VII:3 Riksmedia diskuterar Georg Gustafssons förbönstjänst

Vi möter alltså hos brevskrivarna på 1960-talet samma problematik och ett likartat sätt att reagera på denna, som vi tidigare i denna avhandlings kapitel IV:4.3 mötte hos dem som skrev åren 1931–1937. Vid båda tidpunkterna fanns gruppen som framhärdade i sin helandeförväntan i tro på Gud och infriande av de löften om bönhörelse Nya testamentet rymmer. Deras reaktion visade på en fast fortsatt vilja att bevara både medel och mål i sökandet efter signifikans, i sammanhanget lika med hälsa. Orienterings- eller referenssystemet som brukats för att hantera sjukdomsproblemen var fortsättningsvis intakt hos dessa personer.

Sådana som ifrågasatte om Gud ville bota dem eller som uttryckte sin besvikelse på Gud fanns på 1960-talet, precis som på 1930-talet. Hos dessa människor var orienteringssystemet hotat eller på god väg att brista sönder. Den dittillsvarande plausibilitetsstrukturen som framställt Gud som god, kärleksfull och villig att hjälpa var klart ifrågasatt, en omvärdering av det signifikanta i vägen till hälsa var uppenbar.

Även den grupp som anklagade sig själv för det uteblivna helandet, och förklarade det med egen bristande tro, ouppklarade synder, etcetera fanns vid båda tidpunkterna. Dessa kunde bevara övertygelsen om riktigheten hos både medlet (bön) och målet (hälsa) i signifikanssökandet, men sanningen och riktigheten i referenssystemet gällde under betingelsen att man var en bättre troende människa. Egna brister hade satt systemet ur funktion, det var varken Guds, Guds ords eller Guds tjänares fel.

Lewi Pethrus: »Georg Gustafsson i Jönköping är speciell i det fallet. Det finns ingen inom pingströrelsen som beder så mycket för sjuka som han.«1072

I januari 1966 tog en diskussion om helbrägdagörelsen fart i Saxons veckotidning. Den inleddes av en viss H. Larsson, som skrev uttalat kritiskt och menade att vittnesmål om helande genom bön var en bluff:

1072 Svenska Dagbladet 1966-08-12, s. 15.

Läkarna kan sin sak och de har säkert rätt, ty när en människa talar om att hon blivit helbrägdagjord och sedan måste läggas in på sjukhus ideligen, så ser ju läkarna att det måste vara bluff.1073

Larsson fick svar av Dagmar Hejdenberg, en kvinna som haft kontakt med Georg Gustafsson i ett antal år. Hejdenberg vittnade om helbrägdagörelsens sanning utifrån egen erfarenhet:

Svar till »H. Larsson«

Jag kan inte låta ert inlägg förbli oemotsagt, ty denna sak är så pass naturlig och klar att den inte bara kan förnekas. Jesus lever ännu i dag, han helbrägdagör de sjuka genom sina tjänare, som han ger makt lägga händerna på dem och behandla dem enligt apostlagärningarna 19 kap. verserna 11 och 12.

Själv har jag vid oräkneliga tillfällen fått bönesvar. 1958 blev jag helbrägdagjord från ett över tjugoårigt hjärtfel. Sju sorters medicin slapp jag använda mera. Den människa, som gav mig hjälpen från Gud, är ännu verksam, hans bil rycker ut dygnet runt om ibland till hjälp för de sjuka.

Han har fått förmedla helbrägdagörelse till ett flertal läkare, därmed inget ont sagt om våra läkare. De gör så gott de kan i vår ofullkomliga värld.

Jag uppger gärna namn och adress på denna gudahängivna tjänare, om ni tillskriver mig. Mitt namn och adress finns på redaktionen, och jag bor på rosornas ö.

Dagmar.1074

Dagmar Hejdenberg fick både mothugg och gensvar på sitt inlägg, dels i tidningen, dels privat. Människor skrev till henne för att få kontakt med den helbrägdagörare hon berättat om. På det sättet satte hon bara under 1966 ett 30-tal människor i direktkontakt med Georg Gustafsson.1075 Lärbro, på Gotland – där hon bodde, blev närmast en filial till Jönköping, där Gustafsson var verksam. Så förblev det i viss utsträckning även under år 1967.

På förstasidan i Sydsvenska Dagbladet den 12 augusti 1966 fanns – stort uppslagen – följande rubrik: »Duk i brev botar sjuk«. Rubriken matchades av en bild över fyra spalter, där Georg Gustafsson visas med en trave brev framför sig på bordet och i handen håller han ett knippe brev. Bildtexten löd: »Pastor Georg Gustafsson skickar årligen ut tusen-

1073 Saxons veckotidning 1966-01-15, s. 40. 1074 Saxons veckotidning 1966-02-19, s. 34. – För övriga inlägg i debatten, se Saxons veckotidning 1966-03-05, s. 47; 03-19 s. 36; 03-26, s. 36. 1075 T.ex. ID-k-Stugum 1966-03-15; SD-k-Östra Näsberget 1966-03-06; KD-k-Borås 196603-10; KWE-m-Gävle 1966-02-23; OE-k-Tärnsjö 1966-04-04, E I:24, GGa.

tals ’brev med näsdukar’ över hela Norden. Bönedukarna botar alla slags sjukdomar, försäkrar han«.1076 På sista sidan var rubriken: »Dukar på sjuka kroppsdelar botar tror Smålandspastorer«. Artikeln är tidstypisk och ett intressant exempel på hur fenomenet troshelbrägdagörelse uppfattades i det sekulära Sverige på 1960-talet.

Senaste nytt på helbrägdafronten i det frireligiösa Småland kommer från

Filadelfia. Där sitter pastor Georg Gustafsson och stoppar näsduksstora tygstycken i kuvert som han skickar ut till sjuka människor i hela Norden.

Bönedukarna botar alla slags sjukdomar. Ja, pastor Gustafsson och hans bröder och systrar i Jönköping tror också, att icke-religiösa människor blir saligen helade av bönedukarna. – Jo då, våra bönedukar är bra mot det bästa [sic! skall troligen vara: det mesta], omtalar pastor Gustafsson trosvisst och får instämmande av sin närmaste böneduksassistent, pastor Bror

Spetz. De båda pastorerna har fullt upp att göra med duksändningarna. – Minst tusen dukar om året går ut från församlingen i Jönköping, säger pastor Spetz. Folk i alla åldrar i hela Sverige och även utlandet skriver och beställer bot per brev. Hebrägdegången [sic!] är sådan, att mottagaren i brevet meddelas när församlingen i Jönköping håller möte. Exakta tidpunkten är mycket viktig, ty då bönerna strömmar ut från kyrkan i

Jönköping skall vederbörande lägga duken på den sjuka kroppsdelen, och så skall det stora undret ske.1077

Svenska Dagbladet hade rubriken »Bönedukar i tiotusental sänds ut från Jönköping«, och med den ville tidningen att folk skulle inse att Georg Gustafssons verksamhet hade gigantiska proportioner. I den följande texten modifierades dock rubrikens budskap. Det var på 40 års sikt denna mängd dukar sänts ut, berättades det. Svenska Dagbladet skrev:

Bönedukar har alltid förekommit bland kristna som tror på helbrägdagörelse, säger pastor Pethrus till SvD med anledning av uppgifter om att ett tusental sådana dukar varje år sänds per post från Filadelfiaförsamlingen i Jönköping till cancersjuka och personer med andra fysiska och psykiska sjukdomar. Mannen bakom bönedukarna från Jönköping är pastor

1076 Sydsvenska Dagbladet 1966-08-12, s. 1. – Sydsvenska Dagbladet Snällposten, som tidningen egentligen heter, var en högertidning fram till år 1966, men antog detta år beteckningen oberoende liberal. (Nationalencyklopedin, artikeln Sydsvenska

Dagbladet Snällposten band 17, s. 577) 1077 Sydsvenska Dagbladet 1966-08-12, s. 30. – Under hösten 1966 var det ett 10-tal personer som skrev och begärde bönedukar och som samtidigt uppgav att de inte var troende eller religiösa.

Georg Gustafsson, som under 40 års tid skickat ut 10 000- tals linnedukar sedan han först läst böner över dem.1078

Dukarna är av linne, två eller tre kvadratdecimeter stora. Ibland köps linnet i butiker, ibland offrar församlingsmedlemmar rena lakan, som enligt pastor Gustafsson klipps i lämpliga storlekar Innan dukarna läggs i kuvert och postas beder pastorn själv eller församlingen över dem, en för en. Ibland behandlas också linnetyget med olja [...].

Men tro inte att jag delar ut bönedukar istället för att uppmana de sjuka att söka läkare, säger pastor Gustafsson. Jag har skickat många personer till läkare och flera läkare har visat förståelse för min verksamhet. Vi har till och med fått brev från läkare med begäran från patienter om att de skall få bönedukar. [...]

Pastor Pethrus slutar med att omtala att bönedukar kommer till användning inom de flesta pingstförsamlingar, men, tillägger han, pastor Georg Gustafsson i Jönköping är speciell i det fallet. Det finns ingen inom pingströrelsen som beder så mycket för sjuka som han.1079

Dagens Nyheters rubrik avslöjade på ett klart och odiskutabelt tydligt sätt tidningens sedan lång tid tillbaka intagna ståndpunkt rörande fenomen av denna typ. Rubriken var: »Böneduk mot sjukdomar förbluffande vidskepelse«. En stor bild på Georg Gustafsson med en bunt bönebrev framför sig pryder sidan. Bildtexten lydde:

Pastor Georg Gustafsson i Jönköping skickar varje år ut 1000-talet »bönedukar« till sjuka människor med löften om förböner och helbrägdagörelse.

Medicinalstyrelsen kan inte ingripa, eftersom pastor Gustafssons »behandling« är kostnadsfri. I artikeln stod att läsa:

Det är förbluffande att en sådan vidskepelse kan förekomma i vårt upplysta samhälle. Så kommenterar en läkare den form av »helbrägdagörelse« som utövas av Filadelfiaförsamlingen i Jönköping. Församlingen sänder till sjuka människor över hela landet ut bönedukar genom vilka de skall få bot, Ett 1000-tal dukar distribueras årligen från Jönköping tillsammans med löften om förböner. Medicinalstyrelsen kan inte ingripa eftersom »behandlingen« är kostnadsfri. Men det händer att Filadelfiaförsamlingen får en slant i efterhand. [...]

1078 Svenska Dagbladet 1966-08-12, s. 3. – Svenska Dagbladet har sedan 1900-talets början varit en konservativt inriktad tidning. Den var på 1960-talet ett organ som stod

Högerpartiet (från 1969 Moderata samlingspartiet) nära. (Nationalencyklopedin, artikeln Svenska Dagbladet band 17, s. 478) 1079 Svenska Dagbladet 1966-08-12, s. 15.

Omkring 1000 bönedukar om året sänds ut över Sverige men också till grannländerna, enligt församlingsledaren pastor Georg Gustafsson i Jönköping. Han förklarar också att många människor på detta sätt blivit botade.

Vilka möjligheter har medicinalstyrelsen att ingripa mot »bönedukarna« som botemedel? – Enligt den s. k kvacksalverilagen är det straffbart för en icke behörig person att undersöka eller behandla någon för sjukdom mot ersättning, framhåller byrådirektör Bo Adin i medicinalstyrelsens lagbyrå.1080

Tidningen Expressen hade den 12 augusti 1966 rubriken »

’Böneduksfabrik’ hos filadelfiapastorer. 10 000-tals sjuka tror sig bli botade av oljedränkt tyg«. Tidningen skrev:

Minst tusen helbrägdagörande »bönedukar« skickas årligen ut från Filadelfiaförsamlingen i Jönköping till sjuka över hela landet. Det har man hållit på med i snart 40 år och även andra församlingar sysslar med liknande verksamhet. – Det är ingen magi eller hokus pokus i samband med detta, säger mannen bakom »bönedukarna«, församlingsföreståndaren Georg Gustafsson i Jönköping till Expressen på fredagsmorgonen Vi tar inget betalt för dem och vi uppmanar som regel alltid de sjuka att söka läkare för sina krämpor. Men vi tror på dukarna som ett medel att koncentrera den sjukes strävan att träffa Jesus, och vi vet att många blivit hjälpta tack vare »bönedukarna« –ibland på ett rent otroligt sätt. […] »Sänden böneduk till en cancersjuk kvinna«. Detta »nödrop« genljöd vid ett tältmöte hos Jönköpings Filadelfia häromkvällen. Hon liksom många andra, till och med i Amerika, Norge och Finland fick sina dukar.1081

»Bönedukar per post till sjuka ’har hjälpt många tillfriskna’ «, var den rubrik Göteborgs-Posten valt för sin beskrivning av Georg Gustafssons förbönstjänst. Samma bild som Sydsvenska Dagbladet valt var införd även i Göteborgs-Posten. På bilden sitter Gustafsson med en stor bunt brev framför sig på bordet. Bildtexten berättar: »Pastor Georg Gustafsson i Jönköping skickar årligen ut ett tusental ’bönedukar’ i brev till

1080 DN 1966-08-12, s. 5. – Dagens Nyheter är en liberal dagstidning. På 1960-talet – under chefredaktören Olof Lagercrantz ledning – en kulturradikal röst i svensk media och alltmer öppen för den radikala vänsteropinionen. År 1972 förklarade sig tidningen oberoende, men på ledarsidan skulle fortsättningsvis drivas en liberal eller frisinnad linje. (Nationalencyklopedin, artikeln Dagens Nyheter band 4, s. 330–331) 1081 Expressen 1966-08-12, s. 11. – Expressen, den liberala kvällstidningen – grundad 1944 – hade på 1960-talet under chefredaktören Per Wrigstads ledning en klar folkpartiprofil. Expressen var vid denna tid Sveriges största dagliga tidning. (Nationalencyklopedin, artikeln Expressen band 6, s. 73)

sjuka människor och hävdar att dukarna hjälpt många människor att tillfriskna«. I artikeln stod bland annat:

Bota sjuka per post? Jovisst, det går bra, tycker pingstvännerna i Jönköping, som nu har »patienter« över praktiskt taget hela Skandinavien. Botemedlet heter bönedukar. De klipps till i näsduksstora stycken och sänds med brev till sjuklingarna. Omkring 1.000 dukar om året lämnar församlingen. [...]

Bönedukarna betyder inte att människorna skall låta bli att gå till läkare, förklarar pastor Georg Gustafsson, församlingsledare i Jönköping. Det händer att vi t.o.m. uppmanar människor att söka läkarvård. Vi vet emellertid att bönedukarna hjälpt många människor att tillfriskna på ett rent otroligt sätt.1082

Jönköpings-Posten var den tidning som satte igång hela rabaldret kring bönedukarna. Dess reporter »Petter« hade närvarit vid det tältmöte då Georg Gustafsson läste några förbönsbrev, och bad om de församlades hjälp i förbön. Dagen före alla andra tidningar skrev JönköpingsPosten om »Rusning efter böneduk« på sidan ett, och om »Böneduk per post i Jönköping. Nödrop i tältmöte för cancer« på sidan fem. Tidningen visste att berätta följande, den 11 augusti 1966: »Skicka en böneduk till en cancersjuk kvinna«. Det nödropet gick ut från ett tältmöte hos Filadelfia i Jönköping. Pingstförsamlingen har en från profana utgångspunkter säregen distribution – tusentalet sådana dukar går varje år på begäran ut till Sverige, Norge, Finland, Amerika m fl länder. Församlingen har först bett att Guds kraft skall verka – så läggs dukarna på de sjuka. Men samtidigt skickas ofta en rekommendation att söka läkare. [...]

Gör detta från profana utgångspunkter unika botemedel verkan? – Vi får många tacksägelsebrev, berättar pastor Gustafsson. Men det är inte alla, som blir helbrägdagjorda. När så inte är fallet, får vi böja oss för

Guds vilja. Och andliga välsignelser brukar alltid ges.1083

1082 Göteborgs-Posten 1966-08-12, s. 8. – Denna liberala dagstidning, var på 1960-talet (precis som idag) den största tidningen i landet utanför Stockholmsregionen.

Dagsupplagan låg under 1960-talet i närheten av 300 000 exemplar. (Nationalencyklopedin, artikeln Göteborgs-Posten band 8, s. 270-271) 1083 JP 1966-08-11, s. 1, 5. – Jönköpings-Posten med Smålands Allehanda utkommer som morgontidning sex dagar i veckan. Tidningen är politiskt oberoende, men har av tradition stått frisinnade och frikyrkliga intressen nära. Tidningen utges av

Hallpressen AB. Sedan 1908 leds tidningen av personer från tidningssläkten

Hamrin. År 1962 övertogs tidningen Smålands-Allehanda, vilken sammanfördes med Jönköpings-Posten 1974. (Nationalencyklopedin, artikeln Jönköpings-Posten med

Smålands Allehanda band 10, s. 317)

Pingströrelsens egen tidning Dagen reagerade naturligtvis på denna uppståndelse kring Georg Gustafssons förbönstjänst i sekulära media. Den 13 augusti 1966 skrev tidningen utförligt i ärendet, dels på ledarsidan, dels på nyhetsplats. På förstasidan var rubriken » ’Bönedukarna’ i Jönköping anknyter till Boltzius«. Tidningen skrev: »Bönedukarna« i Jönköping har blivit den senaste tidningssensationen. Det gäller pastor Georg Gustafsson i Filadelfiaförsamlingen där, som i många år praktiserat förbön för sjuka. Till sjuka, som han inte kunnat få personlig kontakt med, har han i alla år sänt »bönedukar«, som de sedan vid en viss överenskommen tidpunkt lagt på det sjuka stället. Samtidigt har man då bett för dem i Jönköping. Själv blev pastor Gustafsson som barn botad från en svår sjukdom, sedan Boltzius bett för honom på samma sätt. Hur har detta nu blivit löpsedelsstoff?

En tidningsreporter hörde i ett tältmöte i Jönköping talas om en cancersjuk som bad om en böneduk. Han forskade vidare i vad det var fråga om, och eftersom det för honom var något nytt, blev det en stor artikel, som har gett eko i många tidningar utöver landet. Pastor Gustafsson har omtalats som mannen som har sänt tiotusentals bönedukar till olika delar av

Sverige.

Utan tvivel är pastor Gustafsson den inom pingstväckelsen som mest sysslat med förbön för sjuka. [...]

Något geschäft ligger det inte bakom »bönedukarna«. Som alla pingstvänner vet, är seden inte ovanlig i andra pingstförsamlingar utan förekommer regelbundet exempelvis i de båda största församlingarna: Filadelfia i

Stockholm och Smyrna i Göteborg. Om det kommer tackoffer från botade sjuka, är detta något som helt går till församlingens verksamhet. Någon personlig ekonomisk vinning får alltså inte förebedjarna, och hela tanken på betalning är helt främmande. Detta sagt med tanke på tidningar, som snuddat vid ämnet.1084

Den svenska diskussionen fick stor publicitet även i våra grannländer. Det skrevs i Danmark, Finland och Norge om helbrägdagöraren i Jönköping och hans dukar.1085 Den för Georg Gustafsson mest betydelsefulla publiciteten utomlands, var den som hans verksamhet fick genom den kristna riksavisan Korsets Seier i Norge. Denna tidning, som i första hand vände sig till Norges pingstvänner, publicerade den 17

1084 Dagen 1966-08-13, s. 1, 8. – Se även Dagen 1966-08-13, s. 2; 08-25, s. 2. 1085 Detta framkommer i brev till Georg Gustafsson, t.ex. Elly Larsen, Aarhus i

Danmark 1966-09-04, E I:24; Helmi Immel i Åbo Finland 1966-08-14, E I:25, GGa.