Gärda och Georg

framgångsrik. Den vid början av år 1924 endast 29 personer starka församlingen hade vid det årets slut 54 medlemmar, närmast en fördubbling således. Nitton personer lades via dop till församlingen under det året. Dopförrättningarna hölls fortfarande i Svenarum vinter, vår, höst, och i Karlsfors utomhus under sommartiden. De sex andra nya församlingsmedlemmarna som tillkommit under året var personer som flyttat till Karlsfors eller Värnamo, eller tidigare döpta personer som inte av något skäl gått med i församlingen redan då den ordnades.237

Året 1924 blev Karlsforsperiodens slutår, samtidigt som det var Värnamoperiodens startår – i Betelförsamlingens historia och Georg Gustafssons liv som predikant. Samtidigt fortsatte verksamheten i Betelkapellet i Karlsfors under ytterligare ett antal år. Men under 1925 blev församlingens säte förlagt till Värnamo och verksamheten alltmer koncentrerad dit.

Gärda och Georg I början av april 1924 gifte Georg Gustafsson sig med Gärda Maria Ekberg. Hon var född den 30 november 1901 i Karlsfors, och uppvuxen där.238 De båda makarna kände således varandra sedan barndomen. De hade varit lekkamrater, berättade han.239 Gärda Ekbergs föräldrar var Sven August Johansson Ekberg, född 1866, och Hedda Mann, född 1867, båda i Värnamo. Föräldrarna gifte sig 1893. Modern hade arbetat som piga på en gård. Fadern var då snickare men blev senare förman och därefter verkmästare vid Hörle bruks snickerifabrik i Karlsfors. Makarna fick sju barn, varav Gärda var nummer fyra i ordningen.240 Familjen Ekberg hade en ekonomisk och social standard som låg klart över den som familjen Gustafsson – Georgs

237 Matrikel, PiVa.

– I EH 1924-07-24, s. 350–351 rapporterade Rikard Fris om ett återbesök i Karlsfors. Han berättade bland annat om ett stormöte söndagen den 15 juli 1924, då fyra »lyckliga Guds barn undfingo nya födelsens bad genom att döpas till Kristus i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn«. 238 Födelse- och dopbok C I/7, s. 105, SVAR. – Namnet stavas Gerda, men under hela hennes vuxna liv skrev både hon och familjen Gärda. 239 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 9. 240 Husförhörslängd A I/11, s. 402; Husförhörslängd A I/12, s. 952; Husförhörslängd

A II a/3, s. 1129, Församlingsbok A II a/13, s. 1909, SVAR.

familj – hade. Ekbergs bodde i den rätt väl tilltagna verkmästarbostaden som Hörle bruk tillhandahöll.241

Georg beskrev sin Gärda som en liten kvinna med mellanblont hår – en stillsam, mjuk, positiv och mycket självständig person. Hon tillrättavisade honom ofta och välmotiverat, uppgav han. Inte minst hans predikoförsök under de första predikantåren utsattes för hennes kritik. Hon fann honom alltför »grovhuggen« i sitt predikande.242

Sedan Georg hade flyttat till Värnamo och börjat arbeta där, fjorton år gammal, träffades de två ungdomarna inte så ofta. När Gärda så småningom också fick arbete i Värnamo, som sömmerska i Nordbloms syaffär, sågs de på någon danstillställning då och då. Det var först efter sin omvändelse som Georg återupptog mer regelbunden kontakt med Gärda. Hon var den första person som han fick »bedja med till frälsning«, påstod han.243 Ganska snart därefter blev de ett par. När han sedan började tala om sina baptistiska dopplaner, var Gärda helt oförstående. Hon följde visserligen med till Torpkonferensen 1919, men hade gjort fullständigt klart, att hon inte avsåg att någonsin lämna »den sanna evangelisk-lutherska läran« eller överge »moderkyrkan« hon tillhörde. Sannolikt var det för Gärda en lättnad att det inte vid det tillfället blev något baptistiskt dop för Georgs del. Året därpå, då Georg blev döpt, följde Gärda inte med till Torpkonferensen.244

År 1921 förändrades Gärdas liv och religiösa ståndpunkt radikalt. Först blev hon andedöpt någon gång under våren det året. Det skedde vid ett nattligt bönemöte i Karlsfors, då en grupp av de ungdomar som tidigare tillhört Hörle ungdomsförening var samlade. Sedan blev hon troendedöpt vid den första dopförrättningen i byn, den 17 juli.245 Hur denna process – som innebar en helt förändrad inställning till det baptistiska dopet – fortskred hos Gärda lämnar tillgängligt material ingen upplysning om. Sannolikt spelade hennes erfarenhet av Andens dop med åtföljande tungomålstalande en stor och betydande roll i sammanhanget. Turordningen mellan dopet i vatten, genom nedsänkning enligt baptistisk sed, och andedopet var alltså i Gärdas fall den omvända mot vad som ansågs som det »normala« eller vanliga inom

241 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 9. 242 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 9. 243 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 9. 244 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 9; nr 12. 245 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 9; Matrikel, PiVa.