NJT Nordisk Järnbane Tidskrift
xxxxxx.
For jernbane” entusiaster er det store engasjementet for å få bygd en moderne jernbane oppløftende.
”
Nr 1 • februari 2013 • årgång 139
Arne Vidar Hesjedal, president i NJS
Gott vinterunderhåll i hela Norden DANMARK: PR-skandal hos DSB FINLAND: Konkurrens på spåret utreds NORGE: Magisk utbildning SVERIGE: Stora problem för Norrtåg
Kaktusar breder ut sig längs tågspåren. Ett av världens modernaste tågledningssystem utvecklas just nu i Mölndal. Hapararandabanan blir den första med Cactus CTC enligt ERTMS nivå 2. Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lösningar för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare. Vårt sätt att arbeta uppskattas av allt fler – en kultur vi odlat ända sedan vi genomförde vårt första automationsprojekt för mer än 40 år sedan.
www.cactusuniview.se
2012-12-06 11:07
121206_Ann_NordiskJärnbanet_180x120.indd 1
We carry the railway control according to EC directives. We check that the new construction and conversion of the trans-European rail system follows EC directives (EC-Directive 2008/57/EC) technical specifications for interoperability, TSI.
Our methodical systems of work and our experienced and qualified advanced employees ensure high quality of implementation. We have extensive experience and knowledge of operational missions in Sweden, Finland and Norway.
For more information, visit vanaheim.se E-mail kontakt@vanaheim.se Phone +46 70 610 19 50
www.vanaheim.se 2
NJT Nr 1 2013
LeDare
En vinter utan större problem
I
år har vi haft en ganska hyffsad vinter. Det har varit kallt och en hel del snö. Till och med i Malmö föll snöflingor stora som lovikavantar när jag var där för några veckor sedan. Tågtrafiken i de nordiska länderna tycks ha fungerat utan större bekymmer, utom möjli gen i norra Sverige som framgår på annan plats i tidningen. I Norge skedde dessutom en kraftig utökning av persontrafiken vid tidtabellsskiftet i december och de rapporter som har nått mig är att det fungerat väl. Däremot har vägtrafiken haft en hel del pro blem, särskilt i Sverige. Rikliga snömängder har inneburit avåkningar, stopp i trafiken och olyck or. Den 15 januari inträffade en mycket omfattan de olycka på E4:an i Skåne. Halt väglag, dimma och höga hastigheter ledde till att ett 70tal fordon var inblandade i vad som betecknas som den vär sta seriekrocken i svensk historia. Kvalificerade tekniska system och en hög
säkerhetsnivå innebär att järnvägen är förskonad från den typen av olyckor. Därför borde det vara naturligt att välja tåget framför bilen när det är möjligt. Men många väljer ändå bilen. ”Då kom mer jag ju fram i tid”, är ett vanligt argument. Man litar helt enkelt inte på att komma fram med tåget, särskilt under vintern. Kanske med de senas te årens snökaos i färskt minne. Även om det fortfarande är en dryg månad
kvar av vintern när detta skrivs, tycker jag ändå att de som jobbar inom den nordiska järnvägen kan känna sig nöjda med sina insatser. Nu vän tar vi med nyfikenhet på politikernas besked om investeringar i järnvägarna under den kommande planeringsperioden.
T
Pätevät tekniset järjestelmät ja korkea
turvallisuustaso ja vaikuttavat, kun rautatiet ovat säästyneet sen tyyppisiltä onnettomuuksilta. Sen takia tuntuu luonnolliselta, että valitaan juna au ton sijasta, kun se on mahdollista. Mutta moni va litsee kuitenkin auton. ”Silloin pääsen perille ajois sa”, on yleinen argumentti. Ei luoteta junaan,
Nordisk Järnbane Tidskrift
xxxxxx.
For jernbane” entusiaster er det store engasjementet for å få bygd en moderne jernbane, oppløftende.
”
Nr 1 • februari 2013 • årgåNg 139
Arne Vidar Hesjedal, president i NJS
Gott vinterunderhåll i hela Norden DaNMarK: PR-skandal hos DSB fiNLaND: Konkurrens på spåret utreds NOrge: Magisk utbildning SVerige: Stora problem för Norrtåg
En mycket omfattande del är utbyggnaden av
det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS, som kanske blir den enskilt största järnvägs investeringen i Norden i modern tid och ett vik tigt steg mot ett gränslöst nordiskt järnvägsnät. För att sprida information och kunskap kring både utbyggnadsplaner och erfarenheter om ERTMS anordnar NJS en konferens den 11 april under rubriken ”ERTMS så in i Norden”. Som medlem i NJS har du själv fallet rabatt på kon ferensavgiften. Med ny teknik kan vi få ett ännu robustare järnvägs system. Det behövs, inte minst för att tillgodose en stän digt ökad efterfrågan på säkra och miljö vänliga transporter. MiKaeL PreNLer Huvudredaktör
Talvi ilman suurempia ongelmia änä vuonna meillä on ollut varsin kohtuul linen talvi. On ollut kylmä ja aika paljon lunta. Kun olin Malmössä muutama viik ko sitten, tuli sielläkin suuria rukkasten kokoisia lumihiutaleita. Junaliikenne Pohjoismaissa näyttää sujuvan ilman suurempia vaikeuksia, lukuun ottamatta ehkä PohjoisRuotsia kuten ilmenee toisessa pai kassa lehteä. Norjassa tapahtui sitä paitsi voima kas henkilöliikenteen lisäys aikataulumuutoksen aikaan joulukuussa ja raporttien mukaan kaikki on toiminut hyvin. Sitä vastoin tieliikenteessä on ollut suuri määrä ongelmia erityisesti Ruotsissa. Runsaat lumimäärät ovat aiheuttaneet ulosajoja, liikennekatkoksia ja onnettomuuksia. Tammikuun 15. päivänä tapahtui hyvin mittava onnettomuus E4:lla Skånessa. Liukas tienpinta, sumu ja korkeat nopeudet johtivat siihen, että noin 70 ajoneuvoa oli mukana ja ketjukolarissa, jota on luonnehdittu pahimmaksi Ruotsin historiassa.
NJT
varsinkaan talvella. Ehkä viime vuosien lumikaaos on tuoreessa muistissa. Vaikka vielä on runsas kuukausi jäljellä talvea, kun tätä kirjoitetaan, tuntuu kuitenkin siltä, että ne jotka työskentelevät pohjoismaisten rautateiden parissa voivat olla tyytyväisiä ponnistuksiinsa. Nyt odotamme uteliaina poliitikkojen vastausta rauta tieinvestoinneista tulevalla suunnittelukaudella. Varsin iso osa on eurooppalaisen liikenneo
hjausjärjestelmän ERTMS:n rakentaminen, jos ta tulee mahdollisesti suurin yksittäinen rautatie investointi Pohjolassa nykyaikana ja tärkeä askel kohti rajatonta pohjoismaista rautatieverkkoa. NJS järjestää konferenssin huhtikuun 11. päivänä otsikolla ”ERTMS så in i Norden” informaation ja tiedon levittämiseksi sekä rakennussuunnitelmista että kokemuksista ERTMS:stä. NJS:n jäsenenä sinulla on itsestään selvänä alennettu konferenssi maksu. Uudella tekniikalla voimme saada vielä vahvemman rautatiejärjestelmän. Sitä tarvitaan, eikä vähiten sen takia että voidaan huolehtia turvallisten ja ympäristöystävällisten kuljetusten yhä kasvavasta kysynnästä. MiKaeL PreNLer Päätoimittaja
På Bergensbanan i Norge krävs rejäla maskiner för att hålla spåret farbart. fOTO: NJåL SViNgheiM
NJT NR 1 2013
NJT presenterar två artiklar som handlar om vinter och järnvägstrafik. Läs också om järnvägsutbildning i Norge och att en utredare vill öppna det finska järnvägsnätet för konkurrens. Dessutom porträtteras den administrerande direktöre för Köpenhamns Metro. Du finner också en inbjudan till NJS nordiska konferens ”ERTMS så in i Norden”. INNEHÅLL Ledare: en vinter utan
större problem
3
Finland: fortsatt arbete för bättre vintersäkerhet 4 Sverige: Norrtågs fordon
klarar inte kyla och snö Krönika: fremtiden blir
6
bestemt i vår
7
Norge: Magisk utdanning
8
Kors&Tvärs: Norge: Penger å tjene på
gods
10 18
Finland: utredare vill öppna konkurrens på spåret 19 Europa: fjärde järnvägs-
paketet presenterat
20
NJS: Skånetrafiken i fokus på
seminarium Danmark: Vil gjerne stå i
spidsen NJT Nr 1 2013
21
22 3
FINLAND
Att spårväxlar hålls rena från snö och is är en viktig del av vinterberedskapen (bilden ovan). Foto: Risto Laine
Snö och is i boggin begränsar tågens krängningsfunktion och måste tas bort. Här spolas varmvatten för att smälta isen (bilden längst till höger). Foto: Jarl Borgman
I depån i Helsingfors avisas tågen (bilden närmast till höger). Foto: Jarl Borgman
4
NJT NR 1 2013
Fortsatt arbete för bättre vintersäkerhet VR fortsätter arbetet med att förbättra vintertrafikens pålitlighet. Is i tågens underrede som påverkade krängningen är inte längre ett lika stort problem som tidigare. I dag kan lokföraren själv kan minska eller helt ta bort krängningen vid behov.
På depån i Ilmala arbetas det för fullt. I Pendo linohallen finns många tåg. Här testar man hur krängningen fungerar. Krängningen möjlig gör att tåget kan köra med stor hastighet ock så i kurvor. Med hjälp av ändringsarbeten har det blivit möjligt att utföra krängningen trots is och snö – men endast delvis. Normalt är krängningen 8 grader men nu kan man be gränsa den till 6 grader. Tågets hastighet kan hållas vid den ursprungliga varför begräns ningen inte inverkar på resetiden. Om det samlas för mycket is eller snö i tå gets underrede måste krängningen begränsas och systemet kopplas bort. Det innebär i sin tur att hastigheten i kurvorna måste sänkas. Den här vintern kan lokföraren alltså att be stämma vilken krängning han använder och om han kopplar bort krängningen helt och hållet. Klart före 2014
Den här är ett av ändringsarbetena som ut förs på Pendolinotågen. Man förstärker även el- och tryckluftrörsystemet och tågens auto matkopplingar byts ut mot nya. Det är me ningen att alla ändringsarbeten ska utföras före år 2014. Dessutom har alla tåg granskats och underhållits före vintern.
Den här vintern kan lokföraren själv bestämma vilken krängning han använder och om han kopplar bort krängningen helt och hållet.
Underhållet upphör naturligtvis inte ef ter dessa vinterundersökningar. Vid vinter granskningarna spelar testningen av värme anläggningarna en stor roll, och vid behov underhålls dessa. I Pendolinotågen finns det till exempel omkring hundra ställen som mås te uppvärmas. Även tryckluftsanordningarna och dörrar nas funktion finns på granskningslistan. Man ska även se till att det finns vinterredskap på tå get. Så enkla redskap som snöborstar och skra por måste finnas till hands. Utförs av yrkesmän
Vintergranskningarna utförs av yrkesmän. Montörerna och specialisterna består av per sonal som känner till en viss materiel och en speciell teknik. Det kan nämnas att verktygen till exempel består av datamaskiner och vär mekameror. VR har fortsatt förra vinterns arbete med att förbättra vintersäkerheten. Tågens vinter granskning är en del av förbättringen av vin tersäkerheten. Dessutom har beredskaps- och trafikplaneringen uppdaterats. Exempel i när trafiken kan man i fortsättningen mera smidigt göra förändringar i trafiken. Operationscentra lens verksamhet har etablerats vilket förbättrar skötseln av störningstrafik. Inom närtrafiken har R- och H-tågens vändningstider förlängts i Helsingfors. Man kommer också under den na vinter att med utökat manskap minska den snö som samlas mellan dörrarna. Bemannade reservtåg
På depån i Helsingfors används avisningsan läggningen endast för närtåg som körs korta resor. Därmed får man den största nyttan av avisningen. På stationerna i Helsingfors och Tammerfors finns bemannade reservtåg med vilka man snabbare än förut kan ersätta förse nade fjärrtåg. Inom VR pågår för tillfället flera utveck lingsprojekt som på lång sikt kommer att för bättra tågtrafikens punktlighet. De tekniska ändringsarbetena på Pendolinotågen pågår för fullt och kommer att bli färdiga år 2014. Den nya tågmaterielen, det vill säga styr vagnarna och elloken, kommer att förbättra tågtrafikens punktlighet. Då den nya depån i Uleåborg blir färdig kommer den att effektive ra tågens underhåll i Norra Finland. Jarl Borgman
NJT NR 1 2013
5
SVERIGE
Norrtågs fordon klarar inte kyla o Norrtåg har drabbats hårt av vintern. Framför allt är det de nya tågen som inte klarat snön och kylan. Under januari var läget så illa att Norrtåg helt ställde in trafiken mellan Umeå och Luleå.
Norrtåg har inte haft det lätt i vinter. Redan i december började problemen med de nya tågen. Frusna toaletter, frusna bromsar och skador på hjulen har inneburit att allt fler tågavgångar har ersatts med buss längs Bot niabanan. – Huvuddilemmat är att våra fordon inte fungerar när det blir kallt och snö, säger Olle Tiderman som är teknisk chef på Norrtåg. Han berättar att det framför allt är fem oli ka typer av fel som lett till att tågen inte fung erat. Det är frusna toalettsystem, fastfrusna bromsar, hjulskador, nedfallande is och alltför mycket snö och is i boggierna. – Vi har haft onormalt många skador på hjulen. Och då måste tåget till en verkstad för att svarva om hjulen. Tillgången till hjulsvar 6
NJT NR 1 2013
var är en trång sektor som innebär långtids stopp för tåget, säger Olle Tiderman. Även is som bildas på strömavtagaren och sedan faller ned på taket orsakar problem. – Isen slår sönder utrustning som finns på taket och det tar ofta lång tid att laga. Just i dag har vi endast fyra tåg i trafik och åtta tåg på verkstad, säger Olle Tiderman. Med anledning av de omfattande skadorna på tågen, beslutade Norrtåg i början av januari att ställa in all tågtrafik mellan Umeå och Lu leå under resterande del av månaden. Men så sent som i början av februari var trafiken fort farande inställd.
”Med de åtgärder som vi nu genomför, hoppas vi att komma tillrätta med fordonsproblemen så vi har en betydligt ljusare situation nästa vinter.” Olle Tiderman, teknisk chef på Norrtåg
Komplicerat ägarförhållande
Sveriges television (SVT) har rapporterat om krismöte efter krismöte. Enligt SVT utpekas den fransk-tyska tågtillverkaren Alstom som syndabock, men bilden är betydligt mer kom plicerad. Norrtåg har beställt tågen av fordonsbola get Transitio som upphandlat dem av Alstom. Transitio hyr ut tågen till Norrtåg, som i sin
tur hyr ut tågen till Botnatåg som kör trafiken på uppdrag av Norrtåg. – Tågen är vintertestade i Jämtland och i Kiruna och i somras genomförde vi ett antal modifieringar av tekniken men det har inte visat sig räcka. Vi anser att vi kan lösa pro
NORGE
Fremtiden blir bestemt i vår
S
nart skal den norske regjeringen legge fram sitt forslag til Nasjonal transportplan (infrastrukturplan) for perio den 2014-20123. Hvor mye penger har de tenkt å bruke? Hvor mange prosjekter vil det bli plass til? De statlige samferdselsetatene i Norge, Jernbaneverket, Statens vegvesen og Kystdi rektoratet, la fram sine forslag til ny Nasjonal transportplan (NTP) i fjor vinter. Det vis te hva som ville være mulig å få til med en NTP på samme nivå som dagens bevilgninger,med en økning i rammene på 20 prosent og med en økning på 45 prosent. Forslaget er siden heftig debattert i offentligheten. Engasjementet blant lokale politikere, næringsorganisasjoner KRÖNIKA og meningmann har det siste året vært svært høyt. Særlig er Arne Vidar Hesjedal forventningene store til nå å President i NJS få bygd ut et moderne jern banenett med sammenhengen de dobbeltspor og for hastighe ter på 250 km/t fra Oslo og sørover til Halden, nordover til OL-byen Lillehammer og sørvestover til Skien. Disse strek ningene benevnes som IC-trianglet. Utbyggingen av hele IC-trianglet er kostnadsberegnet til 130 milliarder norske kroner.
Norrtågs nya tåg fungerar inte i snö och kyla.
a och snö
Foto: Kenneth Sandelin
blemen under garantitiden som är två år, sä ger Henrik Anderberg, som är vd för Alstom Transport i Sverige, till SVT. Bättre nästa vinter
Norrtåg genomför nu tillsammans med Als tom och Transitio ett antal åtgärder för att för söka få ordning på trafiken. Norrtåg planerar att köpa begagnade pendeltåg från Skånetra fiken, Alstom anstränger sig ännu mer för att uppfylla garantikraven och Transitio kommer att placera en teknisk controller på verkstaden i Umeå. – Med de åtgärder som vi nu genomför, hoppas vi att komma tillrätta med fordons problemen så vi har en betydligt ljusare situa tion nästa vinter, säger Olle Tiderman. Norrtåg hyr 12 tågsätt av typen Coradia Nordic X62 från Transitio. Motsvarande tåg, men med annan inredning, används också av SL, Östgötatrafiken, Skånetrafiken och Väst trafik. Totalt har Alstom levererat 160 tågsätt av typen Coradia Nordic till Sverige.
E
t rimeligere alternativ er å bygge ut et ”indre intercity nett” fra Oslo til Fredrikstad, Hamar og Tønsberg. Hvis dette skal stå ferdig i 2023, må rammene økes med 56 prosent! Fra Oslo til Halden er det omtrent 120 km. Dette sporet vil være sporet til Göteborg, Malmö, Köbenhavn og videre nedover Europa. I dag er denne strekningen en flaskehals også for godstrafikken mellom Norge og Europa. Fra Oslo til Lillehammer er det cirka 180 km. Her inngår Gardermobanen som betjener Oslo lufthavn. Akkurat nå bygges det en parsell på 17 km litt sør for Hamar. Fra Oslo til Skien er det også ca 180 km. På denne banestrekningen foregår det for tiden arbeider på to parseller, blant annet en som vil få en stasjon (Holmestrand) i fjell med forbikjøringsspor for tog som skal kunne holde 250 km/t.
F
or jernbaneentusiaster er det store engasjementet for å få bygd en moderne jernbane oppløftende. Sist høst gikk over førti ordførere fra alle politiske partier i demon strasjonstog til Stortinget for å markere sin utålmodighet. Slikt engasjement er det også andre steder i landet. Om ikke lenge foreligger regjeringens forslag. Da vil det vise seg om alle drømmene ble for høytflyvende eller om jubelen kan slippes løs.
Mikael Prenler
NJT NR 1 2013
7
NORGE
Morten Arnesen går på Norsk jernbaneskole ett år for å bli lokfører. Her lærer han seg skifting av togmateriell.
Magisk utdanning Et tog blir borte fra skjermen. Hva skal togleder gjøre? Dette er dagens øvelse i togledersimulatoren på Norsk jernbaneskole. – Her får vi trent på å håndtere alle typer feil og avvik som kan inntreffe. Med denne opplæringen vil vi føle oss langt tryggere som togledere, sier Elisabeth Øien, 23 år.
Norsk jernbaneskole blir først i Europa med samtrening av togledere og lokførere i simu lator. – Resultatene av det som skjer her, er helt magiske, stråler instruktør og leder i togleder foreningen, Roger Venner. Bak ham lyser det opp et imponerende skue av gule tognumre og hvite, grafiske ruter. – De feilene som ble avdekket på trafikksen tralene i fjor, er helt eliminert takket være simulatoren. Tredobled omsetning
Det avanserte simulatorsenteret er én av nyvin ningene til Norsk jernbaneskole, som de siste to åra har tredoblet omsetningen til 30 millio ner kroner i året. I løpet av året er 5000 kurs deltakere/studenter innom skolen på Grorud i Oslo, en dobling fra to år tilbake. – Vi legger vekt på å sette kunden i sen trum. Her tilbyr vi hele spekteret av jernba neutdanning, fra korte kurs til komplett ut danning på flere fagområder. Vi er til både for de unge og de erfarne, om de jobber i det of 8
NJT NR 1 2013
fentlige ellerprivate, forklarer skolesjef Eva Ervik. I et klasserom ikke langt unna står fag lærer Tommy Sten berg og forklarer hvordan signalsyste met på Oslo S virker. Samtlige signallær – Vi leverer den utlinger sitter som ten danningen jernbane- te lys og noterer. bransjen i Norge har – Det er helt fabel behov for, sier skole- aktig å ha sånne elev er, sier mannen som i sjef Eva Ervik. årevis har gått i vakt og beredskap som signalmontør på Oslo sentralstasjon. Det er mange ganger at disse gutta spør så vanske lig at jeg må bruke tid på å finnesvaret, for teller han. – Jeg er interessert i all mekanikk og elektro nikk. Her får vi leke oss på ordentlig, og så får vi betalt for det. Det er jo knall! sier en av lær lingene og vekker både latter og entusiasme.
Elisabeth Øien har plutselig fått ansvar for en hel bane strekn
Flere gutter på sporet
Paradoksalt nok læres de opp til å håndtere fle re tiår gamle releanlegg, som fremdeles har en sentral funksjon i norsk jernbane. Ute på stasjonsområdet på Nyland er flere gutter bokstavelig talt på sporet. Lokførerstu dent Morten Arnesen, 34 år, har fått i oppgave å skifte inn en av Jernbaneverkets arbeidsma
Gamle releanlegg trenger ung kompetanse. Den hentes ut på jernbaneskolen.
bane strekning. – Men her kan jeg prøve og feile til jeg føler meg trygg, sier hun. skiner. Han står på stigbrettet og rekker bestemt ut armen for å markere stopp. – Morsomt! kvitterer han før han legger til: Det er fint å få komme ut og gjøre ting i prak sis, men det tar tid å lære seg alt av restriksjoner og regler ved avvik. Her er det mange detaljer å holde styr på! Unikt i Europa
Norsk jernbaneskole var lenge mest kjent for å drive lokomotivførerutdanning. I år har skolen 66 studenter som følger et ettårig utdannings løp. Neste år har skolen 100 lokførerstudenter, og de skal utdannes over et og et halvt år. Og ingen skal være i tvil om nivået: 1. november i år kom beskjeden om at denne delen av jernbane skolen er blitt revidert og godkjent som offent lig fagskole. Også her brukes simulator som en sentral del av undervisningen. Etter hvert skal lokførere og togledere kunne drive simulatortre ning sammen, noe som blir unikt i europeisk sammenheng.
Foto: Brian Cliff Olguin
Jernbaneskolen får stadig flere bein å stå på. Etter- og videreutdanning innenfor de ulike jernbanefagene utgjør en stadig større del av un dervisningen. Det gjør at skolesjefen – tross den store ekspensjonen – bruker halvparten av tida si på å tenke framover. Hun arbeider hardt for at skolen om få år skal kunne tilby en langt mer omfattende utdanning i ulike typer jernbanefag – med flere klasserom, tekniske anlegg og instal lasjoner som signalanlegg, sveisehall, verksted, lager og et større øvingsområde med flere spor. Men i simulatorsenteret er det ingen ting å si på fasilitetene. Elisabeth Øien er et levende be vis på at Jernbaneverket har nådd fram med sin rekrutteringskampanje. – Jeg kommer fra Harstad, hvor det ikke går et eneste tog. Plutselig fikk jeg se en utlysning om ledige jobber som togekspeditør med mu lighet for å utdanne seg videre som togleder. Og her er jeg!
Norsk Jernbaneskole n 5 000
studenter/kursdeltakere og 40 ansatte i delvis nye lokaler på Grorud.
n Er delt i tre avdelinger: trafikkopp læring, lokomotivførerutdanning og avdelingfor jernbanefag (opplæring av lærlinger og fagarbeidere – etterut danning, kurs og traineeprogram). n Skolen
har doblet antall kursdeltakere og studenter og tredoblet omsetningen på to år, men er i sterk ekspansjon for å sikre Norge framtidig jernbanekompetanse.
n Skolen mangler øvingsanlegg og må i dag benytte seg av skarpe anlegg fle re steder i landet, men ønsker å samle mest mulig på Grorud og Hauerseter.
Tore Holtet NJT NR 1 2013
9
VINJETT TVÄRS SVERIGE KORS &
Mer trafik och stabil punktlighet Persontrafiken på de svenska järnvägarna ökar och punktligheten ligger stabilt på närmare 97 procent.
Under 2012 nådde persontra fiken för första gången över 100 miljoner tågkilometer, vilket är en ökning med drygt tre procent jämfört med 2011. Punktligheten för person trafik på svensk järnväg var 96,9 procent under 2012, vilket är en liten ökning från 2011 då punktligheten var 96,2 procent. Godstrafiken hade 2012 en punktlighet på 83,3 procent, att jämföra med 76,5 procent året före. Punkt ligheten har legat stabilt under året, med undantag för några dagar i december. – Det är glädjande att vi fortsätter att ha en stabil punktlighet för persontrafiken och att den till och med ökar lite, samtidigt som trafiken ökar och aldrig har varit så här hög, säger Gunnar Malm, generaldirektör på Trafik verket och fortsätter: – Men vi är inte nöjda, utan nu siktar vi på ännu bätt re punktlighet på alla nivåer. För att nå dit har vi tillsam mans med branschen påbörjat ett långsiktigt arbete med att förbättra punktligheten. Statistiken baseras på tåg som kommit fram till slutsta tion inom 15 minuter. Punkt lighet för godstrafiken mäts från bangård till bangård.
”Vi är inte nöjda utan siktar på ännu bättre punktlighet på alla nivåer.” GUNNAR MALM, generaldirektör på Trafikverket 10
NJT NR 1 2013
I Bim-processen skapas en virtuell 3D-modell med detaljerad information. Foto: trafikverket/Grafik: Tor Lindberg, SWECO
Projekt Hallandsås internationell vinnare När den internationella innovationstävlingen Be Inspired Awards avgjordes i Amsterdam, vann Projekt Hallandsås i kategorin ”Innovation in Rail and Transit”.
Järnvägsprojekteringen av bana, el, signal och tele vid Projekt Hallandsås är det första projek tet inom Trafikverket som på allvar använder sig av möjlig heterna med Bim (Building information modelling). Metodi ken förbättrar förutsättningarna för genomföranden av komman de järnvägsprojekt i Sverige, vil ket gör att tid och pengar sparas, samtidigt som kvaliteten höjs. Anläggningsbranschen har länge brottats med informa
tionsproblem på rit- och bygg stadiet, vilket ofta resulterat i ökade byggkostnader och tids förseningar. En förklaring har varit att man inom el, signal och tele främst arbetar med schema tiska handlingar. Bim handlar primärt om att redovisa anlägg ningen geografiskt och därtill koppla annan information. Virtuell 3D-modell
Bim är en vidareutveckling av traditionell 3D-modellering som innebär att man till olika de lar i en modell kan knyta data baser med information. I Bim- processen skapas en virtuell 3D-modell med detaljerad infor mation knuten till varje objekt, exempelvis rörande typritning och artikelnummer.
Ett särskilt 3D-objekt bibliotek tillhandahåller in formationen som sedan kan kopplas till olika processer och användningsområden, som mängdberäkning av material, ut sättning och maskinstyrning vid byggnation. Genom att inblandade entre prenörer kan bygga efter Bimmodellen får de tillgång till den gemensamma informationen som granskats från flera håll. På så vis kan produktionseffekti viteten öka avsevärt i entrepre naderna. Till exempel kan man redan i modellen upptäcka om objekt kolliderar med varandra. Projekt Hallandsås är ett pilotprojekt inom Trafikverket och utvecklingsarbetet med Bim sker tillsammans med Sweco.
ViNJeTT Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler
Ny kommunikationschef på Alstom Ulrika Andersson har utsetts till kommunikationsdirektör för Alstom i Skandinavien. Hon kommer närmast från det globala itföretaget CSC, och har senast haft en tjänst som nordic communications and marketing director. – Det ska bli spännande att börja på Alstom och att arbeta i ett företag där inno vativ teknologi och globala miljölösningar är i fokus, vilket också står på agendan för många beslutsfattare. Jag ser fram emot att utveckla Alstoms varumärke och kom munikationen till våra kunder, partners Ulrika Andersson. och medarbetare, säger Ulrika Andersson som kommer att leda den interna och externa kommunikations avdelningen i Skandinavien för samtliga sektorer inom Alstom och har sin bas i Stockholm. n
Fler signalsystem till Lettland n Stockholmsbaserade Bombardier Rail Control Solutions har fått en order från de lettiska järnvägarna på ett Interflo 200signalsystem till Bolderaja–Zasulaukslinjen i Rigaområdet. Bombardier genomförde sin första leverans till Lettland 1998. Kontraktsvärdet uppgår till motsvarande 13,6 miljoner euro varav Bombardiers andel utgör 5,3 miljoner euro. Bombardiers leverans omfattar Interflo 200teknik med trafikledningslösning, vägskydd och ställverksutrustning. – Vi har levererat Interflo 200 till projekt över hela världen, bland annat i Lettland, vilket speglar en marknadsposition som känne tecknas kvalitet, lyhördhet mot kundens krav och konkurrenskraftigt pris, säger Peter Cedervall, President Rail Control Solutions, Bom bardier Transportation. Interflo 200 finns i drift över hela världen, bland annat i Brasilien, Ryssland, Thailand och runtom i Europa. Totalt har Bombardier installerat signalsystem i över 50 länder. Bombardier Rail Control Solutions har 3 000 anställda och sin globala affärsledning i Stock holm. Forskning och utveckling sker i huvudsak i Sverige, i nära samverkan med Trafikverket och kunder över hela världen.
SJ krävs på miljonböter för felaktig upphandling SJ har, enligt Konkurrensverket, direktupphandlat städtjänster på ett otillåtet sätt. Därför krävs nu SJ på böter/upphandlingsskadeavgift på 8,5 miljoner kronor.
Enligt Konkurrensverket är SJ en upphandlande enhet och ska därför följa reglerna för upp handling. När SJ under 2012 upphandlade städtjänster följdes inte upphandlingsreglerna. Därför vänder sig nu Kon kurrensverket till Förvaltnings rätten i Stockholm och begär att SJ döms att betala böter/upp handlingsskadeavgift på sam manlagt 8,5 miljoner kronor. Kraven på böter/upphand lingsskadeavgift har initie rats som en del av Konkurrens verkets pågående projekt om hur statliga bolag följer upp handlingslagarna.
SJ är helägt av svenska sta ten och förvaltas av regerings kansliet. Enligt Konkurrens verket bedriver SJ verksamhet som omfattas av lagen om upp handling inom områdena vat ten, energi, transporter och posttjänster (LUF). – SJ menar att bolaget inte behöver följa upphandlings reglerna. Vi ser fram emot att förvaltningsrätten nu får av göra vad som ska gälla, säger Konkurrensverkets general direktör Dan Sjöblom. – SJ välkomnar utredningen för att få klarhet, säger SJ:s vd Crister Fritzson. De två aktuella kontrak ten, som handlar om bland an nat städning av tågvagnar, är på cirka 56 respektive 60 miljoner kronor, vilket vida överstiger gränsen för direktupphandling som i detta fall är cirka 570 000 kronor.
SJ Service Academy avvecklas n SJ förändrar sin ut bildningsverksamhet. Det innebär bland an nat att SJ Service Aca demy upphör som ut bildningsföretag. – Vi behöver foku sera på vår kärnverk samhet, säger SJ:s vd Crister Fritzson. SJ:s dotterbolag SJ Service Academy har SJ Service Academy har gjort sitt. fOTO: SJ funnits i fem år, sålt utbildningar och be drivit konferensoch restaurangverksamhet för såväl egna som exter na kunder. Ett 60tal medarbetare är i dag anställda på SJ Service Academy. – De har gjort ett fantastiskt jobb. Men allt har sin tid. Orsaken till att vi vill avveckla är att vi behöver förändra vår utbildningsverk samhet och i stället fokusera på kärnverksamheten, förklarar Cris ter Fritzson. SJ:s utbildning sker framåt i en kombination av egna interna ut bildningar och att företaget köper vissa delar externt.
NJT Nr 1 2013
11
VINJETT TVÄRS NORGE KORS &
Malmtrafikken til Narvik fortsetter å øke.
18,3 millioner tonn malm I fjoråret ble det transportert hele 18,3 millioner tonn malm med Ofotbanen. Dette er det høyeste nivået siden 1980.
I transportstatistikken for Ofotbanen må vi helt tilbake til 1980, altså 33 år, for å finne like høye tall som i 2012. – I 1980 ble det fraktet 19,3 millioner tonn malm med banen, forteller banesjef Thor Brækkan. Veksten fortsetter
I 2013 kommer det nye selska pet Northland Resources i or dinær drift. –Vi regner med at malm transporten på Ofotbanen i år vil bli på cirka 20 millio ner tonn og at vi i 2014 kom mer til å passere rekorden fra 1973 med 22,6 millioner tonn malm, sier Brækkan. Økningen er ventet å vare ved og i 2015 er prognosene på hele 32 millioner tonn for LKAB og NRAB (Northland) til sammen. Allederede i 2020 ventes trafikken å nå helt opp i 40 millioner tonn malm, og denne utviklingen er bakgrun nen for Jernbaneverket nå hol der på med en dobbeltspor utredning for Ofotbanen. Trafikkprognosene forutset ter at kapasiteten bygges kraf tig ut på Ofotbanen de nærme ste årene Narvik
Riksgränsen
Ofotbanen
Oslo
12
Stockholm
NJT NR 1 2013
God framgang for punktligheten på norske tog i 2012. Flytogene nådde 95,8 prosent i rute. Foto: njål svingheim
Ni av ti norske tog i rute i 2012 Togtrafikken i Norge oppnådde en klar forbedring i punktligheten i fjor. 91,2 prosent av persontogene var i rute i 2012.
– Vi er på rett spor med sys tematisk sat sing på ved likehold og fornyelse og godt og kon struktivt sam Bjørn arbeid med Kristiansen togselskape ne, sier trafikkdirektør Bjørn Kristiansen i Jernbaneverket.
Styrkingen av vedlikeholdet og fornyelsen, ikke minst i Oslo- området, har vært viktig for å snu en negativ utvikling. NSBs og de andre tog selskapenes aktive punktlighets arbeid har også i høy grad gitt resultater. Færre store forsinkelse
Årsaken til forsinkelser føl ges opp, vintervedlikeholdet er styrket både når det gjelder tog og infrastruktur, og satsingen på effektive stasjonsopphold har gitt resultater.
Punktlighetstall 2009–2012 i prosent
Gode resultater
Det er mange år siden sist punktligheten i togtrafikken i Norge har vært like bra som i 2012. Gjennom de siste årene er det gjennomført en rekke til tak for å få togene mer i rute, en satsing som har gitt gode resul tater så langt.
Gledelig er det også at de s tore forsinkelsene har blitt færre. Hvis målet for punkt lighet hadde vært 10 minut ter istedenfor 4 eller 6 minut ter, ville punktligheten for alle persontog vært 96,8 prosent. I godstrafikken var det også en klar forbedring i punktlig heten i fjor. Det største godstogselskapet, CargoNet, hadde i fjor en punktlighet på 81 prosent, med en leveringspunktlighet på 91,1 prosent innenfor 15 minutter.
2009
2010
2011
2012
Alle persontog
86,6
85,5
88,6
91,2
Flytoget
94,3
92,0
94,3
95,8
Fotnot: Et tog regnes som i rute dersom det ankommer endestasjonen innenfor en argin på tre minutter. For langdistansetog er denne marginen fem minutter og m 59 sekunder. Målsettingen for persontog er at 90 prosent av togene skal nå ende stasjonen i rute, mens m ålet for Flytoget er 95 prosent.
VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim
Finland ny partner i Eress-samarbeidet Finland (Finnish Transport Agency) har blitt Eress’ femte partner. E ress er det norskutviklede europeiske samarbeidet for avregningssystemer for å håndtere strømforbruk på tog.
FAKTA Begreper: n Eress (European partnership for railway settlement systems): Organisasjonen der infrastrukturforvalterne kan bli medlem og få t ilgang til energiavregningssystemet Erex.
Selve avregnings systemet som håndterer måledata fra målerne i tog og ved hjelp av trådløs over føring og dataprogrammer som beregner riktig strøm forbruk og riktig pris.
n Erex:
Initiativet, som startet i Norge, er allerede i bruk i fem land og yt terligere tre land tester Erex løs ningen. Eress-partnere er Norge, Sverige, Danmark, Belgia og nå også Finland. – Det er en viktig milepæl for oss at vi nå også får med Finland på laget, sier direktør Terje Stø mer i Bane Energi. – Flere land er i ferd med å bestemme seg for å bli med og vårt system testes i både Østerri ke og Nederland. Også Sveits er nå i dialog med Eress om å tes te ut avregningssystemet Erex. Nå er 3 000 tog omfattet av systemet. Redusert strømforbruk
Bane Energi fikk høsten 2012 en pris fra den internasjonale jern baneunionen UIC for utvikling en og teknologien i Erex-syste met. – Erex er i korte trekk et sys tem som er utviklet av oss for
Energihandelssjef Dyre Martin Gulbrandsen, markeds- og nettverksansvarlig Claudia van Diermen Jacobsen og direktør Terje Stømer i Bane Energi gleder seg over at stadig flere land blir med i Eresssamarbeidet. Foto: Øystein Grue jernbanen etter modell av det nordiske kraftmarkedet, forteller energihandelssjef i Bane Energi Dyre Martin Gulbrandsen. Togene får installert en måler som sender sine data for bruk av strøm og sin posisjon trådløst til en server i Norge. Ved hjelp av dataprogrammer blir så disse dataene behandlet og sendt til den jernbaneforvalt ningen hvor toget har kjørt med oversikt over forbrukt energi, hvor toget er, tilbakematet energi
til kontaktledningen, og til hvil ken tid energien er brukt. Der med har jernbaneforvaltningen et nøyaktig grunnlag for fakture ring, sier Gulbrandsen. I tillegg får togselskapene nøy aktig oversikt over strømforbru ket og hvor forbruket har vært, noe som er viktig i arbeidet med energiøkonomisering. – NSB har for eksempel redusert sitt strømforbruk med 20 prosent per tonnkilometer etter innføringen av Erex.
NSB bytter seter i nye Flirt-tog n NSB
har fått mange klager på setene i de nye Flirt-togene i regiontogutgaven (type 74). Mange har reagert på at tre-seterne i de nye togene er for trange. NSB har bes temt å skifte ut disse setene. Til sammen er det 24 tog NSB nå har besluttet å skifte seter i. Disse setene ble for – NSB har mottatt mange klager på sit trange. tekomforten. Disse kommer fra passasje rer som reiser ofte og langt med våre tog og når kundene ønsker å fortelle meg og min ledelse noe, så lytter vi, sier konserndirektør og leder for NSB Persontog, Tom Ingulstad.
Ny og bedre snøskredvarsling n Den
nye snøskredvarslingen i Norge ble lansert i januar. Datagrunnlaget for varsle ne kommer blant annet fra Jernbaneverkets målestasjoner og personell i fjellet Snøskredvarslene publiseres nå på nett siden wwe.varsom.no. Sentrale bidragsytere til varslene er Norges vassdrags- og energi direktorat (NVE), Statens vegvesen og Jern Midtstova målestasjon på Bergensbanen. baneverket som også sammen har utviklet varslingssystemet. Disse etatene har en rekke målestasjoner og personell i fjellet som til sammen gir store mengder data. Disse meldingene samles nå inn og danner grunnlaget for daglige snøskredvarsler for alle fjellområder der det kan gå skred. Målet er tryggere ferdsel på bane og veg, men ikke minst også for folk som ferdes i fjellområdene på ski.
Buffertar Drag och stötinrättningar Boggie och hjulupphängningsdetaljer Hjulpar, helhjul och hjulringar Bromsblockskor Boggier och singelaxelsystem
Fabriksvägen 9 Vallentuna, Tel. 08-514 308 80 NJT NR 1 2013 13 NJT NR 3 2010 9
DANMARK VINJETT
KORS & TVÄRS
Stadig ingen tog over Limfjorden Siden den 26. marts 2012, hvor et finsk containerskib sejlede ind i jernbanebroen mellem Aalborg og Nørresundby, har borgerne nord for Limfjorden været koblet af resten af Danmarks jernbanenet.
Først lød beskeden til nord jyderne – som også har været bragt her i NJT – at det vil le tage op til seks måneder at reparere broen, men det løf te blev brudt den 15. august 2012, hvor beskeden fra DSB og Banedanmark nu lød på at broen ville være klar den 29. oktober 2012. Forsinkelser
Senere blev det ændret til først den 5. november og sene re den 19. november 2012 på grund af ”forsinkelser i pro duktionsfasen”. Efterfølgende har Banedan mark i november 2012 ud sendt en pressemeddelelse, hvor forklaringen var at pols ke svejsere havde udført dår lige svejsninger i forbindelse med reparation af broklappen. En forklaring som entre prenørfirmaet MT Højgaard, der udfører opgaven for Bane danmark, her i midten af ja nuar 2013 stadig holder fast i. Ikke sat en dato
Ved redaktionens slutning ultimo januar 2013 er der stadig ikke sat en dato på, hvornår broen er repareret og der igen kan køre tog over den. Nordjyderne kan dog godt køre med tog internt i Vend syssel, idet DSB i starten af december 2012 via færgefor bindelsen Göteborg– Frederikshavn fik bragt et antal togsæt til Vendsyssel. Fra den 9. december 2012 har kørt tog mellem Lind holm og Frederikshavn, passa gerer til stationer syd for Lim fjorden skal dog stadig ud på en bustur mellem Lindholm og Aalborg. 14
NJT NR 1 2013
Illustration af letbaneprojekt i Aalborg.
FotoMONTAGE: Nordjyllands Trafikselskab
Letbaner på vej – status primo 2013 Letbanen i Aarhus er det projekt i Danmark, der er længst fremme, idet loven om anlæg af letbanen er vedtaget i Folketinget.
Aalborg Aarhus Odense København
Anlægsselskabet Aarhus Letbane I/S har prækvalificeret fire kon sortier til at give tilbud på at an lægge letbanen samt at levere tog til hele strækningen fra Od der via Aarhus til Grenaa. Anlægsarbejder sættes i gang i 2013–2014, produktion og levering af tog sker i 2014–2015 og letbanen sættes i drift i 2016.
med Odense Kommune og Sta ten som ejere, forberedes udbud og anlæg, således at første etape af en letbane i Odense kan ta ges i brug i 2020, samtidig med et nyt Odense Universitets Hos pital.
Odense
København (Ring 3)
Her i 2013 detaljeres projektet og der udarbejdes VVM-redegø relse (miljøredegørelse). Her efter skal der efter en anlægs lov etableres et anlægsselskab
Region Hovedstaden, 10 kom muner og Staten er ved at udar bejde et beslutningsgrundlag for en realisering af det snart 10 år gamle projekt med etablering af
en letbane fra Ishøj via Glostrup til Lyngby langs med Ringvej 3. Tidsplanen for projektet forudsætter at anlægsloven kan vedtages her i 2013, således at den københavnske letbane kan åbne i 2020. Aalborg
Også Aalborg er nu kommet i gang med at analysere mulig hederne for at kunne anlæg ge en letbane i Aalborg. Det er især den såkaldte vækstkorri dor, der strækker sig fra Aalborg Lufthavn via midtbyen og vide re til Aalborg Øst, hvor et nyt universitetshospital er planlagt bygget. Analyserne er planlagt færdig gjort i sommeren 2013, hvoref ter der tages stilling til at kunne gå videre med projektet.
ViNJeTT Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost
Samdriftsplaner i Nordjylland n Et
af de centrale initiativer i en nordjysk vision fra 2010 er, at togtrafikken i Nordjylland, som i dag udføres af DSB (Aalborg Nærbane og Aalborg–Hjørring–Frederikshavn) og Nordjyske Jern baner (Hirtshalsbanen og Skagensbanen) fremadrettet skal tæn kes sammen. Detta så kunderne fremover får en bedre togbetjening med flere afgange ved at integrere og opnå synergi mellem landstra fikken, regionaltog, nærbanetog og lokalbanetog. Der er nedsat en styregruppe med repræsentanter fra Region Nordjylland, DSB, Nordjyske Jernbaner og Nordjyllands Tra fikselskab (NT), der arbejder frem mod løsninger, der hurtigt kan implementeres, men også er i dialog med Transportministe Ser vi snart Nordjyske Jernbaner fOTO: J-bOg riet om togbetjeningen i Nord i Aalborg? jylland på længere sigt. Baggrunden herfor er at mi nisteriet er i gang med forberedelsen til kontraktforhandlinger med DSB, hvis nuværende forhandlede kontrakt udløber med udgang en af 2014. I et oplæg fra ministeriet vurderes det af togtrafikken på Aalborg Nærbane og Aalborg–Hjørring–Frederikshavn ved at over gå til et produktionsfællesskab med Hirtshalsbanen og Skagensba nen har et stort potentiale ud fra både et passagermæssigt og pro duktionsmæssigt synspunkt.
DSB startede nye året med PRskandale Den 13. januar kunne Danmarks Radio afsløre, hvorledes DSB angiveligt har betalt et PRbureau, Waterfront, for at holde en bestemt journalist beskæftiget, så han ikke kunne skrive kritisk om DSB.
For eksempel om hvorledes DSB har håndteret udbud om kørsel i Sverige og om selskabet DSB First og deres økonomi. Danmarks Radios afsløringer har afstedkommet politisk røre om sagen, idet det samtidig blev afsløret at DSB også skulle have bestilt politiske profiler på bestemte politikere, der beskæf tiger sig med transportpolitik. Den 15. januar beslutter DSB’s ledelse at suspendere un
derdirektør Peder Nedergaard. Den 17. januar beslutte de transportminister Henrik Dam Kristensen, Folketingets trafikordførere og DSB på et møde i Trans portministe riet, at DSB’s advokater sammen med Kammerad vokaten skal foretage en undersøgelse Transportaf forholdet minister og at denne Henrik Dam undersøgelse Kristensen skal være fær
dig senest den 15. marts 2013 – undersøgel sens resultater skal offentliggø res. NJT bringer nyt i næste nummer.
n En genoptagelse af tidligere tiders direkte togforbindelser fra både Nykøbing Sjælland (Odsherredsbanen) og Nakskov (Lollandsbanen) var på dagsordenen da repræsentanter fra Region Sjælland, de sjæl landske kommuner, Movia og Regionstog mødtes med transportmi nister Henrik Dam Kristensen til et politisk dialogmøde om visioner for den fremtidige togtrafik i Region Sjælland. Tidspunktet for en dialog er godt lige nu, da der dels er mange projekter i gang på jernbanen, nemlig bygning af ny bane Køben havn–Ringsted, udbygning til dobbeltspor Lejre–Vipperød (Nord vestbanen Roskilde–Holbæk), samt udbygning af de danske jern baneanlæg i forbindelse med den kommende faste forbindelse over Østersøen til Tyskland, dels skal forhandles ny kontrakt med DSB i løbet af 2013–2014. Denne kontraktforhandling giver mulighed for at arbejde med nye kørselsmønstre på tværs af statslige og regiona le banestrækninger. Visionen, der giver et bud på hvordan en sammenhængende tog trafik på Sjælland og Lolland/Falster kan medvirke til at styrke den kollektive trafik i pendlingstrafikken, er også et aktivt indspil til Trængselskommissionen, der arbejder med forslag til at formindske trængsel.
Odsherredsbanetog i Høje Taastrup – på vej igen?
helikopter.nu
Visioner för trafiken i Sjælland
Luleå 09:13. Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. Vi vill frakta två.
byggnorrbotniabanan.nu
fOTO: J-bOg
NJT Nr 1 2013
15
VINJETT TVÄRS FINLAND KORS &
Trafikverket har fått ny generaldirektör n Antti
Vehviläinen har ut nämnts till generaldirektör för Trafikverket. Hans ämbets period började den 1 januari 2013 och fortsätter till den 31 december 2017. Ant ti Vehvilä inen kom mer från Stora Enso Abp där han har innehaft Antti positionen Vehviläinen som logis tikdirektör sedan 1993. Vehviläinen har övergri pande kännedom om trans portområdet. Han har tidiga re tjänstgjort bland annat som utredningsperson för Kommu nikationsministeriet och varit medlem i styrelser, delegatio ner och arbetsgrupper vid stat liga affärsverk och statsbolag inom transportsektorn. Dess utom har Vehviläinen varit ordförande för Trafikverkets delegation under hela den tid som verket funnits till.
Resandet till Ryssland ökar n Passagerartrafiken i Finland ökade under år 2012 med 2,4 procent jämfört med året före. Den största ökningen har skett inom tågtrafiken till Ryssland samt inom busstrafiken. Ökningen för resorna till Ryssland berodde på det goda antalet passagerare i Allegro tågen och ökningen i busstra fiken av de nya busslinjerna i huvudstadsregionen, som in leddes i början av året. VR:s kundprogram Vetu ri, har ökat sin popularitet. Programmet, som startades hösten 2011 har redan över 180 000 medlemmar och an talet ökar hela tiden. Användningen av själv betjäningskanalerna inom pas sagerartrafikens fjärrtrafik har under det senaste året ökat kraftigt. Fram till slutet av september gjordes 49 procent av alla köp via självbetjänings kanalerna
16
NJT NR 1 2013
Passagerartrafiken ökar vilket är en viktig faktor för att VR ska kunna stärka sitt resultat.
Foto: VR
VR på rätt väg trots svagt resultat VR-koncernens resultat för det tredje kvartalet 2012 förbättrades betydligt jämfört med början av året. Omsättningen för både passagerartrafiken och infrastrukturbyggandet ökade.
Inom infrastrukturbyggandet ingick VR viktiga avtal under kvartalet, vilka har en väsentlig betydelse för bolagets ekonomis ka utsikter. Logistikens omsätt ning blev litet mindre än i fjol, främst på grund av efterfrågan
som blev mindre till följd av den ekonomiska konjunkturen. VR-koncernens omsättning var under det tredje kvartalet 378,5 miljoner euro och från och med början av året 1 070,8 miljoner euro. Omsättningen ökade kumulativt 1,4 procent. Rörelsevinsten under kvartalet var 39,2 miljoner euro och från och med början av året 24,6 miljoner euro. VR-koncernens resultat var under det tredje kvartalet 29,1 miljoner euro och från och med början av året 18,3 miljoner
euro. I rörelsevinsten för tred je kvartalet ingår försäljnings vinsten för styckegodslogistiken. Koncernens resultat var fort sättningsvis svagt, men riktning en var den rätta. Ändringarna i servicen och strukturen har för bättrat resultatet. Antalet passagerare ökar och konkurrenskraften inom infra strukturbyggandet är god. Logistikens resultat på verkas starkt av exportindustrins konjunktur, konstaterar den verkställande direktören Mikael Aro.
Terminalen Cargo East i Kouvola utvidgar VR Transpoints förrådsterminal på logistik området Tehola i Kouvola kommer att utvidgas.
Cargo East, som koncentrerat sig på export österut, får 16 000 kvadratmeter till, en dryg för dubbling av de nuvarande ut rymmena. – Vår största kund är UPM och detta företag använder den nuvarande terminalen till 90
procent. Den avgörande fak torn till utvidgningsbeslutet var UPM:s beslut att investera i en ny produkt i fabriken i Kymme ne. Produktens marknad finns i öst, säger logistikdivisionens direktör Rolf Jansson. I Cargo East-terminalen be handlas i huvudsak skogsindu striprodukter som skickas till Ryssland och andra IVY-länder. – Målet är att öka verksamhe ten, utvidga kundbasen och er
bjuda alternati va lösningar för marknaden i öst samt totallös ningar genom Kouvola att förena VR Transpoints räls- Helsingfors och vägtrans portmöjligheter, säger Jansson. Planeringen av utvidgningen har påbörjats och byggnadspro jektet ska vara färdigt i slutet av sommaren 2013.
Kors & tvärs-redaktör: Jarl Borgman
Ny bro på Pisarabanan n Fyra finska företag tävlar om att få planera bron som ska gå över Vauhtitie i Helsingfors. Bron, som ska byggas bredvid Djurgårds planen, kommer att vara den synligaste delen av Pisarabanan. Pisarabanan är stadstågens droppformade länk, som troligen blir färdig om tio år. Planeringen av bron kommer att vara utmanande eftersom bron byggs på ett smalt område mellan banvallen och Djur gårdsplanen. Den nya banan kommer att byggas på samma nivå som den nuvarande banvallen, berättar Trafikverkets projektchef Jussi Lindberg. På Vauhtitie ska tågen gå under jord vid en bergsklack som finns i närheten av Djurgårdsplanen nära Stadions löparbana. I planeringstävlingen, som slutar i mars, deltar Pöyry Finland, Sito Finland, WSP Finland och Rambol Finland.
Pendolinotågen bort från kustbanan trafikerar inte läng re kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Pendolinoturerna kan nu ersättas med IC-tåg, som kör sträckan på sam ma tid. På kustbanan finns det myck et få avsnitt där Pendolinotågens max Pendolino ersätts. imala hastighet kan utnyttjas.
ERTMS
så in i Norden Ett seminarium om planer och erfarenheter Sky City Conferens, Arlanda 11 april 2013
n Pendolinotågen
Program ERTMS så in i Norden: Aktuella planer i de nordiska länderna
n
n ERTMS
i gränslandet: Så löser vi Öresundsförbindelsen
Godstrafiken minskade n VR logistikens omsättning under 2012:s tredje kvartal var 141,6 miljoner euro jämfört med 150,8 föregående år. Den kumulativa om sättningen var 433,8 miljoner (448,8), en minskning med 3,3 pro cent. Under kvartalet transporterades 10,5 miljoner ton gods, vilket är 5,1 procent mindre än år 2011. I slutet av juli undertecknades avtalet om försäljningen av VR Transports styckegodslogistik till Itella, postbolaget i Finland. Affären genomfördes den 1 oktober 2012. I samband med affären övergick cirka 850 anställda till Itella. Affärens inverkan på omsättningen är cirka 130 miljoner euro per år.
n ERTMS
Stora utmaningar för järnvägsmuseet
n ERTMS
n Med en ständig ström an nya föremål sam tidigt som äldre materiel måste bevaras står Fin lands järnvägsmuseum inför stora utmaningar. Den nya museichefen Klaus Kaartinen har nyligen hit tat ett unikt godståg från kejsartiden. Det ska pla ceras bredvid det kejserliga tåget, som lockar många ryska turister. Museichefen har också en ny strate gi för framtiden. Program och utbud utvecklas mot ett alltmer aktivt och verksamt museum. – Bland annat planerar vi sommaraktiviteter för barnfamiljer, säger Klaus Kaartinen.
i Europa: The idea of ERTMS and current initiatives from the EU Commission
n ERTMS
i praktiken I: Experiences from
n ERTMS
i praktiken II: Nordiska erfaren-
Spain heter
i portmonnän: Ekonomi och finansiering
n ERTMS
i framtiden: Paneldiskussion med nordiska branschföreträdare Lunch, kaffe och kvällsmingel med lättare förtäring ingår
Klaus Kaartinen
Produktionsservicen i ny organisation n VR:s service- och produktionsdivision fick en ny organisation vid årsskiftet. Till divisionens ansvar hörde tågens operativa arbeten och underhåll, inköp, fast egendom och lagfart. Av materielens underhåll och tågtrafiken bildas självständiga resultatenheter. Trafikstyrning och dithörande verksamhet överflyttas till ett särskilt företag som ägs helt av VR och är en del av VR-koncernen. Enligt det ekonomiskt-politiska ministerutskottets planer ska företaget lämna VR under år 2015 eller 2016 och bli ett eget bolag styrt av statsrådets kansli. Inköps- och egendomsenheten flyttas och blir en del av eko nomi- och finansieringsenheten. Operationscentret flyttas och blir en del av tågtrafiken. Lagfartsenheten flyttas till koncernens stab.
Anmälan
www.elmia.se/nordicrail/njs
Seminariet arrangeras av NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete i samarbete med Alstom Transport, Bombardier Transportation samt Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport.
NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete www.njsforum.com NJT NR 1 2013
17
NORGE
Penger å tjene på gods – Det er fullt mulig å tjene penger på skinnegående godstrafikk i Norge bare det legges til rette for det, mener adm. dir. Karl Ivar Nilsen i Cargolink, selskapet som har snudd stygge minustall til fortjeneste i løpet av ett år.
Da Karl Ivar Nilsen fikk ansvaret for Cargolink 1. august i fjor, var selskapet i en svært kritisk fase. Tapet i fjor ble summert til 66 millioner kroner. Men siste halvår har gått i pluss, og det skal det gjøre hele neste år, lover sjefen. – Det var raset på Dovrebanen sist vinter som ble det store vendepunktet for oss. Vi fikk raskt leid inn diesellokomotiv fra Sverige og klarte å opprettholde tilbudet til kundene ved å kjøre togene på Rørosbanen. Da så aktørene at Cargolink var et selskap å regne med, sier Karl Ivar Nilsen. I høst har selskapet opprettet en ny pen del til Bergen. Fra 7. januar skal de kjøre fem dager i uka til Stavanger mot bare to i dag. To splitter nye, leasede lokomotiv sørger for nok trekkraft. – Målet er at vi skal vokse videre gjennom å levere et pålitelig og kostnadseffektivt produkt til kundene våre. Vi lever av å tjene penger, un derstreker Karl Ivar Nilsen, og legger til at un derskudd bare medfører ekstraarbeid. Det har han solid erfaring med. Snuoperasjonen
Fram til Karl Ivar Nilsen tok over ledelsen av selskapet i fjor, gikk det med millionunder skudd hver måned. For å komme på rett kjøl ble innsatsen satt inn der det monner: For økt omsetning, lavere personalkostnader og lave re materiellkostnader. Ut røyk for eksempel all tømmerkjøring. Snutiden for togpendlene spisses så langt som mulig både i Trondheim, Stavanger og Bergen. Nå er tiden fra toget kommer inn på terminalen til det er losset og lastet opp på nytt og klart til avgang, fem ti mer. På Alnabru disponerer Cargolink to spor. Her blir fem tog lastet opp med reachstackere (spesialtrucker) og kjørt ut mellom kl. 18 og 21.25, noe som får Karl Ivar Nilsen til å avle vere følgende kommentar: – Ved en slik utnyttelse kan noen og enhver regne på hvor stor kapasitet Alnabru egentlig har. På Alnabru går det helt klart an å gjøre ting annerledes for å øke kapasiteten. 18
NJT NR 1 2013
”Målet er at vi skal vokse videre gjennom å levere et pålitelig og kostnadseffektivt produkt til kundene våre.”
Cargolink startet sin virksomhet basert på biltransporttog, men h tjener selskapet penger.
golink 36 tog ukentlig mellom Gullsmedvika og Ørtfjell. – Disse togene må kjøres med diesellok. Vi svir av en million liter diesel i året på denne kjøringa. Hvis strekningen på 45 km hadde blitt elektrifisert, ville vi blitt nettoprodusent av strøm fordi vi kjører tunge tog med fall hele veien fra Ørtfjell til Gullsmedvika. Det ville vært et enkelt og virkningsfullt klimatiltak, sier Karl Ivar Nilsen og legger ikke skjul på at der i gården står ikke dieselkjøring særlig høyt i kurs fordi det er så mye dyrere enn å kjøre elektrisk. Dobbeltspor på Rørosbanent
Akkurat nå er det avklart at Cargolink får oppdraget fra svenske Green Cargo om skifting av de nye malmtogene fra Northland Resources i Narvik. Det betyr at selskapet må ansette 10–15 nye lokomotivførere. I Rana har Cargolink avtale med Rana Gru ber fram til 2018. I denne perioden skal gru veselskapet øke malmproduksjonen. Hvorvidt økningen vil medføre flere avganger eller len gre tog, er ikke bestemt ennå. I dag kjører Car
Et annet tiltak Cargolink ivrer for, er å få elek trifisert Rørosbanen. Da kan de kjøre lengre og tyngre godstog nordover der, og lettere godstog sørover på Dovrebanen. Da ville det plutselig blitt et dobbeltspor mellom Oslo og Trondheim. – På Rørosbanen kunne vi kjørt 200 tonn mer per tog enn på Dovrebanen. Dessuten vil le vi kappet inn én time på kjøretida. Det vil le hjulpet på konkurranseevnen mot lastebilen, sier Karl Ivar Nilsen.
FINLAND
Utredare vill öppna för konkurrens på spåret När nuvarande avtal med VR går ut bör den finska järnvägen öppnas för konkurrens. Det framgår av en ny rapport som tidningen Helsingin Sanomat tagit del av. Närtågstrafiken ska öppnas för konkurrens när det nuvarande avtalet med Huvudstadsregionen går ut år 2017. Tre år senare bör även fjärrtrafiken konkurrensutsättas när avtalet med VR går ut, enligt rapporten.
Järnvägarnas persontrafik bör öppnas för kon kurrens redan i slutet av detta årtionde. Det rekommenderar Juha Honkatukia från statens ekonomiska forkningsansatalt, som på upp drag av Kommunikationsministeriet utrett konkurrensutsättningen av den finska järnvä gen. Effektivering av trafiken förutsätter ock så att bankapaciteten ökas. Huvudstadsregionens närtåg trafikerar en ligt gällande avtal till år 2017. Enligt utred ningsmannen ska det därefter bli möjligt med konkurrens om det tillkommer fler ba nor. Om erfarenheterna är positiva bör kon kurrensen utvidgas till att också omfatta fjärr tågens avtalstrafik. Utredningsmannen anser det möjligt att fjärrtrafiken efter år 2020 ska kunna öppnas för konkurrens enligt princi pen om fritt tillträde.
orttog, men har senere utvidet til alle typer godstog. Nå Foto: Njål Svingheim
I dag klarer ikke godstogene å konkurrere med lastebilene på kjøretid. – Det er i Midt-Norge vi møter hardest kon kurranse fra lastebilene. Med mer gods per tog ville vi bedret inntjeningen med mange millio ner kroner uten ekstra driftskostnader. Til sy vende og sist ville dette kommet hele samfun net til gode, mener Karl Ivar Nilsen. Enklere hverdagen med små grep
I Trondheim kunne dessuten kapasiteten på Brattøra blitt økt betraktelig på en enkel måte, mener han: – Med ei lastegate til på Brattøra kunne vi doblet eller tredoblet kapasiteten vår på Brattøra. I dag står det et telt der som funge rer som vognverksted til tross for at verkstedet på Marienborg bare ligger et par-tre kilometer unna. Riv teltet og bygg lastegate i stedet, sier Karl Ivar Nilsen, og legger til: – Det er fullt mulig å gjøre hverdagen enk lere selv med små grep. Nå ser det ut som man enten gjør ingenting eller planlegger så stort at det ikke blir noe av.
Erfarenheter från Sverige
Utredningsmannen Juha Honkatukia grundar sitt förslag bland annat på att trafikeringen ef fektiveras och på att tågutbudet ökar. En de finitiv förutsättning för konkurrensen ser han i det att banornas antal ökar. I en artikel i tid ningen Helsingin Sanomat säger Juha Honka tukia att det inte finns några förutsättningar att öka trafikmängden om det inte finns nå gon ledig kapacitet, men när Ringbanan blir färdig, och med hjälp av den möjliga Pisara banan, uppfylls dessa förutsättningar i huvud stadsregionen. Juha Honkatukia stöder sin rapport på er
farenheter som tidigare gjorts vid konkurrens utsättning av persontrafik. I Sverige började persontrafiken på järnväg konkurrensutsät tas för cirka tjugo år sedan. Då märktes till en början att stödbehovet minskade och att produktionen av trafikservicen effektiverades. Enligt Juha Honkatukia var effektiviseringen mellan 10 och 30 procent. Konkurrensutsätt ningen var dock inte den enda faktorn som inverkade. Att utveckla banförbindelserna är lika viktigt. I rapporten uppskattas att bespa ringar också kommer att uppstå inom huvud stadsregionens närtågstrafik med ett par mil joner euro per år, enligt utredningsmannen. Biljetternas prisutveckling
Å andra sidan hävdar Juha Honkatukia att de svenska järnvägarnas resultat vid öppnande av konkurrensen var ganska svag. Men i sin ut redning tar han inte hänsyn till hur effektiva VR är. Han konstaterar dock att VR har för mått förbättra resultatet ganska mycket. Juha Honkatukia har en försiktig attityd till biljetternas prisutveckling. Han menar att öppnandet av konkurrensen på den svenska järnvägen inte bidrog till att biljettpriserna sjönk i någon större grad. Å andra sidan syn tes effektiveringen av trafiken på så sett i bör jan, att tågbiljettpriserna inte heller steg. – Under tidens lopp har biljettpriserna sti git och har inte heller proportionellt föränd rats i en billigare riktning, säger han till Helsingin Sanomat. Å andra sidan kunde konkurrensutsätt ningen inverka på servicenivån och på olika serviceformer. – I Sverige installerade Veolia internet i sina tåg och erbjöd också annan service. Materiel en är långsammare än de andra bolagens, men principen var att resandet ska vara trevligt och ha skräddarsydd service, säger Juha Honkatu kia, till tidningen. Jarl Borgman
Källa: Helsingin Sanomat
Enligt utredaren Juha Honkatukia kan den finska närtågstrafiken konkurrensutsättas 2017.
Arvid Bårdstu
NJT NR 1 2013
19
EUROPA
Järnvägsföretag ska få möjlighet att erbjuda nationella persontrafiktjänster i hela EU. Här regionaltåg och Thalys höghastighetståg i Rotterdam. Foto: Colin Charman
Fjärde järnvägspaketet presenterat Öppning av den nationella marknaden för passagerartrafik på järnväg, tydligare separation mellan infrastrukturförvaltare och operativ tågdrift, samt en starkare roll för den Europeiska järnvägsbyrån. Det är huvuddragen i det fjärde järnvägspaketet som presenterades av EUkommissionen den 30 januari.
Järnvägen är en viktig del av transportsyste met i EU och har en nyckelroll för att klara den ökade efterfrågan på transporter. Samti digt konstaterar EU-kommissionen att många av EU:s järnvägsmarknader präglas av stagna tion och nedgång. Därför föreslår kommis sionen nu långtgående åtgärder för att främja utveckling av EU:s järnvägssystem. Åtgärder na inriktas på att öppna de nationella person transportmarknaderna för konkurrens samt att genomföra tekniska och strukturella reformer. – De europeiska järnvägarna står inför ett mycket viktigt vägval säger transportkommis sionär Siim Kallas. Vi måste fatta de svåra be slut som krävs för att omstrukturera den eu ropeiska järnvägsmarknaden så att utveckling och bättre tjänster främjas. Fyra områden
EU-kommissionens förslag riktar in sig mot fyra nyckelområden. För det första vill kom missionen minska järnvägsföretagens admi nistrativa kostnader och underlätta för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Det vill man göra genom att den Europeiska järnvägs byråns (ERA) roll stärks. Enligt de nya försla gen ska ERA överta de enskilda medlemssta 20
NJT NR 1 2013
ternas uppgifter att utfärda säkerhetsintyg för operatörer och godkännanden av fordon. Ge nom denna reform beräknar kommissionen med en besparing för företagen på 500 miljar der euro fram till år 2025. För att främja innovation, effektivitet och få mer valuta för pengarna föreslår kommis sionen att de nationella marknaderna för per sontrafik på järnväg ska öppnas för nya aktö rer och tjänster från och med december 2019. Järnvägsföretag får därmed möjlighet att erbjuda nationella persontrafiktjänster i hela EU, antingen genom konkurrerande kommer siella tjänster eller genom att lämna anbud för
Europas järnvägar i siffror n EU:s järnvägssektor omsätter årligen 73 miljarder euro. n Antalet
anställda är 800 000.
n Varje
år görs mer än 8 miljarder r esor på järnväg.
n Järnvägens marknadsandel för person trafik ligger konstant på cirka 6 procent sedan år 2000. n Järnvägens marknadsandel för gods transporter har minskat från 11,5 pro cent år 2000 till 10,2 procent i dag. n Den totala efterfrågan på persontran sporter inom EU beräknas öka med 34 procent till år 2030 och med 51 procent till år 2050. För godstransporter är den väntade ökningen 40 respektive drygt 80 procent.
avtal om allmän trafik. Den allmänna trafiken omfattar över 90 procent av järnvägsresorna i EU och kommer att omfattas av obligatoriska upphandlingsförfaranden. Rättvis tillgång till spårkapacitet
Det tredje området i järnvägspaketet är garan tier för att alla får en rättvis tillgång till spårkapa citet. Efter många klagomål har kommissionen kommit fram till att infrastrukturförvaltarna måste vara operativt och finansiellt fristående från de operatörer som bedriver järnvägstrafik. – Detta är en förutsättning för att undan röja potentiella intressekonflikter och ge alla företag tillträde till järnvägsspår på ett ickediskriminerande sätt, säger kommissionen i ett pressmeddelande. Kommissionen föreslår också att infrastruk turförvaltarna ska förstärkas så att de kontrol lerar alla de funktioner som utgör kärnan i järnvägsnätet – inklusive planering av infra strukturinvesteringar, den dagliga driften och underhållet samt tidtabeller. Det fjärde och sista området omfattar per sonalen och deras trygghet, särskilt vid trafik övertaganden. Redan i dag finns ett visst skydd för personalen vid övertagande av företag en ligt EU:s regelverk. Men kommissionen vill gå längre och föreslår att medlemsländerna ska får möjlighet att ålägga nya entreprenörer att an ställa arbetstagarna när avtal om allmän tra fik överlåts. EU-kommissionens förslag i det fjärde järn vägspaketet måste godkännas av EU-parla mentet och medlemsstaternas regeringar innan det kan antas. Mikael Prenler
NJS
Skånetrafiken i fokus på seminarium Vi har haft en stor hjälp av att ha en uttänkt plan för att hantera ändrade ekonomiska förutsättningar. Det berättade Mats Ameen från Skånetrafiken vid seminariet ”Skåne trafiken i med- och motgång” som arrangerades i Malmö den 15 januari av NJS svenska avdelning.
Under de tolv år som Skåneterfiken existerat, har utvecklingen varit positiv. Bland annathar resandet fördubblats under perioden. Även det ekonomiska resultatet har varit positivt, åtminstone fram till år 2009. – Öppningen av Öresundsbron och den to tala resandeökningen har bidragit till en bätt re ekonomi, säger Mats Ameen. Försämrad ekonomi
Men under de sista tre åren har ekonomin för Skånetrafiken kraftigt försämrats med årliga underskott på 100–150 miljoner kronor. Det beror dels på att Skånetrafiken tvingas köpa Öresundstrafiken på löpande räkning sedan
Mats Ameen från Skånetrafiken berättade om företagets strategier. Ett 40-tal personer deltog i NJS-seminariet i Malmö.
Foto: Mikael Prenler
DSB First dragit sig tillbaka, dels på kontant hanteringsförbudet på bussar och tåg som lett till ett intäktsbortfall. – Vi räknade med en större försäljning av förköpsbiljetter och SMS-biljetter, men i stäl let köper våra resenärer så kallade JoJo-kort som laddas med pengar och ger rabatt på resan,säger Mats Ameen. Han berättade också om Skånetrafikens strategi att växa i starka stråk och fördubbla
resandet till år 2020. Strategin innebär även en ekonomi i balans och att åtta av tio kunder ska vara nöjda. För ny trafik ska kostnadsteck ningsgraden vara 50 procent, och för Skåne trafikens totala trafik ska 60 procent av kost naderna finansieras med biljettintäkter. Om ekonomin blir bättre ska trafiken byggas ut även under lågtrafiktid i regionalt viktiga stråk. Om ekonomin försämras ska busstrafik som går parallellt med tågtrafiken slopas, svag tra fik ska reduceras och nattrafiken slopas utan för starka stråk. – Genom en tydlig strategi vill vi undvika att hamna i en negativ spiral, säger Mats Ameen. Skånetrafikens planer har fungerat i prakti ken och strategierna har i huvudsak följts när ekonomin blivit sämre. Men vissa avsteg har gjorts där opinionen varit för stark. – En slutsats man kan dra är att det är oer hört viktigt att strategin är väl förankrad bland politiker på alla nivåer, säger Ameen. Hoppas på nya medlemmar
I seminariet deltog ett 40-tal personer, både medlemmar och icke medlemmar. – Genom att bjuda in även de som ännu inte är medlemmar i NJS hoppas vi på någ ra nya medlemmar efter seminariet, säger Jens Möller som är styrelseledamot i NJS svenska avdelning och arrangerade seminariet. Seminariet var uppskattat och många efter frågade fler NJS-aktiviteter i Malmö. Mikael Prenler
Största järnvägskonsulten i Skandinavien Järnvägar, hamnar, parker, gator och torg. Det finns mycket vi tar för givet, utan att ägna en tanke åt allt arbete som ligger bakom en fungerande infrastruktur. Atkins ingenjörer, samhällsvetare och landskapsarkitekter hittar varje dag lösningar på komplexa problem. Genom att arbeta på tvären, över fackområdesgränserna, kan vi optimera utfallet av varje enskilt projekt. Inom järnväg är Atkins störst i Skandinavien. Vi arbetar med allt från storskaliga projekt till små detaljarbeten. Dubbelspårsutbyggnad i Södertälje och Danmarks stora ERTMS-projekt är bara två exempel. Vi kan både järnväg och spårväg, från förstudier till detaljprojektering. Vi fortsätter växa och söker hela tiden efter nya eldsjälar. Läs mer på: www.atkins.se Välkommen!
NJT NR 1 2013 NJT NR 3 2010
21 15
DANMARK
Metrodirektør vil stå i spidsen Der er meget livlig aktivitet i og omkring den københavnske metro i disse år, og det kræver sin mand at stå i spidsen for Metroselskabet. NJT har derfor valgt som dette nummers portræt at give et billede af manden i spidsen, nemlig administrerende direktør Henrik Plougmann Olsen. Hvad fik i sin tid dig til at søge jobbet som administrerende direktør for Metroselskabet? – Jeg er selv opvokset i København og har arbejdet med byens udvikling i størstedelen af mit arbejdsliv, så jeg så det som en af de mest spændende udfordringer overhovedet at få muligheden for at blive en del af det her store og fascinerende anlægsprojekt, der kommer til at ændre hovedstaden fuldstændigt, når de nye metrolinjer åbner i 2018. Dertil er jeg som an dre borgere i byen stor fan af den eksisterende metro, som jeg benytter på vej til arbejde. Det er et produkt, man gerne vil stå i spidsen for og være med til at videreudvikle.
presseomtale,informationsmøder, sms, åben byggepladsarrange menter, breve og opslag i opgange. På den måde håber vi, at naboerne kan indrette deres hverdag på en god måde på trods af byggeriet. – Dernæst er det selvfølgelig vigtigt, at de altid kan komme i kontakt med os, så derfor har vi i samarbejde med vores entreprenør en døgnåben telefon. Et andet initiativ, som vi har fået god respons på, er projektet ”Byens Hegn”, hvor kunstnere, foreninger og eventmagere får adgang til at udsmykke byggepladshegnene. Udsmykningen er en måde at få noget godt ud af at være nabo til en byggeplads, som jo skal være der og fylder i byen i de kommende år.
Metroselskabet ”fylder” i disse år meget i det københavnske bybillede i form af mange byggepladser. Hvordan sørger man bedst for at være gode naboer med omgivelserne i så stort et byggeprojekt? – Vi har omkring 20 000 hustande inden for en radius af 150 meter til de i alt 21 bygge pladser, så vores målgruppe er bred og oplever byggeriet forskelligt lige som graden af gener er varierende alt efter, hvor man bor. Men over ordnet set er vores mål, at vores naboer hele ti den skal føle sig velinformerede om, hvad der foregår. For eksempel – hvornår støjer vi mest, hvornår arbejder vi sent, og hvornår foregår det mere fredeligt. – Vi kommunikerer ad flere kanaler for at nå den brede målgruppe bedst muligt, fx via ugentlige nyhedsopdateringer på m.dk,
Hvilke 2–3 væsentlige succeskriterier skal være opfyldt for at hele den kollektive trafik i København bliver en succes når Cityringen åbner i 2018? – Først og fremmest er målet at driften er mindst lige så god som i den eksisterende metro.Det er vigtigt – især i så store projekter som Cityringen – at holde sig for øje, at vi byg ger for de fremtidige passagerer, ikke for byg geriets egen skyld. – Dertil kommer, at vi er meget fokuserede på at skabe gode sammenhænge til den øvrige kollektive, ikke mindst fordi mange passage rer i hovedstaden kombinerer deres rejser med forskellige transportforme. Endelig arbejder vi med at få planlagt en god passagerinformation på Cityringen, som også i 2018 er ”state-ofthe-art”.
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift
NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000
22
NJT NR 1 2013
Arbejdet i den af regeringen nedsatte Trængselskommission skal jo blandt andet munde ud i forslag til en samlet strategi for hvordan man bedst mindsker trængsel og forurening mv. Kan du på nuværende tidspunkt give dit bud på hvordan du og Metroselskabet gerne ser arbejdet udmøntet i konkrete forslag? –Trængselskommissionens arbejde er meget interessant fordi det giver muligheden for at tænke i en bred vifte af initiativer, der adresse rer udfordringerne på både trængsel og miljø/ luftkvalitet. Metroselskabets kompetencer er naturligvis mest koncentreret om Metro og letbaner samt erfaringer med kundernes øns ker. Vi søger derfor at bidrage med viden om mulighederne for – og effekten af – at udbygge Metro og letbaner i hovedstadsområdet, even tuelt i en nettankegang, så dette kan indgå i en samlet prioritering af alle initiativer i kommis sionens arbejde. Men jeg vil gerne understrege vigtigheden af at der tænkes i alle typer initia tiver, også cykler, buser, togforbindelser, og så videre, der kan medvirke til at løse trængselsog miljøudfordringerne.
PORTRÄTT Namn: Henrik Plougmann Olsen Aktuell: Har siden 2009 haft det over ordnede ansvar som administrerende direktør for Metroselskabet, for driften af den eksisterende Metro og anlæg af Cityringen. Født: 1968. Uddannelse: Cand.scient.pol. fra Københavns Universitet 1996.
Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se
Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB
Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: 070-524 24 61 e-post: njt@precon.se
Annonser/llmoitusten hankkijat: Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se
Njål Svingheim, Norge e-post: njal.svingheim@jbv.no
Tryckeri/Kirjapaino: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB
Jarl Borgman, Finland e-post: jaan.borgman@pp.inet.fi Tommy Frost, Danmark E-post: tfr@moviatrafik.dk
341
Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge
Kommande nummer 2013/ Seuraavat numerot 2013: 17/4, 5/6, 4/9, 4/12
Tommy Frost
@ www.m.dk
Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Lars Lund e-post: njs@larslund.com Norge: Gunnar Markussen e-post: gma@jbv.no Sverige: Per Olof Lingwall tel: +46 707 24 55 13 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 40 552 33 23
769
www.njsforum.com
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift
Nr 3 • uNi 2012 • årgåNg 13
”
Varumärket xxxxxx. järnvägen måste fortsätta att utvecklas precis som det har gjort de senaste 150 åren. ”. ”
”
Marina Sundman Sekreterare i NJS svenska avdelning
Nya skolor för järnvägsutbildning
NJT
dette er ” Altxxxxxx.
DANMARK: Järnvägsstatiopositive signaler, ner moderniseras gjelder det og nå fiNLaND: VR köper nya NOrge: Ny järnbana lok fra handlingSVerige: ger ny å se miljöby Västerdalsbanan testar signalsystem dagens og fram tidens politikere.
Nordisk Järnbane Tidskrift Nr 2 • a riL 2012 • årgåNg
Nytt signalsystem en förutsättning g för höghastighetstå
”
Arne Vidar Hesjedal, president i NJS nordisk bestyrelse
13
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift
Nr
•Se
eMber 2012 • årgåNg
”
Målet er at xxxxxx. dårlige værforhold ikke skal få sikkerhetsmessige konsekvenser.
”
13
Pål Buskum, geolog på Jernbaneverket
decennier ND: Järnvägens första av Nørreport fiNLaND: DaNMarK: Ombyggnad Västtågtrafiken DSB Väst ger upp tåg spårade ur SVerige: NOrge: NSB:s nya
Osäker framtid r ansk g strafik DaNMarK: DSB omorganisera r fiNLaND: Intensiva arbeten på Ringbanan NOrge: Väg- och banbygge sparar miljarder SVerige: Satsn ng på pers ntrafik ässa
Annonsera i NJT en annons i Nordisk Järnbanetidskrift, NJT, är det självklara valet för dig som vill synas och nå viktiga beslutsfattare inom hela den nordiska järnvägsbranschen. Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, finland, Norge och Sverige. För annonsbokning & priser Kontakta: ronald Carlsson, rCeffekt Tel: +46(0)35 10 60 18 Epost: ronald@rceffekt.se Henrik Plougmann Olsen er en stor fan af den eksisterende metro.
fOTO: MeTrOSeLSKabeT
NJT Nr 1 2013
23
För nordiska järnvägar i världsklass
Att Nordens järnvägar ska vara i världsklass får inte bara vara en vision. Hos Vossloh har det blivit en verklighet. I avregleringens spår och i tätt samarbete med våra kunder har kostnadseffektiva helhetslösningar kunnat utvecklas till ett mer tillgängligt och robustare järnvägssystem. Med kunskap, kreativitet och engagemang kommer vi återigen att bli stolta över våra järnvägar. Att Vosslohs produkter tillhör marknadens mest tekniskt avancerade är känt över hela världen. Att de dessutom levereras just-in-time, skräddarsydda enligt ett unikt modulärt koncept och inom marknadens absolut kortaste leveranstid är ett tecken på att även Norden kan leda järnvägens nödvändiga vidareutveckling.
www.vosslohnordic.com
economic mobility