Från Korsholm ut i världen – Norra Korsholms skola har ett stort engagemang för internationellt samarbete Text: Ulrica Taylor • Intervju: Gunbritt Tallbäck och Ulrica Taylor • Bilder: Ulrica Taylor Rektor Robert Backman vid Norra
Korsholms skola brinner för det nordiska och för internationellt samarbete. Vi träffar honom en eftermiddag i februari i skolans bibliotek i en av flera inspirerande läsmiljöer som har byggts upp, i en mysig soffgrupp invid en konstgjord sprakande brasa. Norra Korsholms skola har 267 elever och 19 lärare. I internationella sammanhang framstår skolan som relativt liten, men är ändå tillräckligt stor för att kunna delta i olika typer av samarbeten.
Från vänortssamarbete till mer utvecklat nordiskt och internationellt samarbete
– Det första riktigt pedagogiska samarbetet började för mig i samband med vänortssamarbetet som Korsholm hade med Oskarshamn från slutet av 90-talet fram till 2010, berättar Backman. Jag var flera gånger till Oskarshamn på skolbesök och de kom på återbesök hit till oss. Tidigare fanns det ett system för hur vänortssamarbetet ordnades, men det ligger nu på sparlåga. Det har säkerligen att göra med hur världen ser ut idag. Idag finns det andra sätt att bygga samarbeten.
Backman har träffat rektorer i olika nordiska länder och har fortfarande kontakt med många av dem. Mycket av nätverksarbetet har ägt rum i samband med olika möten och kongresser. För tillfället samarbetar skolan främst med södra Sverige och Norge. Det finns färdiga planer för ett lärarutbyte med Annero-skolan i Helsingborg. Finansieringen är redan klar och tanken är att en grupp lärare ska åka och jobba i Annero i en vecka och att en grupp lärare därifrån senare ska komma till Korsholm. Backman berättar att skolorna är väldigt olika, men att samarbetet trots det är mycket berikande. Skolan har också fått medel för lärarutbyte med en skola i Trondheim. Nu har coronapandemin satt stopp för samarbetet, men man har fått lov att använda medlen senare när situationen tillåter det. – Det nordiska samarbetet är den närmaste och mest naturliga internationella kontakt man kan ha. Vi ingår i en nordisk gemenskap både kulturellt och språkligt, vilket ger en fin utgångspunkt för samarbete. Fastän våra samhällen är olika, finns det många likheter i vårt sätt att tänka och i vår värdegrund – en så kallad nordisk tanke.
Vad är utmärkande för den nordiska skolan?
– Jag har funderat mycket på vad den nordiska skolan är. Det finns ett gemensamt nordiskt synsätt på bildning. Så bra som den nordiska skolan är så skulle den kunna vara ett begrepp i ett större världssammanhang – ett begrepp vi kunde saluföra och exportera. Den nordiska skolan särpräglas av en stor öppenhet, en delaktighet och ett starkt demokratitänk. I Norden månar man om elevens välmående, och lärarna har en stor frihet jämfört med hur skolarbetet ser ut i många andra länder. Backman berättar att han har varit minst en vecka i en skola i varje nordiskt land. Det har gett honom en uppsjö personliga och professionella kontakter, kolleger som med tiden också har blivit goda vänner. Han har regelbunden kontakt med kollegerna i Norge. Nu har de t.ex. jämfört sina erfarenheter av coronapandemin och hur åtgärderna har skiljt sig länderna emellan. Ibland diskuteras praktiska saker, andra gånger vilken filosofi som syns i verksamheten. De har kunnat konstatera att mycket är gemensamt, men att strukturerna skiljer sig.
Samarbete över språkgränsen
Rektor Robert Backman framför en karta som illustrerar skolans vidsträckta nätverk.
16
Pohjanmaan alue | Österbottens region
Norra Korsholms skola har sedan länge ett strukturerat samarbete med Niittylahden koulu i Joensuu. Det är främst lärarna och eleverna i åk 5–6 som är engagerade. Det är fråga om ett både språkligt och kulturellt utbyte. Deras samarbetskoncept används nu som inspiration för andra skolor för att hitta vänskolor genom SFV:s satsning ”Ska vi vara vänner?” Niittylahden koulu fick nyligen pris av Pohjola-Norden i Joensuu för att skolan aktivt har jobbat med att uppmuntra studier i svenska och intresset för det nordiska. – För dem var det som en nordisk resa att komma hit. De fick lära sig språket och samtidigt upptäcka den finlandssvenska kulturen.
