NJT #5-2012

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift 26 23:)1&)6 d6+d2+

En utmaning vid ” xxxxxx. utvecklandet av järnvägssäkerheten är förbättringen av olika aktörers säkerhetskultur och utvecklingen av ledningssystem.

”

Arja Aalto, ordförande J}V 2.7 ½RWOE EZHIPRMRK

1MOVSFIV SGL KP]OSP J}VWIREV ½RWOE 6MRKFERER (%21%6/ 2]E O}VPIHRMRKWW]WXIQ WTEV IRIVKM *-20%2( (MGOYVWF] ZMOXMK ORYXTYROX 236+) *PIV XoK WmXXW MR To WXPERHIX 7:)6-+) dHEPWFERER VIHS J}V XVE½O

Största järnvägskonsulten i Skandinavien Järnvägar, hamnar, parker, gator och torg. Det finns mycket vi tar för givet, utan att ägna en tanke åt allt arbete som ligger bakom en fungerande infrastruktur.

Atkins ingenjörer, samhällsvetare och landskapsarkitekter hittar varje dag lösningar på komplexa problem. Genom att arbeta på tvären, över fackområdesgränserna, kan vi optimera utfallet av varje enskilt projekt.

Inom järnväg är Atkins störst i Skandinavien. Vi arbetar med allt från storskaliga projekt till små detaljarbeten.

Dubbelspårsutbyggnad i Södertälje och Danmarks stora ERTMS-projekt är bara två exempel. Vi kan både järnväg och spårväg, från förstudier till detaljprojektering.

Vi fortsätter växa och söker hela tiden efter nya eldsjälar.

Läs mer på: www.atkins.se Välkommen!

We carry the railway control according to EC directives.

We check that the new construction and conversion of the trans-European rail system follows EC directives (EC-Directive 2008/57/EC) technical specifications for interoperability, TSI.

Our methodical systems of work and our experienced and qualified advanced employees ensure high quality of implementation. We have extensive experience and knowledge of operational missions in Sweden, Finland and Norway.

For more information, visit vanaheim.se E-mail kontakt@vanaheim.se Phone +46 70 610 19 50

www.vanaheim.se 2

2.8 26

0)(%6)

NJT

Jag är förberedd

I

går föll den första snön i Borlänge. Varje år kommer vintern som en total överraskning. Åtminstone för de flesta. Varmt och soligt väder förbyts under en natt till snö och kyla.

På vägarna blir det mer eller mindre kaos när ovana bilister möter den första halkan och den tunga trafiken sitter fast i isiga uppförsbackar.

Det borde vara en gyllene tid för den betydligt säkrare tågtrafiken. Men det är det inte. Trots riskerna på isiga vintervägar väljer många att ta bilen. Man litar helt enkelt inte på att tåget kommer fram. Kvällstidningarnas krigsrubriker förstärker bilden av ett järnvägssystem i totalt förfall så fort det kommer litet snö.

Ständigt återkommande, etsar sig bilderna fast på näthinnan. Nu är det dags att ändra på detta. :MRXIV SGL WR} är i sig inte något bekymmer för

järnvägstrafiken. Den dras med ungefär samma problem året om, de blir bara lite värre under vintern när det är kallt. Sommar eller vinter, djupt nedärvt i den nordiska folksjälen, finns ett krav på att tågtrafiken alltid ska fungera. Det gör trafiken på Malmbanan och på Ofotbanen, i Norge och i Finland. Ibland med snömängder som vi nästan inte kan föreställa oss.

Men det gäller att vara förberedd. Med maskiner och med personal, och inte minst med planer så alla vet vad de ska göra och vad som gäller. Hallsbergskaoset 2010, när det tog tio dagar

Nordisk Järnbane Tidskrift 26 23:)1&)6 d6+d2+

E

8EPZM NE PYQM eivät sinänsä aiheuta ongelmia

rautatieliikenteelle, sillä haasteet ovat samanlaiset ympäri vuoden, mutta ne vain vaikeutuvat talvella, kun on kylmä. On kesä tai talvi, niin syvälle juurtunut vaatimus pohjoismaisella väestöllä on, että junaliikenteen on toimittava aina.

Junaliikenne Pohjois-Ruotsin malmiradalla ja Norjan Ofot-radalla kuitenkin toimii. Joskus siellä on niin paljon lunta, että on ihan ihme, kuinka liikenne voi toimia. Talveen pitää vain olla

järnvägssäkerheten är förbättringen av operatörernas säkerhetskultur och utvecklingen av ledningssystem.

”

Arja Aalto, ordförande J}V 2.7 ½RWOE EZHIPRMRK

att reda ut ansvarsförhållanden och gränser innan första spaden sattes i snön för att röja spåren, får absolut inte upprepas. Försiktigt optimistisk noterar jag att Trafikverket har rustat med en särskild vintergeneral och att andra vinterförberedelser pågår på olika håll.

1MOVSFIV SGL KP]OSP J}VWIREV ½RWOE 6MRKFERER (%21%6/ 2]E O}VPIHRMRKWW]WXIQ WTEV IRIVKM *-20%2( (MGOYVWF] ZMOXMK ORYXTYROX 236+) *PIV XoK WmXXW MR To WXPERHIX 7:)6-+) dHEPWFERER VIHS J}V XVE½O

7o M oV X]GOW EPPE ZEVE VIHS för kung Bores ankomst. Åtminstone är jag det – vinterdäcken på, snöslungan är framtagen, sandförråden fyllda och vinterkläderna hänger på en krok i hallen. Nu hoppas jag att vi åter får en rejäl vinter med mycket snö. Det behöver branschen för att kunna visa att de kaotiska vintrarna 2009 och 2010 som totalt lamslog tågtrafiken inte är ett normalförhållande.

Med gemensamma krafter kan branschen återfå förtroendet för tågtrafiken och visa att den är ett fullgott och säkert alternativ även i samband med vinter, snö och kyla.

Jag är förberedd! Är branschen?

1-/%)0 46)20)6 Huvudredaktör

Odotan talvea – olen valmistautunut ilen satoi ensilumi Borlängessä. Joka vuosi talvi tulee täydellisenä yllätyksenä, ainakin useammille. Lämmin ja aurinkoinen ilma muuttuu yön aikana lumiseksi ja kylmäksi.

Teillä syntyy enemmän tai vähemmän kaaosta, kun kokemattomat autoilijat kohtaavat ensimmäisen liukkaan kelin ja raskas liikenne juuttuu jäisiin ylämäkiin. Tämän pitäisi olla kultainen aika huomattavasti varmemmalle junaliikenteelle, mutta näin ei kuitenkaan ole.

Huolimatta riskeistä jäisillä teillä moni valitsee auton. Ei yksinkertaisesti luoteta siihen, että juna pääsee perille. Iltalehtien otsikot vahvistavat kuvaa rautatiejärjestelmästä, joka on täysin taantunut heti kun tulee vähän lunta. Yhä toistuvina kuvat kiinnittyvät verkkokalvoon.

Nyt on aika muuttaa tämä käsitys.

En utmaning vid ” xxxxxx. utvecklandet av

hyvin valmistautunut. Tarvitaan koneita, henkilökuntaa ja suunnitelmia niin että kaikki tietävät, mitä pitää tehdä ja mikä toimii. Hallsbergin kaaos vuonna 2010, mikä kesti 10 päivää ennen kuin vastuusuhteet selvisivät ja ensimmäiset lapiot työnnettiin lumeen ja radat raivattiin, ei saa toistua. Varovaisen optimistisena totean, että Liikennevirasto Ruotsissa on saanut erillisen ”talvikenraalin” ja muitakin talvivalmisteluja on työn alla monessa paikassa.

8mRm ZYSRRE kaikki näyttää olevan kunnossa,

kun kuningas Talvi saapuu. Ainakin minä olen valmis – talvirenkaat on laitettu, lumilinko on esillä, hiekkavarasto on täynnä ja talvivaatteet on ripustettu koukkuun. Nyt toivon, että saadaan kunnollinen talvi ja paljon lunta. Niitä ala tarvitsee näyttääkseen, että talvet 2009 ja 2010, jotka täysin lamauttivat rautatieliikenteen, eivät olleet normaaleja. Yhteisvoimin voidaan taas saada luottamus rautatieliikenteeseen ja näyttää, että se on erinomaisen hyvä ja varma vaihtoehto myös talvella, lumessa ja kylmyydessä.

Minä olen valmistautunut! Onko rautatieala?

1-/%)0 46)20)6 Päätoimittaja

Pendeltåget Sm5 kommer att XVE½ OIVE 6MRKFERER oV *383 86%*-/:)6/)8

2.8 26

:MRXIVR RmVQEV WMK OERWOI PMKKIV WR}R VIHER ZMX RmV HY JoV 2.8 M HMR TSWXPoHE 8IQEX HIRRE KoRK mV XVE½ OWm OIVLIX (IX OER MRV]QQE Q]GOIX XMPP I\IQTIP EXX XoKXVE½ OIR JYRKIVEV Wo EXX HI WSQ ZMPP XE XoKIX WPMT TIV KI WMK YX To ZmKEVRE M ZMRXIV 0mW SGOWo SQ NmVR ZmKWQmWWER -RRSXVERW M &IVPMR SGL ZEH 2.7 SPMOE EZHIPRMRKEV LEV KNSVX YRHIV WSQQEVIR SGL L}WXIR

INNEHÅLL 3

Ledare: Jag är förberedd 2SVKI Det haster med

HSFFIPXWTSV To 3JSXFERIR 4 2SVKI *PIVI XSK IV WEXX MRR

6

To WXPERHIX /V}RMOE Helhetsbild viktig

7

för säkerhet och miljö *MRPERH 6MRKFERER JmVHMK

WSQQEVIR /SVW 8ZmVW

8 10

)YVSTE .mVRZmKWFVERWGLIR

tror på global tillväxt

18

(ERQEVO *P]ZIRHI WXEVX JSV R] O VIZINPIHRMRKWW]WXIQ 20 (ERQEVO )RIVKMVMKXMKI XSK ¯ M HIWMKR SGL HVMJX 21 NJS

22 2.8 26 3

236+)

Det haster med dobbeltspor på Ofotbanen )XXIVWT VWIPIR IXXIV OETEWMXIX To 3JSXFERIR IV WXEHMK OIRHI SK OETEWMXIXIR IV M JIVH QIH o Ro XEOIX &ERIWNIJ 8LSV &V OOER ZEVWPIV EX HSFFIPXWTSV IV IRIWXI P WRMRK To OETEWMXIXWYXJSVHVMRKIRI /ETEWMXIXWFIVIKRMRKIRI XMPWMIV IX FILSZ JSV HSFFIPXWTSV EPPIVIHI M

Mens det fortsatt på norsk side er uklart når arbeidene med forlengelsen av de tre kryssingssporene på Bjørnfjell, Rombak og Narvik kan ta til, fortsetter etterspørselen etter ruteleier på Malmbanan og Ofotbanen å øke. De tre kryssingssporene skal forlenges slik at de kan ta kryssinger av to lange malmtog med lengde på 750 meter. )R ¾EWOILEPW

I statsbudsjettet for 2013 varsler regjeringen at Samferdselsdepartementet vil forhandle med gruveselskapet LKAB om anleggsbidrag til Bjørnfjell kryssingsspor og så komme tilbake til Stortinget med saken.

– Ved hjelp av finansiering fra LKAB i år så har heldigvis arbeidet med detaljplan blitt videreført, samtidig som vi har fått lagt inn en undergang under sporene som både skal benyttes i anleggsfasen og etterpå, sier Thor Brækkan.

”Mens svenskene nå er ferdig med ti stasjoner og har alle tolv stasjoner klare i løpet 2014, har vi på norsk side bare fullført to av våre fem stasjoner.

8LSV &V OOER FERIWNIJ 4

2.8 26

På norsk side er det så langt gjennomført forlengelse på Katterat og Straumsnes stasjoner.

– Mens svenskene nå er ferdig med ti stasjoner og har alle tolv stasjoner klare i løpet 2014, har vi på norsk side bare fullført to av våre fem stasjoner, sier Thor Brækkan.

– Vi er i ferd med å bli en flaskehals, slår han fast.

– Utviklingen her går i retning av stadig flere malmtog, og nye selskaper banker på døra med behov for kapasitet på banen. Derfor haster det nå med en skikkelig avklaring, mener banesjefen.

2]XX WTSV JSV QEPQ SK KSHW

Det er store økonomiske interesser for selskapene i å kjøre malmtog til Narvik for utskiping. Per i dag kjører den svenske, statlige gruvegiganten LKAB ti malmtog hver veg i døgnet og skiper ut 18 millioner tonn malm over Narvik havn i året. LKAB ønsker nå å øke antall tog årlig framover slik at de i 2015 skal kjøre 14 tog i døgnet. Nye Northland Resources begynner sin trafikk rundt årsskiftet, og selskapet ønsker å øke til fire tog i døgnet.

– Det betyr at vi i 2015 har 18 malmtog i hver retning. I tillegg kommer den ordinære godstrafikken til og fra både Sør-Norge og Sverige som er i stadig vekst. Jernbaneverket får også nye henvendelser fra godsoperatører som ønsker å kjøre godstog med Narvik som ende- og utgangspunkt. Jeg mener derfor at det eneste som kan løse denne store etterspørselen, er å bygge ut til dobbeltspor, sier Thor Brækkan.

Han tenker seg at det kan bygges et nytt spor fra Riksgränsen og ned til Narvik som går mye i tunnel. Dette sporet kan benyttes av lastede malmtog og godstog, mens returtogene og persontrafikken kan avvikles på dagens bane.

– Her snakker vi ikke om hastighet, men om kapasitet, slår han fast. Persontrafikken er det ingen grunn til å legge inn i tunnel. Ofotbanen er jo en av Europas flotteste jernbanestrekninger.

4YWXIVSQ

Det jobbes på flere plan for å øke kapasiteten på Ofotbanen. I forbindelse med oppstarten

8SKOV]WWMRK To HIX R]PMK JYPPJ VXI JSVPIRKIHI OV]WWMRKWWTSVIX for Northland Resources pågår det en stor utbygging av terminalen på Fagernes ved Narvik havn. Videre arbeides det med planer for to helt nye kryssingsspor på Djupvik og ved Søsterbekk. Det sistnevnte vurderes etablert som en parsell der den gamle linjen over Norddalsbrua gjenåpnes.

– Alle disse tiltakene vil til sammen bare gi oss et pusterom, de er ikke nok til å svare ut behovene som framkommer i trafikkprognosene, understreker Thor Brækkan.

Med alle de nevnte kryssingssporene ferdig forlenget vil vi få en kapasitet på rundt 27 tog i hver retning per døgn. Trafikkprognosene for 2020 viser at behovet kan bli på anslagsvis 43 tog per døgn i hver retning. For å klare det må vi få bygget en dobbelsporparsell på om lag ti km før år 2020. Anbefalingen fra banesjefen er derfor klar:

To /STTEVoWIR To WZIRWO WMHI

*383 2.d0 7:-2+,)-1

– Avklar en finansieringsform der transportørene betaler en baneavgift som også dekker investeringer, og bygg ut til dobbeltspor jo før jo heller!

9XVIHRMRK M KERK

Jernbaneverket er i gang med en utredning som skal komme fram til en anbefalt trasé for dobbeltspor på Ofotbanen, forteller prosjektleder Helge Voldsund. Arbeidet skjer i nært samarbeid med det svenske Trafikverket.

Både Nordområdeutredningen og utredninger i samarbeid med Trafikverket har konkludert med at dobbeltspor er det eneste tiltaket som på lengre sikt løser kapasitetsproblemene både på Ofotbanen og på Malmbanan Kiruna–Riksgränsen. Utredningen skal være klar våren 2013.

2.d0 7:-2+,)-1

Det haster med å øke kapasiteten To 3JSX FERIR Her kommer malmtog opp QSX &N VRJNIPP *383 2.d0 7:-2+,)-1

2.8 26

236+)

Flere tog er satt inn på Østlandet *VE HIWIQFIV WONIV HIX WXSVI IRHVMRKIV M XSKXVE½OOIR M 2SVKI 4o WXPERHIX MRRJ VIW IR R] VYXI XEFIPP QIH ¾IVI EZKERKIV SK NIZR JVIOZIRW QIPPSQ XSKIRI (I R]I PSOEP SK VIKMSRXSKIRI XMP 27& JEWIW MRR M XVE½OOIR JSV JYPPX

De store endringene i trafikken på Østlandet får betydning for rutene over hele landet.

– Med den store ruteendringen vi innfører i år skjer det første store skrittet for den nye rutemodellen for Østlandet. Neste skritt skjer i desember 2014, men allerede nå får vi ut mye av effekten med flere tog, jevn frekvens og enkel ruteplan for passasjerene å forholde seg til, sier seksjonssjef Nils Hansegård ved Jernbaneverkets rutekontor.

NSB har gjennom sin planavdeling lagt grunnlaget for rutemodellen der de nå setter inn sine tog av typene 74 og 75.

– Vi satser nå på en jevn og høy frekvens på de banestrekningene som har størst trafikk og der toget har størst konkurransekraft, sier plansjef Ulf Bakke i NSB. For å gjennomføre denne store endringen er det investert i nyanlegg på den rekke stasjoner for å ta imot de nye togene.

– Sammen med de nye togene er det viktigste tiltaket at vi nå kan ut effekten av de nye sporene i vestkorridoren ut fra Oslo, altså strekningen Lysaker–Asker, sier Nils Hansegård.

Jernbaneverket har også bygget nye vendeanlegg og hensettingsspor for tog på blant annet Eidsvoll, Drammen og Skien stasjoner.

Fram mot 2014 og neste opptrapping i rutemodellen skal slike anlegg på stasjonene Lillestrøm, Ski, Kongsvinger og Høvik ferdigstilles. En lang rekke stasjoner har også fått, og skal få, nye og lengre plattformer. Samlet investeres det for om lag 3 milliarder kroner i nye infrastrukturtiltak for å innføre den nye rutemodellen. NSB kjøper i tillegg nye tog for vel 4 milliarder.

7XSVWEXWMRK SK PMRNIFIXIKRIPWIV

Fra desember vil det gå tog fem ganger i timen fra alle knutepunktstasjonene mellom Asker og Lillestrøm. Fra 2014 kommer det sjette toget i timen og dermed ti-minutters frekvens.

Mellom Asker og Lillestrøm ligger sju av landets ti største stasjoner og satsingen tar derfor utgangspunkt i denne strekningen. Tidsrommene med høy frekvens i togtrafikken økes slik at de faste minuttavgangene kjøres innenfor hele tidsrommet mellom klokken 07 og 23 på hverdager, mellom 08 og 18 på lørda6

2.8 26

ger og mellom 13 og 19 på søndager. Alle toglinjene (rutene) på Østlandet vil få nye linjebetegnelser som skal gjøre det enkelt å skille dem fra hverandre. Lokaltogene som stopper ved alle stasjoner får bokstaven ”L” foran og et ensifret linjenummer (f.eks L1 Spikkestad– Lillestrøm), Lokaltogene som stopper ved knutepunktene og kjører lengre strekninger får bokstaven ”L” foran et tosifret linjenummer (f.eks L12 Kongsberg–Eidsvoll), regiontogene får bokstaven ”R” foran et tosifret linjenummer (f.eks R10 Skien–Lillehammer), mens flytoget for bokstaven ”F” og henholds vis 1 og 2 for direkttogene fra Oslo S og de som går helt fra Drammen. /SRKWZMRKIVFERIR WX]VOIW

I denne første fasen av den nye rutemodellen på Østlandet er det på Kongsvingerbanen den største tilbudsforbedringen kommer. Det skal nå kjøres faste timesavganger helt fra Kongsvinger, for uten ekstra avganger i rushtiden.

Kongsvingerbanens timesavganger vil gjen

” Vi satser nå på en jevn og høy frekvens på de banestrekningene som har WX VWX XVE½OO SK der toget har størst konkurransekraft.

9PJ &EOOI TPERWNIJ M 27&

nom Oslo og helt ut til Asker. Samtidig blir en del av de minste stoppestedene fjernet for å få ned reisetiden. Kongsvingerbanen vil også etter hvert få nytt togmateriell. Det blir også flere tog over grensen til og fra Karlstad, men disse togene vil på hverdager snu i Kongsvinger med forbindelser til de nye NSB-avgangene.

FINLAND

Helhetsbild viktig för säkerhet och miljö

T

rafiksystemet är en central del av samhällets grundservice och kritiska infrastruktur. Dess funktionssäkerhet är nödvändig för samhällets dagliga verksamhet. De olika störningar som trots allt förekommer, visar hur beroende vi är av att systemet fungerar. En uppdaterad situationsbild och informationsförmedling understryks då man granskar trafiksystemets sårbarhet. Riskanalyser spelar en allt viktigare roll.

I forumet Ansvarfull trafik presenterade Trafikens säkerhetsbyrå Trafik i oktober för första gången en heltäckande bild av trafiksäkerheten och av miljösituationen i Finland. Enligt situationsbilden uppnås inte säkerhets- och miljömålen till alla delar i Finlands trafiksystem med de nuvarande åtgärderna.

KRÖNIKA Trafiksystemet i Finland har en viktig funktion, både som näringsArja Aalto gren och för sysselsättningen. I den 3VHJ}VERHI J}V 2.7 ½RWOE andra vågskålen finns bland annat avdelning. trafikolyckor och miljöskador.

Genom att utveckla ett heltäckande trafiksystem kan man uppnå det bästa slutresultatet sett ur alla synvinklar.

T SJ vil fortsatt kjøre sine fjerntog til og fra Oslo, disse vil nå kjøre Romeriksporten og dermed få kortere kjøretid.

En annen bane som får store endringer er Spikkestadbanen. Denne lokalstrekningen vil få faste togavganger hver halve time. To små holdeplasser fjernes, men siden disse togene skal stoppe ved alle stasjoner innenfor Asker, vil de få en økt kjøretid på rundt 7 minutter i forhold til dagens ruter. Det vil være mulig å bytte til raskere tog inn mot Oslo i Asker.

Togene som går i pendelen Kongsberg–Eidsvoll vil få færre stopp og raskere ruter. Blant annet vil de gå Gardermobanen hele veien fra Oslo S til Eidsvoll.

Fra desember 2014 skal trinn 2 av den nye rutemodellen settes inn. Da skal trafikken økes ytterligere og NSB venter seg en trafikkvekst på 30–35 prosent når hele den nye rutemodellen er innført.

NJÅL SVINGHEIM

(IX FPMV IR OVEJtig opptrapping i togtilbudet To WXPERHIX JVE HIWIQFIV *SXS JVE 0EVZMO WXEWNSR FOTO: NJÅL SVINGHEIM

rafikens operatörfält är omfattande och allt mera internationellt. ”För att uppnå en ansvarsfull trafikkultur är det centralt att vara verksam över gränserna såväl från administrationens, trafikformernas som från staternas synpunkt”, är ett av de viktigaste av forumets budskap.

Det är glädjande att antalet järnvägsolyckor i Finland har minskat under år 2011. Av Trafis årsberättelse rörande järnvägssäkerhet under året inträffade 14 betydande järnvägsolyckor varvid sammanlagt 5 personer dog. Av dessa var 2 kollisioner, 5 plankorsningsolyckor samt 7 personolyckor förorsakade av rullande materiel. Under åren 2007–2010 inträffade över 20 olyckor per år och vid dessa dog 13–20 personer. Säkerhetsnivån i Finland har dock förbättrats på lång sikt.

På det finska statliga bannätet finns det sammanlagt 3 172 plankorsningar, av vilka drygt en femtedel är försedda med varningsanläggningar. Trafikverket förbättrar järnvägstrafikens säkerhet genom att bygga bort plankorsningar och öka antalet varningsanordningar. Elimineringen av plankorsningarna koncentreras till bandelar där man gör grundförbättringsarbeten. Dessutom förbättras sikten vid plankorsningarna genom skogsröjning. Det är alltid vägtrafikanten som är ansvarig för säkerheten vid banövergång.

E

n märkbar ändring i lagstiftningen förra året var att den nya järnvägslagen trädde i kraft. Ur järnvägssäkerhetssynpunkt har privatbaneägarna blivit ägare till bannät, vilket ställer krav på säkerhetslicens och säkerhetsstyrsystem.

En utmaning vid utvecklandet av järnvägssäkerheten är förbättringen av olika aktörers säkerhetskultur och utvecklingen av ledningssystem. Olika kampanjer och ”idérior” för att öka säkerheten i trafikomgivningarna, inbjuder även medborgarna att vara måna om både den egna och de närmastes säkerhet.

@ www.nsb.no NJT NR 5 2012

7

FINLAND

Ringbanan färdig sommaren 2015 Byggandet av Ringbanan som inleddes 2009 har nu kommit halvvägs. De största entreprenaderna är i gång och ett stort antal entreprenader har slutförts. Banan tas i bruk i juli 2015. Enligt det ursprungliga tidsschemat skulle Ringbanan }TTREW J}V XVE½O

slutförs är Vandaforsens station som beräknas vara färdig före utgången av september.

Av de entreprenader som börjar inom kort vill jag särskilt nämna byggandet av kontorsoch affärscentret och stationsbron i Dickursby som inleddes i oktober 2012, berättar Juha Kansonen, projektchef för Ringbanan.

Station i Veckal byggs

– Tidsschemat justerades på grund av tillläggsarbetet som orsakades av att sönderfallsprodukter av frostskyddsvätska, det vill säga glykol, påträffades i berggrunden vid Helsingfors-Vanda flygplats, berättar Kari Ruohonen, överdirektör vid Trafikverket.

Lufttät dubbeltunnel

De första iakttagelserna av mikrobtillväxt och glykol gjordes sommaren 2010. Glykolens sönderfallsprodukter förkortar byggnadsmaterialens livslängd och därför måste tunnlarna byggas av hållfastare material än normalt. Lösningen är en lufttät dubbeltunnel som byggs på insidan av bergstunneln på en cirka 1 000 meter lång sträcka. Motsvarande specialkonstruktioner byggs också i stationslokalerna, avsänkningarna och korridorerna. Luktproblemet från nedbrytningsprodukterna elimineras genom att undertryck skapas i utrymmet mellan berget och den isolerande konstruktionen.

På andra ställen framskrider byggandet av Ringbanan enligt den ursprungliga planen.

– I augusti slutförde vi anläggningsarbetet på den öppna bansträckan mellan Ring III och Tavastehusleden. Nästa entreprenad som

Längs Ringbanan byggs Kivistö och Leinelä stationer på marknivå samt Aviapolis och Flygplatsens tunnelstationer. Stationen i Veckal, som enligt planerna var stationsreservering, byggs nu till station. Stationen planeras för närvarande och tas i bruk samtidigt med banan 2015.

– Veckal planeras till ett viktigt område med arbetsplatser i Vanda och därför ville Vanda att stationen byggs i första skedet av Ringbaneprojektet, berättar Harri Johansson, projektchef för Ringbanan i Vanda.

– Kivistö station skulle enligt planerna bli en utomhusstation, men den kommer också i första skedet av Ringbaneprojektet att få en överbyggnad som täcker stationsplattformen samt en tredje ingång. Ovanpå denna ingång kommer Topasplatsen att byggas och samtidigt byggs grunden så att överbyggnaden kan förlängas österut, tillägger Harri Johansson.

Förutom stationerna omfattar projektet också tre stationsreserveringar så att stationerna kan byggas i ett senare skede. I Rödsand och Vinikby byggs tunnelstationsreserveringar och i Petas en reservering för en station på marknivå.

Fem nya stationer

Ringbanan är en 18 kilometer lång, tvärgående spårförbindelse som förenar Vandaforsens bana via flygplatsen med huvudbanan i Sandkulla i Vanda. I det första skedet får Ringbanan fem nya stationer: Flygplatsens och Aviapolis tunnelstationer samt Leinelä, Veckal och Kivistö stationer på marknivå. Stationsreserveringar byggs i Petas, Vinikby och Rödsand.

Den nya banan är Trafikverkets, Vanda stads och Finavia Abp:s gemensamma projekt. Totalkostnaderna för Ringbaneprojektet beräknas uppgå till 655 miljoner euro och fördelas mellan Trafikverket, Vanda stad samt Finavia. Projektet får EU:s TEN-Tstöd.

JARL BORGMAN

(MGOYVWF] KEQPE WXEXMSRWLYW mV HIX IRHE WXEXMSRWLYW M XIKIP WSQ mRRY ½RRW OZEV FOTO: JARL BORGMAN

8

NJT NR 5 2012

@ [[[ PMMOIRRIZMVEWXS ½ OILEVEXE [[[ XVE½OZIVOIX ½

%ZMETSPMW FPMV IR YRHIVNSVHMWO WXEXMSR

Dickursby blir I och med att Ringbanan blir färdig växer Dickursby station avsevärt.

Den blir den viktigaste knutpunkten för fjärrtågen och Helsingfors–Vanda ¾]KTPEXW 7XEXMSRIR FPMV SGOWo IR R] korsning för internationella, framförallt ryska, resenärer.

Byggarbetet med Dickursbys nya stations- och affärscentrum påbörjades i oktober.

– Antalet resenärer kan till och med tredubblas, så det är fint att våra kunder får ny och tidsenlig service i Dickursby, konstaterar Antti Tiitola, chef för passagerartrafiken.

För tillfället är stationen den tredje mest livliga på stambanan. När Ringbanan blir färdig

FAKTA Ringbanan

Q 18 kilometer lång, varav 8 kilometer tunnel Q 5 nya stationer (Kivistö, Aviapolis, Flygplatsen, Leinelä och Veckal) och 3 stationsreserveringar (Petas,Vinikby och Rödsand) Q 8VE½OIVEW EZ 71 PoKKSPZWXoK IPPIV *PMVX med nya vagnar som går med 10 minu ters mellanrum i båda riktningarna Q Kostnaderna för projektet beräknas till 655 miljoner euro.

Q Dubbelspårig, topphastighet

120 km/h

Q Anslutningsparkeringar

i första skedet för cirka 700 bilar och 840 cyklar. I Vandaforsen 220 bilplatser, i Kivistö 250 (500) bilplatser, i Leinelä cirka 120 bilplatser Q 630 personer arbetar för när varande med att bygga Ringbanan.

FOTO: TRAFIKVERKET

viktigaste knutpunkten blir Dickursby den andra mest trafikerade stationen i Finland.

Stationscentret byggs i faser. Den första delen med affärs- och kontorsutrymmen blir färdig i slutet av år 2014. Bland servicen finns dagligvarubutiker och specialaffärer, restauranger, ett resecenter med bilförsäljningsutrymmen och en ny bussterminal för lokaltrafiken. Samtidigt blir också ett parkeringshus med 500 platser färdigt samt Vanda stads servicepunkt.

Tävling om namn

I sin helhet blir centret färdigt år 2019. Det är byggnadsbolaget YIT som ansvarar för byggarbetet.

I fortsättningen finns VR:s tjänster i första våningen i stationscentret. I en öppen tävling får alla komma med namnförslag för kontorsoch affärscentret. Centrets nya namn offentliggörs i januari 2013.

Den gamla stationen i Dickursby är det enda ursprungliga stationshuset byggt i tegel som ännu finns kvar. Stationen ligger vid Finlands första järnväg mellan Helsingfors och Tavastehus och öppnades år 1862. Stationsbyggnaden har fungerat som Vanda stads stadsmuseum från år 1990. Byggnaden är ritad av arkitekt C.A. Edelfelt. På banan fanns det 5 mellanstationer.

JARL BORGMAN

*VoR (MGOYVWF] WXEXMSR KoV ¾]KFYWWIR XMPP ,IPWMRKJSVW :ERHE ¾]KXIVQMREP FOTO: JARL BORGMAN

NJT NR 5 2012

9

/367

8:c67

7:)6-+)

Fler tåg till hWXK}XEXVE½OIR Alstom Transport har fått en beställning på åtta nya Coradia Nordic Regionaltåg från Östgötatrafiken. Beställningen är värd 50 miljoner euro och är en del av ett ramavtal som signerades 2008 mellan Alstom och Östgötatrafiken. Totalt har Östgötatrafiken beställt 13 Coradia Nordic Regionaltåg av Alstom. De nya tågen levereras i början av 2015.

Q

Tåg får bättre mobiltäckning SJ och Telia har ingått ett strategiskt partnerskap för kommunikationstjänster som innebär att Telia bygger 4G längs sju av Sveriges mest trafikerade tågsträckor. Sträckorna som får förbättrad internet- och mobilkapacitet är Stockholm–Malmö, Stockholm–Göteborg, Stockholm– Örebro, Stockholm–Sundsvall, Laxå–norska gränsen och Nässjö–Falköping. Utbyggnaden sker etappvis till december 2013.

Q

Inlandsbanan återinvigd I oktober öppnades åter Inlandsbanan för godstrafik i norr efter att ha legat nere i 30 år. Nu finns möjlighet att transportera gods till och från Norrlands inland.

TryckGällivare et från framför allt gruvnäringen och Inlandsbanan malmfälten att kunMora na transporStocktera gods på holm järnvägen har ökat. Banan har renoverats så att bärigheten höjts och godstrafik har blivit möjlig på hela banan, från Mora till Gällivare. Detta innebär att Inlandsbanan även kan vara ett alternativ om ett stopp skulle inträffa på stambanan mellan Boden och Hällnäs.

Q

2.8 26

-RJVEWXVYOXYVQMRMWXIV 'EXLEVMRE )PQWmXIV 7ZmVH WmXXIV HIR WEOREHI TYWWIPFMXIR dHEPWFERER To TPEXW

*383 0)2% 7h()6786h1 86%*-/:)6/)8

dHEPWFERER VIHS J}V XVE½O )R WXSV SGL ZMOXMK TYWWIP FMX M HIX WZIRWOE NmVRZmKWRmXIX PEHIW To TPEXW RmV dHEPWFERER MRZMKHIW EZ MRJVEWXVYOXYVQMRMWXIV 'EXLEVMRE )PQWmXIV 7ZmVH M QMXXIR EZ WITXIQFIV

Därmed är allt klart för snabba persontåg och tunga godståg efter Norrlandskusten.

– Ådalsbanan ligger nästan mitt i Sverige och den är också en central länk för resor och transporter i en stor del av landet. Banan bidrar till ett

robustare och mer miljöanpassat transportsystem, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm.

Minskade anslag och problem med det nya signalsystemet ERTMS har inneburit att invigningen har försenats två år.

Euromaint levererar till Alstom

8VE½OZIVOIX centraliserar upphandling

7XSVE )RWS tecknar avtal med Green Cargo

Q Euromaint har tecknat avtal med Alstom om huvudansvaret för materialförsörjningen till de 51 tågsätt av modell X10 som går i pendeltrafik i Stockholm.

Euromaint har satt upp ett konsignationslager i anslutning till SL:s depå i Älvsjö, där underhållet av X10 utförs. Där lagerhålls de 265 mest frekventa reservdelarna såsom dämpare, bromsblock, ventiler och kretskort.

Utöver lagerhållning ingår även upparbetning av utbytesartiklar samt försäljning av förbrukningsmaterial.

Q Trafikverket, en av landets största offentliga beställare med upphandlingar för cirka 35 miljarder kronor, Gunnar effektiviserar nu upphandlingarna. Malm – Genom att samla upphandlingsverksamheten i en gemensam funktion kan vi bättre bidra till att utveckla anläggningsmarknadens effektivitet och hitta nya smarta lösningar. Vi ska leverera mer nytta för pengarna, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm.

Q Stora Enso Logistics har tecknat ett avtal värt cirka 500 miljoner kronor, som ger Green Cargo uppdraget att sköta Stora Ensos järnvägstransporter i tre år. Avtalet gäller den export som går ut via Göteborgs hamn eller ned på kontinenten via Malmö samt Stora Ensos inrikestransporter.

Uppdraget omfattar transport av cirka 2 miljoner ton pappersprodukter årligen. Transporterna sker i egna tågupplägg från Stora Ensos bruk i Borlänge, Fors, Skoghall, Hyltebruk och Skutskär.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

*P]KFYWWEVRE HVEV 70 till konkurrensverket 1IH ERPIHRMRK EZ 70 W FIWPYX EXX MRJ}VE TIRHIPXoKWXVE½O XMPP %VPERHE LEV *P]KFYWWEVRE ERQmPX 70 XMPP OSROYVVIRWZIVOIX

Flygbussarna anser att den skattesubventionerade pendeltågstrafiken snedvrider konkurrensen.

– Vi har inga invändningar mot att vi utsätts för mer konkurrens, säger John Strand, vd på Flygbussarna.

Vad vi vänder oss emot är att SL genom skattesubventioner sänker priserna till en nivå som vi inte kan konkurrera med.

Enligt planerna ska SL:s pendeltågstrafik till och från Arlanda starta 9 december. En enkelbiljett med pendeltåget till Arlanda beräknas kosta 125 kronor.

Coop sluter avtal med TX Logistik Q TX

Logistik blir Coop Logistiks nya leverantör av tågtransporter. Avtalet som företagen slutit är tvåårigt och innebär att TX Logistik utför alla tågtransporter med dagligvaror mellan Coop Logistiks terminal i Bro och Rännarbanan Helsingborg. Genom att använda tåg har Coop Logistik minskat användandet av lastbilar och därmed också koldioxidutsläppen för en stor del av transporterna mellan södra Sverige och Bro med 6 700 ton/år, en förbättring mot det förra upplägget med 200 ton/år.

8VE½OZIVOIX mRHVEV MX SVKERMWEXMSRIR Q Trafikverkets it-verksamhet, med nuvarande Trafikverket ICT, kommer att organiseras om i en styr- och beställarorganisation samt en leverantörsorganisation. Cirka 800 anställda inom Trafikverket berörs direkt av förändringen. Omorganisationen genomförs för att underlätta konkurrensutsättning av it-verksamheten samtidigt som Trafikverkets behov av it ska kunna tillgodoses. Den nya organisationen träder i kraft i januari 2013.

Infranord vann viktigt kontrakt Q Infranord

*P]KFYWWEVRE ERWIV EXX 70 snedvrider konkurrensen genom WOEXXI WYFIRXMSRIV *383 *0=+&977%62%

har vunnit upphandlingen av drift och underhåll på Södra Malmbanan och Haparandabanan. Kontraktet är värt cirka 340 miljoner kronor och medför att nya medarbetare behöver anställas. Kontraktet gäller från maj 2013 fram till maj 2018, med möjlighet till förlängning i två år. I drift- och underhållskontraktet ingår bland annat vintertjänster, felavhjälpning och besiktning.

Kaktusar breder ut sig längs tågspåren.

Ett av världens modernaste tågledningssystem utvecklas just nu i Mölndal.

Hapararandabanan blir den första med Cactus CTC enligt ERTMS nivå 2.

Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lösningar för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare.

Vårt sätt att arbeta uppskattas av allt fler – en kultur vi odlat ända sedan vi genomförde vårt första automationsprojekt för mer än 40 år sedan.

Cactus Automation +46 31 86 97 00

www.cactus.se

2.8 26

/367

8:c67

236+)

Rekordresultat JSV 27& 27& LEHHI M oVIXW J VWXI oXXI QoRIHIV IR JVEQKERK To EPPI WMRI JSVVIXRMRKWSQVoHIV 4IVWSRXSKIRI LEHHI IR TEWWEWNIVZIOWX To RIWXIR QMPPMSRIV VIMWIV JVE WEQQI TIVMSHI M JNSV

NSB-konsernet fikk et samlet resultat før skatt på over en milliard kroner i perioden til og med august i år. Persontogenes overskudd ble på 271 millioner, noe som er en forbedring på 176 millioner fra 2011.

– Dette er gode resultater og nå skal vi tilby et enda bedre togtilbud fra ruteendringen i desember, sier konsernsjef Geir Isaksen i NSB. NSB hadde 35,2 millioner togpassasjerer i årets første åtte måneder, mot 33,8 millioner samme periode i fjor.

9RHIVWOYHH JSV KSHW

Godstrafikken (CargoNet) går fortsatt med underskudd. Resultatet i denne perioden ble -56 millioner, men en forbedring på 72 millioner fra i fjor. Nettbuss hadde et overskudd på 116 millioner, mens ROM Eiendom er den største bidragsyteren til konsernets rekordresultat med hele 686 millioner i overskudd.

NSB tar nå til orde for å se bolibygging og utvikling av togtilbudet i sammenheng rundt de store byene.

– Slik kan jernbanen bli en del av løsningen på utfordringene med befolkningsvekst og økt mobiilitet, mener Geir Isaksen.

”Slik kan jernbanen bli en del av løsningen på utfordringene med befolkningsvekst og økt mobilitet.” +)-6 -7%/7)2 OSRWIVRWNIJ 27&

2.8 26

,IV QEVOIVIW ERPIKKWWXEVXIR JSV HIR R]I FERIR JVE 0EVZMO XMP 4SVWKVYRR *VE ZIRWXVI 4VSWNIOXHMVIOX V 7XMRI 9RHVYQ WEQJIVHWIPWQMRMWXIV 1EVMX %VRWXEH SK YXF]KKMRKWHMVIOX V ,EVEPH 2MOSPEMWIR

*383 2.d0 7:-2+,)-1

1MRMWXIV J]VXI J VWXI WEPZIR To R]I FERIR ¯ :M WEXWIV XYRKX To MRXIVGMX] YXF]KKMRKIR WE WEQJIVHWIPW QMRMWXIV 1EVMX %VRWXEH HE LYR J]VXI EZ HIR J VWXI WEPZIR JSV FERIR WSQ WOEP OR]XXI +VIRPERH WEQQIR QIH :IWXJSPH SK 3WPS SQVoHIX

Onsdag 19.september fyrte samferdselsminister Marit Arnstad av den første salven for den 22 kilometer lange nye banen mellom Farriseidet ved Larvik og Porsgrunn.

Dermed er utbyggingen av den til nå lengste delstrekningen av den nye Vestfoldbanen i gang. Banen bygges for hastigheter opp til 250 km/t og får dobbeltspor.

QMPPMEVHIV

Strekningen er beregnet å koste 6,1 milliarder kroner og skal stå ferdig i 2018. I løpet av 2013 vil byggingen være i gang på hele strekningen.

Vestfoldbanen

Drammen

Oslo

Skien

– Denne utbyggingen legger til rette for kortere reisetid, økt punktlighet og flere passasjerer, sa Marit Arnstad. Vi binder nå sammen Vestfold og Telemark med moderne jernbane. Regjeringen vil satse stort på både vedlikehold og nybygging av jernbane framover, varslet Arnstad.

– Vi ser at det nytter og registrerer med glede at punktligheten har blitt bedre og at folk er mer fornøyd med toget enn før, la hun til.

Jernbanedirektør Elisabeth Enger la vekt på at den nye tra-

seen kommer til å få stor betydning for både Vestfold, Telemark og vil inngå i det nye intercitynettet på Østlandet.

– Den gamle banen langs Farrisvannet går i en trase fra 1880-årene med lave hastigheter og rasfare. Med dette anlegget vil vi få en meget stor reisetidsgevinst, kjøretiden reduseres fra 32 til 12 minutter, sa Enger.

8YRRIPIV SK FVYIV

Det skal bygges sju tunneler med en samlet lengde på 14,5 km. Banen får ti bruer med samlet lengde på 1,5 km.

Den lengste brua blir 438 meter lang. Storberget tunnel på 4 680 meter er den lengste tunnelen og får et sprengningsprofil på 131 m2.

Parallelt med store deler av hovedtunnelen skal det bygges en 4 000 meter lang rømningstunnel som har forbindelse med hovedtunnelen for hver 500 meter.

Kors & tvärs-redaktÜr: Njül Svingheim

-RRIF]KKIX LÂ ]JNIPPWWXEWNSR etter dramatisk brann Vel ett ĂĽr etter den HVEQEXMWOI FVERRIR To ,EPPMRKWOIMH WXEWNSR XEV HIX R]I WRÂ SZIV F]KKIX SK HIVQIH SKWo LIPI WXEWNSRWSQVoHIX JSVQ

Kommende vinter skal driften gü som normalt pü den vÌrutsatte høyfjellsstasjonen.

Hallingskeid blir nü en stasjon der alle spor blir innebygget. For uten betongbygget som sto igjen etter brannen reises det et nytt overbygg i stül i 200 meters lengde østover og et tilsvarende pü 150 meter vestover, hvorav 90 meter dekker en del av stasjonen som tidligere var i friluft.

2] FIXSRKTPEXXJSVQ

Det bygges ogsü ny betongplattform med 76 centimeters høyde i 250 meters lengde.

For ĂĽ fĂĽ dagslys inn pĂĽ stasjonen, og utsikt fra togene, blir

det vinduer i det nye stĂĽlbygget.

All infrastruktur; -spor, kabler, signaler og kontaktledning blir ogsü fornyet. – For ü hindre at snøen trenger inn mü det foretas tetting av alle skjøter og ikke minst skal vindusrutenes langs hele byggets utside pü plass før vinteren, sier prosjektleiar Ketil Thorsen.

Dette skal pü plass i hele det østre bygget og i deler av det vestre før vinteren setter inn. &IHVI WXEWNSR

Neste sommer blir derfor ogsü full aktivitet pü Hallingskeid med bygging av resten av det vestre snøoverbygget og den nye plattformen som skal byggets i 250 meters lengde.

Nür alt er ferdig, blir Hallingskeid en mye bedre stasjon med solide snøoverbygg i stül og gode pü- og avstigningsforhold.

Store dimensjoner og mye stĂĽl kommer pĂĽ plass pĂĽ Hallingskeid *383 2.d0 7:-2+,)-1 WXEWNSR

*%/8% �Nye� Hallingskeid stasjon

ˆ

Q 8S R]I WRÂ SZIVF]KK M WXoP WSQ HIOOIV FIKKI WTSV SK IX FYXXWTSV Q 7EQPIX PIRKHI To R]I WRÂ SZIVF]KK IV QIXIV Q 7XEWNSRIR FPMV LIPX MRRIF]KKIX QIR JoV ZMRHYIV M WRÂ SZIVF]KKIX Q All infrastruktur totalfornyes.

&EOKVYRR NYRM M JNSV FVERX WRÂ SZIVF]KKIX To ,EPPMRKWOIMH

stasjon ned til grunnen. Tilbake sto bare et betongbygg pĂĽ mid XIR - FVERRIR FPI SKWo IX HSFFIPX QSXSVZSKRWIXX EZ X]TI Â HI PEKX -RKIR QIRRIWOIV OSQ XMP WOEHI ,EZEVMOSQQMWNSRIRW VETTSVX peker pĂĽ gnister fra sveisearbeider som en mulig ĂĽrsak til brannen.

7MKREPEZXEPI QIH 8LEPIW .IVRFERIZIVOIX LEV MRRKoXX IR VEQQIEZXEPI QIH 8LEPIW 2SV[E] SQ PIZIVMRK EZ WMKREPERPIKK XMP NIVRFERIR

Rammeavtalen sikrer Jernbaneverket leveranser av konvensjonelle signalanlegg til nye utbyggingsprosjekter fram til det nye felleseuropeiske signalsystemet ERTMS kan bygges ut.

3QJEXXIRHI TVSWIWW

8LEPIW WOEP PIZIVI WMKREPERPIKK XMP .IVRFERIZIVOIX JVEQ XMP HIX R]I JIPPIW IYVSTIMWOI W]WXIQIX )6817 OSQQIV *383 2.d0 7:-2+,)-1

– Dette er en svÌrt viktig avtale for Jernbaneverket. Før vi gikk ut med forespørsel i markedet, utarbeidet vi en ny kravspesifikasjon til elektroniske signalanlegg som ogsü tilfredsstiller nye, europeiske sikkerhetskrav. Dette har vÌrt en omfattende prosess. Rammeavtalen med Thales sikrer Jernbaneverket leveranser av signalanlegg som tilfredsstiller vüre behov inntil ERTMS kommer, sier utbyggingsdirektør Harald

Nikolaisen i Jernbaneverket.

Samtidig med etableringen av rammeavtalen bestiller Jernbaneverket signalanlegg til strekningen Sandnes–Stavanger, Ganddal godsterminal, og Høvik stasjon til en verdi av 240 millioner kroner. Signalanlegget tilfredsstiller høyeste sikkerhetsnivü etter internasjonal standard, SIL 4, og bestür av et sikringsanlegg, automatisk hastighetsovervükning (ATC) og fjernstyring av de forskjellige installasjonene.

8S HIPIV

Avtalen bestĂĽr av to deler. En avtale for anskaffelse av signalsystemer i ti ĂĽr fremover, og en pĂĽ 25 ĂĽr for vedlikehold av systemet etter at det er satt i drift.

Avtalen inkluderer alle typer systemer og komponenter som er nødvendige for ü fü et signalsystem til ü fungere. Fem internasjonale leverandører av signalanlegg leverte tilbud til Jernbaneverket.

2.8 26

/367

8:c67

(%21%6/

/SFFIVOEFPIV IR IJXIVXVEKXIX *383 . &3+ ZEVI FPERHX X]ZI

Kabeltyveri et stigende problem - QIHJ VXI OEFIPX]ZIVMIV MOOI QMRHVI IRH SZIV JSVWMROIHI SK E¾]WXI XSK To &ERI H ERQEVOW MRJVEWXVYOXYV SK XIRHIRWIR IV JSVXWEX M

Tyvene har enten stjålet eller ødelagt så store mængder af kabler, at sikkerheden på jernbanen ikke kan opretholdes.

Derfor må mange tog enten forsinkes på grund af lavere hastighed, eller helt aflyses til stor gene for passagererne. To gange i 2012 har Banedanmark således valgt helt at lukke spor på banenettet i op til fire timer, mens der blev repareret kabler. &IXEPI QERKI TIRKI

For Banedanmark betyder kabeltyverierne at de penge, der er afsat til forbedringer af infrastrukturen på S-banen, må i stedet bruges på dyre reparationer. DSB må betale mange penge til indsættelse af ekstra busser og tilkalde ekstra personale, så passagererne kan komme nogenlunde sikkert frem til deres destination. %JWP VI ZIH (2%

For at politiet bedre kan opklare tyverierne, har Banedanmark overvejet at anvende en tysk metode til at kunne ”mærke” kablerne, nemlig ved at udstyre kobberkablerne med en usynlig væske, der kan afsløre tyvene ved hjælp af DNA. Kobberkablerne sprøjtes med en uv-væske, som har en helt speciel kode, som skifter fra strækning til strækning. Derfor kan man med de rette instrumenter afsløre præcist hvor et stykke kabel kommer fra, hvilket ifølge det tyske politi har øget antallet af opklarede sager.

2.8 26

(7& Qo WXEHMK ERZIRHI HSFFIPXH OOIVZSKRI JSV EX FIXNIRI HIR WN PPERHWOI VIKMSREPXVE½O

*383 . &3+

Dobbeldækkere må stadig trække læsset (IR WXEHMKI JSVWMROIPWI EJ -' XSKIRI FIX]HIV EX HSFFIPXH OOIV ZSKRIRI SKWo IX KSHX WX]OOI XMH IRHRY Qo FIXNIRI TIRHPIVRI WEQQIR QIH HI ST XMP oV KEQPI 1) PSOSQSXMZIV

Dobbeltdækkervognene har DSB lejet til ”midlertidig” erstatning for IC3-togenes indsættelse i den sjællandske regionaltrafik siden 2001 . . .

Ja, den helt aktuelle materielsituation kræver endda, at MElokomotiver og dobbeltdækkervogne kan ses i nogle enkelte lyntog på strækningen Køben-

havn–Aarhus. Dette erstatningsmateriel koster DSB mange penge – mens danskerne spejder forgæves efter IC4-togene må DSB bruge ca. 230 millioner DKK året til at leje dobbeltdækkervogne og vedligeholde gamle diesellokomotiver til at trække dem.

QMPPMEVHIV (//

Det fremgår af oplysninger til Folketingets transportudvalg, at de 700 millioner DKK, som DSB har afsat i 2009 til at dække udgifter til erstatningsmateriel, slet ikke rækker.

Således har DSB siden 2007 samlet brugt 807 millioner

DKK på leje af dobbeltdækkervogne. Opgradering af MElokomotiver, alene opgradering har kostet 73 millioner DKK. Det er senest vurderet, at IC4-togene realistisk set først i 2017 vil kunne ventes at erstatte IC3-togene i landsdelstrafikken.

Hvis DSB’s udgifter til leje af dobbeltdækkervogne og vedligeholdelse af ME-lokomotiver fortsætter på samme niveau som i 2011, vil DSB i perioden 2012–2017 skulle betale over 1 milliard DKK yderligere i lejeudgifter. Dermed vil de samlede udgifter siden 2007 havne på ikke mindre end 1,9 milliarder DKK.

Ny Ellebjerg station – og nye baner Q Ny Ellebjerg station som er planlagt ibrugtaget i december 2013, vil få en central rolle i den fremtidige sjællandske togtrafik, både i regionaltrafikken, men også i landsdelstrafikken.

Stationen vil nemlig både være et standsningssted på den snart færdiggjorte ”bagvej” mellem København H. og Hvidovre som en del af en kapacitetsudvi-

delse på strækningen København H.–Høje Taastrup, men også på den netop påbegyndte nybygning af strækningen København H.–Køge Nord– Ringsted.

Stationen vil blive en vigtig omstigningsstation mellem regional-, fjerntrafik og S-tog til både Køgebugtbanen og Ringbanen.

2] )PPIFNIVK WXEXMSR YRHIV *383 . &3+ ERP K

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

(7& LEV JYRHIX E¾ WIVIR JSV 7 PZKEHI (IX IV RY P]OOIHIW (7& EX Jo WSPKX HIX L HIV OVSRIHI LSZIHW HI M 7 PZKEHI M HIX GIRXVEPI / FIRLEZR

DSB har samtidig fundet afløseren hvor samtlige medarbejdere fra Sølvgade 40 og fra Kalvebod Brygge skal samles.

Valget er faldet på nogle rimelig moderne bygninger i Høje Taastrup, som jo må

siges at være velvalgt i forhold til medarbejdernes mulighed for at benytte kollektiv trafik til job, men heller ikke så langt fra motorvejen, hvis bilen måtte være det foretrukne befordringsmiddel.

Flytningen skal være på plads i løbet af foråret 2013, og som det fremgår af foto, så er håndværkerne allerede i gang med at gøre det nye hovedkontor klar til indflytning.

,oRHZ VOIVRI gør DSB’s nye LSZIHW HI OPEV XMP MRH¾]XRMRK *383 . &3+

G å n r e la T = E =

g t id & tiv t s n t id till e n e rg

e a b m ib

(I WREVX oV KEQPI = XSK FPMZIV WIRHX To TIRWMSR

*383 . &3+

Fra Odder til Grenaa uden skift Q Fra den 9. december 2012 kan passagererne tage tog direkte fra Odder til Grenaa uden skift i Aarhus. Det er resultatet af et samarbejde mellem Region Midtjylland, DSB og Midttrafik.

Samtidig har regeringen og forligspartierne i juni måned afsat 140 millioner DKK til fire nye Desiro-tog, som vil blive stillet til rådighed for trafikken, så snart det er muligt at anskaffe dem. Ved indsættelsen af de nye tog, vil de snart 45 år gamle Y-tog på Odderbanen blive sendt på pension med tak for en god indsats.

Det skulle være sket i december måned 2011, men har af forskellige årsager været udskudt – nu skulle det være helt sikkert.

I 2012 overtages driften af DSB, men infrastrukturen vil fortsat være ejet af Midtjyske Jernbaner.

n e r g ifö r b r u k n in g b a s t e k ö r n in g : å lp u n k t e s p a r in g

T å g n r

U p p g ifte r o m m å lp u n k te r S T H S ta tio n

A v s tå n d 1 -1 0 k m A v s tå n d 0 -1 k m B a n p r o f il

B e r ä k n a d e k ö r lä g e n f ö r a t t fö lja C H P ( d å tå g e t lig g e r p å C H P )

F r a m tid

O p tim a l h a s tig h e ts p r o fil ( C A T O H a s tig h e ts p r o fil, C H P )

T å g e ts fr o n t (n u lä g e ) T å g e ts u ts tr ä c k n in g

H is to r ik

H u r tå g e t k ö rts A v v ik e ls e i h a s t ig h e t frå n C H P A k t u e ll p o s it io n A v v ik e ls e i tid [m m :s s ] fr å n C H P (+ = fö r s e n in g )

F ö r m e r in fo r m a tio n , s e : w w w .tr a n s r a il.s e /film /p h p

A k t u e ll t id

2.8 26

/367

8:c67

FINLAND

Klart för tunnel i Tammerfors Q Trafikverket och Tammerfors stad har kommit överens om att Strandledens tunnel förverkligas enligt den nya alliansmodellen.

Med hjälp av tunneln, som blir färdig år 2016, strävar man efter att lösa trafikens smidighets- och säkerhetsproblem samt att minska miljöpåverkan.

Strandleden i Tammerfors (Paasikivivägen–Kekkonenvägen) är Finlands livligaste trafikerade landsväg utanför huvudstadsregionen. För att förbättra den lättstockade, och för trafikolyckor känsliga, rutten beslöt man att dra en tunnel på en sträcka på 2,3 kilometer. Tunneln kommer att vara Tammerfors den längsta i Finland då den Helsingfors blir färdig. /c00% 86%*-/:)6/)8

Tallinntunneln inte bortglömd Q Helsingfors vicestadsdirektör Pekka Sauri önskar att idén om att bygga en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn består. Sauri talade för tunneln i början av oktober i Tallinn.

Enligt vicestadsdirektören är det för tillfället ekonomiskt orealistiskt att bygga en den planerade tunneln under Finska viken. Men om och då en snabb järnvägslinje byggs för att förena Tallinn med Centraleuropa, så bör tunnelns ekonomiska realitet värderas på nytt. /c00% 1)863

7MPXE FIXEPEV VR:s löner VR-koncernens löneadministration sköts, för den finska verksamhetens del, av Silta AB från början av oktober. Förhandlingarna rörande överflyttningen avslutades i september och avtalet undertecknades den 14 september 2012.

Q

2.8 26

9RHIV L}WXIR LEV :6 8VEGO ZYRRMX XZo IRXVITVIREHYTTLERHPMRKEV

*383 :6

VR Track litar på framtiden :6 8VEGO LEV YRHIV HIR KoRKRE L}WXIR JoXX KSHE R]LIXIV 8Zo IRXVITIREHZMRWXIV mV FIX]HIPWI JYPPE FoHI J}V J}VIXEKIXW IOSRSQM SGL W]WWIPWmXXRMRK

Byggandet av dubbelspåret mellan Karleby och Riippa på Österbottenbanan var en fin seger. För underhållstjänsten betyder det mycket att man lyckades hålla kvar arbetena på området nummer ett i södra Finland.

Det är fråga om en femårsperiod som inleds nästa vår.

– Det var en fin prestation av VR Track, säger verkställande direktören Ville Saksi.

I Österbotten planeras och byggs en dubbelspårig bana.

Bandelen mellan Karleby och Riippa är 24 kilometer lång och värdet av entreprenaden är ca 73 miljoner euro. Österbottenbanan har under de senaste åren plågats av störningar beroende på att banan är enspårig och på grund av tjälskador. Genom att grundförbättra banan strävar man till att minska störningskänsligheten och öka säkerheten.

Entreprenaden från Karleby till Riippa är den första av tre på sträckan Karleby–Ylivieska, som Trafikverket begär anbud på och som ska färdigställas före år

2017. För de övriga sträckorna begärs anbud på senare.

Entreprenaden görs med den så kallade planera och utföra-modellen, vilket betyder att VR Track ansvarar för hela bandelens planering och byggnad. Endast banans säkerhetsanläggningar blir utanför entreprenaden.

– Entreprenaden fordrar mycket samarbete av oss, säger Ville Saksi. Med är hela Finlands affärsverksamhet. Längs med bandelen finns exempelvis många järnvägsbroar så det behövs också kunskap om brobyggande och om underbyggnader. /c00% 4)6732%08-(2-2+)2 2=8

VR förbereder sig för vintern Q VR förbereder sig noga inför vintern. I spårtrafiken kommer de första tecknen om vinterns ankomst i samband med löven i september–oktober.

Då våta löv faller på spåren och krossas under tågen förorsakar de ett halt lager på spåren som minskar på friktionen.

Trafikverket hjälper till genom att sanda, slipa och tvätta rälsen.

– Under hösten har tågvagnarna genomgått vinter-

underhåll där man gått igenom kritiska punkter på vagnarna, som utsätts hårt i och med snön och kölden, berättar VR:s fjärrtrafikchef Ari Vanhanen.

Nu finns en trafikplan för att klara de värsta vinterstormarna.

Hela tågpersonalen har också deltagit i en utbildning där ett tema har varit växelverkan och kommunikation med kunder vid undantagstillstånd.

/c00% 1%8/%%.%

:6 WEXWEV FPERH ERREX To underhåll av kritiska delar To JSVHSR SGL YXFMPHRMRK EZ personalen för att kunna LERXIVE OVMWWMXYEXMSRIV *383 .%60 &36+1%2

Kors & tvärs-redaktÜr: Jarl Borgman

FÜrbättringarna av Ilmala bangürd pü upploppet 4o FERKoVHIR M -PQEPE WO}XW WX}VWXE HIPIR EZ WIVZMGIR EZ JNmVVXVE½ OIRW TIVWSR XoK SGL WIVZMGIR EZ LIPE QEXIVMIPIR J}V ,IPWMRKJSVW RmVXVE½ O

tĂĽgen och fĂśr dem har man fĂśrsett spĂĽren i den norra delen med det ryska strĂśmsystemet.

2] LNYPWZEVZRMRKWLEPP

Att Ilmala fungerar är en central sak fÜr att hela tügtrafiken ska lÜpa smärtfritt. Under üren 2006–2012 har bangürden grundfÜrbättrats i samarbete mellan trafikverket och VRGroup. &mXXVI SGL WmOVEVI

Bangürdsomrüdet fungerar nu bättre och är säkrare än fÜrut.

Vid grundfÜrbättringen har Üverbyggnads- och elektrifieringsarbeten gjorts och ställverket har fÜrnyats. Ställverksteknikens ändringsarbeten innefattar att cirka 200 växlar, som nu kan styras frün endast ett nytt ställverk.

Hela omrüdet har inhängnats och belysningen har fÜrbättrats.

PĂĽ serviceplattformar och beredskapsspĂĽren skĂśts det underhĂĽll som vagnarna behĂśver, sĂĽ-

-PQEPE mV REZIX M HIR ½ RWOE XoKXVE½ OIR som tankning av lättolja och vatten, inmatning av starkstrÜm, testning av bromsar och tÜmning av avloppstankar. Dessutom finns det skilda spür fÜr tvätt av lokomotiv och fÜr püfyllning av sand fÜr lokhjulen.

Som en del av bangĂĽrdens

*383 86%*-/:)6/)8

grundfÜrbättring har Helsingfors depü, som finns i Ilmala, gjort omfattande fÜrbättrings- och utbyggnatdsarbeten. I Pendolinohallen, som togs i bruk 2008, utfÜrs nu service-, avisnings- och reparationsarbeten. I Pendolinohallen underhülls ocksü Allegro-

FÜr tvätt och sandpüfyllning fÜr lok har det byggts en ny tvätthall och sandpüfyllningsplats pü bangürden.

Dessutom har närtügshallen putsats upp och byggts ut fÜr att passa fÜr Flirt-närtügen, vilka ägs av Huvudstadsregionens tügmateriel AB. Fastbyggt i närtügshallen har byggts en ny hjulsvarvningshall och en tandemsvarv fÜr svarvning av tügens hjul har anskaffats.

Byggnadsarbetena pü bangürden har gjorts pü tügtrafikens villkor. Depün har varit verksam under hela byggnadsperioden och användningen av bangürden har delvis berott pü fÜrverkligandets tidtabell.

Samordningen under projektets güng har lyckats väl och tügtrafiken har inte märkbart fÜrsenats pü grund av byggnadsarbetena.

2.8 26

)9634%

Henri Poupart-Lafarge, president för Alstom Transport, redogjorde för de senaste siffrorna från 92-*) SZER 1oRKE FIW}OEVI ZMPPI WI XoKIR To YXSQLYWSQVoHIX XMPP L}KIV Tommy Pettersson, U-Lift, demonWXVIVEV IR WZmRKFEV VYPPWXSPWP]JX

SZER XMPP ZmRWXIV Peter Schumann, Alstom, Claes 9PZIV]H 7OoRIXVE½OIR SGL ,IRVMO %RHIVFIVK %PWXSQ WOmV XoVXE J}V EXX ½VE PIZIVERWIR EZ HIX WMWXE 4oKEXoKIX XMPP ZmRWXIV *383 %00% &-0()6 1-/%)0 46)20)6

Järnvägsbranschen tror på global .mVRZmKWFVERWGLIR LEV WXSVX XVS To JVEQXMHIR (IX ZMWEHI WMK To HIR MRXIV REXMSRIPPE NmVRZmKWQmWWER -RRS XVERW M &IVPMR M WPYXIX EZ WITXIQFIV *VoR HIR RSVHMWOE NmVRZmKWFVERWGLIR HIPXSK XSXEPX J}VIXEK JVoR (ERQEVO *MRPERH 2SVKI SGL 7ZIVMKI &PERH HI MRXIVREXMSRIPPE YXWXmPPEVRE JERRW mZIR %PWXSQ &SQFEVHMIV SGL :SWWPSL WSQ LEV ZIVOWEQLIX M 2SVHIR

En ökning av antalet utställare och fackbesökare, affärer värda flera miljarder euro och ökat internationellt deltagande. Det var de dominerande inslagen av den nionde upplagan av den internationella järnvägsmässan Innotrans i Berlin i september.

Branschen tror på global tillväxt. Henri Poupart-Lafarge, president för Alstom Transport, presenterade färska siffror från europeiska järnvägsindustrins branschorganisation UNIFE och deras World Rail Market Study.

Studien förutspår en fortsatt global tillväxt för leveranser av tåg, tågunderhåll och byggnation av infrastruktur. Totalt spås järnvägsindustrin växa med 2,7 procent varje år de kommande sex åren. Marknader som ökar starkt är Ryssland, Mellanöstern och Latinamerika.

Ett företag som har varit med länge på Innotrans är U-Lift i Backaryd. U-Lift tillverkar och levererar rullstolslyftar till järnvägsfordon.

2.8 26

– Vi deltog första gången 1996, då var det 185 utställare, och vi har varit med varje gång sedan dess. Det är en fantastisk mässa som skapar nya kontakter, säger Tommy Pettersson från U-lift.

– Vi märker ett ökat intresse, särskilt från Kina och Korea. Ett problem är att deras dörrar är ganska smala och vi får inte plats med en vanlig lift. Därför har vi utvecklat en ny typ av lift som är svängbar och passar smalare dörrar. Den är i första hand framtagen för Europamarknaden och äldre vagnar som inte uppfyller moderna krav, men vi ser även en marknad i Asien, säger han 7XSVX YXSQLYWSQVoHI J}V JSVHSR

Till skillnad mot många andra järnvägsmässor, har Innotrans ett stort utomhusområde där fordonsleverantörerna visar upp sina olika tåg.

Alla stora tågleverantörer fanns på plats, bland andra Alstom, Bombardier, Stadler och Vossloh. Alstom visade bland annat Skånetrafikens pendeltåg.

– Vi vill gärna visa en beprövad produkt som är i trafik och som fungerar väl, säger Henrik Anderberg som är vd för Alstom Transport Norden.

Vid en ceremoni överlämnades det sista av de 49 tågsätt som hittills har levererats till Skånetrafiken. Bland övriga fordon som Alstom hade på plats i Berlin fanns bland annat

-RRSXVERW M WMJJVSV %RXEP FIW}OEVI

126 110 från 140 länder %RXEP YXWXmPPERHI J}VIXEK

2 515 från 49 länder 9XWXmPPRMRKW]XE 94 608 m2 %RXEP YXWXmPPERHI J}VIXEK från Norden:

Danmark: 26 Finland: 29 2SVKI 7ZIVMKI

Citadis Dualis som är en kombinerad spårvagn och regionaltåg. Alstom berättade också om ett nytt spårvagnskoncept, Citadis Compact, för medelstora städer på ungefär 50 000 innevånare.

Det svenska Trafikverket fanns på plats tillsammans med företaget GS1 för att presentera ett system för att hålla reda på vagnar, så kallat RFID. Systemet innehåller dels givare som placeras på vagnen, dels en avläsare som placeras efter banan och som läser av givaren och identifierar på så sätt vagnen med ägare och nummer.

– Vi har ett antal anläggningar i drift och driver på för att försöka få detta som en standard i Europa, säger Lennart Andersson som är projektledare inom Trafikverket.

%RRSRWIVE M 2.8 )R ERRSRW M 2SVHMWO .mVRFERI XMHWOVMJX 2.8 mV det självklara valet fÜr dig WSQ ZMPP W]REW SGL Ro ZMOXMKE FIWPYXWJEXXEVI MRSQ LIPE HIR RSVHMWOE NmVRZmKW FVERWGLIR 8MHRMRKIR YXOSQQIV QIH JIQ RYQQIV TIV oV M IR YTTPEKE To I\IQTPEV SGL KIW YX M (ERQEVO *MRPERH 2SVKI SGL 7ZIVMKI

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

26 ˆ .92- ˆ d6+d

2+

�

Varumärket xxxxxx. järnvägen müste fortsätta att utvecklas precis som det har gjort de senaste 150 üren. �. �

�

Marina Sundman Sekreterare i NJS svenska avdelning

Nya skolor fÜr järnvägsutbildning

DANMARK: Järnvägsstati oner moderniseras *-20%2( VR kÜper nya 236+) Ny järnbana lok ger ny miljÜby 7:)6-+) Västerdalsbanan testar signalsystem

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

dette er Alt xxxxxx. � positive signaler,

og nĂĽ gjelder det ĂĽ se handling fra dagens og framtidens politikere.

d2+ 26 ˆ %46-0 ˆ d6+

�

Arne Vidar Hesjedal, president i NJS nordisk bestyrelse

Nytt signalsystem en fÜrutsättning g fÜr hÜghastighetstü decennier Järnvägens fÜrsta av Nørreport *-20%2( (%21%6/ Ombyggnad mWX KIV YTT :mWXXoKXVE½OIR tüg spürade ur 7:)6-+) (7& : 236+) NSB:s nya

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

26 ˆ7)48)1&)6 ˆ

d6+d2+

�

MĂĽlet er at xxxxxx. dĂĽrlige vĂŚrforhold ikke skal fĂĽ sikkerhetsmessige konsekvenser.

�

PĂĽl Buskum, geolog pĂĽ Jernbaneverket

tillväxt Han berättar ocksü att intresset är stort frün bland annat godstransportkÜpare, men att det inte är lika stort frün trafikfÜretagens sida.

*}V ERRSRWFSORMRK TVMWIV Kontakta: 6SREPH 'EVPWWSR 6')JJIOX Tel:

) TSWX VSREPH$VGIJJIOX WI

Osäker framtid J}V HERWO KSHWXVE½ O (%21%6/ DSB omorganisera r *-20%2( Intensiva arbeten pü Ringbanan 236+) Väg- och banbygge sparar miljarder 7:)6-+) 7EXWRMRK To TIVWSRXVE½OQmW WE

7ZIVMKIW EQFEWWEH}V To TPEXW

Frün Sverige deltog ocksü Swerig, Swedish Rail Industrial Group, med en samlingsmonter fÜr 14 av sina medlemsfÜretag. Bland besÜkarna kunde särskilt Sveriges ambassadÜr i Tyskland, Staffan Carlsson, noteras. Han hÜll ett kort anfÜrande i Swerigs monter där han bland annat betonade den svenska järnvägsindustrins hÜga kunnande och att svenska fÜretag ligger lüngt framme i den internationella konkurrensen.

Innotrans är en järnvägsmässa som ständigt växer. JämfÜrt med ür 2010 dü mässan arrangerades senast, Ükade antalet besÜkare med 19 procent och mer än 50 procent av besÜkarna kom frün länder utanfÜr Tyskland. FÜr fÜrsta güngen besÜktes Innotrans av en delegation pü 60 personer frün FÜrenade Arabemiraten. – Vi har kommit till Innotrans att utbyta erfarenheter och ta reda pü om den senaste utvecklingen, säger Mattar Al Tayer, styrelseordfÜrande och verkställande direktÜr fÜr vägoch transportmyndigheten i Dubai.

Innotrans arrangeras nästa güng den 23–26 september 2014.

UTGIVNINGSPLAN 2013 Nr 8IQE

&SORMRK 1EXIVMEPHEK 9XKMZRMRK

VinterunderhĂĽll

31/1

8/2

27/2

2 /SPPIOXMZXVE½ O investeringar

21/3

27/3

17/4

3 1EXEVXVE½ O SGL knutpunkter

10/5

17/5

5/6

Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport

8/8

16/8

4/9

Tidtabellsplanering

7/11

15/11

4/12

4

1mWWRYQQIV

1-/%)0 46)20)6 @ www.innotrans.de 2.8 26

(%21%6/

Flyvende start for nyt O VIZINPIHRMRKWW]WXIQ ²8MPP]OOI ² )R WXIQRMRKWJ]PHX X]WO VIWXEYVERX FEK /YVJ VWXIR HEQQ KNEPHIV EJ KP HI WXSPXLIH SK WEQQIRLSPH 3ZIV X]ZI HERWOI PSOSQSXMZJ VIVI PSOSQSXMZJ VIV MRWXVYOX VIV SK JEKJSVIRMRKWJSPO WMKIV WOoP SK XMPP]OOI XMP LMRERHIR SK JSPOIRI FEK +VIIR7TIIH

Vi er i centrum af Berlin efter førstedagen af 2012 udgaven af den gigantstore InnoTrans messe. Det er ikke unormalt at DSB-ansatte tager på faglig tur til Innotrans. Men det er ikke helt normalt at så mange DSB folk tager herned for egen regning og i deres fritid. En af grundene skal vi finde i det nye kørevejledningssystem GreenSpeed, som lokomotivførerne selv har været en central aktør i udviklingen af. Og det er samtidig nøglen til at forstå hvorfor systemet har fået en flyvende start i DSB. GreenSpeed er udviklet som et fælles projekt mellem DSB og den danske IT-virksomhed Cubris, grundlagt af ingeniørerne Sune Edinger og Christian Hage. Med udgangspunkt i forsøg med tidligere kørevejledningssystemer helt tilbage i 2005, blev GreenSpeed lanceret som et forretningsudviklingsprojekt i DSB i 2009. Fra starten var målet at samle kørevejledning og DSB’s igangværende ”e-projekt” der samler alle papirer, såsom regelbøger, køreplaner og daglige driftsmeddelelser, til en enkelt ”elektronisk rygsæk” for lokomotivførere.

- JYPH HVMJX WMHIR QEVXW

GreenSpeed har været i fuld drift siden slutningen af marts 2012. Udstyret er blevet installeret på 208 tog – overvejende dieseltogsæt (IC3) og elektriske togsæt (IR4) men også en række diesel lokomotiver samt dobbeltdækkere. Tilsammen udgør de 75 procent af DSB’s flåde. De resterende 25 procenten afventer idriftsættelse af IC4 samt beslutning om at renovere eller udskifte de ældste togsæt over de kommende år. DSB’s lokomotivførere har taget GreenSpeed til sig fra dag ét! De har nemlig selv udviklet skærmbilledet – med god hjælp fra udviklingsingeniører.

Hovedidéen bag GreenSpeed er at hjælpe lokomotivførerne til holde deres tog i den tildelte ”tidskanal” ved at vise en anbefalet hastighed. Anbefalingen stræber efter at give grønne signaler og spare energi til fremdrift ved at udnytte køreplanens indlagte tidsmarginer.

Første prioritet for et forsinket tog er altid at indhente sin tildelte tidskanal og derefter som anden prioritet at fokusere på energirigtig kørsel. Udregningen af den vejledende hastighed sker hvert sekund og er hele tiden tilpasset den

2.8 26

*383 (7& '9&6-7

GreenSpeed hjælper lokomotivførernes daglige arbejde, ikke alene på grund af den anbefalede hastighed, men også fordi de ikke længere behøver at benytte papirversioner af køreplan og hastighedsnedsættelser.

aktuelle situation på sporet. På denne måde giver GreenSpeed umiddelbare fordele ved at stabilisere køreplanen og optimere den disponible kapacitet på ethvert givet tidspunkt.

7]WXIQFIWOVMZIPWI

Det tekniske udstyr er opdelt i to undersystemer: landside og ombord. Landsiden er opbygget omkring et datacenter, der samler alle nødvendige oplysninger om infrastrukturen og driften i realtid via forbindelser til blandt andet DSB og BaneDanmark. Data til og

fra togene sendes via GSM ved hjælp af 3G mobiltelefonnetværk eller via Wi-Fi på større stationer.

Systemet ombord omfatter en central computer tilsluttet en kombineret GSM/Wi-Fi/ GPS antenne til henholdsvis datakommunikation og afgørelse af togets position, plus en separat processor til skærmen i hver kabine. GreenSpeed computeren ombord på toget indsamler oplysninger fra forskellige datasystemer på land og ombord, såsom hastighed, retning, togvægt, trækkraft og bremseevne. Hvis GPS-signalet går tabt bruger GreenSpeed oplysninger togets hastighedssignal til at positionere toget.

Et meget værdifuldt aspekt af systemet er rapporteringen fra alle tog under driften, herunder detaljerede data om den faktiske kørestil i forhold til for eksempel køreplan, midlertidige hastighedsnedsættelser eller signalstillinger. Disse data anvendes til at vise den aktuelle situation på en hjemmeside, hvor autoriserede brugere kan følge driftstatus i realtid og udtrække selvvalgte datasæt og rapporter for ethvert aspekt af driften. Man kan se status for hele flåden eller for individuelle tog. Systemets analyser og rapporter giver en værdifuld feedback til forbedring af køreplanlægning, drift og vedligehold i DSB. 6IWYPXEXIV

Indledende tests i DSB har vist en reduktion på mellem 12 procent og 16 procent i traktionsenergiforbruget på udvalgte strækninger.

Faktiske energidata er endnu ikke tilstrækkelige, men den forventede reduktion i samlet energiforbrug ser ud til at holde. Dette vil betyde, at DSB’s investeringer er tilbagebetalt efter 3–4 år. Den målte passager-rettidighed (0-1 minuts forsinkelse) er steget betydeligt fra omkring 60 procent til 70 procent siden indførelsen af GreenSpeed. Samtidig opnås en jævnere kørsel med færre accelerationer og opbremsninger, hvilket forbedrer komforten for både passagerer og medarbejdere.

Der er en høj grad af tilfredshed med systemet blandt lokomotivførerne. GreenSpeed hjælper lokomotivførernes daglige arbejde, ikke alene på grund af den anbefalede hastighed, men også fordi de ikke længere behøver at benytte papirversioner af køreplan og hastighedsnedsættelser. Måske var det også derfor at rigtig mange lokomotivførere fra blandt andet Danmark og Tyskland skulle forbi InnoTrans messen og have sig en prøvetur i GreenSpeed simulatoren.

1%(7 &)6+)2(36** @ www.cubris.dk

(%21%6/

De nordiske lande var KSHX VITVÂ&#x;WIRXIVIHI M TVSNIOXIX 6EMPIRIVK] I alt var konsortiet pĂĽ TEVXRIVI LZSVEJ UIC og UNIFE havde hovedrollerne i kraft af deres medlemmers MRZSPZIVMRK *383 6%-0)2)6+= 9-'

)RIVKMVMKXMKI XSK ÂŻ M HIWMKR SK HVMJX (IX IV SJXI IR HoVPMK MRZIWXIVMRK EX FVYKI IR JSVQYI To R]I IRIVKMXIORSPSKMIV XMP NIVRFERIR )X TEVEHMKQI WOMJXI IV YRHIVZINW -RXIPPMKIRX XSKHIWMKR LERHPIV SQ WMQTPI QIR KIRRIQXÂ&#x;ROXI IRIVKMPÂ WRMRKIV QIH FVYKIVIR SK HVMJXIR M GIRXVYQ )9 TVSNIOXIX 6EMPIRIVK] XIKRIV IR PSZIRHI JVIQXMH JSV ZMWWI IRIVKMVMKXMKI XIORSPSKMIV SK HVMJX

Energiudgifterne i jernbanesektoren er nÌrmest eksploderet over de sidste 4–5 ür. Selvom jernbanen som transportform bruger en relativt begrÌnset mÌngde energi sammenlignet med vej- og flytrafik, er udgifterne nu nüet sü kritisk en størrelse at det virkelig kan mÌrkes pü bundlinjen for den enkelte operatør. Samtidig har klimadebatten og diskussionen om forsyningssikkerheden bidraget til at sÌtte fokus pü energieffektivitet og besparelser.

Det har betydet en renÌssance for ellers skrinlagte miljø- og energiprojekter som hidtil ikke har vÌret tilstrÌkkeligt attraktive eller lønsomme. Svaret ligger ikke i bekostelige �state-of-the-art� teknologier men tvÌrtimod om at turde noget sü gammeldags som at tÌnke i sund fornuft og helheder. Blandt andet derfor blev et rekordstort internationalt forskningsog udviklingsprojekt, Railenergy, godkendt af EU under det 6. rammeprogram med et samlet projekt pü knap 15 millioner Euro over projektperioden som løb fra 2006 til 2010.

Resultaterne fra dette projekt er vigtige at forstü hvis man ønsker at pejle sig ind pü fremtidens udvikling af rullende materiel og ikke mindst driftsoptimering.

2SVHMWOI PERHI KSHX VITVÂ&#x;WIRXIVIX

De nordiske lande var godt reprÌsenterede i projektet dels via tre direkte partnere (Bombardier Västerüs, Transrail og KTH fra Sveri-

ge) og indirekte via medlemmerne af UIC’s ekspertnetvÌrk for energieffektivitet og CO2 (DSB, NSB og Trafikverket). I alt var konsortiet pü 27 partnere, hvoraf UIC og UNIFE havde hovedrollerne i kraft af deres medlemmers involvering. )RIVKMVMKXMK O VWIP

Projektets fokus var fra start en holistisk tilgang til energiforbrug i hele jernbanesystemet, det vil sige at man valgte at se pü teknologier ombord pü toget (traktion, energilagring og komfort) süvel som i den elektriske transmission (kørestrøm), i driftsafviklingen i form af energirigtig kørsel og i den strategiske beslutningsproces ved materielanskaffelse og tilpasning. Samtidig ønskede man en ny standard for energimÌrkning af tog.

Anbefalingerne fra Railenergy peger entydigt pü at det bedst kan betale sig at starte med at optimere den daglige drift i form af introduktion af energirigtig kørsel og ditto parkering af tog.

Derudover er der selvfølgelig en lang rÌkke teknologiske tiltag som er oplagte ved opgradering af Ìldre materiel og ved anskaffelse

Paradigmeskiftet ligger i at integrere energiaspektet i beslutningsprocesserne hos operatører, infrastrukturforvaltere og togproducenter.

af nyt. Valg af teknologiske forbedringer afhÌnger selvsagt af mange faktorer, herunder specielt hvilken type trafik og materiel man ser pü. Nøglen til at vÌlge fornuftigt ligger i at se pü hele togdriften og gennemtÌnke de energimÌssige konsekvenser pü transparent vis sammenholdt med de øvrige driftsparametre. Det handler eksempelvis om at bruge energien intelligent ombord pü toget. Det vil sige at overveje, hvordan hjÌlpekraften styres sü man reducerer kraftbehovet til hver en tid og udnytte bremseenergien til at producere for eksempel varme eller kulde ombord i stedet for at sende energien tilbage over nettet med yderligere tab til følge. Det er i dag blevet ulig meget lettere at styre de forskellige energiforbrugende elementer ombord. Men der mangler ofte basal viden om sammenhÌngene mellem delsystemer og hvad der giver mening at gøre i almindelig daglig drift.

-RXIKVIVIX IRIVKMEWTIOX

Paradigmeskiftet ligger i at integrere energiaspektet i beslutningsprocesserne hos operatører, infrastrukturforvaltere og togproducenter. Det er blevet gjort meget klart i den nye internationale energistandard Specification and verification of energy consumption for railway rolling stock, som entydigt siger at det er op til togproducenten at anbefale hvordan man bedst kører et givent (nyudviklet) tog. Pü den müde er energiforbruget nu blevet en konkurrenceparameter ved materielanskaffelse og dette venter operatørerne sig rigtig meget af.

Med denne energistandard har man fundet en fornuftig løsning pü et vigtigt udestüende ved den vertikale opsplitning af jernbanesektoren.

1%(7 &)6+)2(36** @ www.tecrec-rail.org (den nye energistandard) @ www.railenergy.eu 2.8 26

NJS Nätverksträffar hos medlemsfÜretagen

)X XNYIXEPPW QIHPIQQIV M 2.7 2SVWOI EZHIPMRK ½OO MRJSVQEWNSR SQ HI R]I *PMVX XSKIRI *383 2.d0 7:-2+,)-1

:MWRMRK EZ *PMVX XSKIRI M (VEQQIR 2.7 2SVWOI EZHIPMRK I slutten av oktober samlet NJS Norske avdeling et tjuetalls medlemmer til informasjon om NSBs ruteplan og visning av de nye Flirt-togene pĂĽ Sundland i Drammen.

Forsamlingen fikk en gjennomgang av de store endringene i rutestrukturen pĂĽ Ă˜stlandet som innføres i desember i ĂĽr ved NSBs plansjef Ulf Bakke.

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, KIW YX EZ *SVYQ J}V 2SVHMWOX .mVRZmKW 7EQEVFIXI 2.7 1IHPIQWXMHRMRKIR YXOSQQIV QIH JIQ RYQQIV TIV oV M (ERQEVO *MRPERH 2SVKI SGL 7ZIVMKI 2.7 R NmWIRPILXM MPQIWX]] ZMMHIWXM ZYSHIWWE -772 Upplaga:

22

2.8 26

I det nye verkstedet ble büde regiontog- og lokaltogversjonene av de nye togene vist fram. Det ble ogsü tid til ü se nÌrmere pü NSBs kometansesenter for in ternopplÌringen av lokførere og ombordpersonale. Blant annet ble det gitt et innblikk i den nye simulatoren for trening av førerne som tar typekurs pü Flirt.

2.7 WZIRWOE EZHIPRMRK After Work med NJS är namnet pü en ny modell fÜr nätverkande som startats av NJS svenska avdelning.

Det fÜrsta värdfÜretaget var Bombardier Transportation som fick mÜjlighet att berätta om sin verksamhet. – Modellen är enkel. NJS bjuder in medlemmarna till en enkel sammankomst hos ett av medlemsfÜretagen som dü für mÜjlighet att berätta lite om sin verksamhet. NJS stür fÜr en smÜrgüs och nügot att dricka, berättar Tomas Ahlberg, vice ordfÜrande i NJS svenska avdelning.

Syftet är att skapa en mÜjlighet fÜr NJS medlemmar att regelbundet träffas under enkla former och bygga nätverk, och samtidigt fü information om ett av medlemsfÜretagen.

Det fÜrsta värdfÜretaget var Bombardier Transportation.

Magnus Jonasson och SÜren Stridsberg frün Bombardier berättade om fÜretagets fordonsunderhüll och 7}VIR 7XVMHWFIVK JVoR fordonskoncept. Ett &SQFEVHMIV FIVmXXEHI omrüde som väckom fÜretagets olika te stort intresse var Bombardiers arbete JSVHSRWX]TIV

fÜr att utveckla resandemiljÜ och kapacitet i sina tüg. – Vi hoppas att fler vill ställa upp som värdfÜretag och fü mÜjlighet att presentera sin verksamhet, säger Tomas Ahlberg.

NJS svenska avdelning planerar att genomfÜra After Work med NJS med ungefär tvü münaders mellanrum. Det fÜrsta mÜtet ägde rum i Stockholm, men även andra platser i landet kan vara aktuella.

2.d0 7:-2+,)-1

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: 1MOEIP 4VIRPIV I TSWX RNX$TVIGSR WI

+VE½WO JSVQ PE]SYX SGL VITVS Ulkoasu, taitto ja jäljennÜskuvaus: 1IHMEFEVIR M 7XSGOLSPQ %&

Redaktion/Toimitus: 1MOEIP 4VIRPIV LYZYHVIHEOX}V TmmXSMQMXXENE 7ZIVMKI XIP I TSWX RNX$TVIGSR WI

Annonser/llmoitusten hankkijat: 6SREPH 'EVPWWSR XIP I TSWX VSREPH$VGIJJIOX WI

2NoP 7ZMRKLIMQ 2SVKI I TSWX RNEP WZMRKLIMQ$NFZ RS

Tryckeri/Kirjapaino: 7NYLmVEHWF]KHIRW 8V]GOIVM %&

.EVP &SVKQER *MRPERH I TSWX NEER FSVKQER$TT MRIX ½ 8SQQ] *VSWX (ERQEVO ) TSWX XJV$QSZMEXVE½O HO

341

Redaktionsadress/Toimituksen osoite: 1MOEIP 4VIRPIV /MXXoOIVW ZmK 7) &SVPmRKI

Kommande nummer 2013/ 7IYVEEZEX RYQIVSX

1-/%)0 46)20)6

/SRXEOXTIVWSRIV M 2.7 2.7 R ]LXI]WLIROMP}X (ERQEVO 0EVW 0YRH I TSWX RNW$PEVWPYRH GSQ 2SVKI +YRREV 1EVOYWWIR I TSWX KQE$NFZ RS 7ZIVMKI 4IV 3PSJ 0MRK[EPP XIP *MRPERH :MSPE &SWXV}Q I TSWX ZFSWXVSQ$KQEMP GSQ XIP

769

www.njsforum.com

NJT:s tidigare huvudredaktör död Q NJT:s

7IPWOEFIX To 6 HF] * VKI WXEXMSR

*383 2-)07 ;)00)2(36**

förre huvudredaktör Peeter Puusepp har avlidit efter en tids sjukdom.

Peeter Puusepp var huvudredaktör för NJT mellan åren 2001 och 2004. Med sitt stora engagemang svarade han för att NJT fick en Peeter Puusepp ny och modern layout med ett innehåll som väl speglar den nordiska järnvägsbranschen. Hans insatser gjorde det även möjligt att finansiera tidningsproduktionen med hjälp av annonsintäkter.

Peeter Puusepp var också starkt engagerad i reformeringen av den svenska järnvägen, bland annat genom sitt arbete på SJ, i dåvarande Kommunikationsdepartementet och som sekreterare i Järnvägsutredningen.

Det var en förmån att få ha Peeter Puusepp som vän och kollega. Saknaden är stor.

1-/%)0 46)20)6 huvudredaktör

2.7 IVI To WSQQIVXYV 2.7 (ERWO EJHIPMRK Lørdag den 25.august

mødte 40 morgenfriske NJS-ere op til regionaltoget til Nykøbing F (fra København kl.08:45). Fra Nykøbing F. leverede Regionstog et særtog til Rødby Færge, i dette særtog blev turens faglige indslag afholdt.

I år var det faglige islæt Femernforbindelsens danske landanlæg og en orientering om forbindelsens baggrund, dens fordele og ulemper, som nu bl.a. vel bliver en ny Storstrømsbro, efter den gamles delvise kollaps sidste efterår.

Dette emne blev på bedste vis belyst af projektdirektør Jens Ole Kastlund fra Banedanmark. Herefter overtog Lars K.G.Andersen (også fra Banedanmark) mikrofonen og fortalte om de banetekniske udfordringer på strækningen mellem Ringsted og Holeby.

Her kan nævnes nye overhalingsstationer, dobbeltspor fra Vordingborg til Holeby (ny Storstrømbros spormæssige udstyr er

ikke afklaret, den gamle var planlagt bibeholdt med enkeltspor), og elektrificering fra Ringsted til Holeby. Desuden fortalte Lars K.G.Andersen lidt om de tyske landanlæg.

Efter ankomst til Rødby Færge, sejlede vi til Puttgarden med Scandlines og fortsatte til Burg Fehmarn med DB-Regio.

I Burg besøgte vi den derværende udstilling om Femernforbindelsen, inden vi indtog turens eneste måltid på en af byens talrige spisesteder.

Burg er en typisk turistby med stor tilstrømning hele sommeren, en tilstrømning, der nu også kan ske med en direkte togforbindelse, siden byen nu har fået en ny lille station, efter den gamle, der blev nedlagt for flere år siden.

Efter middagen gik turen tilbage til Puttgarden med DB Regio, færge til Rødby Færge og med Eurocity tog til København – en god dag og sommertur var slut. . 6+)2 78%%07

&YHETIWX SGL &IVPMR ½GO FIW}O 2.7 ½RWOE EZHIPRMRK Järnvägsbetonade sommarresor har hört

- 9RKIVR FIW}OXIW NmVRZmKWQYWIIX

*383 .%%//3 83-//%

till den NJS finska avdelnings verksamhet under många år. I år gick resan först till Budapest och därefter till Berlin där den stora järnvägsmässan Innotrans besöktes i slutet av september.

En grupp på 18 personer besökte ett varmt Budapest. Till programmet hörde bland annat att bekanta sig med ångloken på Ungerns järnvägsmuseum och med stadens sevärdheter på båda sidorna om Donau.

Från Budapest gick resan med nattåg den 1000 kilometer långa sträckan till Berlin och Innotransmässan. Tåget ankom till Berlins nya järnvägsstation exakt enligt tidtabell efter elva timmars resa.

4IV hWXIV JVoR %PWXSQ FIVmXXEHI SQ &VS HIToR J}V 2.8 W RSVHMWOE VIHEOXMSR

*383 1-/%)0 46)20)6

Redaktionsmöte i NJT Q NJT

har haft sitt årliga redaktionsmöte för att fastställa utgivning under det kommande året. Mötet hölls detta år i Stockholm och i samband med mötet gjorde redaktionen ett studiebesök på Stockholmstågs och Alstoms depå i Bro där SL:s nya pendeltåg, X60, underhålls. Per Öster från Alstom berättade om Alstom och verksamheten i depån.

2.7 %/8-:-8)8)6 NERYEVM Plats: 8VE½OZIVOIX 1EPQ} Aktivitet: 7XVEXIKMWO TPERIVMRK M QIH SGL QSXKoRK ¯ LYV XmROIV 7OoRIXVE½OIR#

Anmälan: NIRW QSPPIV$XVE½OZIVOIX WI Kommande arrangemang på: www.njsforum.com

%6.% %%083 2.8 26 23

För nordiska järnvägar i världsklass

Att Nordens järnvägar ska vara i världsklass får inte bara vara en vision. Hos Vossloh har det blivit en verklighet.

I avregleringens spår och i tätt samarbete med våra kunder har kostnadseffektiva helhetslösningar kunnat utvecklas till ett mer tillgängligt och robustare järnvägssystem. Med kunskap, kreativitet och engagemang kommer vi återigen att bli stolta över våra järnvägar.

Att Vosslohs produkter tillhör marknadens mest tekniskt avancerade är känt över hela världen. Att de dessutom levereras just-in-time, skräddarsydda enligt ett unikt modulärt koncept och inom marknadens absolut kortaste leveranstid är ett tecken på att även Norden kan leda järnvägens nödvändiga vidareutveckling.

www.vosslohnordic.com

economic mobility