NR 3 Ă R 2022 Ă RGĂ NG 39 tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation UUUUU Tema: PILGRIMENFĂRVĂGBESKRIVNINGARDENKRISTNE BERGET FYLLER 60 Ă R 1962 - 2022
StorlekANNONSPRISERPrisenstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:ANSVARIG UTGIVARE : Peder Bergqvist. ADRESS : Stiftelsen Berget, TempelvĂ€gen 10, 795 91 RĂTTVIK. TELEFON : 0248-79 71 70. BANKGIRO : 574-3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E-POST: info@berget.se. WEBSIDA : www.berget.se. PRENUMERATION OCH ANNONSBOKNING : 0248-797170, info@berget.se TRYCKERI : Henningssons Tryckeri AB i BorlĂ€nge. UTGIVNINGSPLAN: Fyra gĂ„nger per Ă„r. Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehĂ„ller sig rĂ€tten rĂ€tten att göra justeringar i de bidrag som lĂ€mnas in till tidningen. Unum betyder âettâ (Joh 17:21) och syftar pĂ„ Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet. KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER INNEHĂ LLSFĂRTECKNING Tema: VĂGBESKRIVNINGAR FĂR DEN KRISTNE PILGRIMEN Ledare 3 Fader Peder Bergqvist Pilgrim 4-8 Elisabeth Andersson Boktips 9 Marie Erenius Bergqvist VĂ€gbeskrivningar för mĂ€nniskans livsvandring 10-16 Fader Peder Bergqvist VĂ€nbrev 18 Fader Peder Bergqvist VallfĂ€rd i Bangladesh 20-22 Broder Johannes Sandgren Utvecklingen av Stiftelsen Bergets stadgar 24-27 Jan-eric JonsgĂ„rden Den franciskanska pilgrimsrörelsen i Sverige 28-31 Annsofi Danielsson EnstakaPRENUMERATIONnummer 40:Ă rsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vĂ€nförening 300:Unum 2
Unum 3
H
ett starkt bibliskt tema, med uttĂ„get ur Egypten och den 40-Ă„riga ökenvandringen och sedan Jesus och hans lĂ€rjungars stĂ€ndiga vandrande som modell: âVisa mig, Herre, din vĂ€g, sĂ„ att jag kan vandra i din sanningâ (Ps 86:11, 2 Joh 4, 3 Joh 4).
ANDLIG
KARTOGRAFI
PÄ samma sÀtt Àr Berget inte bara en plats utan en karta som erbjuds mÀnniskor i vÄr tid. Vi erbjuder andliga vÀgbeskrivningar genom vÄra retreater och kurser. En re treat eller nÄgra dagar i stillhet och meditation bör inte vara nÄgot annat Àn just en hjÀlp pÄ vÀgen, att fÄ ljus över sitt eget liv, att se vilka vÀgar som Bibeln, helgonen och de kristna mystikerna mÄlat upp för oss, och som vi kan lÀsa och inspireras av.
âDĂ€ri bestĂ„r kĂ€rleken, att vi vandra efter de bud han har givit. Ja, detta Ă€r budet, att ni skall vandra i kĂ€r leken, enligt vad ni har hört frĂ„n begynnelsenâ (2 Joh 6).
âSedan vandrade Jesus omkring i Galileenâ (Joh 7:1).
Den kristna mystiken relaterar till kartor och vÀgbeskrivningar i sina upplÀgg, alltsÄ texter som vÀdjar till lÀsarnas deltagande vandring med Dettaförfattaren.ÀrjuocksÄ
âHerren bevarar dig, i hans skugga fĂ„r du vandra, han gĂ„r vid din sidaâ (Ps âKom,121:5).alla av Jakobs Ă€tt, lĂ„t oss vandra i Herrens ljus!â (Jes 2:5).
ela kosmos utgÄr frÄn och Àr omfamnat av vÄr himmelske Fader vilket gestaltas i Àldre karto grafi. Under antiken och med eltiden hade kartorna, förutom den rent fysiska dimensionen, en andlig och existentiell dimension. Kartan visade riktingen för hela mÀnniskan, med paradiset som utgÄngspunkt och himlen som mÄl, bÄde för den enskilde och för hela skapelsen.
âJag Ă€r vĂ€rldens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljusâ (Joh 8:12, 1 Joh âTy1:7). dĂ€rtill Ă€r ni kallade, dĂ„ ju Kristus sjĂ€lv led för er och efter lĂ€mnade Ă„t er en förebild, för att ni skall följa honom och vandra i hans fotspĂ„râ (1 Petr 2:21, 1 Joh 2:6).
Ett sÀtt att förstÄ kyrkans teologer och mystiker Àr att de Àr andliga kartografer som mÄlar upp en levande interaktiv karta för det kristna livet och ger vÀgbeskriv ningar som hjÀlper de troende att se var de befinner sig och urskilja vilka steg de bör ta pÄ den fort satta pilgrimsvandringen.
Artikeln Àr skriven, Sankt Olofs festdag 29 juli 2022, av Elisabeth Andersson i Sörforsa utanför Hudiksvall i HÀlsingland, dÀr StrÄsjöleden och Helgonleden gör det möjligt att ta sig till Trondheim. www.pilgrimstid.nu
Unum 4
PILGRIM
Pilgrim idag â nutida bakgrund Att vandra pilgrimslederna ge nom Spanien eller Italien, eller hĂ€r i Norden, har blivit mycket populĂ€rt de senaste decennierna. Före 1980-talet och till och med under 1990-talet var det Ă€nnu ganska ovanligt, lite Ă€ventyrligt och spĂ€nnande. Den lĂ„ngvĂ€ge pilgrimen sĂ„gs med respekt och förundran. Nu Ă€r det mĂ„nga som vandrar, bĂ„de i Sverige och till olika pilgrimsmĂ„l i hela vĂ€rlden.
Vid slutet av 1990-talet började intresset vakna, inte minst ge nom pilgrimsprĂ€sten Hans-Erik Lindström, i Vadstena. Han sĂ„gs tidigt, redan under tiden i Stock holm pĂ„ 1970-talet, nĂ€r jag först trĂ€ffade pĂ„ honom, som en före gĂ„ngare. DĂ„ var han aktiv i âNy Gemenskapâ för hemlösa och missbrukare i storstaden. Skill naden mellan den hemlöse miss brukaren och den utbrĂ€nde lĂ€ka
Under kristenhetens historia har pilgrimsvandring uppmuntrats, mer eller mindre, under olika tider och av olika kyrkoledare.
Pilgrimsvandring hade ju trots allt förbjudits i samband med reformationen! Hembygdsfören ingar och eldsjÀlar med intresse för kulturhistoria var minst lika engagerade som församlingarna och tillsammans lade man grun den till de större pilgrimslederna som finns idag. SÄ ser ursprunget ut, Ätminstone i Södra Norrland, som jag bÀst kÀnner till.
Till en början var mÄnga prÀster skepiska, rent av avoga till detta.
har satt stark prĂ€gel pĂ„ pilgrimsrörelsen i hela Norden genom âpilgrimens nyckelordâ: Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet, LĂ„ng samhet, Andlighet, Delande. Nyck elord, som har lite av âstorordenâ i sig, tĂ„l att tĂ€nka pĂ„, fundera över under lĂ„ngvandringen, samtala om nĂ€r kvĂ€llen kommer, omsĂ€tta i det dagliga livet. UngefĂ€r samtidigt i slutet av för ra Ă„rtusendet, började man söka och Ă„terstĂ€lla de gamla vĂ€garna, pilgrimslederna, bĂ„de genom södra Europa (till exempel till Santiago de Compostela, Rom, Canterbury), och hos oss i Norden framför allt till Trondheim, Nidaros, den helige Olav av Norges stad, men ocksĂ„ till Vadstena och andra pilgrimsmĂ„l. Det blev sĂ„ smĂ„ningom nĂ€rmast en folkrörelse att forska, bygga och mĂ€rka ut pilgrimslederna. Inom Svenska kyrkan finns nu knappast en församling utan pilgrimsled, eller Ă„tminstone aktivi teter kopplade till pilgrimstemat. Man kunde tro att det inom kyr kan redan frĂ„n början skulle ha funnits ett starkt engagemang, men sĂ„ var det lĂ„ngt ifrĂ„n alltid.
Unum 5 ren Àr kanske inte sÄ stor. BÄda behöver hitta ny balans och me ning i sina liv. Pilgrimsvandring kan dÄ bidraga till att man finner bÄde balans och mening. Det Àr inte enda vÀgen dit, men en vÀg som Àr lÀtt för mÄnga att förstÄ och Hans-ErikanvÀnda.Lindström
Kort pilgrimshistorik
Bland de kyrkofÀderna fanns rös ter bÄde för och emot pilgrimsvandring. Gregorius av Nyssa och Basileios den Store hade helt olika uppfattningar. Basileios skrev att pilgrimsfÀrd var till gagn för den kristne, medan Gregorius var klart skeptisk och menade att om man inte redan hade Kristus i sitt hjÀrta, sÄ hjÀlpte det inte om man vandrade hela vÀgen till Je
Unum 6 rusalem. Inom Katolska kyrkan rÀknas för övrigt
Nidaros/TrondheimeltidenOmfromhetenâ.ring/pilgrimsfĂ€rderpilgrimsvandtillâfolk-manblickartillbakatillmedhosossiNorden,sĂ„varmed
Sankt
Olof ett av de första pilgrims mĂ„len. Heliga Landet, Rom och Santiago de Compostela var gi vetvis de stora mĂ„len, men nu fanns ett mĂ„l för pilgrimer Ă€ven hĂ€r i Norden. Olav Haraldsson, som förlorade slaget om Norges krona vid Stiklestad, kastade ifrĂ„n sig sina vapen, anbefallde sin sjĂ€l Ă„t Gud och vann helgonkronan. Ăven runt om i Sverige uppstod efterhand det ena pilgrimsmĂ„let efter det andra. NĂ„gra av hel gonen som drog pilgrimer till sig var Elin i Skövde, Botvid i Botkyrka, David i Munktorp och Sven i Arboga, Sigfrid i VĂ€xjö, Karlung i Roslagen, Erik i Uppsala â och naturligtvis vĂ„rt största pilgrimsmĂ„l hĂ€r i Sveri ge â Birgitta i Vadstena. âHelga Lösenâ i Stockholm hade i do minikanklostret i Gamla Stan en undergörande bild, förestĂ€llande Kristus som tas ner frĂ„n korset. Om det inte var möjligt att göra en lĂ€ngre pilgrimsfĂ€rd kun de man vandra runt kyrkan och be för de döda pĂ„ kyrkogĂ„rden. Allt detta förbjöds och bestraffa des efter reformationen och pilgrimsvandringarna dog sĂ„ smĂ„ ningom ut. Men tanken, pĂ„ att mĂ€nniskan hĂ€r pĂ„ jorden lever som en pilgrim pĂ„ vĂ€g mot sitt himmelska mĂ„l, fanns kvar. Psalmer och sĂ„nger speglar detta, inte minst sena re i frikyrkorörelsen. Med tiden blev började man göra pilgrims resor till Det Heliga Landet, för att se platserna som omtalas i Bibeln. Detta var faktiskt nĂ„got som redan de första kristna bör jade med, t ex Egeria som skrev en sorts resedagbok pĂ„ 380-talet med skildringar av besök pĂ„ olika platser som nĂ€mns i Bibeln, eller kejsarinnan Helena, som besökte bland annat Betlehem och Jeru salem och hĂ€mtade hem reliker, som Jesu Kors. SĂ€kert var dessa bĂ„da kvinnor inte de första pilgrimerna dit, men mĂ„nga av de tidiga nordiska helgonen sĂ€gs ha vallfĂ€rdat bĂ„de till Jerusalem, Rom och Santiago de Compostela! Redan vikingakvinnan Gud rid ThorbjarnardĂłttir fĂ€rdades pĂ„ tusentalet, inte bara till Vinland, utan Ă€ven som kristen till Rom, enligt de islĂ€ndska sagorna.
Pilgrimer Ă€r idag en brokig skara. Det var de nog under medeltiden ocksĂ„, Ă„tminstone i 1300-talets England av Geoffery Chaucerâs âCanterbury Talesâ att döma. Ăventyrare, fromma sökare, mo tionĂ€rer, helgon och syndare, fĂ„r försöka samsas pĂ„ vĂ€gen och pĂ„ pilgrimshĂ€rbĂ€rgena.
Leden har vÀckt starkt intresse hos pilgrimer frÄn hela vÀrlden och Àven om den inte har sam ma antal pilgrimer som vÀgarna till Santiago de Compostela, Los Caminos de Santiago, sÄ Àr det en ansenlig skara som nu tar sig fram, hela vÀgen eller etappvis.
Dagens pilgrimer
Pilgrimens innersta mening Àr ju inte beroende pÄ hur lÄngt man vandrar, utan pÄ motivationen, att man sÀtter av tid och kraft för att söka Gud. Inte heller Àr just vandrandet till fots det avgö rande. Metoden Àr mindre vik tig Àn motivet, hur man tar sig fram Àr mindre viktigt Àn varför. För mÄnga inom katolska kyr kan, liksom de ortodoxa kyrkor na, Àr mÄlet mycket viktigt, inom de efterreformatoriska samfun den betonar man istÀllet oftast vÀgen. För alla kristna Àr det vik tigt med en inre förvandling, en fördjupning av tron, hoppet och kÀrleken. Via Ecumenica LÄt mig berÀtta om en vandring som genomfördes 2019 pÄ StrÄsjöleden i HÀlsingland. Inom Hudiksvalls Kristna RÄd (HKR) var man intresserad av pilgrims vandring och jag föreslog att HKR tillsammans med fören ingen Pilgrimstid skulle kunna göra en vandring tillsammans,
Men det finns mÄnga fler leder som gÄr mot Trondheim, frÄn olika delar av landet. Riksför bundet Pilgrim i Sverige har en karta som visar de flesta av pil grimslederna. www.pilgrimisveRomboledenrige.se. till exempel gÄr frÄn MÀlaromrÄdet, Köping, ge nom Dalarna och HÀrjedalen in i Norge och fram till Trondheim.
Den pil grimsled som i Sverige dragit till sig flest vandrare i nutid Ă€r Sankt OlavsvĂ€gen, frĂ„n SelĂ„nger vid Sundsvall, via Ăstersund, Stik lestad och ner till Trondheim.
Varför Àr viktigare Àn hur PÄ Berget i RÀttvik kan man vandra lÀngs markerade stigar, be och meditera, en slags pilgrims vandring i miniatyr om man ser pÄ ledernas lÀngd, men med innehÄll som kan förvandla, lika vÀl som en hundramilavandring.
Unum 7
församlingar. Vi startade vid StrĂ„sjö kapell dĂ€r Biskop Anders, Katolska kyrkan, inledde och vandrade sen mot GröntjĂ€rn, en mycket speciell plats lĂ€ngs leden. Vid GladbĂ€cksögat, en naturligt framporlande kĂ€lla, inledde Baptistkyrkan med bön och sĂ„ng, pĂ„ temat KĂ€llan. NĂ€sta anhalt var Bratte, ett högt berg med utsikt över hĂ€lsingeskog arna. DĂ€r höll Missionskyrkan andakten pĂ„ temat Berget. Vid ett vindskydd nĂ€ra mĂ„let tog Svenska Kyrkan hand om andakten pĂ„ temat Beskydd. Och vid mĂ„let, enlikabidrogvĂ€rdigheter,enkelt,praktiken.âViamensamblevskopkardinalen,ochringenavslutadesGröntjĂ€rn,vandmedbönvĂ€lsignelseavBiAnders.Detenfingevandring,EcumenicaâiDetvaringamĂ€rkallamedsitt,pĂ„villkor,Ă€ndĂ„-dagattminnas! Avslutande frĂ„ga Eftersom jag och min man tidigare vandrat som pilgrimer, men inte lĂ€ngre kan vandra sĂ„ lĂ„ngt, har vi frĂ„gat oss hur man bĂ€st bevarar sin pilgrimssjĂ€l. Att vara pil grim kan inte bara vara förbehĂ„llet den som Ă€r i god fysisk form och kan göra lĂ„ngvandringar. Jag skulle vilja stĂ€lla frĂ„gan till er som lĂ€ser detta: Vad tror ni Ă€r re ceptet pĂ„ att bevara sin pilgrims sjĂ€l? Hur tĂ€nker ni för er egen del kring pilgrimsvandring?
Unum 8
bygdens
Unum 9 S:T SIGFRIDS BOKLĂ DETIPS
En kort introduktion till den Heliga Birgittas uppenbarelser
S:T BOKLĂ DASIGFRIDS
Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vÄr ekumeniska inriktning. VÀnner emellan, att dela tron i en modern tid Ulf CatholicaEkman2022
I denna sekulariserade tid Ă€r det vĂ€lkommet med en bok som tar upp Ă€mnet evangelisation. Den na volym bestĂ„r dels av Ekmans egna texter, dĂ€r olika aspekter pĂ„ och faser i evangelisation gĂ„s igenom. Författarens praktiska och mĂ„ngĂ„riga erfarenhet lyser tydligt igenom. Men, emellanĂ„t dyker det upp andra texter som tydligt Ă€r skrivna av helt olika personer, allt frĂ„n församlingens lekmĂ€n till olika prĂ€ster. Dessa korta vittnes börd skapar âtitthĂ„lâ in i det som Ekman skriver om, hur det kan se ut i verkligheten, för mĂ€nniskor som upplevt evangelisation sjĂ€lva, vilket ger en personlig dimension för lĂ€saren. Ăppettider: tisdag, fredag, lördag kl. 14-16 onsdag och söndag till kl. 14-15 Kontakt: bokladan@berget.se
Denis M. Searby Veritas 2022 Som titeln sÀger Àr detta inte en tjock volym, den Àr liten och behÀn dig, men nog sÄ innehÄllsrik. Den som önskar en bredare kunskap om Heliga Birgitta och om hennes uppenbarelser, fÄr veta en hel del. Dels ges en skildring av hennes liv, men ocksÄ vad uppenbarelser i sig Àr och specifikt om just hennes uppenbarelser. Sedan bearbetas frÄgan om hur Heliga Birgittas eget liv och hennes uppenbarelser kan vara sammanlÀnkade. För fattaren ger möjliga tolkningar av olika uppenbarelser och lÄter till sist lÀsaren möta det persongalleri som presenteras i Heliga Birgittas uppenbarelser.
förVÀgbeskrivningarmÀnniskanslivsvandring
Fader Peder Bergqvist, Bergets förestÄndare. Kartografi och itinerarier Bonaventura (1217-1274) ville som ledare för franciskanorden översÀtta det som Franciskus av Assisi pÄ ett ytterst enkelt sÀtt hade erfarit och levt till tankar och texter. 1259 skriver han ett Itinerarium - en resebeskrivning för hur mÀnniskans vÀg till Gud och i Gud kan se ut, alltsÄ som en karta men i form av en text. HÀr finns en insikt om att vi behöver vÀgbeskrivningar, kartor, som skildrar vÄrt andliga liv, som stÄr i relation till allt annat: materien, skapelsen, det mÀnskliga menta la, psykiska och det historiska. Itinerarier betyder hÀr förDettaellerer medler medeltida resehandböckantika elfÀrdvÀgsbeskrivningarkartskisseröverfÀrdvÀgar.ÀrnÄgotattÄterupptÀckaKyrkanivÄrtid!
Detalj frÄn en romersk vÀgbeskrivning, ett itinerarium (Tabula Peutingeriana). Som sedan utvecklades vidare för att hjÀlpa kristna pilgrimer att nÄ sina mÄl.
Unum 10
Renatus, i De re militari som skrevs efter Är 383. Itinerarier har varit avgörande för utvecklingen av geografiska kartor och sjökort. Itinerarier anvÀndes ocksÄ av pilgrimer, vil ket bland andra Ambrosius skri ver om i Expositio in psalmum 118 (5.2). PilgrimsfÀrder till kristna helgedomar skapade en ny an vÀndning för itinerarier och man kan tydligt se hur det officiella erkÀnnandet av kyrkan Är 313 pÄ verkade kartografin. Bonaventuras itinerarium Det finns en specifik resekontext
Unum 11 NÀr Bonaventura skriver sitt iti nerarium sÄ anknyter han till det ta begrepps romerska och kristna bakgrund. Itinerarier finns beva rade frÄn kejsar Augustus tid och framÄt, ÀndÄ förekommer sjÀlva begreppet itinerarium först hos Flavius Vegetius
i Itinerarium Mentis in Deum som rör sig runt Bonaventura som en resande medeltidsmÀnniska, hans uppdrag som generalmi nister samt hans lÀngtan efter att komma nÀra Franciskus, allt hÄlls samman av denna kontext som rör kartor, resande och vÀg Ibeskrivningar.sittitinerarium visar Bonaven tura att det finns flera vÀgar som leder till Gud: naturen, mÀnnisk an och kontemplationen av Gud sjÀlv. Hela livet Àr en vandring, och Bibeln och alla heliga texter, mystik, helgon, Àr som vÀgbe skrivningar eller kartor. SÄ kan man i antika och medel tida kartor se en inbjudan till att vandra enligt kartan, inte endast till en jordisk plats utan ocksÄ som en andlig och didaktisk vÀg. Bonaventura skapar genom sitt Itinerarium ett inre rum i sina medbröder genom att ge dem en vÀgbeskrivning, och för att ta dem med sig pÄ resan som leder till föreningen med Gud, som Franciskus visat. Isidors T- och O-karta Isidor av Sevillas (560-636) Toch O-karta över vÀrlden blev som ett mönster för medeltidens HÀrkartografer.ÀrvÀrlden en cirkelformat O (orbis) dÀr floderna Don och Nilen löper horisontellt frÄn höger till vÀnster och Medelhavet frÄn centrum till botten och formar ett T (terrarum) inuti ett O (or bis terrarum). Asien fyller ut den övre delen av kartan, Afrika den högra nedre delen och Europa den vÀnstra nedre delen. Varje vÀrldsdel Àr uppkallad efter en av Noas söner: Sem (Asien), Ham (Afrika) och Jafet (Europa). Runt vÀrldsdelarna finns Mare oceanum
Unum 12 (Oceanen) och utanför Oceanen Ă„terfinns kompasspunkterna med Oriens (öster) högst upp, som en sorts huvudinriktning, Sep tentrio (norr) till vĂ€nster, Occi dens (vĂ€st) underst och Meridies (syd) till höger (betecknar solens position vid dess meridian, mitt pĂ„ dagen). Franciskansk kartografi NĂ€r det gĂ€ller T-O-kartan kan man ocksĂ„ se en franciskansk anknytning. T-O-kartan Ă€r formad som en symbol för Kristi lidande dĂ€r T i T-O-schemat Ă€r ett kors, men inte vilket kors som helst utan just den korssymbol som S:t Franciskus började anvĂ€nda: tau-korset (crux commissa). NĂ€r PĂ„ven Innocentius III 1215 sammankallade IV Laterankon ciliet sĂ„ öppnade han konciliet med att pĂ„minna om det som stĂ„r i Hes 9:4 ârita ett tecken i pannanâ, den hebreiska boksta ven Tav, grekiska bokstaven Tau, âet signa thauâ (Vulgata). Detta tog S:t Franciskus till sitt hjĂ€rta. Tautecknet, som Ă€r format som bokstavet T i det grekiska alfabetet, kunde snabbt identi fieras med Kristi kors och dĂ€rför anvĂ€nde Franciskus frĂ„n denna Mappamundi frĂ„n katedralen i Hereford med ett tydligt
IsidorianskT-O-mönster.T-Okarta i dess enklaste version.
följeslagare
Franciskus,
Unum 13 stund Tautecknet som sin egen signatur, och det levde kvar bland hans efterföljare. I ett avsnitt i Bonaventuras stora franciskus biografi, Legenda Major (4.9.9), vilken han skrev Ă„ret efter ItinerariumMentis in Deum och som handlar om muslimernas omvĂ€n delse, uppmanar Franciskus brö derna att teckna de som omvĂ€nt sig med taukorset pĂ„ pannan. Bonaventura uppmanar alla sina medbröder att, liksom S:t Fran ciskus, tecknas med Tau, ett tecken som han menade kom ge nom den sanna fattigdomen. Franciskus av Assisis vördnad för skapelsen grundlade, i fran ciskanorden, ett stort intresse för och förundran över den naturli ga vĂ€rlden vilket bland annat re sulterade i att franciskaner som Roger Bacon (1214/1220â1292), Johannes Duns Scotus (1265/66â1308) och William av Ockham (~1287-1347) Ă€gnade sig Ă„t att utveckla kartografi och vetenskap. Franciskanorden fostrade mĂ„nga framstĂ„ende vetenskapsmĂ€n och resenĂ€rer vars intressen ofta vĂ€n de sig till kosmografi och geo grafi, inklusive sammanstĂ€ll ningar av mappaemundi . Redan en och lĂ€rjunge till S:t Johannes av Pla no Carpini (~1180-1252), företog en missionsresa till Asien (124547) för att upptĂ€cka mongoler nas historia och seder. En annan franciskanbroder, Vilhelm av Rubrouck (~1210-1270) sĂ€ndes pĂ„ samma uppdrag och den detalje rade rapporten om hans observa tioner anvĂ€ndes senare av Roger Bacon. En mallorcansk francis kan, Ramon Lull (ca 1233-1315), skrev om navigeringens veten skap utifrĂ„n sin egen direkta er farenhet till sjöss, han var ocksĂ„ den förste som beskrev sjökortet. Men det var i Roger Bacons bi drag som franciskanernas in tresse för kartografin var mest uppenbar, som vi ser i hans Opus majus (1268). Bonaventura och Luther De texter som Bonaventura skrev mellan 1259-1260 var starkt pĂ„ verkade av att han valts till gene ralminister Ă„r 1257, vilket inne bar att han var pĂ„ stĂ€ndigt resande fot genom Europa. Det finns en rumslig aspekt i dessa texter som har att göra med medeltida kartor och vĂ€gbeskrivningar som exempelvis gör att Luther inte kunde förstĂ„ Bonaventura. Under medeltiden inbjöd kar tor och vĂ€gbeskrivningar till att fostra en deltagande interaktion medan de frĂ„n 1500-talet, och fram till vĂ„r egen tid, istĂ€llet för
Unum 14 stÄs som abstrakta kartografiska koordinater utan att personen be rörs andligt eller kÀnslomÀssigt av dem. Under hela medeltiden tog lÀsare ivrigt till sig Bonaventuras nedskrivna pilgrimsresande emedan senare lÀsare, som Mar tin Luther, fann denna litterÀ ra stil frustrerande och rent av kontraproduktiv. Luther tvivlade inte pÄ Àktheten av Bonaventu ras andliga erfarenhet, men den kontemplativa resplanen i Bona venturas kartor pÄ 1200-talet var knappt begriplig pÄ 1500-talet pÄ grund av den förÀndrade upp fattningen av det rumsliga som Äterspeglas i mÄnga omrÄden av europeisk intellektuell verk samhet, inklusive kartografin. Kartor och resor har gÄtt hand i hand Ätminstone sedan antikens gryning; ÀndÄ har samspelet mellan symbolisk och bokstav lig representation och deltagan de varierat genom Ärhundradena, vilket framgÄr nÀr en medeltida mappamundi stÀlls bredvid en modern Modernakarta.kartor har ett utifrÄn perspektiv, som utgÄr frÄn en betraktare som vill kontrollera rummet, medan den Àldre kar tografin antyder en diskurs med ett engagerat och vandrande del tagande. Medeltida kartografer, som gynnades enormt av inflödet av geografisk och kulturell information frÄn otaliga pilgrimer och korsfarare, avsÄg att bÄde informera och stimulera resenÀrer och pÄ sÄ sÀtt frÀmja ett affektivt deltagande i de andliga och timliga verkligheter som representerades i deras kartor.
Luther, som upplevde den vÀx ande sprickan mellan immanens och transcendens pÄ tröskeln till moderniteten, fann Bonaventu ras teologi alltmer problematisk.
Under denna övergÄngsperiod förlorade resvÀgar sin nÀrhet till det muntliga berÀttandet, och dÀrför talade texter om en inre resa inte lÀngre till lÀsaren, utan lÀstes istÀllet som försök till en form av andlig kontroll. LÀsbarheten ifrÄgasattes och man upp fattade inte lÀngre att Bonaven tura kartlade en inre pilgrims fÀrd, istÀllet sÄgs hans kontemp lativa hermeneutik mer som en sofistisk intellektuell stege, eller
Utan att förneka deras materiel la betydelse representerade dessa kartor ofta en inre, andlig resa. Bonaventura, den erfarne och aktive vÀgfararen, var nÄgot av en andlig kartograf, som i dessa texter skapade en deltagande resa genom spÄren, bilderna och liknelserna som representerar det gudomliga i denna vÀrld.
Unum 15 en galen labyrint, som inte ledde nÄgonstans. Mappaemundi Mellan omkring 400-1400-talet utvecklades en genre av vÀrlds kartor med ursprung i den klas siska traditionen som anammades av kyrkan. NÀr man samman stÀllde dessa mappaemundi , som de kallas, utgick man ofta frÄn gamla itinerarier av pilgrims- och handelsvÀgar. Det primÀra syftet med dessa mappaemundi var att instruera de troende om de betydande hÀndelserna i frÀlsnings historien snarare Àn att registrera exakta platser. En mappamundi stod som en representation av hela tillvaron, för det jordiska li vets förgÀnglighet, gudomlig vis dom, Kristi kropp eller till och med Gud ExempelvissjÀlv.utgÄr den Ebstorfska vÀrldskartan frÄn Kristi kropp som omsluter hela vÀrlden. PÄ mÄnga illustrationer hÄlls jord klotet i vÀnster hand av anting en Kristus (Salvator mundi ) eller Gud Fadern. Ibland Äterfinns jordklotet under Kristi fötter i framstÀllningar av den yttersta Dendomen.medeltida funktionen av mappaemundi var till stor del exegetisk, dÀr symbolik och allegorisk skrifttolkning hade stor Symbolerbetydelse. hade en grafisk form, medan nutida beskrivningar av medeltidshistoria och litteratur tenderar att referera till symbo liskt bildsprÄk i en strikt verbal snarare Àn en grafisk mening. Idag kan vi förstÄ korset som en symbol för lidandet men har svÄrare att förstÄ den medeltida rumsliga symboliken som re Ett exempel pÄ hur kartorna kunde sammanfoga tid och rum, vÀrldsligt och andligt, och visa mÀnniskor vÀgen pÄ ett flerdimensionellt sÀtt.
framgÄngsrika in tegrering av medeltida kartogra fis deltagande och representativa element i hans andliga resplaner förutsÀtter en enhet som, kanske har försvunnit i vÄr tid. Bona venturas itinerarier Àr kroppsliga, deltagande texter som förblir öppna för en samtida omlÀsning i den mÄn vi lÄter dem vara kroppsliga och engagerande. Vi behöver ÄterupptÀcka texternas kroppslighet och affektivitet. Texter Àr i grunden itinerarier som inbjuder lÀsarna till person ligt engagemang, en vandring, en kroppslig inre vandring, dÀr de ras vilja efterfrÄgas och utmanas.
Unum 16 laterar till korsets form utifrĂ„n talsymboliskt perspektiv, korsar marna som förkunnar talet fyra, de fyra vĂ€derstrecken dĂ€r Gud verkar i höjden, pĂ„ djupet, lĂ€ngden och bredden. I mappaemundi Ă„terfinns ett mycket konkret rumsligt sĂ€tt att se pĂ„ de bibliska symbolerna, ibland Ă€r hela kartan som en scen för Guds handlande i historiska hĂ€ndelser frĂ„n vĂ€rldens skapel se, genom dess frĂ€lsning i Jesus Kristus, till den yttersta domen. Kartorna var lika mycket histo riska krönikor som geografiska inventeringar, de hade bĂ„de med rum och tid att göra. Mappaemundi kunde ocksĂ„ spegla hur individen pĂ„ medel tiden ansĂ„gs vara relaterad till universum. I det mikrokosmis ka perspektivet sĂ„gs mĂ€nnisko kroppen som en symbol för universum, dĂ€r kroppens element, vĂ€tskor och organ (mikrokosmos) var direkt relaterade till och kon trollerades av universum (makrokosmos). Detta Ă€r nĂ„got som Ă€r uppenbart i Bonaventuras itinerarium dĂ€r hela vĂ€rlden Ă€r som ett harmoniskt ordnat kosmos dĂ€r ocksĂ„ mĂ€nniskan Ă€r en har moni, ett mikrokosmos i sam klang med makrokosmos: âDet bör noteras att denna vĂ€rld, som kallas makrokosmos, nĂ„r vĂ„r sjĂ€l, som kallas âden mindre vĂ€rldenâ, genom de fem sinnenas portar, nĂ€r vi varseblir förnimbara ting, Ă„tnjuter dem och fattar beslut angĂ„ende demâ (II-2). Andlig vĂ€gbeskrivning i dag Kanske kan vi Ă„tervinna det muntliga berĂ€ttandet, dĂ€r tex ter inbjuder till en deltagande interaktion och vĂ€gleder oss pĂ„ vĂ„r inre resa. Vi kan lĂ€sa Bibeln och andliga texter som en kart lĂ€ggning eller vĂ€gbeskrivning, en inre pilgrimsfĂ€rd, som leder till Gud sjĂ€lv, pĂ„ ett mĂ„ngfafldigt BonaventurassĂ€tt.
O Jesus, Guds Son, du som stod tyst inför dem som dömde dig, hÄll tillbaka min tunga, till dess jag fÄtt besinna vad och hur jag skall tala. Visa mig vÀgen och gör mig villig att vandra den. VÄdligt Àr att dröja och farligt att gÄ vidare. SÄ uppfyll dÄ min lÀngtan och visa mig vÀgen. Jag kommer till dig, sÄsom den sÄrade kommer till lÀkaren. Giv, o Herre, mitt hjÀrta ro.
FrÄn en av mÄnga pilgrimsvandringar som organiserats pÄ Berget.
Unum 17 Sankta Birgittas bön
O Herre, kom snart och lys upp natten. SÄsom döende lÀngtar, sÄ lÀngtar jag efter dig. SÀg min sjÀl att inget hÀnder, utan att du tillÄter det, och att inget som du tillÄter Àr tröstlöst.
Unum 18
Bergets Vision 67. VĂ„ra VĂ€nner har genom Ă„ren stĂ€llt sig till förfogande pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt: genom att ge sitt arbete i kök och stĂ€dning, skĂ€nka eller samla in pengar, bygga, konstruera, gallra i skogen, leda retreater, kurser â i en hĂ€ngivenhet och uthĂ„llighet som bara Ă€kta vĂ€nskap kan ge! Utan vĂ„ra vĂ€nner skulle Berget inte kunnat klara repara tioner eller nödvĂ€ndiga nyinvesteringar.
i glĂ€ds Ă„t att gĂ€sterna kom mer tillbaka till Berget efter pandemin och att fler visar intresse för kommuniteten pĂ„ Berget. Hermann har just börjat som postu lant i kommuniteten och kanske kan vi fĂ„ en bofast prĂ€st frĂ„n Svenska kyrkan sĂ„ smĂ„ningom. Det finns ocksĂ„ flera som Ă€r intresserade av att bli asssocierade till kommuniteten. Höstens arbetsdagar har just varit och vi glĂ€ds Ă„t allt som gjorts pĂ„ gĂ„r den i trĂ€dgĂ„rdslandet, pĂ„ vedbacken och sĂ„ vidare. Det finns fortfarande stora behov av volontĂ€rer men det Ă€r ju ingen överraskning. Det Ă€r ju snarare ett konstant behov och en del av vad Berget Ă€r. Per Mases skriver om detta i slutet av Bergets vision: Bergets Vision 65. Hur ser den fortsat ta vĂ€gen ut? Det Ă€r inte vĂ„ra begrĂ€ns ningar som skulle kunna omöjliggöra kallelsen â men dĂ€remot en bristande tillit till Honom som kallar. Att ha fĂ„tt följa utvecklingen pĂ„ Berget har varit oerhört inspirerande. Alla dess helhjĂ€rtade och oegennyttiga insatser, dĂ€r kĂ€rlekens och trons motivationskraft blir sĂ„ tydlig.
Bergets Vision 68. VĂ„ra vĂ€nners hĂ€n givenhet Ă€r livsnödvĂ€ndigt för Berget. Det som Berget stĂ„r för â och som med Ă„ren blivit allt klarare â Ă€r kanske inte alltid opportunt men vĂ€cker klar genk lang. VĂ€gen mĂ„ste fortsĂ€tta i samma anda. Förtröstan och kĂ€rlek lyser upp bĂ„de hjĂ€rta och förstĂ„nd. Pessimismen fĂ„r aldrig tillĂ„tas förmörka sikten! SĂ„ till sist, en uppmaning att komma pĂ„ Bergets 60-Ă„rsjubileum, 4-6/11. Det Ă€r inte ett jĂ€ttestort arrangemang utan snarare ett lite lĂ„gmĂ€lt samtal mellan biskop Mikael Mogren och biskop Anders Arborelius om ekumenik. Under dagarna kommer lite annat ocksĂ„ att hĂ€nda men framför allt kommer vi att fortsĂ€tta be om en het, och odla vĂ€nskapens ekumenik. f. Peder Bergqvist, förestĂ„ndare
V
Unum 19 1962BergetJubileumsinsamlingfyller60Ă„r-2022
Ge en gÄva till Berget Just nu Àr det extra angelÀget att ge en gÄva till Berget pÄ grund av en anstrÀngd ekonomisk situation pÄ grund av att bland annat de höjda elpriserna drabbar oss hÄrt. Ge en gÄva med Swish: 123 337 20 75 Eller via Bankgiro: 574-3323
Kallad till ett liv i gemenskap? PÄ Berget lever en ekumenisk kommunitet som gÀrna tar emot fler medlemmar frÄn olika Vikyrkotraditioner!harjustnumöjlighet att ta emot tvÄ personer i vÄr kommunitet, det finns bÄde boende och arbetsuppgifter som vÀntar. Man kan ocksÄ vara associerad till kommuniteten och bo pÄ annan plats. Kontakta fader Peder Bergqvist om du har frÄgor: peder@berget.se
VallfÀrd
Unum 20
i Bangladesh Broder Johannes Sandgren, bor i en taizekommunitet i Bangladesh.
Unum 21
D et förekommer en del vallfĂ€rder i Bangladesh, ett land med kanske den minsta procentenheten kristna i Asien. Den katolska kyrkan i landet har haft som mĂ„l att upprĂ€tta en vallfĂ€rdsort i vart och ett av de Ă„tta stiftet och detta mĂ„l Ă€r nu uppnĂ„tt. För utom de Ă„rliga stiftsvallfĂ€rder na, som kan samla flera tusen mĂ€nniskor var, finns ocksĂ„ an dra vallfartsorter dit folk flock as frĂ„n hela landet, ofta vid ett bestĂ€mt datum. Dessa offentliga vallfĂ€rder Ă€r stora, kostliga arrangemang som ocksĂ„ engagerar polisen och den lokala förvaltningen och har en betydande kommer siell aspekt. De Ă€r viktiga pĂ„ mĂ„nga vis, men det finns ock sĂ„ andra sĂ€tt att vallfĂ€rda eller vara Ordetpilgrim.âvallfĂ€rdâ betyder egentligen âvandringsfĂ€rdâ, alltsĂ„ att man fĂ€rdas till fots, och âpilgrimâ kommer frĂ„n det latin ska âpelegrinusâ, resande eller frĂ€mling. Den som förflyttar sig till fots dit dĂ€r han Ă€r frĂ€m ling Ă€r alltsĂ„ pilgrim och gör ordagrant en vallfĂ€rd. Man be höver inte nödvĂ€ndigtvis ha en bestĂ€md vallfartsort i sikte, det rĂ€cker med att vandra ut bland mĂ€nniskor man inte kĂ€nner och be för dem. Att det sker till fots har ursprungligen en historisk förklaring â det var fram till modern tid det enda sĂ€ttet att förflytta sig för den stora majo riteten mĂ€nniskor. I vĂ„ra tider har det fĂ„tt en annan betydelse: genom att gĂ„ till fots Ă„tervĂ€n der den jĂ€ktade nutidsmĂ€nnis kan till en Ă€ldre rytm som be stĂ€ms av avstĂ„nd, dagens lĂ€ngd och kroppens styrka. För nĂ„gra Ă„r sedan börja de vi med ett nytt slags vall fĂ€rd i Bangladesh, ett som vi tror motsvarar dagens behov. Ett tjugotal ungdomar delar upp sig i fyra eller fem grup per, var och en med en ledare. Ett ganska stort omrĂ„de med mĂ„nga kristna familjer vĂ€ljs ut och en församlingskyrka görs till mötesplats. Varje grupp fĂ„r sedan en lista pĂ„ byar som den ska besöka under tre eller fyra dagars vandring, under vilken inga fordon fĂ„r anvĂ€ndas. Alla grupper sammanstrĂ„lar sĂ„ smĂ„ ningom pĂ„ mötesplatsen och tillbringar en natt dĂ€r innan alla reser hem igen. Under vandringen gĂ„r ungdo marna frĂ„n hem till hem och hĂ„ller en kort bön med dem
Unum 22 som Ă€r dĂ€r. Ibland Ă€r det bara nĂ„gra gummor, ofta mĂ„nga barn, emellanĂ„t ocksĂ„ en del medelĂ„lders och yngre vuxna. Ungdomarna Ă€r för det mesta i stĂ€derna och studerar el ler arbetar. Man frĂ„gar i varje by om det finns nĂ„gon som Ă€r sjuk och gör ett sĂ€rskilt uppe hĂ„ll dĂ€r. NĂ€r dagen Ă€r slut so ver gruppen över i nĂ„gon familj och efter frukosten Ă€r den pĂ„ vĂ€g igen. De kristna i vĂ„r del av Bang ladesh Ă€r nĂ€stan uteslutande icke-bengaliska stamfolk som relativt nyligen har kommit till tron. Evangeliseringen kom bara ett par generationer före teven, mobiltelefonen och ur baniseringen. För att tron ska kunna rota sig krĂ€vs dĂ€rför bĂ„de fantasi och takt. Mest av allt krĂ€vs just det som Ă€r sjĂ€lva vĂ€sendet i vallfĂ€rden â att man lĂ€mnar sin egen miljö och gĂ„r ut dit dĂ€r man Ă€r frĂ€mling. I vĂ„rt sammanhang ska detta inte tas alltför bokstavligt. Det Ă€r ett litet samhĂ€lle. Vi kĂ€nner mĂ„nga i byarna vi besöker och ungdomarna har slĂ€kting ar och skolkamrater överallt. ĂndĂ„ Ă€r det vi som kommer till dem och ber i deras hem, ofta stĂ„ende pĂ„ gĂ„rdsplanen, med tvĂ„ rökelsestickor nedstuckna i jorden framför en pall med ett ljus och ett kors. Eftersom det vanligen Ă€r under fastan som vi gör dessa vallfĂ€rder lĂ€mnar vi ett litet kort med S:t Efraim Syrierns bön och uppmanar till att fortsĂ€tta att be tillsammans, om sĂ„ bara fem minuter. Jag tror att vallfĂ€rder av detta slag har en profetisk sida. Kyr kan har i mer Ă€n tusen Ă„r varit geografiskt förankrad i ett fast centrum â församlingskyrkan â i ett till stora delar orörligt samhĂ€lle. Idag Ă€r det annorlun da, samhĂ€llet har luckrats upp, blivit rörligt och oroligt och fokuserat pĂ„ individen. Den gamla modellen fungerar inte lĂ€ngre. Man kan inte sitta och vĂ€nta pĂ„ att folk ska komma. DĂ„ mĂ„ste man ut och vandra, som apostlarna en gĂ„ng i tiden, som frĂ€mlingar med ett glatt budskap. Berget volontĂ€rer!behöver Om du har möjlighet att hjĂ€lpa till, hör av dig till ingrid@berget.seIngrid:
Unum 23
Medlemsavgiften 300 kr per Ă„r. Medlemsavgiften Ă€r ett sĂ€tt att stödja vĂ„r verksamhet som drabbats hĂ„rt av höjda el- och livsmedelskostnader, med mera. Vill du bli medlem, anvĂ€nd vĂ„rt Bankgiro eller Swish-nummer och ange âVĂ€nföreningenâ. BG: Swish:574-3323123337
S:t David Àr Bergets stödförening. Medlemmarna stöder Berget med förböner, gÄvor och arbetVÀnföreningenssinsatser. medlemmar fÄr regelbundet vÀnbrev frÄn Berget samt tidskriften UNUM som utkommer fyra gÄnger per Är. TvÄ gÄnger om Äret finns möjlighet att vara med pÄ arbetsoch gemenskapsdagar och varje Är möts vi till Ärsmöte dÄ huvudmÀn och styrelse utses.
PÄminnelse om avgiften för 2022!
20 75 En bild invigningenfrÄn S:tDavidsgÄrden,av den 18 november 1962, med biskoparna Sven Silén och John Cullberg och mÄnga representanter.ekumeniska
VÀnföreningen
Unum 24
UtvecklingenavStiftelsensBergetsstadgar
1974 Ärs stadgar Den 18 november 1962 invigdes S:t DavidsgÄrden som en del av RÀttviks stiftsgÄrd. Tio Är senare utvecklades anlÀggningen genom tillkomsten av MeditationsgÄrden som byggdes 1972 - 1973 som ett AMS-projekt. Sambandet mellan MeditationsgÄrden och S:t DavidsgÄrdens gudstjÀnstliv fanns redan frÄn första början. Sambandet markerades genom att gÄrden 1973 formellt öppnades av Svens Silén, dÄvarande biskop för VÀsterÄs stift. à r 1973 beslöt StiftsgÄrdens styrelse att förbereda ett avskil jande av S:t DavidsgÄrden och MeditationsgÄrden till en sÀrskild
Jan-eric JonsgÄrden, Stiftelsen Bergets 2022-06-15ordförande,
somkunnaklÄfingrigaskyddatilldockförsamlingsverksamhet.apartatraktadesgÄrdarna.tillsamlingarnaringar.SannoliktmaterielltinnebarfrÄnenverksamheternaslutadedetManMeditationsgÄrden.meditationscentrumhetgÄrdenretreatverksamhetverksamhetsgrenar,pÄS:tDavidsochmeditationsverksam-underledningavRÀttviks(RMC)pÄkanfunderaettslagpÄhurkomsigattVÀsterÄsstiftsbesigförattavskiljadebÄdatillenstiftelse,separatjuridiskpersonskildstiftetiövrigt.AvskiljandetjuattstoravÀrden,sÄvÀlsomandligtöverfördes.finnshÀrolikaförklaEnsomnÀmntsÀrattföristiftetvartvehÄgsnaattbidramedfrivillmedeltillVerksamheternabeavdÄtidensomnÄgotfrÄnvanligtraditionellDetharsagtsattdetavgörandeskÀletavskiljandetvarettbehovattmiljönpÄBergetfrÄnvadkyrkopolitikerskullehittapÄochförstöravaduppnÄtts.
Unum 25 stiftelse benĂ€mnd âStiftelsen S:t DavidsgĂ„rdenâ. Organisations förĂ€ndringen bekrĂ€ftades genom beslut i StiftsgĂ„rdens styrelse den 29 juni 1974 samtidigt som stadgarna för stiftelsen faststĂ€lldes. Stiftelsens Ă€ndamĂ„l enligt stad garna var att bedriva kyrklig retreatverksamhet och att Ă€ven i övrigt verka för andlig förnyelse och fördjupning (§ 1). AlltsĂ„ en tĂ€mligen generell Ă€ndamĂ„lsbe skrivning, utan hĂ€nvisning till nĂ„got bestĂ€mt trossamfund. Stiftelsens organ skulle bestĂ„ av fullmĂ€ktige, styrelse och ledare. FullmĂ€ktige var stiftelsens högsta beslutande organ och skulle bestĂ„ av lĂ€gst 12 och högst 20 ledamö ter, samtliga valda av stiftelsens vĂ€nners Ă„rsmöte för en tid av fyra Ă„r. Styrelsen skulle bestĂ„ av minst 6 och högst 8 ordinarie ledamöter med minst 2 och högst 5 suppleanter. Biskopen i VĂ€sterĂ„s stift eller den han sĂ€tter i sitt stĂ€lle var sjĂ€lvskriven ledamot av styrelsen. Högst 5 ordinarie ledamöter och 3 suppleanter skulle utses av full mĂ€ktige. En ordinarie ledamot och en suppleant skulle utses av vardera stiftelsen StiftsgĂ„rden och stiftelsen RĂ€ttviks medita tionscentrum (§ 4). Ursprungligen var avsikten att det under stiftelsens paraply skulle bedrivas tvĂ„
Ăndrade stadgar
1978, 1982 och 1984 I de ursprungliga stadgarna gjor des nĂ„gra smĂ€rre förĂ€ndringar 1978 och 1982, bl.a. Ă€ndrades stiftelsens namn frĂ„n âStiftelsen S.t DavidsgĂ„rdenâ till âStiftelsen
Unum 26 Bergetâ. Men 1984 gjordes en mer omfattande förĂ€ndring. Bakgrun den hĂ€rtill var att samarbetet pĂ„ Berget mellan S:t DavidsgĂ„rden och RMC upphörde 1983 i och med att RMC lĂ€mnade Berget. Stiftelsen Berget övertog dĂ€rige nom hela ansvaret för verksam heten vid de bĂ„da anlĂ€ggningarna och nya stadgar faststĂ€lldes 1984. Enligt de nya stadgarna togs ord ningen med fullmĂ€ktige helt bort. Högsta beslutande organ blev is tĂ€llet styrelsen, som skulle bestĂ„ av nio ledamöter, varav minst en borde vara knuten till organ inom VĂ€sterĂ„s stift. Ordföranden och fem ledamöter utsĂ„gs av vĂ€nfören ingen. De sĂ„lunda utsedda skulle i sin tur utse tre ledamöter. Registrering 1999 av stiftelsen i anslutning till ny stiftelselag En ny stiftelselag trĂ€dde i kraft 1996. Enligt den nya lagen skulle bl.a. samtliga stiftelser registre ras hos berörd lĂ€nsstyrelse och i beslut i oktober 1999 registrerade stiftelsen Berget av LĂ€nsstyrelsen i AvDalarna.beslutet framgick att stiftelsens ursprungliga stadgar var de enda giltiga stadgarna. LĂ€nsstyrelsen bortsĂ„g sĂ„ledes frĂ„n de Ă€ndringar i stadgarna som gjorts 1978, 1982 samt 1984. Stiftelsen anmodades bl.a. att senast sex mĂ„nader efter varje rĂ€kenskapsĂ„rs utgĂ„ng sĂ€nda en kopia av revisionsberĂ€ttelse och den av revisorn pĂ„tecknade Ă„rsre dovisningen till den nya tillsynsmyndigheten, d.v.s. LĂ€nsstyrelsen i AvDalarna.denredogörelse som LĂ€nssty relsen gjorde i Ă€rendet framgick betrĂ€ffande § 4 i de ursprungliga stadgarna att âdet som i stadgarna benĂ€mns fullmĂ€ktige motsvarar vad som i stiftelselagen benĂ€mns styrelse och det som i stiftelsens stadgar benĂ€mns styrelse Ă€r nĂ€r mast som att betrakta som full mĂ€ktiges LĂ€nsstyrelsenarbetsutskottâ.noterade att den dĂ„varande styrelsen (fullmĂ€ktige) inte var beslutsför dĂ„ det befanns bara finnas sex ledamöter som ut setts av vĂ€nföreningen. LĂ€nssty relsen anmodade dĂ€rför stiftelsen att genast utse ytterligare minst en ledamot sĂ„ att styrelsen i vart fall blev beslutsför. Ăndrade stadgar 2000 LĂ€nsstyrelsens registreringsbeslut föranledde Stiftelsens fullmĂ€ktige att vid sammantrĂ€de i juni 2000 fatta beslut om nya stadgar för stiftelsen genom en anpassning av 1974 Ă„rs stadgar. Den största förĂ€ndringen avsĂ„g §
Unum 27 4 dÀr stiftelseorganen bytte namn till styrelse, beredningsorgan till respektive förestÄndare, allt i enlighet med de synpunkter som inkommit frÄn LÀnsstyrelsen vid registreringen. NÄgra paragrafer i de ursprungliga stadgarna togs helt bort sÄsom § 12 som före skrev att stiftelsen skulle stÄ under tillsyn av Domkapitlet i VÀsterÄs.
Denna föreskrift hade blivit in aktuell i och med att den stred mot den nya stiftelselagen dÀr all tillsyn sker av LÀnsstyrelsen. Vidare togs § 14 bort som före skrev vad som hÀnder med stif telsens tillgÄngar vid upplösning av stiftelsen. SkÀlet hÀrtill Àr att en stiftelse i princip aldrig kan upphöra, den gÀller för alltid. DÀremot kan en stiftelse som all annan juridisk person gÄ i konkurs eller bli föremÄl för tvÄngslikvi dation vid situationer dÄ stiftelsen skulder överstiger dess tillgÄngar. Vid sÄdana fall ska stiftelsens till gÄngar försÀljas och uppkommet överskott delas mellan samtliga borgenÀrer som har fordringar pÄ Istiftelsen.deursprungliga stadgarna fanns Àven en bestÀmmelse om beslut om ansvarsfrihet för styrelsen och stiftelsens ledare. Den be stÀmmelsen togs bort dÄ stiftelsen stÄr under tillsyn av enbart LÀnsstyrelsen, ingen annan. En stiftelse Àr ju till sin karaktÀr en sjÀlvstÀndig juridisk person, Àgt av sig sjÀlvt. Den saknar medlemmar som ett bolag eller en förening. De personer som sitter i stiftelsens styrelse Àr inte medlemmar utan har bara ett stadgarnaLÀnsstyrelsenförvaltningsuppdrag.godkÀndedenyaden28augusti2000.
www.berget.se
Ăndrade stadgar 2003 Styrelsen var dock Ă€nnu inte till freds med de nygamla stadgarna. VĂ€sentligast i detta sammanhang var att styrelsen inte haft nĂ„got beredningsorgan knutet till sig, i vart fall inte sedan 1984 dĂ„ sty relsen pĂ„ eget bevĂ„g Ă€ndrade sina Styrelsenstadgar. beslutade dĂ€rför att ta bort beredningsorganet, vilket LĂ€nsstyrelsen inte hade nĂ„gra erinringar emot och faststĂ€llde dĂ€rigenom stiftelsen nuvarande stadgar genom beslut den 15 de cember 2003.
kontaktperson för den franciskanska pilgrimsrörel sen i Sverige. Besök gÀrna hemsidan: pellegrinifrancesco.eu, dÀr alla de SÄngenMÄltidsgemenskapförenar Att vandra i naturen Àr lÀkande.
AnnSofi Danielsson,
Den pilgrimsrörelsenfranciskanskaiSverige
FJosephFolliet
och René Beaugey grundade rörelsen i Frankrike Är 1927. Franz Stock, en ung tysk prÀst, anslöt sig snart. Tanken var att skapa en grupp av unga katolska pilgrimer för fred. Pilgrims vandringarna sammanförde unga mÀn frÄn Frankrike och Tyskland och dÀrigenom bidrog rörelsen tidigt till den fransk-tyska förso ningen efter första vÀrldskriget. Den första pilgrimsvandringen samlade 20 personer men rörel sen vÀxte mycket snabbt. Genom Ären kom pilgrimer frÄn andra lÀnder att ansluta sig. Unga kvinnor kom med pÄ vandringarna och sedan hela familjer med sina barn. Senare kom pilgrimer frÄn andra trossamfund med, sÄsom brittiska anglikaner och svenska lutheraner, men ocksÄ personer som söker nya vÀgar inom religiöst och andligt tÀnkande. Det som Àr karakteristiskt för rörelsen och som ocksÄ Àr dess rikedom Àr just variationen, att NÄgon behöver hjÀlp skosnöretmed och dÀr finns en hjÀlpande hand.
Unum 29
Unum 30 pilgrimer av alla Ă„ldrar, bakgrunder, kulturer och nationaliteter vandrar tillsammans. De lĂ€nder som nu ingĂ„r i rörelsen Ă€r Frankrike, Tyskland, England, Spanien, NederlĂ€nderna, Belgien och VarjeSverige.landanordnar en nationell vandring varje Ă„r plus en del andra aktiviteter. Den stora hĂ€ndelsen Ă€r dock den internationella vandring en, som lĂ€nderna turas om med att arrangera och vart tionde Ă„r gĂ„r den till Assisi, senast 2017. Det som skiljer denna rörelse frĂ„n en del andra Ă€r att man anpassar vandringen efter förmĂ„ga. Man an mĂ€ler sig inte bara till vandringen utan till en sĂ€rskild grupp. Ăven tyrsgrupp - om man orkar bĂ€ra allt, inklusive köksutrustning mm (dras pĂ„ en kĂ€rra), Vandringsgrupp - bĂ€r sin packning och vandrar frĂ„n A till B till C etc, StjĂ€rngrupp - fĂ„r hjĂ€lp med packning i följebil och stannar flera nĂ€tter pĂ„ samma plats, vilket ger en lugnare tillvaro, Centergrupp - för dem som inte lĂ€ngre orkar vandra eller kan ligga pĂ„ liggunderlag pĂ„ golv, stannar hela tiden pĂ„ en plats och gör ut flykter efter deltagarnas förmĂ„ga. Ofta Ă€r detta mĂ€nniskor som varit aktiva i rörelsen i mĂ„nga Ă„r men som av Ă„lder och krĂ€mpor av olika slag inte lĂ€ngre kan vandra lĂ„nga strĂ€ckor. Genom att denna grupp finns, Ă€r man Ă€ndĂ„ inkluderad tillsammans med alla de andra. Alla grupperna trĂ€ffas första dagen och vid en gudstjĂ€nst blir de sĂ„ att sĂ€ga utsĂ€nda pĂ„ sina olika vĂ€gar. Sedan samlas man igen nĂ€r vandringen Ă€r över till en guds tjĂ€nst som ofta prĂ€glas starkt av tacksamhet, och dĂ€rpĂ„ följer en festmĂ„ltid och en âveillĂ©â dvs alla grupperna bidrar med nĂ„got inslag av underhĂ„llning. (stark igenkĂ€n ningsfaktor för folkhögskolefolk)
I varje grupp finns en âguardianâ med huvudansvar för gruppen tillsammans med en âmĂšreâ som ansvarar för pengarna (man hand lar och lagar mat varje dag), en â andlig ledareâ som ansvarar för morgon- och aftonbön, en âkapitelledareâ som ansvarar för en gruppaktivitet varje dag kring Ă„rets tema och en âtrubadurâ som ser till att det blir lekfullt, med sĂ„ng, musik, lekar mm. SĂ„ till kopplingen till Franciskus. Rörelsen Ă€r ju helt ekumenisk, men Franciskus Ă€r förebilden. I enkelheten, vi sover pĂ„ golvet, lagar vĂ„r egen mat, stĂ€dar efter oss, och sĂ„ vidare. I omsorgen om naturen och vetskapen att vĂ€rlden Ă€r en Guds skapelse. I gemenskap och vĂ€nskap och inte minst i kamp för fred.
Trötta pilgrimer
PÄ vÀg Lunchpaus
STIFTELSEN BERGET TempelvĂ€gen 10, 795 91 NĂ€staWEBBSIDA:E-POST:0248-79RĂTTVIK7170info@berget.sewww.berget.senummerĂ€rtemat: FĂRHĂ LLNINGSSĂTT TILL TANKAR Ă€r en tidskrift som utges fyra gĂ„nger per PrenumerationsavgiftĂ„r150kr. Medlemmar i Bergets vĂ€nförening fĂ„r Unum utan StuderandeMedlemsavgiftkostnad.300kr.under25Ă„r150kr.BetalasviaBankgiro:574-3323 Swish: 123 337 20 75 UUUUU Ge en gĂ„va med Swish: 123 337 20 75 Eller via Bankgiro: 574-3323 EKUMENISKA IMPERATIV dialog mellan biskop Mikael Mogren och biskop Anders Arborelius OCD Fredag kl. 18 till söndag kl. 14 Fördjupning och samtal om ekumenik. Vi varvar föredrag och samtal med MĂ€ssa i Svenska kyrkans ordning och Katolsk MĂ€ssa, ekumeniska böner, mĂ„ltider och rekreation i Bergets kontemplativa och ekumeniska miljö. Helpension 2 140:Berget firar 60 Ă„r! 1962-2022 Jubileumsinsamling
