1 minute read
Boltzius helandetjänst
from Georg Gustafsson – församlingsledare, predikant och förebedjare inom den svenska Pingströrelsen
Boltzius helandetjänst Det var helandetjänsten som gjorde Boltzius känd, men också ifrågasatt och aggressivt kritiserad. Emanuel Linderholm skriver att Boltzius blev
mera allmänt bekant efter sina helbrägdagörelser först i Dalarna 1883 och sedan i Stockholm 1884–1885. Hans medel voro böner, strykningar och den obligatoriska oljesmörjningen. Men man finner även den gamla folktrons sympatetiska magiska medel, i det man tog »svettedukar«, som Boltzius torkat av sig på, och lade på de sjuka. Naturligtvis fann man detta högeligen kristligt, emedan Apg. 19:11, 12 godtagit denna redan i antiken vanliga folktro och magi.483
Linderholms beskrivning av medlen som användes, bekräftas av de olika skildrarna av Boltzius verksamhet. Han bad för och med människor, han smorde dem med olja, han praktiserade handpåläggning och han lade »svettedukar« på de sjukas kroppar.484 Bland alla de församlade hjälpsökande gjorde han ett urval av vilka som skulle behandlas. Det gick till så att han bad en kort bön till Gud: »Käre Gud, visa mig nu, vem jag skall taga!« Då han upplevde att Guds Ande visade honom vilka han skulle ta ut, kunde han välja upp till 16–20 på en gång. Därefter sade han till de församlade: »Nu mån I bedja och ropa till Gud, att Han hjälper!« Behandlingen skedde sedan individuellt i ett angränsande rum.485
Beredningen av dukarna väckte mångas förvåning och kritik:
Svettedukarna voro tygstycken i storlek ungefär som stora näsdukar. Dessa drog Boltzius under bön över sitt ofta svettiga och oljiga huvud och sände sådana till de flesta europeiska länder, men ock till Amerika.486 Den enorma brevsamlingen Boltzius efterlämnade, som finns på Värmlands museum i Karlstad, visar hur efterfrågade dessa »svettedukar« var. Det handlar om 33 000 brev från en mängd länder: Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Danmark, Sverige, Norge och USA, med flera länder. Bara från år 1887 finns 2 214 daterade brev kvar. Från åren 1888–1897 finns i snitt knappt 1 000 daterade brev per
483 Linderholm 1925a, s. 39. 484 Se t.ex. Dahlberg 1899, s. 16; Lövgren 1931, s. 85; Linge 1959, s. 28. 485 Denna beskrivning är hämtad från boken Tro, frälsning och hälsa, jämte biografisk skildring över Fr. Aug. Boltzius, 1893. F.A. Boltzius står som bokens författare.
Beskrivningen och citaten efter Lövgren 1931, s. 85. 486 Lövgren 1931, s. 85.
