Filadelfiaförsamlingen i Jönköping

Missionsförbundet man då – år 1933 – ville bygga broar till och ha andlig gemenskap med, men i viss mån gällde signalerna sannolikt även medlemmar av andra frikyrkosamfund. Gemenskap på den gemensamma erfarenhetens grund, upplevelseekumenik, var vad som bejakades inför framtiden.

Filadelfiaförsamlingen i Jönköping Av de 30 649 människor som bodde i Jönköpings kommun den 1 januari 1930 var det 415 som tillhörde stadens pingstförsamling.321 Församlingen i Jönköping hade då i sex år varit en självständig församling, ordnad den 2 maj 1924 av 76 personer. Alltså bildades församlingen i Jönköping fyra månader efter det att församlingsbildandet skett i Karlsfors/Värnamo. Vid båda församlingsordnandena satt Rikard Fris ordförande. Fris tillhörde nätverket kring Georg Gustafsson och hade säkerligen betydelse för dennes kontakter med församlingen i Jönköping.322 Jönköpingsförsamlingen var den första i raden av dotterförsamlingar som »föddes« genom avknoppning från moderförsamlingen i Huskvarna under 1920- och 1930-talen – inalles åtta stycken.323 Det var nämligen i Huskvarna som Pingströrelsen fick sitt första nedslag i Södra Vätterbygden och därefter sin tidigaste församlingsformation; då det senare skedde skrev man juni år 1918. 324

Georg Gustafsson hade tidigt kontakt med Jönköping och pingstvännerna där. Han uppgav sig ofta ha besökt både moderförsamlingen i Huskvarna och utpostgruppen i Jönköping, som hade lokal på Lillgatan i staden.

Som beväring på I 12, helt nyfrälst och nyandedöpt, reste jag ofta till Huskvarna och vittnade. Åren 1922–1923 hade jag många möten på LILLGATAN då utpostgrupp till Huskvarna. Där hade vi väckelsemöten på söndagarna kl. 18. Sedan cyklade jag till Huskvarna där vi hade möten kl. 20. [...]

321 Årsbok för Sveriges kommuner, s. 38; Årsberättelser, AV:1, FiJa. 322 Församlingsmöte 1924-05-02, § 1, A I:1; FiJa. Se även Söderholm 1933b, s. 503. 323 Hubertsson 1944, s. 95. 324 Väckelsen i Huskvarna startade i metodistförsamlingen, där två evangelister från

Helgelseförbundet, Elna Svensson och Maria Jeppsson, ledde väckelsemöten. På grund av risk för söndring i församlingen stängde ledningen för metodistförsamlingen lokalen för dessa evangelisters möten. Några månader senare bildades

Filadelfiaförsamlingen som fri församling. Denna församlings tillkomst var resultatet av de två evangelisternas arbete. (Hubertsson 1944, s. 94)

I början av 1924 bildades pingstförsamlingen i Värnamo och då blev jag helt engagerad där. Dock reste jag emellanåt på predikobesök till Jönköping.325

Församlingen i Jönköping växte successivt, men inte uppseendeväckande snabbt under 1920-talet som följande uppställning visar, där uppgifterna gäller per den 31 december varje år: År: 1925 1926 1927 1928 1929 Antal: 119 220 270 326 415326 Under 1930-talet var utvecklingstakten medlemsmässigt fortsatt god, men inte direkt explosionsartad som framgår av tabellen på nästa sida.

Tabellen visar på stark rekrytering via dop. Sannolikt döljer sig här ett besked om framgångsrik traditionsförmedling. Den andra generationen – »församlingsbarnen« – blev i stor omfattning medlemmar av församlingen. Antagandet styrks av att församlingens medlemsstruktur 1939 såg ut på följande sätt: 11 medlemmar var under 13 år, 2 medlemmar var över 80 år, cirka 600 medlemmar var mellan 15 och 35 år gamla och, följaktligen, var antalet medlemmar mellan 35 och 80 år också inemot 600. 327

Man slås av den påtagliga rörlighet som staplarna för in- och utflyttade vittnar om. Detta påminner om den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten, en verklighet som påtagligt påverkade en kristen församlings liv och verksamhet, precis som all annan mänsklig verksamhet i 1930-talets Sverige. Det bör uppmärksammas att inflyttade på flyttningsbetyg och intagna på bekännelse gavs gemensam redovisning, men säkerligen utgjorde antalet intagna på bekännelse endast ett drygt 100-tal under de tio åren.328 Intagna »på bekännelse« avser tidigare troendedöpta personer som togs in i församlingen utan flyttningsbetyg från de församlingar som de tidigare tillhört. I regel räknades

325 Bernhardsson m.fl. 1974, s. 10. – Uppgiften styrks av revisionsberättelsen avgiven rörande Filadelfiaförsamlingen i Huskvarna, där man för den 13 juni 1923 kan läsa: »Georg Gustafsson 11 kronor i predikohonorar«. Samma uppgift finns för den 24 respektive den 31 maj 1925, då Georg Gustafsson uppbar 5 respektive 10 kronor i predikohonorar för medverkan i Jönköping (G II:1, FiJa). Kassaböckerna för församlingskassan åren 1922–1924 gällde för Filadelfiaförsamlingens i Huskvarna »afdelning i Jönköping«, som det står i revisionen. 326 AV:1, FiJa; Bernhardsson m.fl. 1974, s. 63. 327 Uppgifterna redovisades av Kristian Nielsén i en artikel med anledning av församlingens 15-års högtid 27 april–2 maj 1939 (EH 1939-06-22, s. 529). 328 För åren 1935–1938 redovisas det exakta antalet på bekännelse intagna: 35 st. år 1935; 18 st. år 1936; 11 st. år 1937 och 10 st. år 1838.

alla som kom från samfundsförsamlingar in i denna kolumn, och det oavsett om flyttningsbetyg lämnats in eller inte.

Stapeln för uteslutna visar att antalet uteslutna låg på ungefär två procent per år.331 Även om stapeln för upprättade skall balansera uteslutningsstapeln, det vill säga att de 28 återupptagna skall subtraheras från de 221 uteslutna, kvarstår detta faktum. På tio år motsvarade antalet uteslutna i en svensk pingstförsamling vid denna tid ungefär en femtedel (20 %) av det aktuella antalet medlemmar församlingen hade.

Tabell 1: Statistik över Filadelfiaförsamlingens i Jönköping utveckling medlemsmässigt åren 1930–1939.329

År Döpta Inflyttn. och på bekännelse

1930 71 86 15 23 4 530

1931 83 86 4 122* 13 6 562

1932 82 46 1 27 11 5 648

1933 116 79 5 32 20 7 789

1934 84 82 3 33 28 8 884

1935 65 93 2 43 21 8 972

1936 55 82 8 40 22 8 1047

1937 41 83 2 38 25 8 1102

1938 61 61 57 39 6 1119

1939 67 91 3 44 19 7 1210

Upprättade330 Utflyttade Uteslutna Döda Medl.antal 31 dec.

Summa 725 789 28 451 221 67 (1210)

* Denna siffra förklaras av att bönegrupperna i Västraby och i Bankeryd under året bildade egna församlingar.

329 AV:1, FiJa. 330 Upprättade är termen som användes då tidigare uteslutna personer togs tillbaka som medlemmar av församlingen. 331 Stävare 2007a, s. 95–117. – I denna artikel redovisas en undersökning av bland annat uteslutningssiffrorna i tio svenska pingstförsamlingar under 1930-talet Siffran hamnar på ungefär två procent i dessa församlingar under hela decenniet.

Tillväxten var i praktiken större än tabellen visar eftersom ett antal utposter under dessa år bildade egna, självständiga församlingar. Under år 1931 t.ex. bildade 70 medlemmar egen församling i Västraby och 30 medlemmar bildade samma år egen församling i Bankeryd.332 Två år senare följde utpostgruppen i Tenhult detta exempel, och de 35 medlemmarna där ordnade sig till egen församling.333 Ett förhållande som bidrog till att verksamheten i Jönköping redan under 1920-talet tilldrog sig stort intresse inom den svenska Pingströrelsen var att en av pingstväckelsens tidigaste pionjärer, pastor Carl Hedeen, från 1927 till 1929 var verksam i församlingen som dess predikant och föreståndare. Carl Hedeen var baptistpastor fram till 1926, då han övergick till Pingströrelsen. Han hade då under nästan tjugo års tid varit en av de ivrigaste tillskyndarna av »den nya rörelsen« inom svensk baptism, men lojalt stannat kvar inom Baptistsamfundet. Redan när andedopsväckelsen kom till Stockholm i början av år 1907 hade Hedeen öppnat sin församling – den femte baptistförsamlingen på Östermalm i Stockholm: Elimförsamlingen – för den. Elimförsamlingen blev i själva verket väckelsen första centrum i huvudstaden. Hedeen var vidare en av de första baptistpastorerna som besökte T.B. Barratts möten i Kristiania.334 Han gav dessutom, tillsammans med Lewi Pethrus och pastor O.L. Björk, från och med mars 1911 ut tidningen Brudgummens röst, som blev den nya väckelsens språkrör i Sverige.335

Det var när Hedeen emigrerade till USA och gick in i arbetet som predikant inom pingstförsamlingen i Chicago hösten 1929, som Georg Gustafsson fick uppdraget att fortsätta arbetet i Jönköping.336 Det är naturligt att anta att Lewi Pethrus med intresse följde sin forne vapendragare under dennes tid i Jönköping, och att intresset »spillde över« på efterträdaren, då han tog över uppgiften som församlingsföreståndare i »Smålands Jerusalem«. Georg Gustafsson och Lewi Pethrus var väl bekanta med varandra redan vid denna tid, som tidigare visats i denna framställning.

332 AV:1, FiJa; JP 1932-01-07, s. 3. 333 Hubertsson 1944, s. 141. 334 Sahlberg 2009a, s. 15. 335 Sahlberg 2009a, s. 39, s. 39 not 44, s. 40 not 45; Sundstedt 1971a, s. 25–47. 336 Församlingsmöte 1929-05-13 § 2; 1929-07-08 § 2, A I:1; FiJa.