NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 4 • SEPTEMBER 2018 • ÅRGÅNG 144
”Jag vill stärka samarbetet mellan de nationella avdelningarna för att utveckla NJS som nordisk förening.” Per Olof Lingwall, president i NJS
Norska flygtåget jubilerar med passagerarrekord
DANMARK: Fler avgångar över Öresund SVERIGE: Nya Mälab-tåget har presenterats FINLAND: Snabbare och tyngre tåg på rustad bana NORGE: Resandet ökar hos NSB
Din Partner i Sverige och Danmark Simulering och Testning • • •
Simulering inom gångdynamik Expertis inom hjul-räl kontakt Testning av Rullande Materiel
Teknisk Stöd • • •
Rullande Materiel Säkerhet och Signal Infrastruktur
Oberoende Trejdepartstjänster • • • •
Notified Body (NoBo) Independent Safety Assessor (ISA) Designated Body (DeBo) CSMRA – Oberoende bedömningsorgan
Vi växer, vill du vara med? Email: info@tuv-sud.se
Danmark - Sverige
Vi utför järnvägskontroll enligt EG-direktiv. Vi kontrollerar att ny- och ombyggnad av det transeuropeiska järnvägssystemet följer EG-direktivens (EU-direktiv 2008/57/EC) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, TSD.
Vårt metodiska systemarbete och våra erfarna och kvalificerade medarbetare säkerställer hög kvalitet i genomförandet. Vi har lång erfarenhet och hög kompetens av kontrolluppdrag i Sverige, Finland och Norge.
För mer information, besök vanaheim.se E-post kontakt@vanaheim.se Telefon 070-610 19 50
www.vanaheim.se 2
NJT NR 4 2018
LEDARE
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 4 • SEPTEMBER 2018 • ÅRGÅNG 144
Kompetens för framtiden
U
nder de närmaste åren kommer många gamla trotjänare inom den nordiska järn vägssektorn att gå i pension. När de slutar tar de med sig sina mångåriga erfarenheter, eller det som också brukar kallas den tysta kunskapen. Alltså sådant man lärt sig genom arbete och från äldre kollegor. För många inom järnvägen kan det vara lärdomar under ett helt arbetsliv.
De som anställs i dag är välutbildade. Och det är bra. Skolan ger en god baskunskap i viktiga ämnen, men det tar tid att förstå järnvägssystemets komplexitet, inte minst hur de olika delarna häng er ihop, och att kunna tillämpa sina kunskaper. När jag började min karriär inom järnvägen och dåvarande Statens Järnvägar, präglades de första åren av olika internutbildningar för att jag, till sammans med mina nyanställda kollegor, skulle lära mig hur SJ och järnvägen fungerade. Det var grundkurser, ingenjörskurser och veckor av prak tik på olika arbetsplatser, inte bara inom den egna verksamheten. Vi som anställdes under monopol tiden fick en bred och gedigen utbildning i ”järn vägskunskap”. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Konkur
rensen ökar och de olika företagen blir mer och mer specialiserade inom sina respektive områden. Kompetensen i dag består i att man behärskar sin egen lilla del i järnvägssystemet men kanske inte
Per Olof Lingwall, president i NJS
Norska flygtåget jubilerar med passagerarrekord
alltid inser hur de olika delarna hänger ihop. Det är heller inte möjligt att i dag genomföra samma typ av ambitiösa internutbildningar för nyanställ da som fanns tidigare för att förstå järnvägens ”in nersta väsen”. Dagens olika traineeprogram är vik tiga för att nya medarbetare inom järnvägssektorn ska ha förståelse för det egna företaget och vad som levereras, men de ger inte samma helhetsbild som tidigare internutbildningar inom DSB, NSB, SJ och VR gjorde. Främst därför att järnvägsför valtningarna hade all verksamhet under en hatt. Ett sätt att förhålla sig till dagens verklighet är att vara medlem i NJS, vars syfte är att stärka medlemmarnas fackkunskaper inom det nordiska järnvägsområdet. Det sker bland annat genom seminarier och studiebesök. Därför kan du bidra till dina kollegers kompetens utveckling genom att rekrytera dem som medlemmar i NJS så att de kan lära sig mer om den nordiska järnvägs branschen.
MIKAEL PRENLER Huvudredaktör
Osaamisen tulevaisuus
L
ähivuosina tulee monta vanhaa konkaria pohjoismaisella rautatiesektorilla lähtemään eläkkeelle. Kun he lopettavat, niin he otta vat mukaansa monivuotiset kokemuksensa eli sen, jota tavataan kutsua hiljaiseksi tiedoksi. Siis sellais ta mitä opitaan työn kautta ja vanhemmilta koll egoilta. Monille rautatieala voi merkitä oppimista koko työelämän ajan.
Työntekijät, jotka palkataan nykyisin, ovat
hyvin koulutettuja. Ja se on hyvä. Koulu antaa hyvät perustiedot tärkeissä aineissa, mutta ottaa aikansa ymmärtää rautatiejärjestelmän monimuo toisuutta, ei vähiten kuinka eri osat toimivat yhteen vaan kuinka osata soveltaa tietojaan. Kun aloitin urani rautateillä ja silloisella SJ:llä (Valtion rautateillä), leimasivat ensimmäisiä vuosia erilaiset sisäiset koulutukset, jotta minä yhdessä vastava littujen kollegojen kanssa oppisin, kuinka SJ ja rautatiet toimivat. Oli peruskursseja, insinööri kursseja ja harjoitteluviikkoja eri työpaikoissa, ei vain omalla toimintaalueella. Me, jotka palkattiin monopoliaikana, saimme laajan ja vankan koulu tuksen ”rautatietiedossa”. Nyt näyttää todellisuus toiselta. Kilpailu lisään
tyy ja eri yritykset tulevat enemmän ja enemmän
”Jag vill stärka samarbetet mellan de nationella avdelningarna för att utveckla NJS som nordisk förening.”
erikoistuneemmiksi omilla alueillaan. Osaami nen tänään koostuu siitä, että hallitaan oma pie ni osa rautatiejärjestelmää, mutta ei aina nähdä kuinka eri osat riippuvat toisistaan. Ei ole my öskään mahdollista nykyisin järjestää saman tyyp pisiä kunnianhimoisia, sisäisiä koulutuksia uu sille työntekijöille kuin aikaisemmin rautateiden ”sisäisen olemuksen” ymmärtämiseksi. Tämän päi vän harjoittelijaohjelmat ovat tärkeitä uusille ra utatiesektorin työntekijöille saada tietoa omas ta yrityksestä ja mitä tehdään, mutta ne eivät anna samanlaista kokonaiskuvaa kuin aikaisempi sisä inen koulutus DSB:llä, NSB:llä, SJ:llä ja VR:llä. Ensinnäkin siksi että rautatiehallinnoilla oli kaikki toiminta saman katon alla. Yksi tapa seurata tämän päivän todellisuutta on olla NJS:n jäsen. Pohjoismaisen Rautatieseu ran, NJS:n tarkoitus on vahvistaa jäsentensä asi antuntemusta pohjoismaisella rautatiealalla. Tämä tapahtuu muun muassa seminaarien ja tutustu miskäyntien kautta. Tämän takia sinä voit aut taa työtovereidesi asiantuntemuksen lisäämistä rekrytoimalla heitä NJS:n jäseniksi, jotta he voivat oppia enemmän pohjoismaisesta rautatiealasta.
MIKAEL PRENLER Päätoimittaja
DANMARK: Fler avgångar över Öresund SVERIGE: Klart med nattrafik norrut FINLAND: Snabbare och tyngre tåg på rustad bana NORGE: Resandet ökar hos NSB
Flygtåget mellan Oslo och Gardermoen. FOTO: CF SALICATH/FLYTOGET
NJT NR 4 2018 Välkommen till ett nytt nummer av NJT. Den här gången berättar vi om det framgångsrika flygtåget i Norge som firar 20-årsjubileum. Du kan även läsa om läget på de danska lättbanorna och om hur den finska järnvägen blivit både snabbare och säkrare. Dessutom har NJS hållit sin generalförsamling och den nordiska huvudstyrelsen fått en ny ordförande.
INNEHÅLL
Ledare: Kompetens för framtiden
3
Norge: Flytoget feirer 20 år og setter nye rekorder 4 Krönika: Förnyat samarbete
ska ge mer energi
7
Norge: Raskere forbindelse via Kongsvinger? 8 Kors&tvärs:
10–16
Finland: Snabbt och säkert på rustad bana 18 Danmark: Sådan går arbejdet på landets letbaner 19 NJS: Ny ordförande vill ut-
veckla nordiskt samarbete 20
NJS: Sommerudflugt til
Aarhus letbane
NJS: Stort intresse för
planerad överdäckning NJT NR 4 2018
22 23 3
NORGE
Det første av flytogets åtte nye togsett. kommer til Norge i løpet av året, og innen to år har Flytoget økt sin kapasitet med 50 prosent.
Flytoget feirer 20 år og setter Flytoget feirer 20 årsjubileum med passasjerrekord og tidenes kundetilfredshet. – Vi profiterer på at det oppstår problemer i togtrafikken, sier administrerende direktør Philipp Engedal.
4
NJT NR 4 2018
D
a hovedflyplassen på Gardermoen ble åpnet den 8. oktober i 1998, ble 16 nye togsett satt i trafikk. Det effektive høyhastighetstoget som kunne frakte flypassasjerer mellom Oslo og flyplassen på 19 minutter, ble raskt en suksess. Så langt har staten mottatt rundt 1,5 mil liard kroner i samlet utbytte fra Flytoget AS. Alt togmateriell er for lengst betalt ned, og selskapet punger snart ut for åtte nye togsett. Det første kommer til Norge i løpet av året, og innen to år har Flytoget økt sin kapasitet med 50 prosent. ”Flytoget taper kunder til NSB”. Denne overskriften har vært en gjenganger i media de siste årene. For det dalte noe etter rute omleggingen i 2014, da NSB begynte å ta
opp konkurransen med Flytoget gjennom å tilby nesten like raske togreiser til subsidier te priser. Men siden begynnelsen av 2016 har Flyto get gradvis tatt igjen det tapte, og i år forven ter selskapet å sette ny rekord med om lag 6.9 millioner passasjerer. Det er nesten en fordo bling siden starten. Kundene mer tilfredse
Kundene er også mer tilfredse enn noen gang. 97 prosent sier seg godt fornøyde. Mange spør seg: Hvordan er det mulig når NSB nærmest kjører for halv pris? – Det enkle svaret er at kundefokuset gjen nomsyrer alt vi gjør, svarer Flytogets sjef Phi lipp Engedal og innrømmer:
Dette er de nye flytogene I løpet av 2020 regner Flytoget med å ha åtte nye togsett i trafikk. De nye togene er bygd etter samme lest som de forrige. Likevel er det gjort flere forbedringer: – Kundene vil merke at de nye togene er bredere enn dem vi har i dag. De har bredere stoler, bedre plass og bedre komfort. Gjennom gående flate gulv gjør at det blir enklere for kundene å bevege seg gjennom – uten å gå opp og ned som i dag, forteller teknisk direktør Thomas Berntsen og opplyser at det er medarbeiderne i Flytoget som har jobbet fram det nye togkonseptet i samarbeid med den spanske leverandøren CAF.
Passasjerkupe i flytogets nye FOTO: FLYTOGET togsett. FOTO: FLYTOGET
FAKTA | Flytoget
nye rekorder – Det er nesten så vi kan si oss fornøyde når det er dårlig punktlighet på sporet, for da vin ner vi. På sikt er ikke dette bra, for også våre kunder har punktlighet som første prioritet. Like fullt er mantraet: ”Når det er usikkert, tar vi flytoget”. Bedre setekapasitet
Et velfungerende, wifinett, oppsyn med bagasje underveis, mer presise tog, flere avgang er. Dette er noen av Flytogets konkurranse fortrinn. Ikke minst får flytogspassasjerene en utvidet reisegaranti, som innebærer at de uan sett kommer fram – og om nødvendig med neste fly. Rettere sagt: Rekker du ikke flyet, be taler Flytoget for hele reisen. Uansett. – For oss kan dette bli en kostbar affære,
og det er i seg selv skjerpende for oss. Vi er opptatt av å få kundene så raskt fram at de når sitt opprinnelige fly. Det gjør at vi er raskere på avviksløsninger enn våre konkurrenter. Vi er til og med raskere enn Bane Nor når det er feil på sporene, noe som også er litt irriteren de, sier Philipp Engedal. – Vi ser at ”buss for tog” kan være et salig kaos. Det er det garantert ikke hos oss. Vi er opptatt av å få fram kundene selv om det er store problemer i togtrafikken. – Denne kulturen med kundene i sentrum sitter så sterkt i veggene! Ordene tilhører nettopp Philipp Engedal. Han har bakgrunn fra andre bransjer og be gynte som sjef for Flytoget ved inngangen til fjoråret:
n 8 nye togsett av typen EMU produsert av spanske CAF. De første togsettene prøvekjøres nå i Tsjekkia og det første ankommer Norge i november/desember. n 118 millioner euro var kon traktsverdien som ble annonsert i mars 2015. n 4 vogner i hvert togsett. En vogn er spesielt tilpasset rullestol brukere og andre funksjonshem mede. n 102 meter er lengden i hvert togsett, som veier 236 tonn. n 238 seter samt 10 klappseter i hvert sett.
›
n 245 km/t er togets nye kjøre hastighet – hvis infrastrukturen tillater det. Den maksimale hastig heten er oppgitt til 275 km/t.
NJT NR 4 2018
5
NORGE
›
– Jeg er veldig imponert. Det gjelder ikke minst den bevisste rekrutteringen av service innstilte mennesker. Interessen er enorm. Søker vi etter operativt personale, får vi 500–700 søke re – når vi skal plukke ut seks eller sju. Og disse gjennomgår et nøye gjennomtenkt opplærings program som setter dem i stand til å løse kun dens behov på en god måte, sier Philipp Enge dal. Teknisk direktøren Thomas Berntsen utdy per: – Alt vi gjør, henger sammen med at vi sel ger et dedikert tilbringerprodukt. Hvordan skal vi gjøre det enklere, mer behagelig, mer effek tivt og enda mer sømløst å komme seg til og fra flyplassen? Det er det vi tenker på hele tida. Langt inne i teknisk avdeling sitter vi og disku terer sånne spørsmål. Hver gang vi vedlikehol der og gjør endringer, spør vi oss: Hva betyr det te for kunden? Tog for framtida
Ønsker dere også å åpne flytogene for andre togpassasjerer når dere får så stor kapasitet? – Det er ikke sikkert vi skal gjøre det på til bringertjenesten som sådan, kort og godt fordi den er så ekstremt populær. Flytoget har for ek sempel flere passasjerer enn Heathrow Express, som også har 20 årsjubileum. Og vi har dobbelt 6
NJT NR 4 2018
” Vi har vist at det går an å drive jern bane på en sånn måte at kundene liker det. Vi er i dag det mest populære kollektiv tilbudet i Norge.” Philipp Engedal, administrerende direktør på Flytoget
så ange passasjerer som Arlanda Express, under streker Philipp Engedal. Hvorfor kjøper dere tog som kan kjøre opp imot 250 kilometer i timen? – Dette er en konsekvens uttalt politikk om å bygge nye strekninger for inntil 250 kilometer i
timen. Da ville det være dumt av oss å kjøpe tog som ikke ta kan ta del i denne utviklingen, sier Thomas Berntsen, men presiserer: – De nye togene skal inn i tilbringertjenes ten. Hvis denne utvides, har vi et tog som kan utnytte den framtidige infrastrukturen. Etter hvert som signalsystemet ERTMS rulles ut, kan det dessuten bli høyere hastigheter på den stre kningen vi kjører i dag. Gardermobanen har en fysisk beskaffenhet som gjør at det er mulig å kjøre fortere. Også på andre linjer?
Kan Flytoget etter hvert være interessert i å trafikkere flere linjer? – Ja, med de rette forutsetningene mener vi at vi kan tilby gode løsninger også på andre linjer, svarer Philipp Engedal. – Flytoget er i dag rent kommersielt drevet, og vi er nødt til å gjøre vurderinger ut fra et forretningsmessig ståsted. Vi får ikke noe stat lig støtte, og sett fra vårt ståsted burde det hel ler ikke være nødvendig å subsidiere noe som er kommersielt drivverdig. – Vi har vist at det går an å drive jernbane på en sånn måte at kundene liker det. Vi er i dag det mest populære kollektivtilbudet i Nor ge. Norsk kundebarometer utført av BI viser at vi ligger sjumilssteg foran andre aktører. Så langt
SVERIGE
Förnyat styrelsearbete ska ge mer energi
V
I år forventer Flytoget å sette ny rekord med om lag 6,9 millioner passasjerer. Det er nesten en fordobling siden starten. FOTO: F SALICATH/ FLYTOGET
har vi fått til dette uten noe form for tilskudd, slik som NSB får. Vi mottar heller ikke kom pensasjon for merverdiavgift. Vi konkurrerer rett og slett på ulike vilkår. Foreløpig ser vi at det fungerer godt, fordi det finnes et tilbud for den kvalitetsbevisste og den prisbevisste. Men vi setter pris på at Jernbanedirektoratet nå job ber med å se på hvordan denne skjeve konkur ransen kan jevnes ut. – Flytoget tar sikte på være en sentral kom mersiell aktør på det norske jernbanenettet, og vi er beredt til å konkurrere på sporet – ikke bare om sporet, konkluderer administrerende direktør Philipp Engedal i Flytoget. TORE HOLTET
Lyhyt yhteenveto suomeksi
id NJS generalförsamling i juni utsågs jag till president och ordförande i NJS nordiska huvudstyrelse. Det är ett viktigt uppdrag som jag med glädje och stor ödmjukhet tar mig an. Inte minst för att det nordiska samarbetet inom NJS behöver för djupas. NJS är i första hand en nordisk förening som består av fyra nationella avdelningar, inte tvärtom. Även om förhållandena i de nordiska länderna skiljer sig åt, är det mycket som förenar oss. Ett område som jag vill förnya är det nordiska styrelsearbetet. Av tradition har den nordiska styrelsen samlats till långa heldags möten. Det kräver tid, något som vi har allt mindre av i dag när den ordinarie verksamheten kräver allt mer. Dessutom har dessa möten inte varit alltför frekventa och det har därför varit svårt att driva de gemensamma nordiska frågorna med någon större energi. Jag vill därför använda moderna tekniska hjälpmedel i styrelsearbetet, såsom Skype och telefonmöten, något som vi i svens ka avdelningsstyrelsen framgångs rikt har använt oss av i många år. Därmed kan antalet ”fysiska” möten i den nordiska sty KRÖNIKA relsen begränsas till cirka två per år, samtidigt som vi kan ha betydligt Per Olof Lingwall fler och kortare möten för att driva President i NJS de nordiska frågorna framåt.
S
edan något år tillbaka har NJS ett gemensamt nordiskt medlemsregister. Det skapar utomordentliga möjligheter att sprida seminarieinbjudningar till samtliga medlemmar i hela Norden, inte bara inom den nationella avdelningen. Jag är över tygad om att seminarier som den norska avdelningen anordnar om den norska järnvägsreformen intresserar medlemmar i samtliga länder. Även här måste vi använda moderna tekniska hjälpmedel för att öka tillgängligheten till våra seminarier för att slippa resa. Visserligen är det alltid trevligt att nätverka och möta sina nordiska kollegor, men det centrala är ändå att kunna delta i seminariet. Jag vill därför att vi utvecklar möjligheterna att kunna följa våra semi narier på distans.
J
ag vill också stärka samarbetet mellan de nationella avdelningarna för att utveckla NJS som nordisk förening. Det kan ske genom gemensamma nordiska seminarier, konferenser eller gemensamma studieresor. Ett exempel på detta är den nordiska konferens om gränsöverskridande järnvägstransporter den 16 oktober. Det finns säkert en mängd andra saker att göra. Jag är öppen för förslag och vill därför också uppmana dig som medlem att höra av dig till mig med goda förslag.
Kun päälentokenttä Gardermoen avattiin 8. lokakuuta 1998, niin 16 uutta junaa otettiin käyttöön. Tehokkaasta suurnopeusjunasta, joka kuljettaa matkustajia Oslon ja lentokentän välillä, tuli nopeasti menestys. Tähän asti on valtio vastaanottanut noin 1,5 miljardia kruunua Flytoget AS:ltä. Koko junakalusto on kauan sitten saatu maksetuksi, ja yritys kaivaa pian kukkaroaan kahdeksaa uutta junaa varten. Ensimmäiset tulevat Norjaan tämän vuoden aikana ja kahdessa vuodessa on Flytoget lisännyt kapasiteettiaan 50 prosentilla. NJT NR 4 2018
7
NORGE
Raskere forbindelse via Kongsvinger? Bør togforbindelsen mellom Oslo og Stockholm utvikles via Kongsvinger? Det er ett av flere spørsmål som skal vurderes når Jernbanedirektoratet starter arbeidet med en såkalt konseptvalgutredning for Kongsvingerbanen. For banen er overbelastet.
I sommer reiste daværende samferdselsminister Ketil SolvikOlsen på den nær 115 kilometer lange jernbanestrekningen mellom Lillestrøm og Riksgrensen ved Magnor. Her ble han min net om at banen som ble åpnet i 1862, frem deles spiller flere sentrale roller: n Viktig godsbane: Om lag 80 prosent av den grensekryssende godstrafikken går via Kongs vinger. I 2017 ble det eksportert 3,6 millio ner tonn gods på tog ut av Norge til Sverige. Dermed slår toget lastebilen, først og fremst på grunn av den stadig mer omfattende ekspor ten av tømmer og trevirke. I tillegg går mye av godstrafikken mellom sør og nord i Norge via Sverige om Kongsvingerbanen. n Populær pendlerbane: Etter ruteomleg gingen i 2012 – med timesfrekvens til og fra Kongsvinger – ble banen mye mer populær blant pendlerne. På strekningen Kongsvinger –Skarnes er trafikken femdoblet de siste fem åra. n ”Hurtigtog”: SJ lanserte i 2015 hurtigtog mellom Oslo og Stockholm via Kongsvinger banen. En reisetid på fire og en halv time gjor de at selskapet kapret mange nye passasjerer på kort tid. Stappfulle tog
Da samferdselsministeren reiste på banen, samlet han flere sentrale aktører rundt seg for å sette seg inn i utfordringene de står oppe i. Og de er det flere av: På flere av avgangene henvises mer enn hundre passasjerer til ståplass. NSBs medisin er å sette inn flere doble togsett fra neste høst. Det igjen krever lengre plattformer, og etter planen skal stasjonene Sørumsand og Skarnes oppgraderes. Også lengre kryssingsspor etter spørres, og her er det flere tiltak på gang. Ett enda mer framtidsrettet tiltak vil være
”Selv om det er bra med internasjonale koblinger, er jernbanen primært til for å transportere folk til og fra arbeid og dekke næringslivets transport behov.”
Ketil Solvik-Olsen, nylig avgått samferdselsminister
8
NJT NR 4 2018
Daværende samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen reiste på Kongsvingerbanen sammen med direktør Øivind Leet i NSB Øst (t v), driftssjef Morten Sandmo i NSB og banesjef Tormod FOTO: NJÅL SVINGHEIM Bergerud i Bane Nor. å innføre halvtimesfrekvens mellom Sørum sand og hovedstaden, men det per dags dato ikke mulig på en bane som er overbelastet store deler av døgnet. Se systemet i sammenheng
Etter at samferdselsministeren reiste på Kongs vingerbanen, har han bedt Jernbanedirektora tet om å vurdere flere forbedringsmuligheter for Kongsvingerbanen. Han understreker at hele jernbanesystemet må vurderes i sammen heng og ber om at utredningen omfatter både lokal, gods og fjerntogtrafikk. Hedmark fylkeskommune og Kongsvinger kommune har bedt om at Kongsvingebanen og Hovedbanen mellom Oslo og Eidsvoll ses i sammenheng, da begge baner trenger større kapasitet. I stedet for å bygge dobbeltspor i våtmarksområdet mellom Lillestrøm og Fet sund lanserer de et helt nytt konsept: å knytte Kongsvingerbanen til Gardermoenområdet ved å bygge ny forbindelse fra Årnes. De minner om at det foreligger planer om en godsterminal på Hauerseter ved Garder moen, og at det vil være mye å hente ved å transportere gods herfra i retning Sverige – uten at togene skal innom Alnabru i Oslo. I tillegg trekker de inn denne forbindelsen som er alternativ til ”OsloStockholm 2.55”, et forretningskonsept som viser hvordan reise tiden mellom de to hovedstedene kan komme under tre timer. Det forutsetter at det bygges en snarvei fra Lillestrøm mot Sverige, helt uav hengig av Kongsvingerbanen. Ikke glem Kongsvinger
Samferdselsminister Ketil SolvikOlsen har ikke seg avvisende til det 2.55 forslaget, som er presentert som Skandinavias mest lønns
omme jernbaneprosjekt, men han minner om at Kongsvingerbanen er viktig i seg selv: – Det er et poeng å oppgradere den og ha et perspektiv til Stockholm og ikke glemme Kongsvinger. Selv om det er bra med inter nasjonale koblinger, er jernbanen primært til for å transportere folk til og fra arbeid og dekke næringslivets transportbehov. Hva tenker du om å koble Kongsvinger banen til Gardermoen? – Det er en spennende tanke, men her vil jeg ikke si noe som oppfattes som føring for de som skal sitte og gjøre utredningsjobben, sva rer Ketil SolvikOlsen. Han poengterer likevel at han er beredt til å samarbeide med Sverige om det som er grense skridende, med de lokale aktørene om regio nal utvikling og med næringslivet for å sikre en framtidsrettet godstransport på tvers av lande grensene. Fram til 2021 vil Kongsvingerbanen bli stengt deler av dagen, dette for å fornye kon taktledningsanlegget. Når det er på plass, er banen gjennomgående fornyet med et solid spor og mer stabil strømforsyning. TORE HOLTET
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Pitääkö junayhteyksiä Oslon ja Tukholman välillä kehittää Kongsvingerin kautta? Useita kysymyksiä on arvioitava, kun Jernbanedirektoratet aloittaa Kongsvingerin radan kehittämistyötä niin kutsutulla konseptinvalintatutkimuksella. Rata on tällä hetkellä ylikuormitettu.
Välkommen till Nordens järnvägsmässa 8 - 10 oktober 2019 Säkra din plats redan idag! elmia.se/nordicrail Parallellt arrangeras Elmia Nordic Transport Infrastructure, en ny mässa om transporter, intermodalitet och infrastruktur, samt Elmia Nordic Future Transport Summit, ett forum på strategisk nivå med seminarier om transport, infrastruktur och samhällsbyggande.
NJT NR 4 2018
9
KORS & TVÄRS
SVERIGE
Mälabs nya tåg premiärvisades n I somras visades Mälartåget upp för första gången i Sverige för press och särskilt inbjudna gäster. Det nya tågen, som ska trafikera Mälardalen, tillverkas av Stadler och är en variant av deras tvåvåningståg Dosto. – Det här är en milstolpe som passeras, kommenterade Peter Jenelten som är mark nadsdirektör på Stadler rail. Tåget ska nu provköras ordentligt på svenska spår för att bland annat säkerställa att fordonet klarar det nordiska klimatet. Under första kvarta let 2019 kommer tåget att sät tas i trafik i Mälardalen. – Tågen är väl beprövade för nordiska förhållanden, med ut märkta erfarenheter från Nor ge, Finland och andra typiska vinterländer. Tågen har an passats ytterligare för Sverige i samarbete med svenska desig ner, enligt Peter Jenelten.
Nattåg mellan Stockholm och Duved är positivt för både resenärer och regionen, menar Trafikverket. FOTO: STEFAN NILSSON
Klart för nattrafik till Jämtland År 2019 sätts Mälabs nya tåg FOTO: STADLER i trafik.
FAKTA | Dosto n Vagnar
per tågset: 4
n Multipelkoppling:
Upp till fyra tågset sammankopplade
n Material:
Aluminium
profiler n Teknik: Elbroms med åter matning, redundant drivut rustning med tre helt sepa rerade traktionsenheter, alla vitala system är dubblerade. n Max
timme
hastighet: 200 km/
n Sittplatser: n Längd:
333 stycken
104 meter
n Vintertåglighet:
Klarar temperaturer ned till 40°C och snödjup på 80 centi meter.
10
NJT NR 4 2018
Trafikverket har tecknat avtal med SJ för nattågstrafik på sträckan Stockholm–Duved med trafikstart i september.
Bakgrunden till upphandling en av nattågstrafiken till Jämt land är det regeringsuppdrag som Trafikverket fick 7 septem ber 2017. Uppdraget handlar om att säkerställa grundläggande till gänglighet med nattåg utan byte
mellan berörda regioner även under de perioder då det inte i dag bedrivs regelbunden natt tågstrafik. – Nattåg mellan Stockholm Duved är viktigt för att öka till gängligheten, och är positivt för såväl tågresenärer som för regio nen, säger Lena Erixon, general direktör på Trafikverket. Avtalet med SJ gäller fram tills december 2020 med ambitionen om en daglig avgång i vardera riktning.
Duved
Stockholm
Järnvägsunderhållets organisering ska utredas n Regeringen har gett Erland Olauson i uppdrag att leda utredningen Överförande av basunderhåll från Infranord till Trafikverket. Regeringen vill ta nästa steg mot ett bättre fungerande järn vägsunderhåll. Erland Olauson ska därför kartlägga förutsätt ningarna för att flytta ansvaret
för basunderhåll från det statli ga bolaget Infranord till Trafik verket. Basunderhåll är den verksamhet som bedrivs för att säkerställa den dagliga drif ten, och är viktig för järnvägens punktlighet och robusthet. Den särskilde utredaren ska också föreslå vilka åtgärder som skulle kunna vidtas i syfte att
säkerställa ett effektivt genom förande av verksamhetsflytt till Trafikverket. Erland Olauson har tidigare arbetat som chefsjurist och av talssekreterare vid LO. I sam band med tillsättandet av Erland Olauson som särskild utredare förlängs uppdraget. Utredningen ska redovisas 30 augusti 2019.
Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler
Miljöstöd ska öka godstransporter med tåg Regeringen har beslutat att avsätta 389 miljoner kronor i år och 174 miljoner kronor för 2019 för en miljökompensation.
Syftet är att stärka järnvägens konkurrenskraft och få fler att välja tåget för att skicka gods. Genom att erbjuda en miljö kompensation vill regeringen göra det lättare för en kund att
välja att transportera sitt gods med tåg. Godstågsoperatörer kan söka stödet. Stödet betalas ut till godstågsoperatörerna och ska användas till att sänka priset för kunden, vilket är en förutsätt ning för att stödet ska beviljas. Stödet betalas efter ansökan ut retroaktivt för utfört trans portarbete och baseras på anta let transporterade tonkilometer.
På nya jobb i järnvägsbranschen Regeringen har utsett Anita Johansson till överdirektör på Transportstyrelsen. Överdirektö rens uppgift är främst att vara ett stöd till general direktören när det gäller ledning, styrning och kontroll över den interna verksamheten, samt att vara myndighetens ställföreträdande generaldi rektör. Anita Johansson kommer senast från upp draget som Transportstyrelsens styrelseordförande. n Marina Berggren har tagit över som vd för Anita Johansson Stockholms terminal efter Peter Appelgren. Hon var tidigare chef för Svenska reseterminaler, dotterbolag till Jern husen som äger Stockholm terminal och är parallellt verksam i båda rollerna. n Henrik Fontin har tillträtt som HR och verksamhetsutvecklings chef på Jernhusen. Han efterträdde Maria Dillner Sjölin som går vidare till Veolia. Henrik Fontin har drivit HRfrågor de senaste 15 åren genom konsultverksamhet. n
Nationellt godstransportråd inrättas n Regeringen har beslutat att inrätta ett nationellt godstransportråd. Bland ledamöterna återfinns flera tunga namn från tranportintensiva industrier järnvägsbranschen, bland annat skogsindustriernas transportdirektör Karolina Boholm som också är styrelseledamot i Näringslivets transportråd, Green cargos styrelseordförande Jan Sundling och Tåg operatörernas vd Björn Westerberg. – Om Sverige ska klara konkurrenskraften och klimatutmaningen behöver transportsektorn ut Tomas Eneroth vecklas. Då måste alla berörda parter agera ge mensamt för att hitta lösningar. Med godsstrategin som utgångs punkt blir det nationella rådet ett viktigt verktyg för genomförandet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth. För att stödja rådets arbete inrättas ett kansli på Trafikverket. Verket har även fått i uppdrag att verka för bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg och med fartyg, samt att intensifiera arbetet med att främja intermodala järnvägstransporter.
Godstågsoperatörer kan söka ekonomiskt stöd för att sänka priset FOTO: GREEN CARGO för kund.
Giltigheten för Movingo utökas n Från
och med den 20 augusti har det varit möjligt att resa med Movingobiljetter med Tåg i Bergslagen inom Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Movingo, som NJT tidiga re berättat om, är ett gemensamt biljettsystem för de sex länen i Mälardalen, och nu är det allt så möjligt att även använda dessa biljetter även för resa med Tåg i Bergslagen på vissa sträckor. Nu inkluderas ytterligare 17 stationer i Movingos giltig hetsområde som omfattar totalt 55 stationer. Giltigheten på Tåg i Bergslagen är speciellt
efterlängtat av dem som pend lar över länsgräns från Halls berg och Kumla samt Lindesberg och Laxå, meddelar Länstrafiken Örebro i ett pressmeddelande. – Nu kommer våra resenärer att kunna resa på ett smidigare sätt inom Mälardalen utan att behöva fundera på vilken tåg operatör som kör sträckan, säger Fredrik Eliasson, kollektiv trafikchef på Länstrafiken Öre bro. Giltigheten för Movingo på Tåg i Bergslagen omfattar inte resor inom Dalarnas och Gävle borgs län.
Ny maskin för undersökning av mark n Infranords markundersöknings maskin Mum har genomfört undersökningar i järnvägsspåret mellan Helsingborg och Ängel holm. Provtagningen sker genom borrhål i järnvägsspårets mitt. Arbetet kan genomföras utan att förorsaka sättningar i spåret vil ket kan ske om man i stället an vänder grävmaskiner. Infranord är ensam om denna mark Infranords markundersökningsundersökningsmaskin på mark FOTO: INFRANORD maskin. naden. Det som gör maskinen unik är möjligheten att köra normal trafik på intilliggande spår sam tidigt som provtagningen sker. Markundersökningsmaskinen kan utföra bedömning av marken ner till ungefär 1,4 meters djup. Borrhålen möjliggör att miljöprover tas som Infranord sedan gör en första geoteknisk analys av redan ombord på maskinen. Därefter genomförs en förfinad miljöanalys på laboratorium. Syftet med analyserna är att få en bättre förståelse för miljöföroreningar i ballasten och om denna behöver renas innan eller i samband med att ett spårbyte utförs.
NJT NR 4 2018 11
KORS & TVÄRS
NORGE
Ny samferdsels minister
n 31.august ble det statsrådskifte i Sam ferdselsdeparte mentet. Jon Georg Dale tok over som samferdselsminister Jon Georg etter Ketil Solvik Dale Olsen. Begge repre senterer Fremskrittspartiet.
Passasjerervekst hos NSB n Passasjerene fortsetter å strømme til toget. I første tertial økte trafikken med NSB med 6,8 prosent. – Dette synes vi er svært gledelig, sier Arne Fosen, direktør for NSB persontog. Han legger samtidig ikke skjul på at det byr på noen ut fordringer for togselskapet. – Det er svært mange rei sende på togene våre, særlig i rushtiden og særlig på Øst landet. Da opplever folk at det er trangt om plassen. Det er av gjørende for oss at Bane Nor lykkes i sitt arbeid med en be dre infrastruktur. Kvaliteten på strømforsyning, signalanlegg og skinner er avgjørende for punktligheten, sier han.
Intercity kontrakter for 60 milliarder I løpet av de neste tre årene skal Bane Nor inngå kontrak ter for 60 milliarder kroner for intercityutbyggingen på Øst landet. I mange kommuner er anleggsarbeidet godt i gang. Intercitysatsingen på Øst landet består av flere prosjek ter. Noen er ferdig bygget, an dre under bygging og noen under planlegging. Aldri har det vært bevilget så mye peng er til å bygge jernbane i Norge. Allerede i september i år kortes reisetiden mellom Porsgrunn og Larvik på Vestfoldbanen ned med 20 minutter. Neste In tercityprosjekt ut er Folloba nen. Det nye dobbeltsporet mellom Oslo og Ski åpner i 2021 og halverer reisetiden til 11 minutter. n
12
NJT NR 4 2018
Visepresident i Stadler, Peter Jenelten (t v) og daværende samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen ved FOTO: ØYSTEN GRUE leveransen av Flirt-tog nr 100.
Flirttog nummer 100 overtatt Norske tog har nå tatt over togsett nummer 100 i serien av Flirttog. Dette er den største serie med persontog som er levert til jernbanen i Norge noen sinne, og ytterligere 50 togsett skal leveres.
Kontrakten om leveransene av Flirt (Fast light innovative regional train) ble inngått mellom NSB og den sveitsiske togprodusenten Stadler i 2008. I 2017 ble kontrakten overført til Norske tog. I trafikk 2012
– Det første togsettet ble satt i trafikk tidlig i 2012. Etter at det første toget ble satt i trafikk har det ”gått på skinner” fram til leveransen av togsett nummer 100 i dag, sier materielldirektør
Kjell Arthur Abrahamsen i Norske tog. – To tredeler av leveransen av Flirt er nå ferdig. Flirt er rygg raden i togtrafikken i Norge og utgjør cirka halvparten av togsettene, sier han.
75, 752 og snart 76. Det er innredningen som skiller tog typene fra hverandre. Type 74 har seter som egner seg for litt lengre reiser, mens type 75 har seter med 3+2. Type 752 er en kombinasjon av disse.
Flere versjoner
25 togsett
Flirttogene blir levert i flere versjoner i Norge kalt type 74,
”Flirt er ryggraden i togtrafikken i Norge og utgjør cirka halvparten av togsettene.” Kjell Arthur Abrahamsen, materielldirektør i Norske tog
I neste leveranse som er i bestil ling skal det leveres 25 togsett. Disse skal brukes på Østlandet, på Vossebanen og de to siste blir av en ny type, type 76, for Trønderbanen. Type 76 blir et bimodalt tog som brukes både på elektrifiserte linjer og på ikkeelektrifiserte linjer. I 5. opsjon skal så de siste 25 Flirttogene leveres. Da kom mer ytterligere 12 bimodale tog for Trønderbanen, Rørosbanen og Meråkerbanen, for uten flere tog til intercitystrekningene.
Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim
Siste tog har gått på Farrisbanen 7. august gikk siste tog på den gamle banen mellom Larvik og Porsgrunn.
Den 34 kilometer lange banen fra 1882 som slynger seg langs naturskjønne Farrisvannet og gjennom Bjørkedalen mellom Vestfold og Telemark ble da lagt ned. Selv om det var en natur skjønn strekning som ble lagt ned så var den også helt utdatert som moderne jernbane. Banen var opprinnelig smalsporet slik som resten av Vestfoldbanen fra 1882, og i det vanskelige terrenget betød det den gangen mange krappe kurver. Terrenget er også rasutsatt og toghastigheten var ofte på svært så moderate 50 km/t. Avløses av ny bane
Derfor var det på høy tid at denne strekningen nå avløses av den nye banen fra Farriseidet til
Porsgrunn som åpner 24.septem ber. I perioden mellom 7.august og 24.september arbeidet Bane Nor med å koble inn den nye strekningen. Straks siste tog hadde pass ert på den gamle banen så startet arbeidene med å fjerne kontakt ledning, signalanlegg og tekniske installasjoner. Så starter sel ve rivingen skjer i en kontrakt mellom Bane Nor og Norsk jern banedrift.
För svensk tillväxt Öppna porten till norra Sverige. För industrin, samhällsutvecklingen och människorna. I Sverige, Europa och världen. byggnorrbotniabanan.nu
Reisetiden går ned
Det er ennå ikke avklart om den gamle banen skal sikres som tur veg, derfor blir bruer og tunneler sperret for adkomst inntil videre når sporet er fjernet. Det er 14 bruer og 12 tunneler på strek ningen. Den gamle banen var cirka 34 kilometer, mens det nye dobbeltsporet er 22 kilometer. Reisetiden går ned fra 34 til 12 minutter når den nye banen er innkjørt.
KLP® Hybrid Polymer Sleepers
Sustainable Polymer Railway Solutions sung zur EBA-Zulas robung! rp se eb ri Bet
Togene er nå borte fra banen langs Farrisvannet.
FOTO: NJÅL SVINGHEIM
Cargonet varsler rutekutt n Godstogselskapet Cargonet varsler at de kutter opp mot 20 prosent i sitt rutetilbud i Norge fra desember på grunn av dårlig lønnsom het og hard konkurranse fra vegtrafikken. Kuttene vil særlig ramme Sørlands og Dovrebanen. Selskapet vil også nedbemanne med rundt 50 årsverk av sine vel 500. Et utvalg arbeider med tiltak for å stimulere til mer gods på bane og skal levere sin innstilling i høst.
Long Lifetime Low Life Cycle Costs n
Recycled & Recyclable
n
Excellent Damping & High Strength
n
Sound & Vibration Reduction
n
No glass fiber dust emission during drilling
n
No leaching compared with creosoted timber
www.lankhorstrail.com
NJT NR 4 2018 13
KORS & TVÄRS
DANMARK
DSB bygger nyt værksted Fremtidens togdrift bliver elektrisk og for at gøre DSB klar til fremtidens togdrift og kon kurrence, har DSB besluttet at flytte lokomotivværkstedet fra det centrale København til Næstved. Det er de primære funktioner såsom vedligehold og repara tion af eldrevne lokomotiver, dobbeltdækkervogne samt de nye togvogne, der skal købes, der rykker til Næstved. Her forventes det, at et nybygget lokomotiv og togvognsværksted er klar i 2025. Udflyt ningen fra Otto Bus København ses Vej i Næstved det centrale København kommer til at ske gradvist. Det er endnu ikke besluttet, hvor i Næstved værkstedet skal ligge, men DSB er i øjeblikket i gang med at sondere flere områder omkring den sydsjællandske by. n
KILDE: DSB
Jernbanehistorie på ny portal n Få adgang til tusindvis af fotos, tegninger, kort og gamle jernbanefilm på Danmarks Jernbanemuseums nye webb portal. Danmarks Jernbanemuseum har en stor og fremragende samling af billeder, postkort og tryk med relation til den danske jernbanehistorie. Denne samling har siden 2016 været tilgængelig digitalt for alle. Med den nye portalen er der netop tilføjet tusindvis af tegninger af rullende materiel, tekniske tegninger med detaljer af lokomotiver og vogne, arkitekturtegninger og malerier. De første 75 dokumentarfilm kan også ses via portalen. Næste fase bliver museets samling af jernbanerelateret kunst og plakater tilgængelige online.
KILDE: DANMARKS JERNBANEMUSEUM
@ jernbanekilder.dk 14
NJT NR 4 2018
I dag er der tyveminuttersdrift over Øresund, men i første omgang bliver trafikbetjeningen udvidet til FOTO: LIZA SIMONSSON kvartersdrift fra 2021 med en ekstra afgang per time i myldretiden.
Ekstra togafgange over Øresund Som en opfølgning på ”Aftale om Fremtidens Togtrafik i Hovedstadsområdet” underskrev transport-, bygnings- og boligminister Ole Birk Olesen i august en aftale med Skånetrafiken om den fremtidige togbetjening over Øresund.
– Regeringen har, siden vi til trådte, haft som en klar ambi tion at vi vil øge brugen af ud bud i jernbanetrafikken, og nu leverer vi endnu et vigtigt skridt i den retning, siger transport, bygnings og boligminister Ole Birk Olesen og fortsætter: – Der er fra svensk side stort fokus på drive jernbanen bedre og billigere gennem udbud. Jeg er derfor glad for at passagererne mellem København og Malmø kan nyde godt af Skånetrafikens ønske om at lade markedet levere den bedste kombination af god service og lav pris. To faser
Aftalen indeholder to faser. I dag er der tyveminuttersdrift over Øresund, men i første om
gang bliver trafikbetjeningen udvidet til kvartersdrift fra 2021 med en ekstra afgang per time i myldretiden. Lokalbetjeningen på Amager til passes samme driftsomfang. I anden om gang bliver det praktiske an svar for ind køb af togtra fikken mellem Ole Birk Olesen Østerport og Øresund over draget til Skånetrafiken. Det gør organiseringen af trafikken mere enkel, fordi vi går fra to tog operatører og trafikindkøbere til én. Offensiv satsning
– Nu gör vi en offensiv satsning på Öresundstågstrafiken. Den ska bli mer pålitlig och turtät heten ska öka. Det är viktigt för att stärka integrationen i Greater Copenhagen, siger Henrik Frit zon (S), regionsrådsformand i Region Skåne. – Vi är tacksamma för för troendet att ta ett helhetsansvar för den gemensamma trafiken.
Ett system med en operatör ökar kvaliteten i trafiken och för resenärerna på båda sidor sun det kan vi ge en samlad service och fokusera än mer på rätti digheten mellan länderna, siger Linus Eriksson, trafikdirektør för Skånetrafiken. Separat fra Kystbanen
Øresundstogtrafikken skal frem over køre helt separat fra Kyst banen. Det vil gøre togtrafikken på Kystbanen uafhængig af forsinkelser fra Sverige, og så bliver driften af Kystbanen et rent dansk anliggende. I stedet for svenske tog skal Kystbanen i fremtiden køre sam men med sjællandske tog, som har en mindre gennemsnitlig forsinkelse end de svenske tog. – En adskillelse af Kystbanen og Øresundstrafikken vil for bedre mulighederne for en mere punktlig togbetjening på Kyst banen, da driften ikke længere vil være påvirket af forsinkelser langt oppe i Sverige, siger ministeren. KILDE: TRANSPORT-, BYGNINGS-, OG BOLIGMINISTERIET
Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost
Flera større sporarbejder i sommer
Dansksvensk projekt om transport
Nogle er en fortsættelse fra sidste år, og anlægget af den nye jern bane fra København via Køge Nord til Ringsted er også godt på vej. Banen forventes åbnet for drift i sommeren 2019, lige som opgradering af Sydbanen fra Ringsted til Nykøbing Fal ster frem mod den kommende Femernforbindelse også skrider fremad. Totalspærret
Valby–Frederikssund (Sbane) har været totalspærret juni, juli og det meste af august måned, idet der er foretaget en total sporombygning, udskiftning af
I maj startede projektet ”Et sammenhængende transport system i Greater Copenhagen”. Projektet skal udvikle trans portsystemet mellem Dan mark og Sverige over Øresund. Målet er at øge tilgængelig heden med bæredygtige transportmidler til TEN Tnettet og internt i Grea ter Copenhagen regionen, der omfatter Skåne og Sjælland. Et af delprojekterne skal blandt andet udarbejde fælles dansksvenske strategiske scenarier for togtrafikkens omfang frem til 2050. Et andet delprojekt hand ler om at få den kollektive trafik mere sammenhængende på tværs af grænsen. Projektet pågår frem til 2020 og medfinansieres av EU med 1,5 miljoner euro. n
Sommeren 2018 har været præget af en del større sporarbejder.
Sporombygningen Valby–Frederikssund er nået til Veksø. mange sporskifter og renovering af broer og kørestrøm. Kystbanen har også i år været totalspærret i juli og august på grund af sporombygning, udskiftning af sporskifter og renovering af broer – denne gang omfattede det strækningen fra Hellerup til Helsingør.
FOTO: J-BOG
Heller ikke Jylland har und gået en totalspærring hen over sommeren – strækningen fra Langå til Aalborg har mått tet undvære togdrift, mens spor ombygning og ombygning af sporarealet, samt etablering af et nyt sikringsanlæg på Randers station har fundet sted.
Let’s talk smart • Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.
RAIL
www.cactusrail.se
NJT NR 4 2018 15
KORS & TVÄRS
FINLAND
VR deltar i anbud på pendeltrafik n VR deltar i anbud på drift och underhåll av Helsingfors regionens pendeltrafik från 2021 och framåt. – Naturligtvis är vårt mål att vinna upphandlingen. Under senare år har vår effek tivitet förbättrats avsevärt och vi har kunnat sänka kostnads nivån, medan trafiken har ökat dramatiskt. Våra för delar är också stark kunskap och erfarenhet av rörlighet i städerna, säger chefen Teemu Sipilä. Utvalda att lämna anbud i upphandlingen är två statliga järnvägsföretag: VR Group i Finland och SJ AB från Sverige. De övriga anbuds givarna är Arriva Sveri ge, MTR Nordic, Transdev Sverige, First Rail Holdings och Go Ahead Group plc, som alla representerar en bred erfarenhet på den europeiska marknaden.
Trafiklednings tjänsterna bolagiseras n En ny lag träder i kraft vid årsskiftet och gör att Trafik verkets tjänster för trafik styrning och trafikledning ombildas till aktiebolag. Bolaget har som uppgift att garantera smidighet och säker het inom sjö, järnvägs och vägtrafiken. Trafikverkets nuvarande tjänster för trafikledning och trafikstyrning övergår i det nya bolaget, som ska sköta statli ga specialuppgifter. Det erbju der trafikstyrnings och tra fikledningstjänster till privata och offentliga aktörer samt till behöriga myndigheter. Det nya trafiklednings bolaget och de nuvarande statliga trafiklednings bolagen ska bilda en kon cern där dotterbolagen sva rar för trafikledningstjänsterna enligt respektive transport slag. Bolagens gemensamma tjänster ordnas centraliserat på koncernnivå.
16
NJT NR 4 2018
Byggandet av första etappen av Helsingfors-Riihimäki-projektet. Här byggs tilläggsspåret mellan Ainola FOTO: TRAFIKVERKET och Purola.
Första etappen Helsingfors–Riihimäki i gång I projektet Helsingfors– Riihimäki förbättras funktionen på den livligast trafikerade bansträckan i Finland.
Projektet genomförs i två etapper. I den första förbättras främst trafikplatsernas funktion och det byggs ett tilläggsspår mellan Ainola och Purola. Syftet är att flytta gods trafiken till egna spår av skild från persontrafiken och att ändra de viktigaste trafik platserna så att man kan köra snabbare genom dem, vilket förbättrar trafikledningen och styrningen. Målet är alltså att minska störningskänsligheten på den livligt trafikerade bansträckan och göra trafikeringen flexiblare. Dessa åtgärder gör det möjligt att förbättra punktligheten i tåg trafiken.
och hållet 2020. För den andra etappen av projektet Helsing fors–Riihimäki görs som bäst en utredningsplan. Kostar 150 miljoner euro
Kostnaderna för de arbeten som ingår i den första etappen beräk nas vara 150 miljoner euro. – Det är en helhetsförbätt ring som kommer att gynna både järnvägsstationen i Riihi mäki och de viktigaste järnvägs
användarna. Högre plattformar och en ny hiss ger obehindrad passage för passagerarna och sta tionskamerorna kommer att för bättra passagerarnas säkerhet, säger Juha Kansonen, ansva rig för Helsingfors–Riihimäki projektet. Förutom upprustningen av Riihimäki bangård görs också bland annat en upprustning av den 100 år gamla järnvägsbron över floden Vanda.
Färdigt 2020
Byggnadsentreprenaderna i den första etappen av projektet på började 2016. Enligt den nu varande uppskattningen färdig ställs den första etappen helt
Även stationsområden längs linjen får ett lyft.
FOTO: TRAFIKVERKET
Invitation
FOTO: RENE STRANDBYGAARD
Conference about cross-border rail traffic in the Nordic Region NJS – Forum for the Nordic Railway Association, in cooperation with the EU Commission and the Nordic Council, invites to a conference about needs and difficultiesofcross-borderrail trafficintheNordicRegion.
09h00 Registration and coffee 10h00 Opening Session – Per Olof Lingwall, President of NJS
10h10 EU Towards 2030 – Frédéric Versini, Deputy Head of Unit, Directorate General for Mobility and Transport, EU Commission
10h40 Nordic Transport Policy – Pyry Niemi, Chairman of the Committee on Growth and Development in the Nordic Council
11h10 Authority Cooperation, Nordic Level
Date
– Lennart Kalander, Swedish Transport Administration
October 16 , 2018, at 10h00. Coffee and registration from 09h00. th
Location
Swedish local office of the EU Commission (Europahuset), Regeringsgatan 65, Stockholm. The conference can be seen afterwards on the EU Commission’s Facebook page: www.facebook.com/EUkommissionen
Application Application to the conference should be made not later than October 10th. Application form: www.njsforum.com
Fee
Program
Participation in the seminar is free of charge.
11h30 Major Cross Border Projects – Fehmarn Belt: Ajs Dam, Femern A/S – Rail Baltica: Kaspars Briškens, RB Rail AS
12h10 Lunch 13h00 International Rail Traffic Services
– International Freight Transport: Johan Hellström, Hector Rail – Commercial Passenger Traffic: Petter Essén, SJ AB – Regional Passenger Traffic: Joakim Berg, Norrtåg AB
14h00 Coffee Break 14h30 Presentation of Current and Planned Projects
– Artic Rail Line: Anni Rimpiläinen, Finnish Transport Agency – Oslo–Göteborg: Max Falk, VGR, G–O Secretariat – Stockholm–Oslo: Ulla-Stina Ingemarsson, Swedish Transport Adm. – Trondheim–Östersund: Ove Skovdal, Norwegian Railway Dir. – Iron Ore Line: Anders Björnström, LKAB – Helsingborg–Helsingör: Bastian Zibrandtsen, Ministry of Transport, Building, and Housing, Denmark (t.b.c.) – Haparanda–Tornio: Helena Eriksson, Swedish Transport Adm.
16h15 Closing Session and Mingle – Per Olof Lingwall, President of NJS
FINLAND
Snabbt och säkert på rustad bana Banprojektet Seinäjoki–Uleåborg är färdigt och hastigheten inom persontrafiken ökade till 200 kilometer i timmen från den 25 mars. Förbättringen av banan mellan Seinäjoki och Uleåborg innebär att restiderna förkortas, vilket möjliggör ökade tågturer och minskad störningskänslighet. Höjningen av axellasten ökar effektiviteten i godstrafiken.
Den 335 kilometer långa järnvägen mellan Seinäjoki och Uleåborg är ett av Finlands livligast trafikerade järnvägsavsnitt. Största delen av järnvägstrafiken mellan södra och norra Finland använder banan, och den är en del av det europeiska järnvägsnätet (TEN). Ur samhällsperspektiv var projektet Seinä joki–Uleåborg både betydande och lönsamt. Den förbättrade järnvägsförbindelsen ska par nya möjligheter för markanvändningen och näringslivet i området mellan Seinäjoki och Uleåborg. De kortare restiderna för de regionala och nationella centrumen närmare varandra. Detta är till nytta för hela Öster botten och särskilt för stationsorterna. Pågick mellan 2007 och 2017
Banprojektet Seinäjoki–Uleåborg inleddes 2007 och det blev klart 2017. Budgeten för Österbottenbanans projekt var 880 miljoner euro, samfinansierat av EU. Detta var det hittills största projektet inom infrastruktur branschen i Finland och det genomfördes inom både tidsplanen och budgeten med be aktande av säkerheten och i samarbete med andra aktörer. Inom projektet reparerade man gamla av snitt och byggde nya. Sammanlagt 335 kilo meter spår förbättrades grundligt, varav det på 105 kilometer byggdes nya avsnitt med dubbelspår. Ändringar gjordes på 29 trafik platser. Alla persontrafikstationer som för bättrats under projektets gång är tillgängliga. Det byggdes tre nya trafikplatser i Riijärvi, Tikkaperä och Ahonpää. Nya trafikplatser för persontrafik öppnades i Kempele och i Härmä. Alla plankorsningar borta
Alla plankorsningar, totalt 105 stycken, av lägsnades på sträckan mellan Seinäjoki och Uleåborg. Dessa ersattes med säkrare under och överfarter. Ett dubbelspår byggdes mellan Södra Seinäjoki och Lappo samt mellan Karleby och 18
NJT NR 4 2018
Ylivieska. I 15 broar över vattendrag ersat tes byggmaterialet stål med armerad betong. Säkerhetsanordnings och elektrifierings systemet förbättrades på hela sträckan. Fördelar med projektet
n Ökad trafiksäkerhet sedan plankors ningarna avlägsnades. n Förbättrad tillgänglighet och trivsel på persontrafikplatsernas plattformsområden. n Snabbare tågförbindelser efter att hastig heten inom persontrafiken ökades till 200 kilometer i timmen. n Smidigare trafik tack vare de nya trafik platserna. n Ökad kapacitet inom spårtrafiken efter att avsnitten med dubbelspår byggdes. n Kostnadseffektivare godstrafik efter att hastigheten ökades till 100 kilometer i tim men. n Miljövänligare, eftersom koldioxidutsläp pen minskar med 15 000–30 000 ton per år
Ökade hastigheter
Den största tillåtna hastigheten under den sista delen av Seinäjoki–Uleåborgs rutt ökade den 25 mars 2018, när Eskola–Ylivieskas och Liminka–Uleåborgs tillåtna hastighet höjdes från 140 kilometer per timme upp till 200 ki lometer per timme. Samtidigt ökade den till låtna axelbelastningen mellan Seinäjoki och Uleåborg från 22,5 ton till 25 ton. Höjningen av hastigheter har slutförts stegvis. Hastigheten ökade från Lapua till Bennäs 2011 och från Bennäs till Kokkola 2013. År 2016 ökade hastigheterna mellan Seinäjoki–Lapua, Kokkola–Eskola, Ylivies ka–Oulainen och Vihanti–Hirvineva. Efter den sista höjningen av hastigheten tillåts maximalt 200 kilometer per timme under hela resan från Seinäjoki till Uleåborg. ARJA AALTO
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Rataprojekti Seinäjoki–Oulu on valmis ja henkilöliikenteen nopeutta lisättiin 200 km/h 25.3. alkaen. Rataosan Seinäjoki–Oulu perusparannuksen ansiosta matka-ajat lyhenevät ja junavuoroja voidaan lisätä. Myös rataosan häiriöherkkyys vähenee. Akselipainojen nosto lisää tavaraliikenteen tehokkuutta.
FOTO: TRAFIKVERKET
Banprojektet Seinäjoki–Uleåborg Ny trafikplats Ändrad trafikplats Dubbelspår Avskaffande av plankorsningar Förbättrad under- och överbyggnad
DANMARK
Sådan går arbejdet på landets letbaner NJT har kortlagt status for letbanerne i Danmark. NJT har tidligere rapporteret om den vanskelige godkendelsesproces for letbanen i Aarhus, hvor første del er afsluttet.
Alla plankorsningar, totalt 105 stycken har avlägsnats på sträckan mellan Seinäjoki och Uleåborg.
Helsingfors
Efter en lang og besværlig godkendelsesproces, åbnede letbanen i Aarhus for trafik 21. de cember 2017 på strækningen Aarhus Hoved banegård – Skejby Universitetshospital, en strækning på cirka 6 kilometer. Siden da, er der arbejdet målbevidst på at få hele det plan lagte letbanesystem gjort færdigt til drift, og 25. august 2018 åbnede strækningen Aarhus Hovedbanegård–Odder (tidligere privatbane), og en helt ny strækning fra Skejby Universi tetshospital til Lisbjerg Skole i nord, et byud viklingsområde, hvor altså infrastrukturen nu er på plads. Arbejdet med at færdiggøre strækningen Aarhus Øst–Grenå (tidligere DSBstrækning) er næsten færdigt, idet de tekniske anlæg er færdige, og der foregår nu en godkendelses proces hos myndighederne. Aarhus letbane håber, at strækningen til Grenå kan åbnes for drift inden udgangen af 2018. Politikerne i Aarhus og nabokommuner har nu besluttet, at Aarhus letbane må arbejde videre med planlægning af en etape 2, nem lig en lille forlængelse mod Aarhus Østby, som kan åbne i 2020, men også nye linjer mod Hinnerup i Nord, og til Brabrand i Vest. Hvis det besluttes at anlægge disse strækninger, vil det være muligt at åbne disse for drift i 2025– 2026. Odense letbane
Langs letbanestrækningen i Odense er arbej det med at flytte vejbaner, cykelstier og forto ve, så der bliver skabt plads til letbanen, i fuld gang. Efter sommerferien begyndte den næste – og sidste – store fase af letbanearbejdet: At opbygge selve sporet. Allerede mandag 30. juli begyndte let banens spanske entreprenør på sporarbejdet, Comsa, at lave de indledende øvelser på Heste haven i Hjallese. Sporkassen, som bliver lavet først, er en be tonkonstruktion, der fungerer som fundament for letbanen. Derudover rummer kassen rør til afvanding samt til letbanens kabler og teknik. Kassens dybde vil variere efter de lokale for hold, men typisk være omkring 80 centime ter. Når sporkassen er lavet, bliver letbane skinnerne støbt ind i to spor i toppen. Derudover består letbanens sporarbejde i at bygge de 26 stationer i Odense, rejse master til kørestrøm og opbygge al teknikken i systemet.
Anlægsarbejder på Hovedstadens letbane FOTO: J-BOG (Ring 3) er gået i gang. Samt at bygge letbanens store kontrol og ved ligeholdelsescenter ved Munkebjergvej – dette arbejde er allerede i gang. Det samlede sporarbejde i Odense forventes at vare til midten af 2020, hvorefter der bliver en periode med testkørsel inden letbanens for ventede åbning ved årets udgang. København (Ring 3)
De første tegn på Hovedstadens letbane vil i løbet af efteråret kunne ses langs Ring 3. I Glostrup skal der opføres et kontrol og ved ligeholdelsescenter, hvorfra letbanen skal sty res, og hvor tog kan rengøres og vedligeholdes. I Brøndby begynder arbejdet med at anlæg ge en stibro over Ringstedbanen, og ved Bud dinge Station tages der fat på at bygge en ny fodgængertunnel. Desuden skal ledningerne under jorden flyttes og omlægges langs hele strækningen, så der kan gøres plads til let banebyggeriet. Dermed går arbejdet med Hovedstadens letbane for alvor i gang. Når letbanen står klar til brug i 2025, kommer den til at køre mellem Lyngby og Ishøj og binde seks Stogslinjer sammen på tværs af hovedstaden. TOMMY FROST
Lyhyt yhteenveto suomeksi
NJT on kartoittanut kevyt raitioteitä (Ligft rail) Tanskassa. NJT on aikaisemmin raportoinut vaivalloisesta raitiotien hyväksymisprosessista Århusissa, missä ensimmäinen osuus on saatu valmiiksi. Artikkelissa selvitetään raitioteiden statusta Århusissa ja Odensessa sekä Kööpenhaminan Ring 3 -raitiotietä. NJT NR 4 2018
19
NJS
Deltagarna besökte Helsingfors centralstation.
Ny ordförande vill utveckla nordiskt samarbete Den 7–8 juni 2018 genomfördes NJS generalförsamling på Hanaholmen i Esbo utanför Helsingfors. I anslutning till generalförsamlingen hölls också ett seminarium som speglade utvecklingen i de nordiska länderna. Bland annat fick deltagarna en inblick i den kommande konkurrensutsättningen av persontrafiken i Finland och erfarenheter från 30 år av avreglering i Sverige. Vid generalförsamlingen utsågs ordföranden i NJS svensk avdelning, Per Olof Lingwall, till ny ordförande i NJS nordiska huvudstyrelse för de kommande fyra åren efter Arja Aalto, NJS finsk avdelning.
I strålande försommarväder samlades deltaga re från NJS samtliga fyra avdelningar till NJS 39:e generalförsamling som hölls på Hanahol men i Esbo utanför Helsingfors. Förutom ett konferenshotell, är Hanaholmen ett kultur centrum för Sverige och Finland som arbetar för att utveckla samarbetet mellan länderna inom alla samhällsområden. Kaj Mattson från Hanaholmen berätta de att kulturcentrumet tillkom på initiativ av 20
NJT NR 4 2018
den finländska regeringen som en gengåva till Sverige i samband med att Sverige efterskänkte en krigsskuld till Finland jubileumsåret 1967. – Den finländska regeringen bestämde att ett gemensamt administrerat kulturcentrum för att utveckla samarbetet mellan länderna då skulle inrättas. Det invigdes år 1975 av den svenska kungen och Finlands president. Järnvägsreformen i Finland
Som en del av generalförsamlingen genomför des också ett seminarium om utvecklingen i de nordiska länderna. Seminariet inleddes med att regeringsrådet Elina Thorström från kom munikationsministeriet redogjorde för den på gående järnvägsreformen i Finland. – Målet med reformen är mer konkurrens. Vi har redan konkurrens inom flyget och sjö farten, men järnvägen ligger efter. Det är fort farande behov av förändringar, säger hon. I dag har VR exklusiv rätt för den inter regionala persontrafiken på järnväg fram till utgången av år 2024 enligt avtal med kom munikationsministeriet, samt med Helsing forsregionens trafik (HSL) för den regionala trafiken. Exklusiviteten är förenad med trafik plikt och kostar de finska skattebetalarna drygt 32 miljoner euro per år.
NJS nordiska huvudstyrelse de kommande fyra åren, från dansk avdelning, Nina Tveiten, norsk avdelning och Tomas
Planen är nu att successivt konkurrens utsätta persontrafiken på järnväg i Finland med början med den regionala trafiken i söd ra delen av landet. Målen med reformen är att diversifiera och öka antalet järnvägsoperatörer, stärka konkur rensen och öka järnvägens marknadsandel för persontransporter från dagens fem procent. I samband med upphandling av den regio nala trafiken som nu påbörjas kommer även tre verksamheter att separeras från VR Group. Det är rullande materiel, fastigheter och underhåll som bildar egna bolag utan koppling till VR. Erfarenheter från andra länder
I Sverige har den successiva marknadsöpp ningen och konkurrensutsättningen pågått i 30 år. Det var när Banverket bildades år 1988 som det hela startade. Undertecknad från NJS svensk avdelning, som deltagit i och följt pro cessen från starten, delgav sina erfarenheter och reflektioner under 30 år från konkurrens utsättning av den svenska järnvägssektorn. I Norge pågår upphandling av persontra fiken som ett resultat av den järnvägsreform som genomfördes för några år sedan. Ove Skovdal från Jernbanedirektoraret redogjorde för reformen och upphandlingen av person
NJS generalförsamling avslutades med studiebesök på Helsingfors Metro.
vänster: NJS president Per Olof Lingwall, svensk avdelning, Arja Aalto, finsk avdelning, Flemming Lund, Ahlberg, svensk avdelning, generalsekreterare. FOTO: EVA CLOAREC (ALLA BILDER)
trafiken på järnväg som sker successivt i oli ka paket. Övriga inlägg i seminariet behandlade olika smarta biljettsystem, såsom det nya Movingo som nyligen införts i Mälardalen i Sverige och det danska Rejsekortet, ökad konkurrens inom den finska godstransportmarknaden, digitali sering och spårvägssystemet i Tammerfors. Många arrangemang
Under det efterföljande mötet med generalför samlingen redogjorde respektive ordförande i NJS nationella avdelningar för verksamheten under de senaste fyra åren. Den viktigaste
”Att bli NJS president är nog ett av de finaste uppdragen som man kan få inom den nordiska järnvägen. ”
Per Olof Lingwall, ny ordförande i NJS
arrangemangen har varit seminarier, utflyk ter och studiebesök. Samtliga avdelningar har också bidragit med material till föreningens tidning, Nordisk järnbanetidskrift. Det totala medlemsantalet under fyraårsperioden har sjunkit något och tidigare ekonomiska bidrag till verksamheten från de nationella järnvägs förvaltningarna finns inte längre. Under peri oden har NJS sjösatt ett gemensamt nordiskt medlemsregister som underlättar administra tion och utskick av seminarieinbjudningar till medlemmarna. NJS hemsida har också ut vecklats under samma tid. Ny president i NJS
Generalförsamlingen beviljade den nordis ka styrelsen ansvarsfrihet och beslutade att NJS svensk avdelning ska arrangera nästa generalförsamling år 2022. Därmed tillträder Per Olof Lingwall, som är ordförande i den svenska avdelningen, som NJS president och ordförande i NJS nordiska huvudstyrelse efter Arja Aalto från den finska avdelningen som innehaft ämbetet under den senaste fyraårs perioden. – Att bli NJS president är nog ett av de finaste uppdragen som man kan få inom den nordiska järnvägen. Jag känner ödmjukhet
Avgående ordförande i NJS nordiska huvudstyrelse, Arja Aalto, överlämnar klubban till Per Olof Lingwall. inför uppgiften och kommer att ta mig an den med stort engagemang, säger Per Olof Ling wall. – En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är att utveckla det nordiska samarbetet, säger han. Dagen efter generalförsamlingen ägnades åt studiebesök på Helsingfors Metro och central station. MIKAEL PRENLER
Lyhyt yhteenveto suomeksi
NJS:n yleiskokous pidettiin 7. ja 8. kesäkuuta Espoon Hanasaaressa Helsingin ulkopuolella. Yleiskokouksen yhteydessä järjestettiin myös seminaari, jossa aiheena oli rautatiealan kehitys eri Pohjoismaissa. Muun muassa osallistujat saivat katsauksen tulevasta henkilöliikenteen kilpailun avautumisesta Suomessa ja kokemuksia Ruotsista 30 vuodelta sääntelyn purkamisesta. Yleiskokouksessa siirtyi NJS:n puheenjohtajuus Ruotsin osastolle. Uudeksi puheenjohtajaksi NJS:n pohjoismaiden hallitukseen nimettiin Per Olof Lingwall seuraavaksi neljäksi vuodeksi Suomen osaston Arja Aallon jälkeen. NJT NR 4 2018
21
NJS
Sommer udflugt til Aarhus letbane Lørdag 25. august drog 34 medlemmer af NJS Danmark på årets sommerudflugt – denne gang var målet Aarhus, hvor der var planlagt besøg hos Aarhus letbane med foredrag og fremvisning af kontrol- og vedligeholdelsescentret, samt en tur med den i december 2017 åbnede strækning fra Aarhus Hovedbanegård til Skejby universitetshospital. Men det blev en anderledes og overraskende udflugt.
Fredag aften 24. august, oplyste Aarhus let bane, at de desværre ikke kunne modtage besøg, da sikkerhedsmyndigheden (Tra fik, bygge, og boligstyrelsen) netop fredag eftermiddag havde meddelt godkendelse til åbning af strækningerne Aarhus Hovedbane gård–Odder (tidligere privatbane) og Skejby Universitetshospital–Lisbjerg Skole (helt ny bygget strækning). Ændre programmet
Altså måtte turarrangøren hurtigt ændre pro grammet til, at vi i stedet deltog i åbningen af strækningerne til Odder og Lisbjerg Skole, og at deltagerne fik rig lejlighed til selv at få
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift
NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige. NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000
22
NJT NR 4 2018
34 medlemmer af NJS Danmark rejste på årets sommerudflugt for at få udforsket det FOTO: NIELS WELLENDORF samlede letbanenet i Aarhus. udforsket det samlede letbanenet i Aarhus. Vi rejste naturligvis med tog – nemlig med Lyntog 25 fra København klokken 06.52. Og efter en dejlig, begivenhedsrig dag i Aarhus med masser af letbanekørsel og en god buf fet på restaurant ”DalleValle”, returnerede deltagerne med Lyntog 66 fra Aarhus klok ken 19.14 til København, en masse oplevel ser rigere.
Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Janne Tuovinen, Finland e-post: janne.tuovinen@liikennevirasto.fi Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge
Aarhus letbane arbejder nu hårdt videre med at få godkendt den sidste strækning fra Aarhus Ø. Til Grenå inden udgangen af 2018, og herefter består Danmarks første letbanenet af cirka 110 kilometer strækninger. TOMMY FROST
@ www.letbanen.dk
Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta Vindspelet
341
Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121
769
Kommande nummer 2018 Seuraavat numerot 2018: 6/12
www.njsforum.com
NJS
Stort intresse för planerad överdäckning Frågan om Stockholms centrals framtid efter att Citybanan öppnade lockade många NJS-medlemmar till ett seminarium som anordnades av NJS svensk avdelning. Daniel Markström från Jernhusen samt Ylva Gustafsson Höjer och Anders Block, båda från Trafikverket, berättade om de planerna.
– För många är Stockholms centralstation por ten till Sverige. Man kommer hit med Arlanda express och andra tåg och då är centralen vik tig, berättade Daniel Markström. Ytan som ska överdäckas motsvarar sex fot bollsplaner eller lika stor yta som hela Kungs trädgården. – Vi kommer att skapa ett lock över spå ren mellan Vattugatan och Kungsbron, där den under och den övre ytan blir oberoende av varandra, säger Daniel Markström. Bangårdsutredning
Därefter berättade Anders Block och Ylva Gustafsson Höjer om Trafikverkets arbete. En bangårdsutredning kommer att göras för att visa vilken kapacitet som behövs. Bland annat behöver en del problem som man ser i dag åtgärdas. Det rör sig om för korta spår som inte kan hantera tåglängder på 400 meter, antalet plattformslägen räcker inte för prog nostiserad trafik år 2045 och bangården måste kunna hantera flera parallella tågrörelser. – Dagens furnering och service vid Norra Bantorget tar mycket kapacitet. Därför vill vi att dessa funktioner på sikt flyttar till Tomte boda, säger Anders Block. Föredragen följdes med många frågor bland annat om hur man kan få en överdäckad sta tion attraktiv utan att skapa känslan av att be finna sig i en källare, samt hur byggena ska klaras av under pågående trafik. Nu följer en
Det orangefärgade området mellan Vattugatan och Kungbron planeras att däckas över för BILD: JERNHUSEN att möjliggöra både kontor och bostäder. omfattande planering av hur dessa problem ska lösas, och inte minst samråd med rädd ningstjänsten om utrymningsvägar, insats vägar och transport av farligt gods. – Även den gamla pendeltågsstationen i Karlberg är viktig att ha kvar, den kommer vi sannolikt att behöva för resandeutbyte under byggtiden, säger Anders Block.
26 september
En annons i NJT – Nordisk Järnbanetidskrift – är det självklara valet för dig som vill synas och nå viktiga beslutsfattare inom den nordiska järnvägsbranschen. Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Nordisk
NR 4 • SEPTEMBER
Järnban
2016 • ÅRGÅNG
142
e Tidskrift
Histori sk över järn exposé organis vägens ation
Aktivitet: Utdanning og
kompetanse i jernbane sektoren Plats: Oslo Anmälan: www.njsforum.com 27 september
”De fleste har stadig politikere svært ved at give slip på deres indflyde lse på især jernban etrafikk en, hvilket givetvis ikke altid er til fordel.” jernbanens Tommy
Frost, xxxxxxxx redaktör dansk för NJT
För annonsbokning och priser:
Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se
DANMA RK: Byggst art för Storstr : Enighe ømsbron t om tåg FINLAN över gränse D: Trafikn n SVERIGE ätet ska : Liten reform uppfinning eras kan spara miljoner
NORGE
MIKAEL PRENLER
NJS-AKTIVITETER
Annonsera i NJT! NJT
Både Jernhusens och Trafikverkets represen tanter betonade det goda samarbetet mellan de två statliga organen. Visserligen finns det olika uppfattningar kring hur saker ska lösas, men alla inblandade menade att med en god dialog kommer man långt och vi har respekt för var andras uppfattningar.
Aktivitet: Ny nationell transportplan – Vad innebär detta för järnvägen? Plats: Solna Anmälan: Se njsforum.com/ sverige
16 oktober
Aktivitet: NJS Conference about crossborder rail traffic in the Nordic Region Plats: Stockholm Anmälan: Se njsforum.com/ sverige
18 oktober
Aktivitet: Tildeling av trafikk avtale i pakke 1 ved Jernbane direktoratet og presentasjon av ny operatør. Plats: Oslo Anmälan: Se njsforum.com
Mer på: njsforum.com NJT NR 4 2018
23
Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg
Struktur och precision. En självklar samarbetspartner.
På Oslo Sentralstasjon är det extremt trångt och trafiken är intensiv. Under en period på åtta år levererade vi 116 spårväxlar dit. För att få allting på plats i rätt tid har vi gjort en väldigt omfattande planering. Och för att kunna skarva ihop gammalt spår med moderna spårväxlar krävs det riktigt skickliga konstruktörer som tar fram växlar skräddarsydda för platsen. Allt vårt hårda arbete har bidragit till minskade störningar på Oslo S. Därför känner jag mig oerhört nöjd med vår insats.” Andreas Rydén, Key account manager
vosslohnordic.com