III:3 Jönköpingsperioden (1929–1937): Georg Gustafssons etablering som predikant inom Pingströrelsen

av bankens kunder, som tidigare varit urusla betalare av sina lån och skött sina förbindelser med banken illa, efter det att de gått med bland pingstvännerna blivit bankens bästa kunder.301

Då Georg Gustafsson med familj flyttade till Jönköping den 1 oktober 1929 innebar detta en ny situation i familjens liv. Förutsättningarna blev annorlunda än tidigare. Familjens försörjning var i fortsättningen beroende av att pappa Georg lyckades i rollen som heltidsavlönad predikant och föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i staden. Tidigare hade försörjningsresurserna emanerat ur familjefaderns händers arbete vid snickerifabriken i Värnamo. Trots ett klart uttalat kallelsemedvetande hos Georg Gustafsson, fanns det säkerligen en avsevärd undran och bävan hos honom inför steget in i predikantskap på heltid.302 I Värnamo hade han varit pionjären, den som från början varit med och byggt upp församlingen. Till Jönköping kom han för att ta över ledarskapet i en sedan flera år tillbaka etablerad verksamhet. Uppgiften var att bygga vidare på en grund som redan var lagd. Jönköpingsförsamlingen var ordnad samma år som församlingen i Värnamo, alltså år 1924.

Han berättade att Gud talade till honom sista dagen i Värnamo och klargjorde villkoret för framgång i Jönköping. Det var genom det vid denna tid vanliga bruket bland pingstvänner – och många andra kristna – att ta ett så kallat »mannakorn«303 som tilltalet kom. Under avskedsrundan bland vänner och församlingsbor den dagen fick han då han

301 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 6. 302 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 6.

– Georg Gustafsson uppgav att han fått en uppenbarelse från Gud att han skulle flytta till Jönköping, men å andra sidan sade han sig ha svarat ledarna för församlingen i Jönköping, då de aviserat en kallelse dit för hans del, att »inte kan ni kalla en verkstadsarbetare till heltidspredikant i Jönköping«. 303 »Mannakorn« var en liten lapp, varpå en bibelhänvisning var skriven. Man tog en lapp i en korg med hundratals lappar och menade att Gud styrde så att den upptagna lappen hänvisade till ett bibelrum som hade ett direkt tilltal in i den aktuella livssituationen.

tog ett mannakorn vid tre olika tillfällen – i olika hem – samma bibelhänvisning, nämligen till Jeremia 15:19. Där stod i 1917 års översättning: »Därför säger Herren så: Om du vänder åter, så vill jag låta dig komma åter och bliva min tjänare. Och om du frambär ädel metall utan slagg, så skall du få tjäna mig såsom mun.«304 Det var den sista raden han tog till sig och brottades med – »ädel metall utan slagg … tjäna mig såsom mun«.

Georg Gustafsson tog detta livsavgörande steg samtidigt som den svenska Pingströrelsen upplevde sin första djupa interna kris: den så kallade Franklinstriden. Denna strid kulminerade under de första veckorna i oktober 1929 – Georg Gustafssons första veckor som heltidspredikant i Jönköping.

Steget togs dessutom i en tid präglad av växande oro: lokalt, regionalt och nationellt. Ur socio-ekonomisk synpunkt var åtminstone första halvan av 1930-talet en tung, svår och problemfylld tid i Sverige, precis som i många andra länder. Kontrasten till 1920-talet var bjärt. Det årtiondet brukar kallas för Sveriges »andra storhetstid« på grund av den starka industriella expansion som då skedde. Företag som AGA, SKF, ASEA, LM Ericsson och Electrolux utvecklades snabbt till verkliga storföretag under 1920-talet. Och Ivar Kreuger hade nått näst intill världsmonopol på säkerhetständstickor. Han hade därmed kunnat bygga upp ett gigantiskt industriimperium av globala proportioner.

Wall Street-kraschen på börsen i New York 1929 blev inledningen till 1930-talets allvarliga depression. En depression som fick stor internationell räckvidd. Två år senare, 1931, skakades världen av en stor internationell finanskris. Sverige drabbades år 1930 av den ekonomiska krisen. Fallande priser på jordbruksprodukter och snabbt växande arbetslöshet blev följden. Ivar Kreugers död i mars 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen, vilken ledde till kraftigt fall på Stockholmsbörsen. Kreugerkraschen skördade många offer, bland annat tvingades Sveriges statsminister C.G. Ekman att avgå, då det visade sig att hans parti tagit emot stöd av Ivar Kreuger. Tändstickskungen Kreugers död – och det därigenom utlösta ekonomiska raset – väckte naturligtvis extra stor uppståndelse och bestörtning i »tändsticksstaden« Jönköping.

Socio-politiskt präglades Sverige under 1930-talets första år i hög grad av arbetslöshet, fattigdom och starka klassmotsättningar. Massor

304 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 6.