Bagarstugan blir möteslokal

minstone delvis att göra med att pingstvännerna då dämpat sina uttryck och utspel något.

Georg Gustafsson gav i sina samtal med Ivar Lundgren underlag för påståendet: då gruppen från Karlsfors kom till Svenarum blev mötena där livligare än annars. Lundgren drar slutsatsen att de i Dagens Nyheter skildrade mötena måste ha varit tillfällen då Georg Gustafsson och hans grupp varit i farten i Svenarum.217

Bagarstugan blir möteslokal Apladalen är kulturminnesmärkenas plats i Värnamo. Där kan man sedan 1998 besöka den gamla bagar- och kolarstuga som pingstvännerna i Karlsfors år 1922 omvandlade till sitt Betelkapell. Flyttningen av kapellet, från det numera öde Karlsfors till Apladalen, var ett gemensamt projekt mellan Värnamo kommun och stadens pingstförsamling. Projektet avslutades pingsthelgen 1998, då kapellet återinvigdes med pompa och ståt inför en tusenhövdad publik.218 Inne i kapellet hänger ett porträtt av Georg Gustafsson på en av väggarna, där finns (åtminstone sommartid) instrumenten hans bror Simon och dennes hustru Greta spelade på under kapellets storhetstid, dragspelet och gitarren, och där finns en tavla på vilken Betelkapellets tidiga historia återberättas.

Innan denna bagarstuga hunnit färdigställas till kapell hade Karlsforsgruppen sina möten i för tillfället upplåtna lokaler. Bland annat uppläts den rymliga tapetfabriken i samhället för möten.219 Men hösten 1922 kunde man inviga kapellet. Det innebar naturligtvis en större frihet och självständighet för verksamheten. I Evangelii Härold rapporterades under rubriken »Från Skördefälten« om verksamheten i Karlsfors den 4 januari 1923:

Karlsfors, Hörle.

Undertecknad har besökt denna plats och vill i korthet meddela något därifrån. Där finnes ej ännu någon ordnad biblisk församling, men jag tror att det inom en snar framtid kommer att bliva en sådan. Där finnes många andedöpta, saliga bröder och systrar, som vilja kämpa för Jesus. Mötena ha

217 Lundgren 1975, s. 134. 218 Hubertsson 1944, s. 113; Nilsson 1999, s. 11–16. – Flyttkostnaden uppgick till 100 000 kronor, en kostnad som delades lika mellan kommunen och Filadelfiaförsamlingen.

Se även Åberg 2002, s. 71. 219 Gustafsson 1933, s. 70; Georg Gustafsson i bandad telefonintervju.

varit underbara. Syndare ha blivit frälsta och döpta i vatten och den Helige Ande. Halleluja!

Lokalfrågan har från början varit litet svårlöst, men även i detta har Herren hjälpt, så att vännerna för någon tid sedan fingo ha invigningshögtid i sin egen lokal. Flera Herrens vittnen voro med och framburo det glada budskapet.

Vännerna ha även beslutat att ha en bibelkurs efter jul, till vilken missionär Sam. Nyström kallats som lärare.

Må Herren välsigna de kära syskonen i Karlsfors, önskar en broder i Herren. Ax. Hagrén.220

Utifrån matrikelboken för den vid nyåret 1924 bildade Betelförsamlingen kan en dopförrättning per år i Karlsfors bekräftas, både för år 1922 och 1923. Samtidigt hölls dopförrättningar inomhus i Svenarum – höst, vinter, vår – dessa två år. Några personer som döpts där under denna tid blev medlemmar vid församlingsbildandet i Karlsfors.221

Även med beaktande av att människor ofta flyttade till skilda platser för att få arbete under dessa år på 1920-talet, vilket naturligtvis betydde att även omvända och döpta personer i Karlsfors lämnade bygden, bör man nog vara något skeptisk till de segerrapporter som levererades, till exempel den ovan återgivna av Hagrén. Faktum är att Karlsforsgruppen, då den bildade egen församling efter två och ett halvt års verksamhet, endast bestod av 29 personer.222 Det optimistiska talet var ett överenskommet naturligt tal inom den unga Pingströrelsen. Genom att avge segerrapporter ingöt man mod hos varandra. Man bör dock komma ihåg att i Karlsfors – och dess omgivningar – fanns inga baptister att rekrytera via övergång från en tidigare församlingstillhörighet till den nybildade pingstgemenskapen. I landet i stort var Pingströrelsens snabbt växande medlemssiffror till inte ringa del förklarliga just utifrån övergångar från en församlingstillhörighet inom de äldre samfunden, främst från Baptistsamfundet, till den »nya rörelsen«.

Bakom de många rapporterna om segrar och framgångar, som publicerades i pingstvännernas veckotidning, dolde sig ofta en hård kamp och ett intensivt motstånd från omgivningen. Så var uppenbart för-

220 EH 1923-01-04, s. 10. – Om lokalinvigningen, se Ericson 1934, s. 6; Hubertsson 1944, s. 113. – Både Ericson och Hubertsson uppger att lokalinvigningen skedde hösten 1922. 221 Matrikel, PiVa; Matrikel PiHa. 222 Ericson 1934, s. 6; Nilsson 1999, s. 38.