NJT #5-2011 by Mikael Prenler

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift Nr 5 • DECEMBER 2011 • årgång 137

Dersom xxxxxx. ” du ikke har myndighet, skal du passe deg for å ta på deg ansvaret.

”

Geir Isaksen, ny koncernchef i NSB

Nytt resekort ska samla Danmark i ett biljettsystem DANMARK: Nytt signalsystem på S-banan FINLAND: Premiär för alliansentreprenad NORGE: Revolutionerande spårunderhåll SVERIGE: Många nyheter på Nordic Rail

ALSTOM ALSTOMTRANSPORT TRANSPORT OPFYLDER KUNDEBEHOV MÖTER ALLA BEHOV, FÖRETHVERT VARJE ENSKILD KUND ALSTOM TRANSPORT ALSTOM TRANSPORT OPFYLDER ETHVERT KUNDEBEHOV MÖTER ALLA BEHOV, FÖR VARJE ENSKILD KUND Rullande materiel, signalteknik, infrastruktur, underhåll... Alstoms expertis är unikmultispecialist på marknaden Rullende materiel, signalteknik, infrastruktur, vedligeholdelse.... Alstom’s och ger kunden komplett lösning iog allasikrer lägen, medvedligeholdelse.... optimalt värde för Alstom’s pengarna. ekspertise er en unik på markedet kunden komplette løsninger, dermultispecialist giver optimal Rullande materiel, signalteknik, infrastruktur, underhåll... Alstoms expertis är unik på marknaden Rullende materiel, signalteknik, infrastruktur, værdi for pengene. ochekspertise ger kunden komplett lösning iog allasikrer lägen,kunden med optimalt värdeløsninger, för pengarna. er en unik på markedet komplette der giver optimal værdi for pengene.

www.alstom.com/transport www.alstom.com/transport www.alstom.com/transport www.alstom.com/transport

LEDArE

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift Nr 5 • DECEMBEr 2011 • årgåNg 137

”

Dersom xxxxxx. du ikke har myndighet, skal du passe deg for å ta på deg ansvaret.

”

Geir Isaksen, ny koncernchef i NSB

Biljetten ett hinder för tågresan

ör några veckor sedan var jag i Finland till sammans med NJT:s nordiska redaktion. Efter ett besök på Ringbanans projektkon tor i Dickursby, tog vi tåget till Lahti. Det var en mycket behaglig resa med Pendolino. Fritt internet ombord utan krångliga inloggningsrutiner med voucher eller biljettnummer. Det bara fungerade. Största svårigheten var att köpa biljett, eller åtminstone att förstå vilken typ av biljett som jag skulle ha. Det borde inte vara svårare att åka tåg än att åka buss. Jag köper en biljett och kliver på tåget. Eller ännu enklare, jag kliver på tåget och köper biljetten ombord. Utan straffavgifter. Men så är det inte. Smarta biljettsystem med differentierade priser och komplicerade rutiner för bokning via internet, eller långa väntetider i telefon, gör tågresan svårare än den behöver vara.

Ännu värre är det att försöka köpa en biljett för en resa i utlandet. När jag i somras skulle boka en tågbiljett mellan München och Amsterdam var det inte möjligt att göra det via internet. I stället gick jag till stationen i Borlänge, förvissad om att det var möjligt att köpa biljetten på biljettexpedi tionen. Med se det gick inte, trots att jag hade förtecknat såväl tågnummer som datum, destina tion och avgångstid på ett papper för att undvika

missförstånd. I stället hänvisades jag till telefon bokningen. Efter samtalet med telefonbokningen fick jag ett bokningsnummer, som i normalfallet betyder att jag kan hämta biljetten i närmaste automat. Men inte heller detta fungerade. Nu var det helt plötsligt biljettexpeditionen som gällde. Otillgängliga biljettköp gör det lätt att välja

flyget framför tåget. Via min dator kan jag enkelt köpa en flygbiljett till praktiskt taget vilken destination som helst i hela världen, checka in med några knapptryck på min smarta telefon och få boardingkortet direkt i telefonen. Nu ska jag inte dra alla över en kam. Det finns undantag. Flytoget i Norge och Tågkom paniet i Sverige är två exempel på tåg företag som har enk la rutiner för biljett köp. Jag undrar om inte de etablerade järnvägsoperatörer na har en del att lära av dessa relativt nya uppstickare. MIKAEL prENLEr Huvudredaktör

Onko lippu junamatkan este?

ari viikkoa sitten olin Suomessa NJT:n toimitusneuvoston kanssa. Kehäradan pro jektikonttorin vierailun jälkeen matkustimme junalla Tikkurilasta Lahteen. Matka oli miellyttävä Pendolinon kyydissä. Internetyhteys oli ilmainen ilman hankalia kirjautumisrutiineja voucherin tai lippunumeron avulla. Kaikki vain toimi. Suurim man vaikeuden aiheutti lipun osto tai ainakin tieto siitä, minkälainen lippu minun pitäisi hankkia. Oikeastaan ei pitäisi olla vaikeampaa matkustaa junalla kuin bussilla. Ostan lipun ja nousen junaan riippumatta siitä mihin, kun matkustan samojen paikkojen välillä. Vielä helpompi on nousta junaan ja ostaa lippu junassa ilman sakko maksuja. Mutta niin se ei ole. Kehittyneet lippu järjestelmät erilaisine hintoineen ja vaikeine rutiineineen varata internetin kautta tai pitkät odotusajat puhelimessa tekevät sen, että junamat kan tekeminen on vaikeampaa kuin se voisi olla.

Vielä vaikeampi on saada ostettua lippu

ulkomaanmatkaa varten. Kun viime kesänä yritin varata junalippua Münchenin ja Amsterda min välille, niin sitä ei ollut mahdollista tehdä in ternetin kautta. Sen takia menin Borlängen ase malle, koska luulin että voisin ostaa junalipun suoraan lippumyymälästä. Mutta se ei

onnistunut, vaikka olin kirjoittanut paperille sekä junan numeron, päivämäärän että päämäärän väärinkäsitysten välttämiseksi. Minut ohjattiin kuitenkin puhelinvaraukseen. Puhelinkeskustelun jälkeen sain varausnumeron, joka normaalisti merkitsee sitä, että voin hakea lipun lähimmästä automaatista. Mutta tämä malli ei toiminut myöskään. Nyt oli niin, että yhtäkkiä lippumyy mälä pystyi palvelemaan. Tämän takia on helppoa valita lento junan sijasta. Ainakin kun kyseessä on lipunoston käytet tävyys junan sijasta. Tietokoneen avulla voin ostaa lipun käytännöllisti katsoen joka paikkaan missä tahansa maailmassa, hoitaa kirjautumisen lennolle muutamalla napinpainalluksella älypuhelimella ja saada matkustajakortin (boardingpass) suoraan puhelimeen. Nyt ei pidä kuitenkaan vetää kaikkia samaan

ryhmään! Poikkeuksia on. Flytåget Norjassa ja Tågkompaniet Ruotsissa ovat esimerkkejä junayri tyksistä, joilla on käytössä yksinkertaisia lipun ostorutiineja. Mietin vain onko aikaisemmin perustetuilla junayhtiöillä vähän opittavaa näiltä suhteellisen uusilta tulokkailta.

MIKAEL prENLEr Päätoimittaja

Nytt resekort ska samla Danmark i ett biljettsystem DANMArK: Nytt signalsystem på S-banan FINLAND: Premiär för alliansentreprenad NOrgE: Revolutionerande spårunderhåll SVErIgE: Många nyheter på Nordic Rail

De karakteristiske blå rejsekortstandere er ved at blive dagligdag på stationer og i FOTO: J-BOg busser.

NJT NR 5 2011

I detta nummer presenterar NJT ett nytt banarbetståg som gör det möjligt att arbeta i spåret inifrån tåget. Vid arbete i dubbelspår kan trafiken på det andra spåret gå med full hastighet utan att säkerheten äventyras. Vi presenterar också NSB:s nya chef samt följer upp Elmia Nordic rail och Future Transport.

INNEHÅLL Ledare:

Biljetten ett hinder för tågresan

Danmark: Første land i verden med ett landsdækkende rejsekort

Finland: Biljettsystem reformeras n Europas första alliansentreprenad

Krönika: Kollektiv trafik er

blivet mer kompliceret

Norge: ”Nye arbeidstog

vil revolusjonere spor vedlikeholdet” Nordic Rail: Nordens

största mötesplats

Kors & Tvärs

Norge: Kledd for nye

oppgaver

NJS: Ny dansk redaktör

NJT Nr 5 2011

DANMARK Sådan bruger passageren rejsekortet En rejse med rejsekortet starter med, at man checker sit rejsekort ind på check ind standeren, som er placeret på stationen eller i bussen. Skriftes transportmiddel undervejs checker man ind igen, og først når man stiger ud af det sidste transportmiddel på rejsen, checker man sit kort ud på check ud standeren på stationen eller i bussen. Check ind og check ud standerne er altså separate enheder set fra passagerens side, men de er hardwaremæssigt identiske. Rejsekortet er et elektronisk pengekort, som løbende kan tankes op. Ved check ud beregner systemet rejsens pris og trækker prisen fra de indestående e-penge på rejsekortet.

Systemet beregner én samlet pris for rejsen uanset hvor mange skift man har foretaget. Selv hvis kunden checker ud efter hver delrejse kan systemet i de fleste tilfælde sammenkæde rejsen til én samlet rejse. Rejsekortet holder rede på hvor ofte passageren rejser og hvor mange penge der rejses for. På baggrund af disse oplysninger kan der udmøntes en mængderabat.

Før den første rejse Rejsekort købes på Rejsekort A/S’ hjemmeside eller ved et betjent salgssted.

Indbetaling af penge på kortet via hjemmesiden, en automat eller et betjent salgssted. Løbende indbetaling af penge på rejsekortet penge via internettet, rejsekortautomater, betjent salg eller ved automatiske tank-op-aftale.

Før rejsen Check ind.

Efter rejsen Check ud. Rejsens pris og resterende saldo vises.

Ved fortsat rejse checkes ind igen. Grafik: Bengt Salomonson Fakta: Trafikstyrelsen Foto: J-bog

NJT NR 5 2011

Første land i verden med et landsdækkende rejsekort For de fleste danskere er Rejsekortet synonym med endnu et offentligt it-projekt, som lider af uendelig lange forsinkelser og har en usikker implementeringshorisont. Avishistorier om forsinkelser og manglende resultater har klæbet til rejsekortet, men i den nærmeste fremtid vil rejsekortet (efter planen) gradvist blive en del af dagligdagen for rigtigt mange passagerer i den kollektive trafik på Sjælland.

ision for det danske rejsekort er at samle hele Danmark i ét billet system for derigennem at forenkle og forbedre den kollektive trafik, så endnu flere fremover vil rejse med bus, tog og metro. De traditionelle takstsystemer er kom plicerede og de kan være en barriere for nye og lavfrekvente passagerer. Med rejsekortet ned brydes disse barrierer og passagerne skal kun huske at overholde reglerne check ind og check ud, samt have penge på kortet evt. via en tankop-aftale (se grafikken til venstre). Som det første land i verden får Danmark dermed et sammenhængende og landsdækken de rejsekort. I Stockholm, London, Paris, og andre storbyer har man allerede indført elek troniske rejsekort, der dog kun kan bruges inden for bygrænserne. Rejsekortet vil kun ne bruges til alle rejser med tog på det stats lige jernbanenet fra år 2012, men dermed vil hele den kollektive trafik ikke være rejsekort dækket. Det skyldes, at ikke alle af de seks regiona le trafikselskaber, som står for bustrafikken, har besluttet at tilslutte sig til rejsekort. Tra fikselskaberne som dækker Midtjylland, Fyn og Bornholm står indtil videre udenfor sam arbejdet, og man vil derfor ikke kunne benyt te rejsekortet i busserne i de områder. Det vil dog være muligt for disse trafikselskaber at til slutte sig rejsekortet på et senere tidspunkt, og først når det sker, bliver rejsekortet fuldstæn digt landsdækkende. Lang prøveperiode

Efter en lang prøveperiode med et meget lille antal testkunder, tog rejsekortet i april 2011 de første skridt mod rigtigt drift da systemet blev sat i drift i både bus og tog på det vestlige Sjæl land. Samtidigt ophørte salget af klippekort, så produktsortimentet i hovedstræk består af kontantbilletter, rejsekort og månedskort. Rejsekortsystemet har vist sig at fungere til fredsstillende for de ca. 50 000 personer, som nu har et rejsekort, og i oktober 2011 blev mu

ligheden for at bruge de gamle klippekort af skaffet i Vestsjælland. Det næste store skridt for Rejsekortet bliver udrulningen på det Syd sjælland, hvor Rejsekortet i oktober 2011 skal erstatte et ældre rejsekortsystem, som er tek nologisk forældet. Rejsekortets helt store prøve bliver dog ud rulningen til hovedstadsområdet, hvor den intense storbytrafik med mange skift mel lem transportmidler, vil være langt mere ud fordrende for systemet at håndtere end den re lativt tynde trafik på Vest- og Sydsjælland. Det skal dog nævnes, at månedskort ikke vil kun ne overføres til rejsekortet før tidligst i 2014. De allerstørste rejsestrømme vil altså be nytte andre billetprodukter end rejsekortet i mange år fremover. Rejsekortet forventes at være fuldt udbygget på jernbanenettet i hele Danmark og i de tilsluttede trafikselskaber i starten af 2014 – en forsinkelse på mindst 4 år. Kompleksitet har givet forsinkelser

Rejsekortet i Danmark er meget komplekst, da et helt lands forskellige trafikselskaber, takst områder, billetsystemer og rabatordninger skal bygges ind i ét fælles system. Kompleksitet har været årsag til mange forsinkelser, men Rigsre visionens undersøgelse af rejsekortet i sommer

Måske vil rejsekortteknologien med tiden bliver indbygget i mobiltelefonerne, så de to produkter smelter sammen til en helhed.

en 2011 placerer et hovedansvar i rejsekortets egen organisation. Rigsrevisionen konkluderer at Rejsekort a/s ikke forberedte rejsekortprojektet tilfredsstil lende, da selskabet ikke sikrede at leverandø ren (konsortiet East-West med franske Thales i spidsen) til fulde havde forstået ønskerne til det danske rejsekortsystem. Problemerne kon centrerer sig især om det bagvedliggende sys tem til administration og kundebetjening, hvor leverandøren ikke havde forstået trafik selskabernes forretningsprocesser for kunde håndtering. Med indgåelsen af den seneste tillægsaftale i december 2010 ser det dog ud til, at der omsider er kommet fremskridt i le verancerne, men aftalen indebar også, at væ sentlige dele af leverancen udskydes til 2014. En succes?

Da rejsekortet blev udtænkt omkring årtus indskiftet var det planen, at rejsekortet skulle blive det altdominerende billetprodukt i den kollektive trafik. Der ville selvfølgelig stadig blive solgt kontantbilletter, men med en stor udbredelse af rejsekortet, var det forventning en at andelen af kontantbilletter ville falde. I de seneste par år har udviklingen af e-bil letter i form af mobilbilletter og print-selv-løs ninger taget fart, og de elektroniske billetter bruges i dag i stor stil, og passagererne sæt ter stor pris på mobilbilletternes fleksibilitet og tilgængelighed. Særligt indenfor kampagneog tilbudsbilletter har mobiltelefoner vist sig som et fordelagtigt salgssystem, da produkt udviklingen er mere fleksibelt end de tradi tionelle salgsplatforme. Rejsekortet har slet ikke samme fleksibilitet og produktudvikling er både meget omkostningstung og tidskræ vende. Udviklingen stopper aldrig

I år 2011 forekommer det også gammeldags, at man skal have et plastikkort med for at be nytte den kollektive trafik, så alene af den grund vil især de yngre generationer forven te, at mobilprodukterne bevares og udbyg ges. Rejsekortet vil derfor ikke blive det eneste fremtrædende billetprodukt til den kollekti ve trafik, men især i storbytrafik vil det have sin berettigelse. Måske vil rejsekortteknologi en med tiden bliver indbygget i mobiltelefo nerne, så de to produkter smelter sammen til en samlet helhed. I den proces er det nuværen de rejsekort en vigtig del af læringsprocessen – for udviklingen af billetsystemer stopper ald rig i en digital verden. Anders Jøndrup

NJT NR 5 2011

FINLAND

Biljettsystem reformeras Den 14 september infördes fler pris alternativ och tjänster för tågresenärer när VR satte i gång en gradvis reform av biljettprissättningen. Prismässigt finns det nu fler biljettalternativ för enskilda tågresor i form av ett ökat antal erbjudande och billigare förköpta biljetter.

VR breddar utbudet av webbtjänster och in troducerar nya sätt att boka tågresor. Benäm ningarna på resklasser ändras också samtidigt som biljettpriset på i nuvarande businessklass blir förmånligare. På VR:s webbplats vr.fi kan man i fortsätt ningen förutom inrikes tågresor även boka re sor till Ryssland samt biltågspaket. En nyhet i webbshoppen är vagnskartan, där man själv kan välja önskad sittplats. Likaså blir det möj ligt för den som reser regelbundet med serie biljett att avgiftsfritt boka sittplats på nätet. Att boka tågbiljetter i webbshoppen blir bekvämare, fler biljetter kan levereras till be ställarens e-post eller mobiltelefon. Även tid tabellssökning och prisjämförelser blir lättare. En ytterligare nyhet på VR:s webbplats är Tågen på kartan, en serviceform för att i real tid kolla upp positionen för trafikerande tåg. Förköp och erbjudanden

I och med reformerna blir billigare tågresor tillgängliga. Förköpt biljett är billigare än andra biljetter och kan köpas i webbshoppen tidigast 60 dagar och senast 7 dagar före t ågets avgång. Ju tidigare köp desto billigare biljett. Businessbiljetten blir Flexbiljett samtidigt som priset sjunker med tio procent. Biljetten är den mest flexibla, vilket innebär att en re dan köpt resa kan ombokas till en motsvaran de. Biljetten kan bokas via alla köpkanaler. Nuvarande andraklassbiljetten blir Van lig biljett, som är standardbiljett för enskil da tågresor. Barn, studerande och pensionärer får fortfarande 50 procent rabatt på Flexbiljett och Vanlig biljett. Periodbiljetterna för arbetspendlare förnyas så att kunden kan välja periodens längd inom intervallet 14–365 dygn. Man kan välja att biljetten gäller alla tågtyper på regional- och expresståg eller inom närtrafikens priszoner. I fortsättningen kan även periodbiljetter skickas till kundens e-post eller mobiltelefon. Tågbiljetter kan köpas även genom VR:s telefontjänst. Tidigare har man kunnat boka en biljett i en R-kiosk, på stationen eller från en automat. Nu kan kunden att under sam talets gång samtidigt betala sin resa och då skickas biljetten per e-post eller per sms. Vid förköp är biljetten billigare än om den köps ombord. Källa: Signalen, översättning: Jarl Borgman

NJT NR 5 2011

Europas första allians e Trafikverket och VR Track Oy inleder ett samarbete med hjälp av alliansmodellen vid ombyggnaden av järnvägen mellan Lielahti och Kumo. Alliansmodellen innebär att beställaren av entreprenaden, Trafikverket, samt planerarna och entreprenörerna bildar en samarbetsgrupp, en allians, som tillsammans ansvarar för planeringen och genomförandet av projektet.

Alliansmodellen bygger på samverkan där man med hjälp av avtalsmodellerna försöker säker ställa att de gemensamma målen uppnås. Par terna delar riskerna och fördelarna i anknyt ning till projektet och utbyter information gällande entreprenaden och dess kostnader mera aktivt och öppet än inom de nuvaran de modellerna. Den ekonomiska modellen baserar sig på open book-metoden, enligt vilken de verkliga kostnaderna och ett bidrag enligt avtalet utbe talas till entreprenörerna och planerarna. Alliansmodellen används nu för första gång en i en offentlig entreprenad i Europa. Model len har använts i hundratals projekt i Aus tralien och Nya Zeeland där man haft goda erfarenheter av den. Europas första alliansentreprenad

Trafikverket utför i samarbete med VR Track Oy Europas första alliansentreprenad. Entre prenaden omfattar projektets utvecklingsske de och möjligen också utförandet av projektet. Utvecklingsskedet omfattar bland annat pla

nering, fastställande av arbetsinnehållet, tids planen för projektet samt uppgörandet av en målkostnadskalkyl. I slutet av utvecklingsske det beslutar Trafikverket om man ska avancera till utförandeskedet. Alliansen, Trafikverket och VR Track Oy, påbörjar planeringen av järnvägens förbättring i höst. Byggandet inleds nästa år och projektet beräknas bli färdigt år 2015. Ombyggnaden av den cirka 90 km långa bansträckan omfattar: n Räls och sliprar n Ballast och tjälskydd n Banvallskonstruktion, trummor och broar n Att ändringarna som görs i el- och säkerhets anordningarna under arbetets gång ska göras så att de motsvarar den standard som ombygg naden förutsätter På banavsnittet finns det dessutom utveck lingsbehov och det klarnar först i projektets ut

FAKTA Alliansmodellen

Trafikverkets mål med allians modellen är att: n

Förbättra produktiviteten inom byggbranschen,

Göra verksamhetskulturen inom byggbranschen mera öppen och förtroendefull,

Åstadkomma en slutprodukt av högre kvalitet på snabbare och förmånligaresätt,

Utveckla innovationsverksamhet och know-how.

DANMARK

Kollektiv trafik er blevet mer kompliceret

D Harri Yli-Villamo (Trafikverket), Jouni Kekäle (VR Track Oy), Mikko Heiskanen (Trafikverket) och Ville Saksi (VR Track Oy) skrev under alliansentre prenadavtalet den 11 augusti i år. Foto: Krista Ikola

ns entreprenad vecklingsskede i vilken utsträckning de bör ge nomföras. Kostnadskalkylen för projektets ombygg nadsarbeten är cirka 90–95 miljoner euro där Trafikverkets upphandling av rälsmateriel (20– 30 miljoner euro) ingår. Lång utvecklingsprocess

Trafikverket började ställa in sig på den första alliansentreprenaden under våren 2010 genom att förbereda sina egna nyckelpersoner. Under hösten 2010 organiserades workshopar för in frastruktursektorn, i vilka man presenterade alliansmodellen och Lielahti–Kumo-projek tet. Upphandlingsmeddelandet om entrepre naden publicerades i december 2010 och upp handlingen verkställdes genom att använda ett stegvis framskridande samrådsförfarande. Upphandlingen skiljer sig från det vanliga förfarandet och inbegriper ingående diskussio ner mellan beställaren och anbudsgivaren samt en utvärdering av anbudsgivarnas bokföringsoch redovisningssystem. Vid upphandlingen konsulterade Trafikverket flera sakkunniga för att utvärdera anbudsgivarnas kompetens och affärsmässiga kvalifikationer för alliansentre prenaden. De två bästa anbudsgivarna utvaldes till det sista skedet. Trafikverket utvärderade de två bästa anbudsgivarnas anbud och anbudsgivar nas sakkännedom. Utvärderingen grundade sig på förhandlingar och workshopar där Tra fikverket och anbudsgivarna deltog. Prisoffert gavs först i slutskedet av urvalsprocessen.

et moderne menneskes behov for mobilitet er væsentligt forskelligt fra tidligere. Hvor det tidligere var et spørgs mål om en sjælden gang at skulle fra A til B, bevæger det moderne menneske sig i stor udstrækning dagligt mellem flere forskellige destinationer ved brug af flere forskellige trans portformer. Afstanden er ofte stor, og tilgængeligheden til trans portmidlet – herunder køb af bil let – tillægges i denne forbindelse stor betydning. Prisen spiller en ikke uvæsent lig rolle i valg af transportform. Takstdannelsen for den kollek tive trafik er i dagens situation, i modsætning til tidligere, blevet kompliceret af, at adskillige aktører hver med sine behov og systemvalg indgår. De fleste aktører er endvidere under kraftig politisk styring. Som en konsekvens heraf udgør det KRÖNIKA samlede takstsystem et til tider uoverskueligt univers af forskel ligartede zoner, rabatter, kombi Flemming Lund nationsmuligheder og gyldighed Formand for NJS for den samlede transport med Danmark tog og bus. Dette kombineret med at salgskanalerne har under gået en ændring fra mange betjente stationer i jernbaneregi til færre, men til gengæld kombinerede kiosk- og billetsalgssteder i privat regi med begrænsede salgsmuligheder, gør, at tilgangen til og overskueligheden i forbindelse med prissætningen ved brug af kollektiv trafik til en vis grad er blevet mere kompliceret.

et store spørgsmål er, om de nuværende salgskanaler og prissætningssystemer fremmer eller hæmmer bru gen af den kollektive trafik. I en række situationer er der tale om klare fordele. Heraf må specielt fremhæves mulig heden for i betydelig grad at kunne køb billet via nettet eller mobiltelefonen. Men lige så klart er det, at en ikke ubetydelig del af brugerne, og her specielt de, der ikke er regelmæssige brugere, føler, at systemet totalt set er vanskeligt tilgængeligt. Overskueligheden med hensyn til at finde den optimale pris på tværs af forskellige takssystemer og transportformer er således nok den mest iøjnefaldende svaghed. Løsningen på denne udfordring synes at være rejsekor tet. Med et sådant kort kan benyttelsen af den kollektive trafik ske til den optimale pris og ved brug af alle former for kollek tiv trafik. Et tilsyneladende enkelt og let tilgængeligt system der bygger på erfaringer fra flere europæiske lande.

ejsekortet er under implementering i Danmark. Systemets succes vil i stor udstrækning basere sig på den tekniske driftsstabilitet kombineret med et højt informationsniveau rettet mod brugerne med fokus på, hvordan prisen for benyttelsen af den kollektive trafik beregnes. Opfyldes disse forudsætninger, vil der blive tale om et fremtidssikret system til stor gavn for det samlede kollektive transportsystem. Vi har imidlertid beviset for, at de anførte forudsætninger opfyldes, til gode, men beviset vil blive ført i den nærmeste fremtid – givetvis.

Harri Yli-Villamo

@ www.liikennevirasto.fi/lielahti-kokemaki

NJT NR 5 2011

NORGE

Tre traller av den helt nye og større typen AMC2 er anskaffet.

Foto: Njål Svingheim

”Nye arbeidstog vil revolusjonere sporvedlikeholdet” Det er ikke bare spor og jernbanetekniske anlegg som gjennomgår store fornyelser i Norge for tiden. Jernbaneverkets vedlikeholdsmaskiner var i en like dårlig og nedslitt tilstand som mange av banene. Fra et årlig budsjett på 22 millioner kroner, brukes i 2011 122 millioner på fornyelse av maskinparken. Den største nyheten er nok det nye vedlikeholdstoget.

Fra våren 2012 vil Jernbaneverket ha et eget vedlikeholdstog på skinnene. Det nye toget består av tre vogner og man vil kunne fore ta alle typer sporvedlikehold fra innsiden av togsettet. – Mye tyder på at denne nyvinningen vil revolu sjonere sporvedlikeholdet, sier Dag Aarsland som leder materiellenheten i Bane Transport i Jernbaneverket. Fordelen med vedlikeholdstoget er mange. Mellomvognen i toget har åpent gulv slik at sporet blir tilgjengelig fra innsiden. Detteer 8

NJT NR 5 2011

et selvgående togsett på tre vogner som blir kom plett utstyrt for alt sporvedlikehold. Vedlikeholdstoget vil gjøre det mulig å drive vedlikeholdsarbeider på en dobbeltsporstrek ning samtidig som det går tog i full hastighet på nabosporet. Dette blir mer og mer viktig et ter hvert som andelen dobbeltspor nå endelig er økende også i Norge. Deler av vedlikeholdstoget vil altså ikke ha gulv men være åpent under slik at det blir full tilgang til sporet. Veggene kan kjøres noe ut i bredden slik at alle typer sporarbeider blir mu lig. På veggene og inne i toget blir det enkel tilgang til alle typer verktøy og maskiner for å gjøre jobben. – Det var sveitserne som først kjøpte et slikt vedlikeholdstog, forteller Dag Aarsland. Ingen sikkerhetsvakter

Det unike er at man kan jobbe på sporet og samtidig være ”innendørs” og uten noen annen sikring mot nabosporet. Man trenger heller ikke andre sikkerhetsvakter da toget jo belegger strekningen det jobbes på. Her kan

Det unike med det nye arbeidstoget er at man kan jobbe på sp sikkerhetsvakter. man foreta skinnebytte, reparere skinnebrudd, bytte isolerte skjøter, fester og klemmer etc på en enkel og rasjonell måte, mens togene kjører i full hastighet ved siden av. – Arbeidsmiljømessig vil dette også være en

”Alt det nye som skjer gjør det jo mildt sagt mer moro å jobbe her.” Dag Aarsland leder materiellenheten i Bane Transport

opprettholde vedlikeholds- og beredskapska pasiteten sommer som vinter. – Det er klart at denne kritikken var lett å forstå, men vi hadde altså ikke mer penger å bruke, sier Aarsland. Nå er det andre boller. Hele maskinparken gjennomgår i løpet av få år en total fornyelse og utskifting. Fornyelse og modernisering

Jernbaneverket har i hovedsak to typer skinne gående arbeidsmaskiner for sporvedlikeholdet. Det er lastetraktorer, (blant annet av merket Robel), og ledningsvogner (revisjonsvogner). I tillegg kommer de store snøryddingsmaskine ne av typen Beilhack for Bergens- og Nord landsbanen og toglokomotivene som brukes til pukk-, skinne,- og svilletog om sommeren og snøryddingstog om vinteren. – Innen få år vil alle lastetraktorer og led ningsvogner være totalfornyet, noe som gir bedre effektivitet, et kraftig løft for arbeids miljøet og også en bedre totaløkonomi, sier Aarsland. Det er selvsagt de økte bevilgninge ne til vedlikehold og fornyelse som nå gjør det mulig å fornye maskinparken. Jernbaneverkets store ledningsvogner av typen LM2 gjennomgår nå en fullstendig modernisering og oppgradering ved DSBs verksteder i Danmark. Jernbaneverket har 16 slike store vogner og det skal også bestil les ytterligere fem nye vogner der LM2 står modell, men de nye vil også en kran i tillegg. 54 skinnegående lastetraktorer

jobbe på sporet og samtidig være ”innendørs”, uten noen annen sikring mot nabosporet og uten att trenge Foto: jorunn tveten

stor forbedring for våre folk. Vi tror at dette etter hvert vil bli framtidas måte å drive spor vedlikehold på, og at det trolig vil komme flere slike vedlikeholdstog, sier Dag Aarsland. Vedlikeholdstoget leveres av tyske Robel

og vil ankomme Norge i februar næste år. Tidligere fikk det som da het Jernbanever kets Maskinsentral mange klager og mye kjeft for tilstanden til Jernbaneverkets vedlikeholds maskiner. Maskinene er helt avgjørende for å

Jernbaneverket har i dag 54 skinnegående las tetraktorer. Disse går under mange navn, men de fleste kalles vel i dagligtale for ”robeltraller” eller bare ”traller”. Dette er Jernbaneverkets mest vanlige arbeidshester. De har kran, las teplan og ofte tilhenger. Veldig mange av dem er små og gamle og trenger utskifting. Bare de nyeste av disse skal beholdes og de gjen nomgår nå en modernisering hos fabrikanten i Tyskland. I tillegg kommer den helt nye og større typen, AMC2, som det til nå er anskaf fet tre av. Her er planen å kjøpe ytterligere ni vogner. Det skal også kjøpes inn 15 helt nye lastetraktorer på omtrant samme størrelse som Robel serie 25/26 fra midten av ’90-tallet. Et ter fornyelsene skal Jernbaneverket ha 39 mo derne lastetraktorer i drift. I tillegg kommer anskaffelser av mer og be dre snøryddingsutstyr, samt en egen pakkma skin for beredskapsoppdrag. Njål Svingheim NJT NR 5 2011

NORDIC RAIL

Nordens största mötesplats Järnvägen och framtidens infrastruktursystem i Norden stod i fokus i början av oktober då Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport arrangerats.

– Mässorna har en myck et stor betydelse för bran schen. Dels för industrin, dels som diskussions- och nyhetsforum när det gäl ler infrastruktursatsningar, säger projektledare Jörgen Nyström. Elmia Nordic Rail är Jörgen Nyström, Nordens största samlings projektledare punkt för järnvägsbran på mässan schen. Tillsammans med Elmia Nordic Elmia Future Transport Rail. – som fokuserar på inter modala lösningar – bildar mässorna en central mötesplats. – Det är ingen överdrift att säga att alla är här. Bland deltagarna finns såväl de främsta industri- och logistikföretagen som represen tanter från statliga myndigheter, branschor ganisationer, universitet och högskolor, men också politiker, säger Jörgen Nyström. Konferensdelen under mässan har inne hållit över 140 seminarier, däribland åtta nyckelseminarier. Bland annat presenterade Trafikverket sin helt färska rapport om hur kapacitetsproblemen i det svenska järnvägs nätet bör åtgärdas. Vinterproblematiken på järnvägen har också varit i fokus, liksom höghastighetsba nor med anledning av att detta utreds i flera av de nordiska länderna. Jörgen Nyström ser nu fram mot 2013 då Elmia Nordic Rail och Elmia Future Trans port arrangeras nästa gång.

Alstoms kommunikationschef Anna Lihr vid modellen av regionaltåget Coradia Nordic.

Foto: Elmia

Alstoms Pendolino brygga till höghastighetståg Mässnyheter i franska Alstoms monter är bland annat regionaltåget Coradia Nordic, signalsystemet Iconis och snabbtåget Pendolino.

Leveranserna av Coradia Nordic är i full gång över hela landet, bland annat till Skånetrafi ken, Västtrafik och Norrtåg. Tågen är, som namnet antyder, speciellt framtagna för att passa nordiska förhållanden och återvinnings bara till 95 procent. Vagnarna har ett låggolvs utförande som gör dem lätta att stiga på och av för alla typer av resenärer. Alstom tillverkar även Pendolinotåg för bland annat den finska marknaden. – Det är ett snabbtåg som kan röra sig över gränserna och skulle passa utmärkt som en överbyggnad mellan dagens tåg och morgon

dagens höghastighetståg, säger Alstoms kom munikationschef Anna Lihr. Alstom berättar också om sitt service- och underhållskoncept för tåg som bland annat lett till att de svarar för underhållet av pendeltågen i Stockholm. – Vår filosofi är att inte vara så sekvensiella utan i så stor utsträckning som möjligt göra allt underhåll vid ett och samma tillfälle. Vi är väl digt glada över att Stockholmståg har gett oss förtroende för underhållet, säger Anna Lihr. För Alstom är den nordiska marknaden vik tig med många stora infrastruktursatsningar på gång. – Den stora behållningen av en nordisk branschmässa som den här är tillfället att träf fa kollegor och kunder, säger Anna Lihr.

FAKTA Nordic Rail 2011

Spårunderhåll lockar internationella företag

Antal utställare: 283

Den nordiska marknaden är intressant för flera internationella leverantörer av spårmateriel.

Antal besökare: 4 015 Antal seminariebesök: 2 876 Antal representerade länder: 39 Antal deltagare på mötesplatsen: 5 637

NJT NR 5 2011

Det finns ett stort behov av spårunderhåll, vil ket skapar en attraktiv marknad. Inte minst i Norge där regeringen i den senaste budgetpro positionen meddelat att man satsar 12,5 mil jarder norska kronor på järnvägen. Två av före tagen som ställde ut på Nordic Rail var Pandrol och Vossloh Nordic Switch System.

Leverantörerna hittar också nya målgrup per att bearbeta. En av dessa är konsultbran schen. Enligt Lars Buhre, som är svensk agent för Pandrol, flyttar mycket av expertisen från exempelvis statliga trafikverk flyttar över till dem, vilket gör att konsulternas roll växer. Enligt Vossloh var det en givande mäs� sa med många besök från såväl kunder och le verantörer som andra intresserade från bran schen.

Laddningsbara stadsbussar och nyanlagd terminal tog pris Nordic Logistic Center och Hybricon, båda hemmahörande i Umeå, mottog det prestigefyllda priset Future Transport Award inför 2 500 branschföreträdare i samband med mässorna Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport i Jönköping.

Nordic Logistic Center vann priset i klassen Intermodal Goods och Hybricon tog hem pri set i klassen Public Transport. Nordic Logistic Center Terminal i Umeå är ett nytt terminalområde som byggs för att öka kapaciteten för godshantering, höja trafik säkerheten, öka kapaciteten på sträckan Umeå –Umeå Hamn, och inte minst, för att flytta godshanteringen från Umeås stadskärna. För detta arbete premieras de med branschens tyngsta pris. Hybricon har utvecklat laddhybridtekniken och är nu redo att implementera denna tek nik på stadsbussar. Därmed blir man först i världen med snabbladdningsbara elbussar med hybridbackup. Syftet är att utveckla kollektiv trafiken, göra bussen mer miljövänlig- och sänka driftskostnaderna.

Hybricon har utvecklat laddhybridtekniken och är nu redo att implementera denna teknik på Foto: Elmia stadsbussar

Låggolvsspårvagnar lyft för Bombardier

Norska järnvägen letar fler leverantörer

Bombardier visade en modell av sin nya Flexity 2-spårvagn med låg-golvsteknologi som rullar i Storbritannien sedan september.

Norska Jernbaneverket vill se fler leverantörer i konkurrensen om kommande järnvägsprojekt i landet.

Spårvagnen Flexity 2 har optimerats för att ge en rejäl kapacitetsökning per meter. Bog gin och hjulupphängning är utvecklad för att spårvagnarna även ska klara gamla spår. Varje Flexity-vagn är 32,2 meter lång med plats för 74 sittande och 150 stående passage rare vid en axelvikt på mindre än 10 ton. Den låga vikten gör fordonet både snabbt och en ergieffektivt. – För passagerarna är det betydligt bekvä mare då spårvagnen går jämnt och mjukt med låga buller- och vibrationsnivå, säger Stefan Aldborg, marknadschef i Norden. Spårvagnarna finns i drift i Blackpool och Lancashire och är även sålda till Gold Coast, Australien. Bombardiers andra nyhet på mässan är de nya Regina X55-tågen som levereras till SJ och är planerade för drift mellan bland annat Stockholm och Östersund samt Stockholm och Karlstad. Det unika med dem är den bre da korgen som ger ett bättre kapacitetsutnytt jande, särskilt med en anpassad boggi med så kallad Active Lateral Suspension (ALS). – Regina kan inte framföras i kurvor med samma topphastighet som X2000 men har förmåga att kompensera tidsförlusten med hjälp av ALS, säger Jonny Hedberg, informa tionschef.

Jonny Hedberg, informationschef och Stefan Aldborg, marknadschef i Norden tillsammans Foto: Elmia med Flexity 2-spårvagnen.

– Norska järnvägens bud get ökar, vilket gör att vi be höver än fler leverantörer till fler och större projekt framö ver, säger Per Melby, inköps direktör på Jernbaneverket. I Norge finns nästan inga leverantörer till järnvägsin Per Melby, dustrin, vilket gör Jernbane inköpsdirektör verket beroende av interna på Jernbanetionella tillverkare. På Elmia verket Nordic Rail möter man kon takter från många länder, men Per Melby ser en stor fördel med att hit ta svenska leverantörer. – Sverige ligger bara på andra sidan grän sen, vilket gör att vi slipper höga logistikkost nader i leveranser härifrån. Vår portfölj består i dag till största delen av leverantörer från kon tinenten, säger han, men berättar om ett sam arbete med svenska Trafikverket som gynnar de svenska leverantörerna. – Vi delar en databas med Trafikverket och har därigenom automatisk tillgång till de leve rantörer som de använder sig av. Men det som avgör i slutändan är ju vad vi behöver och vilka leverantörer som finns tillgängliga då. samtliga texter: Mikael Prenler

@ elmia.se/nordicrail NJT NR 5 2011

KORS & TVÄRS

SVERIGE

Endast en ny operatör n Intresset för att köra kom mersiell persontågstrafik i Sverige när marknaden öpp nats är lågt. Endast en ny operatör, Skandinaviska Jernbanor, har ansökt om tåglägen i den nya tågplanen som börjar gälla den 12 december. Den främsta orsaken upp ges vara brist på fordon. Det skriver tidningen Anbudsjournalen. Skandinaviska Jernbanor, som kommer att köra ett tåg i vardera riktningen mellan Uppsala och Göteborg, har tillgång till äldre vagnmateriel men inga egna lok. Man har dock lyckats hyra tre gods tågslok från Tyskland för sin trafik.

De moderna Pågatågen är populära bland resenärerna. Nu beställer Skånetrafiken flera. foto: kasper DUDZIK

FOTO: torbjörn gustafsson/ Försvarsmakten

Skånetrafiken beställer 20 nya Pågatåg

Generallöjtnant Anders Lindström intar SL.

General tar över vd-posten på SL n Den 1 januari 2012 blir nders Lindström ny vd för A AB Storstockholms Lokal trafik och Waxholmsbolaget samt förvaltningschef för trafiknämnden. I dag är Anders Lindström insatschef med generallöjtnants rang vid Försvarsmakten, och har stor erfarenhet av för ändringsarbete och ledarskap. – Jag vill bidra till att ut veckla SL till ett ännu bätt re företag både kort- och långsiktigt, säger Anders Lind ström. – Det är en stor och viktig utmaning i ett växande Stock holm, där kollektivtrafiken är en förutsättning för männis kornas vardag. Jag känner stor respekt för den kunskap som finns i SL och vill nu vara ute mycket i verksamheten och lära känna den från grunden.

NJT NR 5 2011

Ordern är värd 111 miljo ner euro. Alstom har redan i dag levererat 32 tåg till Skåne trafiken av nu totalt 69 beställ da. – Pågatågen är oerhört upp

skattade av resenärerna och det är med stolthet vi i dagarna har tagit emot ytterligare en be ställning på 20 Alstom Coradia Nordic, säger Lars Kleppe, vd Alstom Transport. Coradia Nordic är ett modernt tåg med upp till 235 säten och en högsta hastighet på 160 km/t. Tillgänglighet är en viktig faktor och det låga golvet i tågsättet garanterar en hög till gänglighet för alla resenärer. Förutom Skånetrafiken,

Fem miljarder till infrastruktur

Jan Forsberg lämnar SJ AB

Inga SJ-tåg till Odense

n I budgetpropositionen som presenterades den 20 septem ber föreslår regeringen ytter ligare 5 miljarder kronor till underhåll av vägar och järn vägar. I ett pressmeddelan de säger regeringen att en ro bust infrastruktur är grunden för stärkt konkurrenskraft, för såväl storstädernas arbets marknadsregioner som för landsbygden. Extrasatsningen på 5 miljarder på järnväg och väg är en del i regeringens fortsatta arbete att stärka väl färden och förutsättningar na för jobb och tillväxt i hela Sverige.

n SJ AB:s vd Jan Forsberg lämnar företaget somma ren 2012 efter att ha slutfört arbe tet med den orga Jan Forsnisationsförändring berg som nu genomförs. Jan Forsberg slutar ett år innan han skulle gått i pension. – Utgångspunkterna för den nya organisationen är att kun na möta framtida behov och utmaningar med ökad effek tivitet, sänkta kostnader och en förbättrad kvalitet oavsett väderlek, säger Jan Sundling, styrelseordförande i SJ AB.

n Den 2 oktober slutade SJ AB att köra ett tåg i vardera riktningen till Odense i Dan mark. SJ fortsätter dock med nio förbindelser per riktning med X 2000 över Öresunds bron mellan Köpenhamn och Stockholm/Göteborg. – Vår satsning på Kö penhamn fortsätter, men när det gäller Odense är kundunderlaget för litet för att motivera en fort sättning. Samtidigt har vi behov av tågkapacitet i Sveri ge, säger Jan Olson, SJ AB:s affärsutvecklingsdirektör.

Skånetrafiken har beställt 20 regionaltåg av typen Coradia Nordic av Alstom. De nya tågen kommer att levereras under 2013–2014 och tillverkas i Saltzgitter i Tyskland.

Norrtåg och Västtrafik har även Östgötatrafiken, Jönköpings lo kaltrafik och SL lokaltrafik be ställt Alstoms Coradia Nordic. Alstom har sålt 193 Coradia Nordic regionaltåg i Sverige se dan 2002. Som en del i Alstoms miljöarbete är tåget tillverkad i material som till 95 procent kan återvinnas, samtidigt som 50 procent av energiåtgången åter används för uppvärmning eller matas tillbaka för att kunna an vändas av andra tåg på linjen.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Miljoner satsas på järnvägsforskning n Trafikverket, KTH och VTI satsar 200 miljoner kronor på forsk ning och utveckling inom väg och järnväg. Under en femårsperiod satsar man gemensamt – med fokus på drift, underhåll och bygg nation. Satsningen görs inom ramen för det gemensamma bransch programmet Bana Väg för Framtiden (BVFF). Syftet är att skapa möjlighet till en kompetensuppbyggnad mellan yrkesgrupper. – De framtida utmaningarna, till exempel energieffektivitet, en robust infrastruktur och bättre tillgänglighet i storstäderna, kan inte lösas av en ensam aktör. Det kräver ett brett samarbete över gränser na, säger Pontus Gruhs på Trafikverket.

Norrtågs trafikstart försenas igen n Den planerade trafikstarten för Norrtågs trafik mellan Sunds vall och Umeå försenas till april 2012. Inte förrän i augusti 2012 kan trafiken köras för fullt. Det är Trafikverkets nya signalsys tem ERTMS som inte hinner bli färdigt i tid. Ursprungligen skulle trafiken mellan Sundsvall och Umeå ha startat redan i augusti 2011. – Detta innebär också att direkttågen Stockholm–Umeå drabbas, säger Norrtågs vd Maria Höglander i ett pressmeddelande. Förutom att resmöjligheten förskjuts får beslutet stora ekonomis ka konsekvenser för Norrtåg. Norrtåg har dock inte preciserat hur stora de ekonomiska konsekvenserna är, men förutsätter att de hålls skadeslösa för förseningen.

Vi bidrar til bærekraftige baneløsninger

Vi bidrar til at våre kunder kan utvikle bærekraftige banebaserte transportløsninger fra idè til operativ drift Värmlandstrafik inför gratis internet ombord på tågen. foto: värmlandstrafik

Värmlandstrafik kopplar upp nya tåg n Värmlandstrafiks fyra nya 3-vagnarståg av typen Regina får inter netuppkoppling med hjälp av utrustning och tjänster från företa get Oxyfi. Den mobila uppkopplingen ska användas för att ge resenärer in ternetaccess medan de reser men kan på sikt användas parallellt för andra tillämpningar som till exempel M2M (Machine-to-Machine). I leveransen ingår också programvara som fördelar tillgäng lig överföringskapacitet mellan resenärerna enligt ett regelverk som optimerar användarupplevelsen. Installationen i de fyra Regina tågen utförs av Bombardier Västerås.

Veolia kör mellan Malmö och Berlin n Veolia Transport utökar sin fjärrtrafik genom att ta över linjen almö–Berlin som i dag drivs av SJ AB. Linjen kommer som i dag M att vara säsongsbetonad med trafik under främst sommarhalvåret när resandet till Berlin och resor ut i Europa är som störst. Trafiken bedrivs i samarbete med den tyska tågoperatören GVG.

Vi har spisskompetanse innen fagområdene: • • • • • • • • •

Utredninger og analyser Anskaffelsesprosesser Servicedesign Jernbaneteknikk Bistand til etablering av nye operatør- selskaper Sikkerhet og beredskap Terminaler og knutepunkter Prosjektledelse / fungering i stillinger Kurs, konferanser og studieturer

Vi bidrar til bærekraftige baneløsninger

Railconsult AS - Skippergt 31 - 0154 Oslo tel +47 22336633 www.railconsult.no

NJT NR 5 2011

KORS & TVÄRS

NORGE

CargoNet legger ned i Sverige n Fra ruteendringen i desember kutter CargoNet alle sine tog innenlands i Sverige. Årsaken er store underskudd, dårlig punkt lighet og at terminalene ikke fungerer etter hensikten. Av viklingen i Sverige berører ikke godstogene som går mellom Norge og Sverige, disse vil fort sette som i dag. – CargoNet ønsker å bidra til at både kunder og ansatte blir tatt vare på, og ser på løsninger hvor andre aktører kan videre føre deler av vår virksomhet, sier administrerende direktør Are Kjenlsi. CargoNet vil fortsette å kjø re tog på strekningene Oslo– Gøteborg og Oslo–Malmø, samt ARE-togene gjennom Sverige til og fra Narvik.

Jens Stoltenberg klipper snora og erklærer dobbeltsporet for åpnet.

foto: Hilde Lillejord

Statsministeren åpnet Lysaker–Sandvika Første tog i ny tunnel. foto: per olaissen

Første tog genom Gevingåsen n I august kjørte det første t oget gjennom den nye Geving åsen tunnel på Nordlands banen. Dermed er en svingete og rasutsatt strekning tatt ut av bruk. Den nye strekningen er 5,7 kilometer, hvorav 4,4 kilo meter ligger i tunnel. Den nye banen mellom Hommelvik og Hell stasjoner på Nordlandsbanen er vel to kilometer kortere enn den gam le og med høyere hastighet øker nå kapasiteten på denne strek ningen fra 5 til 8 tog per time.

Bodø

Nordlandsbanen Trondheim Oslo

NJT NR 5 2011

– Dette får positive ringvirk ninger for jernbanen i hele landet, sa statsministeren. Åpningen av den nye strek ningen Lysaker–Sandvika betyr

samtidig at jernbaneutbyggingen i Oslos vestkorridor er fullført med 17,4 kilometer nytt dob beltspor fra Lysakerelven i øst til Asker i vest. Denne nye strekningen kalles Askerbanen, men sammen med den gamle Drammenbanen be tyr dette at det nå er fire spor på denne strekningen, noe som be tyr en kraftig økning i kapasitet,

bedre fleksibilitet, punktlighet og kortere kjøretid. – Med denne utbyggingen tar vi jernbanen som transportmid del et skritt videre.Dette er bare et av mange store løft vi nå tar for jernbanen. Regjeringen har satt i gang en stor snuoperasjon for norsk jernbane, og aldri har am bisjonene våre vært større, sa Jens Stoltenberg.

Økt omsetning for NSB

Byggestart neste år på ny strekning

CITATET:

n NSB-konsernet

n Neste

I september ble det nye dobbeltsporet fra Lysaker til Sandvika offisielt åpnet av statsminister Jens Stoltenberg.

har opplevd en omsetningsvekst i årets åtte første måneder på 13 prosent målt mot fjoråret. Veksten var størst i bussvirksomheten med 19 prosent, mens persontog hadde en økning på 13 prosent. Driftsresultatet etter årets første åtte måneder er 297 millioner kroner, en reduksjon på 8 milli oner kroner i forhold til 2010. Persontogvirksomheten be dret driftsresultatet som kon sekvens av økte inntekter og stabilt kostnadsnivå. Driftre sultatet for perioden er 80 mil lioner kroner (-208 millioner kroner), en forbedring på 288 millioner kroner.

år vil anleggsarbeidene starte på den nye jernbanestrek ningen Larvik–Porsgrunn. Den nye jernbanen mellom Larvik og Porsgrunn skal er statte dagens jernbane (åpnet 1882) som gjør en stor sving nordover langs innsjøen Farris. Strekningen er svært svingete, den tillater lav toghastighet og er i tillegg rasutsatt. Reisetiden mellom de to byene vil kortes inn fra dagens 34 til 12 minut ter. Den nye banen blir 23,5 ki lometer lang, hvorav 14,5 ki lometer vil bli fordelt på sju tunneler. Prosjektet er bereg net å koste i alt 6,1 milliarder 2011-kroner.

”Vi har i år slått alle rekorder og vil ende opp med 615 000 passasjerar i år. Kombinasjonen fjord, fjell och imponerede ingeniørkunst selger som aldri før.” Driftsjef Sivert Bakk om turist attraksjonen Flåmsbanas rekordår.

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Rekordkontrakt signert med Skanska Jernbaneverket har signert sin hittil største grunn entreprisekontrakt med Skanska. Kontrakten, verd 1,36 milliarder kroner, om fatter blant annet bygging av stasjonshall i fjell ved Holmestrand på Vestfoldbanen.

Tradisjonelt har Jernbaneverket valgt å dele opp utbyggingspro sjektene i flere mindre grunnen trepriser. – Denne gang valgte vi også å be om tilbud på en større en treprise. Vi er godt fornøyd med responsen og at vi nå har inngått en så stor kontrakt med Skan ska. Det er et utrykk for at den norske bygg- og anleggsbransjen evner å ta større finansiell risiko, noe som er viktig for å få gjen nomført de mange store jernba neutbyggingene i årene fremover, sier utbyggingsdirektør i Jern

Slik blir den nye stasjonshallen i Holmestrand. ILL: JERNBANEVERKET baneverket, Harald Nikolaisen. Oppdraget Skanska har fått innbefatter drøye fire kilometer med hovedtunnel for dobbelt spor, samt flere rømningstun neler og ikke minst den presti sjetunge stasjonshallen inne i Holmestrandfjellet. Hallen får fire spor og dimensjoneres for at tog kan møtes i 250 km/t inne i hallen mens passasjerer venter på perrongen. Dette er noe av det som gjør denne stasjonshallen verdensunik.

Buffertar Drag och stötinrättningar Boggie och hjulupphängningsdetaljer Hjulpar, helhjul och hjulringar Bromsblockskor Boggier och singelaxelsystem

Fabriksvägen 9 Vallentuna, Tel. 08-514 308 80 NJT NR 3 2010

Kaktusar breder ut sig längs tågspåren. Ett av världens modernaste tågledningssystem utvecklas just nu i Mölndal. Hapararandabanan blir den första med Cactus CTC enligt ERTMS nivå 2. Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lösningar för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare. Vårt sätt att arbeta uppskattas av allt fler – en kultur vi odlat ända sedan vi genomförde vårt första automationsprojekt för mer än 40 år sedan.

Cactus Automation +46 31 86 97 00

www.cactus.se

NJT NR 5 2011

KORS & TVÄRS

DANMARK

Det bliver en lang og dyr proces at få IC4 til at køre. Foto: DSB/JENS HASSE

IC4-togene er kommet for at blive IC4 kan komme til at køre, som det var hensigten. Det konkluderer konsulentfirmaet Atkins i en rapport til Transportministeriet.

Togene har mange problemer, og det allerstørste er sammen koblingssystemet. Det er alt for komplekst og skal forenk les gennem en fuldstændig om bygning. DSB skal yde en væsentlig ekstra indsats i de kommende 3–5 år for at få IC4-togene til at køre i fuldt omfang. Det vil betyde en meromkostning på 400–800 millioner kr. Men selv med en så stor meromkostning vil IC4 stadig være et billigt tog for DSB. Ikke noget alternativ

Rapporten vurderer, at IC4 kan sættes i drift som fuldt sam menkoblingsdygtige tog i lø bet af 2–2½ år. Togene vil dog i en lang årrække have en stor fejlhyppighed. Først om 12 år vurderer Atkins, at IC4-togene kommer op på de 25 000 km, som IC3 i dag kører mellem hændelser, der medfører forsin kelser. Rapporten ser ikke noget al ternativ til IC4, så længe fjern trafikken ikke er elektrificeret i større omfang. Andre dieseltog til fjerntrafik findes simpelthen ikke på markedet. Rapporten antyder, at DSB bør hæve kontrakten om leve ringen af de 23 IC2-tog. DSB fastholder imidlertid, at hver ken IC4- eller IC2-kontrakten i dag kan ophæves. Man har for længst passeret det punkt, hvor fra der ikke er nogen vej til bage. 16

NJT NR 5 2011

DSB taber penge hver dag på at opretholde togservice i fjerntogene.

Foto: DSB/Jens Hasse/Chili foto

Stort effektiviseringspotentiale i DSB I august udsendte konsulentfirmaet Quartz & Co en rapport, som viser, at DSB har et årligt effektiviseringspotentiale på mere end 1 milliard kroner.

Konklusionen er nogenlunde den samme som i en anden kon sulentrapport fra 2009. Rappor ten er bestilt af Finansministe riet og Transporministeriet for at sandsynliggøre, at DSB uden problemer vil kunne effektivi sere med 300 millioner kr. om året, som forudsat i finansloven. Rapporten peger på to hove dområder, der hver for sig har et

effektiviseringspotentiale på om kring 600 millioner kr. om året. Det ene handler om en effek tivisering for det kørende perso nale. Eksempelvis kører en loko motivfører kun med passagerer 1 time og 45 minutter pr. ar bejdsdag, deres løn er langt hø jere sammenlignelige grupper i andre brancher og lønstigning erne har været særdeles store i de senere år. Det andet handler om admi nistrativ effektivisering, hvor det største potentiale ligger i ind køb med over 300 millioner kr. om året. Et betydeligt potentia le ligger også i effektivisering af

ejendomssektoren, dels ved ned rivning af stationer, som ikke anvendes, dels ved at reduce re den administrative bygnings masse, som er langt større, end medarbejderbehovet tilsiger. Det bliver utvivlsomt en hård proces for DSBs nytiltråd te ledelse, der står i en situation, hvor handling er bydende nød vendig, fordi virksomhedens daglige omkostninger overstiger de daglige indtægter. Måske var de dystre udsig ter årsag til, at Christian Roslev fratrådte som administrerende direktør i DSB efter kun to en halv måneds ansættelse.

S-tog til Helsingør og Roskilde? Samfundsøkonomisk er det en god idé af køre Stog til Helsingør og Roskilde. Det viser en screening, som Trafikstyrelsen har gennemført.

På Kystbanen skal der udeluk kende køre S-tog mellem Hel lerup og Helsingør. Regionaltog fra Sverige og Sjælland skal kun køre til Hellerup. Mellem Hellerup og Klam penborg skal alle 4 spor være til S-tog, så hurtige tog han overha le langsomme tog. Mellem Høje Taastrup og Ros kilde ombygges de to nordlige

spor til S-togsspor, så S-tog og re gionaltog ikke skal krydse hinan den. S-togene skal her være et supplement til regionaltogene. Screeningen viser, at hvis politikerne ønsker en hurtig løsning, er det samfundsøko nomisk bedst at satse på rene Sbaner og på en ibrugtagning i 2020. Herved undgår Signal programmet at investere i nye an læg, som kun skal leve i kort tid. Et politisk ønske om at igang sætte kørsel med førerløse S-tog passer fint ind i denne tidsplan, fordi en del af de nødvendi ge nye S-tog kan være til fører løs kørsel på for eksempel Ring

banen, mens de overtallige S-tog herfra kan indsættes til Helsingør og Roskilde. Ønsker politikerne derimod en langsommere løsning, peger screeningen på et alternativ med ibrugtagning omkring 2030. Her skal S-togene køre på fjern baneteknik, og der skal derfor anskaffes to-system-S-tog. Ud skiftning af de nuværende S-tog kan indledes med køb af de nødvendige 2-system-S-tog, og de tog, der herefter bliver over flødige, udrangeres. Helsingør Roskilde København

Kors & tvärs-redaktör: Benny Mølgaard Nielsen

Nyt signalsystem på S-banen I regi af Transportøkonomisk Forening præsenterede Banedanmark og Siemens i begyndelsen af september indholdet af kontrakten om det nye signalsystem til S-banen i København.

Banedanmark præciserede, at selv om signalsystemerne på Sbanen gennemgående er af nyere dato, er der alligevel god økonomi i den samlede udskiftning, der nu skal ske. Signalprogrammet betyder et stort kulturskifte i Banedanmark, fordi vedligeholdelsesopgaven fremover skal udføres af leverandøren, og ikke af egne medarbejdere. Siemens oplyste, at leverancen handler om sikringsanlæg med nye sporskiftedrev, trafikstyring med konfliktløsningssystem, togkontrol baseret på radiokommunikation og fibernetværk

til kommunikation mellem trafikstyring og sikringsanlæg. Herudover etableres der akseltællere til togdetektering, men de skal kun bruges i nødsituationer, hvor togenes egen positions angivelse via radio svigter. Siemens betragter det som uproblematisk at opnå en af stand mellem togene på 90 se kunder, men peger dog på, at selv de mest ydedygtige signalanlæg ikke kan garantere, at passagerer og cykler kommer ind og ud af togene på den forudsatte opholdstid. Kontrakten lyder på 252 millioner Euro eller ca. 2 milliarder danske kroner inklusive service i 25 år. Hele S-banen forventes at være udstyret i 2018, eller to år tidligere end oprindelig planlagt. Som tilhører kunne man notere den gode og tillidsfulde tone mellem Banedanmark og Siemens.

The future of mobility 1/2 Innotrans

DSB får egen ”ombudsmand” Sådan må det ganske vist ikke hedde, da det navn er forbeholdt institutioner, som Folketinget nedsætter. Her er nærmere tale om en kundeambassadør, som skal besvare kundehenvendelser på tværs af virksomheden. Ordningen blev krævet indført af den tidligere Transportminister Hans Chr. Schmidt, fordi der var flere eksempler på særdeles dårlig håndtering af kundeklager i DSB. Forbrugerrådet er ikke begejstret for løsningen, men anbefaler i stedet, at DSBs kunder klager til det uvildige Ankenævnet for Bus, Tog og Metro, hvor både virksomhederne og forbrugerne er repræsenteret, og hvor formanden er en dommer.

InnoTrans 2012 International Trade Fair for Transport Technology Innovative Components · Vehicles · Systems

18 – 21 September · Berlin · Germany www.innotrans.com

Færgen Kronprins Frederik i Gedser.

foto: J-BOG

Et punktum i dansk jernbanehistorie nI

begyndelsen af 2012 indsætter ScandLines to nye færger på overfarten Gedser–Rostock. Hermed bliver de to gamle jernbanefærger fra Storebælt: M/F Kronprins Frederik og M/F Prins Joachim overflødige. Færgerne blev, sammen med den identiske M/F Dronning Ingrid, indsat på overfarten Korsør–Nyborg i 1980, og frem til åbningen af den faste forbindelse i 1997 udgjorde de den formentlig mest effektive jernbanefærgeoverfart, der nogensinde har eksisteret i verden. Hver time leverede de tre færger næsten 500 meter spor, en kapacitet som dækkede hele passagertrafikken og det meste af godstrafikken. Messe Berlin GmbH Messedamm 22 · 14055 Berlin · Germany Tel. +49(0)30/3038-2376 · Fax +49(0)30/3038-2190 innotrans@messe-berlin.de

NJT NR 5 2011

KORS & TVÄRS

FINLAND Kors & tvärs-redaktör: Jarl Borgman

VR Group och Itella i samarbete VR Group och Itella har star tat en utredning vars mål är att kartlägga möjligheterna till ett mer intensivt samarbete inom den inhemska styckegodslogis tiken. Detta betyder närmast en sådan transportverksamhet som inte direkt ansluter sig till järn vägslogistik eller till postverk samhet. I praktiken finns en sådan affärsverksamhet inom VR Transport och Itella Lo gistik. Utredningen ska undersö ka om det finns synergiförde lar och möjligheter att använ da dem effektivt. Exempel på fördelar kan vara att använda terminalerna gemensamt eller genom att förbättra transport kapaciteten. Alla beslut rörande fortsätt ningen kommer dock att gö ras först då utredningen är klar, vilket blir inom sex månader. VR Group och Itella utre der också möjligheterna att för djupa samarbetet inom verk samheterna som rör Ryssland.

Källa: VR:s informationstjänst

Uppstartsproblem för automater VR:s biljettautomater fung erar nu problmfritt efter en längre period av störningar. Det finns 128 apparater hu vudsakligen på järnvägsstatio nerna men också i några affärs center. Biljettautomaterna togs i bruk stegvis i slutet av sep tember och i början av oktober. I biljett automater na kan man köpa bil jetter för fjärr- och närtrafi ken för en VR:s nya biljettskilda resor automat. samt också den förnyade period- och serie biljetten, biltågspaket och tåg biljett för Allegrotågen från Helsingfors till St. Petersburg.

KÄlla: VR

NJT NR 5 2011

Nu ska Pendolinotågen gå lika bra på vintern som på sommaren.

foto: SOILE LAAKSONEN/VR

Projekt för pålitligare Pendolinotåg VR och tågtillverkaren Alstom Transport på börjar ett treårsprojekt som rör tekniska förändringar på Pendolinotågen.

Målet är att tågen ska bli snab bare och punktligare, speciellt under vintertid. VR har sam manlagt 18 Pendolinotåg, som är det snabbaste tåget i hem landstrafiken. Tåget kan köra 220 kilometer i timmen om ba nans kondition tillåter. Att Pendolino kan köra

snabbt beror på den krängnings anordning som gör att tåget kan gå snabbare än andra tåg även i kurvor. Genom ändringsarbete na förbättras krängningssyste met så att det tål snö och is bätt re. I tågets underrede installeras rör för smältning och det kom mer att effektivera smältning av snö och is på depåerna. Under redet förstärks även så att det håller i vinterförhållanden bättre än tidigare. De kopplingsanordningar som finns i änden av Pendoli

notågen byts ut mot kopplingar av en ny modell, varför två Pen dolinoenheter kan kopplas ihop snabbt under resans lopp i Tam merfors, Kouvola och Seinäjoki. Därmed kan tidtabellerna och turutbudet planeras så att det går att resa från flera orter utan att byta tåg till Helsingfors. Tågens ändringsarbeten görs huvudsakligen under åren 2012–2014 och totalkostnaden är cirka 10 miljoner euro, av vilken VR sår för hälften. Källa: VR:s fjärrtrafik

Stora förberedelser inför vinterns utmaningar n Trafikverket i Finland effekti viserar banhållningen under vin terperioden med de senaste vint rarnas obehagliga erfarenheter i minnet. Banväxlarna skyddas speciellt väl på bangårdarna. VR-koncernen har gjort mycket för att tågen nästa vinter ska vara pålitligare än under de två tidigare vintrarna. Inom ma terielunderhållet tar man i bruk nya metoder. Stockningen på bangården i Helsingfors åtgärdas genom nya trafikeringsmodeller. I fjärrtra fikens tidtabeller lägger man in mera spelrum. För olika stör

ningssituationer har man gjort olika förhandsplaner. VR har förnyat underhållsru tiner så att tågen håller tekniskt bättre under vinterns utma nande påfrestningar. På depån i Helsingfors kan man använ da sig av tågens avisningsanlägg ningar, som har förbättrats på basen av erfarenheterna från se naste vinter. Också bangårdsar betena har omplanerats för att tågen ska kunna lämna depån enligt tidtabellen. I närtrafiken inom huvud stadsregionen har man tagit i bruk standardsammansättningar

för tågen det vill säga från tågen tas inte mera bort vagnar utan för rusningstid i samma mängd som tidigare. Också inom fjärr trafiken med IC2-tåg, körs oli ka turer med standardsamman sättningar och på några stationer förlängs tiden för att vända tå gen. Med standardsammansätt ningarna minskas växlingsar betena och utrymme sparas på bangården. Användningen av spåren har planerats på ett nytt sätt så att det på bangården i Helsingfors finns reservspår för störningssituationer. Källa: VR:s kundinformation

Säkra tillgängligheten med Faiveley För att dina tåg ska vara i drift så snabbt och så länge som möjligt står våra resurser till ditt förfogande från den inledande kontakten till installation och leverans och genom hela tågets livscykel.

The solution to cable theft www.safetrack.se

Vi erbjuder underhåll, optimeringar, uppdateringar och logistikservice samt era andra tjänster som är designade för att säkra tillgängligheten och öka tågens prestanda. Faiveley Transport utvecklar och levererar Dörrsystem, Bromssystem, HVAC system, Couplers, Pantografer, Pis/Vös system samt tekniska tjänster för dessa produkter. www.faiveleytransport.com Besök oss i vår monter på Nordic Rail, D01:60

Faiveley Transport Nordic AB Andra Tvärg. 41 Box 515 261 24 Landskrona Tel 0418-544 00 Fax 0418-106 90

Tel. +46 (0)40 44 53 00 Fax. +46 (0)40 44 55 53 sales@safetrack.se

Största järnvägskonsulten i Skandinavien Järnvägar, hamnar, parker, gator och torg. Det finns mycket vi tar för givet, utan att ägna en tanke åt allt arbete som ligger bakom en fungerande infrastruktur. Atkins ingenjörer, samhällsvetare och landskapsarkitekter hittar varje dag lösningar på komplexa problem. Genom att arbeta på tvären, över fackområdesgränserna, kan vi optimera utfallet av varje enskilt projekt. Inom järnväg är Atkins störst i Skandinavien. Vi arbetar med allt från storskaliga projekt till små detaljarbeten. Dubbelspårsutbyggnad i Södertälje och Danmarks stora ERTMS-projekt är bara två exempel. Vi kan både järnväg och spårväg, från förstudier till detaljprojektering. Vi fortsätter växa och söker hela tiden efter nya eldsjälar. Läs mer på: www.atkins.se Välkommen!

NJT NJT NR NR 53 2011 2010

19 15

NORGE Hva gjør man i et gospelkor når man ikke kan synge? Geir Isaksen visste råd. Han ble kjempegod på å lodde høyttalerledninger og bære forsterkere. Da han ikke deltok i selve øvelsen, ble det frigjort mye tid til å se på de pene jentene i koret.

Kledd for nye oppgaver

tter hvert tok han på seg lederoppgaver, noe han har utviklet mer enn sangs temmen. Dagen da det ble kjent at han skulle til NSB, falt aksjeverdien i Cer maq ASA med fire hundre millioner kroner. Nå har han tatt på seg å lede en av landets mest utskjelte bedrifter. Ikke fordi han gleder seg til å få kjeft, men fordi kollektivtransport er viktig for samfunnet. Han hoppet ikke i kontorstolen da han ble spurt om å forlate sin suksess. For suksess har han hatt de siste 15 årene med å lede Stat korn Holding ASA til å bli børsnoterte Cer maq ASA. Etter hvert lot han seg overtale til et møte med NSBs styreleder.

Respekt

Han visste at fallhøyden var stor, men lysten til å få det til tok etter hvert plassen til frykten og ulysten. Dette er jo viktig, sa han til styre leder. I dag er han her. Skjorta er åpen, ujåle te og han snakker om ufarlige og farlige ting. Men han passer seg for å uttale seg om saker han ikke har satt seg inn i. Han har respekt for jernbanefaget. Han vet ikke nok om eiendomsutvikling og busstra fikk ennå til å kaste seg ut i det med sterke me ninger. Han vil gi seg selv fire måneder til å snak ke med folk. Han vil lære NSBs forretnings virksomhet og kultur å kjenne før han eventu elt gjør endringer i organisasjonen. Han vet at konsernets døtre er seg bevisst sin oppgave, men han har et mål om at alle skal kjenne en felles stolthet over å lykkes sammen. Han ser at det må være mulig å finne syner 20

NJT NR 5 2011

Geir Isaksen visste att fallhøyden var stor, men lysten til å få det til tok etter hvert plassen til Foto: LASSE STORHEIL fryken og ulysten. ”Dette er jo viktig”, sa han till styreleder.

gier som bidrar til dette. Men dette kommer han tilbake til på nyåret. Det skal altså ikke stikkes under en stol at han hadde betenkeligheter. – Dersom du ikke har myndighet, skal du passe deg for å ta på deg ansvaret, sier han. Han vet godt at det er andre som har kontroll på banen, strømmen og sikringsanlegget. Li kevel har han tatt jobben, han vet at han må samarbeide med Jernbaneverket og politikerne. Men han tror også at politikerne har for stått hvor viktig det er at vi sammen kan lykkes med å bringe folk ut og inn av byene. Det kan gå godt, og lysten til å lykkes er stor.

vi kan under de forhold som vi spiller under, sier han. Han vil derfor ikke bære bensin til sy tekulturbålet. Han sier han har selv gått en vei fra en naiv holdning til livet til å bli mer realistisk orien tert. – Likevel har jeg aldri mistet gleden over li vet. Det er jo fantastisk å være til, sier han. Geir Isaksen beskriver sin barndom og opp vekst som lys og glad. – Jeg har mange gode minner om et godt og åpent hjem med foreldre og to brødre. Søskenflokken var på tre i løpet av tre og et halvt år. Eldste mann Trond er i dag lærer mens Sjur er prestelærer på Menighetsfakultetet. I guttedagene var konkurranseånden til å ta og føle på. Den er der fremdeles, men det ble ikke gjort et slag i huset hvis ikke moren la inn en konkurranse. Dersom de ble bedt om å hente ved, skjedde det intet. Men ble det kon kurranse om hvem som kunne hente flest ved kubber i løpet av fem minutter, ble det action. – Far var inspirerende og oppriktig interes sert i hva vi drev med. Han ga mye av seg selv, men forventet også resultater av oss. Han så oss og hørte på hva vi sa. Dette er lærdom jeg har tatt med meg i livet. Jeg tror på å snakke med folk. Jeg er fullstendig klar over at det er formelle løp for beslutninger, men å kjenne til hva som rører seg i bedriften er likevel viktig, sier han.

Fantastisk å være til

Samhandling og styring

PORTRÄTT Namn: Geir Isaksen Ålder: 56 år Gift med: Grethe Matre som jobber i Misjonsalliansen Barn: Øystein (32) dataprogrammerer, Åsmund (30) bildende kunstner fra Kunst og håndverksskolen, nå student på Ås landbruksskole, Ingvild (27) danser, går på skole i London Aktuell: Ny konsernsjef i NSB

– Jeg har tatt med meg noe jeg lærte på fotballbanen. Det nytter ikke å klage på banen, ballen eller dommeren. Her må vi gjøre så godt

Da Geirs far, Finn T. Isaksen var landbruks minister i Willochs andre regjeringsperiode, var sønnen i ferd med å levere sin doktor

”Jeg har tatt med meg noe jeg lærte på fotballbanen. Det nytter ikke å klage på banen, ballen eller dommeren. Her må vi gjøre så godt vi kan under de forhold som vi spiller under.”

avhandling om ”Samhandling og styring – en studie av det norske markedssystemet for kjøtt”. Man spør seg hvordan han kan benytte seg av en slik kunnskap som konsernsjef i NSB. Men etter nærmere ettertanke er det nettopp samhandling og styring som er avgjørende for å lykkes når han skal lede et selskap som NSB der det er mange og sterke meninger både innefor og utenfor konsernet.

NJT

Annonsera i NJT

”

xxxxxx. Vi har fått en politisk aksept for at vedlikeholdet må styrkes vesentlig om jernbanen skal kunne fylle en rolle som et pålitelig transportmiddel .

Nordisk Järnbane Tidskrift

Nr 3• juNi 2011 • årgåNg

137

”

Odd Erik Berg, vedlikeholdsdirektør på Jernbanverket

En annons i Nordisk Järnbanetidskrift är det självklara valet för dig som vill synas och nå viktiga beslutsfattare inom hela den nordiska järnvägsbranschen. Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJT • SE

Er 2011 • årgåNg 137

”

OFFICIELL NORDISK MÄSSTIDNING FÖR ELMIA NORDIC RAIL & FUTURE TRANSPORT 2011

Jörgen Nyström, projektledare för Nordic Rail

TYSKA EXPERTER:

Godtagbar standard på norska banor om tio år

www.elmia.se/nordicrail

DANMARK: DSB – en

verksamhet i kris

NOrgE: NSB:s nya tåg

Rekordstort intresse för järnvägsmässan

FiNLAND: Succé för tåg till S:t Petersburg presenterade SVErig SVErigE: SVE rigE: E: Nytt system ger punktligare tåg

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

Nr 2• A riL 2011 • årgåNg 137

xxxxxx. Vi som arbetar med trafikfrågor har jätteviktiga

”

jobb. Om vi inte levererar påverkar det livet för alla andra.

”

Helena Sundberg, regionchef på rafikverket to kholm

NJT

DAN Ar Ar : Öppning för Öresundstunn el FiNLAND: Ny godsförbinde NOrgE: NO NOrg lse mot öst rgE: E: Ofotbanan byggs ut SVErigE: SVEr SVE rigE: Billig semester på SJS-hotellen

Nordisk Järnbane Tidskrift

Nr 1•

”

Jag xxxxxx. har svårt att tänka mig något roligare arbete.

Det bästa är att få träffa så många kreativa människor varje dag.

Nordisk Järnbane Tidskrift

ArS 2011 • årgåNg 137

xxxxxx.

” Utfordringen

her var å etablere et helt nytt tilbud som måtte funke fra første dag.

”

Konsulten Dagfinn Berge om flytoget

NJT

insk metod r rogrundläggning testas i verige

DAN Ar : å l s trafikkontrak ten upp FiNLAND: ra k servar svenska NOrgE: pårvä lar spår vervakas med kamera SVErigE: ok rare ska å k rkort

Bokning Kontakta RCEffekt

EU driver på järnvägsutveckling en

Nordisk Järnbane Tidskrift

• DE E

Er 2011 • årgåNg 137

”

Dersom xxxxxx. du ikke har myndighet, skal du passe deg for å ta på deg ansvaret.

”

Geir Isaksen, ny koncernchef i NSB

DAN Ar : Så har järnvägen utvecklats FiNLAND: Premiär för Allegrotågen NOrgE: Kraftsamling mot snön gav resultat SVErigE: Certifikat ska säkra underhåll

Ronald Carlsson Tel: +46 (0)35-10 60 18 Nytt resekort ska samla Danmark i ett biljett system

E-post: ronald@rceffekt.se

DAN Ar : Nytt signalsystem på S-banan FiNLAND: Premiär för alliansentrepr NOrgE: Revolutionera enad nde spårunderhåll SVErigE: Många nyheter på Nordic Rail

Tro og ball

Helt fra han var barn har Geir vært med i kirke og kristenliv på Kolbotn. Foreldrene var søndagsskolelærere der barna hadde rolle som dørvakt. Fotball var den andre store aktiviteten, og fortsatt spiller han sammen med sine to brødre på Kolbotn Superveteran 48+ (eller Gutt 48, som de kaller det). Ellers brukes fritiden til familie og MC. Barna Øystein (32), Åsmund (30) og Ingvild (27) var alle med på den årlig MC-turen med far i sommer. I år var de i Sverige, et annet år var de i USA. En ukes kvalitetstid med far uten kjærester og samboere. Det er nå høst og han har så vidt funnet plass i den nye stolen. Hans svoger Hans Erik Matre uttrykte en gang at enkelte direktørkontorer er så store at en kunne ane litt av jorden krumming når en kom inn i rommet. Slik er ikke dette kontoret. Kanskje skulle han ønske seg litt mer ”albuerom” når realitetene skal behandles.

UTGIVNINGSPLAN 2012 Nr Tema

Bokning

Materialdag

Utgivning

Finlands järnvägar 150 år

2/2

10/2

1/3

Höghastighetsbanor

22/3

30/3

18/4

Järnvägsutbildning

10/5

18/5

7/6

Godstraﬁk

16/8

24/8

12/9

Traﬁksäkerhet och säkerhetssystem

1/11

9/11

28/11

Ingen raske løsninger

Han vet nemlig at NSB-konsernets utfordringer er store. Det finnes ingen raske løsninger til å få bedre punktlighet og større kapasitet til gods og mennesker på toget. Men politikerne har begynt å forstå hva dette handler om og NSB må samhandle godt og klokt med både dem og Jernbaneverket. Han har et meget godt førsteinntrykk av sine medarbeidere, men det som skal gjøres er vanskelig. Det er derfor med dyp respekt for oppgaven, og dem han skal samarbeide med, han tar fatt. Det blir harde og tunge tak. Det blir neppe tid til å øke fritidsaktivitetene ytterligere, men doktoravhandlingen om samhandling og styring vil han få god bruk for.

PREBEN COLSTRUP NJT NR 5 2011

NJS Ny dansk redaktør

NJT:s redaktion besökte Ringbanan I samband med NJT:s årliga redaktionsmöte, som i år ägde rum i Helsingfors, besökte redaktionen Ringbanans projektkontor.

Ringbanan kommer att för binda Helsingfors med den internationella flygplatsen Helsingfors-Vantaa och stå färdig för trafik under år 2014. Då får även Helsingfors en järnvägsförbindelse till sin flyg plats, något som man i dag saknar. Redaktionen fastställde ut givningsplan för tidningen un

NJT:s nordiska redaktion. Från vänster: Jarl Borgman, Benny Mølgaard Nielsen, Jørgen Staalsø, Njål Svingheim och Mikael Prenler. der nästa år. Precis som tidiga reår utkommer NJT med tre nummer under våren och två under hösten. De teman som är aktuella år 2012 är bland annat järnvägs utbildning, höghastighetstrafik och säkerhetssystem.

Benny Mølgaard Niel sen, NJT:s danske redak tör, avtackades då han slu tar vid årsskiftet och efterträds av Tommy Frost som blir ny dansk redaktör för NJT från den 1 januari. Läs mer om detta härintill.

Kirke Eskilstrup station fremstår som et moderne og enkelt stationsanlæg. Foto: Regionstog

en tur med damptog Høng– Gørlev–Høng. Dampto get blev fremført af Vestsjæl lands Veteranklubs K-maskine, et tidligere DSB-lokomotiv. Inden viderekørsel fra Høng var der lejlighed til et besøg i klubbens nye vognhal. I Kirke Eskilstrup kryd sede vi et af banens ordinæ re tog og fik samtidig lejlighed til at beundre det nyetablerede stationsanlæg.I Holbæk fortsat te toget til Svinninge med 120 km/t og uden stop. På køretu ren retur passerede vi med ned sat hastighed syd for Svinninge byggepladsen, hvor den nye motortrafikvej til Odden skal skære banen ude af niveau.

Dansk afdelings Sommerudflugt n Som sædvanligt var Sommer udflugten arrangeret på den sidste lørdag i August. I år var turens mål fornyelserne på Regionstogs to strækninger på Nordvestsjælland (de to tidlige re privatbaner HTJ og OHJ). Sporfornyelse, stationsmoder niseringer, ændringer i sikrings anlæg og overkørsler gav mu lighed for kørsel med 120 km/t mellem Holbæk og Nykøbing Sjælland. Hele turen foregik i ekstra tog – LINT 41 – stillet til rå dighed af Regionstog . Vi samledes i Slagelse, hvor

der var mulighed for et be søg hos Slagelse modeljernba neklub på stationens loft, hvor man har holdt til i mange år. Fra Slagelse var der ved mid dagstid afgang med ekstrato get. Første stop i Høng, hvor et længere ophold gav tid til

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

NJT NR 5 2011

Undertegnede takker med dette nummer af efter næsten 9 år som dansk redaktør af NJT. Der skal lyde en tak til ”min interesserede norske kollega”, som var den læser, jeg altid forestille de mig, når jeg skrev. Tak også for de mange reaktioner, som jeg har modtaget gennem årene. De fles te positive, men også nogle kritis ke. Ofte kommentarer til min re daktionelle linje, som har været at give virksomhedernes og myndig hedernes jubeloptimistiske pres� semeddelelser alternative synsvink ler med ”kant”, som det hedder på nudansk. Jeg giver stafetten videre til Tommy Frost, der tager over fra 2012. Tommy er chef for et af Movi as tre rådgivnings områder. De rådgi ver kommuner og regioner i forbin delse med deres be Tommy Frost stillinger af bus- og lokalbanetrafik samt sikrer den tværgående koordinering. Rådgiv ningsområderne udvikler endvide re trafiktilbudet i de enkelte områ der i samarbejde med kommuner og regioner med nye betjenings koncepter, incitamentsaftaler mv. Tommy har arbejdet ved fle re privatbaner, senest som trafik chef ved Lollandsbanen, og senere som direktør for Storstrøms Tra fikselskab. Læserne af NJT vil således være i kyndige hænder med den nye re daktør.

Jørgen staalsø

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB

Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige. tel: 070-524 24 61 e-post: njt@precon.se

Annonser/llmoitusten hankkijat: Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se

Njål Svingheim, Norge. e-post: njal.svingheim@jbv.no

Tryckeri/Kirjapaino: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

Jarl Borgman, Finland. e-post: jaan.borgman@pp.inet.fi Benny Mølgaard Nielsen, Danmark. e-post: benny.m@smorumnet.dk

341

Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Kommande nummer 2012/ Seuraavat numerot 2012: 1/3, 18/4, 7/6, 12/9, 28/11

BENNY MØLGAARD NIELSEN

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Lars Lund e-post: njs@larslund.com Norge: Gunnar Markussen e-post: gma@jbv.no Sverige: Per Olof Lingwall tel: +46 707 24 55 13 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 30721 027

769

www.njsforum.com

We carry the railway control according to EC directives. We check that the new construction and conversion of the trans-European rail system follows EC directives (EC-Directive 2008/57/EC) technical specifications for interoperability, TSI.

Our methodical systems of work and our experienced and qualified advanced employees ensure high quality of implementation. We have extensive experience and knowledge of operational missions in Sweden, Finland and Norway.

For more information, visit vanaheim.se E-mail kontakt@vanaheim.se Phone +46 70 610 19 50

www.vanaheim.se NJT Nr 5 2011

Efter en minst sagt besvärlig vinter ska en spårväxelleverantör inte vara kaxig i onödan.

Vi har dock konstruktioner som klarar både det ena och det andra, redo att installeras i era spår. • Lutande räl och ständigt justerbar elasticitet för en optimerad livscykelskostnad. • Korsningar med rörliga och utbytbara spetsar för att få köra fort, tungt eller tyst. • Slipersintegrerade växeldriv för ökad underhållsmässighet. • Omarbetade växelvärmesystem, smartare snöskydd. • Modulära system för kortare arbeten och ökad tillgänglighet. • Branschens effektivaste logistiklösningar. Men våra ingenjörer har massor med andra förslag och idéer för ett effektivare och robustare järnvägssystem. Framtidens rallare är inte klädd i orange!

www.vosslohnordic.com

understanding mobility