VII:4 Läkare kontrollerar vittnesmål om helande

september 1966 en stort uppslagen artikel under rubriken: »Mange er blitt helbredet ved bønneduker«:

Selv om pastor Georg Gustafsson er den direkte årsak til sensasjonelle avisskriverier som pågår her i Sverige nå, om helbredelse ved bønneduker, tar han det hele med knusende ro.

Han syklet som vanlig til teltkirken i går, og er mer fylt av pågangsmot enn noen gang. For de seneste avisskriverier omtaler ikke noe nytt for den 67-årige pinsepastoren. Selv har han praktisert å be for syke siden 1920 og er efterhvert blitt vant til at aviserne tar opp denne saken ved jevne mellomrom. Selv om noen aviser kaller »bønnedukene« for siste nytt på helbredelsefronten, har dette förekommet helt tilbake fra Boltzius' tid. [...] – Forbønn for syke mennesker er ikke noe nytt for oss. Jeg ble selv helbredet som liten gutt gjennom en bønneduk som kom fra den kjente gudsmannen Boltzius. Jeg lå da på sykehus og ble helt frisk. Siden har jeg praktisert å be for syke i min predikantvirksomhet. Ved Guds nåde kan jeg fortelle om store helbredelser som har runnet sted. Jeg har sett lamme begynne å gå og blinde har fått sitt syn. [...]

Jeg kan ikke annet enn be for dem som ønsker forbønn. Jeg har lovet Gud at jeg skal be for alle dem som söker min hjelp, og det er dette vi fortsetter med her i menigheten.1086

Vad mediauppmärksamheten resulterade i var att Georg Gustafssons förbönstjänst blev än mer känd och alltmer efterfrågad. Han fortsatte envist med samma verksamhet i ytterligare 16 år, fram till veckorna före sin död den 6 januari 1983.

Inom den svenska Pingströrelsen – och i viss utsträckning den svenska frikyrkligheten för övrigt – avslutades 1960-talet med fokusering på helbrägdagörelse genom trons bön. I religiösa media gavs ämnet stor publicistisk uppmärksamhet. Anledningen var den amerikanska helbrägdagörerskan Kathryn Kuhlmans Sverigebesök 1969.1087 Även så kallat sekulära media skrev flitigt om amerikanskans möten, nästan

1086 Korsets Seier 1966-09-17, s. 1, 11. 1087 Dagen 1969-02-01, s. 5; 04-22, s. 11; 04-23, s. 1, 19; 04-24, s. 1, 14; 04-25, s. 1, 2, 19; 0430, s. 1-2; 05-02, s. 1, 12; 05-03, s. 1, 19, 20; 05-06, s. 1, 2, 19; 05-07, s. 1, 2, 11, 15; 0510, s. 1, 11, 23; 05-17, s. 1, 2, 27; EH 1969-05-22, s. 30.

uteslutande starkt kritiskt.1088 Med Rosenlundshallen i Jönköping som huvudsaklig arena vid Sverigebesöket, tiden 30 april–7 maj 1969, och med enskilda framträdanden på Isstadion i Stockholm och på Frölundaborg i Göteborg som komplement, förde Kuhlman fram helandet och miraklerna som de för våra mänskliga sinnen mest påtagliga »bevisen« för trons »sanning«.1089 Dessa massmöten för helbrägdagörelse – cirka 10 000 deltagare per möte rapporterades – väckte sedvanlig opposition, precis som skett vid Smith Wigglesworth besök i Stockholm våren 1921 och William Freemans turné i Sverige februari 1950. Kuhlmans möten gav anledning till riksdagsfrågor, som statsminister Tage Erlander och socialministern hade att besvara.1090

Kathryn Kuhlman-kampanjen resulterade i en mängd vittnesmål om erfaret helande. Detta ledde till att det från Pingströrelsens sida tillsattes en granskningsgrupp. Tre till rörelsen hörande och betrodda läkare, doktorerna Sven Ahdrian, Bengt-Eric Skogh och Stig Bengmark, fick uppdraget att genomföra granskningen. De tre bad via Dagen om vittnesmål från privatpersoner som upplevt helande, och då inte endast i samband med Kuhlmans möten, och samtidigt åberopade de i egenskap av läkare rätten att gå in i varje persons sjukjournal för att jämföra diagnosen före och efter det påstådda helandet.1091 Resultatet presenterades i en rapport, som redovisades i Dagen den andra december 1972. Läkargruppen hade arbetat med begreppet mirakelbot, vilket bestämdes och definierades på följande sätt:

1088 Aftonbladet 1969-04-30, s. 8; 05-02, s. 1, 48; 05-03, s. 1,7, 40; 05-04, s. 9; 05-07, s. 19; 0508, s. 13; DN 1969-04-30, s. 10; 05-03, s. 8; 05-04, s. 1, 7; 05-06, s. 1, 26; 05-07, s. 1, 27;

Expressen 1969-04-30, s. 15; 05-02, s. 1, 6-7; 05-03, s. 1. 6; 05-04, s. 1, 6-7; 05-05, s. 8-9; 05-07, s. 7; JP 1969-04-30, s. 1; 05-02, s. 1, 13; 05-03, s. 1, 6; 05-05, s. 1, 5; Smålands

Allehanda 1969-04-30, s. 1; 05-02, s. 1, 13; 05-03, s. 1, 6; 05-05, s. 1, 5; Smålands Folkblad 1969-04-30, s. 1; 05-02, s. 1; 05-03, s. 1, 3; 05-05, s. 1, 6. 1089 Dagen 1969-05-08, s. 1, 12; 05-09, s. 1, 27; EH 1969-05-22, s. 30. 1090 Det var riksdagsmännen Sven Johansson (cp) och Kurt Hugosson (s) som tisdagen 6 maj 1969 lämnade in var sin fråga. Johansson frågade statsministern: »Anser Ers

Excellens att det är förenligt med religionsfriheten att religiösa samfundssammankomster sätts under övervakning av statliga myndigheter?« Hugosson frågade socialministern: »Anser socialministern att den nuvarande lagstiftningen är tillfredsställande när det gäller samhällets möjligheter att ingripa mot s.k. helbrägdagörare, vilka torde vara såväl mentalt som somatiskt hälsovådliga?« (Dagen 196905-07, s. 1). 1091 Dagen 1969-05-07, s. 1, 11; 05-14, s. 1.

Med mirakelbot avses ett läkningsförlopp vid en sjukdomsprocess vilket avviker från vad som enligt medicinsk erfarenhet är det gängse vid ifrågavarande sjukdomsprocess.1092

Det var 43 fall av anmälda helbrägdagörelser som blivit granskade. Av dessa sorterades 32 fall bort ganska omedelbart på grund av olika skäl, exempelvis att diagnosen var oklar, att spontanläkning inte kunnat uteslutas (13 fall) eller att läkarundersökning ej genomförts (9 fall). Av resterande 11 vittnesmål om mirakelbot var det 6 som hänvisades till kategorin »Anmärkningsvärd läkningsprocess«, det vill säga att mirakel var en möjlig förklaring i vart och ett av dessa fall, enligt läkarna –men långt ifrån ett säkerställt faktum utifrån granskningen.1093

1092 Dagen 1972-12-02, s. 16. 1093 Dagen 1972-12-02, s. 16-17. – För Dagen var detta resultat bevis nog för att »mirakelbot förekommer i samband med förbön«. I ett antal artiklar beskrevs de sex »säkra fallen«. Dagen 1972-12-02, s. 16; 12-06, s. 1, 10; 12-09, s. 1, 10; 12-16, s. 1 och mittuppslaget.