NJT #5-2018

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2018 • ÅRGÅNG 144

”Vi kommer aldrig att nå klimatmålen om vi inte använder oss av järnvägen.”

Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafi utskott

Världspremiär för vätgaståg DANMARK: Fyra anbudsgivare i tågupphandling SVERIGE: Pris till Green Cargo FINLAND: VR Track går samman med NRC Group NORGE: Go-Ahead ny operatör

Din partner i Sverige och Danmark Simulering och Testing   

Oberoende Trejdepartstjänster    

Teknisk Stöd   

info@tuv-sud.se ▪ www.tuv-sud.se

Let’s talk smart • Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.

RAIL

2

NJT NR 5 2018

www.cactusrail.se

LEDARE

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2018 • ÅRGÅNG 144

Samarbete bidrar till utveckling

I

mitten av oktober genomförde NJS ett seminarium om gränsöverskridande förbindelser i Norden. Seminariet arrangerades i samarbete med EU-kommissionen och Nordiska rådet.

Att kunna etablera samarbete med dessa två organisationer visar att NJS är en professionell aktör inom den nordiska järnvägsbranschen. Även om NJS grundades som en officiell samarbetsorganisation mellan de nordiska järnvägsförvaltningarna, har de senaste decenniernas utveckling medfört att föreningen inte har samma självklara ställning som tidigare. Avskaffandet av järnvägsmonopolet, fler aktörer och konkurrens mellan branschens utförare har helt förändrat kartan för NJS. Även om NJS verksamhet i dag inte är lika naturlig som den en gång i tiden var, finns det ändå ett behov av en oberoende aktör i Norden. Detta för att bidra till att sprida kunskap och utveckla nätverk inom den nordiska järnvägsbranschen som troligtvis är större i dag än under monopoltiden.

Skillnaden mot tidigare är att NJS verksamhet inte kan tas för lika självklar. Det krävs ett visst mått av arbete och att föreningen kan visa på en nytta för sina medlemmar. Medlemsnyttan består främst i att bidra till ökad kunskap om den nordiska järnvägsbranschen genom att sprida goda idéer, arrangera seminarier som är intressanta för medlemmarna och genom tidningen NJT.

Ett sätt att befästa sin plats på den nordiska järnvägskartan är samarbeten med andra organisationer. Det visar inte minst seminariet som arrangerades i samarbete med EU-kommissionen och Nordiska rådet, vilket lockade 125 deltagare, varav några utanför Norden.

NJS har också under en rad år samarbetat

med Elmia om den internationella järnvägsmässan Elmia Nordic Rail genom representation i programrådet som utarbetar mässans konferensprogram. Och i oktober valdes NJS president Per Olof Lingwall in som ledamot i European Training Center for Railways som årligen arrangerar en internationell järnvägsutbildning i samarbete med College of Europe i Brygge.

Dessa samarbeten visar att NJS är en viktig aktör och bidrar till den nordiska järnvägsbranschens utveckling. Något som gynnar såväl NJS medlemmar som deras arbetsgivare. Därför måste ett engagemang i NJS kunna ske med arbetsgivarens goda minne.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Yhteistyö myötävaikuttaa kehitykseen

L

okakuun puolivälissä NJS järjesti seminaarin rajanylittävistä yhteyksistä Pohjoismaissa.

Seminaari toteutettiin yhteistyössä EUkomission ja Pohjoismaiden neuvoston kanssa.

Yhteistyö näiden kahden organisaation kanssa osoittaa, että NJS on ammatillinen toimija pohjoismaisella rautatiesektorilla. Vaikkakin NJS perustettiin viralliseksi yhteistyöorganisaatioksi pohjoismaisten rautatiehallintojen välille, on viime vuosikymmenien kehitys johtanut siihen, ettei yhdistyksellä ole samanlaista itsestään selvää asemaa kuten aikaisemmin. Lakkautetut rautatiemonopolit, useat toimijat ja kilpailu alan urakoitsijoiden kesken on kokonaan muuttanut NJS:n karttaa.

Vaikka NJS:n toiminta ei tänä päivänä ole yhtä luonnollista kuin se aikanaan oli, on kuitenkin Pohjolassa tarvetta riippumattomalle toimijalle, joka auttaa jakamaan tietoa ja kehittää verkostoa pohjoismaisella rautatiesektorilla. Rautatieala on oletettavasti suurempi nykyään kuin monopoliaika.

Erona aikaisempaan on, ettei NJS:n toimin-

taa voi pitää yhtä itsestään selvänä. Vaaditaan tietty määrä työtä, jotta yhdistys voi osoittautua hyödylliseksi jäsenille. Jäsenhyöty koostuu lähinnä siitä, missä määrin NJS:n kautta saadaan lisät-

tyä tietoutta pohjoismaisesta rautatiesektorista jakamalla hyviä ideoita ja järjestämällä seminaareja jäseniä kiinnostavista aiheista.

Yksi tapa kiinnittää paikkansa pohjoismaiselle

rautatiekartalle on yhteistyö muiden organisaatioiden kanssa. Tämän näyttää vähintään seminaari, joka järjestettiin yhteistyössä EU-komission ja Pohjoismaiden neuvoston kanssa. Seminaari houkutteli paikalle 125 osallistujaa, muutamia myös Pohjolan ulkopuolelta. NJS on myös vuosien ajan tehnyt yhteistyötä Elmian kanssa kansainvälisten rautatiemessujen Elmia Nordic Rail järjestämisessä osallistuen ohjelmaneuvostoon, joka laatii messujen konferenssiohjelman. Lokakuussa valittiin NJS:n presidentti Per Olof Lingvall jäseneksi European Training Center for Railways iin, joka järjestää vuosittain kansainvälistä rautatiealan koulutusta Bryggessä yhteistyössä College of Europen kanssa.

Tämä yhteistyö osoittaa, että NJS on tärkeä toimija ja tukee pohjoismaisen rautatiealan kehitystä. Kuka muukaan puoltaisi NJS:n jäseniä kuin heidän työnantajansa. Siksi täytyy osallistumisen NJS:n toimintaan voida tapahtua työnantajan hyvällä tuella.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

”Vi kommer aldrig att nå klimatmålen om vi inte använder oss av järnvägen.”

Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafi utskott

Världspremiär för vätgaståg DANMARK: Fyra anbudsgivare i tågupphandling SVERIGE: Pris till Green Cargo FINLAND: VR Track går samman med NRC Group NORGE: Go-Ahead ny operatör

Alstoms nya bränslecellsdrivna tåg Coradia iLint. FOTO: ALSTOM

NJT NR 5 2018 Årets sista NJT har tema fordonsutveckling och innova­ tion. Här kan du bland annat läsa om att dieseldrivna regio­ naltåg i Europa nu börjar fasas ut till förmån för utsläppsfria el­, vätgas­ och batteridrivna diton. Ett exempel är Alstoms bränslecellsdrivna passagerar­ tåg som nyligen hade världs­ premiär i Tyskland. Läs också om brittiska Go­Ahead som nu tar över persontrafi en på tre banor i södra Norge, och om Nato­övningen som tog tåget.

INNEHÅLL

Ledare: Samarbete bidrar till utveckling 3 Danmark: Innovative tog på

fremtidens jernbane

4

Krönika: Er jernbanesek­

toren tilstrækkelig innovativ? 7

Norge: Britiske Go­Ahead

vant trafikkpak e Sør

Norge: Nato på skinner Kors&tvärs:

8 10

12–18

Europa: Lyckade alumnidagar

i Lissabon

20

Europa: Vätgaståg i kommer­

siell drift

21

Porträttet: ”Järnvägen

avgörande för att nå klimatmål”

NJS: Stort intresse för NJS

seminarium

NJT NR 5 2018

22 23 3

DANMARK Ofte får man at vide fra folk udenfor jernbaneindustrien at tog ikke er innovative, og at udviklingen går ufattelig langsomt.

Denne opfattelse bliver ofte ledsaget af konkrete skrækhistorier, der særligt i Danmark er præget af nutidens ”temmelig brugte” tog og de seneste årtiers udfordringer med forsinkelser, kvalitet og økonomi på IC4, Rejsekort og Signalprogrammet. Selvom vi i Danmark har været uheldige mere end én gang i dette årtusinde, så er det imidlertid ikke rigtigt, at der ingen udvikling sker.

Innovative tog på fremtidens jernbane K

igger vi ud i Europa er der mange spændende ideer i gang, der også vil ramme de nordiske lande – herunder nok i særlig grad Danmark, når elektrificeringen for alvor kommer i gang, og grundlaget for konkurrence på skinnerne og den længe ventede totale udskiftning af vores togmateriel bliver gennemført. For at skabe et overblik, så lad os kigge lidt på følgende emner: Regionaltog, fjerntog, godstog og vedligeholdelse af tog.

Regionaltog

Den helt store driver for nye regionaltog er udfasningen af fossile brændstoffer. Mange regionaltog kører på diesel, og mange er reelt udskiftningsmodne. Da en stor del af Europas regionaltrafik desuden udbydes af regionale myndigheder, og disse er bagud på indfrielsen af deres miljømål, vil stort set alle nuværende dieseltog i løbet af 2020erne blive erstattet af emissionsfrie tog. Enkelte lande, som eksempelvis Tyskland har allerede indført krav om, at alt nyt regionaltogsmateriel, der indsættes fra 2024 skal være emissionsfrit.

Lige nu er der tre koncepter på emissionsfrie tog: Eltog – hvis man elektrificerer, hydro4

NJT NR 5 2018

gentog og batteritog. Markedet for hydrogentog og batteritog drives af udviklingen i Tyskland, hvor der er hele 450 ”dieselstrækninger”. Udviklingen af begge togtyper er delfinansieret af de tyske myndigheder. Hydrogentoget fokuserer på strækninger, der ikke er i umiddelbar forbindelse med de elektrificerede strækninger, mens batteritoget fokuserer på de 144 strækninger, hvor dele af strækningen (evetuelt blot udgangsstationen) er elektrificeret. Med den nuværende løsning er rækkevidden på batteridrift op til 100 kilometer, mens opladningstiden er mellem 7 og 10 minutter.

Det betyder, at hvis man etablerer opladningsmulighed, enten via ”opladnings standere” som det kendes fra busverdenen, eller elektrificerer visse spor på endestationerne, vil hele 337 af de 450 tyske dieselstrækninger kunne betjenes med batteritog.

Hydrogen och batteri

Alstom, der har udviklet hydrogentoget, har allerede to iLint54 i drift, og modtaget den første ordre på ti togsæt. Bombardier, der laver batteritoget, er i gang med testkørsler med den nybyggede Talent3 Bemu (Batteri electric multiple unit), der i samarbejde med DB

15. juni 2018 indviede lokale politikere og Bombardier

Bombardier Zefiro for Västtrafik i Sverige. Billedet er en går i kommerciel drift i 2019. Også Siemens og Stadler har præsenteret batteriløsninger, og mon ikke de øvrige følger med.

Udover ønsket om emissionsfrie tog, er også ønsket om hybridtog generelt noget, der har ført til ”midlertidige” løsninger, hvor el-tog forsynes med ekstra dieselmotorer, således at toget kan køre ”hele vejen”, og passagererne slipper

Enkelte lande, som eksempelvis Tyskland har allerede indført krav om, at alt nyt regionaltogsmateriel, der indsættes fra 2024 skal være emissionsfrit.

materialevægten reduceres. Nye traktionssystemer, mindre kabler, mere aerodynamiske strømaftagere, højt digitaliseret produktion og længere vognkasser (der reducerer behovet for bogier) har medført en reduktion i ”total cost of ownership” på 30–40 procent bare de seneste tre år. Der er samtidig flere andre nye tiltag på vej for yderligere reduktion, så selv om innovationen kan være svær at se for den enkelte bruger, er der voldsomme forskelle på et tog der leveres i dag, og et tog der bestilles i dag. Også selv om de hedder det samme.

Fjerntog

den nye samlehal i Bautzen, Tyskland.

FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

i dag, har for en stor dels vedkommende en klausul om ombygning til batteritog, når teknologien er til det.

Førerløse tog

montage.

FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

for at skifte tog. Hvor man i Danmark investerer i nye jernbaner for omkring 2 milliarder danske kroner for hvert minuts rejsetidsreduktion, går man i Europa mere efter hybridtog, hvor man blot ved nyt togmateriel kan spare passagererne for et togskifte på 6–10 minutter – hver vej.

Hybridtogene der kommer på markedet

Da regionaltog også betjener strækninger hvor passagergrundlaget er tyndt, og førerløse biler og busser vil være en alvorlig konkurrent, må regionaltoget blive billigere som koncept. Her indgår muligheden for førerløse tog. Men ikke nødvendigvis førerløse som i indhegnede metrolignende systemer eller baseret på det omkostningstunge ERTMS, nej projekter hvor førerløse tog, aflæser signalernes visning og tilbyder samme sikkerhed som bemandede tog, vil blive testet på flere ”simple” sidebaner, hvor toget stadig er den rigtige miljøløsning – ikke mindst i lyset af, at 60 procent af havenes mikroplast kommer fra bildæk …

Endelig er markedet for regionaltog meget konkurrencepræget, og det driver priserne voldsomt ned. Særligt for togmateriel, der ikke skal forsynes med en eller anden ”tilfældig” version af ERTMS. Den hårde konkurrence tvinger togproducenterne til at finde nye løsninger. Således er togenes performance generelt øget, mens

Markedet for fjerntog er drevet af, at de fleste lande ikke betaler operatørerne for fjerntrafikken, der således på rene kommercielle vilkår skal konkurrere med privatbilismen og i stigende grad fjernbusserne. De væsentligste konkurrenceparametre er derfor pris, kvalitet og service.

Udviklingen her går en lille smule langsommere. Ikke fordi det er sværere – og samme løsninger som nævnt fra regionaltogene ovenfor er da også tilgængelig for fjerntogene. Men fordi flere operatører ”lurepasser” i forhold til EU’s fjerde jernbanepakke, der fra december 2020 skal gøre det muligt for alle operatører i Europa, at køre hvor de vil – stærkt inspireret af udviklingen indenfor den europæiske luftfart, hvor den voldsomme passagervækst er båret af private selskaber, der så tvinger de lidt ”tunge” statsejede selskaber til også at udvikle sig. Resultatet har været billigere billetter og endnu flere passagerer.

For fjerntog er det pudsigt, at togene leveres med flere strømsystemer og ERTMS. Dette giver eksempelvis en togoperatør i Italien mulighed for at flytte sine tog til Skandinavien, hvis man skulle få lyst til det. På andre linjer anskaffes fjerntog med ”regionaltogstempo”, idet forskellen mellem at køre 160 og 200 kilometer/time ofte er 25 procent i totalomkostninger og 2–3 procent i køretid. Hvis bare komforten er høj nok, betyder de ekstra minutter ikke noget. Da kvaliteten på skinnerne ikke er meget imponerende (der er stadig for mange forsinkelser på fjerntog i Europa), bliver komforten mere afgørende.

Således er lædersæder, indirekte belysning, sædereservation, strømstik, wifi, gratis kildevand og kaffe serveret ved din plads, efterhånden standard. Men også muligheden for rene NJT NR 5 2018

5

›

DANMARK

›

”økonomi” pladser, hvor man sidder tæt som i fly, og ingen service får vindere frem. Der er stadig mange der er villig til at gå på kompromis med komforten, for at rejse billigt, og sågar koncepter, hvor man kun betaler for en ståplads – og gennem sin mobiltelefon bliver kontrolleret, at man ikke går ind til siddepladserne – er klar.

En pudsig tendens fra såvel fly- som fjerntogsverdenen er i øvrigt, at salget af billetter til business/1.klasse vokser markant, så snart folk har prøvet at rejse på den billigste økonomiklasse. Der er ofte hurtigere udsolgt på 1. klasse end på standard. Cykelmedtagninger er også noget der efterspørges – og ikke bare cykler, men i særlig grad elcykler kan udvide jernbanens passagergrundlag. Flere tog forsynes med ladestik til elcykler, og i Frankrig tilbyder man aflåste cykelpladser ved siden af togpersonalets servicedisk, så man ikke behøver at holde øje med sin bagage. Netop bagage indtjekning og opbevaring er atter på vej frem – primært på 1. klasse som en ekstra service.

Når konkurrencen således bliver på pris og komfort er også serviceniveauet med til at differentiere fjerntoget. Det er således ganske normalt at man får en betalt overvåget parkeringsplads på udgangsstationen med i sin togbillet, ligesom delebiler/taxitjenester kan tilbydes online på rejsen. På flere stationer dukker særlige lounges op til fjernrejsende, hvor man kan nyde en kop kaffe og aviserne, mens man venter på toget eller på at komme videre.

Godstog

Jernbanegods har svære rammebetingelser. Det hele skal køres kommercielt, og der er høje om6

NJT NR 5 2018

Flere tog forsynes med ladestik til elcykler, og i Frankrig tilbyder man aflåste ykelpladser ved siden af togpersonalets servicedisk, så man ikke behøver at holde øje med sin bagage.

kostninger forbundet med at få godset til og fra selve godstoget. De væsentligste innovationer indenfor jernbanegods er el-lokomotiver med ”rangermodul”, hvor el-lokomotivet enten via batteri eller en mindre dieselmotor selv kan køre sit tog til læssespor eller terminal og i øvrigt radiostyres, så omkostningen til rangerlokomotiver reduceres.

Hård konkurrence

Konceptet blev første gang godkendt i 2015 og der kører nu flere hundrede lokomotiver med dette udstyr i Europa. Derudover bliver godslokomotiver billigere. Konkurrencen er hård blandt leverandørerne, men i virkeligheden er det ønsket om at godsoperatørerne vil køre med samme lokomotiv helt fra A til B, der driver dette. Det betyder også at lokomotiverne bliver ret ens. Typisk designes et ”multisystem

lokomotiv” (der kan køre både på DC og AC spænding), og ud fra dette tilbydes en DC variant, hvor AC-komponenterne er taget ud, og en AC variant, hvor DC komponenterne er taget ud. Vognkasse, bogier og alt andet forbliver det samme.

ETCS udviklingen er dog blevet meget dyr, så lige nu tilbydes der ikke mange lokomotiver til Skandinavien, fordi ERTMS udrulningen er dyr og i virkeligheden nok ikke rentabel for andre end infrastrukturforvalteren. I Europa kører der rask væk el-lokomotiver med 7–8 forskellige sikkerhedssystemer ombord – og det er stadig billigere at anskaffe end et lokomotiv med eksempelvis den danske ERTMS version og dansk, svensk og tyske STM-moduler.

Førerløse godstog er på vej, og projekter i Frankrig og Australien bliver forventeligt de første. Her baseres driften dog på ERTMS. Hybridlokomotiver der kan reducere behovet for diesellokomotiver er også på vej. Her dog i mindre omfang, da disse bliver så dyre, at prisen reelt kun er attraktiv, hvis lokomotivets ydeevne reduceres – men også fordi der er utrolig mange gamle og nærmest uopslidelige diesellokomotiver på markedet så det bliver ikke så økonomisk attraktivt at investere i ”rigtige” hybrid lokomotiver.

Vedligeholdelse

Vedligeholdelse af tog, er hvor der for alvor sker en voldsom innovation. Udviklingen er båret af de mange data man kan indsamle på nye tog, og ganske simple lasere og kameraer, der kan måle toget, hvis det passerer gennem særlige ”portaler” en til to gange om ugen. Portalen behøver ikke være i nærheden af værkstedet, men kan for

DANMARK

Er jernbanesektoren tilstrækkelig innovativ?

F

eksempel være ved en vaskehal eller opstillingsspor, hvor toget alligevel kører langsomt – også selv om udviklingen går imod at togene kan passere disse portaler med strækningshastighed.

Ved at sammenligne data kan man overgå fra normbaseret til tilstandsbaseret vedligeholdelse, og dermed skubbe intervallerne mellem værkstedseftersyn fra 25 000 til 50 000 kilometer, og måske endda endnu højere. Samtidig ved man præcist hvad der skal laves, og små robotter henter selv reservedele og værktøj frem til håndværkeren, så eftersyn kan foretages så hurtigt, at det ikke påvirker driften. Løsninger hvor togleverandøren står for vedligeholdelsen af toget vælges ofte for at sikre netop disse længere eftersynsintervaller.

TOMMY FROST

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Usein saadaan kuulla ihmisiltä rautatieteollisuuden ulkopuolelta, että junat eivät ole innovatiivisia ja että kehitys on valtavan hidasta. Tätä käsitystä vahvistetaan usein konkreettisilla kauhukertomuksilla, jotka erityisesti Tanskassa tulevat nykypäivän melko käytetyistä junista ja viime vuosikymmenien haasteista liittyen IC4-kaluston myöhästymisiin, laatuun ja talouteen, matkakorttiin (Rejsekoret) sekä turvalaiteohjelmaan. Vaikkakin meillä Tanskassa on ollut huonoa tuuria enemmän kuin kerran tällä vuosituhannella, niin ei ole korrektia sanoa, ettei tapahdu mitään kehitystä. Jos katsomme ulospäin, niin Euroopassa on monia jännittäviä ideoita, jotka tulevat vaikuttamaan Pohjoismaihin, varsinkin Tanskaan.

Bombardier motorvogn Talent 3 med batteridrift.

FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

or nylig blev der gennemført et forsøg med en konvoj på 7 førerløse lastbiler, der kørte tværs gennem Danmark. Hvor blev det tilsvarende forsøg med godstog af? Eller forsøg med passagertog på fjern-, regional- og lokalbanerne for den sags skyld?

Den nok største udfordring for jernbanesektoren er, at den er dyr i såvel anlæg som drift – rasende dyr. Ny teknologi kan imidlertid i væsentlig grad bidrage til at reducere omkostningerne. Førerløse tog, som jo allerede findes, vil være en af de mest oplagte temaer at starte med.

Generelt er potentialet for en udvikling af jernbanen enorm ved anvendelse af ny teknologi. Nye teknologiske og delvis færdigudviklede løsninger står i kø, de skal blot testes under danske forudsætninger. Stærkt omkostningsreducerende løsninger for strømforsyning, materieltyper med nye koncepter for miljøvenlig fremdrift, last-milelokomotiver, simplificerede tekniske normer tilpasset formålet med mange flere eksempler taler deres eget tydelige sprog – men ingen tager handsken op og laver forsøg i praksis. ”Nogen” skal KRÖNIKA således sætte gang i processen ved at afprøve den nye teknologi. Men FLEMMING LUND hvem er ”nogen”?

D

Ordförande i NJS

dansk avdelning enne ”nogen” er både leverandører og myndigheder. Leverandørerne har langt hen ad vejen allerede varen. Udfordringen med at sikre fremdrift ligger derfor udpræget på myndighedssiden. Hvilken myndighed er det således, der sætter sig for bordenden og siger, ”nu gør vi det” – for eksempel sætter forsøg i gang med førerløse tog på lokalbanerne, hvor potentialet for at indhøste erfaringer i forbindelse med forsøg nok relativt er det største. Her støder vi imidlertid på den meget enkle udfordring, at ingen myndighed føler sig kaldet til at tage teten.

Gennem en afprøvning af nye teknologiske løsninger kan sektoren få afklaret godkendelsesprocessen. Denne kan uden en forudgående test vise sig at blive den måske største udfordring. Så også af denne grund er det vigtigt at komme i gang med forsøg.

F

orklaringerne på den utilstrækkelige lyst til at tage et initiativ og afprøve den nye teknologi er mange. Indfasningen af ERTMS, udfasningen af det bestående materiel, tilpasning af infrastrukturen, påståede EU-krav, hvem skal betale med mange flere forklaringer. Ja, bortforklaringer er der nok af. At mange af disse er krydret med vanetænkning nævnes blot for fuldstændighedens skyld. Alt imens overtager vejtransporten mere og mere af jernbanens rolle stik imod de politiske intentioner på såvel passager- som godsområdet.

Grundlæggende er den største udfordring måske, at der ikke i Danmark – i modsætning til i de øvrige nordiske lande – findes en sektoransvarlig myndighed, som har til opgave at sikre jernbanesektorens udvikling, herunder den teknologiske. Resultatet er, at udviklingen bliver irrationel. Alt imedens ser jernbanen stiltiende til i en eller anden form for afmagt.

Er jernbanesektoren tilstrækkelig innovativ? Døm selv!

NJT NR 5 2018

7

NORGE

Britiske Go-Ahead vant Britiske Go-Ahead vant den første trafikkp kken i den konkurranseutsatte persontrafik en i Norge.

Jernbanedirektoratet tildelte trafi ken på Sørlandsbanen, Jærbanen og Arendalsbanen til Go-Ahead i skarp konkurranse med NSB og SJ som utgjorde finaleheatet i vu deringene.

I konkurransen ble kvalitet vektlagt med 60 prosent og pris 40 prosent. Alle scoret til ”meget bra” eller ”svært bra” på kvalitetskriteriene og det var marginale forskjeller mellom tilbyderne. Til slutt ble pristilbudet for å drive trafikken i ti år avgjørende, og Go-Ahead leverte et tilbud som var 21 prosent lavere enn nærmeste konkurrent.

– En stor dag for oss og nå går vi i gang for fullt med arbeidet foran trafikkstarten i desember 2019, sier administrerende direktør Magnus Hedin i Go-Ahead Nordic.

– Jeg hører mange si at engelskmenn kommer. Det er ikke sånn. Det er nordmenn som kommer inn, og vår virksomhet skal være basert på norske verdier, forsikrer mobiliseringsdirektør Cathrine Elgin i Go-Ahead Norge.

Cathrine Elgin har selv bakgrunn fra NSB, NSB Gjøvikbanen og Flytoget, og hun har sett at det kan skje mye når tilbudet spisses mot kundenes behov.

Go-Ahead Norge vil satse offensivt, enten det gjelder nye togavganger, tilbudet om bord, korrespondanse med busser eller gode avviksløsninger når togtrafikken står.

En kultur

Det vakte stor oppmerksomhet da Jernbanedirektoratet tildelte kontrakten om togtrafikken på Sørlandsbanen, Arendalsbanen og Jærbanen til Go-Ahead. Det britiske og stadig mer verdensomspennende transportselskapet påtar seg oppdraget mot et langt lavere vederlag enn det NSB i dag får. Mens NSB i år for 486 millioner kroner for denne trafikken, skal Go-Ahead i snitt kjøre for rundt 150 millioner kroner i året over en tiårsperiode.

– Vi belager oss på økte inntekter, noe som igjen er basert på at vi får flere passasjerer. Skal vi klare å oppnå de forbedringene vi beskriver i vårt tilbud, er vi avhengig av et godt samarbeid, ikke minst med de ansatte, sier Cathrine Elgin.

Både hun og administrerende direktør Magnus Hedin i Go-Ahead Nordic har lenge hatt det inntrykket at fagforeningene ønsker seg et konstruktivt samarbeid. Selskapets mål er å bygge en god kultur der folk gleder seg til å gå på jobb.

– Det er ingen grunn til at vi ikke skal spille på lag. I våre samtaler med tillitsvalgte har det vært en god stemning, og det er det også grunn til. Vi har forpliktet oss til at lønn og ande vilkår skal være slik de kjenner det i dag.

Ingen skal være redd for å miste jobben sin, og 8

NJT NR 5 2018

pensjonsavtalene blir akkurat de samme. Det er ikke der vi skal utgjøre en forskjell, garanterer Cathrine Elgin.

– Mange kan kanskje la seg skremme av at vi har en engelsk mor og tro at alle beslutninger skal tas av en byråkratisk organisasjon i England, sier Cathrine Elgin.

– Sånn blir det ikke. Vi skal være lokale, og beslutningene skal tas lokalt. Det forhindrer ikke at vår mor vil være en støtte med all den erfaring og kompetanse som sitter der.

Administrasjon i Stavanger

Jærbanen blir hjertet i den nye organisasjonen som skal sørge for togransport i sør. Go-Ahead vil derfor etablere sin administrasjon i Stavanger. Det setter lokførernes leder Holger Forsberg pris på, og han har inntrykk av at hans medlemmer vil forholde seg konstruktivt til den nye aktøren som skal drifte Jærbanen og Sørlandsbanen i 10 år framover.

”Ingen skal være redd for å miste jobben sin, og pensjonsavtalene blir akkurat de samme.

Det er ikke der vi skal utgjøre en forskjell.”

Cathrine Elgin, mobiliseringsdirektør i Go-Ahead Norge

– Blant våre medlemmer er det mange som er kritisk til jernbanereformen, men det betyr ikke at vi er imot vår nye arbeidsgiver, understreker han og legger til: Go-Ahead sier de ønsker passasjervekst. Det er også det vi ønsker!

trafikkpakke Sør FAKTA | Slik satser Go-Ahead ”Kundeservice i særklasse” skal gi langt fle e passasjerer både på Sørlandsbanen, Arendalsbanen og Jærbanen.

Her ser du hvordan tilbudet skal endres: Sørlands- og Arendalsbanen n Fire morgenekspresser med kortere reisetid på strekningene Oslo S–Kristiansand og Kristiansand–Stavanger S. n Fast to-timers frekvens mellom Oslo S og Stavanger S. n Et Pluss premiumtilbud med nye, romslige seter med høy grad av komfort. n Korrespondanse til/fra Arendal for alle avganger.

Jærbanen n Utvidelse av togtilbudet i helgene (økt frekvens). n Ny tidlig morgenankomst til Stavanger S. n Integrere regiontoget som en del av pendlertilbudet i Rogaland.

”Nå setter vi full fart på forberedelsen for tra-fikkstarten”, sier Magnus Hedin og Cathrine Elgin i Go-Ahead.

FOTO: SIV DOLMEN

Men hva er det som gjør at Go-Ahead ser et så stort potensial på Jærbanen?

– Etter å ha vært i Stavanger-regionen flere ganger og snakket med lokalt næringsliv, kommuner og fylkeskommune, har vi forstått at det er mye å hente. Bilen er ennå det dominerende transportmidlet. Med et godt tilrettelagt tilbud tror vi at langt flere vil reise kollektivt. Vi mener i alle fall at vi skal klare å lokke langt flere over på toget. Ett viktig moment er samarbeidet med Kolumbus, som gjør at tilbudet skal bli veldig, veldig bra, sier Cathrine Elgin.

Hon viser til den avtalen som allerede er inngått mellom Jernbanedirektoratet og det fylkeskommunale kollektivselskapet Kolumbus. Denne avtalen legger grunnlaget for mer sømløse reiser og én billett for både buss og tog.

langt færre tog enn på hverdager. Vi satser på to avganger i timen både lørdager og søndager. Med så hyppigere avganger vil det bli mer fristende å ta toget for alle som skal til ulike arrangementer i Stavanger, og de kan til og med kunne unne seg et glass vin. Videre mener vi det er behov for en tidligere morgenankomst til Stavanger, og flere pendlere vil få et mye bedre tilbud fordi vi åpner regiontoget flere typer reisende. Det er dessuten etablert flere bomstasjoner rundt Stavanger by, og det er klart at det vil påvirke folks reisevaner.

– Kombinasjonen av alle disse tingene gjør at vi åpenbart kalkulerer med høyere inntekter enn våre to konkurrenter. Dermed har vi kunnet be om mindre støtte fra staten.

Mer fristende

Merk. Go-Ahead er forpliktet til å følge tidligere rutetilbud det første året. Det betyr at de fleste til udsforbedringene introduseres fra 13. desem ber 2020.

– I det hele tatt vil vi utvikle tilbud som står i forhold til det behovet folk har. I helgene går det

TORE HOLTET

I tillegg til dette vil de reisende erfare: n Et mer variert tilbud. n

Oppgradert togmateriell.

n

Bedre informasjon.

n

Sømløs reiseopplevelse.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Go-Ahead voitti ensimmäisen liikennepaketin henkilöliikenteen kilpailutetussa hankinnassa Norjassa. Jernbanedirektoratet myönsi liikennepaketin Sörlandin radalla, Jär-radalla ja Arendalsradalla GO-Ahead´lle kovassa kilpailussa NSB:n ja SJ:n kanssa.

Nämä olivat mukana loppukarsinnan arvioinnissa.

NJT NR 5 2018

9

NORGE

Nato på skinner I høsten store Nato-øvelse i Norge har også bruken av jernbanetransport økt vesentlig.

– Transport av tungt forsvarsmateriell på jernbane er veldig effektivt og nyttig for oss, sier major Henning Richardsen.

Nato-øvelsen Trident Juncture har også vært en gigantisk logistikk- og transportøvelse.

På store deler av Østlandet og i Trøndelag har den største Nato-øvelsen i Norge på flere tiår vært en del av hverdagen denne høsten. Selv om selve øvelsen der øvingsstyrkene har stått opp mot hverandre bare varte et par ukers tid, så har transport- og logistikkdelen av øvelsen vært langt større.

– Vi har egentlig vært på øvelse helt siden begynnelsen av september, forteller major Henning Richardsen og stabssersjant Anders Estenstad.

Henning Richardsen er seksjonssjef for Transport-kontrollseksjonen ved Forsvarets transportskole: – I forbindelse med øvelse Trident Juncture har vi for første gang organisert transportog logistikkenheten sammen som en bataljon, forteller han.

– Dette omfatter da alt av transportarbeid på terminaler og havner, på flyplasser, vei og jernbane. Når vi vet at hele 53 000 mennesker, fra så å si alle Nato-land og også Sverige og Finland, har kommet til øvelsesområdet med alt sitt utstyr, våpen og kjøretøy så kan vi ane dimensjonene på det hele.

– Ja, det er enorme mengder og et veldig stort antall transporter som håndteres, forteller de to.

Jernbanetransport er revitalisert

– Forsvaret har siden rundt 2010 tatt opp igjen bruken av jernbane, forteller Henning Richardsen. Utover på 1990-tallet og første del av 2000-tallet forsvant nesten all bruk av jernbane, men dette er nå kraftig endret.

– Nå bruker vi jernbane så mye vi kan for å flytte særlig det tyngste materiellet. Forsvaret har egne jernbanevogner der de tyngste stridsvognene (Leopard) kan kjøres på og fraktes over lange avstander. Dette er så store, brede og tunge kjøretøy at det krever større ressurser å flytte dem på veg. Men vi bruker også jernbanetransport ved forflytning av en rekke andre typer, både beltegående og hjulgående kjøretøy, forteller Anders Estenstad. Han jobber særlig med mottaket av de internasjonale styrkene.

– Når skipene ankommer har vi en mottaks10

NJT NR 5 2018

FAKTA | Øvelse Trident Juncture n Største

militærøvelse i Norge siden 1980-tallet.

n 53 000

soldater fra mer enn 30 land.

n Berører

særlig Trøndelag, Hedmark, Oppland og Østfold.

n Øvelsen

omfatter også det gjeninnførte Totalforsvaret (herunder jernbane).

n Jernbanetransport

foregår særlig fra terminaler i Trøndelag og Østfold.

n 27

havner, flyplasser og jernbaneterminaler er i bruk.

Major Henning Richardsen (t v) og stabsersjant Anders Estenstad har jobbet mye med jernbanetransportene under storøvelsen.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

organisasjon klar. Under øvelsen har den nordlige delen vært norsk-ledet og den sørlige delen amerikansk-ledet. Likevel fungerer alt dette på samme fordi vi følger de samme Nato-standardene over alt i alliansen. Dette gir veldig god trening i både selve utførelsen av transportene og ikke minst i samarbeid og samhandling, sier Anders Estenstad.

Totalforsvaret

Jernbanen inngår som en viktig del av totalforsvaret og oppgavene er nøye avstemt.

– Vi i forsvaret har et utstrakt samarbeid med både togselskapene og med Bane Nor:s folk for å få dette til å gli, understreker Henning Richardsen. Vi planlegger og leder lasteog losseoperasjonene, men det er jernbanens

folk står for alt av jernbanesikkerhet. Det inkluderer også ettersyn og sikring av lasten som selvfølgelig er svært viktig.

Hvilke erfaringer har dere gjort dere?

– Vi bruker jo jernbanen så mye som mulig for å avlaste vegnettet. Slik sett ser vi at dette fungerer veldig bra, sier Henning Richardsen.

– Særlig det tyngste materiellet er det en stor fordel å slippe å frakte over lange avstander på vegene. Men vi har også et stort antall tog med andre typer materiell i form av containere. Også jernbanen har noen tynge- og lengebegrensninger, men i store og hele fungerer det altså godt. Nato har egne standarder og prosedyrer for hvordan jernbanetransporter skal gjennomføres, og vi ser at planverket også fungerer i

Norske Leopard stridsvogner lastet opp på tog for øvelsen Trident Juncture.

FOTO: TORBJØRN KJOSVOLD/FORSVARET

praksis og i stor skala. Det er nytt for oss å foreta en slik storskala-øving på dette og erfaringene vi høster er verdifulle. En annen stor fordel med jernbanetransport er at det er veldig lett å kontrollere. Vi vet alltid nøyaktig både hvor transportene befinner seg og om vi vet at hele transporten er med, smiler Hening Richardsen.

KLP® Hybrid Polymer Sleepers

Materiell

Forsvaret eier et antall egne godsvogner for militærtransportene. I tillegg leies det inn vogner fra togselskapene ved behov og det er også et større antall utenlandske vogner i bruk under øvelsen. Forsvaret har nå en rammeavtale med Grenland Rail for de norske transportene, men flere andre togselskaper, blant annet Cargonet, har oppdrag med å trekke militærtog for andre nasjoner sine styrker. Det har ankommet direkte tog med tungt materiell fra både MellomEuropa og de andre nordiske landene.

– I Norge har vi nå fornyet våre mobile lasteramper slik at vi er mer fleksible på hvor vi kan laste og losse kjøretøyer, forteller Henning Richardsen.

De mobile rampene er i bruk denne høsten og tillegg er det flere havner og terminaler både i Sør-Norge og i Trøndelag som har hatt mye aktivitet både før og etter selve øvelsen.

Den første delen av november var den mest hektiske for selve feltøvelsen under Trident Juncture, men logistikk- og transportøvelsen varte i mange uker før og etter dette. Nå skal det oppsummeres, men det er helt klart at Forsvaret er på sporet som aldri før. Bokstavelig talt.

NJÅL SVINGHEIM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Syksyn suuren Natoharjoituksen aikana Norja on lisännyt myös rautatiekaluston käyttöä olennaisesti. Suuressa osin Östlandet´ia ja Tröndelagissa on suurin Nato-harjoitus Norjassa useaan vuoteen ollut osa arkipäivää tänä syksynä. Vaikkakin itse sotaharjoitus, missä harjoitusjoukot ovat kohdanneet toisiaan, kesti vain parisen viikkoa, niin on harjoituksen kuljetus- ja logistiset järjestelyt ollut paljon suurempia.

Sustainable Polymer Railway Solutions sung zur EBA-Zulas robung! rp se Betrieb

Long Lifetime Low Life Cycle Costs n

Recycled & Recyclable

n

Excellent Damping & High Strength

n

Sound & Vibration Reduction

n

No glass fiber dust emission during drilling

n

No leaching compared with creosoted timber

www.lankhorstrail.com

NJT NR 5 2018

11

KORS & TVÄRS

SVERIGE

SJ kan tvingas tillämpa upphandlingslag n När SJ år 2013 upphandlade städtjänster för totalt 116 miljoner kronor i två upphandlingar utan att annonsera dessa, vände sig Konkurrensverket till Förvaltningsrätten i Stockholm med en begäran om att SJ ska betala konkurrensskadeavgift eftersom upphandlingarna inte annonserats enligt upphandlingslagstiftningen.

Överklagades

Detta prövades av förvaltningsrätten, och senare även av Kammarrätten i Stockholm, som båda gav SJ rätt.

Konkurrensverket överklagade kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

Inför sitt ställningstagande har Högsta förvaltningsdomstolen begärt ett så kallat förhandsutlåtande av EUdomstolen eftersom domen förväntas få prejudicerande betydelse.

Processen i EU-domstolen är sådan att en generaladvokat först lämnar ett utlåtande och rekommendation till domstolens innan den beslutar.

Utlåtande från EU

I september lämnade generaladvokaten sitt förslag till avgörande som innebär att ”den verksamhet som bedrivs av ett offentligt företag och som består i att med användning av järnvägsnätet tillhandahålla transporttjänster, ska anses vara en sådan ”drift av nät” som avses i direktiv 2004/17/ EG”.

Generaladvokaten anser således att SJ:s verksamhet faller inom ramen för upphandlingslagstiftningen.

Följer domstolen generaladvokatens förslag innebär det att SJ är skyldiga att följa lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna i sina upphandlingar. Slutligt besked kommer när domstolen har fattat sitt beslut.

12

NJT NR 5 2018

Säkerheten på svenska spår är hög enligt Transportstyrelsens säkerhetsrapport för 2017.

FOTO: TRANSPORTSTYRELSEN

Hög säkerhet på de svenska spåren Säkerheten på svenska spår är hög. Svensk järnväg uppfyller samtliga mål som EU ställer på en säker järnväg. Det framkommer av Transportstyrelsens säkerhetsrapport för 2017.

Under 2017 omkom 64 personer i olyckor på järnvägen, vilket är en minskning jämfört med 2016, då 82 personer omkom.

De flesta dödsolyckorna inträffar när personer befinner sig i spårområdet, så kallat spårspring, vilket är förbjudet en-

ligt järnvägslagen, därefter är olyckor i plankorsningar näst vanligast.

övervakning är exempel på åtgärder för att minska antalet självmord.

Kameraövervakning

Färre självmord

– Undersökningar och statistik visar att spårspring tyvärr är utbrett fenomen bland såväl unga som gamla. Här är det hela samhällets ansvar att ändra normerna så att fler liv kan räddas, säger Ryo Yamazaki, statistiker på Transportstyrelsen.

Stora insatser har gjorts för att förhindra självmord i spår. Stängsling och kamera-

Storsatsning på nattåg till Jämtland n SJ storsatsar på region Jämtland med nattåg från både Göteborg och Stockholm året runt. Att åka nattåg mellan Stockholm och Jämtland har blivit omåttligt populärt. I år har SJ haft en ökning av antalet resenärer på 33 procent jämfört med föregående år, den största ökningen i hela landet. SJ vill nu satsa ännu mer på nattågstrafik.

– Från i somras körs nattågen från Stockholm till Jämtland hela året. Vi vill att vår trafik ska bli mer förutsägbar och ser en allt större efterfrågan, därför går nattågen till Jämtland året runt, från december även från Göteborg, säger Jan Kyrk, affärschef på SJ.

Antalet självmord på järnväg har minskat kraftigt de senaste åren, men det är ännu för tidigt att säga om minskningen beror på säkerhetsinsatserna eller av andra orsaker.

Rapporten bygger på uppgifter från järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och Transportstyrelsens egen uppföljning.

Norska vagnar rustas i Sverige n Alstom har fått uppdrag av Norske tog att reparera och upprusta 19 stycken sovvagnar Littera WLAB2, som körs i trafik av NSB. Arbetena utförs vid Alstoms depå i Motala. Upprustningsarbetena beräknas ta ungefär 15 dagar per vagn och hela projektet beräknas vara avslutat i januari 2020.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Green Cargo prisades

Ny vd för Tågkompaniet

n Den

n Dag Lokrantz-Bernitz har tillträtt som ny vd för Tågkompaniet. Han kommer närmast från MTR där han jobbat sedan starten i Sverige 2009, senast i rollen som trafikchef för pendeltågstrafiken. Dag Lokrantz-Bernitz började den 28 november och efterträder Mats Gustafsson som slutade i augusti och Tomas Löfstedt som varit tillförordnad vd sedan dess.

18 oktober, under Volvo Cars hållbarhetsdag i Göteborg, mottog Green Cargo Volvo Cars Quality of Excellence (VQE) som är ett världsomfattande pris.

Priset är grundat på 2017 års prestationer och delades ut till ett 40-tal kvalificerade leverantörer.

– Fordonsbranschen är känd för att ha höga kvalitets- och hållbarhetskrav. Bland ett tiotal globala leverantörer inom logistik var Green Cargo det enda järnvägsbolaget. Priset är ett bevis på att vi är bland de bästa inom branschen, säger Clas Svensson, strategisk säljare på Green Cargo.

Volvo Cars Quality Excellence Award är en utmärkelse som uppmärksammar de leverantörer världen över som möter Volvo Cars höga förväntningar. Faktorer som vägs in är kostnadsmedvetenhet, resurseffektivitet och innovation, likväl som att

Ny vd för Green Cargo

Clas Svensson, strategisk säljare och Marcus Wiklund, branschchef på Green Cargo tar emot priset Volvo Cars Quality of Excellence.

FOTO: GREEN CARGO

stödja Volvo Cars kärnvärden och miljöhänsyn. Därutöver baseras det på en uppsättning av grundläggande kvalitetsdiscipliner där leverantörens leveranskapacitet och förmåga att samarbeta långsiktigt utvärderas.

n Ted Söderholm blir ny vd för Green Cargo. Ted Söderholm kommer närmast från DHL Express Sweden där han i dag är vd. Ted Söderholm tillträder sin tjänst på Green Cargo vid årsskiftet. Ted Söderholms viktigaste uppgift Ted blir att tillsammans med ledning och medarbeSöderholm tare på Green Cargo skapa god lönsamhet genom fokus på punktlighet, kvalitet och effektivitet.

Ny vd för MTR Nordic n Mark Jensen blir ny vd för MTR Nordic. Han kommer närmast från posten som vd för Carlsberg Sverige och en roll som senior vice president med fokus på internationell expansion i globala storstäder.

Tillsammans med teamen i Stockholm och Göteborg kommer Mark Jensen säkerställa att MTR levererar bästa möjliga upplevelse för resenärerna. Ett viktigt uppdrag inom kollektivtrafiken i Stockholm blir att tillsammans med SL bemöta resenärernas ökande krav på smidiga och effektiva resor. Mark Jensen tillträder sin nya tjänst i januari.

Ny chef för Trafikverksskolan n Tony Helm tillträdde som ny chef för Trafikverksskolan den 1 oktober. Han har tidigare varit rektor för Yrkeshögskolan Syd i Kristianstad och har en lång erfarenhet från utbildningssektorn.

Som ny resultatenhetschef på Trafikverksskolan blir han en viktig stöttepelare i Trafikverkets kompetensutvecklingsresa, där 1 000 Tony Helm nya arbetstillfällen inom myndigheten är att vänta. Samtidigt lägger han stor vikt vid att vidareutveckla skolans utbildningar för privata järnvägsaktörer och gymnasieoch högskolestudenter.

Resandet med tåg över Öresund har ökat med tio procent under FOTO: RENE STRANDBYGAARD året.

Fler tar tåget över Öresund n För

första gången sedan 2015, då id-kontrollerna infördes, är det nu fler pendlare som väljer att ta tåget över bron. Under året har tågresorna med Öresundståg över bron ökat successivt med totalt tio procent.

– I oktober har försäljningen

av 30-dagarsbiljetter till Danmark nått den högsta siffran för 2018 med 8 455 stycken sålda eller cirka 1 000 fler kort per månad. Det är mycket glädjande att vi äntligen är tillbaka på 2015 års nivå då id-kontrollerna infördes, säger försäljningschef Camilla Bunke.

Bli medlem i NJS Forum för nordiskt järnvägssamarbete

Som medlem i NJS blir du en del av ett kvalific rat nätverk inom den nordiska järnvägsbranschen.

Du inbjuds till intressanta seminarier och får Nordisk järnbanetidskrift (NJT), Nordens ledande facktidskrift inom järnvägsområdet, fem gånger per år.

Anmäl dig som medlem på www.njsforum.com

NJT NR 5 2018 13

KORS & TVÄRS

NORGE Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Bane Nor skiller ut drift og vedlikehold n Bane Nor oppretter et eget aksjeselskap for drift og vedlikehold av jernbanen. I overkant av 1 000 av Bane Nors 4 500 medarbeidere overføres til det nye selskapet. Dette er en del av jernbanereformen og et steg på veien til konkurranseutsetting av drift og vedlikehold.

Det nye aksjeselskapet vil i første omgang inngå kontrakter med Bane Nor om drift og vedlikehold av de ulike jernbanestrekningene i Norge. I neste fase blir det konkurranseutsetting av drift og vedlikehold gjennom utlysninger av kontrakter på de ulike banestrekningene.

Selskapet settes i drift våren 2019 og blir et heleid aksjeselskap av Bane Nor.

Dobbeldekkertog blir for dyrt n Jernbanedirektoratet

mener innleie av dobbeltdekkertog som en midlertidig løsning for å gi bedre passasjerkapasitet på Østfoldbanen blir for kostbart. Sli- Østfoldbanen ke tog var eventuelt tenkt satt inn Oslo som erstatning for de Kornsjø ekstra rushtidstogene på strekningen Halden–Oslo fram til utbyggingen i Moss er fullført.

Etter å ha undersøkt kostnadene ved leie av tog, kostnadene ved sportilpasninger på Østfoldbanen, nødvendige ombygginger på verkstedanlegg og områder for parkering av tog, samt kostnadene til opplæring av personale, er konklusjonen at dette blir for dyrt som et midlertidig tiltak.

Totalt vil kostnadene over fem år summere seg opp til cirka 650 millioner kroner. Det er da tatt utgangspunkt i innleie av tre doble togsett.

14

NJT NR 5 2018

Enturs billettsalg er nå ferdig bygget om og omprofilert. Her stasjonen i Trondheim.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Alle Enturs billettsalg i ny drakt Alle Enturs billettsalg er nå bygget om og framstår i ny drakt. Dermed er både selve billettsalgene, automater og validatorer over hele landet ferdig omprofile t.

Enturs ansatte på Oslo S og Gardermoen vil nå også guide reisende i å finne fram i det totale kollektivtilbudet. Det er også lagt til rette for dette ved hjelp av nye digitale hjelpemidler ved billettsalgene.

– Nå er systemet ferdig rigget for å ta imot flere operatører i tråd med konkurranseutsettingen av persontrafikken, sier Johnny Welle i Entur.

Entur har om lag 100 ansatte, 220 automater og 185 validatorer.

200 000 reisesøk

Entur har betjent billettsalg på stasjonene Oslo S, Oslo Lufthavn–Gardermoen, Trondheim, Bergen og Stavanger.

I oktober rundet den nasjonale reiseplanleggeren til Entur 100 000 nedlastinger i Appstore

og Google Play. Selv om appen ble gjort tilgjengelig for nedlastning i forbindelse med kollektivdagene i november i fjor, var det ikke før i februar i år at Entur gikk ut til folket med denne appen.

Det kan se ut til at den har blitt et populært verktøy for de reisende, i september ble det gjort drøye 200 000 reisesøk fra iOS og Android tilsammen.

Med Enturappen kan man få reiseforslag fra dør til dør i hele landet, på tvers av fylkesgrenser og transportmidler.

Jærbanen økte mest n Lokaltogene på Jærbanen er det togtilbudet i landet som hadde den kraftigste veksten av alle i årets første åtte måneder.

Tett oppunder 30 prosent flere tog toget på strekningen mellom Stavanger og Egersund i forhold til samme periode i fjor.

NSB melder at veksten i persontrafikken fortsetter. Etter årets første åtte måneder hadde NSB 8,1 prosent flere passasjerer enn i samme periode i fjor.

NSB hadde til sammen 44,5 millioner reiser i årets første

Svært stor trafikkvekst på Jærbanen. Her fra Bryne stasjon.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

åtte måneder, noe som er hele 3,4 millioner flere enn i samme periode i fjor. NSB Gjøvik-

banen hadde også vekst og økte fra 980 000 til 1 032 000 passasjerer i perioden.

ALSTOM I NORDEN  en viktig partner för innovativa hållbara transporter  välkända för regionaltåg och underhåll, men växer även inom infrastruktur  ledande leverantör av robusta och beprövade signalsystem  internationell pionjär inom höghastighetståg www.alstom.com

NJT NR 5 2018 15

KORS & TVÄRS

DANMARK

Fire kan byde på nye eltog n Følgende fire producenter er blevet prækvalificeret for at byde på nye eltog til DSB: Alstom transport Danmark, Bombardier transportation Denmark, Siemens mobility og Stadler bussnang.

Togproducenter har nu frem til primo 2019 til at udarbejde deres første forhandlingstilbud. Primo 2020 kan de afgive deres endelige tilbud om levering og vedligeholdelse.

Udbuddet lyder på minimum 100 togsæt, som skal erstatte størstedelen af DSB’s aldrende dieselflåde. DSB forventer at kunne tildele kontrakten til den vindende togproducent medio 2020. De første tog forventes indsat i drift i 2024, men det endelige indsættelsestidspunkt og leveringstakt kendes dog først, når der er i 2020 er skrevet KILDE: DSB kontrakt.

Nordjyske jernbaner får initiativprisen n Nordjyske jernbaner har fået DI Vendsyssels initiativpris 2018 for den stigende betydning for den nordjyske infrastruktur og store rolle i testen af det nationale signalprogram.

Nordjyske jernbaner har gennemgået en imponerende udvikling gennem de seneste år. Fra at være en lokalt orienteret aktør er virksomheden i dag en større jernbanevirksomhed, der evner at spille med på den nationale scene.

– Nordjyske Jernbaner er vigtig for vores infrastruktur i Nordjylland og i særdeleshed i Vendsyssel. Fra at være en lokal operatør er der nu større forventninger til Nordjyske jernbaner, som vi senest har set med den vellykkede test af signalprogrammet. Derfor er de en fortjent vinder af DI Vendsyssels Initiativpris 2018, siger formand for DI Vendsyssel Richard Fynbo.

KILDE: SINDAL AVIS

16

NJT NR 5 2018

Letbanen i Aarhus kunne ikke sikkerhedsgodkendes 2017.

FOTO: AARHUS LETBANE

Evaluering af Aarhus letbane gennemført n Den planlagte åbning af den indre strækning af Aarhus letbane den 23. september 2017 blev udskudt, fordi letbanen ikke kunne sikkerhedsgodkendes.

For at undgå at noget lignende sker igen, har transport-, bygnings- og boligminister Ole Birk Olesen taget initiativ til at få foretaget en ekstern evaluering af forløbet.

Evalueringen er nu gennemført og består af en kortlægning af forløbet og en analyse af læringspunkter fra forløbet.

Det har ført til ni konkrete for-

slag for fremtidige infrastrukturprojekter.

Evalueringen peger på at en af årsagerne til at letbanen ikke kunne idriftsættes i september 2017, var at ansøgningsmaterialet ikke var tilstrækkeligt modent, og at ansøgerne ikke havde den fornødne erfaring til at forudse dette.

Evalueringen konkluderer endvidere at godkendelsesprocessen har været mærket af en presset tidsplan i en kompleks opgave, og at processen har manglet en overordnet ”tjek-

liste” og en vejledende tidsplan, der har kunnet hjælpe ansøgerne på vej.

Desuden fremgår det af evalueringen at den væsentligste grund til at ansøgningsmaterialet ikke kunne godkendes var at Aarhus letbane og Keolis, som de første letbaneinfrastrukturforvaltere og -operatører, i begyndelsen skulle opbygge kompetencen og samtidig stod over for en meget kompleks lovgivning. @ www.trm.dk

Vigtig milepæl når skinnerne til Nordhavn er lagt n En vigtig milepæl blev rundet, da de sidste skinner for nyligt blev lagt på linjen til Nordhavn og Orientkaj. Nordhavnslinjen er en afgrening fra Cityringen, som ifølge planerne skal stå klar til at fragte passagerer til og fra Københavns nye bydel i begyndelsen af 2020.

I april blev de sidste skinner lagt rundt i Cityringens tunneler, og nu er skinnelægningen også ovre på Østerbro. Der er nu lagt skinner på hele strækningen, som forbinder de nye metro-

Metro til Nordhavn er stærkt på FOTO: METROSELSKABET vej. stationer, Nordhavn og Orientkaj, med det øvrige metronet.

Nordhavnslinjen kører paral-

lelt med Cityringen fra København H gennem Indre By op til Østerport St. Herefter drejer den af under Sortedams Sø og fortsætter til Nordhavn St. Den sidste strækning til Orientkaj løber som højbane og skinnerne er nu færdige på hele linjen.

Med skinnerne på plads vil arbejdet i de kommende måneder fokusere på indretningen af tunnelerne, hvor der blandt andet skal installeres lys og gangvej langs siden.

KILDE: METROSELSKABET

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Togene kører nu med ERTMS i Nordjylland Banedanmark har i uge 43 sat Danmarks nye digitale signalsystem, ERTMS, i drift på strækningen mellem Frederikshavn og Lindholm.

Efter en indkøringsperiode med reduceret drift skal systemet give nordjyderne flere tog til tiden.

Med systemet får føreren i toget signalet direkte ind på en skærm via radiosignaler i stedet for at skulle orientere sig via de fysiske signaler langs jernbanen.

Transport-, bygnings- og boligminister Ole Birk Olesen ser afslutningen af den første strækning på fjernbanen som en milepæl: – Det er ikke nogen hemmelighed, at Banedanmark er blevet kraftigt forsinket i leverancen af signalsystemet, men det

er positivt, at det nye digitale signalsystem nu er i drift på den første danske strækning. Efter indkøringsfasen forventes det at give flere tog til tiden, så det er et eksempel på, at passagererne gradvist kommer til at opleve flere forbedringer af jernbanedriften i takt med, at det nye signalsystem rulles ud, siger ministeren.

Ifølge BaneOle Birk danmarks Olesen plan for udrulningen i hele Danmark, som blev godkendt af forligskredsen i november 2017, skal systemet være i drift i hele landet senest i 2030.

KILDE: TRANSPORT,­ BYGNINGS,­ OG BOLIGMINISTERIET

De nuværende Y-tog hos Midtjyske jernbaner skal udskiftes med nye FOTO: OLE PLUM tog i 2020, her Y-tog på Lemvig station.

Lokalbaner skal også købe nye tog Lokaltog, som driver trafik på ni lokalbaner på Sjælland og Lolland, får udvidet forretningen i december 2020, hvor selskabet skal overtage driften på den statslige jernbanestrækning Køge–Roskilde. Det betyder at Lokaltog får brug for flere togsæt, og selskabet er i gang med at undersøge mulighederne for enten køb eller leasing af det nødvendige antal togsæt.

Også Midtjyske jernbaner, som kører på Lemvigbanen i Vestjylland, får udvidet sit forretningsområde i december 2020, hvor selskabet skal til at køre trafik på den statslige jernbanestrækning Skjern–Holstebro. Herudover står Midtjyske jernbaner også for at skulle udskifte sine cirka 40 år gamle Y-tog. n

Vi utför järnvägskontroll enligt EG-direktiv.

Vi kontrollerar att ny- och ombyggnad av det transeuropeiska järnvägssystemet följer EG-direktivens (EU-direktiv 2008/57/EC) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, TSD.

Vårt metodiska systemarbete och våra erfarna och kvalificerade medarbetare säkerställer hög kvalitet i genomförandet.

Vi har lång erfarenhet och hög kompetens av kontrolluppdrag i Sverige, Finland och Norge.

För mer information, besök vanaheim.se E-post kontakt@vanaheim.se Telefon 070-610 19 50

www.vanaheim.se NJT NR 5 2018 17

KORS & TVÄRS

FINLAND

Ny godsvagn utvecklas n VR Transpoint har samarbetat med den österrikiska leverantören Innofreight GmbH för att utveckla en ny typ av godsvagn. Syftet är att skapa en vagn med separat chassi och lastutrymme. Den nya vagnmodellen har fått namnet Finnowagon.

Om kundens transportbehov förändras byts endast containern ut och transporten kan fortsätta på samma chassi. Vagnchassin med containern är lättare i vikt än de befintliga transportlösningarna. Det möjliggör transport av större laster per vagn.

Godsvagnen Finnowaggon.

FOTO: VR GROUP

Samgåendet ger synergier bland annat genom bättre utnyttjande av arbetsmaskiner.

FOTO: VR GROUP

Myndigheter får ny struktur

NRC Group och VR Track går samman

n Kommunikationsministeriets förvaltningsområde omorganiseras i början av 2019.

Trafiksäkerhetsverket Trafi, Kommunikationsverket samt vissa funktioner vid Trafikverket slås samman till det nya Transport- och kommunikationsverket (Traficom). Det nuvarande Trafikverket fortsätter sin verksamhet som Trafikledsverket.

NRC Group köper 100 procent av finska VR Track och blir därmed Nordens största entreprenör inom järnvägsinfrastruktur.

Hjälp till tågresenärer n Trafikverkets nya tjänst Asemainfo.fi samlar all information som tågresenärer behöver på ett ställe. Tjänsten, som startade den 15 oktober, innehåller till exempel tågens avgångstider i realtid, störningsmeddelanden och länkar till lokala reseplanerare. Där finns i stort sett samma information som på järnvägsstationernas informationsskärmar.

Asemainfo.fi finns på finska, svenska och engelska.

18

NJT NR 5 2018

NRC Group kommer efter samgåendet att ha 2 450 anställda i Norge, Sverige och Finland och en förväntad årlig omsättning på över 600 miljoner euro.

VR Track är ett dotterbolag till det finska, statligt ägda järnvägsgruppen VR Group. NRC Group är en ledande aktör i Norge och Sverige, medan VR Track är en ledande banentreprenör i Finland med en marknadsandel på mer än 50 procent. VR Track har också etablerat sig som en stor aktör inom järnvägsunderhåll i Sverige.

projektering i sina dotterbolag blir ett viktigt tillskott för NRC Groups samlade tjänsteutbud och blir särskilt viktiga i uppdrag där projektering utgör en stor del av arbetet.

– Det här är en milstolpe i vår historia. Storlek betyder mycket i vår bransch och vi ser att kontrakten stadigt blir större och mer komplexa. Vi blir nu dubbelt så stora och tar ett

Dubbelt så stora

VR Track har ett av Finlands största projekteringskontor inom infrastrukturbranschen med experter inom ban-, eloch säkerhetssystem. Det finska företaget med specialister inom

Øivind Horpestad, koncernchef i NRC Group och VR Groups vd, Rolf Jansson, har ambitionen att bygga en stark nordisk aktör.

FOTO: VR GROUP

kraftigt grepp om den nordiska marknaden och vi förbättrar vår konkurrenskraft samt lägger grunden för ytterligare tillväxt, säger NRC Groups koncernchef Øivind Horpestad, som fortsätter i sin roll efter förvärvet.

Gemensam ambition

VR Track har vuxit till att bli en framgångsrik och effektiv tjänsteleverantör på de finska och svenska marknaderna.

– Tidigt i samtalen med NRC Group såg vi att vi hade en gemensam ambition att bygga en stark nordisk aktör. Utöver att vi delar grundläggande värderingar har det under denna process blivit allt tydligare att företagen kompletterar varandra vad gäller kapacitet och kompetens som skapar stora möjligheter, säger VR Groups vd Rolf Jansson.

Förvärvet av VR Track kommer att ge stora synergier i Sverige där båda företagen redan finns etablerade. Även i Norge kan förvärvet ge stora tillväxtmöjligheter.

ARJA AALTO

Välkommen till Nordens järnvägsmässa 8 - 10 oktober 2019 Säkra din plats redan idag! elmia.se/nordicrail Parallellt arrangeras Elmia Nordic Transport Infrastructure, en ny mässa om transporter, intermodalitet och infrastruktur, samt Elmia Nordic Future Transport Summit, ett forum på strategisk nivå med seminarier om transport, infrastruktur och samhällsbyggande.

NJT NR 5 2018 19

EUROPA

Lyckade alumnidagar i Lissabon NJS har knutit starkare band till European Training Center for Railways (ETCR) genom att NJS president, Per Olof Lingwall, numera är ledamot i ETCR Commission som ansvarar för innehållet i den internationella tvåveckorsutbildning som årligen genomförs vid College of Europe i Brygge.

Alla som deltagit i utbildningen blir en del av ETCR Alumni och inbjuds till årliga återträffar, ETCR Former Trainees Day, som i år hölls i Lissabon. NJT har ställt fyra frågor till Rogério Antunes från infrastrukturförvaltaren Infraestruturas de Portugal som arrangerade dagarna i nära samarbete med operatören Comboios de Portugal.

Vad hoppas du att deltagarna vid alumnidagarna i Lissabon ska känna till om det portugisiska järnvägssystemet nu efteråt?

– Vårt mål med dagarna var att ge en bild av de främsta aktörernas verksamhet. Det gäller inom områdena infrastruktur (IP), den statliga tågoperatören (CP, Comboios de Portugal) och företaget som ansvarar för fordonsunderhåll (EMEF).

– Jag hoppas också att deltagarna har fått förståelse för det specifika med det portugisiska järnvägssystemet och dess villkor. Till exempel att den iberiska spårvidden, som är densamma som i Spanien (1 668 millimeter), skiljer sig från övriga Europa.

–Ett annat exempel på begränsning är Portugals geografiska placering, vilken innebär långa avstånd för att nå resten av Europa, samt Portugals begränsade marknadsandel av den internationella järnvägstrafiken.

– Under dagarna diskuterades även kommande utmaningar, som investeringar för modernisering av järnvägssystemet, konkurrens från andra transportslag och från andra järnvägsföretag. Detta som en följd av den kommande fria järnvägsmarknaden.

– I programmet ingick även ett besök vid det nationella järnvägsmuseet där deltagarna kunde lära sig lite om av den portugisiska järnvägens historia som började för 160 år sedan. Är du nöjd med dagarna?

– Med tanke på den respons jag fått så tror jag att resultatet blev ganska positivt. Här måste jag lyfta fram samarbetet med, och professionaliteten hos, mina medarbetare, särskilt från Comboios de Portugal. Utan dem hade detta evenemang varit omöjligt.

– Trots att det krävdes mycket arbete är jag personligen mycket nöjd med att ha kunnat ordna allt detta och därmed kunnat välkomna kolleger från hela Europa.

Vad är den största utmaningen med att organisera de här dagarna?

– För mig var det att kunna hantera de olika 20

NJT NR 5 2018

”Vårt mål med dagarna var att ge en bild av de främsta aktörernas verksamhet.”

Under alumnidagarna i Lissabon besöktes bland annat EMEF:s verkstad i Entroncamento som genomför en total upprustning av Portugals snabbtågsflotta.

FOTO: EVA CLOAREC

Rogério Antunes, arrangör av alumnidagarna i Lissabon

involverade aktörerna och evenemangen samtidigt. Det rör sig om järnvägsföretag, restauranger samt sociala och kulturella aktiviteter. Dessutom att hantera förändringar i sista minuten och att få ihop all information i ett program som kunde vara intressant för deltagarna.

Har du något råd att ge till framtida arrangörer av alumnidagarna?

– Att få stöd från höga chefer och styrelsemedlemmar är avgörande för att kunna ”öppna vissa dörrar”. Utan den typen av stöd blir det mycket svårare att uppnå vissa mål. Dessutom måste organisatören tänka på så många detaljer som möjligt, besöka de olika platserna som ska ingå under dagarna samt att noga planera de olika aktiviteterna i förväg. Detta för att minska risken för oförutsedda situationer och för att få tid att planera för ett alternativ, om det blir nödvändigt.

EVA CLOAREC

Lyhyt yhteenveto suomeksi

NJS on sitoutunut vahvemmin sitein Euroopan Rautateiden koulutuskeskukseen (ETCR), kun NJS:n presidentti Per Olof Lingwall on nyttemmin ETCR komission jäsen vastaten vuosittaisen kansainvälisen kaksiviikkoisen koulutuksen sisällöstä College of Europessa Bryggessä. Kaikista, jotka ovat osallistuneet koulutukseen tulee osa ETCR Alumnia ja heidät kutsutaan vuosittaisiin tapaamisiin, ETCR:n aikaisempien kurssilaisten päivänä, tänä vuonna Lissaboniin. NJT on haastatellut Rogerio Antunas´ta Portugalin infranhaltijaa (Infrastrukturas de Portugal), joka järjesti päivät läheisessä yhteistyössä operaattorin Combois de Portugalin kanssa.

EUROPA

Vätgaståg i trafik Söndagen den 16 september var det världspremiär för Alstoms nya bränslecellsdrivna tåg. Då rullade det första tåget, Coradia iLint, in på stationen i Bremervörde inför ekonomi- och transportministern samt representanter för transportmyndigheterna i Niedersachsen i Tyskland.

Coradia iLint ersätter de dieseldrivna tåg som tidigare trafikerade linjen Cuxhaven, BremerFOTO: OLE PLUM haven, Bremervörde och Buxtehude i tyska Niedersachen. förande och koncernchef för Alstom, i tidningen Svensk Verkstad.

Coradia iLint drivs av bränsleceller som omvandlar vätgas och syrgas till elektricitet. De två tågsätten tankas vid en mobil vätgasstation i Bremervörde. När ytterligare 14 tågsätt har levererats år 2021 beräknas en stationär tankstation tas i drift. De nya tågen har en topphastighet på 140 kilometer/timme och kan gå upp till 1 000 kilometer på en tankning.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Sunnuntaina 16. syyskuuta oli Alstomin uuden polttokennovetoisen junan maailman julkistamistilaisuus. Silloin rullasi ensimmäinen juna, Coradia iLint, Bremervörden asemalle talous- ja liikenneministerin ja liikenneviranomaisten edustajien eteen Niedersachsenissa Saksassa. Näin kirjoittaa Svensk Verkstad.

nestorville.se

Världens första bränslecellsdrivna tåg, Coradia iLint, som tillverkas av Alstom i Satzgitter, går nu i kommersiell trafik. Tåget visades upp för inbjudna gäster och sattes i trafik dagen efter.

Inledningsvis kommer två tågsätt att gå i trafik mellan Cuxhaven, Bremerhaven, Bremervörde och Buxtehude där de ersätter äldre dieseldrivna tåg.

– Det här är en revolution för Alstom och för framtidens mobilitet. Världens första vätgasdrivna bränslecellståg tas i passagerartrafik och är redo för serieproduktion. Coradia iLint förebådar en ny era inom utsläppsfria järnvägstransporter. Det är en innovation som är resultatet av ett fransk-tyskt lagarbete och exemplifierar framgångsrikt samarbete över gränserna, säger Henri Poupart-Lafarge, styrelseord-

Vildmarkståget!

Upplev säsongernas variationer med tre unika och exklusiva tågresor under vår, sommar och höst 2019!

Tillsammans med Järnvägsmuseet erbjuder Inlandsbanan tre unika och exklusiva tågresor, med klassiskt tåg i bekväma vagnar och med förstklassig restaurang och bar ombord. Dragkraften står el-, diesel- och ånglok för, på olika sträckor.

God mat är en viktig del av upplevelsen, och vi färdas genom ett sagolikt vackert landskap, beroende på säsong täckt av gnistrande vit snö, sommargrönska eller sprakande höstfärger. Vi besöker sevärdheter, provsmakar delikatesser och njuter av vad Norrland och Lappland har att erbjuda. Välkommen du också – de här resorna vill du inte missa!

Valborgståget

Sommartåget

Hösttåget

Gävle-Gällivare 27 april – 1 maj Bo ombord på tåget.

Valborg på Dundrets topp!

Stockholm-Gällivare 24 juni – 30 juni Resa till Midnattssolen!

Stockholm-Abisko/Björkliden 24 augusti – 1 september Sprakande höstfärger!

Mer information på inlandsbanan.se eller 0771-53 53 53.

NJT NR 5 2018

21

SVERIGE

”Järnvägen avgörande för att nå Han gillar att resa med tåg, har tågluffat i Europa med sin familj fem år i rad och ser tågets fördelar att snabbt komma från stadskärna till stadskärna. Som Vänsterpartiets enda utskottsordförande i riksdagen ansvarar han för trafi utskottet, enligt honom ett av de viktigaste utskotten eftersom trafikf ågorna berör alla. Transportsektorn miljömål, att minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till år 2030, är också något som ligger honom varmt om hjärtat. Möt Jens Holm, ny ordförande i riksdagens trafi utskott.

Jens Holm är uppvuxen i Matfors, några mil väster om Sundsvall. Sitt intresse för politik fick han under studieåren i Uppsala när han läste till en magisterexamen i sociologi och gick med i Vänsterpartiet.

– Jag har alltid haft ett stort engagemang för rättvise- och miljöfrågor. Om vi vill bygga en bättre värld för alla är det många frågor som hänger samman. För att kunna påverka är ett engagemang i ett politiskt parti centralt och för mig blev Vänsterpartiet ett naturligt val eftersom de förenar både röda och gröna frågor, säger Jens Holm.

Engagerad i miljöfrågor

Hans politiska karriär ledde så småningom fram till en riksdagsplats där han nu är inne på sin tredje mandatperiod. Jens Holm har också varit ledamot i EU-parlamentet under åren 2006–2009. Under sin tid i riksdagen och i EU-parlamentet har han varit djupt engagerad i, och jobbat mycket med, miljö- och klimat-

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029­1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 5 2018

frågor. Och nu har han nyligen blivit vald till ny ordförande i riksdagens trafikutskott.

– Det är oerhört hedersamt att ha fått uppdraget som trafikutskottets ordförande. Eftersom det är Vänsterpartiers enda ordförandepost i riksdagens olika utskott är det extra hedrande. Trafikutskottet är ett mycket viktigt utskott genom att trafikfrågorna berör alla människor.

Dessutom har transportsektorn ett eget miljömål, att minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent, som jag tycker är tydligt och bra, säger Jens Holm.

När vi pratar om hans syn på järnvägen i Sverige, märks det att miljöfrågorna engagerar.

– Vi kommer aldrig att nå klimatmålet om vi inte använder oss av järnvägen. Den behövs för att transportera både gods och människor, och ett ökat resande med tåg är en mycket viktig klimatvinst jämfört med att resa med andra färdmedel.

PORTRÄTTET Namn: Jens Holm (V) Aktuell: Ny ord-

förande för riksdagens trafikutskott

Utbildning:

Magisterexamen i sociologi Familj: Hustru

och två barn

Bor: Enskede söder om Stockholm Fritidsintressen: Jogga och att vara ute i skogen, förutom att resa med tåg.

Något du inte visste: Kan jonglera med tre bollar, något som han gärna tar till för att bryta fastlåsta tankebanor.

Tidigare Norrlandstrea i badminton.

Bredare uppdrag

Jens Holm ser också att det finns mycket att vinna på att satsa offensivt på järnvägen, inte minst för att hålla ihop hela landet. Snabbt kommer vi in på SJ som statligt ägt bolag, något som trafikutskottets ordförande tycker är bra genom att staten som ägare kan styra SJ mot ett bredare uppdrag och bidra till att uppfylla flera samhällsmål, såsom ökad tillgänglighet och fler resenärer.

– Naturligtvis ska SJ vara ett välskött bolag, men det får inte vara ett självändamål att maximera vinsten och ge en så hög avkastning till staten som möjligt. SJ:s roll kan inte nog understrykas och som statligt bolag kan regeringen ge SJ ägardirektiv att i större utsträckning agera utifrån resenärernas önskemål och

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e­post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70­524 24 61 e­post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: arja.aalto@liikennevirasto.

Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.d Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE ­784 55 Borlänge

genomföra saker som kan ge snabba och positiva effekter. Därför är det viktigt att vi får en regering som förstår tågets viktiga roll i samhället och ser SJ som ett strategiskt bolag, inte enbart som en kassako för staten.

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll

Ett av de viktigaste besluten för järnvägen under den kommande mandatperioden enligt Jens Holm, är att staten bör återta järnvägsunderhållet i egen regi. Framför allt för att få en bättre samordning och ett järnvägsunderhåll som

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e­post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 e-post: per-olof.lingwall@trafik erket.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta print

341

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e­post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e­post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafik erket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e­post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

769

Kommande nummer 2019 Seuraavat numerot 2019: 28/2, 18/4, 10/6, 30/9, 5/12

www.njsforum.com

NJS

klimatmål” är långsiktigt och hänger samman. Han tycker inte att dagens modell med olika entreprenörer som får ansvar för underhållet på skilda delar av järnvägsnätet under en begränsad tid fungerar särskilt bra.

– Den utvecklingen är helt felaktig. Det finns stora behov av samordning och att samla kompetens på ett och samma ställe. Då måste staten ta ett större ansvar för den grundläggande infrastrukturen än att bara beställa tjänster från ett antal aktörer. Därför bör ansvaret för järnvägsunderhållet ligga på staten och i huvudsak utföras i egen regi. Däremot kan det behövas stöd utifrån i form av särskild spetskompetens eller resurser.

NJS president Per Olof Lingwall öppnar konferensen i Europahuset om gränsöverFOTO: MIKAEL PRENLER skridande förbindelser i Norden.

Vill se höghastighetsjärnväg

Med sitt engagemang för klimatfrågor anser Jens Holm att en höghastighetsjärnväg i Sverige är den nya stora järnvägsinvesteringen som behövs för framtiden.

– Höghastighetsjärnväg är en bra idé, säger han, men den måste lösas med lånefinansiering, annars tar det alldeles för lång tid att bygga. Den kommer att modernisera vårt sätt att resa och konkurrera ut flyget på många sträckor, något som starkt bidrar till att uppfylla transportsektorns miljömål.

Han är optimist och hoppas att partierna i riksdagen kan nå en lösning när det gäller lånefinansieringen som tidigare har diskuterats.

– På något sätt förstår alla att det tar för lång tid att bygga en helt ny järnväg om den ska finansieras över den löpande statsbudgeten.

Men det behövs först en regering på plats som tar tag i frågan, avslutar Jens Holm.

Stort intresse för NJS konferens Över hundra personer hade anmält sig till NJS konferens i Stockholm i mitten av oktober om gränsöverskridande förbindelser i Norden.

Huvudtalare var Frédéric Versini från EUkommissionens direktorat för transporter som gav en utblick över transeuropeiska transportnätet år 2030. Han berättade bland annat vilka verktyg som finns, såsom att etablera särskilda transportkorridorer, gemensam standard och koordinatorer.

Därefter gav Pyry Niemi från Nordiska Rådet sin bild över den nordiska transportpolitiken och rådets initiativ om bland

MIKAEL PRENLER

Annonsera i NJT 2019 En annons i NJT – Nordisk Järn­ banetidskrift – är det självklara valet för dig som vill synas och nå viktiga beslutsfattare inom den nordiska järnvägsbranschen.

Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

annat att upprätta ett nordiskt ministerråd för transportfrågor.

Ytterligare frågor som diskuterades var myndighetssamarbetet i Norden och den internationella persontrafiken och godstrafiken i Norden. Några större infrastrukturprojekt presenterades, såsom Rail Baltica och den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält.

Dagen avslutades med korta redovisningar över aktuella eller planerade gränsöverskridande infrastrukturprojekt i Norden.

Seminariet genomfördes EU-kommissionens lokaler i Stockholm i nära samarbete med EU-kommissionen och Nordiska Rådet.

MIKAEL PRENLER

UTGIVNINGSPLAN 2019 Nr Tema

Sista bokningsdag

Material Utgivning till tryckeri

1

EU:s fjärde järnvägspaket

6/2

15/2

28/2

2

Stora infrastrukturprojekt i Norden

20/3

29/3

18/4

3

Försvaret och järnvägen

16/5

24/5

10/6

4

Mässnummer Elmia Nordic Rail

4/9

13/9

30/9

5

Innovationer och digitalisering

13/11x

22/11

5/12

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 4 • SEPTEMBER 2018 • ÅRGÅNG 144

”Jag vill stärka samarbetet mellan de nationella avdelningarna för att utveckla NJS som nordisk förening.”

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2018 • ÅRGÅNG 144

Per Olof Lingwall, president i NJS

Annonsbokning och priser: Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafik erket.se

Norska flygtåget jubilerar med passagerarrekord

”Järnvägen nödvändig för att lösa dagens klimatproblem.”

Karin Svensson Smith (MP), ordförande riksdagens trafi utskott

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 3 • JUNI 2018 • ÅRGÅNG 144

”Norge bør kunne skryte av at vi har en jernbane som oppfyller veldig mye av det kundene ønsker seg.”

FINLAND: Snabbare och tyngre tåg på rustad bana NORGE: Resandet ökar hos NSB

Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • MARS 2018 • ÅRGÅNG 144

”Vi har et felles mål: Mer bane for pengene.”

Ingvild Storås,

administrerende direktør i Baneservice

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2017 • ÅRGÅNG 143

”Vi ska inte sitta på vår kammare och gissa eller anta, i stället ska vi lyssna på och prata med branschens företrädare.”

Petra Wermström, avdelningschef väg och järnväg inom Transportstyrelsen

Så går utbyggnaden av ERTMS i Norden Anrik tur genom hisnande landskap

Renässans för finska statione DANMARK: Fler avgångar över Öresund SVERIGE: Nya Mälab-tåget har presenterats

NJT

Kirsti Lovise Slotsvik, ny jernbanedirektør i Norge

DANMARK: DSB köper nya ellok

FINLAND: Rekordresultat för VR Group

NORGE: Konkurrens gav mer gods på tåg

SVERIGE: Älgar orsakar tågproblem

DANMARK: Milstolpe för nya Cityringen

FINLAND: VR flytt r från järnvägsstationen

NORGE: Ny plan för järnvägen presenterad

SVERIGE: Klartecken för Västlänken

Enhetligt biljettsystem gör kollektivresan enklare DANMARK: Framtidens S-tåg blir automatiska NORGE: Historiskt infrastrukturavtal

FINLAND: Stor ökning av tågtrafi en

SVERIGE: Ny metod för planering av tidtabell

Bantekniska lärcentret i Kouvola har öppnat DANMARK: Allt fler t r metron till flyget NORGE: Konkurrens ska ge nöjda kunder

FINLAND: Nya ellok i godstrafi en SVERIGE: SJ miljardsatsar på snabba tåg

NJT NR 5 2018

23

Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg

Kunskap och erfarenhet.

Ett lyft för järnvägen.

Otillgänglig terräng på ena sidan och intensiv flygtågstrafik i höga hastigheter på den andra. Som alltid när det är ont om utrymme är vår spårgående kran ett fantastiskt hjälpmedel. Projektet för norska Jernbaneverket där vi bytte ut en bro vid Loenga station var inget undantag. Allt jag gör bottnar i djup kunskap och många års erfarenhet från att arbeta nära järnvägen. När konkurrenter världen över sneglar på Vossloh och kopierar våra arbetsmetoder som jag varit med och tagit fram blir jag stolt. Riktigt stolt. För det betyder att vi är på rätt spår, att vi är den självklara samarbetspartnern inom järnväg och mobilitet i Norden.”

Fredrik Johansson, projektledare för prefab och logistik

vosslohnordic.com