NJT #1-2021

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

”Det är dags för ett nytt innovationssteg för järnvägsgodset och leda den gröna utvecklingen i ytterligare hundra år.”

NR 1 • FEBRUARI 2021 • ÅRGÅNG 147

Per Olof Lingwall, ordförande i NJS svensk avdelning

Ökat intresse för nattåg i Europa DANMARK: Lokaltåg vill bli gröna NORGE: Hybridtåg på spåret

FINLAND: Kampanj varnar skolelever

SVERIGE: Ny spårvagnslinje i Lund

Vi utför järnvägskontroll enligt EU-direktiv Oberoende tredjepartskontroll

CSM-RA riskanalys

Ackred.nr:_______

Ackred.nr:_______

Ackred.nr Kontroll 8086

Ackred.nr Kontroll 8086

Certifiering

Certifiering

Certifiering

ISO/IEC 17021

ISO/IEC 17065

ISO/IEC 17020 (A)

ISO/IEC 17020 (C)

2

Ackred.nr:_______

Ackred.nr Kontroll 8086

ISO/IEC 17020 (C)

NJT NR 1 2021

ISO/IEC 17020 (C)

Utbildning

+46 70 874 44 87 info@vanaheim.se

LEDARE

NJT

Vikten av innovationer

S

om NJT berättar på annan plats, har ­Europeiska kommissionen utsett 2021 till ­Europaåret för järnvägen. Syftet är bland ­annat att uppmärksamma järnvägens fördelar som miljövänligt transportslag med mycket små ­utsläpp av växthusgaser och föroreningar. G ­ enom att människor och företag väljer järnvägen ­ framför andra transportslag ska det vara möjligt att nå målet i EU:s gröna giv om klimatneutralitet senast år 2050.

Järnvägen har nästan alltid varit miljövänlig. ­Tidigt insåg man elektricitetens fördelar när det gäller tågens framdrift. Loken kunde göras mindre och starkare samtidigt som kolförbrukning och luftföroreningar från transporterna avsevärt mins­ kades. Länder med tillgång till vattenkraft, som Sverige och Norge, började elektrifiera järnvägen för mer än ett sekel sedan. Men när E ­ uropa åter­ uppbyggdes efter andra världskriget ökade fram­ tidstron. Den egna bilen blev symbolen för frihet.

Billig olja översvämmade världen och bidrog starkt till en explosionsartad ökning av vägtrafiken. Järn­ vägen ansågs omodern och kunde möjligen beva­ ras av beredskapsskäl.

I takt med att biltrafiken ökade allt mer,

­ökade också problemen med luftföroreningar.

Något måste göras. Järnvägens miljöfördelar åter­ upptäcktes och tågtrafiken fick en renässans som det ”gröna” transportslaget. När miljöfrågorna­

Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • FEBRUARI 2021 • ÅRGÅNG 147

blir allt viktigare vaknar bilindustrin. Förbrän­ ningsmotorer ska fasas ut till förmån för eldrift.

Bil­illverkare och myndigheter lanserar olika tek­ niker med kontaktledningar, släpskor och ladd­ stolpar för batteriladdning. Innovationstakten är hög, u ­ tvecklingen går fort och snart har järnvägen ­tappat sitt mer än hundraåriga teknikförsprång med eldrift. Men var finns järnvägens innovations­ kraft och viljan till överlevnad?

Jag tror inte det handlar så mycket om teknik­

utveckling, mer om att bryta gamla mönster. S­ tora statliga och före detta monopolföretag som inte förstår vikten av samarbete och gemensamma standarder är illavarslande. Det euro­peiska tågledningssystemet har diskuterats i många ­decennier och är fortfarande långtifrån klart. Frågan är vad som inträffar först: ett gemensamt euro­ peiskt tåglednings­ system inom hela E ­U eller att Europas järn­ vägstrafik har avveck­ lats.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Innovaatioiden merkitys

K

uten NJT kertoo toisaalla lehdessä, on ­Euroopan komissio julistanut vuoden 2021 Euroopan rautatievuodeksi. Tarkoi­ tus on muun muassa kiinnittää huomio rautatei­ den etuihin ympäristöystävällisenä kulku­muotona erittäin pienine kasvihuonekaasupäästöineen ja epäpuhtauksineen. Jos ihmiset ja yritykset ­valitsevat rautatiet muiden kulkumuotojen sijas­ ta, niin olisi mahdollista saavuttaa EU:n vihre­ än kehitysoh­jelman tavoite ilmastoneutraliteetista ­Euroopassa viimeistään vuonna 2050.

Rautatiet on ollut melkein aina ympäristöystä­

vällinen. Jo varhain huomattiin sähkön edut juni­ en käyttövoimana. Veturit voitiin tehdä pienem­ miksi ja voimakkaammiksi ja samalla kuljetusten hiilenkäyttöä ja ilmansaasteita voitiin huomatta­ vasti vähentää. Ja vesivoimaa omaavat maat ­kuten ­Ruotsi ja Norja alkoivat sähköistää rautateitä rei­ lut vuosisata sitten. Mutta kun Eurooppaa jäl­ leenrakennettiin toisen maailmansodan jälkeen, lisääntyi usko tulevaisuuteen ja omasta autosta tuli täl­löin vapauden symboli. Halpaa öljyä virtasi maail­maan, mikä auttoi merkittävästi tieliikenteen räjähdysmäistä kasvua. Rautatiet nähtiin vanhan­ aikaisina ja ne voitaisiin ehkä säilyttää hätätilante­ ita varten.

Samassa tahdissa kuin autoliikenne kasvoi yhä enemmän, lisääntyivät myös päästöongelmat.

”Det är dags för ett nytt innovationssteg för järnvägsgodset och leda den gröna utvecklingen i ytterligare hundra år.”

Jotakin oli tehtävä! Rautateiden ­ympäristöedut huo­mattiin uudestaan ja rautateiden ­renessanssi vihreänä liikennemuotona alkoi. Kun ympä­ ristökysymyksistä tulee yhä tärkeämpiä, niin au­ toteollisuus herää. Polttomoottorit on asteittain korvattava sähkökäyttöisillä. Autonvalmistajat ja viranomaiset lanseeraavat erilaisia ­tekniikoita ­liityntäjohtoihin, virtakenkiin ja akuston lataus­ tolppiin. Innovaatiotahti on kiihkeä, kehitys on nopeaa ja pian on rautatieliikenne menettänyt yli satavuotisen teknisen etumatkansa sähkön käy­ tössä. Mutta missä on rautateiden innovaatiokyky ja ­tahto eloonjääntiin?

Luulen, että kysymys ei ole niinkään teknisestä

kehityksestä, vaan enemmänkin vanhojen mallien murtamisesta. Suuret valtiolliset ja ennen kaikkea monopoliyritykset, jotka eivät ymmärrä yhteis­ työn ja yhteisten standardien arvoa, ovat uhkaa­ via. Eurooppalaisesta junanohjausjärjestelmästä on ­puhuttu monia vuosikymmeniä, mutta siitä ollaan jatkuvasti kaukana. Kysymys kuuluu, mitä tapah­ tuu ensin: koko EU-alueella on yhteinen euroop­ palainen rautatieliikenteen hallintajärjestelmä vai Euroopan rautatieliikenne on lopetettu.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Per Olof Lingwall, ordförande i NJS svensk avdelning

Ökat intresse för nattåg i Europa DANMARK: Lokaltåg vill bli gröna NORGE: Hybridtåg på spåret

FINLAND: Kampanj varnar skolelever

SVERIGE: Ny spårvagnslinje i Lund

Efter en nedåtgående trend etablerar ÖBB nya nattågs­ linjer i Europa.

FOTO: HARALD EISENBERGER/ÖBB

NJT NR 1 2021 Välkommen till ett nytt nummer av NJT där vi bland annat är med när SJ Norge tar sitt nya hybridtåg på en testtur i Skien. Läs också om den nya banbrytande tunneln genom Ulriken i Bergen som nu har öppnat för trafik. Och så uppmärksammar vi att Europaåret för järnvägen har inletts. Trevlig läsning!

INNEHÅLL Ledare: Vikten av innovationer

3

Sverige: Satsningar på nattåg trots nedåtgående trend 4 Norge: Her kommer det ­bimodale toget

6

Krönika: Coronan tvingar oss

att tänka nytt

7

Norge: Banebrytende tunnel åpnet for trafikk 8 Kors & tvärs

10–17

Norge: Kundenes behov

­løftes fram

18

Europa: 2021 järnvägens år 19 Portrættet: Direktør som vil udvikle den grønne transportform 20 NJS: Ny webbplats

NJT NR 1 2021

22

3

EUROPA

Satsningar på nattåg trots Intresset för nattågstrafik ökar.

I ­Norge pekar Jernbanedirekto­ratet i en utredning på behovet av både fler nattåg och nya vagnar. I Sverige har Trafikverket fått i uppdrag att upphandla nattågstrafik till kontinenten samtidigt som Snälltåget investerar i flera vagnar och planerar att öka antalet avgångar i sin kommersiella nattågstrafik mellan Malmö och ­Berlin. I Centraleuropa expanderar det österrikiska tågbolaget ÖBB sin nattågstrafik med nya destinationer.

Men har nattågen någon framtid?

Nattågstrafik har under många decennier haft en viktig funktion att fylla. I ett land med stora­ avstånd och långa restider blev det rationellt att resa på natten och sova bort en stor del av res­ tiden, för att på morgonen vakna utvilad vid resmålet. Många minns säkert sin barndoms ­resor med nattåg när hela familjen skulle tryck­ as in i en trebäddskupé med pottskåp. I dag är ­kraven betydligt större och för många är singel­ kupé med egen dusch och toalett ett minimi­ krav.

Under förra seklet gick det nattåg i många riktningar. Från Stockholm kunde man till ­exempel resa med sovvagn till Narvik, Kiruna,­ Luleå, Skelleftehamn, Umeå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Storlien, Kalmar, Karlskrona, Göte­ borg och Malmö. Självfallet gick det också nat�­ 4

NJT NR 1 2021

tåg från Stockholm till både Oslo och Köpen­ hamn.

Likadant var det i Europa. Det fanns mäng­ der av nattågslinjer. Den som var ung och tåg­ luffade under 1970- och 1980-talen upptäckte­ säkert möjligheten att köpa en billig sovplats i liggvagn för att resa mellan Europas städer på natten. Det europeiska nätet med nattåg sträckte­sig till och med så långt norrut som till Stockholm och Oslo med det tyska nattåget ”Alfred Nobel” som förband de skandinaviska huvudstäderna med Hamburg.

I takt med att det byggs allt fler linjer för höghastighetståg i Europa som ger kortare res­ tider, och att tillgängligheten till flyget har ökat med allt fler lågprisbolag, har trafiken med nat�­

Nya sovvagnar måste tillgodose resenärernas krav på komfort och bekvämlighet.

FOTO: HARALD EISENBERGER/ÖBB

tåg successivt minskat. I huvudsak finns i dag nattågstrafik på ett fåtal internationella linjer i ­Europa, där det statliga österrikiska järnvägs­ bolaget ÖBB bedriver kommersiell nattågs­ trafik under varumärket Nightjet till fler än 25 ­europeiska städer. På vissa av Nightjets sträckor är det till och med möjligt att ta med bilen eller motorcykeln i särskilda bilvagnar. I övrigt finns nattågstrafik i huvudsak i Storbritannien, Fin­ land, Norge och Sverige.

Behov av nya vagnar i Norge

I de nordiska länderna fyller nattågstrafiken en viktig funktion även i framtiden. I en rap­ port från Jernbanedirektoratet år 2019 konsta­ teras att beläggningen på nattågen är 87–100 procent och att utbudet begränsas av tillgång­ en på sovvagnar. Den marknadsanalys som pre­ senteras i rapporten visar att nya koncept för nattåg kommer att öka resandet, både bland nuvarande­kunder och potentiellt nya kunder.

Något som ligger högt på önskelistan är ligg­ stolar följt av en- och tvåbäddskupéer, både med och utan dusch och toalett.

– Vi är tydliga med att vi även i framtiden bör ha nattåg i den långväga trafiken och att utbu­ det bör bli bättre, säger ledaren för den grupp som har utrett nattågens möjligheter närmare, Heidi Meyer Midtun Enligt utredningen måste Norske tog inom några få år beställa nya vagnar till nattågen efter­som dagens vagnar har en återstående livs­

Bergensbanen är en av de sträckor i Norge som i dag har nattågstrafik.

FOTO: TORE BJØRBACK AMBLIE

nedåtgående trend ”Vi är tydliga med att vi även i framtiden bör ha nattåg i den långväga trafiken och att utbudet bör bli bättre.”

Heidi Meyer Midtun, projektledare för utredning om nattågstrafik i Norge

längd på cirka åtta år. Utredningen har också tittat på om det är möjligt att införa sovvagnar med två våningar för att få plats med fler rese­ närer och därmed förbättra ekonomin i nat�­ tågstrafiken.

– Det är också viktigt att nattågens vagnar kan användas även under dagtid för att göra ekonomin i en anskaffning av nytt tågmateriel bättre, säger Heidi Meyer Midtun.

I Sverige upphandlar Trafikverket den nationella­nattågstrafiken mellan Stockholm och övre Norrland respektive mellan Stockholm och Västjämtland. Vy tåg, tidigare Svenska tåg­ kompaniet, vann den senaste upphandlingen av nattågstrafiken till och från övre Norrland och

är därmed tillbaka där allting började. Det var nämligen Svenska tågkompaniet som 1999 var först med att konkurrera ut och att vinna över SJ i den av staten upphandlade interregionala­ tågtrafiken.

– Många minns säkert då vi körde nattågen här i norr. Nu heter vi Vy och är en nordisk transportkoncern, säger Stefan Linder, affärs­ chef för Vy nattåget Norrland.

Inför den senaste upphandlingen genom­ förde Trafikverket en utredning om nattåg till och från övre Norrland efter 2020. Av rappor­ ten framgår att två tågpar ger de bästa tillgäng­ lighetseffekterna och de bästa förutsättningarna för fortsatt expansion i den viktiga turist­ näringen. Utredningen konstaterar också att den ­nuvarande vagnparken för nattågs­trafiken, som tillhandahålls av Trafikverket, behöver rus­ tas upp och kompletteras med ytterlig­are sov­ vagnar.

Internationell nattågtrafik

Utöver den upphandlade nationella nattra­ fiken har Trafikverket även fått i uppdrag av ­regeringen att upphandla internationell nattågs­ trafik med ambitionen att upprätta nattågs­trafik mellan Malmö och Bryssel samt mellan Stock­ holm och Hamburg med trafikstart senast den 1 augusti 2022. Syftet enligt regeringen är att det ska vara lätt att nå europeiska städer på kon­ tinenten med klimatsmarta­alternativ. Tyskland tillåter inte upphandling av lång­väga persontra­

fik på järnväg, varför den planerade nattågstra­ fiken upphandlas i Sverige­och i Danmark, och att operatören bedriver nattågstrafik på kom­ mersiella grunder från den dansk-tyska gränsen. Även om lågprisflyg och höghastighetståg har slagit ut mycket av nattågstrafiken i Europa,­ kan intresset att resa klimatsmart bidra till att vända trenden. Men även flyget utvecklas, och det dröjer nog inte länge innan de första eldrivna­flygplanen är i luften. Med elflyg för­ svinner nattrafikens klimatfördelar, så frågan är om dagens tidsoptimerade människor är villiga­ att tillbringa 12–18 timmar på ett tåg i stället för att genomföra en flygresa på några timmar eller delta i ett digitalt möte över internet.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Kiinnostus yöjunaliikennettä kohtaan lisääntyy. ­Norjassa Jernbanedirektoratet osoittaa selvitykses­ sään tarpeen sekä usealle yöjunalle että uusille vaunuille. Ruotsissa on Trafikverket saanut valtuu­ den hankkia yöjunaliikennettä Manner-Euroop­ paan samanaikaisesti kun Snälltåget investoi use­ ihin v­ aunuihin ja suunnittelee lisäävänsä lähtöjen määrää kaupallisessa yöjunaliikenteessä Malmön ja Berliinin välillä. Ja Keski-Euroopassa itävaltalainen junayhtiö ÖBB laajentaa yöjunaliikennettä uusiin kohteisiin. Mutta onko yöjunilla tulevaisuutta?

NJT NR 1 2021

5

NORGE

Her kommer det bimodale toget De første togsettene av type 76 gjør nå sine første prøveturer på norske spor. For togreisende i Trøndelag og i Østerdalen vil dette bety en helt ny hverdag med langt større plass, ­kapasitet og komfort. Samtidig byr de nye togene på helt ny teknologi, – derfor skal de nå gjennom et omfattende testprogram.

Det var et stort øyeblikk for SJ Norge sine folk da type 76 for første gang rullet sakte ut i det litt matte dagslyset på en ellers grå november­dag i Skien. Togsettet hadde ankommet på nattestid helgen før, innpakket i plastfolie og trukket av et lokomotiv. Men nå rullet det sine første me­ ter for egen maskin. NJT fikk være med på før­ ste lille tur ut av verkstedhallen i Skien.

– Det er et tett samarbeide mellom oss i SJ og Norske tog som eier togsettene, forteller pro­ sjektleder Terje Bulling i SJ. Samtidig er folk fra togprodusenten Stadler også tett på for å legge til rette for en god opp­ start på testprogrammet i Norge.

– Selv om vi nå har hatt Flirt-tog i Norge i flere år, så er dette toget noe helt nytt, sier han.

Trimodalt

Som kjent skal Trønderbanen og Rørosbanen få nye tog, og Norske tog har bestilt 14 togsett av type 76, også kalt bimodale tog eller hybridtog. Type 76 kan dermed kjøre like godt på elektrifiserte som på ikke-elektrifiserte baner, og togene skal etter hvert settes inn på strek­ ningene Melhus–Trondheim S–Steinkjer og på Rørosbanen.

– Den største forskjellen fra et ordinært Flirttogsett (type 74 og 75), er den lille mellom­ vogna som huser blant annet dieselmotoren, forklarer Widar Lian. Han er selv lokfører og har nå jobben som prosjektkoordinator.

– Nå gleder vi oss virkelig til å komme i gang med å lære oss togene åkjenne, smiler han.

Da type 76 ble bestilt ble det lagt vekt på at togsettene skulle utstyres på samme måte som den elektriske ordinære utgaven av Flirt-togene.­ I tillegg skulle de få en liten mellomvogn utstyrt med dieselmotor som produserer strøm til elmotorene. Det som ikke er like godt kjent er at samme vogna, som også kalles en ”powerpack”, i tillegg har store batterier. Det betyr at toget også kan flyttes kun ved hjelp av batteri­ drift.

– Dette er veldig praktisk ved for eksempel inn- og utkjøring fra verksted og vedlikehold, men batteriene fungerer også som ekstra strøm­ tilskudd ved akselerasjon, forklarer Widar Lian.

Dermed blir forskjellen i ytelse mindre mellom ren elektrisk drift og drift basert på strøm fra dieselaggregatet og batteriene. På et senere tidspunkt kan hele dieselmotoren erstat­ tes av batterier, togene er nemlig forberedt for en slik ombygging.

Under vanlig drift på Trønderbanen vil type 76 sør for Trondheim kjøres som vanlige elek­ triske tog, mens de ved Trondheim S skifter over til drift på strøm fra dieselaggregatet og batteriene før turen videre nordover til Steink­ jer. Når Trønderbanen blir elektrifisert fram til Stjørdal, ventelig i 2025, blir det selvsagt hel­ elektrisk drift fram dit og diesel derfra og nord­ over.

Type 76, den bimodale Flirten for første gang ut i dagslys

SJ, Norske tog og Stadler har laget detaljerte planer for utprøving av og opplæring på de nye togene. Nå er første togsett ankommet Norge, neste tog ventes ved juletider og ytterligere fire togsett i løpet vinteren og tidlig på våren. Innen utgangen av 2021 skal alle 14 være levert. Toge­ ne skal gjennom grundige tekniske utprøvinger

på ulike baner og under ulike forhold.

– For å få dem testet under tøffe vinterfor­ hold skal vi ut på både Bergensbanen, Nord­ landsbanen og Rørosbanen, forteller Terje Bul­ ling.

– Inntil videre vil alle tog ha base her i Skien, men vi undersøker nå om vi også kan bruke Marienborg i Trondheim noe inntil det nye verkstedet på Støren står ferdig. I juli er det pla­ nen at vi skal ta over de første togene fra produ­ senten, og går alt som det skal så kan de første turene med passasjerer kanskje kjøres på sen­ sommeren 2021.

Men en ting er den tekniske delen av utprø­

Denne lille mellomvogna er det store forskjellen fra et vanlig Flirt-togsett. Her er både Euro6-dieselmotoren og batteripakken ­ plassert.

Lokfører Kai Frode Petersen gleder seg til å kjøre type 76. ”Det blir en stor overgang fra type 92 som ble bygget midt på 1980-­tallet”, sier han.

Innfasingen

FAKTA | Type 76 Lengde: 112,7 meter Høyde: 4,380 meter Max hastighet: 200 (160)

kilometer i timen Sitteplasser: 241 Akseltrykk: 20,75 ton Rekkevidde: 870 kilometer Innredning: to + to som på type 74

6

NJT NR 1 2021

­­

SVERIGE

Coronan tvingar oss att tänka nytt

D

for egen maskin i Skien.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

vingen, også opplæringen av personalet er en krevende øvelse.

– Det er mellom 130 og 140 lokførere som må få opplæring på togtypen, forklarer Widar Lian. For å få til dette må vi ta folk ut av van­ lig tjeneste, og sende dem til Skien på kurs og opplæring i god tid før togene skal settes i tra­ fikk. Også konduktørene må få sin opplæring, så det er et omfattende program som skal skje utover i neste år.

SJs ansvar

– Det som i korthet er vårt ansvar som ope­ ratør av togene er dermed kursing og opp­ læring av personellet, risikovurderinger og planlegging av testene og på hvilke strekninger vi skal utføre dem, sier Terje Bulling.

– Vi skal for eksempel gjennom vinter­ testing, energitesting på både strøm og diesel, samt kjøring av flere togsett sammen.

Det største usikkerhetsmomentet for pro­ sjektet som jobber med testing og innfasing av type 76 er for tiden koronapandemien.

– Derfor har vi innført veldig strenge smitte­ verntiltak i alt vi gjør her, sier Terje Bulling.

Men en ting er både Widar Lian, Terje Bul­ ling og de andre i SJ Norge helt sikre på. Det blir en helt ny og bedre hverdag for togbru­ kerne i Trødelag og på Rørosbanen når de nye ­togene kommer i trafikk!

NJÅL SVINGHEIM­­

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Ensimmäiset junien ­kokoonpanot tyyppiä 76 tekevät nyt ensimmäisiä koeajoja Norjassa. Juna­ matkustajille Tröndelagis­ sa ja Österdalenissa tuo tämä ­kokonaan uuden ajan tarjoten tilaa, kapa­ siteettia, esteettömyyttä ja mukavuutta. Samalla rakennetaan uusia junia kokonaan uudella tekno­ logialla - tämän takia ju­ nat käyvät läpi mittavan testiohjelman. Junat val­ mistaa Stadler ja ne pe­ rustuvat Flirtin aiempiin hankintoihin, mutta lisä­ nä on pieni ­keskivaunu varustettuna dieselmoot­ torilla, joka tuottaa vir­ taa sähkömoottoreihin.

Keskivaunulla on myös suuri akusto.

et har skrivits otaliga krönikor på temat corona och hur pandemin påverkar såväl järnvägen som sam­hället i stort. Vi kan inte träffa nära och kära på samma sätt som tidigare och många av oss arbetar hemifrån. Flera har drabbats hårt i form av permitteringar och uppsägningar och några har också förlorat en nära anhörig.

Inom transportbranschen har vi sett mycket stora föränd­ ringar. Flygresandet har nära på helt raderats, vi ser ­stora ­resetapp inom järnvägen, såväl inom interregionala som ­regional trafik. Inte minst för den senare skapar detta stora ekonomiska hål som förväntas täckas av statliga bidrag. Sedan en tid pågår också intensiva diskussioner om hur det framtida resandet kommer att bli. Digitaliseringen har skapat helt nya förutsättningar att arbeta hem­ ifrån, vilket kan påverka behovet av järnväg för den dagliga arbets­ pendlingen. Stora kommande infrastrukturinvesteringar kan komma att ifrågasättas.

Samtidigt har det skett s­ tora förändringar inom transport­ sektorn som inleddes ­redan innan­ coronan och nedstängningen av samhället. Vi kommer nog alla ihåg ­begreppet flygskam som KRÖNIKA medfört ett ökat intresse för nat�­ tågstrafik. ­Stora satsningar inled­ des också inom vägsidan med ny Per Olof Lingwall teknik för elfordon, snabb­laddare, Ordförande i NJS svensk laddstationer och utveckling av avdelning och president i bränsle­celler. En viktig faktor bak­ NJS nordiska huvudstyrelse om denna utveckling är förvänt­ ningar och krav på en grön omställning av transportsektorn.

C

oronan tvingar oss alla till omprövningar och att ­tänka nytt. Verksamheten måste fortsätta trots att personalen­ arbetar hemifrån. De digitala verktygen och arbets­ sätten utvecklas och min erfarenhet är att vi som har den ­typen av arbete kan utföra våra arbetsuppgifter i stort sett som förut. Inom NJS tog vi redan i mars 2020 beslut om att alla våra aktiviteter skulle vara helt digitala och vi har till och med haft flera arrangemang och framför allt betydligt flera deltagare­ ­under 2020 jämfört med 2019. Under 2020 deltog nästan 3 000 personer på våra arrangemang.

D

etta synsätt bör vi i högre utsträckning anamma även inom andra delar av järnvägen. Jag tänker särskilt på godstrafiken på järnväg som, åtminstone i Sverige har stora utmaningar i form av tekniska förändringar, som in­ förandet av ERTMS, hårda europeiska krav på bullerdämp­ ning och en stark konkurrens från vägtrafiken med ökade ­axellaster och en hård prispress. Men särskilt möter järnvä­ gen en ­konkurrens av den starka innovationstakten inom väg­ sektorn. Det satsas stora resurser på att elektrifiera vägarna och särskilt de stora lastbilstillverkarna är aktiva. Det finns själv­ fallet stora möjligheter i de intermodala transporterna och ut­ nyttja trafikslagen där de är bäst, kombination av sjö och järnväg och satsningar och så vidare. Men när även godstran­ sporterna på väg blir elektrifierade mister järnvägen en given konkurrensfördel. Det är därför dags för ett nytt innovations­ steg för järnvägs­godset för att flytta fram positionerna till att leda den gröna utvecklingen i ytterligare hundra år.

NJT NR 1 2021

7

›

NORGE

Nye Ulrikstunnelen er den første full­­profil­borede jernbanetunnelen i Norge.

Tunnelen er også den første med fastspor, der skinnene er støpt fast i betongunderlaget.

Bygging av dobbeltspor mellom Arna og ­Bergen vil bedre situasjonen både for godsog persontrafikken. Prosjektsjef Torbjørn ­Søderholm (t v) og prosjektleder tunnel, ­Torstein Standal, Bane Nor.

Banebrytende tunnel åpnet for trafikk Den nye tunnelen gjennom Ulriken i Ber­gen ble åpnet for trafikk i desember. Tunnelen utgjør samtidig en stor milepæl for dobbeltsporprosjektet Bergen-Arna.

Nå skal den gamle tunnelen rehabiliteres og dobbelt­sporet på plass ut til Fløen før hele strekningen har dobbeltspor, – og langt bedre kapasitet.

Det som gjør den nå fullførte nye tunnelen gjennom Ulriken banebrytende er flere forhold.

Tunnelen er den første i Norge som er fullpro­ filboret, den neste blir som kjent Blixtunnelen på Follobanen. Nye Ulriken tunnel er også den første strekningen i Norge som tar i bruk fast­ spor, det vil si at selve skinnegangen er støpt fast i betongunderlaget og ikke ligger i pukkbal­ last slik som vanlig. Også her er Ulrikstunnelen først og Follobanen blir den neste.

Fordoblet kapasitet

Strekningen gjennom Ulriken er faktisk også den første hvor det er bygd en ny parallell tun­ nel ved siden av den gamle for å få dobbeltspor på en strekning. År­saken er at den gamle tun­ nelen i jernbanesammenheng ikke er så veldig gammel, den første tunnelen gjennom Ulriken åpnet i 1964. Med den nye tunnelen ved siden av den gamle blir kapasiteten mer enn fordoblet inn og ut av ­andets nest største by.

Som vanlig er når det blir bygd nye spor tett inntil eksisterende bane må omlegginger og innkoblinger bli gjort i flere faser. I november ble all trafikk flyttet over fra gammel til ny tun­ 8

NJT NR 1 2021

nel, samtidig som halvparten av den nye stasjo­ nen i Arna ble tatt i bruk. Torbjørn Søderholm er prosjektsjef for dobbeltsporutbygginga Ber­ gen Arna: – Ja, vi har hatt en omfattende jobb med å planlegge alle detaljene, sier Torbjørn Søder­ holm. Nå er 7,8 kilometer ny tunnel på plass.

Syv av disse kilometerne er boret med fullpro­ filboring og har fått fastspor. De første 800 ­meterne inn fra Arna er en dobbeltsporet tun­ nel i tradisjonell forstand, og her har vi vanlig ballastspor. Selve jobben med å koble inn den nye tunnelen tok om lag fire uker. 11.novem­ ber ble strekningen stengt for trafikk og vi gikk i gang for fullt med å flytte spor og sporveksler med tilhørende kontaktledninganlegg.

Både tekniske og andre utfordringer

En uke etter at sporet ble brutt i Arna var nytt spor på plass og koblet inn slik at Bane Nor kunne starte med det som er det mest kreven­ de, nemlig utprøving og verifisering av signal­ anlegget. Den nye strekningen inkluderer ny Arna stasjon og er utstyrt med Thales elektro­ nisk sikringsanlegg.

I hver ende av den nye strekningen er det grensesnitt på eldre anlegg. Inn mot Bergen stasjon i vest er det et NSI63-anlegg, mens det i øst grenser mot et NSB78-anlegg.

– Signalanleggene må kontinuerlig kommu­ nisere med hverandre, og som bekjent har vi møtt på til dels store utfordringer ved tidligere slike innkoplinger med tilhørende grensesnitt andre steder i landet. Bergensbanen er blant

FAKTA Nytt dobbeltspor Bergen–Arna n Ny Arna stasjon med fire spor til plattform og universell utforming. n Ny enkeltsporet tunnel bygd ved sida av den gamle, tunnellengde 7,8 kilometer. n Ny tunnel er den første med full­ profilboring og fastspor, den neste blir Blix­tunnelen på Follobanen.

Rehabilitering av den gamle tunnelen fra 1964.

n

n Dobbeltspor Bergen–Fløen med nytt s­ ikringsanlegg på Bergen stasjon og kapasitetsutvidelse på Nygårdstangen godsterminal.

Under sporbyggingen fra nytt sporkryss i Arnanipa tunnel øst for Arna stasjon ble det brukt ­Kirow skinnegåande kran i regi av svenske Vossloh.

FOTO: ØYSTEIN GRUE

de første som skal få ERTMS-anlegg og strek­ ningen er derfor samtidig forberedt for dette, sier Torbjørn Søderholm.

En annen stor utfordring for prosjektet har vært den pågående koronapandemien.

– Vi har mye utenlandsk arbeidskraft inne i prosjektet, ikke minst på signalsiden. Da smit­ ten økte i høst, måtte vi kaste oss rundt og ­sikre at folkene kom seg i karantene tidsnok til at de var klare til innsats i den avsatte anlegg­ perioden, forteller han.

Hele strekningen er planlagt åpnet for dobbeltspor i 2024/25, hva skjer nå?

– Nå er vi allerede i full gang med å rehabili­ tere den gamle tunnelen fra 1964, forteller pro­ sjektleder for tunnelarbeidene, Torstein Stan­ dal.

– Den gamle tunnelen er mye trangere enn den nye og hovedoppgaven er å få den i så god stand som mulig uten at vi i praksis må bygge­

en ny tunnel. Arbeidene vil i hovedsak bestå i å sikre tunnelen bedre mot vanninntrenging, vi vil fjerne og erstatte PE-skum, rehabilitere ­bergingssikring og utvide profilet for tekniske installasjoner i deler av tunnelen.

Neste milepæl i 2022

– I desember 2022 kommer den neste store­mile­­­pælen i prosjektet, sier Torbjørn Søderholm.

Da skal første del av dobbeltsporet inn i tun­ nelen kobles inn, det vil si om lag 1 200 meter fra østside, samtidig som hele nye Arna stasjon blir åpnet.

I tillegg til rehabilitering av den gamle tun­ nelen skal det også gjennomføres større arbei­ der ved Fløen der tunnelen munner ut i dagen på vestsiden. Når så det kommende dobbelt­ sporet fra Bergen stasjon sammen med arbei­ dene på Nygårdstangen godsterminal er ferdi­ ge, kan hele strekningen åpnes, noe som altså er planlagt til 2024/25. Prislappen på dobbelt­

sporet Arna–Fløen er 4,6 milliarder kroner, og rehabiliteringen av den gamle tunnelen har en ramme på 350–500 millioner.

Målet er klart: Lokaltog hvert kvarter og god kapasitet for regiontog, fjerntog og gods­ tog. Det tyder en ny hverdag på den til nå over­ belastede strekningen.

NJÅL SVINGHEIM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Uusi tunneli Ulriken kautta avattiin Bergenissä lii­ kenteelle joulukuussa. Tunneli on samalla merkittä­ vä virstanpylväs Bergen–Arna kaksoisraideprojektille.

Nyt vanha tunneli uudistetaan ja saadaan kaksois­ raide ulottumaan Flöteniin asti ennen kuin koko vä­ lillä on kaksoisraide – ja paljon parempi kapasiteetti.

NJT NR 1 2021

9

KORS & KORS & TVÄRS TVÄRS

LAND SVERIGE

Storaffär i hamn för Alstom I slutet av j­anuari ­meddelade Alstom att ­förvärvet av Bombardier Transportation är avslutat.

Därmed integreras Bombar­ dier Transportation i Alstom som stärker sin position på världsmarknaden för hållbar ­mobilitet.

I dag har de båda företa­ gen tillsammans cirka 75 000 medarbetare i 70 länder och en omsättning på cirka 15,7 mil­ jarder euro, vilket motsvarar närmare 160 miljarder kronor.

Växer i Norden

– Det har varit en ­absolut fantastisk vecka, säger Rob ­Whyte, vd för Alstom Nor­ den. ­Enbart i ­Sverige ­växer vi med ­cirka 1 500 ­medarbetare och blir drygt 2 000 anställda Rob Whyte på över 20 ­platser.

Teknikutvecklingen går snabbt, både inom digitali­ sering och omställning till ”gröna” driv­medel. Med kö­ pet av Bombardier Transpor­ tation dubblerar Alstom sin forsknings- och utvecklings­ kapacitet, något som Rob Whyte tror kommer att gynna den ­nordiska marknaden.

För första gången på 100 år har Sverige fått en ny spårvagnsstad – Lund.

Ny spårvagnslinje invigd i Lund För första gången på 100 år har Sverige fått en ny spår­ vagnsstad. Efter tre års för­ beredelser invigdes spår­ vägen i Lund i december förra året.

Redan dagen efter i­nvigningen kördes premiärturen på den 5,5 kilometer långa spårvägen,

som sträcker sig mellan Lund ­centrum och forskningscen­ tret EES. Därmed förbinds Skå­ nes största järnvägsstation med teknik­området i nordöstra Lund där många forskare och techentreprenörer har sina arbets­ platser.

Under hög­trafik ska det ­rulla fem spårvagnar som ­vardera

10

NJT NR 1 2021

rymmer 214 rese­ närer. Operatör för ­trafiken är Vy Buss som också kör stads­bussarna i Lund. De 30 spår­ vagnsförarna ska därför ­kunna köra Lund både spår­vagnar och ­bussar.

Stockholm

Tågtransporter via färja ökar

Intressant marknad

– Den nordiska marknaden är jätteintressant med upp­ handlingar av nya tåg, signal­ system, spårvagnar och liknan­ de. Jag har också stor respekt för Bombardiers och dess före­ gångares långa historia i ut­ vecklingen av den svenska järnvägen, såväl elektrifiering och fordon som signalsystem.

Jag är stolt över att nu vara en del av denna historia, ­säger han.

I närtid är den mest påtag­ liga förändringen av förvär­ vet nya flaggor och skyltar med Alstoms varumärke på de tidi­ gare Bombardierägda anlägg­ ningarna.

FOTO: SKÅNETRAFIKEN

Sedan den danska regering­ en tillfälligt stängde Stora Bält­ bron för intermodala tåg har Stena Line för första gången transporterat intermodala tåg till Sverige.

Under den tredje helgen i ­januari kunde 30 procent fler direkt­tåg skeppas mellan ­Rostock och Trelleborg. Stena ­Lines linje Trelleborg–Rostock, som trafikeras med de störs­ ta järnvägsfärjorna i världen, är det sista järnvägsalternativet till de fasta förbindelserna mellan Tyskland och Sverige.

Tågfärjornas strategiska be­ tydelse för Sverige bekräftades också nyligen i en rapport från Trafikverket. n

Alla tåg som kör på Öresundsbrons järnväg drivs nu med grön el.

FOTO: STIG-ÅKE JÖNSSON/ØRESUNDSBRON

Grön el till alla tåg på Öresundsbron n Varje

tåg som rullar över Öresundsbrons järnväg drivs nu på grön el, bland annat från vindkraft. Därmed kompletteras solel från Øre­ sundsbrons solcellsanläggning vid betalstationen av ytterligare en grön energikälla för att driva förbindelsen. Tågtrafikens koldioxid­ utsläpp på förbindelsen beräknas sjunka med drygt 70 procent jäm­ fört med den elmix som tidigare fanns på järnvägen, och utsläppen minskar nu från drygt 500 till 150 ton koldioxid per år.

VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

MTR kör i Mälardalen från och med december Mälardalstrafik har ­beslutat att tilldela MTR Jota upp­ draget att köra Mälartågs­ trafik och ansvara för fordons- och depåunderhåll från den 12 december 2021.

Trafikavtalet är på åtta år med möjlighet till förlängning och motsvarar ett värde om fyra ­miljarder kronor.

Det nya Mälartågsavtalet ­omfattar trafik på fem r­ egionala tåglinjer i Stockholm–Mälarda­ len, från Linköping i söder till Gävle i norr, Stockholm i öster

och Örebro i väster. Från trafik­ starten i december 2021 inklu­ deras även Upptåget i Mälartågs trafiksystem. I avtalet ingår, för­ utom tågtrafiken, ansvar för drift och underhåll av fordonen och depån i Eskilstuna.

Totalt kommer 62 for­ don u ­ nder varumärket Mälar­ tåg, ­varav 53 moderna dubbel­ däckare, att köras på de fem linjerna.

Mälardalstrafik kommer även att ansvara för Mälartågs biljett­ försäljning och kundservice från december 2021.

Mer järnvägsunderhåll för pengarna n Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att analysera sina ­ nderlag för upphandlingar och hur kostnadsökningar kan mot­ u verkas inom järnvägsunderhållet. Syftet är att säkerställa att de medel staten satsar används effektivt och motverka fördyringar.

Uppdraget innebär att Trafikverket ska analysera omfattning och konsekvenser av så kallad obalanserad budgivning i samband med upphandling av baskontrakt för underhåll av statliga järnvägar. ­Obalanserad budgivning innebär att det är stora prisskillnader i de anbud som ges i en upphandling i förhållande till Trafikverkets egna beräkningar på vad underhållet bör kosta, vilket ofta leder till ­dyrare projekt än planerat.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet s­enast den 2 juli i år.

Kraftigt försämrat resultat för SJ AB n Coronapandemin

fortsätter att ha stor negativ påverkan på SJ AB:s intäkter och rörelseresultat. En kraftig minskning av ­resandet ­innebär att SJ AB redovisar en förlust på cirka 1,5 miljarder kronor för 2020, vilket kan jämföras med en vinst på drygt 600 miljoner kronor för 2019.

Jämfört med 2019 minskade resandet med 51 procent och ­omsättningen minskade från 8,6 miljarder kronor till 5,5 miljarder kronor under 2020. Styrelsen föreslår att SJ AB för räkenskapsåret 2020 inte lämnar någon utdelning, på grund av negativt resultat.

Första Zefirotåget på spåret

Från den 12 december 2021 får MTR Jota ansvaret för drift och underhåll av Mälartågs trafik som kommer att omfatta fem ­regionala tåglinjer i Stockholm–Mälardalen. FOTO: MÄLARDALSTRAFIK

Vy kör åter nattåg till Norrland n Vid

tidtabellsskiftet i decem­ ber i fjol tog Vy tåg över nat�­ tågstrafiken mellan Stockholm och Luleå/Narvik. Det är en stor och viktig händelse för ­bolaget.

Nattågs­trafiken mellan Övre Norrland och Stockholm var det första trafikavtal som det då nybildade bolaget vann 1999,

­ nder namnet Svenska tåg­ u kompaniet. Nu, 20 år senare, sluts cirkeln. Precis som då ska upplevelsen börja redan ombord.

– Vi vill göra mer än att bara vara en transportör som tar våra resenärer från punkt A till punkt B, säger Stefan Linder, affärschef för Vy nattåget Norrland.

Ica byter från lastbil till tåg n I

höstas började Ica Sverige att transportera livsmedel från Bor­ länge till Luleå med tåg. Det är SSAB:s stålpendel med stål­ämnen från Luleå till Borlänge som transporterar Icas varor på ­vägen tillbaka till Luleå.

Genom att ­använda tåg på sträckan Borlänge–­Luleå

r­ educerar Ica Sverige sina koldioxid­utsläpp med ­ungefär 440 000 kilo årligen och a­ ntal körda mil på vägarna minskas med drygt 49 000 mil per år.

Tågtransporterna är ett sam­ arbete mellan Ica, SSAB, Logs, Maserfrakt, Green cargo och Kyloch frysexpressen nord.

n Det första av Västtrafiks nya tåg Zefiro Express är nu klart för testkörningar vid Bombardiers produktions­ anläggning och testspår i Henningsdorf utanför Berlin.

– Att få leveranscertifikat för att kunna genomföra både statiska och dynamiska tester är en viktig milstolpe, säger Bombardiers projektdirektör Henrik Junkrans.

Leverans av det första ­tåget till Västtrafik beräknas ske under år 2021. Västtrafik har hittills beställt 45 nya tågsätt av modellen Zefiro Express.

Det första av Västtrafiks nya tåg Zefiro Express är nu klart för test­ körningar.

FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

Infranord förvärvar norska Prorail Infranord växer i Norge genom förvärvet av det norska signal­ teknikbolaget, Prorail med sju anställda.

– Förvärvet av Prorail är ett strategiskt viktigt steg för att ­stärka I­nfranords position inom digitalisering och proaktivt underhåll, ­säger Infranords vd Henrik Löfgren.

Prorail, som bildades 2010, har spetskompetens inom signal och digitalisering med fokus på ingenjörstjänster och projektledning.

Infranord Norge förvärvar 67 procent av aktierna i Prorail och har option på att köpa resten av bolaget. Prorail blir i och med detta ett eget bolag inom Infranord, som kommer att bygga vidare på den digitalisering och automationsförnyelse som pågår inom den nord­ iska järnvägen och tunnelbanan. n

NJT NR 1 2021

11

VINJETT TVÄRS NORGE KORS &

Flytoget selger seks togsett til Norske tog Flytoget og har inngått en avtale med Norske tog om salg av seks flytogsett av Type 71 til Norske tog.

Prisen er 181 millioner ­kroner og de to selskapene mener ­salget vil gi en bedre ­utnyttelse av de to statlig eide s­elskapenes togmateriell.

– For Norske tog ­betyr ­dette at vi får tilgang til seks tog av type 71, som ­teknisk sett ligner vår type 73-tog, sier Øystein Risan, ­administrerende direktør i Norske tog.

Demonterer reservedeler

Norske tog planlegger å ­demontere reservedeler fra det første togsettet for å sikre leve­ ranse av kritiske komponen­ ter til togoperatørene som leier tog fra Norske tog.

– Det første togsettet ­overtas av Norske tog nå rett etter nyttår, mens de ­øvrige fem f­lytogene overtas i ­løpet av 2021. Med denne av­talen gjør vi det mulig å bytte ut gamle togsett av type 70, sier Øystein Risan.

Kan kjøpe tilbake

Flytoget faser nå inn den nye generasjonen flytog ­levert av CAF og vil i løpet av 2021 ha alle åtte nye togsett i trafikk.

Dermed kan selskapet avse de seks togsettene av type 71. Av­ talen inneholder for ­øvrig en opsjon hvor Flytoget kan kjø­ pe togene tilbake etter 2026.

Den største tekniske forskjel­len på flytogene av type 71 og togene av type 73 er at type 71 ikke har krenge­ mekanisme.

Toget kan bli mer aktuelt for flere ved reiser til og fra utlandet, viser kundeunderseøkelse. Her er tog FOTO: NJÅL SVINGHEIM fra Stockholm på Oslo S.

Reiser til utlandet skal bli enklere Interessen for å reise ut av Norge med tog øker og en ­kundeundersøkelse ­bekrefter dette bildet.

– Vi ønsker derfor å gjøre det enklere å ta toget til utlandet, sier prosjektleder Hanne Juul i Jernbanedirektoratet.

– Vi ser en trend der folk ønsker å reise grønnere og ­saktere og at folk vil reise med tog til utlandet, sier hun.

Derfor har Jernbane­ direktoratet gjennomført en kart­legging og en kunde­ undersøkelse for å få bedre grunnlag for hvordan arbeidet med å styrke utenlandsforbin­ delsene kan g­ jøres. Prosjektet har navnet ”Persontog til ut­ landet”. Ønsker å reise med tog

Flytogsett type 71.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

12

NJT NR 1 2021

Opinion fikk oppdraget med å gjennomføre kunde­ undersøkelsen for Jernbane­ direktoratet. For at under­ søkelsen s­ kulle gi mening, las de til grunn en s­ ituasjon uten pan­ demi og reise­restriksjoner.

– Av de vi snakket med, had­

de 13 prosent reist med tog til utlandet de siste tre årene. Nes­ ten en firedel ønsker å reise med tog til eller i utlandet i framtida.

Undersøkelsen ­viser også at det naturlig nok er flest som kan tenke seg å ta tog til nabo­landene med ­Sverige og Stock­ Hanne Juul holm som et stort reisemål, men også sørover mot Malmø og K ­ øbenhavn, sier Hanne Juul.

Ambisjoner og anbefalinger

Tallet på kunder som ­ønsker å reise med tog er synkende ­etter hvert som avstandene og reise­ tiden øker.

– I dag, det vil si dersom det ikke hadde vært reise­ restriksjoner grunnet pan­ demien, har vi minimum to daglige avganger på alle våre fire grense­kryssende baner. Når Meråkerbanen blir elektrifisert, og nye kontaktlednings­anlegget på Kongsvinger­banen er på plass, vil tilbudet bli b­ edre.

Basert på den informasjon Jernbanedirektoratet har om ­dagens persontogtilbud, plan­ lagte infrastrukturtiltak, kunde­ undersøkelsen, innspill fra kun­ der og andre jernbane­aktører, har direktoratet etablert fire ­ambisjoner for hvordan tilbudet skal bli bedre. ­n Det må bli enklere å finne ­informasjon om togtider til ut­ landet, hvordan man kan be­ stille billetter og hvilke vilkår som gjelder. ­n Det må bli bedre togforbin­ delser fra Norge til kontinentet. ­n Det må bli bedre korrespond­ anser på togtilbudet innenlands slik at man raskere kan koble seg til tilbudet som går til ut­ landet. ­n Det internasjonale sam­ arbeidet for å optimalisere ­internasjonal persontogtrafikk må ­styrkes.

– Utredningen har vist at det er en del utfordringer knyttet til markedsmessige, tekniske, regu­ latoriske og juridiske forhold for grensekryssende persontogreiser.

Det må jobbes aktivt med disse utfordringene, sier Hanne Juul.

VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Norske Skog øker bruken av jernbane ­n Norske Skog øker nå sin bruk av jernbanetransport til saug­ bruks i Halden og overfører transport fra veg til bane. F ­ lere nye terminaler er tatt i bruk for opplasting av tømmer og flis. Gevinsten er store utslipps­ reduksjoner og over 3 000 færre vogntog inn til bedriften.

Norske Skog Saugbruks i Hal­ den er nå den eneste store papir­ fabrikken på Østlandet. Hver dag tar bedriften imot store mengder tømmer og flis til papir­ produksjonen. Tidligere i år star­ tet selskapet opp med egne flis­ tog fra Hove ved Lille­hammer til Halden i regi av Grenland Rail.

Nå utvides togtransportene kraftig, og den nyeste terminalen som er tatt i bruk er Borgestad mellom Porsgrunn og Skien.

Et fullastet tømmertog til Norske Skog Saugbruks i Halden passerer Hønefoss stasjon.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

– I starten skal vi kjøre ett hel­ tog med flis i uka mellom Bor­ gestad og Halden, opplyser Nor­ ske Skog.

Nylig er det også etablert en egen flister­minal ved Follum tømmerterminal på Hønefoss, og herfra går det to tog til Hal­

den hver uke allerede nå. Togene som går fra Hønefoss til Halden blir nå tog med både tømmer- og flisvogner.

På toppen av det hele kommer togene som tidligere i år begynte å gå fra Hove til Halden med flis fra Gausdal og Fåvang.

Alle disse transportene gikk tidligere med vogntog på lande­ veien, og Norske Skog ­reduserer dermed utslippene fra sine trans­ porter med 1 402 tonn CO2 ­årlig. Det gir konsernet, og ­klimaet, en utslippsreduksjon på hele 31prosent på ett år.

Visste du att?

Näringslivet i Norr- och Västerbotten investerar över 700 mdkr Det skal nå planlegges med mål om å få til to tog i timen til FOTO: NJÅL SVINGHEIM Stjørdal i 2024.

To tog i timen Melhus–Stjørdal i 2024 Jernbanedirektoratet har nå fått i oppdrag å plan­legge for to tog i timen fra Melhus gjennom Trondheim til Stjør­ dal i 2024. Dette gjør at de reisende i storbyområdet får en tilbudsforbedring så tidlig som mulig.

Arbeidet med Trondheim å elektrifisere Mer­åkerbanen og strek­ningen Oslo Trondheim– Stjørdal på ­n

Trønderbanen er i gang. Det skal bygges nytt verksted for togvedlikehold på Støren, og mot slutten av året vil nye bi­modale tog settes i trafikk.

De nye ­togene har langt større kapasitet, ­bedre komfort og nettdekning enn det gamle materiellet.

Innen 1. juli 2021 skal Bane Nor ­levere en a­ nbefaling av rutemodell og infrastrukturtil­ tak til Jern­banedirektoratet.

Näringslivet i Norr- och Västerbotten investerar över 700 miljarder kronor fram till år 2035. Här kommer Norrbotniabanan att ha stor betydelse för att säkra konkurrenskraften och klara av kompetensförsörjningen längs hela norra Norrlandskusten.

Vill du veta mer om den största infrastruktursatsningen i norra Sverige på över 100 år?

Besök norrbotniabanan.se

NJT NR 1 2021

13

VINJETT DANMARK

KORS & TVÄRS

Nattog gennem Danmark 2022 Hop på toget en lun sommer­ aften i Danmark og vågn veludhvilet op i en europæisk storby dagen efter. Det står til at blive virkelighed for tog­ passagerer fra august 2022.

– Alt peger mod at nattog gennem Danmark snart ­bliver en realitet igen. Vi har et godt samarbejde med svenskerne om at få nattog på danske skinner, og på dansk side har regeringen opbakning fra støttepartierne til den lovændring, der er nød­ vendig, siger transportminister Benny Engelbrecht.

For at svenske nattog kan køre gennem Danmark, skal de svenske myndigheder over­ tage trafikkøberansvaret fra Transport­ministeriet. Det sker ved en mindre ændring af lov om trafikselskaber. Det er ­samme model, som da Skåne­ trafiken overtog trafikkøber­ ansvaret for togtrafikken over Øresund Den svenske regering vil ind­købe nattogtrafik på ­ruten Malmø–Bruxelles og Stock­ holm–Hamborg med trafikstart den 1. august 2022. n

Metro tunnel klar til at få lagt spor.

Tunnelboremaskine igennem knudepunkt Tunnelboremaskinen Olivia, som borer tunnelen til den nye metrolinje M4 Sydhavn, brød i december igennem til den kommende metro­ station ved Ny Ellebjerg.

Dermed har maskinen sammen med den anden tunnelbore­ maskine, Inge, forvandlet knap 3,5 kilometer af Københavns undergrund til ny metrotunnel, og de første stationer på stræk­ ningen, Enghave Brygge, Sluse­ holmen og Mozarts Plads, er nu forbundet med Ny Ellebjerg.

– Den kollektive trafik i hoved­stadsområdet skal være et finmasket net, så det er nemt at komme fra den ene ende af byen til den anden. Når metro­

KILDE: TRANSPORTMINISTERIET

Kommission advarer mod lås n Efter hændelse på Storebælt i januar hvor en lastbiltrailer ikke sad rigtigt fast på en godsvogn, har Havarikommission arbejdet med at klarlægge årsagen. Ar­ bejdet fortsætter, men Havari­ kommissionen har efter en test af den brugte låsetype valgt at udsende en såkaldt safety alert til de andre europæiske sikker­ hedsorganisationer.

Havarikommissionen har konstateret, at lommevognens lås i enkelte af de gennemførte test ikke havde nogen eller kun havde begrænset låseeffekt ved træk i lodret retning, selv om låsen var i korrekt låsestilling og skamlens lås var velfungeren­ de, vedligeholdt og smurt som foreskrevet. Låsen er ikke den samme type, som ved den store ulykke i januar 2019.

14

KILDE: TRANSPORTMINISTERIET

NJT NR 1 2021

FOTO: P. RINK/METROSELSKABET

en til Sydhavn åbner i 2024, vil Ny Ellebjerg blive endnu et tra­ fikalt knudepunkt i København, hvor metroen bliver forbundet med S-togs- og regionaltogs­ linjerne. Det vil gøre det nem­ mere og hurti­ gere at komme ind og ud af hovedsta­ den og rundt i byen, ­siger transport­ minister Benny ­Benny Engel­ Engelbrecht brecht.

De fem nye metrostationer i Sydhavn bliver en udvidelse af den eksisteren­ de metrolinje M4, som går fra Orientkaj i Nordhavn ind over

City. Når M4 Sydhavn åbner i 2024, b­ liver den sydlige del af Køben­havn koblet på metronet­ tet, og turen fra Ny Ellebjerg til ­Råd­hus­pladsen vil blot tage 10 minutter. Den nye metro­ strækning bliver 4,5 kilo­meter lang og får cirka 9 millioner passagerer om året.

Kort hvil och servicetjek

Boremaskinen Olivia får nu et kort og tiltrængt hvil på bun­ den af skakten, hvor den skal ­gennemgå en servicetjek, inden den hejses op og køres til­bage hvor den sammen med søster­ maskinen Inge skal bore den sidste del af tunnelstrækningen til Havneholmen.

KILDE: METROSELSKABET

Store skiftedag på jernbanen gik stille og roligt ­Som nævnt i sidste ­nummer af NJT var 13. ­december ­ skiftedag da flere stræk­ ninger skiftede operatør.

Et af de første Lokaltog på Roskilde station.

KILDE: TOMMY FROST

DSB ophørte med at ­betjene: ­n Køge–Roskilde, som blev overtaget af Lokaltog, ­n Odense – Svendborg, som blev overtaget af Arriva tog, ­n (Fredericia)–Vejle–Herning– Struer, som blev overtaget af ­Arriva tog med undtagelse af

fire daglige direkte tog fra Struer til København.

Arriva Tog A/S ophørte med at betjene: ­n Skjern–Holstebro, som blev overtaget af Midtjyske Jernbaner.

Alt foregik og god ro og ­orden uden de store fest­ arrangementer på grund af ­corona restriktioner – men lidt flag på togene og lidt julegodter til de passagerer, som var ude at køre med tog blev det da til.

VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Undersøgelse om udvidelse ved Ringsted offentliggjort Ringsted har i mange år ­været et centralt jernbane­ knudepunkt i Danmark. Her deler og samler banen fra Roskilde sig i strækningerne mod henholdsvis Odense og Næstved.

Med den nye bane fra Køben­ havn over Køge er knudepunktet blevet endnu større, idet banen fra Køge nu også samler og de­ ler sig i Ringsted med den gamle bane fra Roskilde. Med åbning­ en af Femern Bælt-forbindelse forventes ikke blot flere passager­ tog, men også et øget antal gods­ tog, som skal mellem Tyskland og Sverige via Ringsted.

Enorm betydning for trafik

Visualisering af Ringsted–Femern-banen efter elektrificering, bro ved Vordingborg.

KILDE: BANEDANMARK Ringsted har således enorm be­ tydning for afvikling af trafikken vel ikke når Ringsted inden for rer over 15 million passagerer år­ parten af godstrafikken og in­ ternationale persontog i fremti­ ligt. Den længere rejsetid, som er og er samtidig et fokuspunkt, køre­planen, må togene v­ ente på den skal køre via Femern Bælt i forbundet med at få køre­planen hvis der skal kunne køre flere tog hinanden og hermed s­ preder en stedet for via Storebælt til og fra til at gå op på det nuværende på banenettet end i dag. forsinkelse sig til fl ­ ere tog, der Tyskland. spornet, giver samlet set meget For at få plads til også bliver forsinkede, hvil­ ket forlænger rejsetiden end­ store tidstab og udgør derfor en de mange tog, er der nu mere.

Berør 15 million passagerer betydelig samfundsøkonomisk kun begrænset spille­ Infrastrukturen ved Ringsted Problemet ved Ring­ omkostning. Den størst mulige rum for kørepla­ København nens udformning, sted er ­allerede mærk­ ­giver desuden ikke mulighed for reduktion af dette store tidstab er bart med den nu kendte og det er derfor nød­ at køre med de hastigheder, der det centrale mål for ombygning Ringsted vendigt at indarbej­ togtrafik og tiltager mar­ er nødvendige for at kunne nå af spornettet ved Ringsted. de nogle ekstra tillæg kant, når den faste forbin­

KILDE: BANEDANMARK mellem København og ­Odense delse over Femern Bælt åb­ i togenes køre­tider, som sik­ på én time og dermed realisere @ Läs mer: rer, at togene ikke kommer til at ner i 2029. Fra det tidspunkt denne del af visionen om Time­ bane.dk/Borger/Baneprojekter/ modellen. møde hinanden på samme spor. skal yderligere to, tre tog pr Ringsted er placeret på jern­ Disse tillæg forlænger passagerer­ time krydse et modkørende tog Kommende-baneprojekter/ nes rejsetid. Hvis et tog så allige­ banens hovedstrækning og berø­ i Ringsted, fordi langt hoved­ Kapacitetsudvidelse-Ringsted

Tv følger bygning af Femern og elektrificering af Sydbanen ­n Både

bygning af Femern for­ bindelsen og de danske land­anlæg – herunder hastighedsopgrade­ ring og elektrificering af Sydba­ nen, samt bygning af en ny Stor­ strømsbro, har stor bevågenhed i offentligheden.

Tunnelen under Femern bælt ventes færdig i 2029, og til den tid venter hurtigere transport­ forbindelser ud i Europa på både veje og skinner.

Togpassagerer og pendlere på Sydsjælland får dog gavn af for­ bedringerne længe før. Sidste år opgraderede Banedanmark stræk­ ningen mellem Ringsted og Næstved, og i øjeblikket lægges der sidste hånd på elektrificering­

en, så DSB kan indsætte eltog på strækningen i løbet af 2021.

I 2024 kommer eltogene også til Falster, når den nye Stor­ strømsbro er taget i brug, og strækningen mellem Næstved og Nykøbing F er elektrificeret.

TV2/Øst følger i program­ serien ”Vi bygger forbindelsen” de mange store infrastruktur­ projekter både til lands og til vands. Før jul var den regionale tv-station med Banedanmark på natarbejde for at opleve, hvordan det foregår, når der lægges sidste hånd på den elektrificering, der skal forberede banen til fremti­ dens grønne el-tog.

KILDE: BANEDANMARK OG TV2ØST

Elektrificeringen af den danske jernbane fortsætter.

KILDE: BANEDANMARK

@ Läs mer: www.tv2east.dk/vi-bygger-forbindelsen/vi-bygger-forbindelsenbanen-elektrificering-om-natten NJT NR 1 2021

15

VINJETT TVÄRS FINLAND KORS &

Klartecken för dubbelspår och bangård i Åbo Trafikledsverket och Åbo stad har kommit överens om att bygga Åbo bangård och dubbelspåret Kuppis–Åbo. Projektets bygg­arbeten inleds i slutet av våren 2021.

Projektet möjliggör utveck­ ling av närtågstrafiken och godstrafiken, snabb tåg­för­ bindelse samt utveckling av markanvändningen i stations­ regionen.

Kampanj mot skolelever: #låtblispåret vi märker att någon rör sig på ­banan tar det mer än en kilo­ meter för tåget att stanna från full hastighet, berättar han.

Vistelse på banan k­ ombineras Vistelse och ofog på banan ibland med ofoget att föremål kan ge upphov till livshotande läggs på spåret, vilket alltid ska­ Lokförare varnar i skolan par en farlig situation. Hinder på ­situationer och dessutom med­ föra skadeståndsansvar på flera VR har tidigare sam­arbetat med banan kan även orsaka betydande hundratusentals euro. skolor i anslutning till ban­ skador på såväl tåg som på bana.

Under hösten 2020 ökade säkerheten. Lokföraren Tuomo VR och Trafikledsverket kräver barns och ungdomars o­ behöriga Jacobsson har besökt skolor längs alltid straff och skade­ersättning vistelse på banområde runtom banan för att berätta hur farligt för ofog. Ofog och otillåten i Finland. VR, Trafikledsverket det är att röra sig på banan. ­vistelse på banan gav tågtrafiken och p ­ olisen oroar sig för skol­ – Tåget kan inte väja ­eller 2019 förseningar på cirka 400 elevers ­säkerhet och påminner nu stanna tillräckligt snabbt. När timmar, det vill säga 16 dygn.

VR, Trafikledsverket och ­polisen varnar nu i en kam­ panj barn och ungdomar för att röra sig på järnvägsspåret.

tillsammans skolorna och föräld­ rarna om bansäkerheten. Kam­ panjen syns också på kanaler­ na för VR:s, Trafikledsverkets och ­polisens s­ ociala medier med ­taggen #låtblispåret.

Steg mot entimmeståg

– Att ­inleda om­ byggnads­ arbetena på ban­gården är ett vik­ tigt steg mot för­ verkligan­ det av En­ Jarkko timmesbanan Virtanen mellan Hel­ singfors och Åbo, konstaterar ägarstyrnings­direktör Jarkko Virtanen från Åbo stad.

Upplevelsecenter

I projektet moderniseras Åbo bangård och u ­ trymme skapas för det ­kommande Upplevelse­centret. För person­trafiken byggs två nya plattformar.

Till plattformarna byggs trapp- och hiss­förbindelser från Logomos bro. Bil­ lastningsplattformerna flyt­ tas ­något från det nuvarande ­läget mot Kuppis för att ge rum för den kommande bron till Upplevelsecentret.

Snabbt med dubbelspår

Mellan Kuppis och Åbo byggs ett dubbelspår.

Dubbel­spåret möjliggör för sin del en snabb tågför­ bindelse i framtiden. I sam­ band med dubbelspåret byggs ­också underfarter, järnvägs­ broar och bullerskydd.

Kostnaderna för projek­ tet är 67 miljoner euro, varav Trafikledsverket betalar hälf­ ten och Åbo stad hälften.

16

NJT NR 1 2021

I en kampanj som riktar sig till skolelever varnar VR, Trafikledsverket och polisen barn och ungdomar FOTO: PASI SALMINEN/TRAFIKLEDSVERKET från att röra sig på järnvägsspåren.

Projektet Esbo stadsbana inleds efter avtal n Genomförandeavtalet för Esbo stadsbana har underteck­ nats och det omfattande sam­ projektet mellan Trafikleds­ verket, Esbo och Grankulla inleds.

Syftet är att förbättra service­ nivån inom när- och fjärrtågs­ trafiken. Projektet gör det möj­ ligt att utveckla närtågstrafiken i Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Karis samt fjärrtågtrafiken i rikt­ ning mot Åbo så att den mot­ svarar det växande passagerar­ antalet.

Esbo stadsbana är också den första sträckan av den s­ nabba tågförbindelsen Helsingfors–

Åbo (den så kallade Entimmes­ för tät spårbunden stads­trafik banan). och de två nordligaste spå­ ren för den snabbare närtågs­ Inom projektet byggs trafiken och fjärrtrafiken i två tilläggsspår m ­ ellan riktning mot Åbo, berättar Alberga och Köklax in­ till nuvarande spår. Dess­ Trafikleds­verkets projekt­ chef Tommi Rosenvall. utom förbättras utrustnings­ nivån på åtta ­stationer Projektet genomförs och anslutnings­ ­under åren 2020–2028. parkeringsområdena ut­ Kostnadskalkylen är 275 Esbo vecklas. I samband med miljoner euro som för­ Åbo projektet genomförs Helsingfors delas lika mellan staten och städerna. också ­separata objekt i Projektets planerings­ städerna, som en kvalitetskorri­ dor för cykling längs banan. skede har också fått EU-stöd – När allt är klart kommer de från Fonden för ett samman­ två sydligaste spåren på ­sträckan länkat Europa.

KÄLLA: TRAFIKLEDSVERKET Alberga­–Köklax att användas

VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Arja Aalto

Riksomfattande trafiksystemplan på remiss Kommunikationsministe­ riet har bett om utlåtanden på utkastet till riksomfattande trafiksystemplan för 2021–2032 och på konsekvens­bedömningen av den.

så genomgått en miljö­ bedömning som krävs e­ nligt lag.

Nu kan alla o­ rganisationer och medborgare lämna ut­ låtanden till kommunikations­ ministeriet.

Syftet med planen av den riks­ omfattande trafiksystemet är att öka långsiktigheten i ut­ vecklingen av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetas för tolv år i sänder.

Beslut i vår

Alla trafikformer omfattas

Utarbetandet av planen ­baserar sig på lagen om trafik­ system och landsvägar. Planen om­fattar alla trafikformer, så­ som person- och godstrafik, trafiknät, tjänster och stöd­ åtgärder för trafik­systemet.

Utkastet till plan har ock­

Responsen från remiss­ behandlingen kommer att ­beaktas i den slutliga utform­ ningen av den riks­omfattande trafiksystem­planen inn­ an n ­ ågra beslut fattas och i samband med konsekvens­ bedömningen.

Statsrådet har för avsikt att ­lämna den riksomfattande ­trafiksystemplanen för 2021– 2032 i form av en r­ edogörelse till riksdagen våren 2021. ­Efter Trafiksystemplanen för de kommande tolv åren är nu ute på remiss. riksdagsbehandlingen fattar FOTO: TRAFIKLEDSVERKET

stats­rådet beslut om p ­ lanen.

Trafikstyrnings­ bolag ändrar sitt namn n Den 1 januari 2021 ä­ ndrades namnen på trafikstyrnings­bolaget Traf­ fic Management Finland Oy och dess dotter­bolag Air Na­ vigation Services Finland Oy, Finrail Oy, Vessel Traffic Ser­ vices Finland Oy och Intelli­ gent Traffic Management Fin­ land Oy. I framtiden kommer koncernen att kallas Trafik­ styrningsbolag Fintraffic Ab. – Under koncernens två ­första verksamhetsår har vi fått mycket synpunkter på våra före­tags komplicerade namn. ­Denna feedback har vi lyssnat på, säger Pertti Korhonen, Fin­ traffics verkställande direktör.

I samband med namn­bytet tar Fintraffic också i b­ruk en ny logotyp och en visuell ­profil som signalerar företagets roll som trafikutvecklare.

NJT NR 1 2021

17

NORGE

Kundenes behov løftes fram Bane Nor tar nå flere grep for å s­ ikre at kundenes behov blir bedre ivaretatt når banestrekninger må stenges på grunn av store arbeider på sporet. ­Målet er å ­gjøre periodene så korte og effek­ tivt ­utnyttet som mulig, samtidig som alle a ­ lternative løsninger for gods- og persontog­kunder blir vurdert.

Bakgrunnen for at det nå er foretatt en full­ stendig gjennomgang av måten de s­åkalte sporbruddene gjennomføres på, er at det i flere år har vært omfattende banestengninger med store konsekvenser for kundene. Jernbane­ direktoratet og Bane Nor har hatt et eget pro­ sjekt med formål å se på alle sider ved slike sporbrudd.

– Det arbeidet endte opp med en rapport som inneholder en rekke tiltak, sier Beate Ise­ torp i Bane Nors Drift- og teknologidivisjon.

Samlet strategi

Et av tiltakene som Bane Nor har gjennomført er utarbeidelse av en strategi for sporbrudd.

Roger Wold i Bane Nor forteller at strategien skal sikre at sporbrudd skal være så få, så korte og så godt utnyttet som mulig. Han har job­ bet mye med å lage den nye strategien for spor­ brudd som nå innføres: – Strategien er ny, men den bygger på tid­ ligere retningslinjer hos de delene av Bane Norsom har ansvar for ulike deler av proses­ sen. Nå har vi samlet dette i en helhet som det kan styres aktivt etter og som alle instanser er ­involvert i.

Tom Rune Sandmo, som jobber med plan­ legging av bruddene, forteller at dette allerede har resultert i færre sporbrudd og at noen av dem kan gjøres kortere.

– Det ferskeste eksemplet har vi fra Dovre­ banen der et brudd for anleggsarbeid ved Stø­ ren kunne gjennomføres på noe ­kortere tid og der vi også fikk til å la godstogene passere i ­løpet av bruddet. Det er godstrafikken som ofte blir mest skadelidende ved sporbrudd.

Dersom godset forsvinner over på lastebiler hele veien, kan det være vanskelig å få det til­ bake på jernbane. Som kjent ble det også kjørt godstog gjennom sporbruddet i Ulriken tun­ nel i høst, mens banen var stengt for ordinær trafikk.

Alle skal med

– Det er avgjørende at vi har med oss alle ­instanser når vi planlegger sporbrudd. Vi har brukt hele organisasjonen vår i arbeidet med tiltakene etter sporbruddrapporten. Vi har fått 18

NJT NR 1 2021

”Vi har fått på plass en forankring og en bevissthet om at sporbrudd må være kortest mulig og så effektive som mulig.”

Beate Isetorp, Bane Nor

på plass en forankring og en bevissthet om at sporbrudd må være kortest mulig og så effek­ tive som mulig. Sporbrudd er eksempelvis ofte tema i den operative konsernledelsen og i de ulike ledergruppene i divisjonene, sier Isetorp.

Wold forteller at strategien sier tydelig hvor Bane Nor skal med dette arbeidet.

– I tillegg jobber vi nå med en egen veileder som i klartekst viser hvordan sporbrudd skal håndteres. Veilederen blir nokså omfattende rett og slett fordi dette er så komplekst og in­ volverer så mange ulike aktører og fagområder.

Planprosessen av sporbrudd starter nå fem år (60 måneder) før iverksettelse av den aktu­ elle ruteplanen.

– Ja, vi jobber nå med liste over brudd på de ulike banestrekningene i 2025. Det betyr

Ballastrenseverket gjør jobben når sporet skal fornyes,

at vi nå starter ett år tidligere enn før, det gir oss selvfølgelig en bedre oversikt på et tidlige­ re stadium. Men det som er så avgjørende for oss er at planene følges opp med avtaler og be­ vilgninger. Det blir jo veldig vanskelig å få til effektiv utnyttelse av et sporbrudd dersom bare deler av pengene kommer, illustrerer han. Pen­ gene må komme i det året de skal for at pro­ sessen skal fungere. Derfor er forutsig­barheten i vedlikeholdsnivået så viktig, sier Tom Rune Sandmo.

Han mener at de allerede nå har kommet lenger enn før i dette arbeidet og ligger b­ edre an enn hva som har vært vanlig ett år i for­ veien.

Praktisk veileder

Bane Nor har altså en strategi for sporbrudd som nå innarbeides og viser hvor man skal i dette arbeidet, i tillegg kommer den mer prak­ tiske veilederen som beskriver hvordan proses­ sen skal foregå. Her er noen stikkord: n I tidligfasene i prosjektene skal varighet av brudd vurderes og hvordan trafikkavviklingen kan gjennomføres i anleggsperioden n Sporbrudd skal på sikt som hovedregel ikke være av lengere varighet enn fire uker på en strekning. Det betyr at det skal mye til for å få lengre brudd. n Det skal ikke gjennomføres sporbrudd på to

EUROPA

2021 järnvägens år Fredagen den 1 januari 2021 gick startskottet för Europaåret för järnvägen. EU-kommissionen, som står bakom initiativet, vill l­yfta fram järn­­ vägens fördelar som ett hållbart, smart och säkert transportmedel. ­Europaåret för järnvägen är en del av EU:s ­ansträngningar inom ramen för EU:s gröna giv.

En rad olika aktiviteter kommer att sätta järnvägen i fokus i hela Europa under 2021.

Detta för att uppmuntra såväl medborgare som företag att använda järnvägen och bi­ dra till målet i EU:s gröna giv, att bli kli­ matneutralt senast 2050. Ett av de viktigaste inslagen i planen är att införa renare och häl­ sosammare transportmedel, eftersom trans­ portsektorn för när­varande svarar för cirka 25 procent av unionens växthusgasutsläpp.

– Vår framtida mobilitet måste vara håll­ bar, säker, bekväm och ekonomisk överkom­ lig. Järnvägen erbjuder allt detta och mycket­ mer. Europaåret för järnväg ger oss möjlig­ het att återupptäcka detta transportmedel.

Genom en rad olika åtgärder kommer vi att utnyttja tillfället för att hjälpa järnvägen att förverkliga sin fulla potential. Jag uppma­ nar er alla att delta i Europaåret för järn­ vägen, ­säger EU:s transportkommissionär Adina­ Vălean.

gammel pukk fjernes og ny legges på.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

grensekryssende baner samtidig av hensyn til godstrafikken n Kapasitetsfordelingsprosessen skal starte tid­ lig og Bane Nor er aktivt inne i dette arbeidet Store prosjekt som trenger lengre sporbrudd skal ha en uavhengig gjennomgang av plan­ lagte brudd. Muligheter for alternative drifts­ former i brudd skal vurderes I tillegg stiller veilederen blant annet krav til dialogen med berørte togselskaper, kunde­ informasjon og øvrig tilrettelegging.

– Målet er klart, når det er helt nød­vendig å stenge en jernbanestrekning skal vi være t­ rygge på at bruddet unyttes effektivt, at det er så kort som mulig og at det er så gode a­ lternative tiltak som mulig på plass sier ­Beate Isetorp.

Järnväg är framtiden

I EU står järnvägen för mindre än 0,5 pro­ cent av de transportrelaterade växthusgas­ utsläppen. Det gör järnvägen till ett av de mest hållbara transportslagen för resenärer och gods. Dess­utom är järnvägen mycket säker och knyter samman människor och företag inom hela EU via det transeuropeis­ ka transportnätet (TEN-T).

Trots fördelarna är det endast cirka 7 pro­ cent av persontransporterna och 11 procent av godstransporterna som sker med järnväg. ­Europaåret för järnvägen syftar till att ska­ pa dynamik för att öka järnvägens andel av person- och godstransporterna. Detta kom­ mer att avsevärt minska utsläppen av växt­ husgaser och föroreningar från transporter inom EU och i hög grad bidra till EU:s in­

NJÅL SVINGHEIM

Håll ögonen på järnvägen 2021

Den 1 januari lanserade EU-kommissionen även en webbplats med ­ytterligare informa­ tion om ­initiativet samt en översikt över planerade aktiviteter ­under året.

Olika evenemang, projekt och a­ ktiviteter i hela EU kommer att b ­ elysa järnvägens många dimensioner – från Europas världs­ ledande, innova­ tiva järnvägsindustri till järnvägens roll för det e­ uropeiska samhälls­ livet och kultur­arvet, samt dess betydelse för att knyta samman regi­oner, människor­och före­tag. Även kommissionens lagstiftnings­agenda kommer att återspegla Europaåret för järn­ vägen. Det handlar om förslag till ett nytt industriellt­partnerskap inom järnvägs­ industrin, bättre samverkan mellan järnväg och anda transportsätt samt totalt sett mer hållbara godstransporter, i enlighet med kommissionens nyligen antagna strategi för hållbar och smart mobilitet.

Strategin lägger grunden för hur EU:s transportsystem ska kunna genomgå en grön och digital omvandling. Målet är att minska utsläppen från transporter till 90 procent till 2050. Strategin beskriver vägen till en mer hållbar, smart och motstånds­ kraftig mobilitet och innehåller milstolpar, såsom fördubbling av godstrans­porter på järnväg och tredubbling av trafiken på hög­ hastighetsjärnväg fram till 2050.

Kommissionen kommer nästa år att lägga­ fram en handlingsplan för att öka person­ trafiken på järnväg, och strategin innehåller­ åtgärder för att förbättra kapaciteten och förenkla­försäljningen av biljetter som om­ fattar flera transportsätt för att ytterligare öka järnvägens attraktionskraft. @ Läs mer: https://europa.eu/year-of-rail

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Bane Nor tekee nyt monia toimia varmistaakseen asiakkaiden tarpeiden huomioon ottamisen ­silloin, kun rataosa täytyy sulkea suurien ratatöiden ­takia.

Tavoitteena on tehdä sulkemisajanjaksoista niin ­lyhyitä ja tehokkaita kuin mahdollista, samalla kun vaihtoehtoisia ratkaisuja arvioidaan tavara- ja hen­ kilöliikenneasiakkaille.

satser inom ramen för den europeiska ­gröna given. Eftersom 2021 också är det första året då det fjärde järnvägspaketet genom­ förs fullt ut, kommer det att vara ett stort steg på ­vägen mot ett gemensamt europe­ iskt järnvägs­område: ett effektivare europe­ iskt järnvägsnät med sömlös rörlighet över gränserna.

2021 sätts järnvägen i fokus för att lyfta fram dess fördelar. FOTO: MIKAEL PRENLER

Perjantaina 1. tammikuuta 2021 oli Rautatei­ den Eurooppa-vuoden avaus. Aloitteen rautatei­ den valinnasta Eurooppa 2021-teemavuodek­ si teki Euroopan komissio, joka haluaa nostaa esiin rautateiden etuja kestävänä, älykkäänä ja varmana liikennemuotona. Aloite on osa pon­ nistuksia EU:n vihreän kehitysohjelman puitteis­ sa. ­Erilaisia, rautateihin liittyviä aktiviteetteja tulla­ an järjestämään vuonna 2021 koko Euroopassa roh­kaisemalla kansalaisia ja yrityksiä käyttämään junaa ja auttamaan ilmastoneutraalisuus-tavoit­ teen saavuttamista vuoteen 2050 mennessä.

NJT NR 1 2021

19

DANMARK

Direktør som vil udvikle de Lars Wrist-Elkjær tiltrådte 1. juni 2020 som administrerende direktør for ­Lokaltog. Han har stor praktisk og ­ledelsesmæssig erfaring indenfor jernbanen, og han ser frem til at ­udvikle jernbanen som frem­ tidens grønne transportform – trods ­corona, som f­ orhåbentlig snart kan blive fortid for vores samfund.

Hvad fik dig til at søge jobbet som ­administrerende direktør hos Lokaltog?

– Muligheden for at komme retur til bran­ chen og særlig Lokaltogs setup som både opera­ tør og infrastrukturejer tiltalte mig. ­Lokaltog stod overfor en spændende fremtid med over­tagelsen af driften på strækningen­ Køge–Roskilde­fra ­december 2020, et kom­ mende togindkøb med ny teknologi (batte­ ri/el tog) og flere større­infrastrukturarbejder, ­eksempelvis på Østbanen og i Hillerød­område – og dermed være med til at præge udvikling­ en i Østdanmark indenfor kollektiv trafik og arbejdet hen mod regeringens 2030 planer om grøn omstilling og en fordobling af passager­ tallet i den kollektive trafik.

Hvordan ser du Lokaltogs rolle i den samlede kollektive trafik i Østdanmark?

– Lokaltog udgør en vigtig spiller sammen med Movia og regionerne, men også Metro,­ S-tog og DSB-fjern- og regionaltog. Sær­ lig samspillet er vigtigt mellem os, for kun i et konstruktivt samarbejde kan vi sammen løfte­målsætningen for den kollektive trafik.

Ovendt skal Lokaltog også kigge indad og ­aktivere ­vores store lokale kendskab, blandt andet som ejer af stationerne, og det ­der­­af tætte samarbejde med kommuner og regio­ ner. Vi skal også fortsætte med tiltag lokalt som ­giver opbakning til os og i sidste ende gør at ­Lokaltog er et attraktivt alternativ til for­­­eksempel bilen. Dette kan blandt andet ske ved udvikling af stationsmiljøet, parkerings­ pladser til både cykler og biler, og dermed ­bidrage til en vækst i den kollektive trafik på den anden side af ­corona.

Ser du det som en fordel eller en ulempe,­ at Lokaltog både har rollen som operatør og infrastrukturejer og – forvalter?

– Jeg mener helt klart at det giver langt ­flere fordele end ulemper, da Lokaltog kan sikre­helheden, blandt andet ved renoverings­ arbejder, da vi også har ansvaret for passagerer­ ne og skal stå til ”regnskab” for dem via vores daglige møde med dem i vores tog.

– Lokaltog har gennem mange ­årtier op­ bygget viden og kompetencer som sikrer­ at samspillet mellem trafik og vedlige­ hold af infrastruktur går hånd i hånd. Når det er sagt, så skal vi også sikre ­udviklingen på den lange bane, og vurdere hvilket ­sikringssystem kører Lokaltog på om 15 år.

20

NJT NR 1 2021

”Jeg ­håber at vi sammen med vores ejere og samarbejdspartnere indenfor energisektoren, får ­mulighed for de kommende 5–8 år at udskifte store dele af ­vores tog med CO2-neutrale alternativer.”

Lars Wrist-Elkjær, administrerende direktør, Lokaltog

Her ligger en stor opgave i at komme­i dia­log med vores ejere mange år før sidste ­udløbsdato.

Hvordan ser Lokaltog på de næste 5–10 år i den kollektive trafik, herunder ”genopretning” af passagertal efter coronakrisen?

– Som tidligere nævnt skal Lokaltog sikre­ at materiel og infrastruktur er pålidelig og sam­tidig have en tæt dialog med vores ejere­ i god tid før en fornyelse er akut påkrævet.

Denne­langsigtede udvikling er en disciplin som Lokal­tog skal blive bedre til. På den korte tidshorisont, efter corona­krisen, skal Lokal­tog ­sikre trygge rammer for kunderne, da jeg tror vi alle er mærket efter mange måneders ”hol­ de afstand adfærd”. Derfor er rene tog, tog­ revi­sorer som tager tid til dialog med kunden og selvfølgelig rettidighed på højt niveau med til at skabe grundlaget for at væksten kommer ­retur.

– Med de spændende projekter som ligger i pipe­line de næste 3–6 år, blandt andet i Hille­

en grønne transportform PORTRÆTTET Navn: Lars Wrist-Elkjær Aktuelt: Siden 1. juni 2020 adminis­ trerende direktør for Lokaltog A/S. Alder: 50 år Familie: Gift med Heidi og har tre

voksne børn.

Bor: i Taastrup Kort CV: Er uddannet som maskin­ mester (Bachelor of Engineering) i 1994. Har siden 1999 haft forskellige jobs indenfor jernbanebranchen hos Arriva og DSB og fra 2016–2020 arbejdet som managing director hos Aviator Denmark i CPH Lufthavn.

FAKTA| Lokaltog

FOTO: HENRIK FISKER

rød området med nyt supersygehus og deraf ny station (Favrholm station), gennemkør­ sel på Hillerød station, kan det være med til at bringe Lokaltog i en unik position og kan skab­e en bedre sammenhæng for den enkelte passager med kortere rejsetid. Så vi står over­ for mange spændende ­opgaver, nogle er poli­ tisk besluttet, andre afventer.

– Men Lokaltog og jeg er meget positivt ind­stillet på fremtiden – det stiller krav til os, at vi ­leverer grundproduktet hver eneste dag ved indsats fra vores mange gode kollegaer i Lokal­tog.

Lokaltogs rolle i den grønne omstilling af samfundet for at opnå regeringens og Folke­tingets klimamålsætninger?

– Lokaltog står med nogle gode mulig­ heder for at medvirke til samfundets klima­ målsætninger, vi må erkende at vores nuvæ­ rende drift med dieseltog er fra en tid hvor mulighedern­ikke var anderledes. Men når jeg kigger ud i de kommende år med en virkelig­

gørelse af Lokaltogs materiel strategi, så har vi som ­selskab ­store muligheder for at med­ virke til den grønne omstillin. Jeg h ­ åber at vi sammen­med vores ejere og samarbejdspartner­ indenfor ­energisektoren, får mulighed for de kommende 5–8 år at udskifte store dele af ­vores tog med CO2-neutrale alternativer, både ­nationalt, men også lokalt via mindre støj og luftgener. Men vi er afhængige af politisk ­opbakning og støtte i denne rejse.

TOMMY FROST­

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Lars Wrist-Elkjar aloitti Lokaltog A/S toimitusjohta­ jana 1. kesäkuuta 2020. Hänellä on laaja käytän­ nön ja johtamisen kokemus Tanskan rautatiealan eri osa-alueilta. Uudessa roolissaan hän katsoo eteen­ päin kehittääkseen rautateitä tulevaisuuden vihre­ änä liikennemuotona – koronasta huolimatta, joka toivottavasti on pian historiaa meidän yhteiskun­ nallemme.

n Lokaltog driver ti jernbanestrækninger over hele Sjælland samt ­Lolland og Falster. n Hvert

år transporteres mere end 9,4 millioner passagerer.

I januar 2021 havde Lokaltog c­ irka 500 medarbejdere som dagligt sikrer drift af 58 togsæt, 5 værk­steder og vedligehold af 340 kilometer infrastruktur.

n

n Lokaltog

har i 2020 igangsat fire strategiske pejlemærker som skal medvirke til at genskabe kunde­ vækst, fastholde høj p­ erformance og sikre udvikling af organisationen, herunder digitalisering.

NJT NR 1 2021

21

NJS NJS-AKTIVITETER Webbinarier 2 mars Aktivitet: Alternative bane-

udformninger for en ny fast Øresundsforbindelse 9 mars Aktivitet: Nya stambanor – program och projekt 13 april Aktivitet: Konkurranseutsetting

av persontrafikk –Trafikkpakke 4 16 april Aktivitet: Atlantkorridoren med

På den nya webbplatsen blandas de nordiska språken.

järnväg Finland–Sverige–Norge 20 april Aktivitet: Railway in the Nordic

Ny webbplats för NJS I januari lanserade NJS en ny webbplats och ny webbadress. Bakgrunden är ett behov av modernisering av layout och ett tydligare fokus på att NJS är en nordisk organisation.

– Den gamla hemsidan har fungerat väl under­ många år. Sedan den lanserades för när­ mare tio år sedan har det hänt mycket, inte minst när det gäller mallar och verktyg för att ­publicera webbsidor. En stor fördel är att den nya webbplatsen automatiskt ställer in sig för smart telefon, läsplatta och dator, säger NJS president Per Olof Lingwall.

Den nya webbplatsen har en enkel struk­ tur med övergripande nordisk information på landningssidan. Här visas en sammanställ­ ning av kommande arrangemang oavsett vil­

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

Nordisk järnbanetidskrift (NJT) ges ut av Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 1 2021

Countries – Part 1: Norway Mer info: http://njs.one

ken avdelning som är arrangör, hur man blir medlem, genomförda arrangemang och infor­ mation om Nordisk järnbanetidskrift. Språket på de nordiska sidorna är antingen danska, norska eller svenska, samt finska.

– För att understryka NJS nordiska prägel, har vi valt att blanda de skandinaviska språ­ ken och översätta texterna till finska, säger Per Olof Lingwall.

Respektive nationell avdelning presenteras på egna sidor på det egna språket och med bil­ der som illustrerar respektive land.

– Ambitionen har varit att ha en likfor­ mig presentation av respektive avdelning med samma­struktur, utseende och typografi på av­ delningarnas sidor, berättar presidenten.

MIKAEL PRENLER

@ Nya webbplatsen finns på: https://njs.one

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: aalto-arja@outlook.com Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta Print AB, Malmö 2021

341

Annonsera i NJT n En

annons i Nordisk järnbane­tidskrift (NJT), är det s­ jälv­klara valet för dig som vill synas och nå viktiga­ beslutsfattare­inom den ­nordiska järnvägs­branschen.

Bokning och priser: Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

769

Kommande nummer 2021: 16/4, 3/6, 30/9, 9/12 http://njs.one

After the seminar, you will be a part of a professional network as an ETCR Alumni, and annually be invited to ETCR FOTO: AXEL KIESE Former Trainees Weekend to maintain and extend your network.

Invitation to 58th ETCR Seminar Between 28 June to 9 July 2021* n The European Training Centre for Railways (ETCR) invites ­participants for the 58th edition of the ETCR Seminar on EU Transport & Railway Affairs. The seminar is arranged in co-operation with College of Europe in Bruges and European Union Agency for Railways. n This annual seminar, presenting the EU Transport Policy and the latest developments within the railway sector at a European level, is a unique opportunity to work in an international environment with colleagues from both European and Non-European countries.

”It was a great seminar!

I learned a lot about the European railway sector and gained an impressive network.

I can warmly recommend the training.”

Per Olof Lingwall, President of NJS

n Apply now! This year’s seminar will take place between 28 June to 9 July 2021* on a digital platform, due to the Covid-19.

You will find a registration form and more information about ETCR and the seminar on the ETCR’s web site: www.etcr.eu. (*) Exact dates will be announced as soon as possible. n 2021 is European Year of Rail! The European Commission ­initiative will highlight the benefits of rail as a sustainable, smart and safe means of transport. Learn more at the ETCR Seminar.

NJT NR 1 2021

23

Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg

Hållbar samhällsutveckling Värdeskapande investeringar

Vi lägger stor vikt vid socialt ansvar och hållbarhet och är övertygade om att framtidens affärer skapar en positiv samhällsutveckling.

Vi arbetar integrerat med hållbarhet i alla delar av vår affär, från inköp och tillverkning till hur våra produkter till slut används ute i spåren.

Det är en enormt spännande resa att få vara med på.

Susanne Klyft, Hållbarhetschef

vossloh-nordic.com