I slutet uttrycks en förhoppning om att uttalandet ska nå dit Berlindeklarationen tidigare spritts, och med smärta noterade man att uttalandet i Berlin – att pingströrelsen hade demoniskt ursprung – fortfarande hävdades av motståndarna.26 I konferensprogrammet fick Berlindeklarationen och genmälet ett litet utrymme. Konferensen var i första hand en samling för uppbyggelse. Algot Gustafsson (1889–1966) från Göteborg som var med på konferensen skriver: [Konferensen] hade alltifrån början varit ett enda segertåg för Herren; många hade blivit döpta med Helig Ande och eld, många blivit frälsta, en skara af sjuka hade blifvit botade: Kristus hade förhärligat sig ibland oss och bekräftade vittnesbörden med åtföljande tecken. På ett möte blefvo 40 à 50 personer antingen döpta med den Helige Ande, eller också mottogo de en mäktig smörjelse af Herren. (Glöd från altaret febr. 1910)
Motståndet inom Gnadauförbundet Berlindeklarationen kom att innebära en uppspaltning av Gnadauförbundets ledande bröder i tre grupper: motståndarna till pingströrelsen, de som förhöll sig neutrala och de som bejakade pingstväckelsen – de pentekostala – av vilka flera så småningom lämnade förbundet. Även konferenserna påverkades. När die Blankenburger Allianzkonferenz hölls i augusti/september 1909 meddelades i inledningen att tungotal och andra uppseendeväckande företeelser inte fick förekomma; ett beslut som deltagarna rättade sig efter. Den 13 oktober höll styrelsen för Gnadauförbundet ett möte i Berlin, där man som första punkt tog upp frågan om Pauls fortsatta medlemskap i styrelsen. En majoritet ville utesluta honom ur styrelsen, men beslutet blev att man skulle be Paul att begära att få avgå. I ett brev i början av november gick han styrelsen till mötes.27 Paul uttrycker ingen som helst bitterhet i brevet. 26 Texten i uttalandet är: »Es wäre nur zu wünschen gewesen, daß diese Kundgebung auch
überall dort hin gekommen wäre, wo zuvor die Berliner Erklärung verbreitet worden war. Es muß aber schmerzlich vermerkt werden, daß das Berliner Urteil: Die Pfingstbewegung ist dämonischen Ursprungs, bis heute aufrecht behalten wurde« (Lange s. 294). Av okänd anledning tog inte Hilding Johansson med dessa meningar i sin översättning, och därmed saknas de även hos Arthur Sundstedt. 27 På vilka grunder Paul var medlem i styrelsen är oklart. Han bodde vid den här tiden
i Steglitz, en förort till Berlin, och han var inte ordförande i den provins som Berlin tillhörde. 35
