Georg Gustafssons svarsbrev

konfessionellt hade alltså en förändring skett – om än inte särskilt stor – i efterfrågan av Gustafssons förbönstjänster och själavård.

Av de 202 norska breven var – som framgick av tabell 4 – 132 brev (65 %) skrivna av kvinnor, 64 brev (32 %) hade manliga författare, och 6 brev (3,0 %) hade par som avsändare. Ur geografiskt spridningsperspektiv ser bilden ut på följande sätt: det var personer med hemmahörighet på 96 olika orter i Norge som skrev. Antalet brev per ort hade följande fördelning bland de åtta mest frekventa orterna:

Anmärkningsvärd är Oslos dominans som avsändarort bland de norska städerna och orterna. I övrigt kan konstateras att den geografiska spridningen var betydligt större i Norge än i Sverige. I Sverige var de 1 372 breven fördelade på 365 orter, ett snitt på närmare fyra brev per ort, medan de 202 norska breven fördelade sig på 96 orter, vilket ger ett snitt på något mer än två brev per ort. Gustafsson hade vid upprepade besök mött norrmän, och han var väl etablerad bland norska pingstvänner i största allmänhet. Upprepat deltagande vid den bibelskola Filadelfiaförsamlingen i Oslo årligen höll och medverkan vid konferenser runt om i Norge hade givit honom den positionen. Det var dock framförallt den norska pingströrelsens veckotidning Korsets Seier som, genom att skriva om helbrägdagöraren Gustafsson hösten 1966, bidrog till den relativt stora uppmärksamheten bland norrmännen. I Korsets Seier fanns en återklang av en svensk debatt som pågick vid denna tid. Den debatten återkommer jag till nedan. Närmast undantagslöst var de norska brevskrivarna pingstvänner, undantagen var endast fem–sex personer.

Georg Gustafssons svarsbrev En brist hos den omfattande brevsamlingen från 1931 till 1982, och som därför gäller de två perioder som undersöks i denna avhandling, är knappheten på brev från Georg Gustafsson till de människor som skrev till honom. Ett fåtal sådana svarsbrev finns, och de visar vad och hur han svarade, samt vilket bibliskt stöd han åberopade för sin praktik

Tabell 8: Geografisk fördelning av norska förbönsbrev åren 1965–1967

Ort Antal brev Ort Antal brev Ort Antal brev

Oslo 34 Sör Odal 7 Bleikvasslia 4

Bergen 8 Trondheim 6 Fredrikstad 4 Helgeland 7 Porsgrunn 5

med bönedukar och gemensam bönetid. Det var korta och koncentrerade svar han gav. Några exempel:

Jkpg den 1 sept 1966 Till Syst Inga Dahlin Strömstad.

Syster i Herren! Guds frid! Ps 20; 50:15; 146; Matt 8:17; Luk 6:17–19; Joh 14:12–15. Jag har idag emottagit Edert brev, och vill gärna bedja för Eder att Jesus den store läkaren må gripa in till full hälsa. Vi beder också för Edra anhöriga att de må bliva frälsta. Jag sänder nu Bönedukar enl. Apg 19:11–12, som Ni i Jesu namn får lägga på Edra kroppar i full förtröstan att Herren vill hela och hjälpa. Vi beder söndag Kl. 7 f.m. då vi har bönedag och beder till Kl. 11.30. Möt oss i bön! Med brodershälsning: Georg Gustafsson1040

Jönköping den 21/10 1967 Käre broder Sigurd Dubergli Fredrikstad

Guds frid! Jesu välsignelse och glädje! Ps 50:15; Jes 50:10; 51:14; 58:8, 11; Jer 32:27; Matt 8:17; Mark 6:13,56; Joh 14:12–15. Jag har tagit del av Edert brev och vill gärna bedja för Eder båda, att Herren Jesus må gripa in till full hälsa. Jag sänder nu ett par Bönedukar enligt Apg 19:11–12, som Ni i Jesu namn får lägga på Edra kroppar i full förtröstan att Jesus kan hjälpa. Vi har bönedag på söndag med början Kl. 7 f.m. då vi är inför Herren i stort hela dagen. Gud välsigne Dig broder och din hustru: Med hälsning och deltagande Georg Gustafsson1041

Cirka ett kvarts sekel tidigare kunde ett svarsbrev ha följande innehåll och utformning:

Norrköping den 14/4 1943 Till Frk. Ruth Andersson Sanatoriet Axvall

Syster i Herren. Jesu frid! Ps 20; Ps 146; Jes 50:10; 58:8, 11; Matt 8:17. Jag har genom Eder faster Hildur Svensson blivit ombedd att bedja för Eder och att sända Eder en duk enligt Apg 19:11–12, som syst. Ruth i Jesu

1040 E I:24, GGa. 1041 E I:26 GGa.

namn får lägga på sin sjuka kropp i full förtröstan att Herren både vill och kan hjälpa, lägg den på Edert bröst och möt oss i bön söndag kl. 11–11.45 f.m. Vi har bönedag på söndag med början kl. 7 f.m. vi beder då hela dagen för Eder. Gud välsigne och hjälpe Eder, den som förtröstar på Herren kommer aldrig på skam.

Med broderlig hälsning och deltagande tecknar: Georg Gustafsson1042

Likheten de tre svarsbreven emellan är slående. För det första: ett antal bibeltexter åberopas inledningsvis, och dominansen av texter ur Gamla testamentet är tydlig. Det var dessutom i stor utsträckning samma bibelställen som det hänvisades till. Syftet är uppenbart: adressaten skall med Guds ords tilltal stärkas i sin tro att Gud vill hjälpa och gripa in till helande och hälsa. Valet av texter visar att Georg Gustafsson var en typisk pingstpredikant av sin tid – han speglar sin rörelse i detta avseende. Han såg inte någon skillnad i relevans mellan de två bibliska testamentenas texter, vilket var typiskt för svensk pingströrelse under hela 1900-talet.1043

För det andra: bruket av bönedukar stöddes på skildringen i Apg. 19:11–12, där det berättas om hur man tog plagg som varit i beröring med Paulus kropp och lade dem på de sjuka, som då blev friska. Vad Georg Gustafsson åsyftade med denna hänvisning är osäkert. Var det ett rolltagande, där han gick in i »Paulusrollen«? Eller var det endast så, att den duk han bett över och smort med olja – i regel men inte alltid gjorde han det sistnämnda – skulle tjäna som ett trons yttre hjälpmedel? Hans stora föredöme och »testamentator« vad gällde helandetjänsten, Fredrik August Boltzius, hade brukat dukarna inom ramen för ett rolltagande, där han gick in i »Paulusrollen«.1044 Om Georg Gustafsson också gjorde det, var han i alla händelser helt stum på den punkten. Att anta att det endast för honom var fråga om att ge bibliskt stöd för bruket, torde vara den rimligaste förklaringen.

För det tredje: han hänvisade i alla tre breven till att »vi har bönedag på söndag med början kl. 7 f.m. och beder då hela dagen för eder«. Detta gällde i dessa tre fall, men var inte representativt för svaren till de flesta brevskrivarna. Georg Gustafsson hade med sig buntar av

1042 E I:10, GGa. 1043 Om detta, se kapitel IV:4 i denna avhandling. 1044 Om detta, se avsnittet IV:2 i denna avhandling.