NJT #5-2017

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2017 • ÅRGÅNG 143

”Vi ska inte sitta på vår kammare och gissa eller anta, i stället ska vi lyssna på och prata med branschens företrädare.”

Petra Wermström, avdelningschef väg och järnväg inom Transportstyrelsen

Bantekniska lärcentret i Kouvola har öppnat DANMARK: Allt fler tar metron till flyget NORGE: Konkurrens ska ge nöjda kunder

FINLAND: Nya ellok i godstrafiken SVERIGE: SJ miljardsatsar på snabba tåg

ALSTOM I NORDEN  en viktig partner för innovativa hållbara transporter  välkända för regionaltåg och underhåll, men växer även inom infrastruktur  ledande leverantör av robusta och beprövade signalsystem  internationell pionjär inom höghastighetståg www.alstom.com

2

NJT NR 5 2017

­

LEDARE

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2017 • ÅRGÅNG 143

Investeringar kräver kompetens

D

en svenska riksdagen kommer i vår att ta ställning till en proposition som omfattar­ 622 miljarder kronor till underhåll och nyinvesteringar i vägar och järnvägar under de kommande tio åren. I Norge innehåller mot­ svarande plan 1 000 miljarder koronor. Tillsammans med planerade investeringar i Danmark och Finland innebär det att mer är två tusen miljarder kronor kommer att användas till förbättringar av infrastrukturen i de nordiska länderna under den kommande tioårsperioden. Om dessutom den planerade höghastighetsjärnvägen i Sverige ska finansieras med lån, ökar volymerna ytterligare.

Uppenbarligen finns det en stor vilja bland

­ olitikerna att satsa på järnvägen – och man löser p det på sitt sätt: genom enorma anslag. Självklart är det ett sundhetstecken att investera i, och förbättra, en allt mer åldrande järnväg som är i stort behov av upprustning. Efterfrågan på trafik ökar, både för gods och resenärer, och därför behöver vi en långsiktigt hållbar järnväg för klara framtiden.

Men räcker det bara med höjda anslag där de politiska partierna tävlar om att satsa mest?

Mitt entydiga svar är Nej! Det räcker inte, men det är en god början. Ska vi tillsammans kunna omsätta de ekonomiska anslagen till välbyggda anläggningar behövs kompetent och utbildad personal. De flesta företag som arbetar med någon del av järnvägssystemet har ett gemensamt: svårig-

heter att rekrytera kunnig personal. Naturligtvis finns det undantag, men i dag väljer många ungdomar andra utbildningar än dem som leder till ett jobb inom järnvägsbranschen.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Investoinnit edellyttävät osaamista

R

uotsissa tulee valtiopäivät keväällä tekemään ehdotuksen, joka käsittää 622 miljardin kruunun investoinnit ylläpitoon ja uusinvestointeihin teihin ja rautateihin tulevan kymmenen vuoden aikana. Yhdessä Tanskassa ja Suomessa suunniteltujen investointien kanssa tarkoittaa tämä, että enemmän kuin 2000 miljardia kruunua tullaan käyttämään infrastruktuurin parantamiseen Pohjoismaissa tulevana kymmenvuotiskautena. Jos tämän lisäksi vielä suunniteltu suurnopeusrata Ruotsissa rahoitetaan lainarahalla, kasvavat volyymit edelleen.

Ilmeisesti poliitikkojen keskuudessa on

suuri tahtotila satsata rautateihin. Ja tämä ratkaistaan heidän tavallaan: suunnattomalla määrärahalla. Selvästi on terveyden merkki investoida ja parantaa yhä vanhenevaa rautatiejärjestelmää, jolle on suuri uudistamisen tarve.

Liikenteen kysyntä lisääntyy, sekä tavarakuljetusten että matkustajaliikenteen. Tämän takia tarvitsemme pitkälle kestäviä rautateitä selvitäksemme tulevaisuudessa. Mutta riittääkö vain nostaa määrärahaa, kun poliittiset puolueet kilpailevat siitä, kuka satsaa eniten.

Minun yksiselitteinen vastaukseni on EI! Se ei riitä, mutta se on hyvä alku. Jotta voimme

yhdessä suunnata taloudelliset määrärahat hyvin rakennettuihin järjestelmiin, tarvitaan osaamista ja koulutettua henkilöstöä. Useille yrityksille, jotka työskentelevät jollakin rautatiejärjestelmän osa-alueella, on yhteistä vaikeudet rekrytoida osaavaa henkilöstöä. Luonnollisesti on poikkeuksia, mutta tänä päivänä monet nuoret valitsevat muita koulutuksia kuin niitä, jotka johtavat työhön rautatiealalla. Jos on vaikeaa rekrytoida osaavaa henkilöstöä tänään, niin miltä tilanne näyttää muutaman vuoden päästä, kun tämän päivän suunnitelmat toteutetaan ratojen ja teknisten järjestelmien uudistamisen ja ylläpidon osalta. On eri asia oppia tekniikkaa koulunpenkillä kuin toteuttaa sitä käytännössä.

Ymmärtää yhteyksiä rautatiejärjestelmässä ei

seuraa ketään ”äidinmaidossa”, vaan se edellyttää kokemusta joka ottaa aikansa kehittyä. Siksi on syytä käyttää osa rahoista, jotka suunnataan infrastruktuurin ylläpitoon ja investointeihin, oppilaiden houkuttelemiseksi rautatietekniseen koulutukseen. Ja sillä on kiire. Muuten riskeera­ taan se hyvä tahto, jota vielä löytyy rautateiden kehittämiseen.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Petra Wermström, avdelningschef väg och järnväg inom Transportstyrelsen

Bantekniska lärcentret i Kouvola har öppnat

Om det är svårt att rekrytera kompetent

personal i dag, hur kommer det då att se ut inom några år när dagens planer ska omsättas till nybyggnad och underhåll av banor och tekniska system? Det är en sak att lära sig tekniken i skolbänken, en annan att omsätta den i praktiken.

Att förstå sambanden i järnvägssystemet är inget som följer med modersmjölken, det kräver erfarenhet som tar tid att utveckla.

Därför måste en del av de pengar som avsätts för infrastrukturunderhåll och investeringar användas till att utbilda och locka elever till järnvägstekniska utbildningar. Och det är bråttom. Annars riskerat den goda vilja som finns att utveckla järnvägen att gå om intet.

”Vi ska inte sitta på vår kammare och gissa eller anta, i stället ska vi lyssna på och prata med branschens företrädare.”

DANMARK: Allt fler tar metron till flyget NORGE: Konkurrens ska ge nöjda kunder

FINLAND: Nya ellok i godstrafiken SVERIGE: SJ miljardsatsar på snabba tåg

Trafikverkets nya lärcenter i Kouvola.

NJT NR 5 2017 Årets sista nummer av NJT har tema utbildning. Här kan ni bland annat läsa om ett nytt utbildningscenter för järnvägsarbetare i Finland, om Danmarks tre utbild­ ningar för lokförare och om hur arbetet som ban­ arbetare har utvecklats i Norge. Trevlig läsning!

INNEHÅLL

Ledare: Investeringar kräver kompetens 3 Finland Bantekniska centret i Kouvola har öppnat 4 Danmark: Tre godkendte

uddannelser for lokomotiv­ fører 6

Norge: Fra pakkhakke til joystick

8

Krönika: Konkurrenskraft

genom kompetens

Kors&tvärs:

9

10–17

Norge: Konkurranse skal gi mer fornøyde kunder 18 Sverige: Intensiva dagar på

mässan

19

Danmark: Over 60 millioner passagerer har taget metro til lufthavnen 20 Sverige: Underhåll stor utmaning för järnvägsbranschen

21

Sverige: Chef med stark moralisk kompass

22

NJS: Nordiske erfaringer

med udbud af togtrafik

NJT NR 5 2017

23 3

FINLAND

Nytt bantekniskt lärcenter I Finland har det tidigare saknats en utbildningsmiljö som planerats särskilt för järnvägsbranschen. Detta avhjälps nu då det nya Bantekniska lärcentret, som Trafikverket låtit bygga i Kouvola, inleder sin verksamhet. Det Bantekniska lärcentrets mål är att säkerställa och förbättra kompetensen, i synnerhet inom banunderhållet, i en miljö med flera olika aktörer.

På det Bantekniska lärcentrets område har det byggts en unik utbildningsmiljö, där de som ­arbetar i järnvägsnätet kan utföra krävande­ banarbeten i träningssyfte och bekanta sig med infrastrukturförvaltarens säkerhetskultur i en trygg miljö.

En stor hall som utrustats med säkerhetsanordningar samt två fullstora eldrivna växlar med växeldriv har byggts på området. Det finns också en hall för svetsning och slipning samt ett område med utomhusspår där utbildningen för både elektrifierad järnväg och överbyggnad äger rum. I samband med att kontorsbyggnaden från 1950-talet renoverades, beaktades också tillgänglighetskraven.

Tidigare har utbildningen som krävts för ­yrkeskompetens varit mycket teoribetonad och företagen har beviljat yrkeskompetensintyg för sina egna anställda. Den nya inlärningsmiljön, som kan hyras av alla aktörer, ­erbjuder möjligheterna att träna och validera de praktiska färdigheterna i en trygg omgivning.

Den nya lagen upptar endast kraven på lokförares behörighet och hälsotillstånd, medan ansvaret för alla andra säkerhetskritiska yrkeskompetenser faller på infrastrukturförvaltaren.

Infrastrukturförvaltaren ska i sitt eget säkerhetsledningssystem beskriva de säkerhetskritiska uppgifterna samt göra upp utbildningsprogram för att säkerställa kompetensen för arbetsuppgifterna i fråga. Också hälsotillståndskraven blir uppgiftsbaserade. Återvunnet material

På Kouvola bangård, som valdes för ända­ målet, fanns redan en gammal underhålls­ anläggning, med tillräckligt utrymme för det planerade området med utomhusspår, de nya byggnaderna samt klassrum som utbildningen kräver. Kostnadseffektiviteten förbättrades genom att utnyttja återvinningsmaterial och använda säkerhetsanordningar som blivit över från banförbättringsprojektet Seinäjoki–Uleåborg.

Med nybyggena ville man höja lärcentrets profil och förbättra dess funktionalitet. Det byggdes till exempel en direkt förbindelse mellan omklädningsrummen och hallen med säkerhetsanordningar.

Då man planerade byggnaden tog man ­modell av inlärningsmiljöer i Sverige och Stor 4

NJT NR 5 2017

Vid sidan av Kouvola bangård ligger hallar för säkerhetsanordningar och svetsning, en undervisningsbyggnad också i undervisningsbyggnaden.

Kouvola var ett perfekt läge för utbildnings­centret med tillräckligt utrymme för det planerade området med utomhusspår, de nya byggnaderna och klassutrymmen.

FAKTA | Lärcentret De totala byggkostnaderna för projektet uppgick till cirka 13 miljoner euro och omfattar: n

hall för säkerhetsanordningar,

n

kontorsbyggnad för undervisning,

n

hall för svetsning och slipning,

utomhusspår, där underhåll av elektrifierade järnväg övas, samt överbyggnad. n

I den stora hallen med växlar och säkerhetsanordningar britannien. Avsikten var att placera alla funktioner så att all utbildning, i mån av möjlighet, kan ges inomhus. ”Working outside – learning inside” var engelsmännens råd. Lärcentret i Sverige ligger i Ängelholm och omfattar ett mycket vidsträckt område med utbildningsmiljöer både för den elektrifierade järnvägen

och säkerhetsanordningar. Vid planeringen beaktades också de framtida behoven av lager­ utrymme, då verksamheten expanderar.

– Lärcentret erbjuder en ny typ av inlärningsmiljö för Trafikverkets egen yrkeskompetensutbildning och möjliggör kompetensutveckling på en bredare bas inom järnvägssektorn.

har öppnat i Kouvola

med klassrum och områden med utomhusspår. Räddnings- och röjningsavdelningens utrymmen finns

g­ enom ett nytt och dynamiskt upphandlingsförfarande.

– Det dynamiska upphandlingsförfarandet gör det möjligt att bygga upp en genuin miljö­för flera aktörer där också nya aktörer ges tillträde till utbildningsmarknaden, säger Miia Asikainen.

Målsättningen med Trafikverkets behörighetsutbildningar är att öka yrkeskompetensen hos dem som arbetar i statens bannät och därigenom förbättra säkerheten på järnvägarna.

Man vill också ge nya sakkunniga tillträde till banarbetsmarknaden och därigenom anta utmaningen med att ersätta dem som till exempel på grund av pensionering lämnar arbetsmarknaden.

– Utbildningsbehovet beror i hög grad på marknaden, säger Miia Asikainen.

– Det är inte så ändamålsenligt att utbilda yrkesmän i reserv, då det krävs regelbunden repetitionsutbildning för att upprätthålla yrkes­ kompetensen. Det är ändå viktigt att kunna förutse framtida utbildnings- och kompetensbehov och styra utbildningsutbudet i rätt riktning.

Elektronisk inlärningsmiljö

En ny elektronisk inlärningsmiljö och ett eget behörighetsregister utgör också en del av utbildningsmodellen. Trafikverket äger alla utrymmen och allt inlärningsmaterial och konkurrensutsätter utbildningsföretagen som undervisar utbildningsinnehållet. Trafikverket ansvarar för utbildningens kvalitet och utveckling. Utbildningarna under perioden 2017– 2018 fungerar som pilotprojekt för den nya utbildningsmodellen och med hjälp av dem utvecklas undervisningsinnehållet så att lärcentret kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Hur skapas den nya modellen?

– I den nya verksamhetsmodellen tillsätts en nämnd för att utveckla verksamheten. Nämnden som tillsätts till stöd för verksamhetsledaren utvecklar utbildningsverksamheten samt tar emot aktörernas respons och förbättringsförslag gällande utbildningen.

JANNE TUOVINEN

kan eleverna utföra krävande arbeten i träningssyfte i en trygg miljö.

Lärcentrets verksamhet fokuserar inte bara på utbildning, utan utrymmena lämpar sig för många olika typer av användning, till exempel för testning av nya tekniker och anläggningar samt för forskning och produktutveckling, ­säger Miia Asikainen som är verksamhetsledare vid det nya Bantekniska lärcentret

Trafikverkets utbildningsverksamhet har pågått i form av pilotprojekt under hösten 2017.

Med hjälp av pilotprojekten får innehållet i de nya typerna av utbildningsprogram sin slutliga form. Efter att pilotprojekten slutförts, kommer utbildningsverksamheten i miljön med flera olika aktörer att konkurrensutsättas

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Suomesta on puuttunut aikaisemmin harjoitteluympäristö erityisesti rautatiealalle. Tämä helpottuu nyt kun uusi Ratatekninen oppimiskeskus, jonka Liikennevirasto on rakennuttanut Kouvolaan, aloittaa toimintansa. Ratateknisen oppimiskeskuksen tavoitteena on varmistaa ja parantaa osaamista varsinkin rataverkon kunnossapidossa monitoimijaympäristössä.

NJT NR 5 2017

5

DANMARK

Tre godkendte uddannelser for lokomotivfører Siden 2005 har man i Danmark haft lovgivning for lokomotivførere, som er identisk med lokomotivfører­ direktivet. Det har betydet, at man i en lang årrække har uddannet certificeret lokomotivførere efter de samme krav, som i dag gælder for alle ­lokomotivførere i EU.

Alle lokomotivførere, som har skullet køre strækningskørsel med passager- eller godstog er blevet certificeret i henhold til lokomotivførerdirektivets krav (krav til lokomotivfører­ licens og b-certifikat). Dog er det først med den fulde implementering af direktivet, at også førere af arbejdskøretøjer, køremænd på den københavnske s-bane med flere er blevet certi­ficeret. (licens og a-certifikat). Denne trinvise indførelse af certificeringen er baggrunden for, at man i dag har tre godkendte lokomotivføreruddannelser.­ I 12 år har man haft en offentlig lokomotivføreruddannelse i Danmark. Den baserer sig på DSBs oprindelige læreplaner, suppleret med gods- og privatbanestof. Formålet med uddannelsen er at give eleverne en bred kompetence, men med et klart fokus på den produktion man skal ud og køre i egen virksomhed. Derfor omfatter uddannelsen både ­licens og certifikatkompetencer, så eleverne efter endt uddannelse kan indgå i driften.

Blandt formålene med at skabe en offentlig lokomotivføreruddannelse var også at sikre­ tilgangen til erhvervet; at få en ensartet personalekompetence uanset virksomhed, samt at bryde DSBs uddannelsesmonopol, som var uhensigtsmæssigt, da man begyndte at udbyde trafikken på de første regionalstrækninger i 2001.

Fem teori- og praktikmoduler

Uddannelsen består af fem teori- og fem praktikmoduler, som gennemføres dels på skole, dels i egen virksomhed. Varigheden er 10,5 måned og eleverne får løn i hele forløbet. Trods betegnelsen ”offentlig”, kræves der nemlig ansættelse i en godkendt jernbanevirksomhed for at blive optaget.

Uddannelsens teoretiske del gennemføres på to erhvervsskoler, som på vegne af Undervisningsministeriet varetager skoleundervisningen. Den praktiske del af uddannelsen foregår 6

NJT NR 5 2017

primært i egen virksomhed, men også i mindre omfang i anden virksomhed. De udpegede skoler har ingen særlig forankring i jernbane­ branchen, og er derfor afhængige af et godt samarbejde med instruktører og andet undervisningspersonale, som jernbanevirksomheder og Banedanmark stiller til rådighed.

Repræsentanter for arbejdsgivere og fagforeningen Dansk Jernbaneforbund rådgiver gennem et udvalg Undervisningsministeriet om uddannelsen.

Optaget på uddannelsen har varieret betydeligt over årene; ofte med ganske få nyuddannede lokomotivførere. Trafik-, Bygge- og Boligstyrelsen (TBBST) og Undervisningsministeriet planlægger på baggrund af indmeldinger fra jernbanevirksomhederne, hvor mange pladser der oprettes i det følgende år.

Trods den tilknyttede incitamentsordning (en praktik- og betalingsordning) til uddannelsen, har der i længere perioder været så lidt aktivitet, at det har været problematisk for de to skoler at opretholde et fornuftigt aktivitets­ niveau og lønsomhed i uddannelsen.Sam­tidigt har mindre operatører måttet vente ­på at der blev oprettet nye hold på uddannelserne. Praktik- og betalingsordningen er obligatorisk for operatørselskaber, som udfører ­offentlig service trafik. Dermed er alle operatører (undtaget SJ og godsoperatørerne) omfattet af ordningen.

En ny lokomotivføreruddannelse

Da det blev et myndighedskrav, at også a-før­ ere skulle certificeres i henhold til direktivets krav, nedsatte TBBST en arbejdsgruppe med de virksomheder, som havde a-førere. Formålet var at afklare, hvordan disse førere blev uddannet og at sikre at direktivets krav blev overholdt.

Arbejdsgruppen indså hurtigt, at det var bedst at arbejde sammen på tværs af virksomhederne, og med Banedanmark og DSB i spidsen fik man defineret en ny lokomotivføreruddannelse; den såkaldte branchenorm.

Branchenormen er en modulopbygget uddannelse, som gør det muligt at tilpasse uddannelse til den enkelte lokomotivførerfunktion, det vil sige typen af certifikat. Det er særligt en fordel for køremænd, som ikke skal have en lang uddannelse eller førere af ­arbejdskøretøjer, som skal have særlige kompe-

Branchenormen er en modulopbygget uddannelse, som gør det muligt at tilpasse uddannelse til den enkelte lokomotivførerfunktion, det vil sige typen af certifikat. tencer i forbindelse med sporspærringer. Der er pensum for alle togstrækninger, samt for ­lokalkendskab for de større stationer i branchenormen.

Branchenormen kan anvendes til alle lokomotivførerfunktioner, selvom formålet oprindeligt kun var uddannelse af a-førere. De fleste a-førere uddannes internt i egen virksomhed.

Den offentlig lokomotiv­ føreruddannelse i Danmark baserer sig på DSBs oprindelige­ læreplaner, suppleret med gods- og privat­ banestof.

FOTO: RENE STRANDBYGAARD

Der er senest etableret, i 2015, en togklar­ gøreruddannelse i offentligt regi. Gennem en generel to-årig uddannelse kan man uddannes til togklargører til passager- eller godstog.

Gennem en del af uddannelsen erhverver man lokomotivførerkompetencer, og også her er det branchenormen som er grundlag for lokomotivførerdelen af uddannelsen.

Uddannelsen har et relativt lille optag, men fungerer som et alternativ til de rene lokomotivføreruddannelser. Det er usikkert om denne uddannelse vil eksistere på længere sigt.

Trafikudbydernes ansvar

Som nævnt er den etablerede incitamentsordning for uddannelse af lokomotivførere ikke altid tilstrækkelig til, at der er jævn fordeling af uddannelse af nye lokomotivførere over årene.

Da den offentlige uddannelse lever af de ind­ meldinger, som operatørerne kommer med, kunne de regionale og statslige udbydere af offentlig servicetrafik stille tydeligere krav til deres operatører om at sikre den nødven­dige tilgang til erhvervet.

Erfaringer i Danmark viser tydeligt, at selv­ om man har de rette rammer som finansiering af skoleforløb, incitamentsordninger med ­videre så er det afgørende at man får branchen med ombord og skabt ejerskab for uddannelserne.

Uddannelsesinstitutionerne er helt afhængige af, at aktive fagpersoner fra jernbanevirksomheder og infrastrukturforvaltere står for udarbejdelse af undervisnings- og eksamensmaterialer, vedligeholdelse af uddannelsesordninger med videre. Erfaringerne fra Danmark viser også, at man kan komme langt, hvis man i de enkelte virksomheder giver kompetente og engagerede medarbejdere støtte og stabile rammer til at udvikle uddannelserne i på tværs af virksomhederne.

Strukturer på tværs

For en branche, som er blevet splittet op og reorganiseret over de seneste 20 år, skal der skabes andre strukturer til varetagelse af overordnede hensyn. I Danmark har man etableret formelle strukturer på tværs af virksom-

hederne, i form af branchesamarbejdet for uddannelse, og omkring de offentlige lokomotivføreruddannelser. Det er en nødvendig forudsætning for, at jernbanen kan tiltrække og sikre kompetencerne for nøglefunktioner som bland annet lokomotivførere.

Der vil blive rift om arbejdskraften i takt med at ungdomsårgangene bliver mindre, og rammerne for et jævnt indtag af lokomotiv­ førere skal sikres på tværs af den enkelte virksomheds mere kortsigtede planlægning.

MORTEN BROK Lyhyt yhteenveto suomeksi

Vuodesta 2005 alkaen on Tanskassa ollut veturinkuljettajia koskeva laki, joka on identtinen veturinkuljettajadirektiivin kanssa. Tämä merkitsee sitä, että monen vuoden ajan on koulutettu ja ­annettu toimilupa veturinkuljettajille samoin vaatimuksin, mitkä koskevat tänään kaikkia veturinkuljettajia EU:ssa.

NJT NR 5 2017

7

NORGE

Fra pakkhakke til joystick Martin Heggedal har vært med på en enorm teknisk utvikling fra han ­startet som sesongarbeider i Baneservice i 2007. I dag opererer banemontøren en hypermoderne pakk­ maskin og vedlikeholder nedslitte spor.

Denne natten oppgraderes en skrøpelig, tungt trafikkert sporveksel med tilhørende skinnegang fra Hovedbanen inn til Alnabru godsterminal slik at tunge lokomotiv og vogner holder seg på skinnene.

Fører og bas på pakkmaskinen, Villy Øyen, 61 år, skildrer utviklingen fra han begynte på jernbanen med manuell jekk, pakkhakke, spett, nivelleringskikkert og snor. I løpet av seniorens tid er banemontørfaget revolusjonert.

– Det fysisk krevende arbeidet er erstattet med joystick, oppsummerer mentoren med en dyktig og lærevillig svenn i førersetet. Martin Heggedal, 27 år, fra Korgen i Nordland ­viderefører erfaringen fra en stor gruppe som begynte på jernbanen på 60- og 70-tallet og snart er pensjonister.

Nye maskiner

Baneservice har investert mer enn 100 millioner kroner i nye arbeidsmaskiner. Laser­målere og datamaskiner gjør omhyggelige ­beregninger før Martin Heggedal på internsambandet forhører seg om de to kollegene som styrer pakkingen er klare.

Så settes toget i bevegelse. Ute i sporet følger signalmontørene Arve Moen og Hanif Moghari og banemontørene Frank Kristoffersen og Joakim Klemmetvoll årvåkent med mens pakkmaskinen løfter skinner og sviller med millimeternøyaktighet.

Brått stuper åtte stålarmer ned mellom svillene og vibrerer nedover i pukklaget der det har vært en farlig dump i sporet. Pukken pakkes under betongsvillene så grunnen rundt oss rister. Et team av fagarbeidere følger med mens den grønne og gule maskinen jobber seg frem­ over, sville for sville.

En lokfører på et passerende godstog hilser.

Han liker det han ser. Martin Heggedal hilser smilende tilbake.

Lynkarriere

Som praksiskandidat fikk Martin Heggedal både opplæring på redskap som ble brukt i NSB frem til 1996 og på maskinelt utstyr. I 2007 startet han som sesongarbeider i rense8

NJT NR 5 2017

Mentor, fører og bas Villy Øyen og Martin Heggedal (t.h) gjør de siste forberedelser før vekselpakkmaskinen mellom Hovedbanen og Alnabru i Oslo. gruppa i Baneservice og ble fast ansatt året ­etter som hjelpearbeider i avdelingen for maskinelt sporvedlikehold. Fra 2009 till 2011 tok han bane­montør-utdanning ved Norsk Jernbaneskole og fortsatte som fagarbeider i B ­ aneservice.

Sist vinter var han med i en gruppe på fire erfarne banemontører som ble sendt til Ängel­ holm i Sverige på et fire ukers kurs i maskinelt sporvedlikehold med vekt på nivellering og sporgeometri.

Martin Heggedal er nå fast operatør på det nyeste og mest avanserte pakkmaskinutstyret i Europa, levert for sporjustering og pakking av spor for å forebygge hastighetsnedsettelse på grunn av slitasje.

De nye maskinene reduserer behovet for mannskap ute i sporet betydelig og kan vedlikeholde nær 1000 meter spor i timen. Høyere effektivitet blir stadig viktigere når tid til vedlikehold blir redusert på grunn av flere tog og kortere togfrie perioder.

Ettertraktet

Flere banemontører velger å ta førerutdanning etter noen års erfaring. Kombinasjonen fag­ arbeider og fører er svært ettertraktet og er i dag en mangelfull kompetanse.

Uten banemontøren stopper jernbanen. En banemontør bygger nye spor, vedlikeholder

FAKTA | Banemontøren n For å arbeide som banemontør kreves fagbrev. I løpet av de siste­10 år har 374 lærlinger og 130 praksiskandidater gjennomført grunnopplæringen ved Norsk Jernbaneskole i Oslo. n Hvert tredje år gjennomfører banemontøren repetisjonskurs med på­føl­gende eksamen. n Stadig flere banemontører v ­ elger å ta etterutdanning som maskinførere. n Norsk jernbaneskole er godkjent fagskole for lokomotivførere i Norge.

Fagskolen er godkjent av nasjonalt organ for kvalitetssikring i skolen (NOKUT), og føreropplæringen går over ett og et halvt år.

eksisterende spor samt avdekker og retter feil. ­Ba­nemontøren har ansvar for sporets over- og underbygning, herunder sviller, skinner, all skilting – og skal kunne bedømme sporets tilstand med hensyn til sikker togframføring. Oppstår skinnebrudd, trengs det en banemontør.

­

FINLAND

Konkurrenskraft genom kompetens

J

ärnvägssystemen utvecklas, men var ska vi lära oss att förstå dem? Järnvägsbranschen har inom många områden varit en ­föregångare som fört den tekniska utvecklingen framåt. Järn­ vägarna kan motverka effekterna av klimatförändringen genom att locka människor att i allt större utsträckning använda kollektivtrafik. För det här krävs det kompetens.

EU har lanserat det vittomfattande forskningsprojektet Shift2Rail, som arbetar för en bättre framtid för järn­vägarna.

Målet är bland annat att bilda ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (Single European Railway Area, SERA), förbättra det europeiska järnvägssystemets konkurrenskraft och upprätt­hålla den europeiska järnvägsindustrins ledande position på världsmarknaden. Detta uppnås bland annat genom att öka bankapaciteten, minska livscykelkostnaderna samt öka tillförlitligheten och punktligheten i järnvägstrafiken.

G

starter. Denne natten utbedres en skrøpelig, tungt trafikkert strekning FOTO: ØYSTEIN GRUE

Baneservice er en av tre entreprenører på bygging og vedlikehold av jernbane i Norge, og målsettingen er å være den ledende aktøren innen maskinelt sporvedlikehold i Norge.

Derfor har entreprenøren investert i de mest moderne sporjusteringsmaskinene i markedet.

– Det sier seg selv at med så store investeringer, kreves det oppdrag for å betjene høye faste kostnader, sier prosjektdirektør for maskinelt sporvedlikehold i Baneservice, ­Kjetil Nevstad.

Baneservice har i andre halvår merket en nedgang i forespørselen og vi har utvilsomt større ledig kapasitet enn på mange år. Også andre aktører har ledig kapasitet nå, og det er ikke tvil om at det er stor avstand mellom kapasitet hos entreprenørene og etterspørsel fra Bane Nor, konstaterer Kjetil Nev­stad. ØYSTEIN GRUE

enom forskning försöker man hitta sätt att minska kostnaderna för järnvägsinfrastrukturen genom att till ­exempel minska energiförbrukningen.­Ny teknik erbjuder nya verktyg samt intelligenta och energieffek­tiva lösningar. Nya supersnabba järnvägar och tåg gör det möjligt att ta i bruk den nyaste tekniken när det har gjorts nya sträckningar och ­moderna stationer som knutpunkKRÖNIKA ter. Samtidigt har kompetenskraven inom järnvägsbranschen ökat.

I Kouvola i Finland öppnades i Arja Aalto, oktober ett modernt bantekniskt ordförande NJS lärcentrum med en god inlärningsfinska avdelning miljö för att utveckla och upprätthålla järnvägskompetensen i Finland. I det bantekniska lärcentret har det skapats en äkta järnvägsmiljö med tekniska system för att konkretisera inlärningen. Sådana testplattformar behövs för att undervisningen ska kunna ske på gräsrotsnivå. Avsikten är att man där också ska kunna utveckla och testa nya idéer i reella förhållanden. Mer information om lärcentret finns på sidorna 4–5 i denna tidning.

O

ckså vägbranschen utmanar järnvägarna. Trafik­verkets projekt, den intelligenta vägsträckan Aurora, som blev klart i höstas erbjuder fysisk infrastruktur och ­datatjänster som möjliggör testande av intelligenta transport­ system och proaktiv hantering av vägarnas skick. Den tio kilometer långa ­intelligenta vägsträckan ligger på riksväg 21 i finska Lappland. Den ger förutsättningar för att testa automatiserade fordon och teknologin i anknytning till dem i krävande väderoch väglagsförhållanden. I framtiden kan robotbilar utgöra en länk i tågtrafikens resekedjor.

Lyhyt yhteenveto suomeksi­

Martin Heggedal on ollut mukana edistämässä mittavaa teknistä kehitystyötä, jonka hän aloitti kausityöntekijänä Baneservice´ssä vuonna 2007.

Tänään operoi radanrakentaja huippumodernia kiviaineksen pakkauskonetta ja kunnossapitää raiteita.

NJT NR 5 2017

9

VINJETT TVÄRS SVERIGE KORS &

SJ miljardsatsar på snabbare tåg n Styrelsen

för SJ har beslutat att inleda upphandling av ett 30-tal nya snabbtåg med ­leverans år 2021.

Med en maxhastighet på 250 kilometer i timmen kommer de att bli Sveriges ­snabbaste tåg. Den planerade affären på mellan 5 och 6 miljarder kronor är den största tåg­investeringen som gjorts på över 30 år.

Beslutet innebär att SJ kommer att skicka ut en anbudsförfrågan till leverantörer både inom och utom Europa.

De nya snabbtågen kommer successivt att tas i trafik från början av år 2021 och användas på sträckor med hög efter­ frågan och som har behov av utökad sittplatskapacitet.

SJ:s vd nyvald ordförande i CER SJ:s vd och koncernchef Crister Fritzson, tillika ordförande i Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) har som första skandinav utsetts till ordförande i CER, Community of European Railway and Infrastructure Companies.

CER är den mest betydelse­fulla samarbetsorganisationen Crister för järnvägsföFritzson retag i ­Europa när det gäller påverkan på EU:s institutioner. CER har cirka 70 medlemmar, såväl tåg­operatörer som infrastruktur­förvaltare och andra typer av företag.

– Det känns väldigt hedrande att ha fått förtroendet att leda CER. Det finns många upp­gifter att ta tag i och en av dem är implementeringen av fjärde järnvägspaketet.

Jag kommer att ha god nytta av våra ­svenska erfarenheter av en avreglerad järnvägsmarknad där vi i dag verkar i full konkurrens, säger Crister Fritzson. n

10

NJT NR 5 2017

Infrastrukturminister Tomas Eneroth satte, tillsammans med femåringar från Dungens förskola i Åkarp, tydliga avtryck när första spadtaget togs för fyrspårsutbyggnaden mellan Lund och Arlöv. Betongplattan kommer senare att sättas upp i en av gångtunnlarna under järnvägen.

FOTO: TRAFIKVERKET/NCC

Bygget av nya spår i Skåne påbörjat I oktober startade formellt bygget av de fyra spåren mellan Lund och Arlöv. Bygget beräknas pågå fram till år 2024.

Då har kapaciteten ökat på sträckan, stationer Burlöv, Åkarp och Hjärup har byggts om och vid Klostergården har en helt ny station byggts.

Planeringen av en utbyggnad av Södra stambanan har på-

gått länge. I slutet av 1990-talet gjordes de första förstudierna för sträckan Flackarp–Arlöv. Förra året vann järnvägsplanen för ­utbyggnaden laga kraft och planerna kunde sättas i verket.

Ministern startade

Infrastrukturminister Tomas Eneroth startade bygget tillsammans med en grupp förskolebarn från Åkarp. I en gjutform lämnade de sina handavtryck

i betong. När de fyra spåren är klara är barnen över tio år – framtidens tågresenärer.

För att kunna bedriva trafik på Södra stambanan under hela projektet byggs två helt nya men tillfälligt placerade spår, bredvid järnvägen. De spåren kommer att ha en högre standard än de gamla spåren som tågtrafiken går på i dag. De tillfälliga ­spåren är i trafik mellan sommaren 2020 och sommaren 2022.

VTI levererar simulatorer

VTI levererar tågsimulatorer till SJ som ska användas i fortbildning.

FOTO: ANDREAS SCHANDER/VTI

n VTI har fått sin hittills största beställning av tågsimulatorer. SJ köper tio mindre simulatorer som ska användas i fortbildning och uppföljning av tågförare. Nyligen levererades den första prototypen.

Under förra året ­utvecklade VTI en simulator för träning av lokförare som kör godståg. Det första exemplar som levererats till en operatör i Sverige är nu på plats på Green Cargos region­ kontor i Gävle.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Modernisering av Kil–Ställdalen Järnvägen mellan Kil och Ställdalen har rustats upp. När gods transporteras norr om ­Vänern avlastas både Västra stambanan och Värmlandsbanan.

Bergslagsbanan mellan ­Gävle och Göteborg är ett viktigt godsstråk. Banan är nu redo för mer godstrafik. Upprustningen av sträckan Kil– Ställdalen innebär att tågen kan fjärrstyras hela ­vägen vilket ökar kapaciteten för godstrafik, men också för persontrafik.

Nu kan långa tåg både mötas och köra om varandra på alla stationerna, mellan Kil och Ställdalen. Moderniseringen av den 14 mil långa sträckan inleddes år 2014, och stråket väster om ­Vänern är nu ett alternativ till Västra stambanan.

Alstom ska leverera ytterligare tre Coradia Nordic tåg till Östgötatrafiken.

FOTO: KASPER DUDZIK

n

Alstom levererar nya tåg till Östgötatrafiken n Alstom

kommer att l­everera ytterligare tre Coradia ­Nordic tåg till Östgötatrafiken utöver deras nuvarande flotta på 15 tåg. De nya tågen ska levereras under våren 2019. Tågen byggs vid Alstoms produktionsanläggning i Salzgitter i Tyskland.

De Coradia Nordic-tåg som nu levereras till Östgöta­trafiken består av fyra vagnar, är 74 ­meter långa, och har en kapacitet för upp till 510 passagerare. Tågen kommer att köras med en maximal hastighet på 160 km/h.

Alstom levererar för ­ ärvarande ytterligare 30 tåg n till Skåne­trafiken och dessa nya f­ ordon för Östgötatrafiken kommer att vara ett tillägg till den produktionslinjen, främst för tillverkning av vagnkorgar.

Ny bok om spårväxlar n I samband med mässan Elmia Nordic Rail presenterade Vossloh en ny bok om spårväxlar. Boken är framtagen med hjälp av två av deras medarbetare, Björn Lundwall och Anders Ahlquist, och innehåller det mesta som man bör känna till om spårväxlar.

– Målet är att dela med sig av kunskap. Det är inte minst viktigt när ­äldre medarbetare som skaffat sig omfattande erfarenhet närmar sig pension, säger Bertrand Gyspeert, vd för Vossloh Nordic Switch System.

Boken är rikt illustrerad med ­foton Målet med Vosslohs växelbok och teckningar och omfattar såväl ­växelns konstruktion och uppbyggnad är att dela med sig av kunFOTO: KASPER DUDZIK som geometri och material­kvaliteter. skap.

Dessutom finns ett särskilt kapitel med spårväxeldata som ska underlätta för projektörer och beställare att hitta rätt växeltyp.

– Växeldatan har vi tagit med som en service till beställare av ­växlar, eftersom en felbeställning orsakar stora kostnader, både för oss och beställaren, säger Bertrand Gyspeert.

För svensk tillväxt Öppna porten till norra Sverige. För industrin, samhällsutvecklingen och människorna.

I Sverige, Europa och världen.

Ta ställning du också. Boka din biljett på byggnorrbotniabanan.nu

SJ nyrekryterar 500 lokförare n Mellan 2017 och 2019 ska SJ rekrytera drygt 500 lokförare och tågvärdar. Redan i år rekryteras sammanlagt 225 nya lokförare och tågvärdar på 17 orter runt om i Sverige.

Tågresandet hos SJ har under de senaste fem åren ökat med drygt 10 procent och väntas fortsätta uppåt. I kombination med ett generations­skifte inom lokförarkåren samt en naturlig personal­ omsättning bland timavlönade tågvärdar bidrar detta till ett stort ­behov av nyrekrytering av arbetskraft på SJ. – Järnvägen är en framtidsbransch. Ökad efterfrågan på tågresor gör att vi anställer ett stort antal lokförare och tågvärdar fram­över, ­säger Madeleine Raukas, chef för SJ:s division Trafik och service.

NJT NR 5 2017 11

VINJETT TVÄRS NORGE KORS &

I Sveits kjøres dobbeldekker­ vogner med lok av samme type som de norske El 18. ­Dette kan være en aktuell ­variant også for Norge.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Innhenter tilbud på dobbeldekkere n Fristen for å levere tilbud om dobbeldekkere til ­Norske Tog nærmer seg. Jernbane­ direktoratet har pålagt N ­ orske Tog å innhente tilbud på ­toetasjes tog med mål om å ­bedre situasjonen med over­ fylte tog på Østfoldbanen. Innleie av standard togtyper kan være mest aktuelt på grunn av ­kortere leveringstid.

– I vår ble det sendt ut en ­forespørsel for å kartlegge markedet, noe som har resultert i flere interesserte leverandører, sier direktør for persontrafikk­ avtaler Dagfinn Berge.

Traxx BR187-loket.

FOTO: ERIK HALLAND

Cargonet har testet hybridlok n Cargonet har testet ut et l­okomotiv med såkalt last-­ mile-teknologi. Loko­motivet av ­typen Traxx BR187 er et 4-­akslet elektrisk lok med en diesel­motor i tillegg, slik at det kan brukes for å nå inn på ­områder uten kontaktledning.

– Energikostnadene ­under fremføring med diesel er tre til fem ganger så høye som når vi kjører elektrisk. Derfor er det interessant for oss å fi ­ nne ut om hybridlok kan være lønnsomt, forteller materiell­direktør Rudi Gjesbakk i ­Cargonet.

12

NJT NR 5 2017

Direktør Odd Aksland i Kolumbus er fornøyd med det nye samarbeidet i kollektivtrafikken i Rogaland.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Buss og lokaltog forenes i Rogaland Jernbanedirektoratet og Kolumbus har inngått ­avtale om rute-, takst og billettsamarbeid i Rogaland.

Avtalen sikrer en sømløs r­ eise med buss og lokaltog i Rogaland med likt takst og billett­ system, samt korresponderende avgangstider.

Avtalen er inngått som et grunnlag i forbindelse med konkurranse­utsettingen av togtrafikken på Sørlandsbanen

og vil senest tre i kraft ved trafikkstart i juni 2019.

Det er i dag mulig å bruke Kolumbus månedsbilletter på lokaltoget. Avtalen innebærer at også Kolombus sine enkeltbilletter blir gyldige på Jærbanens lokaltog.

Lavere priser

Det betyr betydelig l­avere priser for kundene på de lengre reisene med enkeltbillett og full overgangsrett tog/buss. Kundene trenger bare å forholde seg

til Kolumbus sin takst og sone­ struktur i området uavhengig av hvor kunden kjøper billetten.

– Det skal bli enda lettere å sette bilen igjen hjemme, sier Kolumbus direktør Odd Aksland.

Både for Kolumbus og togoperatøren vil avtalen gi gode ­insitamenter til å oppnå vekst i trafikken. Den vil også ­kreve mindre bruk av administra­ tive ressurser i forbindelse med avregning av trafikkinntekter mellom partene.

Stadler vann första servicekontraktet NSB Gjøvikbanen och Stadler har undertecknat ett treårigt underhålls­ avtal som omfattar tio Flirttåg.

För Stadler är det första underhålls­avtalet för Flirt­flottan i Norge. En befintlig underhållsanläggning i Lodalen, Oslo, kommer att anpassas för underhåll av Gjøvikbanens Flirttåg.

Med start den 1 januari 2018 kommer Stadler utföra första linjens underhåll för tio av NSB Gjøvikbanens Flirt-tåg. Underhållsuppdraget kommer att utformas med MTR Express i Sverige som modell. Där är Stadler ansvarig för ett komplett

service­underhåll och har under två års tid levererat 100 procents tillgänglighet under rusningstid.

Första linjens underhåll, som Stadler ansvarar för, omfattar före­byggande och åtgärdande underhållsarbete. Stadler kommer att anställa lokala underhållsexperter för uppdraget.

Underhållskontraktet för Flirt i Norge är av stort v­ ärde för Stadler eftersom det gör det möjligt för företaget att expandera på service­marknaden. Stadler utför i dag service på By­ banens spårvägsflotta i Bergen och har i sin nordiska service­ region även serviceanläggningar i Stockholm och Tillberga i ­Sverige samt i danska Aarhus.

Stadler har fått sitt första ­underhållskontrakt för Flirt-­ flottan i Norge. FOTO: STADLER

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Lieråsens tunnel må fornyes

Nytt kryssingsspor på Ofotbanen

Den 10,5 kilometer lange Lieråsen tunnel på Drammen­banen står nå foran en omfattende fornyelse.

Hovedarbeidene går ut på ­sikring av fjell og utskifting av betonghvelv i tunnelen som ble åpnet i 1973.

Lieråsen tunnel mellom ­Asker og Drammen er en av de tettest trafikkerte på jern­ banenettet. 400 tog går gjennom tunnelen hver eneste dag.

Det betyr store konsekvenser når tunnelen må stenges for ­trafikk.

To uker med omfattende buss-opplegg og krevende øvelser for både passasjerer og togselskap er nettopp gjennomført.

De kommende årene, helt fram

I november ble det nye kryssings­sporet på Djupvik mellom Narvik og Straumsnes stasjoner tatt i bruk. Dette betyr mye for kapasitet og punktlighet på Ofotbanen.

De senere årene har alle mellomstasjonene på Ofot­banen (Bjørnfjell, Katterat, Rombak og Straumsnes) fått nye og l­engre kryssingsspor. Djupvik er et helt nytt kryssingsspor som øker ­kapasiteten ytterligere Det nye kryssingssporet er 1060 meter langt, hvorav ­cirka 830 meter i en ny, enkelt­ sporet t­ unnel. Dette blir heretter hoved­spor (spor 1), mens det gamle sporet ute i dagen beholdes som spor 2 og brukes ved kryssinger.

Kryssingssporet er tilrettelagt for samtidig innkjør av 750 meter lange malmtog.

Det samlede kostnads­over­ slaget for prosjektet er på cirka 330 millioner kroner. n

Lieråsen tunnel mellom Asker og Drammen som må fornyes, er en FOTO: NJÅL SVINGHEIM av de tettest trafikkerte på jernbanenettet. til 2021, blir tunnelen stengt i ni dager i påsken og i seks uker i sommerferieperioden.

Slik blir ulempene minst for t­ogpassasjerene mens den helt nødven­dige fornyelsen av tunnelen gjennom­føres.

– For å ivareta sikkerheten i tunnelen er det nå nødvendig å ta et skikkelig tak, sier prosjektleder Ingebjørg Sæland Bjørge.

I perioden fram til 2021 skal

det gjennomføres fjellsikring og utskifting av betongelementer.

Flere steder er den gamle betongsikringen i ferd med å bli for dårlig slik at vi må pigge den ned, legge ny armering og støpe nytt hvelv i tunneltaket.

Lieråsen tunnel har betongsikring i taket på omtrent halvparten av tunnellengden. Det er flere partier med dårlig fjell som er årsaken til dette.

TÜV SÜD Sverige – ett av Europas ledande företag – erbjuder: • • • • •

Anmält organ (NoBo) inom samtliga TSD Oberoende bedömningsorgan enligt CSM-RA ISA enligt EN50126/28/29 Teknisk rådgivning och utbildning i EU:s lagstiftning och dess processer Provning och utvärdering

Genom ökad säkerhet bidrar vi till våra kunders ekonomiska resultat.

Välj säkerhet. Skapa mervärde.

Vi är alltid öppna för dialog och samarbete.

Vi är mer än 24.000 experter i internationellt verkande företag och växer hela tiden.

Kontakta oss direkt per e-post : johan.tann@tuv-sud.se, eller telefon: +46 70 388 3318 NJT NR 5 2017 13

DANMARK VINJETT

KORS & TVÄRS

Åbningen af Aarhus Letbane udskudt 23. september var der lagt op til en stor festdag i Aarhus med åbning af Danmarks første letbane – eller genåbning af ­sporvejen i Aarhus – alt efter hvordan man ser det historisk. Men sådan gik det ikke.

I allersidste øjeblik, ­nemlig 22. september, måtte en ­meget trist direktør for Aarhus Let­bane meddele offentligheden, at åbnings­festen blev aflyst, fordi det ikke var lykkedes for hverken Aarhus Aarhus LetKøbenhavn bane ­eller ­Keolis, som er operatør, at få de nødvendige tilladelser fra myndig­hederne til at åbne for driften med passagerer.

Meget kritik

Der kom meget kritik og ­gensidige beskyldninger mod hinanden, og der blev også stor politisk debat om ­emnet, både lokalt i Aarhus, og på landsplan.

Ved redaktionens slutning primo november, har både Aarhus Letbane og ­Keolis ­opdateret de dokumenter, som der ikke kunne godkendes eller manglede, men der er endnu ikke fastsat en ny åbningsdato.

Næste etape af Aarhus ­Letbane bliver strækningen Aarhus–Odder, som forventes at åbne primo 2018.

14

FOTO: AARHUS LETBANE

NJT NR 5 2017

Sådan vil den færdige Køge Nord station se ud, når den åbner i maj 2019.

FOTOMONTAGE: COBE, DISSING-WEITLINGAND OCH COWI

100 tons løft ved den nye station Køge Nord Byggeriet af Køge Nord Station nåede en vigtig milepæl, da første etape til den 225 meter lange, nye gangbro gik i gang i november.

ges henover S-banen, Køge Bugt Motorvejen og de nye jern­ banespor på den nye højhastighedsjernbane mellem Ringsted og København.

Her blev det første brofag på over 100 tons løftet på plads af tre kraner over S-banen, som i forvejen var spærret for togtrafik.

– Det har været et stort planlægnings- og koordinations­a­rbejde, men nu er vi endelig klar til at indlede montage­ arbejdet, hvor vi hejser første element til den nye gangbro på plads ved Køge Nord Station.

Gangbroen er en central del af Køge Nord Station, og den bliver et vartegn for området, når den står færdig, ­siger Kristian

Første element

Broelementet er det f­ørste af i alt seks elementer på over 100 tons stykket, der skal løftes på plads til gangbroen, der byg-

Stor planlægning

Hoffmann, der er byggeleder hos Banedanmark.

De resterende to etaper, hvor de sidste fem bro­elementer monteres, forventes at foregå senere på året.

Fra maj 2019 skal gangbroen gøre det muligt at skifte mellem S-banen på den sydlige side af Køge Bugt Motorvejen og den nye bane mellem København og Ringsted på den nord­lige side af motor­vejen.

KILDE: BANEDANMARK

@ www.koegenordstation.dk @ www.bane.dk

Arriva forbereder gode tilbud till passagererne n Hen over sommeren og e­ fteråret har Arriva, som ­kører udbudt togtrafik i Midt- og Vestjylland introduceret flere gode tilbud til passagererne.

De togrejsende på ­Arrivas strækninger har fået to nye ­billetter at vælge i mellem. Samtidig har de rejsende fået en ny digital mulighed for at købe en enkeltbillet, når de rejser på ­Arrivas strækninger.

Helt præcis er der tale om to nye billetter, Arriva Yourway og Arriva Lokal, der giver rejsende mulighed for at købe en endnu billigere billet samt en enkelt-

Arriva afventer spændt offentliggørelsen af det statslige udbud af togtrafik i Jylland og Svendborgbanen. FOTO: ARRIVA billet til rejser på Arrivas strækninger indenfor et takstområde.

Arriva synes således at for­ berede sig grundigt på at sel­

skabet snart skal forsvare sin ­position på det danske togmarked, når kørslen på de udbudte strækninger i Midt- og Vest­jylland skal genudbydes.

Politikerne på Christians­ borg blev før sommer­ferien enige om, at ud over den nu udbudte trafik, skal også ­strækningen Vejle–Herning– Struer og Odense–Svendborg konkurrence­udsættes.

Den nye kontrakt vil efter planen starte i december 2020.

KILDE: ARRIVA, TRANSPORT-, BYGNINGSOG BOLIG­MINISTERIET

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Fem bydere på Odense Letbane Nu er det afgjort, hvem der får lov at byde på Odense Letbanes drift og vedligehold.

Fem bydere opfyldte minimumskravene og er dermed blevet prækvalificeret til at byde på den store opgave, som det bliver at ­levere førerne til letbane­vognene, personalet til det store vedligeholdelsescenter og til styringen af den daglig drift og vedligeholdelsen. Kort sagt at få det hele til at køre på skinner efter åbningen i slutningen af 2020.

De fem bydere er ­Arriva ­Danmark, Keolis Danmark, Metro service, Stockholms spår­ vägar og Odense lightrail s­ervice, som er et partnerskab mellem Umove og Transdev Sverige.

Forhandlingerne med de fem

Fem bydere opfyldte minimumskravene og får lov at byde på Odense Letbanes drift og vedligehold.

ILLUSTRATION: ODENSE LETBANE bydere vil pågå frem til udgangen af 2018, hvor der forventes at blive indgået kontrakt. Undervejs vil Odense Letbane modtage ­flere bud inden det sidste og ­afgørende bud, som vil blive ­afgivet i slutningen af næste år.

Forhandlingssituationen følger således samme model, som

da Odense Letbane forhandlede de to store foregående kontrakter på plads om leverance af transportsystemet og letbanev­ognene, hvilket skete til rette tid i juni måned og inden for det samlede budgets rammer.

Kontrakten om letbanens drift og vedligehold bliver således den

sidste i rækken af store kontrakter undervejs i letbaneprojektet.

Foruden de tre store kontrakter om transportsystemet, letbanevognene og den kommende drift, indgås der løbende syv kontrakter vedrørende flytning af veje, fortove og cykelstier.

KILDE: ODENSE LETBANE

Allt borde hänga ihop.

Nu är det möjligt.

Gammal och ny infrastruktur som lever sida vid sida vinner på enhetlighet och enkel migration.

Problemet med gamla, komplexa och nästan bortglömda kommunikationsprotokoll har tidigare varit ett oöverstigligt hinder. Inte nu längre.

Cactus Rails integrationsplattform länkar ihop all infrastruktur och olika system – oavsett ålder.

Allt är möjligt med Cactus CS – Communication System.

www.cactusrail.se

NJT NR 5 2017 15

VINJETT TVÄRS FINLAND KORS &

Ny direktör för Trafikverket n Kari Wihlman har utsetts till generaldirektör för Trafikverket. Hans mandatperiod löper på fem år och börjar den 1 januari år nästa år.

Kari Wihlman övergår till Trafikverket från Trafiksäkerhetsverket Trafi, där han varit generaldirektör sedan år 2010.

Tidigare var han överdirektör för Fordonsförvaltnings­ centralen åren 2008–2009.

Kari Wihlman har gjort en lång karriär inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde och haft ledande poster vid Bilregistercentralen, Fordonsförvaltningscen- Kari Wihlman tralen och Trafiksäkerhetsverket Trafi i sammanlagt 26 år.

Trafikverkets nuvarande ­generaldirektör Antti Vehviläinen övergår till Kommunikationsverket för att leda ett gemensamt projekt för förvaltnings­området som har som mål att främja införandet av 5G-tekniken i Finland.

Ny sträcka på Metron n Metrotrafiken

i Helsingfors har öppnat en ny sträcka ­mellan Gräsviken och Mattby.

Metron kör två linjer: Mattby–Nordsjö och Hagalund–Mellungsbacka. I ö­ stra Helsingfors kör vartannat metrotåg till Mellungsbacka och vartannat till Nordsjö, precis som nu.

I Esbo vänder vartannat tåg tillbaka i Haga­lund och vartannat fort­sätter till Mattby.

Turintervallen på den gemensamma sträckan mellan Hagalund och Östra centrum är 2,5 minuter under rusningstider.

Byggande av Västmetron inleddes i november 2009. ­Staten, Esbo och Helsingfors ansvarar för Västmetrons byggnadskostnader. Länsimetro som Esbo och Helsingfors äger tillsammans ansvarar för ­byggandet.

16

NJT NR 5 2017

De nya Vectron-loken har tagits i drift för godstrafik. Detta lok har logotypen för Finland 100 år på FOTO: VR GROUP ­sidan för att uppmärksamma att Finland firar 100 år av självständighet.

Nya ellok i drift i godstrafiken VR Group har tagit sina nya ellok Sr3 i bruk bland annat vid cellulosa­ transporter från Metsä Groups bioproduktfabrik i Äänekoski till Nordsjö hamn.

– Vi har kunnat införa de nya Sr3-loken, som även kallas för Vectron, i kommersiell trafik enligt tidsplanen. De tio första el­ loken övergår från Siemens till VR Groups ägo under maj–juni.

De har genomgått ett om­fattande testprogram, berättar VR Groups trafikchef Petri Auno.

Mångsidig kapacitet

Sr3-elloket har utvecklats för finländska förhållanden och den finländska industrins behov. Det lämpar sig för både den tunga

godstrafiken och den snabba passagerartrafiken. Den effektiva arbetshästen kan dra ett godståg på över 2 000 ton. Lokets mångsidiga egenskaper har från första början utnyttjats vid nya transportlösningar.

Fjärrstyrning

Utöver en elmotor har det nya Sr3-loket även två diesel­ motorenheter, med hjälp av ­dessa kan loket gå på korta banavsnitt som inte är elektrifierade samt på hamn- och fabriksspår.

Dessutom har loket radio­ styrningsutrustning, vilket gör det möjligt för föraren att s­ tyra loket utifrån och arbeta självständigt utan den övriga bangårdspersonalen.

– Lokets mångsidiga egenskaper möjliggör nya, konkur-

FAKTA | Vectron AC n Vikt: cirka

90 ton

n Längd: cirka n Max

19 meter

hastighet: 200 km/h

n Effekt: 6 400

kW

(8 700 hk) n Kraft

med dieselmotorer: 360 kW

n Tillverkare:

Siemens, Tyskland

renskraftiga logistik­lösningar.

Transportkedjan kan skötas från början till slut med hjälp av ett och samma lok då ­separata diesel­lok inte behövs, konsta­ terar Tero Kosonen, försäljnings- och marknadsföringschef för järnvägslogistik vid VR Transpoint.

Eltel säljer sin järnvägsverksamhet Eltel har tecknat ­avtal om att sälja sin finska järnvägsverksamhet till ­Graniittirakennus Kallio, som bedriver verksamhet i Finland, Sverige och Estland.

september 2017–januari 2018.

Nettoomsättningen för ­Eltels finländska järnvägsverksamhet uppgick år 2016 till 28 miljoner euro och före­taget syssel­ sätter för tillfället cirka 120 personer.

Eltels järnvägsverksamhet i Finland levererar elektri­fieringsoch signalsystem för järnväg, tunnelbana och lätt järnväg.

Företaget erbjuder dess­ utom design för elektrifiering och ­signalering, material­inköp samt byggnads- och underhålls­ tjänster som del- eller nyckelfärdiga leveranser.

Icke kärnverksamhet

Sysslesätter 120

Köpeskillingen uppgår till 8,5 miljoner euro med avdrag för det kassaflöde som genereras från dessa verksamheter under

Försäljningen är en del av Eltels strategiska inriktning som är kärnverksamheter inom segmenten power och communication på de geografiska marknaderna i Norden, Polen och Tyskland.

Eltels järnvägsverksamhet klassificeras som icke-kärnverksamhet och omfattar ­endast de nordiska länderna.

Avyttringsprocessen för Eltels järnvägsverksamhet i ­Sverige, Danmark och Norge pågår fortfarande.

Vi utför järnvägskontroll enligt EG-direktiv.

Vi kontrollerar att ny- och ombyggnad av det transeuropeiska järnvägssystemet följer EG-direktivens (EU-direktiv 2008/57/EC) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, TSD.

Vårt metodiska systemarbete och våra erfarna och kvalificerade medarbetare säkerställer hög kvalitet i genomförandet.

Vi har lång erfarenhet och hög kompetens av kontrolluppdrag i Sverige, Finland och Norge.

För mer information, besök vanaheim.se E-post kontakt@vanaheim.se Telefon 070-610 19 50

www.vanaheim.se NJT NR 5 2017 17

NORGE

Konkurranse skal gi mer fornøyde Togselskapet som vinner konkurransen om å trafikkere Sørlands­ banen, vil bli belønnet med bonuser hvis kundene blir fornøyde. Anbuds­ vinneren vil også bli målt på evnen til å samarbeide godt med de ansatte og med lokale trafikkselskaper.

Til sommeren er det avklart: Da vet vi hvilket togselskap som skal kjøre Sørlandsbanen, Jærbanen og Arendalsbanen fra sommeren 2019.

Ut fra konkurransekriteriene å bedømme vil vinneren ha som mål å oppnå flere kunder og økt kundetilfredshet. Det valgte selskapet skal framstå som en markedsorientert organisasjon som evner å rigge et effektivt og godt drevet togtilbud, og det vil strekke seg langt i å utvikle et godt samarbeid med fylkeskommuner og med lokale trafikkselskaper. Et sømløst tilbud med buss tog, sykkel og gange skal virkeliggjøres, i tråd med den avtalen som allerede er inngått mellom Jernbanedirektoratet og det regionale trafikkselskapet Kolumbus.

De ansatte som lokførere og konduktører vil være garantert fortsatt jobb og de skal oppleve å komme til en god arbeidsplass.

For å oppnå alt dette gjennom konkurransen vil pris kun telle 40 prosent. 60 prosent vil handle om kvalitet; hvordan selskapet oppnå fornøyde kunder, ta vare på de ansatte og forvalte materiellet på en best mulig måte.

Ny dynamikk

– Når vi skal ha konkurranse, er det ikke for å spare oss til fant. Tvert imot, sier samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen.

– Når vi neste år bruker vi over 23 milliarder kroner på å bygge og vedlikeholde jern­banen, ønsker vi at flere skal bruke den. Og når vi i tillegg bruker vi over tre milliarder kroner på å kjøpe tjenester fra NSB, ligger det et stort ansvar på oss alle om å forvalte pengene på en best mulig måte.

Statsråden gleder seg over at det har kommet en ny dynamikk inn i jernbanesektoren, med et tettere samarbeid med alle aktører innen kollektivtrafikken: – Det kanskje mest spennende er at vi gjennom konkurranseutsettingen og den forestående anbudsrunden får vurdert mulighetene på de ulike strekningene. Nå får vi testet ut om NSB er best.

Like vilkår

Hovedarkitekten bak konkurransegrunnlaget for det som kalles Trafikkpakke Sør, er Dagfinn Berge. Han er direktør for trafikkavtaler i Jernbanedirektoratet og har både erfaring fra og kunnskap om hvordan denne typen konkurranse bør gjennomføres.

– Grunnleggende i enhver konkurranse er å få til konkurranse på like vilkår, understreker han og viser til at plattformen for dette er gjort gjennom jernbanereformen: – Togene blir gjort tilgjengelig for alle på 18

NJT NR 5 2017

Samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen presenterte konkurranseutsettingen av Sørlandsbanen i FOTO: TORE HOLTET øsende regn på Stavanger stasjon. de samme betingelsene, og togselskapene vil få lik tilgang på verksteder, salg- og billetterings­ systemer samt på informasjon om status i forkant av konkurransen, sier Dagfinn Berge.

Beholder inntektene

Trafikkpakke Sør vil omfatte nattogene og dagtogene mellom Oslo og Kristiansand samt lokaltogene på Jærbanen og Arendalsbanen.

– Vi kommer til å inngå en såkalt nettokontrakt, sier Dagfinn Berge og forklarer: – Det betyr at togoperatøren vil beholde inntektene. I bunnen vil det ligge en avtale om kjøp av tjenester, men togselskapet som Jernbanedirektoratet vinner konkurransen, vil ha inntektsansvaret og være markedsansvarlig for å følge opp kontakten med de lokale brukerne og markedet. Opplæring og utdanning av personale blir også en del av kontrak-

”En nasjonal løsning for billetter er en viktig forutsetning. Det skal være mulig å kjøpe én togbillett til dit du måtte ønske, uavhengig av operatør og togstrekning.”

Dagfinn Berge

Jernbanedirektoratet

ten. Alt sammen for å sikre et best mulig tilbud til kundene. n Togselskapene som konkurrerer, vil også bli målt på et satsingsprogram. Hva innebærer det?

– Utgangspunktet er at det på Sørlandsbanen nylig er etablert en totimers-frekvens.

Den blir videreført i tillegg til at Arendalsbanen forsterkes med en kveldsavgang, for å oppnå korrespondanse med alle dagtog på Sørlandsbanen. Med dette som bakteppe skal togselskapene fortelle om hvilke tanker de har rundt videreutvikling av ombordkonsepter og servicetilbud. De skal også komme med forslag om hva som kan gjøres bedre for kundene på stasjonene. Satsing på økt samordning med øvrig kollektivtrafikk blir også tillagt stor vekt.

– En nasjonal løsning for billetter er for ­øvrig en viktig forutsetning. Det skal være mulig å kjøpe én togbillett til dit du måtte ønske, uavhengig av operatør og togstrekning. Målet om en slik enhetlig billettering er bakgrunnen for at Entur er opprettet som et eget selskap.

Ellers vil de ulike selskapene være underlagt de samme prisreguleringsmekanismer som i dag.

De må forholde seg til en makspris som de får lov til å ta, men: De får full anledning til å gå ned i pris for på den måten gi et bedre tilbud til kundene, forklarer Dagfinn Berge. n Jernbanedirektoratet inngikk tidligere i høst en avtale om takstsamarbeid med Kolumbus. Hva innebærer den ut over ­bedre samordning mellom buss og tog?

– Vi har signert en avtale som det blir obligatorisk for alle å gå inn i. Dette blir en vinn-

SVERIGE

kunder vinn-avtale. Her har vi lagt inn muligheter for bonus på begge sider av kontrakten: Det blir lønnsomt for Kolumbus å mate passasjerer til toget og tilsvarende lønnsomt for togoperatøren å bidra til at Kolumbus lykkes med denne jobben. De vil altså begge tjene på at de sammen får flere kunder. Togene kommer også til å få Kolumbus-logoen på. Dermed synliggjør vi det slektskapet som trengs for å skape det kundene etterspør: et samlet kollektivtilbud. n De NSB-ansatte har gjennom sine fag-

forbund gått hardt ut mot konkurranse­ut­ settingen. Hva kan de vente seg hvis et annet selskap enn NSB vinner konkurransen?

– Her stiller vi ganske strenge krav til operatørene. Noe av det første de skal gjøre, er å ta kontakt med personalorganisasjonene og etablere et samarbeid. Et raskt informasjonsmøte, gode løsninger for helse, miljø og sikkerhet og opplæring av og medvirkning fra ansatte er resultater som vil være med å gi en god oppstartbonus. Hvis alle togene er i gang fra første dag og alle milepæler følges underveis, vil togoperatøren garantert bli belønnet, lover Dagfinn Berge.

Den togoperatøren som vinner den første anbudskonkurransen, vil være i gang fra sommeren 2019. Hvordan skal dere sørge for å sikre og forbedre tilbudet til kundene, både på kort og lengre sikt?

– Vi forhandler om en ny direktekjøps­ avtale med NSB for også å sikre et stabilt og godt togtilbud i hele den perioden vi skal konkurranseutsette, sier han. n

Trafikkpakke Nord for tur

Etter at Trafikkpakke Sør er gjennomført med oppstart i juni 2019, står Trafikkpakke Nord for tur. Den omfatter ikke mindre enn sju togprodukter; på Dovrebanen, Rørosbanen, Raumabanen, Meråkerbanen og Nordlandsbanen.

Her planlegges oppstart i desember 2019.

Den tredje pakken vil dreie seg om fjerntog på Bergensbanen og lokaltog på Vossebanen, med oppstart i 2020.

– Etter det vi vi bruke et år på å evaluere erfaringene med de første pakkene før vi kjører videre, forteller Dagfinn Berge.

Men først ut er banene i sør. I alt sju selskaper er prekvalifisert. 1. mars neste år vil det være klart hvor mange som har levert inn anbud. Og det selskapet som vinner, vil få ett år på seg for å komme i gang etter avtaleinngåelsen i juni neste år.

TORE HOLTET

285 utställare fanns på plats under de tre dagarna.

FOTO: ELMIA

Intensiva dagar på mässan Hållbara transporter, teknikutveckling och säkerhetsfrågor var huvudämnen på Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic­ Road. Med ett hundra­tal internationella utställare befäste de tre mäs�sorna sin position som Nordens största och ledande mötesplats för transport- och infrastruktur.

Höghastighetsjärnvägen, Nollvisionen och digitaliseringens intåg i infrastrukturbran­ schen var några av alla de ämnen som diskuterades under det tre dagar långa konferensprogrammet. De över 70 seminarierna handlade om allt från stora infrastruktur­ investeringar på lång sikt till teknikutveckling och framtids­visioner hos enskilda företag.

Världens största tågtillverkare Bombardier Transportation deltog både i konferensprogrammet och som utställare på Elmia Nordic Rail. Bland nyheterna i montern fanns bland annat nya Movia C30 Metro, som inom kort rullar i Stockholms tunnelbanesystem.

Livlig dialog

– Både i vår monter och i seminarier har vi haft en livlig dialog med såväl kunder som leverantörer. Med Bombardiers helhetsåtagande och fokus på tillgänglighet, nyttjande och säkerhet ser vi Elmia Nordic Rail som en naturlig arena för den nordiska järnvägs-

FAKTA | Elmia 2017

Lyhyt yhteenveto suomeksi

n Antal

utställare: 285

Rautatieyritys, joka voittaa tarjouskilpailun Sörlandradan liikennöinnistä, palkitaan bonuksella, jos asiakkaat ovat tyytyväisiä. Voittajaa mitataan myös kyvyllä tehdä yhteistyötä työntekijöiden ja paikallisten liikenneyrittäjien kanssa.

n Antal

unika besökare: 3 393

n Antal

dagsbesök: 4 171

n

Representerade utställarländer: 19

n Antal

seminarier: 69

branschen, säger Fredrik Nordström, vice vd och försäljningschef i Norden för Bombardier Transportation.

Av de runt 100 utländska utställarna kom tio från Storbritannien, och även den brittiska­ambassaden var på plats.

– Mycket händer inom transportbranschen i de nordiska länderna och mässan på Elmia är den enda stora där alla samlas samtidigt.

Det ger en möjlighet för brittiska företag, och företag i de andra länderna, att dela med sig av erfarenheter från s­åväl framgångsrika som sämre projekt, ­säger Alan Goodliffe på ­Department for International Trade och brittiska ambassaden i Stockholm.

Positiva tongångar

Mässledningen upplevde också positiva tongångar både från utställarna och i konferenslokalerna.

– Det är fantastiskt att få arrangera Nordens viktigaste mässa om transport och infrastruktur. Vi har genomfört konferenser om allt från miljardinvesteringar till passagerarkomfort. Vi har delat ut Future Transport Award och vi har genomfört matchmakingmöten där svenska projekt fått träffa utvalda leverantörer. Tre fantastiska dagar med ­Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och E ­ lmia Nordic Road, säger projektledare Magnus Ringqvist.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Kestävä liikenne, tekniikan kehitys ja turvallisuus­ ky­symykset olivat pääaiheita Elmian Future Transport, Nordic Rail ja Nordic Road-messu- ja kongressitapahtumassa. Satakunta kansainvälistä näytteilleasettajaa vahvistivat kolmille messuille aseman Pohjolan suurimpana ja johtavana liikenne- ja infra-alan kohtaamispaikkana.

NJT NR 5 2017

19

DANMARK

Marmorkirken station på den nye Metro Cityring, som åbner i juli 2019

ILLUSTRATION: METROSELSKABET/CENARIO

Over 60 millioner passagerer har taget metro til lufthavnen Metrolinjen til lufthavnen åbnede i 2007, og i løbet af de seneste 10 år har flere end 60 millioner passagerer benyttet metroen på strækningen til Københavns lufthavn. Kronprins Frederik var første passager om bord, da den nye metrostrækning fra Lergravsparken til Lufthavnen åbnede i september 2007.

Efter den første tur har 63 millioner passagerer på 10 år fulgt det royale eksempel, og der­udover kommer passagerer fra det øvrige metro­system, der åbnede før 2007.

Passagertallet har hvert år været stigende, og den største stigning skete sidste år, hvor godt en million flere passagerer benyttede metroen på strækningen til lufthavnen i forhold til året før. Det skyldes bland annet nye byområder ved Amager Strand og en stor stigning i flyrejser til og fra Køben­havns Lufthavn.

Ventes stige markant

Passagertallet ventes også at stige markant i fremtiden. Prognoserne viser, at 93 millioner passagerer vil benytte strækningen til lufthavnen i løbet af de næste 10 år. Det skyldes bland annet åbningen af Cityringen i 2019 og den omfattende udbygning af lufthavnen, som ventes at spille positivt ind på metroens passagertal.

– Det er dejligt, at så mange passagerer ­benytter metroen til og fra lufthavnen. Det ­viser, at metroen er et populært transportmid20

NJT NR 5 2017

FAKTA Metroens passagertal n I 2016 satte metroen rekord med knap 61 millioner passagerer. Dermed blev 2016 det bedste år i metroens historie med en passagerstigning på knap 6,5 procent i forhold til året før. I 2020 vil 6 af de 10 mest travle stationer i Danmark være metrostationer. Til den tid vil metroen have 116 millioner passagerer årligt. Det svarer til 375 000 påstigere hver dag – næsten en fordobling.

Lufthavnslinjen n Metrostrækningen til lufthavnen er 4,5 kilometer lang og inkluderer fem stationer: Øresund, Amager Strand, Femøren, Kastrup og Københavns Lufthavn. Den nye metrolinje åbnede 28. september 2007.

Anlægsarbejdet varede i knap fire år, og med 1,7 milliarder kroner i 2007-priser holdt projektet sig inden for budgettet.

del, som både københavnere og tilrejsende har ­taget til sig, siger Københavns overborgmester, Frank Jensen og fortsætter: – Metroen gør det muligt at klare sig uden bil eller taxa – og så er der bare 14 minutter med metroen fra lufthavnen til Kongens ­Nytorv. I mange andre storbyer kan det tage helt op mod en time at komme ind til cen­ trum.

Med åbningen af den 4,5 kilometer lange metrostrækning til lufthavnen blev det for første gang muligt for passagererne at blive fragtet direkte fra ankomsthallen og hele v­ ejen til ­Københavns centrum. Åbningen gjorde det også muligt at komme fra Kongens Nytorv til lufthavnen på under­ et kvarter.

Cityringen åbner 2019

Når Cityringen åbner i sommeren 2019 vil stationer som Hovedbanegården og Rådhuspladsen også være inden for et kvarters transport fra lufthavnen.

Til den tid vil den direkte forbindelse desuden omfatte alle Københavns brokvarterer, Frederiksberg og indre by.

Cityringen kan byde de første passagerer velkommen med 17 nye metrostationer i det centrale København. Samtidig bliver City­ ringen også udbygget med forbindelser til både Nordhavn og Sydhavn.

KILDE: METROSELSKABET

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Metrolinja Kööpenhaminan lentokentälle avautui vuonna 2007 ja viimeisen kymmenen vuoden aikana on enemmän kuin 60 miljoonaa matkustajaa käyttänyt metroa matkalla lentokentälle. Kruununprinssi Frederik oli ensimmäinen matkustaja junassa, kun uusi metrolinja Lergravsparken´ sta lentokentälle avautui syyskuussa 2007.

Underhåll stor utmaning för järnvägsbranschen Räls- och växelunderhåll är en av järnvägsbranschens stora utmaningar.

– Rälsunderhåll har tagit ett jättesteg framåt de senaste åren. Sam­tidigt har det blivit betydligt mer komplicerat ute i spåren, förklarar Filip Glebe, säljchef på Vossloh Rail Services i Hamburg.

ner, som bara klarar av att fräsa upp till 0,7 kilo­ meter i timmen.

Teori och praktik

Kunskapsdagen i Hamburg var uppdelad i en teoretisk del och en praktisk del. Förmiddagen bestod av föreläsningar av interna och externa experter. Under eftermiddagen presenterade Vossloh Rail Services sina olika lösningar i Mönstret är detsamma i Sverige som i övri- praktiken på svetsanläggningen Reller 28, strax ga Europa – det kör längre och tyngre tåg ute söder om Hamburg.

Marcel Taubert, vd på Vossloh Mobile Rail på banorna och samtidigt är trafiken tätare än ­någonsin förut. Det skapar ett stort behov av Services, talade om hur man med rätt typ av underhåll, samtidigt som tiderna för att kunna planering och logistiklösningar kan minska perioden som järnvägen blockeras för underhåll. utföra underhåll bara blir kortare.

– Det betyder nya utmaningar för oss som – En arbetsplats ute i spåren påminner myckjobbar med underhåll av räls och växlar, säger et om ett event som det vi är på just nu. Allt måste falla på plats precis vid rätt plats, rätt tid Filip Glebe. och med rätt sorts utrustning, sa han.

Världspremiär för nytt fräståg Laurent Letzeller, key account manager på Den 25–26 september 2017 arrangerade Voss- Vossloh Cogifer, talade om hur det är möjligt loh Rail Services ett kunskapsseminarium om att arbeta mer kostnadseffektivt med integreraräls- och växelunderhåll i Hamburg. Totalt 180 de lösningar och prefabricerade växlar. personer, såväl branschpress som kunder från – Med rätt lösningar för rätt situation kan hela Europa, var på plats för att ta del av de livscykelkostnaden för växlar variera upp till 50 ­senaste innovationerna och lösningarna. procent, förklarade han.

Det stora dragplåstret under dagarna var Laurent Letzeller framhöll också den nordisVosslohs nya snabbgående fräståg (HPM1), ka marknaden som ett bra exempel på logistik som visades upp i drift för första gången. och leverans av prefabricerade växlar.

– Tåget kan arbeta i en hastighet av upp till Dr Konstantin von Dienst, teknisk direktör 1 500 meter i timmen – utan gnistor och utan på Vossloh, berättade om framtiden, som till att lämna skräp ute i spåret, berättar säljchefen viss del redan är här – den prediktiva järnvägsdiagnosen och intelligenta system som omedelFilip Glebe.

All metall som avlägsnas från rälsen sugs upp bart kan leverera insatsstrategier.

– Vi går i dag från preventivt underhåll till och sparas på tåget för återvinning.

En annan fördel med det nya snabbgående­ prediktivt underhåll. Det betyder databaserad frästtåget är att rälsen inte behöver slipning underhållsplanering i kombination med smarta­ ­efteråt. Frästågets skäranordning har form av sliptåg, förklarade han. ett hjul, som arbetar i en hastighet av cirka 2 ­I en perfekt värld är allt underhåll kostnadskilometer i timmen och kan avlägsna upp till 3 effektivt och just in time.

– Med transparant och tillgänglig data i molmillimeter material per övergång.

– Eftersom hjulet är så stort som det är, 1,4 net tar vi bort så lite som möjligt av befintlig inmeter i diameter, får det en bättre vinkel och frastruktur – i exakt rätt tid och på exakt rätt högre effekt, berättar Filip Glebe. plats, sa Dr Konstantin von Dienst.

Det är betydligt snabbare än liknande maskiPETER JOHNSSON

Inbjudan till NJS generalförsamling NJS – Forum för nordiskt järn­ vägssamarbete inbjuder härmed till NJS generalförsamling 2018 på Hanaholmen i Esbo den 7–8 juni 2018.

Mer information, såsom program och anmälan, införs i Nordisk järnbanetidskrift nummer 1 2018.

Arja Aalto, ordförande i NJS

Kutsu NJS:n yleiskokoukseen NJS – Pohjoismaiden Rautatie­ seura järjestää yleiskokouksen Espoon Hanasaaressa 7.–8.6.2018.

Kokouksen ohjelmasta ja ilmoittautumisesta inform­ oidaan enemmän NJT-lehden seuraavassa numerossa 1/2018.

Arja Aalto, NJS:n puheenjohtaja

NJS-AKTIVITETER 11 december

Aktivitet: Nytt aktørbilde i norsk

jernbane

Plats: Oslo Anmälan: norge@njsforum.com

13 december

Aktivitet: Lokaltog, det store baneselskab på Sjælland Plats: Høje Taastrup Anmälan: TFR@moviatrafik.dk

14 december

Föraren har full koll på vad som händer under drift från styrhytten i det nya snabbgående fräståget.

FOTO: KASPER DUDZIK

Aktivitet: IDA Rail møde om beslutningsgrundlag for nye projekter på S-banen Plats: København Anmälan: https://universe.ida.dk/ arrangementer/324789

Mer på: njsforum.com NJT NR 5 2017

21

SVERIGE

Chef med stark moralisk Hon gillar stora utmaningar, ett högt tempo och är bra på att få saker gjorda. Möt Petra Wermström som är nytillträdd chef för avdelningen väg och järnväg inom Transport­ styrelsen i Borlänge. Men hon är ingen duvunge. Med 20 års erfarenhet som chef och ledare inom staten vet hon vad som krävs.

I slutet av oktober utsågs Petra Wermström till chef för avdelningen väg och järnväg inom Transportstyrelsen efter att ha varit tillförordnad chef sedan den 1 juni. Avdelningen svarar för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning och arbetar inom järnvägs- och vägområdena.

– Jag har 380 medarbetare som är spridda­ på 11 orter över landet med Borlänge som huvud­­ort. Avdelningens minsta enheter finns i Arjeplog och Visby där jag har endast en medarbetare på varje ställe. Men Transport­styrelsen har betydligt fler personer på dessa platser, så de är inte ensamma, säger Petra Wermström.

14 år på Vägverket

Med bakgrund från Vägverket, där hon arbe­ tade med regelfrågor i 14 år, kunde hon sitt område när hon kom till Transportstyrelsen för nio år sedan.

– Jag kommer ju från vägsidan, men de ­senaste sex åren har jag fyllt på med kunnande­ och erfarenhet från järnvägsområdet när Transportstyrelsen år 2011 tog ett helhetsgrepp och lade väg- och järnvägsfrågorna i en gemensam avdelning, berättar hon.

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs ­Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 2 300

22

NJT NR 5 2017

Att lämna det gamla ”stuprörstänkandet” och slå samman väg- och järnvägsfrågor i en gemensam avdelning tycker hon är bra.

– Transportstyrelsen är en kunskapsintensiv verksamhet där vi utifrån ett myndighetsperspektiv måste ha respekt för varandras olika kompetenser, säger hon.

sommarens mediedrev när det uppdagades att Transportstyrelsens förre generaldirektör hade gjort avsteg från flera lagar som berör data­ säkerheten.

– Min grundinställning är att regler är till för att följas och vi måste vara extra bra på detta eftersom vi är en regelmyndighet, säger hon. Transportstyrelsen är generellt duktiga på att tillämpa och följa regler och bestämmelser, men när det sker en händelse som den i somras blir det som en röd strumpa i en vit tvätt.

Med det menar hon att även om det är en isolerad händelse, färgar det av sig på hela myndigheten och att det är viktigt att åtgärda bristerna och arbeta för att återfå förtroendet både externt och internt.

– Då var det tufft att representera Transportstyrelsen, och det var ofta jag fick gliringar,­ säger Petra Wermström.

Hennes känsla för etik och moral märks också när vi pratar om hennes sätt att arbeta.

Det tar sig uttryck i att hon gärna för en dialog med branschen och hon anser att den dia­ logen är viktig.

– Jag brukar säga att vi ska gå i mockasiner för de vi är till för. Vi ska inte sitta på vår kammare och gissa eller anta, i stället ska vi lyssna på och prata med branschens företrädare för att förstå vad det är som vi behöver göra. I slutänden ska vi ju generera transportpolitisk nytta, säger hon.

Hög etik och moral

Joggar och åker skidor

PORTRÄTTET Namn: Petra Wermström Aktuell: Nytillträdd chef för avdel-

ningen väg och järnväg inom Transportstyrelsen

Familj: Make, två döttrar och en

­bonusdotter

Bostad: Villa i Borlänge Utbildning: I grunden ekonom, men har aldrig jobbat som ekonom, i stället 28 års branscherfarenhet Fritidsintresse: Motionsidrott Något du inte visste om Petra Wermström:

– Jag äter inte grönsaker för jag tycker inte det är gott.

Petra Wermström berättar att hon brinner för etik och har en stark moralisk kompass.

Det blir därför oundvikligt att komma in på

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Janne Tuovinen, Finland e-post: janne.tuovinen@liikennevirasto.fi Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Efter en lång arbetsdag gillar Petra Wermström att röra på sig. På sommaren syns hon ofta joggandes och på vintern blir det många

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta Vindspelet

341

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 40 552 33 23

769

Kommande nummer 2018 Seuraavat numerot 2018: 1/3, 19/4, 7/6, 27/9, 6/12

www.njsforum.com

NJS

kompass

Nordiske erfaringer med udbud af togtrafik

mil i skidspåret. Därutöver är hon gympa­­le­dare inom Friskis & svettis.

– Jag älskar dessutom att vintercampa, ­berättar hon.

Då är det inte tält utan familjens husvagn, som står uppställd vid Kläppen i Sälenfjällen, som gäller. Petra Wermström berättar att de åker dit nästan varje helg under vintern.

– Där finns det gott om längdskidspår och säsongen är lång, säger hon.

Boende i Dalarna och inbiten motionär i skidspåret är den relevanta frågan om hon har deltagit i Vasaloppet.

– Det närmaste jag kommit det ”riktiga” ­Vasaloppet är att jag varit ledare för uppvärmningen vid starten i Berga by i Sälen. Det fick jag i 40-årspresent av mina kollegor i Friskis & svettis, säger hon.

Petra Wermström har dock åkt i vasaloppsspåret. Det gjorde hon som deltagare i Tjejvasan, men det är lite kortare än de nio milen mellan Sälen och Mora.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Hän pitää suurista haasteista, kovasta vauhdista ja on hyvä saamaan asioita tehdyksi. Petra Wermström on vastavalittu päällikkö tie- ja rautatieosastolle Liikennehallitukseen (Transportstyrelsen) Borlängessä. Mutta hän ei ole mikään untuvikko. 20 vuoden kokemuksella päällikkönä ja johtajana valtion hallinnossa tietää hän mitä vaaditaan.

Den 28. september blev der afholdt et NJS seminar i København om erfaringerne med udbud af tog­ trafik i Norden. Der var foredrag fra NSB i Norge, Tåg­operatörerna, SJ og Skånetrafiken i Sverige. Baggrunden for seminariet var en frisk konsulentrapport fra Transport­ ministeriet, der beskriver 6 meget forskel­lige scenarier for den stats­ lige jern­banes organisering i fremtiden og DSBs rolle.

”Min grund­inställning är att regler är till för att följas och vi måste vara extra bra på detta efter­som vi är en regelmyndighet.”

Petra Wermström, Transportstyrelsen

Rune Räls av Johanna Prenler Rune funderar över arbetsmarknaden.

JÄRNVÄGSSKOLA

ALLMÄN SKOLA

VARFÖR UTBILDAR DE SIG DÄR? DET ÄR JU INOM TÅGBRANSCHEN JOBBEN FINNS

I Danmark udføres den statslige togtrafik af to selskaber, DSB og Arriva (Regionaltog i Midt- og Vestjylland). DSB er langt den største. ­Begge selskaber kører på en kontrakt med Transportministeriet. Ministeriet varetager samtidigt statens ejerskab af DSB. Det ligner situationen i Norge frem til 2016 på mange punkter. I Sverige drives næsten alt offentligt støttet togtrafik af regionale myndigheder, der alle udbyder trafikken. Fjerntog modtager ikke offentligt driftstilskud i Sverige. Her adskiller Sverige sig fra de andre nordiske lande.

Transportministeriets 6 scenarier spænder fra fastholdelse af det nuværende DSB til udbud af al togtrafik i forskellige pakker.

Hovedmotivet er at mindske driftstilskuddet med 4,3 mia. kroner årligt.

Omfattende reform

I Norge er en omfattende reform i gang.

NSBs billetsystem, rullende materiel og vedligehold er udskilt i 3 nye, statslige aktieselskaber og ejerskabet af NSB overføres til Erhvervs­ministeriet. Infrastruktur og ejendomme samles i et særligt selskab Bane­ NOR. Samferdselsdepartementet forventes at udbyde en ny trafikpakke inden udgangen af 2017. NSB har haft en passagervækst på 29 procent og føler sig godt rustet til den nye situa­tion, oplyste Arne Hesjedal, NSBs udbudsdirektør.

I Sverige kører SJ langdistance på kommercielle vilkår alene og har desuden vundet nogle udbud for regionale trafikmyndigheder. På strækningen Göteborg–Stockholm konkurrerer SJ med et andet togselskab, MTR. Mellem Göte­borg og Malmö kører SJ parallelt med de regionale trafikselskabers Öresundstog. SJ kører med færre stop og nogle gange billigere priser, til gengæld er der mange pendlere, der benytter Öresundstog. Begge produkter vises i rejseplanen og SJ og Skånetrafiken mente, at de to produkter supplerede hinanden.

STEN A. HANSEN NJS Danmark NJT NR 5 2017

23

Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg

Kunskap och erfarenhet.

Ett lyft för järnvägen.

Otillgänglig terräng på ena sidan och intensiv flygtågstrafik i höga hastigheter på den andra. Som alltid när det är ont om utrymme är vår spårgående kran ett fantastiskt hjälpmedel. Projektet för norska Jernbaneverket där vi bytte ut en bro vid Loenga station var inget undantag. Allt jag gör bottnar i djup kunskap och många års erfarenhet från att arbeta nära järnvägen. När konkurrenter världen över sneglar på Vossloh och kopierar våra arbetsmetoder som jag varit med och tagit fram blir jag stolt. Riktigt stolt. För det betyder att vi är på rätt spår, att vi är den självklara samarbetspartnern inom järnväg och mobilitet i Norden.”

Fredrik Johansson, projektledare för prefab och logistik

vosslohnordic.com