5 minute read

19. Kort visit till Sverige Till Paris

19. KORT VISIT TILL SVERIGE TILL PARIS 83 19. Kort visit till Sverige Till Paris

Vi hade varit i Liberia i ett och halvt år när vi fick ett meddelande att Ingvars systrar Ann-Margret och Carin skulle komma och besöka oss.

Vi blev väldigt glada hela familjen. Efter ett tag pratade vi i telefon med dem. På den tiden fanns det inga telefonledningar i Liberia så vi fick åka till telefonhuset och beställa samtal med Sverige. Eller åka till Svenska Ambassaden och ringa, för där hade de telefonkoppling.

Vi brukade ringa till farmor och mormor på julafton och på födelsedagar. När vi pratade med Ingvars systrar hade de ändrat sig, de skulle inte komma, men erbjöd oss att få deras respengar och komma hem till Sverige en sommarmånad. Det var ju en riktig överraskning för oss som familj.

Vi hade inte tänkt oss att åka hem efter tre år för en hemmaperiod, istället tänkte vi åka hem någon sommarmånad när barnen hade skollov så det skulle bli en längre period i Liberia denna gång, det var också i samråd med våra församlingar.

Det var juni månad och vi åkte hem till den svenska sommaren med all sin blomsterfägring. Vi var i Stockholm den första tiden tillsammans med min älskade mamma och min familj, samt alla våra vänner särskilt Maggan och Eric och deras barn som alltid ställde upp för oss på alla sätt.

Naturligtvis var vi på gudstjänst i Filadelfiakyrkan och de närliggande församlingarna.

Vi tog mamma med oss och bilade till Småland till farmor Viola och syskonen. Det var en glädje att få träffa alla. Mammas sommarstuga var nu såld. Hon var så glad att få följa med oss till Småland. Vi riktigt njöt av den fina sommaren och att få vara tillsammans.

Vi åkte tillbaka till Stockholm. Tiden gick fort och dagen kom när vi skulle säga farväl. Jag kramade om min mamma och det var ett tårfyllt avsked även för barnen att lämna sin mormor. Mamma var vid god hälsa och som vanligt alltid solig och glad. Jag fick en vemodig känsla! Skulle vi få se varandra igen…?

Från Arlanda gjorde vi ett stopp i Paris på några dagar.

Det var fantastiskt att utforska denna stad med allt vad den bjöd på. Vi gjorde en heldag i Paris. Promenerade på paradgatan Champs Elysées med sina exklusiva affärer. Vi kom till Eiffeltornet och på ett café njöt vi av härligt nygräddade crêpes. Vidare till det berömda Louvren museet och såg där förstås Leonardo Da Vinci tavlan av den berömda MonaLisa.

Det var en upplevelserik dag.

84 19. KORT VISIT TILL SVERIGE TILL PARIS Vi kom tillbaka till Monrovia och allt arbete som väntade på oss. Flickorna trivdes bra i skolan, även Charlotte som nu skulle börja i första klass. Hon hade gått ett år på förskolan och talade bra engelska. Vi kände oss hemma. Många olika ljud välkomnade oss, det var särskilt en sorts duva som gömde sig bra, och som man aldrig såg, den hade ett speciellt läte både dag och natt som jag kände mig hemma med. När skymningen föll började alla dessa underbara syrsor låta som en symfoniorkester! Vi hade fullt upp med alla våra olika uppgifter. Det var många som kom till vår kyrka och beslutade sig för att följa Jesus, många ungdomar som längtade efter undervisning och andlig vägledning. Förutom klinikarbetet hade jag fått erbjudandet att få ha bibellektioner i de statliga skolorna i Monrovia, både High school och Elementary school. Det var underbara tillfällen att få möta dessa skolungdomar och få sprida evangeliet om Jesus som Frälsare. Efter lektionens slut blev jag omringad av ungdomar i 10-12 :e klassen i High school. De var katoliker, muslimer, animister. De ville veta mer om Jesus som Frälsare. Något år senare i Sverige efter vi avslutat vårt arbete i Liberia fick jag ett brev från en av de unga eleverna jag haft. Han skrev och talade om att ett nytt ljus hade kommit in i hans inre och han hade börjat tro på Jesus som sin Frälsare, efter jag hade haft dessa bibellektioner. Han hade också kommit till PhilaBibelundervisning i statliga High School Monrovia. delphia Church.

Familjekort 1978.

Jag blev glad och tacksam för detta!

Efter några veckor kom ett telegram från Sverige. Det var från min syster Barbro. Mamma hade plötsligt blivit dålig och var nu på sjukhuset. Det var ju väldigt oroväckande och kändes svårt att vara långt ifrån.

Vi fick höra över telefon att hon drabbats av en allvarlig njursvikt och hon var mycket dålig.

Efter några månader fick hon hembud till himlen. Det kändes mycket svårt att aldrig mer få se min älskade mamma som betytt så mycket för mig. Sorgen och saknaden var stor.

Tacksamheten var stor till Gud som såg till att vi fick träffas och vara tillsammans under denna sommarmånad vi var hemma i Sverige och den sista månaden hon var vid god hälsa.

Jag är övertygad att Gud visste detta och förberedde allt detta för oss som familj.

Jag åkte ensam hem till Sverige till begravningen.

Maggan väntade på Arlanda sent på kvällen. Det var så skönt att se henne där, vi var som systrar och hon tyckte så mycket om min mamma.

Det kändes overkligt att dagen därpå på förmiddagen stå invid kistan och ta farväl av min älskade mamma. Jag var så tacksam att ha haft en bedjande mor! Jag visste att hon nu var i de himmelska boningarna där

86 19. KORT VISIT TILL SVERIGE TILL PARIS också min far var. En dag ska vi få mötas där. Det är det eviga löftet vi fått av Jesus. Efter några veckor åkte jag tillbaka till min familj som väntade på mig. Jag var mycket tacksam till Gud att jag har en så fin familj en underbar make och så fina flickor. Vi visste att vi var i Guds vilja med våra liv.

This article is from: