• En annan stor personalgrupp är kraftverksoperatörerna, 25 också de.

• Dessutom bildar ingenjörerna på el- och fjärrvärmesidan, det vill säga arbetsledning och planering en betydande personalgrupp, 25.

– Allt lär man sig inte på skolbänken, där ges grundutbildning. Resten lär man sig i branschföretagen, konstaterar Milka Kortet.

33

PBE 1-2014 TAITTO SE +2.indd 33

18.3.2014 16.55